Boverkets budgetunderlag 2019-2021

(1)

Budgetunderlag

(2)

(3)

Budgetunderlag

(4)

Titel: Budgetunderlag 2019-2021 Utgivare: Boverket, februari 2018 Dnr: 7176/2017

(5)

Innehållsförteckning

Boverkets förslag ... 7

Sammanställning Boverkets förslag ... 7

Inledning ... 8

Boverkets uppdrag och målstruktur ... 8

Inriktning för Boverkets verksamhet 2019–2021... 8

Utvecklingsinsatser den kommande treårsperioden ... 9

Översikt över Boverkets finansiering ... 13

Investeringar i anläggningstillgångar ... 15

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ... 17

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ... 17

Anslagspost 10 Investeringsstöd ... 17

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ... 19

1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer ... 19

Anslagspost 1 Upprustning av skollokaler ... 19

Anslagspost 2 Upprustning av utemiljöer ... 20

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ... 22

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ... 22

Anslagspost 1 Stöd till icke-statliga kulturlokaler... 22

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ... 23

Anslagspost 4 Investeringsbidrag ... 23

Anslagspost 5 Bidrag för verksamhetsutveckling ... 25

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik ... 27

1:1 Bostadspolitisk utveckling ... 27

Anslagspost 3 Bostadspol. utv. - del till Boverket... 27

1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag ... 28

Anslagspost 1 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag m.m. ... 28

1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad ... 29

Anslagspost 1 Stöd ordna bostad ... 29

1:4 Boverket ... 30

Anslagspost 1 Förvaltningskostnader ... 30

Anslagspost 4 Digital plan- och byggprocess ... 33

Anslagspost 8 God inomhusmiljö ... 34

Anslagspost 10 PBL kompetensinsatser ... 35

Sammanställning över anslag 1:4 Boverket, tkr ... 36

1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer ... 36

Anslagspost 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus ... 36

Anslagspost 2 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden ... 37

1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande ... 38

Anslagspost 1 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande ... 38

1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ... 39

Anslagspost 3 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ... 39

1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ... 40

Anslagspost 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ... 40

1:11 Innovativt och hållbart byggande ... 41

(6)

Kreditgarantier ... 42

Anslagsöversikt ... 42

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ... 44

1:18 Investeringsstöd för gröna städer ... 44

Anslagspost 1 Investeringsstöd för gröna städer ... 44

Utgiftsområde 21 Energi ... 46

1:2 Insatser för energieffektivisering ... 46

(7)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 BOVERKETS FÖRSLAG 7

Boverkets förslag

Boverket föreslår:

 Låneramen hålls oförändrad på 30 miljoner kronor den närmaste treårsperioden.

 Utökad bemyndiganderam till 12 miljoner kronor (UO 17, 1:5, ap 1: Stöd till icke-statliga kulturlokaler).

 Utökad bemyndiganderam till 40 miljoner kronor (UO 18, 1:10, ap 1: Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder).

 Utökad bemyndiganderam till 200 miljoner kronor (UO 20, 1:18 ap 1: Investeringsstöd för gröna städer).

Boverket föreslår, med utgångspunkt i de resonemang som framgår av budgetunderlaget, att myndigheten tillförs medel för perioden 2019–2021 enligt tabellen nedan. Det är alltså medel utöver Boverkets befintliga ram.

Sammanställning Boverkets förslag

Sammanställning över tilläggsäskanden, tkr

Aktivitet 2019 2020 2021 Digital arena PBL 10 000 Internationell verksamhet 3 000 4 000 5 000 Socialhållbarhet i samhällsplaneringen 5 000 5 000 5 000 Summa 8 000 9 000 20 000

(8)

8 INLEDNING BUDGETUNDERLAG 2019-2021

Inledning

Boverkets uppdrag och målstruktur

Boverket är en förvaltningsmyndighet som enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket ansvarar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering.

Myndigheten ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.

Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö och vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsområdet.

Grunden för myndighetens arbete är plan- och bygglagen (2010:900), delar av miljöbalken och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, även kallad

bostadsförsörjningslagen.

Boverkets målstruktur

Valet av fokusområden grundar sig på en samlad bild av hur Boverket ser på sina största utmaningar och hur myndigheten bäst kan arbeta för att göra så stor nytta som möjligt för samhället.

Boverket har delat in sin verksamhet i tre övergripande fokusområden:

 städer

 boende

 byggnader.

Inriktning för Boverkets verksamhet 2019–2021

En av Boverkets mest centrala frågor den närmaste treårsperiod, handlar om att fler ska erbjudas bostäder. Till detta ställs också krav på att det som byggs ska vara ändamålsenligt, utifrån ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Det innebär att enskilda bostäder och byggnader behöver sättas i ett vidare perspektiv, där människor får en fungerande och attraktiv boendemiljö, med närhet till service, kollektivtrafik och grönska för rekreation.

Bostadsbyggandet i Sverige ligger på en hög nivå, samtidigt som det fortfarande finns hushåll som står utanför bostadsmarknaden. Enligt Boverkets beräkningar uppskattar myndigheten att 76 000 bostäder kommer ha påbörjats under 2017, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Bostadsmarknaden under 2017 har präglats av en kraftig ökning av bostadsbyggandet under första halvåret, följt av en osäkerhet under andra halvåret om utvecklingen av efterfrågan på

nyproduktion och andrahandsmarknad och av bostadspriser.

En övervägande del av Sveriges kommuner anger att det råder bostadsbrist i kommunen. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2017 angav 255 kommuner att det var underskott på bostäder totalt sett, samtidigt som tre större kommuner, Örebro, Helsingborg och Kristianstad, uppgav att man nu har balans på bostadsmarknaden totalt sett.

Befolkningsökningen förväntas vara stor även fortsättningsvis. Boverkets behovsbedömning från juli 2017 var att det behöver byggas cirka 600 000 bostäder i Sverige mellan 2017–2025, varav övervägande del inom de närmaste åren.

(9)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 INLEDNING 9

För närvarande är byggkapaciteten ett väsentligt hinder för husbyggandet, det handlar om tillgången på arbetskraft. En av åtgärderna som Boverket kan bidra med för att stärka

arbetsmarknaden är den webbplats för utländska byggherrar som Boverket fick i uppdrag under 2017 att både upprätta och driva. Webbplatsen kommer att vara etablerad från sommaren 2018. Fler åtgärder behövs för att trygga bra bostäder åt alla, och dessa åtgärder hör även ihop med de utmaningar som finns kring social hållbarhet och som behöver få större utrymme och satsningar inom Boverkets verksamhet de närmaste åren. Boverket behöver kraftsamla kring flera aktiviteter. Det handlar framförallt om åtgärder för att bryta strukturellt utanförskap, men också om att arbeta mer med trygghetsskapande åtgärder inom stadsplaneringen.

Boverket fortsatta arbete med att förenkla och underlätta för ett långsiktigt byggande skapar förutsättningar för fler hållbara städer. Det sker främst genom att vägleda anställda inom

kommuner och länsstyrelser som är verksamma inom planering och byggande, i tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen. Det görs också genom kontinuerligt arbete med förenkling av byggregler och med fortsatt arbete för att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen.

Inför framtiden behöver Boverket tänka nytt, satsa strategiskt på förändring, och skapa

innovationer för att byggande och förtätning ska kunna ske hållbart. Boverket behöver därmed ytterligare förstärka samverkan, både nationellt och internationellt, med relevanta myndigheter, byggbranschen i stort och andra intresseorganisationer, i syfte att kunna använda den samlade kunskapen inom området mer effektivt. En annan del i detta är att fortsätta främja kunskapsutbyte och rörlighet mellan högskola, näringsliv och myndigheter (trippelhelix). Boverket behöver utveckla sin samverkan med myndigheter som bedriver forskning inom områden som relaterar till Boverkets verksamhet och där myndigheten kan medverka till att bygga och förmedla kunskap. Klimatfrågorna är ytterligare ett centralt område där Boverket ser behov av att göra särskilda satsningar. Myndigheten behöver se över hur förebyggande åtgärder kan användas, och hur det går att förbereda för anpassningar i samhället till ett förändrat klimat, relaterat till Boverkets verksamhetsområden. Kostnaderna för oönskade och oförutsedda konsekvenser kan bli stora, och det ligger i samhällets intresse att ha en bra överblick både över möjliga konsekvenser och lösningar på nuvarande och framtida problem.

Boverket avser att både inleda och fortsätta den utveckling som beskrivs nedan under perioden 2019–2021. För att nå resultat snabbare bedömer Boverket att en anslagsförstärkning kommer att behövas.

Utvecklingsinsatser den kommande treårsperioden

Åtgärder kring digitalisering

Den utveckling som Boverket inleder kring digitaliseringsprocessen, med ny och utökad

kompetens samt en mer strategiskt genomtänkt plan, behöver förstärkas från 2021 och framåt, då riktade anslagsmedel för fortsatt utveckling av digitaliseringsåtgärder upphört. Det viktiga är att ha en långsiktigt hållbar linje, och att mer omfattande ändringar som behövs för att underlätta inom flera områden, får utrymme. Efter att flera av de planerade åtgärderna inom digitaliseringen kring planering och byggande har införts kommer utvecklingsprocessen gå över i ett

förvaltningsläge. Det gäller även de digitaliseringsåtgärder som genomförs inom PBL kompetens. Även här behöver Boverket tillförsäkras resurser på lång sikt så att fortsatt hanteringen för att åstadkomma en effektiv och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen säkerställs och hålls på en god nivå.

(10)

Systemstöd för bidragshantering

Under 2017 har Boverket hanterat flera nya stöd och bidrag. Det har medfört att behoven både vad gäller anpassning av system och systemutveckling har ökat. Boverket har under 2017 infört nya e-tjänster och gjort förberedelser för ett nytt bidragssystem. Dessutom har Boverket gjort riktade informations- och utbildningsinsatser för olika målgrupper. I samband med Boverkets regleringsbrev för 2018 har myndigheten tillförts utökat anslag för att kunna genomföra nya uppgifter. Med de ökade krav som ställs på Boverket nästkommande år, och den utmaning som ligger i att fler i samhället ska kunna få tillgång till bostad behöver Boverket ha beredskap för ytterligare satsningar som ställer krav på system och e-tjänster.

Utveckling av en digital arena och långsiktig förvaltning avseende plan- och bygglagen

Uppdraget PBL kompetens pågår under perioden 2018–2020. Inom ramen för uppdraget är det Boverkets avsikt att ta fram en digital arena. I samband med detta finns det ytterligare behov av medel för Boverket vad gäller fortsatt utveckling och förvaltning av plattformen. Behoven finns från och med 2021, då den temporära anslagsförstärkningen tar slut 2020.

Behov av förstärkning avser

 fortsatt utveckling av en digital arena

 förvaltning av utbildningsplattform.

Boverket ser goda möjligheter att på sikt utveckla PBL kompetens till en gemensam plattform, för flera myndigheter. För att underlätta för alla användare av plan- och bygglagen oavsett var de har sin hemvist, är det viktigt att skapa en, enhetlig ingång till informationen. Genom att Boverket, i samverkan med andra myndigheter, upprätthåller en sammanhållen kunskapsplattform, finns möjligheter för en effektiv tillgång till samlad information. För att detta ska kunna fungera på sikt kommer Boverket behöva se över styrformerna för ett gemensamt arbetssätt.

Internationell verksamhet

Vad gäller internationell verksamhet verkar Boverket aktivt inom flera områden, reglerade genom Boverkets myndighetsinstruktion. Dels handlar det om övergripande internationella kontakter för omvärldsorientering, dels om löpande arbete i respektive verksamhetsområde. Boverket deltar även med medarbetare i internationella kommittéer och arbetsgrupper och står som mottagare av utländska delegationer, ofta enligt uppdrag från Regeringskansliet.

Med anledning av den pågående utvecklingen inom framför allt bostadssektorn och anslutande stadsutvecklingsfrågor ser Boverket att det finns behov av ökade satsningar på internationell verksamhet. Boverket behöver skapa en arena av nya internationella kontakter med andra

myndigheter och organisationer, för informationsinhämtning till projekt, utredningar och uppdrag. Syftet med det är att kunna hålla jämna steg med den pågående utvecklingen inom flera av

Boverkets fokusområden. Större vikt behöver också läggas på svåra problemställningar, det kan till exempel handla om hur man bryter negativa strukturer i utanförskapsområden. Det kan

Boverket göra genom att följa upp och delta i större projekt med utblickar till hur andra EU-länder som Danmark, Frankrike och Nederländerna hanterar komplexa frågor.

Boverket vill kunna satsa mer resurser på det nordiska samarbetet inom byggregelområdet och andra projekt som stöds av Nordiska ministerrådet. Ett annat område där Boverket kan bistå med kompetensen är kring trähusbyggande och byggregler, kopplat till näringsutveckling och

(11)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 INLEDNING 11

Boverket behöver även lägga ett större engagemang på frågor kring UN Habitat och samordna redan pågående verksamhet inom Agenda 2030, med de frågor som bedrivs inom den löpande verksamheten. Frågor kring harmonisering av byggregler är något som Sverige skulle kunna vara sammanhållande för.

Utveckling av tjänsteexport behöver ske både kommersiellt, inom ramen för EU:s program, och till stöd för Sida-relaterad verksamhet. Svensk träbyggnadsteknik är ett kommersiellt exporttema, liksom svenska byggregler. EU:s program för tekniskt informationsutbyte (TAIEX) och stöd till grannländer (ENP) är bra arenor för Boverket att både bidra med eget kunnande och för att inhämta information. I relation till SIDA-finansierad tjänsteexport skulle ett ökat samarbete med Lantmäteriets tjänsteexport kunna vara naturligt för Boverkets del.

Översiktsplanering, regional planering och samverkan kring planering av transportinfrastruktur

Samspelet mellan planering av transportsystemet och bebyggelseplanering är en förutsättning för att åstadkomma hållbara städer och regioner. Boverket kan bidra med bland annat omvärldsanalys och omvärldsbevakning, för att åstadkomma en effektiv planering av bebyggelse, infrastruktur och transporter tillsammans med andra myndigheter, exempelvis Trafikverket. En samordnad utveckling av bebyggelse och infrastruktur är centralt för att minska transportbehovet och för att skapa förutsättningar för klimatsmarta transportsätt, och därigenom minska påverkan på klimatet. Översiktsplanens miljöbedömning och andra konsekvensanalyser är bra underlag till

infrastrukturplanering, och verktyg för att samordna regionala och kommunala satsningar inom infrastruktur med bebyggelseutvecklingen.

Boverket deltar i samverkan kring i Smarta städer och Smarta transporter (Nästa generations resor och transporter) och den utveckling som pågår inom samhällsbyggnad och transportinfrastruktur. Här ser Boverket goda möjligheter att kunna medverka mer aktivt i de projekt som pågår och som planeras med koppling exempelvis till Vinnovas Policy lab. Boverket ser en nytta i att skapa testmiljöer för regelverk, i relation till nya miljöer. För närvarande går utvecklingen så snabbt vad gäller digital förändring att det medför att regelverk inte hinner utvecklas eller ställas om i motsvarande takt. För att säkerställa möjligheter och resurser ser Boverket på sikt ett behov av att få utökade resurser kring denna typ av utvecklingsprojekt.

Boverket planerar att genomföra en förstudie om delningsekonomi. Avsikten med denna är att se över vilka verksamheter inom Boverket som kan utvecklas i förhållande till delningsekonomins olika perspektiv. Det kan vara kring frågor som ska leda till mer klimat- och miljömässig hållbar utveckling och ett mer transporteffektivt samhälle.

Från och med 2018 har Boverket i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om digitaliserad

samhällsbyggnadsprocess. Uppdraget innebär att intensifiera det redan påbörjade arbetet med standarder för översiktsplaner och detaljplaner, att arbeta för en effektiv försörjning av

planeringsunderlag och utredningsmaterial inom samhällsbyggnadsprocessen. I arbetet ingår även att verka för effektivare digitala överklagandeprocesser och att se till att de krav som ställs i förhållande till byggreglerna kan hanteras och kontrolleras digitalt i byggprocessens olika delar. För uppdraget har Boverket från 2018 fått tilldelat 10 miljoner kronor årligen fram till 2020, då uppdraget slutredovisas till Regeringskansliet. Boverket ser redan nu behov av att stärka insatserna för att ha digitaliserade översiktsplaner på plats så snart som möjligt.

För att få så heltäckande bild som möjligt angående exempelvis framtida mark- och

vattenanvändning och allmänna intressen behöver översiktsplanerna finnas tillgängliga digitalt, för att underlätta för planering av trafik, transporter och transportinfrastruktur. Boverket ser behov

(12)

av att säkerställa denna utveckling, även från 2021, då medelsförstärkningen kring digitaliseringsåtgärderna inom planeringsprocessen upphör.

Frågor kring social hållbarhet i samhällsplaneringen

Boverket deltar i arbetsgruppen ”Bostäder till alla” inom ramen för Smarta städer. Med förankring i de frågor och de initiativ som diskuteras där ser Boverket möjlighet att utveckla sin verksamhet kring fyra inriktningar för framtida arbete kring social hållbarhet. Den sociala hållbarheten behöver hanteras i relation till de andra två hållbarhetsaspekterna, den ekonomiska och den miljömässiga.

 Anpassning av regler – hur individernas behov ser ut i förhållande till en bostad. Boverket avser att genomföra en undersökning kring framtidens behov kring bostad i förhållande till individerna

 Hur vi gör nya bostadsrätter åtkomliga för flera grupper på bostadsmarknaden

 Kopplingen mellan hyresrätter, bostadsrätter och finansieringsmodell

(13)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 ÖVERSIKT ÖVER BOVERKETS FINANSIERING 13

Översikt över Boverkets finansiering

Översikt över Boverkets finansiering (belopp i tkr)

Anslag 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknad 2020 Beräknad 2021 Beräknad Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

4 :5 ap 10 Investeringsstöd

(äldreområdet) 250 194 395 500 39 500 395 500 395 500

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1 :15 ap 1 Upprustning av skollokaler 111 019 405 000 1 :15 ap 2 Upprustning av utemiljöer 51 242 200 000

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

1 :5 ap 1 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 4 845 9 852 9 852 9 852 9 852 13 :2 ap 4 Investeringsbidrag (allmänna samlingslokaler) 25 205 28 382 28 382 28 382 23 382 13 :2 ap 5 Bidrag för verksamhetsutveckling 23 707 23 782 33 782 33 782 8 782

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1 :1 ap 3 Bostadspol. utv. - del till

Boverket 250 1 400 1 :2 ap 1 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag m.m. 0 10 000 20 000 38 500 38 120 1 :3 ap 1 Stöd ordna bostad 760 2 000 5 000 5 000 5 000 1 :4 ap 1 (2015) Innovativt byggande 2 041 1 :4 ap 1 Boverket: Förvaltningskostnader 196 346 242 020 243 311 248 068 252 504 1 :4 ap 2 Nationellt informationscentrum för hållbart byggande 3 500 10 000 10 000 10 000

1 :4 ap 4 Digital plan- och

byggprocess 10 000 10 000 10 000

1 :4 ap 5 Eurokoder och standarder 6 062

1 :4 ap 7 Marknadskontroll 6 777 1 :4 ap 8 God inomhusmiljö 16 000 28 000 28 000 28 000 1 :4 ap 9 Byggproduktförordningen 2 060 1 :4 ap 10 PBL kompetensinsatser 15 000 15 000 15 000 15 000 1 :7 ap 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus 71 827 150 000 150 000 150 000 150 000

1 :7 ap 2 Stöd till utemiljöer i vissa

bostadsområden 315 417 76 259 84 251

1 :8 ap 1 Stöd till kommuner för ökat

(14)

14 ÖVERSIKT ÖVER BOVERKETS FINANSIERING BUDGETUNDERLAG 2019-2021 Anslag 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknad 2020 Beräknad 2021 Beräknad 1 :9 ap 3 Investeringsstöd för anordande av hyresbostäder och bostäder för studerande

440 510 3 178 000 3 178 000 3 178 000 3 178 000

1 :10 ap 1 Bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder 34 000 72 000 72 000 72 000

1 :11 ap 1 Innovativt och hållbart

byggande 75 000 100 000 100 000 100 000

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1 :14 ap 1 Hållbara städer 3 545

1 :18 ap 1 Investeringsstöd för gröna

städer 100 000 500 000 500 000 500 000

Utgiftsområde 21 Energi

1 :2 ap 4 Byggnaders energiprestanda 13 000 13 000 13 000 13 000 13 000

Avgiftsinkomster som disponeras

- Garantiavgifter (administration) 11 596 6 500 6 000 6 000 6 000

Övriga inkomster som disponeras

- Bidrag 9 900 5 500 5 000 5 000 5 000

(15)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 INVESTERINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 15

Investeringar i anläggningstillgångar

Verksamhetsinvesteringar, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräkn. 2020 Beräkn. 2021 Beräkn. 2022 Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 860 13 000 11 000 1 000 1 000 1 000 Materiella investeringar

Maskiner, inventarier och

installationer m.m. 555 4 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Byggnader, mark och egen fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 1 000 Summa verksamhetsinvesteringar 2 415 18 000 12 000 2 000 2 000 2 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen) 2 198 18 000 12 000 2 000 2 000 2 000 Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen)

Summa finansiering 2 198 18 000 12 000 2 000 2 000 2 000

Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar, tkr

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräkn. 2020 Beräkn. 2021 Beräkn. 2022 Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret 8 380 6 618 21 100 27 400 22 200 16 900 Nyupplåning 2 198 18 000 12 000 2 000 2 000 2 000 Amorteringar 3 960 3 518 5 700 7 200 7 300 6 800 UB lån i Riksgäldskontoret 6 618 21 100 27 400 22 200 16 900 12 100 Beslutad/föreslagen låneram 15 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Ränteutgifter -39 -40 -60 60 100 140

Finansiering av räntor och avskrivningar

Utgiftsområde 18,anslag 1:4 ap 1 3 921 3 478 5 640 7 260 7 400 6 940

Materiella investeringar

I samband med att Boverket utökar sin organisation under 2018 med cirka 50 nya medarbetare, har myndigheten genomfört vissa lokalförändringar, dels genom att utöka med en ny kontorslokal i Malmö (hyresavtal gäller från och med 1 februari 2018), dels genom att påbörja förtätning av kontorslokalerna i Karlskrona. Kombinerat med detta behöver Boverket göra materiella

(16)

16 INVESTERINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR BUDGETUNDERLAG 2019-2021

investeringar i inventarier, företrädesvis kontorsinredning. Prognosen för 2018 ligger på 5 miljoner kronor avseende materiella investeringar. Lokalkostnaderna ökar med drygt 1 miljon kronor årligen under perioden 2019 till 2021.

Systemstöd för bidragshantering

Boverkets arbete med ett nytt systemstöd (nyutveckling) för bidragshantering påbörjades under 2017, med fortsättning 2018. Förberedelser för en upphandling har inletts. I och med att myndigheten har tillförts nya uppgifter och nya stöd som ska hanteras, så behöver det finnas ett bra systemstöd. Boverket behöver också kunna hantera bidragsutbetalningar även för andra myndigheters räkning, till exempel länsstyrelserna, när det gäller systemstöd. På sikt ser Boverket att efterfrågan på stöd för hantering av bidragsutbetalningar kan komma att öka även från andra parter. Systemstöd kan också bli viktigt i förhållande till andra verktyg, eller webbportaler, exempelvis som för informationsportalen för utländska byggherrar. Det är viktigt att låneramen är dimensionerad för att fortsätta utvecklingen och att förvaltningsanslaget tillförs medel för att kunna hantera avskrivningarna. Därför föreslår Boverket att låneramen hålls på samma nivå som idag, även under kommande treårsperiod.

(17)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 UTGIFTSOMRÅDE 09 HÄLSOVÅRD, SJUKVÅRD OCH SOCIAL OMSORG 17

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

Anslagspost 10 Investeringsstöd Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 295 500 395 500 395 500 395 500 395 500 Anslagssparande från föregående år 29 229 45 306 Indragning -29 229 -45 306 Tillgängligt anslag 295 500 395 500 395 500 395 500 395 500 Utgift 250 194 395 500 395 500 395 500 395 500

Utestående åtagande vid

årets slut 410 065 600 000

Villkor enligt regleringsbrev

Enligt regleringsbrev 2018 tilldelas anslagsposten 395,5 miljoner kronor.

Medel får användas för utgifter enligt förordningen (2007:159) om investeringsstöd till

äldrebostäder m.m. och förordning (2016:848) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer.

Av anslagsposten får Boverket använda 0,5 miljoner kronor för eget arbete kopplat till förordningarna.

Förslag

 Boverket föreslår anslag och bemyndiganderamar enligt tabell nedan.

Bemyndigande

Redovisning mot bemyndigande, tkr

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 93 526 410 065 600 000 Nya åtaganden 356 069 489 935 395 000 Infriade åtaganden 39 530 300 000 395 000 300 000 200 000 100 000

Utestående åtaganden vid

årets slut 410 065 600 000 600 000

Tilldelad/föreslagen

(18)

18 UTGIFTSOMRÅDE 09 HÄLSOVÅRD, SJUKVÅRD OCH SOCIAL OMSORG BUDGETUNDERLAG 2019-2021

Bakgrund och anslagsberäkning

Anslagsposten avser två stödförordningar. Stödet enligt förordningen (2007:159) om

investeringsstöd till äldrebostäder m.m. är i princip avvecklat. Endast ett ärende motsvarande 1,8 miljoner kronor återstår. Förordning (2016:848) om statligt stöd för att anordna och

tillhandahålla bostäder för äldre personer infördes den 15 november 2016 och gäller för projekt som påbörjats tidigast den 1 januari 2016.

(19)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 UTGIFTSOMRÅDE 16 UTBILDNING OCH UNIVERSITETSFORSKNING 19

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer

Anslagspost 1 Upprustning av skollokaler

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 330 000 480 000 Anslagssparande från föregående år 127 778 218 981 Indragning -127 778 -98 981 Tillgängligt anslag 330 000 600 000 Utgift 111 019 405 000

årets slut 203 616 0

Enligt regleringsbrev 2018 tilldelas anslagsposten 480 miljoner kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter enligt 3 § förordningen (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 5 miljoner kronor för administrativa kostnader. Anslagsbehållning som disponeras 2018 är 0,12 miljoner kronor.

Förslag

 Boverket föreslår ett anslagssparande till 2019 för sluthantering av stödet.

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 91 611 203 616 0 Nya åtaganden 147 298 0 Infriade åtaganden 35 293 203 616 0

årets slut 203 616 0 0

bemyndiganderam 480 000 0

Stödet för upprustning av skollokaler trädde ikraft den 1 november 2015 och sista dag för ansökan är den 1 april 2018. Arbete med stödet visar att en stor del av ansökningarna inte är fullständiga.

(20)

20 UTGIFTSOMRÅDE 16 UTBILDNING OCH UNIVERSITETSFORSKNING BUDGETUNDERLAG 2019-2021

Många kompletteringar måste krävas in innan beslut om stöd kan fattas. Boverket har medel för utbetalning under 2018 och sedan avslutas anslagsposten. Stödets uppbyggnad kommer medföra en omfattande hantering av slutrapporter och återkrav under 2019. Boverket kommer således att behöva administrativ ersättning för sluthanteringen av stödet.

Anslagspost 2 Upprustning av utemiljöer

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 150 000 200 000 Anslagssparande från föregående år 142 428 98 758 Indragning -142 428 -98 758 Tillgängligt anslag 150 000 200 000 Utgift 51 242 200 000

Anslagsposten får användas för utgifter enligt 3 a § förordningen om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 3 miljoner kronor för att administrera anslaget.

Förslag

 Boverket föreslår ett anslagssparande till 2019 för sluthantering av stödet.

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 15 953 84 882 Nya åtaganden 77 482 Infriade åtaganden 8 553 84 882

bemyndiganderam 200 000 0

Stödet för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem trädde ikraft den 1 juni 2016 och sista dag för ansökan är den 1 april 2018. Arbete med stödet visar att en stor del av ansökningarna inte är fullständiga. Många kompletteringar måste krävas in innan beslut om stöd kan fattas. Boverket har medel för utbetalning under 2018 och sedan avslutas anslagsposten.

(21)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 UTGIFTSOMRÅDE 16 UTBILDNING OCH UNIVERSITETSFORSKNING 21

Stödets uppbyggnad kommer medföra en omfattande hantering av slutrapporter och återkrav under 2019. Boverket kommer således att behöva administrativ ersättning för sluthanteringen av stödet.

(22)

22 UTGIFTSOMRÅDE 17 KULTUR, MEDIER, TROSSAMFUND OCH FRITID BUDGETUNDERLAG 2019-2021

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Anslagspost 1 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 9 851 9 852 9 852 9 852 9 852 Anslagssparande från föregående år 1 375 5 301 Indragning -1 079 -5 301 Tillgängligt anslag 10 147 9 852 9 852 9 852 9 852 Utgift 4 845 9 852 9 852 9 852 9 852

årets slut 8 401 9 000

Anslagsposten får användas för stöd till icke-statliga kulturlokaler, dock främst för ändring, tillbyggnad och anpassningar för personer med funktionsnedsättning, enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 0,2 miljoner kronor för att administrera anslaget. Boverket får disponera en anslagskredit om 0,295 miljoner kronor.

Förslag

 Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2019–2020 i enlighet med förslagen i budgetpropositionen för 2018, prop. 2017/18:1.

 Boverket föreslår en utökad bemyndiganderam till 12 miljoner kronor.

 Boverket föreslår att anslagskrediten sätts till 3 procent.

 Boverket föreslår att 0,3 miljoner kronor av anslaget får användas till administrativa kostnader då andelen inkomna ansökningar har ökat de senaste åren.

(23)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 UTGIFTSOMRÅDE 17 KULTUR, MEDIER, TROSSAMFUND OCH FRITID 23

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 6 944 8 401 9 000 Nya åtaganden 6 102 4 099 5 000 Infriade åtaganden 4 645 3 500 5 000 5 000 4 000

årets slut 8 401 9 000 9 000

bemyndiganderam 9 000 9 000 12 000

Samlingslokaldelegationen fattar i slutet av februari varje år beslut om stöd till icke-statliga kulturlokaler. Två faktorer som påverkar beslutsutrymmet är det tillgängliga anslaget för året samt storlek och utnyttjandegrad på bemyndiganderamen. Utbetalning av bidrag sker först när ett projekt är avslutat, ibland efter flera år.

Genomförandetiden är i medel 1 år och 4 månader från första beviljandebeslut till beslut om utbetalning. Detta innebär att bemyndiganderamen borde motsvara denna genomsnittstid, vilket blir 1,3 gånger anslagspostens storlek. Boverket föreslår därför att bemyndigandet för

anslagsposten bör höjas till 12 miljoner kronor.

Boverket ser en ökning av antalet inkomna ansökningar och har ökade administrativa kostnader för att hantera bidraget. Från att tidigare hanterat 10-20 ärenden per år så har det de senaste åren inkommit cirka 50 ansökningar årligen.

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Anslagspost 4 Investeringsbidrag Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 28 382 28 382 28 382 28 382 23 382 Anslagssparande från föregående år 28 3 177 Indragning -28 -3 177 Tillgängligt anslag 28 382 28 382 28 382 28 382 23 382 Utgift 25 205 28 382 28 382 28 382 23 382

årets slut 27 976 30 000

(24)

Medlen får användas för bidrag för köp, ny- eller tillbyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparationer eller tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Enligt förordningen ska storstädernas socioekonomiskt utsatta områden särskilt prioriteras och med inriktning på lokaler för ungdomar.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 1,17 miljoner kronor för att administrera anslaget. Boverket får disponera en anslagskredit om 3,2 miljoner kronor.

Förslag

 Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2019–2020 i enlighet med förslaget i budgetpropositionen för 2018, prop. 2017/18:1.

 Boverket föreslår bemyndiganderamar enligt tabell nedan.

 Boverket föreslår att anslagskrediten sätts till 3,2 miljoner kronor.

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 27 398 27 976 30 000 Nya åtaganden 24 613 21 844 21 844 Infriade åtaganden 24 035 19 820 21 844 15 000 15 000

årets slut 27 976 30 000 30 000

Ansökningarna till innevarande års beslutsomgång ska ha inkommit under föregående år och Samlingslokaldelegationen fattar beslut före utgången av maj månad innevarande budgetår. Två faktorer som påverkar beslutsutrymmet är det tillgängliga anslaget för året och storleken samt utnyttjandegrad på bemyndiganderamen. De projekt som beviljas stöd betalas ut i efterhand och det bidrar till en osäkerhet om hur mycket medel det finns att besluta om då projekten löper över flera budgetår.

(25)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 UTGIFTSOMRÅDE 17 KULTUR, MEDIER, TROSSAMFUND OCH FRITID 25

Anslagspost 5 Bidrag för verksamhetsutveckling

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 23 782 23 782 33 782 33 782 8 782 Anslagssparande från föregående år 210 75 Indragning -210 -75 Tillgängligt anslag 23 782 23 782 33 782 33 782 8 782 Utgift 23 707 23 782 33 782 33 782 8 782

årets slut 6 237 14 000

Medlen får användas för bidrag för verksamhetsutveckling enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Enligt förordningen ska storstädernas socioekonomiskt utsatta områden särskilt prioriteras och med inriktning på lokaler för ungdomar.

Av anslagposten får Boverket använda högst 1,25 miljoner kronor för administrativa kostnader. Av medlen får Boverket använda högst 0,5 miljoner kronor till särskilda informationsinsatser i syfte att skapa föreningsdrivna mötesplatser, särskilt i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden och med inriktning på lokaler för ungdomar.

Boverket ska senast den 31 augusti 2018 lämna en lägesrapport om arbetet med att skapa föreningsdrivna mötesplatser, särskilt i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden och med inriktning på lokaler för ungdomar.

Av medlen på anslagsposten får 4,98 miljoner kronor användas för bidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar enligt den fördelning som Boverket beslutar. Bidragen ska användas dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Arbetet ska särskilt prioritera storstädernas socioekonomiskt utsatta områden.

Boverket ska utöver den återapportering som ska göras enligt förordningen även lämna en sammanfattande redogörelse för vad bidraget till riksorganisationerna har använts till. Boverket får disponera en anslagskredit om 1,5 miljoner kronor.

Förslag

 Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2019–2020 i enlighet med förslaget i budgetpropositionen för år 2018, prop. 2017/18:1.

(26)

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 0 6 237 14 000 Nya åtaganden 6 237 9 118 12 747 Infriade åtaganden 0 1 355 12 747 10 000 4 000

årets slut 6 237 14 000 14 000

Sedan 2007 fördelar Samlingslokaldelegationen de medel som är tillgängliga för bidrag till verksamhetsutveckling till allmänna samlingslokaler vid ett tillfälle per år, före utgången av december månad. Från och med 2012 ingår även under anslagsposten medel anslagna för de tre riksorganisationernas verksamhet i samband med bidraget.

(27)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 UTGIFTSOMRÅDE 18 SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSFÖRSÖRJNING… 27

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande samt konsumentpolitik

1:1 Bostadspolitisk utveckling

Anslagspost 3 Bostadspol. utv. - del till Boverket

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 250 1 400 Anslagssparande från föregående år 21 0 Indragning -21 0 Tillgängligt anslag 250 1 400 Utgift 250 1 400

årets slut 0 0

Av anslagsposten får 0,4 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338) (dnr N2017/02045/PBB).

Av anslagsposten får 0,5 miljoner kronor användas för genomförandet av tillägg till uppdraget att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338) (dnr N2017/05714/PBB).

Av anslagsposten får 0,5 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att kartlägga byggskador inom byggsektorn (dnr N2017/04496/PBB).

Anslaget för bostadspolitisk utveckling får användas för utgifter för insatser inom det bostadspolitiska området. Enligt budgetpropositionen för 2018, prop. 2017/18:1, beräknas anslaget till 20,6 miljoner kronor årligen 2019 och 2020. Regeringen beslutar efterhand hur anslaget fördelas på olika anslagsposter.

(28)

28 UTGIFTSOMRÅDE 18 SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSFÖRSÖRJNING… BUDGETUNDERLAG 2019-2021

1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

Anslagspost 1 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag m.m.

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 99 500 94 500 94 500 94 500 94 500 Anslagssparande från föregående år 100 953 99 500 Indragning -100 953 -99 500 Tillgängligt anslag 99 500 94 500 94 500 94 500 94 500 Utgift 0 10 000 20 000 38 500 38 120

årets slut 10 620 25 620

Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad, för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska svårigheter, för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad och för stöd till företag som

tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Förslag

 Boverket föreslår ett anslag under perioden 2019–2020 på 94,5 miljoner kronor.

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 10 620 10 620 25 620 Nya åtaganden 0 15 000 15 000 Infriade åtaganden 0 0 5 000 18 500 13 120 15 000

årets slut 10 620 25 620 35 620

Ändamålet för anslaget har ändrats till att omfatta statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad, för undsättning och omstrukturering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska svårigheter och för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

(29)

Återstående stödbelopp enligt tidigare gällande anslagsändamål förväntas att utbetalas åren 2021 och 2022.

1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

Anslagspost 1 Stöd ordna bostad

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 43 000 43 000 43 000 43 000 43 000 Anslagssparande från föregående år 42 185 42 240 Indragning -42 185 -42 240 Tillgängligt anslag 43 000 43 000 43 000 43 000 43 000 Utgift 760 2 000 5 000 5 000 5 000

årets slut 0 0

Anslagsposten avser statligt bidrag till kommuner enligt förordningen (2007:623) om statliga bidrag för kommunala hyresgarantier.

Förslag

 Boverket föreslår ett årligt anslag under perioden 2019–2021 med 5 miljoner kronor.

Stödet omfattar prövning och beviljande av statligt bidrag för kommunala hyresgarantier. Ett 30-tal kommuner har använt sig av kommunala hyresgarantier som uppfyller kraven för statligt bidrag. Sedan införandet av stödet 2007 har utbetalat belopp endast under ett år (2011) överstigit en miljon kronor. Boverket planerar att genomföra en informationskampanj under 2018.

(30)

1:4 Boverket

Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 219 722 * 242 239 243 311 248 068 252 504 Anslagssparande från föregående år 7 232 * -219 ** Indragning -7 451 * Tillgängligt anslag 219 503 242 020 243 311 248 068 252 504 Utgift 213 745 242 020 243 311 248 068 252 504

årets slut 0

* Inkluderar anslagsposterna ap 2, ap 5, ap 7 och ap 9. ** Boverket utnyttjar en anslagskredit med 218 972 kronor.

1. Anslagsposten får användas för förvaltningskostnader, dock inte för sådana kostnader som är hänförliga de helt avgiftsfinansierade kreditgarantierna.

2. Anslagsposten får användas för genomförandet av det svenska ordförandeskapet i den multilaterala organisationen Visions and Strategies around the Baltic Sea (VASAB) (dnr N2016/07459/PBB).

3. Anslagsposten får användas för att göra eurokoderna och övriga standarder inom byggområdet tillgängliga.

4. Anslagsposten får finansiera driften av Kontaktpunkten för CPR som infördes under 2013 för att bland annat svara på frågor om regler för byggprodukter som ska säljas på den svenska marknaden.

5. Anslagsposten får användas för genomförande av och myndighetsuppgifter knutna till marknadskontroll av byggprodukter.

6. Av anslagsposten ska 10 miljoner kronor användas för att finansiera nationellt informationscentrum för hållbart byggande.

7. Av anslagsposten får 4 miljoner kronor användas för att bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag om de svenska bostads- och byggmarknaderna (dnr N2017/04673/PBB).

8. Av anslagsposten får 15 miljoner kronor användas för att finansiera ett förstärkt arbete kring arkitektur.

9. Anslagsposten får användas för att täcka det kvarvarande underskottet i administrationen av förvärvsgarantierna.

Anslagsbehållning som disponeras av Boverket är 3 procent. Boverket får disponera en anslagskredit om 8,7 miljoner kronor under 2018.

(31)

Förslag

 Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2019–2020 i enlighet med förslaget i budgetpropositionen för år 2018, prop. 2017/18:1.

 Boverket föreslår tillägg för nedan beskrivna insatser och områden med 8 miljoner kronor 2019, 9 miljoner kronor 2020 och 20 miljoner kronor för 2021.

 Boverket föreslår bemyndiganderam enligt tabell nedan.

 Boverket föreslår att anslagskrediten sätts till 3 procent.

Bakgrund och anslagsberäkning för nya äskanden

Digital arena PBL

Inom ramen för PBL kompetenssatsning ser Boverket fortsatt behov av anslagsmedel för fortsatt utveckling och förvaltning från och med 2021. Det gäller:

 Fortsatt utveckling av en digital arena.

 Förvaltning av utbildningsplattform.

Eftersom arbetsgivare i kommuner, länsstyrelser och i näringslivet behöver hantera medarbetare (användare av plan- och bygglagen) med olika förutsättningar, med ansvar för att utföra samma typ av uppgifter, finns behov av en digital arena som stöd. Inom samma målgrupp kan

kompetensprofilerna vara ytterst diversifierade och det finns därför behov för ett flexibelt system för att fånga upp de olika behoven.

Med en digitala arena kommer tillgängligheten till relevant information för användaren att öka betydligt. Ett utrymme för befintliga och kommande nätverk inom PBL-området kommer att finnas i den digitala lösningen. En förstudie kommer att presenteras våren 2018. Själva utvecklingen tar vid efter detta.

Äskade medel avseende Digital arena PBL, tkr

Aktivitet 2019 2020 2021

Digital arena PBL 10 000

Internationell verksamhet

Planerade insatser kring internationell verksamhet:

1. Satsning på att bygga upp internationella kontakter för informationsinhämtning relaterat till projekt, utredningar och uppdrag.

2. Satsning på det nordiska samarbetet inom byggregelområdet och andra projekt som stöds av Nordiska ministerrådet.

3. Bistå med kompetens kring trähusbyggande och byggregler inom området näringsutveckling och exportmarknad.

4. Samverkan med relevanta myndigheter avseende tjänsteexport, företrädesvis med Lantmäteriet.

Äskande medel avseende Internationell verksamhet, tkr.

Aktivitet 2019 2020 2021

(32)

Social hållbarhet i samhällsplaneringen

1. Anpassning av regler – hur individernas behov ser ut i förhållande till en bostad. Boverket avser att genomföra en undersökning kring framtidens behov av bostad i förhållande till individerna.

 Undersökning kring hur framtidens bostäder ser ut.

 Hur vi i framtiden definierar och dimensionerar lokaler, bostäder och rum.

 Hur förändrat beteende och de behov som det ger upphov till möter anpassning av regler.

 Boverket behöver medverka i olika testbäddar (policylab, exempelvis via Vinnova). 2. Undersökning kring hur vi gör nya bostadsrätter åtkomliga för fler grupper på

bostadsmarknaden.

3. Kopplingen mellan bostadsrätter och finansieringsmodell.

 Boverket behöver se över möjligheterna kring finansieringsmodell med garantiåtaganden. Att slussa in hushåll med knappare förutsättningar (svagare grupper som exempelvis nyanlända) genom garantiåtaganden.

 Ta fram beräkningsmodeller.

 Bygga konkreta åtgärder kring beräkningsmodeller. 4. Ta fram beräkningsmodeller för att mäta social hållbarhet.

Som hjälpmedel för att mäta nyttan av exempelvis investeringsinsatser för kommuner och länsstyrelser skulle Boverket kunna bistå med olika beräkningsmodeller för att mäta social hållbarhet. Det kan till exempel handla om i vilken omfattning olika styrmedel kan väljas framför något annat, och vilken typ av satsning som kan förväntas ge större samhällsekonomisk effekt än andra satsningar.

Äskande medel avseende Social hållbarhet i samhällsplanering, tkr

Aktivitet 2019 2020 2021

Social hållbarhet i samhällsplanering 5 000 5 000 5 000

Sammanställning över tilläggsäskanden inom förvaltningsanslaget för perioden 2019– 2021.

Sammanställning över tilläggsäskanden, tkr

Aktivitet 2019 2020 2021

Digital arena PBL 10 000

Internationell verksamhet 3 000 4 000 5 000

Social hållbarhet i samhällsplanering 5 000 5 000 5 000

(33)

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 0 25 000 Nya åtaganden 25 000 10 000 Infriade åtaganden 0 16 000 16 000 3 000

årets slut 25 000 19 000

bemyndiganderam 30 000 30 000

Anslagspost 4 Digital plan- och byggprocess

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 10 000 10 000 10 000 Anslagssparande från föregående år 0 Indragning Tillgängligt anslag 10 000 10 000 10 000 Utgift 10 000 10 000 10 000

årets slut 0

Anslagsposten disponeras av Boverket för att finansiera genomförandet av uppdrag att verka för en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen digitalt (dnr N2017/07543/PBB).

Förslag

Anslagsposten kommer att användas för regeringsuppdraget att verka för en effektiv och enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen. Uppdraget innefattar att främja utvecklingen av digitala standarder och klargöra roller och ansvar mellan aktörer för en digital utveckling inom samhällsbyggnadsprocessen. Boverket ska vid behov lämna författningsförslag som innebär krav på digital planerings- och bygginformation, standarder, gränssnitt och informationsflöde mellan samhällsbyggandets aktörer.

(34)

Anslagspost 8 God inomhusmiljö

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 16 000 28 000 28 000 28 000 Anslagssparande från föregående år 0 Indragning Tillgängligt anslag 16 000 28 000 28 000 28 000 Utgift 16 000 28 000 28 000 28 000

årets slut 0

Anslagsposten disponeras av Boverket för att finansiera genomförandet av uppdraget att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö (dnr N2017/07419/PBB).

Förslag

Regeringen har uppdragit åt Boverket att under åren 2018–2021 förstärka arbetet för att nya och befintliga byggnader ska vara säkra och ha en god inomhusmiljö. Uppdraget består av tre delar:

 Kunskapsspridning om byggnaders inomhusmiljö i syfte att öka medvetenheten om vilka brister i byggnaders inomhusmiljö som kan uppstå, vanliga orsaker till bristerna och hur de kan undvikas eller åtgärdas.

 Uppdatera materialet från undersökningen av bebyggelsens energianvändning, tekniska status och innemiljö (BETSI) i relevanta delar.

 Identifiera och utreda systematiska fel inom byggandet och utbredda skador i byggnadsbeståndet, som kan påverka människors hälsa eller säkerhet.

(35)

BUDGETUNDERLAG 2019-2021 UTGIFTSOMRÅDE 18 SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSFÖRSÖRJNING… 35 Anslagspost 10 PBL kompetensinsatser Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 15 000 15 000 15 000 15 000 Anslagssparande från föregående år 0 0 Indragning 0 Tillgängligt anslag 15 000 15 000 15 000 15 000 Utgift 15 000 15 000 15 000 15 000

årets slut 0 0

Anslagsposten disponeras av Boverket för genomförandet av uppdraget att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (dnr N2016/07801/PBB).

Anslagsbehållning som får disponeras av Boverket 2018 är 3 procent.

Förslag

 Boverket föreslår anslag årligt anslag under perioden 2019–2020 i enlighet med förslaget i budgetpropositionen för 2017, prop. 2016/17:1.

 Boverket föreslår fortsatt anslag för arbetet med PBL kompentensinsatser under 1:4 Boverket under rubriken Förslag.

 Boverket föreslår ett anslagssparande med 3 procent.

Regeringen har uppdragit åt Boverket att genomföra kompetensinsatser för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen (dnr N2016/07801/PBB).

Kompetensinsatserna ska pågå 2017–2020 och är en förlängning och utvidgning av regeringsuppdraget 2014–2016 (dnr S2014/2439/PBB).

Uppdraget består av följande delar:

 PBL-utbildning för anställda i kommuner och på länsstyrelser samt övriga berörda aktörer.

 Vidareutveckling av nätverk för PBL-experter.

 Utveckling av ytterligare vägledningar om hur PBL-systemet bör tillämpas.

Under 2017 har Boverket organiserat uppdraget PBL Kompetens genom att etablera ett särskilt kansli, forma arbetsgrupper för kompetensuppdraget samt organisera referensgrupper och kvalitetsutvecklingsmöten.

Aktiviteterna har fördelats mellan en särskild satsning på att ta fram ny vägledning i

PBL-tillämpning för publicering på PBL Kunskapsbanken och utbildningsaktiviteter där fokus har varit att utveckla sammanhållna introduktionsutbildningar för handläggare av PBL-ärenden. Därutöver har målgruppsorienterade utbildningar för privata aktörer, till exempel arkitekter och tillverkare

(36)

tagits fram. Efter provgenomförande hos målgrupperna ska materialet utvecklas till webbaserade utbildningar. Under 2018 planeras framtagandet av fler prioriterade utbildningar.

En särskild aktivitet har varit att inleda utveckling av en så kallad digital PBL-arena där information om plan- och bygglagen enkelt ska kunna nås av användare med helt olika behov, situation, kompetens och förutsättningar. Denna e-tjänst ska också garantera att

kompetensinsatserna kommer att förvaltas och bli en del av ordinarie verksamhet efter uppdragstidens slut 2020.

För ett ökat nätverkande har Boverket startat aktiviteten PBL Kompetensdagar, ett årligt

dialogseminarium med syfte att vara mötesplats för ökad förståelse och kunskap hos alla de olika aktörer som behöver samverka inom samhällsbyggnadssektorn.

Lärande utvärdering genomförs parallellt med utbildningsaktiviteterna, för att nå den mest effektiva och ändamålsenliga utbildningsplattformen inför framtiden.

Sammanställning över anslag 1:4 Boverket, tkr

Ekonomisk översikt över disponering av medel

Anslag 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat ap 1 Förvaltningskostnader 213 745 * 242 020 243 311 248 068 252 504

ap 4 Digital plan- och

byggprocess 10 000 10 000 10 000

ap 8 God inomhusmiljö 16 000 28 000 28 000 28 000

ap 10 PBL

kompetensinsatser 15 000 15 000 15 000 15 000

Summa 228 745 283 020 296 311 301 068 280 504

* Inkluderar anslagsposterna ap 2, ap 5, ap 7 och ap 9.

1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och

utomhusmiljöer

Anslagspost 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 478 000 478 000 978 000 978 000 978 000 Anslagssparande från föregående år 799 157 406 173 Indragning -799 157 -406 173 Tillgängligt anslag 478 000 478 000 978 000 978 000 978 000 Utgift 71 827 150 000 150 000 150 000 150 000

(37)

Genom en ändring av regleringsbrevet för 2018 har tilldelade medel för anslagsposten ändras från 778 miljoner kronor till 478 miljoner kronor.

Anslagsposten får användas för stöd till renovering och energieffektivisering i vissa

bostadsområden enligt bestämmelserna i förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden.

Av anslagsposten får Boverket använda 1 miljon kronor för att administrera anslaget.

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 0 59 606 100 000 Nya åtaganden 59 606 100 000 80 000 Infriade åtaganden 59 606 80 000 60 000 40 000

årets slut 59 606 100 000 100 000

Förordningen trädde ikraft under hösten 2016 och söktrycket har hittills varit lågt men jämt. Boverket föreslår att formerna för stödet utvecklas för att öka efterfrågan.

Anslagspost 2 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 500 000 500 000 0 Anslagssparande från föregående år 49 473 184 583 198 741 90 049 Indragning -49 473 -184 583 Tillgängligt anslag 500 000 500 000 198 741 90 049 Utgift 315 417 301 259 108 692 50 000

årets slut 152 951 155 192 50 000

Genom en ändring av regleringsbrevet för 2018 har tilldelade medel ändrats för anslagsposten från 200 miljoner kronor till 500 miljoner kronor.

Anslagsposten får användas för stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden enligt bestämmelserna i förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden.

(38)

Av anslagsposten får Boverket använda 3,5 miljoner kronor för att administrera stödet.

Förslag

 Boverket behöver anslagsbehållning 2019 och 2020 för tidigare ingångna åtaganden.

Bemyndigande

2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022 Beräknat Ingående åtaganden 49 575 152 951 155 192 Nya åtaganden 139 596 75 000 0 Infriade åtaganden 36 220 72 759 105 192 50 000

årets slut 152 951 155 192 50 000

bemyndiganderam 220 000 260 000 0*

Stödet började gälla den 1 juli 2016. Under 2016 var stödet översökt. Under 2017 omfördelades 300 miljoner kronor från anslagspost 1 till anslagspost 2. Totalt beviljades ärenden motsvarande 415 miljoner kronor. På grund av den höga medelstilldelningen så kunde Boverket inte använda prioriteringsgrunderna för stödet. Även under 2018 har det skett en omfördelning av 300 miljoner kronor från anslagspost 1 till anslagspost 2.

1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande

Anslagspost 1 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande

Anslagsöversikt Anslagsöversikt, tkr 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Tilldelat anslag 1 800 000 1 300 000 1 300 000 1 300 000 Anslagssparande från föregående år 0 9 Indragning 0 -9 Tillgängligt anslag 1 800 000 1 300 000 1 300 000 1 300 000 Utgift 1 799 991 1 300 000 1 300 000 1 300 000

Utestående åtagande vid årets slut

Enligt regleringsbrev 2018 tilldelas anslagsposten 1,3 miljarder kronor.

Anslagsposten får användas för stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande enligt bestämmelserna i förordningen (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande.