Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
KOMMUNIKATION MELLAN
SJUKSKÖTERSKA OCH
PATIENT
EN LITTERATURBASERAD STUDIE
CAROLINE ERIKSSON
PERNILLA WIKSTRÖM
KOMMUNIKATION MELLAN
SJUKSKÖTERSKA OCH
PATIENT
EN LITTERATURBASERAD STUDIE
CAROLINE ERIKSSON
PERNILLA WIKSTRÖM
Eriksson, C & Wikström, P. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient. En littera-turbaserad studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2009.
Kommunikationen har stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteratur-baserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende. Metoden har varit en strukturerad litteraturba-serad studie balitteraturba-serad på Fribergs (2006) sju steg. Resultatet av de nio vetenskapliga artik-larna visar att patienternas upplevelser av kommunikationen påverkas av faktorer relate-rade till sjuksköterskornas personlighet, sjuksköterskornas profession, den individuella patienten samt miljö och organisation. Många patienter var över lag nöjda med kommu-nikationen till sjuksköterskorna. De patienter som inte var nöjda visade tydligt vad som var bra respektive dåligt med kommunikationen.
Nyckelord: Engagemang, kommunikation, kontinuitet, lyssnande, miljö, patientperspektiv, respekt, sjuksköterska.
COMMUNICATION BETWEEN
NURSE AND PATIENT
A LITERATURE BASED STUDY
CAROLINE ERIKSSON
PERNILLA WIKSTRÖM
Eriksson, C & Wikstrom, P. Communication between nurse and patient. A literature based study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.
Communication is of great importance within health care and many factors may affect the communication between nurse and patient. The aim of this literature based study was to emphasize some factors that are important for the communication between nurses and adult patients that are in continuous contact with the care within hospitals or homes for the elderly. The method has been a structured literature based study based on the seven steps of Friberg (2006). The result of the nine scientific articles shows that the patients´ experiences of the communication are affected by factors related to nurses´ personality, nurses´ profession, the individual patient and the environment and organisation. Many patients were overall satisfied with the communication with the nurses´. The patients that were not satisfied clearly showed what was good and what was not good with the com-munication.
Keywords: Commitment, communication, continuity, environment, listening, nurse, patient perspective, respect.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Innebörden av begreppet kommunikation 5 Verbal och icke-verbal kommunikation 6 Samspelssituationer 6 Att lyssna - en del av kommunikationen 6 Kommunikationshinder 7 Kommunikation i vardagen och professionell kommunikation 7 Styrdokument avseende kommunikation i vården 8 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 8 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 8 Socialstyrelsens (2004) tillsynsrapporter 8 Betydelsen av kommunikation mellan vårdpersonal och patienter 9 Bristande kommunikation kan leda till vårdskador 9 Möjlighet till att förbättra kommunikationen 9 SAUK-modellen för bekräftande omvårdnad 10
SYFTE 11
Avgränsningar 11 Definitioner 11 Vuxna patienter 11 Kommunikation 11 Kontinuerlig kontakt med vården 11 METOD
Steg 1. En fråga eller undran dyker upp 12 Steg 2. Den inledande litteratursökningen 12 Steg 3. Problemformulering 12 Steg 4. Syftet 12 Steg 5. Den egentliga litteratursökningen 13 Steg 6. Dataanalys 14 Steg 7. Resultat 15
RESULTAT 15 Faktorer relaterade till sjuksköterskors personlighet 15 Faktorer relaterade till sjuksköterskans profession 16 Sjuksköterskors engagemang för patienter 16 Sjuksköterskors förmåga att visa respekt för patienter 17 Sjuksköterskors kompetens 17 Sjuksköterskors förmåga att ge relevant information 17 Faktorer relaterade till den individuella patienten 18 Patienters förmåga vid icke-verbal kommunikation 19 Faktorer relaterade till miljö och organisation 19 Resultatet sammanfattat utifrån studiens artiklar 20 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Artikeldiskussion 23 Studiens trovärdighet 23 Resultatdiskussion 24 Faktorer relaterade till sjuksköterskors personlighet 24 Faktorer relaterade till sjuksköterskans profession 24 Faktorer relaterade till den individuella patienten 26 Faktorer relaterade till miljö och organisation 27 Konklusion 28 Reflektion 28 Förslag till framtida forskning 29 REFERENSER 30 BILAGOR 32
INLEDNING
Denna litteraturbaserade studie handlar om betydelsen av kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Undersökningen har fokus på hur vuxna patienter vid kontinuerlig kontakt med vården upplever kommunikationen med sjuksköterskor.
I Nationalencyklopedin (2008) beskrivs det att människan har ett grundläggande behov att kommunicera och att det behövs för fullständig utveckling, både socialt, kulturellt och psykiskt. Med kommunikationens språk kan information uttryckas från en människa till en annan (a a).
Enligt Fossum (2007) har kommunikation stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och pati-ent. För att sjuksköterska och patient ska få ett givande möte är det en förutsättning att de har förståelse för varandra. Det är inte alltid lätt att förstå vad en annan person menar och den egentliga innebörden av ett budskap. Det finns många faktorer som försvårar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Exempel på faktorer som påverkar kommunikationen är hur det medicinska språket används och när in-formationen till mottagaren brister. Om inin-formationen brister är budskapet ofull-ständigt (a a).
Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är nödvändigt och är en stor del av omvårdnaden. Under utbildningens verksamhetsförlagda del har exempel på god och bristande kommunikation uppmärksammats. Därför anser författarna att kom-munikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv är intressant att belysa. Kunskaper som erhålls kan då användas i sjuksköterskeyrket.
BAKGRUND
I bakgrunden förtydligas begreppet kommunikation med inriktning på samspelet mellan sjuksköterska och patient.
Innebörden av begreppet kommunikation
Ordet kommunikation härstammar från latinets olika benämningar; communica´tio som betyder ”ömsesidigt utbyte”, commu´nico ”göra gemensamt” och commu´nis
Verbal och icke-verbal kommunikation
Dahlkwist (2004) förklarar att verbal kommunikation innefattar budskap som sänds till mottagaren med hjälp av talade eller skrivna ord.
Icke-verbal kommunikation är det människor förmedlar utan att använda sig av ord. Positivt med icke-verbal kommunikation är att det kan underlätta och förstärka bud-skapet samt öka förståelsen mellan sändare och mottagare (a a).
Faulkner (1995) menar att det är många faktorer som inkluderas i icke-verbal kom-munikation t ex kroppsspråk, kroppshållning, ansiktsuttryck och klädsel. Denna typ av kommunikation ligger ofta till grund för vårt första intryck av en annan person. Icke-verbal kommunikation har stor betydelse hur människor uppfattar varandra och hur kommunikationen mellan dem kommer att fortskrida.
För att förstärka ett budskap är det vanligt att använda sig av gester. Den icke-verbala kommunikationen kan även försvåra kommunikationen när det icke-verbala och icke-verbala budskapet inte stämmer överens, detta kallas dubbla budskap.
Det är framförallt inom sin yrkesprofession viktigt att vara medveten om vilka sig-naler som sänds ut icke-verbalt och att dessa stämmer överrens med det verbala budskapet, allt för att minska risken att mottagaren upplever dubbla budskap (a a).
Samspelssituationer
Enligt Jahren Kristoffersen (2005) har alla människor olika uppfattningar om det som kommuniceras p g a olika personligheter med individuella anlag, kunskaper, er-farenheter eller annan etnisk bakgrund. Svenska sjuksköterskor som kommunicerar med individer från andra kulturer måste övervinna de eventuella språkproblem som finns. För att underlätta situationen kan sjuksköterskan uttrycka vänlighet, öppenhet och omsorg med blicken, vilket kan inge trygghet för patienten. Att på ett eller an-nat sätt ha god kommunikation, är en del av ett gott samarbete mellan sjuksköterska och patient (a a).
Att lyssna - en del av kommunikationen
Att lyssna är en stor och viktig del i kommunikation, vilket Nilsson och Walder-manson (1994) belyser. Att lyssna som en del av kommunikation innebär inte enbart att höra och förstå vad den andre sagt. Att vara en god lyssnare handlar också om att vara observant och koncentrerad samt att lyssna med intresse på vad den andre har att säga (a a).
Faulkner (1995) delar in lyssnade i aktivt och passivt lyssnande. Att lyssna aktivt innebär att lyssnaren bekräftar att budskapet gått fram genom att exempelvis nicka eller ställa följdfrågor. En passiv lyssnare innebär att lyssnaren inte ger någon re-spons på det som sagts. Att vara en passiv lyssnare ska inte blandas ihop med tyst-nad. Tystnad är ibland nödvändigt i kommunikationen mellan två människor. Tyst-nad kan vara av stor vikt i t ex samtal mellan sjuksköterska och patient då patienten eller sjuksköterskan behöver en paus till att själv fundera över vad som sagts samt att låta mottagaren få tid till reflektion (a a).
Kommunikationshinder
Fossum (2007) betonar betydelsen av att förstå personen någon kommunicerar med inom sjukvården. Det är inte alltid lätt att förstå vad en annan person menar och in-nebörden av ett budskap. Det finns många faktorer som försvårar kommunikationen mellan människor.
Det medicinska språket kan bli ett hinder i kommunikationen mellan sjukvårdsper-sonal och patienter. Patienter är inte alltid insatta i det medicinska språket och spe-ciella uttryck kan försvåra kommunikationen eller skapa missförstånd. Sjuksköters-kor använder ofta vanliga uttryck som ”sätta nål”, ”ta socker”, ”ta blod” och ”tappa urin”. Dessa uttryck kan skapa förvirring om patienterna missförstår innebörden av budskapen. För att undvika denna typ av missförstånd är det extra viktigt att sjuk-vårdspersonalen är tydlig i sina budskap och noga väljer vilka ord som används. Ibland kan även budskap sändas från sändare till mottagare utan tillräcklig informa-tion, det kallas då för ofullständigt budskap. När budskapet innehåller bristfällig in-formation kan det leda till att mottagaren inte uppfattar budskapet korrekt, vilket kan leda till konflikt mellan mottagare och sändare. Det kan även handla om att sändaren förutsätter att mottagaren förstår innebörden av budskapet och väljer att inte förklara sig bättre. Ett annat uttryck är maximal otydlighet som innebär att sän-daren inte sänt något budskap överhuvudtaget utan förväntar sig likväl att andra människor ska förstå vad sändaren menar genom tankeläsning. Den här typen av kommunikation kan i allra högsta grad skapa missuppfattningar och kan undvikas av tydlig kommunikation mellan människor där budskapets innebörd tydligt förkla-ras (a a).
Kommunikation i vardagen och professionell kommunikation
Eide och Eide (2006) skiljer på kommunikation i vardagslivet och professionell kommunikation. Vardaglig kommunikation innebär att människor kommunicerar som privatpersoner utan yrkesmässiga krav på kommunikationen. Den
professionel-Enligt Eide och Eide (2006) har yrkesutövare en skyldighet att sträva efter att vara en god och stödjande professionell kommunikatör vilket innebär att kommunikatio-nen ska sörja för god kontakt och respekt till patienten och i största mån tillfredstäl-la dess krav och önskemål. Som professionell kommunikatör är det viktigt att få pa-tienten att känna trygghet i situationen vilket kan nås genom att vara en god lyssna-re, ge stöd och ta initiativ. Det krävs att yrkesutövaren har empati för patienterna för att uppnå stödjande kommunikation. Empati är förmågan att lyssna och skapa för-ståelse för en annan persons känslor (a a).
Røkenes och Hanssen (2007) menar att den professionella har ansvar att främja pa-tienten till utveckling och hjälpa den att hantera olika situationer. Detta kräver att patienten och den professionella har en bra relation vilket är en av de viktigaste fak-torerna för resultatet av vårdbesöket och för att de två parterna ska förstå varandra. En bra relation kräver tillit, trygghet, anknytning och trovärdighet (a a).
Styrdokument avseende kommunikation i vården
Här presenteras kortfattat Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Kompetensbe-skrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) och Socialstyrelsens (2004) tillsynsrapporter.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) ska goda kontakter mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter främjas. Patienter ska i största möjlighet påver-ka sin vård och behandling genom samråd med personal. Insatser för patienterna spåver-ka utföras på ett funktionellt sätt (a a).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) be-skrivs kommunikation som en av sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköters-kan ska ha förmåga att kunna kommunicera med patienter, närstående och kolleger. Sjuksköterskan ska kommunicera med respekt och empati för mottagaren. Att vara lyhörd och en stödjande person verkar för god kommunikation till patienten vilket underlättar att information tas emot på ett korrekt sätt och minskar risken för miss-förstånd (a a).
Socialstyrelsens (2004) tillsynsrapporter
Erfarenheter och förslag på hur informationen och stödet till patienter kan förbättras har lagts fram vid genomgång av Socialstyrelsens (2004) tillsynsrapporter. Där framkommer bl a att det finns behov av upprepning av information, både i muntlig och i skriftlig form. Ett exempel på det är att sjuksköterskan kan vara närvarande när läkaren informerar patienten och att sjuksköterskor med särskild kompetens tar över en del av informationsarbetet till patienten. Patienten ska ha en namngiven och lättillgänglig person att vända sig till med sina frågor om det som behöver ventileras (a a).
Betydelsen av kommunikation mellan vårdpersonal och patienter
I en studie utförd i Kanada undersöktes kommunikation med inriktning på artighet, respekt samt engagemang mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med fyra olika kroniska tillstånd (Thorne et al 2004). Genom intervjuer med 38 patienter beskrev patienterna sina upplevelser av kommunikationen mellan dem och vården. Alla patienter hade regelbunden kontakt med sjukvården p g a deras sjukdom och alla utom två deltagare hade fått sin diagnos ställd för mer än fem år sedan. Patien-terna upplevde effektiv kommunikation när vårdpersonalen lyssnade på, visade re-spekt och hade empati för patienterna. Om personalen fungerade som stöd och strä-vade efter att låta patienterna vara medverkande i beslut gällande deras vård och på det sättet samarbeta med patienterna blev resultatet en bättre kommunikation parter-na emellan. Faktorer som hade negativ påverkan på patienterparter-na och som upplevdes som problematiska attityder från personalen var bl a personal som var nedlåtande och visade ointresse för patienterna. Patienterna beskrev att god kommunikation och en god relation till vården hjälpte patienterna att bättre klara av livet med sin sjuk-dom (a a).
Bristande kommunikation kan leda till vårdskador
En rapport från Socialstyrelsen (2008) visar att det finns en hög ambition från yr-kesutövare i vården att kommunicera bra med både patienter och andra i vårdpro-cessen. Ändå brister ibland kommunikationen. År 2003 anmäldes 3 392 händelser till Lex Maria rörande bl a kommunikation. Bristande kommunikation kan orsaka vårdskador vilket visas i en australiensk studie där inrapporterade vårdskador grans-kades. Av de 30 000 inrapporterade vårdskadorna var 11 % orsakade av kommuni-kationsproblem (a a).
Möjlighet till att förbättra kommunikationen
I en studie gjord av Bowles et al (2001) påvisas att sjuksköterskor har nytta av att lära sig kommunicera och få ökad medvetenhet om innebörden av kunskapen. Re-sultat från artikeln visar att det finns möjligheter till förbättring av kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskorna som deltog i studien fick ge-nomgå en sex månaders kurs för att utveckla sin kunskap om kommunikation med patienter. Sjuksköterskorna tyckte att kursen var av nytta då den hjälpte dem att för-bättra sin kunskap i att kommunicera (a a). Enligt Eide och Eide (2006) är det bra att spela rollspel för att öva på kommunikation. I rollspelet deltar en yrkesutövare och en patient. Rollspelet har en eller flera observatörer som ger synpunkter och kritik gällande kommunikationen (a a).
SAUK-modellen för bekräftande omvårdnad
SAUK1 är en omvårdnadsmodell för bekräftande omvårdnad (Gustafsson, 1997). I
SAUK-modellen analyseras omvårdnaden genom bekräftelseperspektiv. Vårdperso-nal innefattande sjuksköterskor benämns som omvårdare (a a).
Gustafsson (1997) uppger att patienter anser att bekräftande omvårdare är varma, engagerade och kärleksfulla.
SAUK-modellen byggs på fyra faser med olika omvårdnadsmål och fem principer för bekräftelse, enligt Gustafsson (1997). De fem principerna ingår alla i de olika fa-serna. I varje fas ska syftet, att främja patientens kunskap om sin egen hälsa genom att patienten upplever värde och värdefullhet som människa, uppnås.
Fas 1 är S-fasen och omvårdnadsmålet i denna fas är att omvårdaren ska uttrycka sympati för patienten. Genom att omvårdaren delar patientens oro, bryr sig om pati-enten och visar medkänsla för individen under omvårdnadshandlingarna visas sym-pati för sym-patienten.
Fas 2 är A-fasen vilken innebär accepterande-skapande omvårdnad. Omvårdnads-målet i denna fas är att som omvårdare skapa en accepterande och tillåtande dialog. Att låta patienten berätta om och visa önskemål, känslor, tankar och idéer är det som utmärker denna fas. Det är viktigt att omvårdaren visar respekt och uppmärksamhet för patienten. För att uppnå en accepterande roll krävs medvetenhet och självkänne-dom från omvårdaren.
Fas 3 är U-fasen som har omvårdnadsmålet att omvårdaren ska skaffa kunskap om hur patienten själv upplever sitt liv. Genom omvårdarens tidigare kunskaper och er-farenheter samt genom patientens berättelser skapar omvårdaren förståelse för hur patienten upplever sitt liv. Fasen kan försvåras om patienten är ett barn eller är från en annan kultur. Det blir svårare att skapa denna förståelse eftersom dessa patient-grupper kan ha olika sätt att tolka en situation än omvårdaren. För att uppnå detta omvårdnadsbehov ska omvårdare bl a visa förståelse och uppmärksamhet för pati-enten i omvårdnadshandlingar och på så sätt hjälpa patipati-enten till att själv reflektera över sina tolkningar. Patienten får då även insikt i om omvårdaren har tolkat situa-tionen ur patientens perspektiv. I denna fas belyses ett genusperspektiv vilket visas genom att patienterna kan uppleva att de har lättare att bli förstådda av omvårdare av samma kön.
Fas 4 är K-fasen som beskriver att omvårdnadsmålet är att omvårdaren ska visa yr-kesspecifikkompetens. Kompetensen baseras på patientens upplevelser av sitt liv (a a). Gustafssons (1997) definition av kompetens innebär i detta fall professionell omvårdnadskompetens och värdeskapande kunskap. Värdeskapande kunskap inne-bär att se till den individuella patientens situation (a a).
Principerna gemensamt innebär bl a att omvårdaren har som krav att stödja och uppmärksamma patienten som ett subjekt och som en enskild människa (Gustafs-son, 1997). Omvårdaren har även krav på sig själv att uppmärksamma och stödja patienten till engagemang och motivation i omvårdnadssituationen. Principerna be-skriver också kravet på omvårdaren att stödja patientens egen uppfattning av situa-tionen samt att förstärka patientens självförtroende (a a).
SYFTE
Syftet med denna litteraturbaserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa fak-torer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna pa-tienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende.
Avgränsningar
Patienter inom hemsjukvård och patienter i livets slutskede belyses ej.
Definitioner
Under följande rubriker beskrivs huvudtermerna för uppsatsen.
Vuxna patienter
Vuxna patienter är över 19 år.
Kommunikation
Kommunikation betyder överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater (Nationalencyklopedin, 2008).
Kontinuerlig kontakt med vården
I denna litteraturbaserade studie innebär kontinuerlig kontakt med vården minst två dagars vårdkontakt i följd. Kontakt med vården menas i denna studie sjukhusvistel-se eller boende på äldreboende.
METOD
Metoden för att uppnå syftet är en litteraturbaserad studie. Tillvägagångssättet för denna litteraturbaserade studie följer Fribergs (2006) sju steg för att på ett strukture-rat sätt genomföra studien.
Steg 1. En fråga eller undran dyker upp
Författarna har under utbildningens gång fått ökat intresse och insikt i betydelsen av god kommunikation mellan sjuksköterska och patient genom egna praktiska erfa-renheter och studerad litteratur. Detta intresse grundade idén för att undersöka om-rådet kommunikation ur ett patientperspektiv med inriktning på faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterskor och kroniskt sjuka patienter. Kro-niskt sjuka patienter var av intresse för att beröra de patienter som träffar sjukskö-terskan vid flera tillfällen.
Steg 2. Den inledande litteratursökningen
För att få inblick i befintlig forskning inom området gjordes en inledande littera-tursökning. Denna sökning visade att det fanns begränsat med forskning på valt problemområde med valda specifika inriktningar. Detta ledde till att författarna fick idéer till vidare sökning och frågeställningar.
Steg 3. Problemformulering
Den inledande sökningen stod som grund till kommande problemformulering och innefattar valt ämnesområde. Studiens problemområde ligger i att ur ett patientper-spektiv undersöka kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter som har en kontinuerlig kontakt med vården.
Steg 4. Syftet
Syftet formulerades med grund i och utveckling av problemformuleringen. Syftet var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikatio-nen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vår-den på sjukhus eller äldreboende.Eftersom den inledande litteratursökningen gav begränsat med litteratur valde författarna att ha ett brett syfte för att inte utesluta an-vändbar forskning inom området. Syftet ändrades under studiens gång p g a begrän-sat med material även i den egentliga litteratursökningen. Författarna valde att defi-niera begreppet patienter med kontinuerlig kontakt med vården till minst två sam-manhängande dygn. Detta valdes för att patienterna då träffar sjuksköterskorna vid flera tillfällen och har möjlighet att bygga upp en relation till dem.
Steg 5. Den egentliga litteratursökningen
Litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. I PubMed gjordes sökningar framförallt med termer och i de fall det inte fanns någon lämplig MESH-term gjordes fritextsökning.
I Cinahl användes MESH-termer i sökfunktionen Cinahl Headings. Likaså användes här fritextsökning då det inte fanns någon MESH-term för sökordet.
Använda sökord: Communication, Patients, Nurses, Nurse- Patient Relations, Pro-fessional- Patient Relations, Chronic Disease, Communication Barriers, Verbal Be-havior, Attitudes, Empathy, Experiences, Listening, Patient- Centered Care och In-terpersonal Relations.
Avgränsningar i sökningarna gjordes för att begränsa urvalet av studier. I PubMed hade samtliga sökningar följande limits: Added to PubMed and Published in the last 10 years, Links to full text, Abstracts, Humans, English och All Adult 19+ years. I Cinahl hade samtliga sökningar följande limits: Full Text, Abstract, Published Date from: 19980101, English och All Adult. Författarna inspirerades av Granskär och Höglund- Nielsen (2008) när limits valdes.
Inklusions- och exklusionskriterier fastställdes för att studierna skulle överrens-stämma med denna litteraturbaserade studies syfte.
Inklusionskriterier: • Vetenskapliga artiklar
• Publicerade mellan år 1998-2008 • Artiklar skrivna på engelska
• Artiklar rörande varierande patienter • Artiklar rörande vuxna, 19 år och äldre
• Patienter med en kontinuerlig kontakt med vården Exklusionskriterier:
• Ej akuta patienter
• Ej patienter inom hemsjukvård • Ej patienter i livets slutskede
• Artiklar som inte besvarar studiens syfte
Tabell 1 (bilaga 1) visar databassökningen. Totalt genomlästes 259 abstrakt, 17 ar-tiklar kvalitetsgranskades och nio arar-tiklar valdes ut.
Datainsamlingen börjades med att skapa ett helhetsgrepp inom området, detta be-skriver Friberg (2006) som att anlägga ett helikopterperspektiv. Därefter valdes ar-tiklar med relevant titel ut, titel som på något sätt berörde valt område. Genom att läsa abstrakt kunde ytterligare artiklar väljas bort utifrån exklusionskriterierna. För-fattarna läste och gjorde en ytlig granskning av de resterande artiklarna. Samman-lagt lästes 31 artiklar. Det gjordes en matris över lästa artiklar för att få en överskåd-lig blick över insamlad litteratur. Utifrån denna matris valdes artiklar gemensamt ut som skulle granskas och kvalitetsbedömas av författarna oberoende av varandra. De mest intressanta artiklarna som bestod av 17 stycken, kvalitetsgranskades efter granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa studier modifierade av förfat-tarna efter Willman et al (2006) (bilaga 2 a & 2 b). Under kvalitetsgranskningen fylldes granskningsprotokollen i och utefter svaren bedömde författarna studiens helhet och kvalitet som hög, medel eller låg. Helheten bedömdes genom att jämföra aktuell studie med kriterier för kvalitativa respektive kvantitativa studier framtagna av Willman et al (2006) tabell 2 (bilaga 3). Artiklar med låg kvalitet uteslöts från denna litteraturbaserade studie bl a för att de inte besvarade studiens syfte. Förfat-tarna gjorde först en granskning och bedömning oberoende av varandra och därefter en gång tillsammans. Efter kvalitetsbedömningen valdes de artiklar ut som skulle ingå i studien, detta gjordes gemensamt av författarna. Efter granskningen återstod nio artiklar som visas i en matris över artiklar som skulle vara med i resultatet (bila-ga 4). Alla artiklar var kvalitativa förutom två som hade både kvalitativ och kvanti-tativ metod. Artiklarna som valdes bort hade antingen otydlig metodbeskrivning el-ler resultat som inte stämde överens med syftet i denna litteraturbaserade studie. Det gjordes även en manuell sökning i granskade artiklars referenslistor, i enlighet med Friberg (2006). Artiklar med intressant titel som var högst tio år gamla valdes att läsas. Genom den manuella sökningen hittades inga användbara artiklar.
Steg 6. Dataanalys
Artiklarna lästes igenom flera gånger med fokus på studiens resultat. Detta gjordes för att få ytterligare insikt i resultatet.
Resultatdelen i varje artikel lästes noga igenom och huvudfynd urskiljdes i de olika artiklarna. Resultaten analyserades i förhållande till denna litteraturbaserade studies syfte för att fastställa att resultatet verkligen var användbart i denna studie. Varje studies resultat sammanställdes för att skapa en överskådlig bild. Detta gjorde resul-tatet mer lättanalyserbart.
Positiva respektive negativa faktorer som påverkar patienternas upplevelse av kommunikationen identifierades i artiklarna. Likheter och olikheter i artiklarnas re-sultat sammanställdes till teman och subteman. Likheter och olikheter i de framtag-na temaframtag-na aframtag-nalyserades. Genom att sammanfoga likframtag-nande teman skapas de slutliga rubrikerna som skulle vara med i denna litteraturbaserade studies resultatdel.
Steg 7. Resultat
Resultatet presenteras under teman som belyser vilka faktorer som påverkar kom-munikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Resultatet sammanställdes på ett sätt som skulle vara tydlig för läsaren.
RESULTAT
Utifrån de nio vetenskapliga artiklarna som ingår i denna studie framkom det att kommunikationen till sjuksköteskorna har stor betydelse för många patienter och att kommunikationen påverkas av olika faktorer. Studierna är gjorda i Australien, Frankrike, Irland, Kina, Korea, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige och USA. Studierna visar att patienters upplevelser av kommunikation påverkas av flera faktorer. Faktorerna presenteras nedan i olika teman.
Faktorer relaterade till sjuksköterskors personlighet
Patienter tyckte att beröring från sjuksköterskorna medförde en känsla av värde och uppskattning vilket beskrevs som en viktig del av kommunikationen och respekt för varandra (Woolhead et al, 2006). I studien av McCabe (2004) belystes uppskatt-ningen av humor hos sjuksköterskorna.
I en studie rörande patienternas upplevelser av relationen till sjuksköterskorna på-pekar Berg och Danielson (2007) att patienterna upplevde att sjuksköterskorna var omtänksamma och leende trots den tunga arbetsbelastningen. ”No, you feel content;
I mean even if they are stressed and busy and run off their feet they still find time to
check on you when you need it. I think they are due a lot of credit”. (s 502)
De manliga cancerpatienterna i studien av Liu et al (2005) tyckte att sjuksköterskor med ung ålder var ett kommunikationshinder. Patienterna föredrog att inte kommu-nicera med en ung sjuksköterska om sina känslomässiga problem (a a).
Faktorer relaterade till sjuksköterskans profession
Här nedan presenteras faktorer som påverkar patienternas upplevelse av kommuni-kationen mellan sjuksköterskorna och patienterna relaterat till sjuksköterskans pro-fession.
Sjuksköterskors engagemang för patienter
I studien av Magnus och Turkington (2006) framkom det att sjuksköterskans enga-gemang både kan upplevas som positivt och negativt för patienten. De var nöjda med att sjuksköterskorna tog sig tid att förstå och läsa på läpparna (a a). Patienterna upplevde enligt Woolhead et al (2006) och McCabe (2004) att sjuksköterskorna hade mycket att göra och att de ofta var upptagna och stressade, men att de ändå tog tid till att lyssna och prata med patienterna. Detta gjorde att patienterna kände vär-dighet
(a a). För att uppnå detta krävdes det även att patienterna blev förstådda och fick tillräckligt med tid från sjuksköterskorna (Woolhead et al, 2006). Det påpekades att lyssna är ett krav för att bli förstådd. Att bli lyssnad på var det som hade störst bety-delse för att patienterna skulle känna sig uppskattade (a a).
Det var viktigt för patienterna att sjuksköterskorna kommunicerade med dem igen-kännande och med förståelse för deras situation (McCabe, 2004). De förväntade sig inte att sjuksköterskorna skulle förstå allt, men de mådde bättre när det var någon där som förstod hur de kände. Patienterna belyste vikten av empati som en del i kommunikationen dem emellan. En manlig patient beskrev att sjuksköterskan hade tittat till honom på natten för att han inte hade somnat och det beskrev patienten som visad empati från sjuksköterskan. Sjuksköterskan ville bara se om patienten mådde bra. Situationer som denna gjorde att patienterna litade på sjuksköterskorna (a a).
När sjuksköterskorna inte tog sig tid till att förstå, upplevdes det som ett hinder i kommunikationen (Magnus & Turkington, 2006). Detta bekräftas av Ruan och Lambert (2008) som visar att patienterna tycker att förståelsen från sjuksköterskan är viktig för de ska kunna kommunicera bra med varandra. De sjuksköterskerelate-rade hindren som patienterna i studien ansåg ha störst inverkan på kommunikatio-nen var när sjuksköterskorna arbetade utan en ärlig attityd, var respektlösa, var ovänliga och överförde en känsla av hopplöshet till patienterna (a a). Patienterna i studien av Hayes (2007) ansåg att användning av medicinsk terminologi, arbeta utan en ärlig attityd, vara auktoritär, vara ovänliga, snabbt byta ämne, otillräcklig infor-mation angående tillvägagångssätt eller behandling var de sjuksköterskerelaterade kommunikationshinder som hade störst inverkan på kommunikation. Patienterna graderade faktorer relaterade till hur sjuksköterskan pratade till patienterna, vad de sa och hur de betedde sig under besöket högt. Patienterna var överlag nöjda med sjuksköterskans verbala och icke-verbala kommunikation. Patienter som var 65 år och äldre var mer nöjda med kommunikationen än patienter som var under 25 år (a a).
Sjuksköterskors förmåga att visa respekt för patienter
Patienternas upplevelser av värdighet hade betydelse för hur sjuksköterskorna tillta-lade patienterna (Woolhead et al, 2006). Att sjuksköterskorna tilltatillta-lade patienterna med förnamn eller smeknamn utan samtyckte ogillades av patienterna. Det ansågs som bristande respekt. Patienterna upplevde tilltal som kära eller älskade som för-nedrande. Majoriteten av patienterna menade att sjuksköterskorna åtminstone skulle visa respekt genom att fråga hur de ville bli tilltalade istället för att ta för givet att det inte hade någon betydelse. Att inte få göra det valet själv var enligt en del pati-enter ett resultat av bristande utbyte av information från sjuksköterskorna.
Att tilltala patienterna med förnamn bidrog till en närmare relation mellan patienter-na och sjuksköterskorpatienter-na, enligt patienterpatienter-na kändes det mer som hemma då. Patien-terna upplevde inte en nära relation med hälften av vårdpersonalen (a a).
Bristande kommunikation enligt patienterna var när sjuksköterskorna benämnde pa-tienterna som arbetsuppgifter (Woolhead et al, 2006). ”I have got three bed baths
left to do´ or `I have got three rhematoids to see´”. (s 367) Patienterna uttryckte
det-ta som en av de värsdet-ta upplevelserna och det upplevdes när sjuksköterskorna ignore-rade patienten när de utförde vård. Patienterna upplevde även denna känsla när de-ras åsikter inte noterades eller respekterades vilket resulterades i att patienterna inte var medverkande i beslut angående sin vård (a a). Liknande resultat framkom i McCabe (2004) då patienter påpekade hur sjuksköterskor var mer fokuserade på att göra sina jobb än att kommunicera med dem personligen. Några patienter kände att sjuksköterskorna inte kommunicerade på ett patientcentrerat sätt. Detta ansåg pati-enterna kan ha att göra med att sjuksköterskorna gjorde antagande om patipati-enternas tankar och behov. Patienterna beskrev hur viktigt det är att sjuksköterskorna pratar till dem som enskilda individer (a a).
Sjuksköterskors kompetens
Patienterna belyste betydelsen av sjuksköterskornas kompetens vilket enligt patien-terna medförde säkerhet i vården (Berg & Danielson, 2007). All personal som visste vad de gjorde ansågs som viktig och professionell (a a).
Sjuksköterskors förmåga att ge relevant information
Vid diagnostillfällena uppgav patienterna att de visste lite om sin sjukdom och de ansåg att det behövs snabb information och aktiv informationssökning (Liu et al, 2005). En patient berättade att familjen började söka information från många olika håll, men det blev för mycket information att hantera. Patienterna önskade att de professionella kunde informera om det viktigaste relaterat till sjukdomen då det hade underlättat. Patienterna beskrev att information relaterat till fall av sjukdomar,
Det var svårt för patienterna att veta vad och vem de skulle fråga (Berg & Daniel-son, 2007). Det var även svårt att få information vilket resulterade i patienterna hell-re ville vara för sig själva där de fick lugn och ro (a a).
Sjuksköterskor som bad om medgivande från patienten innan information gavs och undersökning påbörjades, lyckades få patienterna att känna sig värdiga och medver-kande (Woolhead, 2006). Att känna delaktighet i sin vård var ännu en faktor som ökade värdighetskänslan hos patienterna. De upplevde ofta annars att deras åsikter och synpunkter inte togs på allvar eller respekterades (a a).
I studien av Henderson (2003) visades att patienter behövde ha medicinsk informa-tion och omvårdnad från sjuksköterskan innan de kände trygghet. Det fanns sjuk-sköterskor som var villiga att dela information med patienterna och samarbeta med dem som partners om det önskades och om de var tillräckligt friska för det. Dessa sjuksköterskor tillbringade tid med patienterna, pratade med dem om deras indivi-duella behov och bekymmer, gav information utan att ha fått frågan, lyssnade aktivt och accepterade deras beslut. Patienterna kände trygghet att ta beslut om sin egen omvårdnad på sjukhuset när de var fullt informerade om vad som hände. Patienterna tyckte att sjuksköterskorna var stödjande och uppmuntrade dem att fråga om de inte känner sig säkra och bad alltid om patienternas åsikt om deras omvårdnad. Sjukskö-terskorna brydde sig om och samarbetade med patienterna vilket gjorde att patien-terna kände sig respekterade (a a).
Faktorer relaterade till den individuella patienten
Att patienterna inte litade på sjuksköterskorna var det största patientrelaterade kommunikationshindret i Ruan och Lamberts (2008) studie på75 patienter. Efter det rankades nedsatt hörsel, minskad artikulation, att de låtsades förstå och talade inte om för sjuksköterskan om deras försämrade hörsel (a a). Patienterna i studien av Park och Song (2004) menade att det viktigaste patientrelaterade kommunika-tionshindret var att de inte mådde bra. Därefter kom trötthet, nedsatt hörsel, låtsas förstå, vara rädd att avbryta sjuksköterskans arbete, glömma saker lätt, låg utbild-ningsnivå och nedsatt syn (a a).
Ännu ett hinder var att några patienter inte visade sina känslomässiga behov för sjuksköterskan eftersom de tyckte att sjuksköterskan var för upptagen för att spen-dera tid på patienternas psykologiska problem, eftersom de var upptagna med andra uppgifter (Liu et al, 2005).
Patienterna beskrev att de kände sig utsatta i vårdsituationen (Berg & Danielson, 2007). Patienterna kände rädsla, svårigheter i att koppla av, brist på engagemang och information från sjuksköterskorna. Att vara utsatt innebar också att patienterna kände sig maktlösa, ingen tog deras behov på allvar och att de inte hade någon möj-lighet att ställa frågor (a a).
Patienters förmåga vid icke-verbal kommunikation
I en kvalitativ studie gjord på åttapatienter av Magnus och Turkington (2006) bely-ses upplevelserna av kommunikationen med sjuksköterskan från patienter med icke verbal förmåga, vid intensivvård. De intervjuade patienterna uppgav efter vistelsen på intensiven att det var fruktansvärt och det mest frustrerade de någonsin hade be-hövt hantera och att det kändes som att befinna sig i fängelse. Patienterna kände en rädsla över situationen och att det var hemskt att inte vara benägen att fråga om enk-la ting som att förkenk-lara sitt behov av att gå på toaletten eller att be om lite dricka. Detta bidrog till att de kände sig maktlösa och rädda. En del patienter beskrev en positiv känslomässig respons med kommunikationen där de tyckte den var lysande, stödjande och omtänksam. Studien visar också att det medicinska teamet tog sig tid till att kommunicera med patienterna och att sjuksköterskorna försökte läsa på läp-parna. Patienterna tyckte även att det blev lättare att kommunicera när de hade lärt känna sjuksköterskorna (a a).
Faktorer relaterade till miljö och organisation
Miljörelaterade hinder av störst betydelse var högljudd omgivning, obekväm rums-temperatur och ingen familjevårdare närvarande (Ruan & Lambert, 2008). Patien-terna i studien av Park och Song (2004) tyckte att de viktigaste miljörelaterade hind-ren var när många svårt sjuka patienter vistades på avdelningen, högljudd omgiv-ning, ej familjär sjukhusmiljö, ingen familjevårdare närvarande och litet rum (a a).
Brist på personal och ekonomiska resurser var också faktorer som negativt påverka-de kvaliteten av kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter (Woolhead et al, 2006).
De artiklar som belyser patienternas upplevelser av kontinuitet är Hayes (2007) och Liu et al (2005). Patienter med en långvarig relation med sin sjuksköterska var mer nöjda med kommunikationen än de patienter som träffade sin sjuksköterska en kor-tare tid (Hayes, 2007). Ytterligare patienter upplever också att sjuksköterskornas möjlighet att kommunicera med patienter är bättre när de kontinuerligt träffar pati-enterna (Liu et al, 2005).
Resultatet sammanfattat utifrån studiens artiklar
• Patienterna uppskattade olika faktorer som påverkade kommunikationen positivt till sjuksköterskorna. Beröring, humor, omtänksamhet och engagemang är några av dessa faktorer. Engagemanget från sjuksköterskorna innebar att de tog sig tid till att lyssna på patienterna och till att förstå dem. Engagemanget kunde också beskrivas som visad empati från sjuksköterskorna då patienterna kände att sjuksköterskorna brydde sig. Visad värdighet från sjuksköterskorna till patienterna hade stor betyse för hur patienterna uppfattade kommunikationen. Patienterna kände sig mer del-aktiga och värdiga om sjuksköterskan bad om tillåtelse innan behandling påbörja-des.
• Vissa patienter var inte nöjda med kommunikationen till sjuksköterskorna vilket kunde bero på att sjuksköterskorna inte tog sig tid till att förstå dem, var respektlösa, ovänliga, att de var otillräckliga i sin information till patienterna och att de använda sig av medicinsk terminologi som patienterna inte kunde förstå.
• Om patienterna inte litade på sjuksköterskorna försvårade det kommunikationen dem emellan. Dessutom kunde fysiologiska funktioner som t ex nedsatt hörsel, ned-satt syn eller en icke verbal förmåga försvåra kommunikationen.
• Tidsbristen var ännu en faktor som många patienter upplevde som ett hinder, t ex när de kände att sjuksköterskorna inte hade tid för dem. Rädsla och svårigheter att koppla av gjorde att patienterna kände sig utsatta vilket ledde till att patienterna inte hade möjlighet att ställa de frågor de önskade. Miljön var också en bidragande fak-tor till sämre kommunikationsmöjligheter till sjuksköterskorna, exempelvis då det förekom hög ljudnivå eller när patienterna kände att miljön inte var familjär. • Det är av betydelse med avseende på kommunikationen att patienten har en längre
relation med sjuksköterskan, framför allt eftersom tillfällena att kommunicera är fler.
DISKUSSION
Här följer en metoddiskussion och en resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Tillvägagångssättet för denna litteraturbaserade studie har följt Fribergs (2006) ar-betsprocess. Detta tillvägagångssätt beskrivs som en tankeprocess och är främst framtaget för litteraturbaserade examensarbeten inom vårdvetenskap. Genom att föl-ja denna tankeprocess blev tillvägagångssättet strukturerat och varje del gjordes i tur och ordning. Riskerna minskade för att någon del skulle missas eller göras i fel ord-ning. Det är lättare för läsaren att följa tillvägagångssättet och möjligheten att göra om studien finns.
Positivt med Fribergs (2006) tillvägagångssätt är att det är inriktad på litteraturbase-rade examensarbeten, detta tillsammans med den tydliga beskrivningen av metoden var avgörande för metodvalet. Friberg (2006) har valt att inte beskriva tillväga-gångssättet som systematiskt men tillvägatillväga-gångssättet kan dock enligt denna studies författare ses som väl strukturerat. Att denna litteraturbaserade studies tillväga-gångssätt inte är systematisk skulle kunna ses som en svaghet. Att använda t ex Goodmans metod som beskrivs i SBU (1993) hade bidragit till att studien blivit sys-tematisk.
Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Dessa databaser är inriktade på medicin och omvårdnadsforskning inom hälso- och sjukvård (Willman et al, 2006). Författarna valde att inte använda ytterligare databaser p g a begränsat med tid och kunskap. Att endast två databaser användes är en svaghet då artiklar av intresse i andra databaser kan ha förbigåtts. Sökningarna i de olika databaserna gav delvis samma resultat vilket kan tyda på mättnad i sökningen. Det kan även innebära att använda sökord har varit för få vilket kan ha bidragit till ett begränsat sökresultat. P g a tidsmässiga och ekonomiska hinder begränsades sökningarna till artiklar till-gängliga i fulltext. Detta kan ha bidragit till att intressant forskning missats eftersom ett par artiklar med intressant abstrakt inte var tillgängliga i fulltext.
I databaserna avgränsades sökningen för att få relevanta träffar som stämde överrens med bestämda inklusionskriterier. Inklusionskriterierna har inte ändrats avsevärt under studiens gång. Det som justerades var att ändra från kroniskt sjuka till patien-ter som har en kontinuerlig kontakt med vården. Att detta inklusionskripatien-terium änd-rades under studiens gång kan uppfattas som en svaghet i studiens tillvägagångssätt.
Författarna valde att använda MESH-termer i PubMed vilket medförde begränsat antal sökträffar. I Cinahl används MESH-termer i Cinahl Headings. Det positiva med att använda MESH-termer är att sökresultatet inriktas på artiklar med koppling till medicinsk data. I en testsökning med fritext och trunkering blev antalet sökträf-far högt och svåröverskådligt. P g a tidsmässiga begränsningar och att termer är framtagna för medicinsk data, valdes sökningen att göras med MESH-termer. Samtliga titlar lästes igenom och abstrakt lästes även om titeln inte stämde helt överrens med syftet för denna litteraturbaserade studie. Det resulterade i att ar-tiklar inkluderades i studien som eventuellt hade missats vid fritextsökning då första gallringen av artiklar hade berott på titeln. Forskning kan ha missats p g a att fors-karna inte använde fritextsökning och trunkering. Författarna är medvetna om att yt-terligare artiklar eventuellt hade hittats om fritextsökning och trunkering använts och samtliga abstrakt granskats.
Eftersom syftet ändrades under studiens gång blev det möjligt att utöka sökorden, men strukturen i sökningen har dock begränsats p g a detta.
Eftersom kommunikation är ett brett begrepp användes sökord som på något sätt hade koppling till kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor. Genom stu-derad litteratur fick författarna tips på sökord relaterade till kommunikation. Att an-vända fler sökord än enbart kommunikation ledde författarna till intressanta forsk-ningsresultat. Under studiens gång har författarna blivit mer och mer insatta i be-greppet kommunikation och insett att ytterligare sökord hade kunnat användas för att få ett bredare sökresultat.
För att inte exkludera intressant forskning användes studier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Granskningsprotokollen som användes är modifierade efter Willman et al (2006). Protokollen justerades för att passa denna litteraturbaserade studies syfte. Den första granskningen av artiklarna gjorde författarna individuellt och oberoende av varandra för att inte påverka varandra under granskningen. Granskningen blev därmed mer objektiv. Därefter gjordes en gemensam granskning och jämförelse av granskningsprotokollen samt en diskussion angående hur förfat-tarna resonerat under granskningen. Det kom fram att förfatförfat-tarna fokuserat och haft liknande åsikter och tankar. Att artiklarna granskades mer än en gång och av mer än en person stärker granskningen och gör resultatet mer tillförlitligt. Kvalitetsbedöm-ningen gjordes genom att studera studiens helhet enligt Willman et al (2006). Ge-nom att poängsätta frågorna i granskningsprotokollen och sedan räkna ut en pro-centsats som skulle svara för en viss kvalitetsgrad hade eventuellt gjort bedömning-en mer tillförlitlig. Detta valdes dock bort eftersom författarna ansåg att många punkter i granskningsprotokollet är av olika betydelse.
En styrka i metoden är att det även gjordes en manuell sökning såsom beskrivs i Friberg (2006) genom att samtliga referenslistor från använda artiklar studerades, för att kontrollera att ingen forskning av intresse förbigåtts.
Som svaghet i metoden kan sökförfarandet ses som något ostrukturerat. Med insikt om detta och med erhållen erfarenhet skulle sökningen ha kunnat göras mer struktu-rerat. Den inledande litteratursökningen skulle ha genomförts med större noggrann-het.
Artikeldiskussion
Sex artiklar bestämdes vara av hög kvalitet efter bedömning av granskningsproto-kollen och av artikelns helhet. Tre artiklars kvalitet bedömdes vara medel, de valdes dock att ha med p g a att de stämde överens med denna litteraturbaserade studies syfte. Tillvägagångssättet i Hayes (2007) är delvis oklart beskrivet gällande datain-samlingen och analysen. Även etiskt resonemang är otydligt beskrivet i studien. An-ledningen till artikeln av Magnus och Turkington (2006) inte fick hög kvalitet var att deltagarbeskrivningen och etiskt resonemang inte framkom tydligt och utebliven teoretisk referensram i studien. Vissa delar i studien av Park och Song (2004), spe-ciellt metoddelen, var svårförstålig.
Det är inte de enskilda kriterierna i granskningsprotokollet eller antalet ja respektive nej som avgjorde kvaliteten utan den samlade helheten. Bedömningen har skett ut-ifrån författarnas kunskaper i forskningsmetodik som är begränsade. P g a tidsbrist var det svårt att inhämta kunskap om alla okända områden. Med hänsyn till tillförlit-ligheten på granskningen påverkas denna litteraturbaserade studies kvalitet.
Studiens trovärdighet
För att reflektera över studiens trovärdighet användes Granskär och
Höglund-Nielsens (2008) begrepp för kvalitativa studiers trovärdighet som inspiration i denna litteraturbaserade studie som till största del baseras på kvalitativa studier. Trovär-digheten kan bl a beskrivas med hjälp av begreppen tillförlitlighet och överförbar-het.
För att resultatet ska vara tillförlitligt krävs det att analysarbetet är tydligt beskrivet. Författarna anser att analysarbetet i denna litteraturbaserade studie är beskrivet på ett sätt som är förståeligt för läsaren.
Överförbarhet och användbarhet av resultatet har med studiens trovärdighet att göra. Det är läsaren som avgör om resultatet är överförbart till andra situationer och grup-per (a a). Resultatet i denna litteraturbaserade studie kan tolkas som överförbart p g a att samma faktorer visade sig vara av betydelse för olika patientgrupper i olika länder. Granskär och Höglund-Nielsen (2008) diskuterar att det på kandidatnivå är svårt att få ett resultat som är av större värde än referensernas resultat. Därför kan
Ytterligare en benämning som Granskär och Höglund-Nielsen (2008) använder är färgat resultat och det innebär hur mycket forskarna har påverkat studiens resultat. I denna litteraturbaserade studie har författarna inte tittat på enbart positiva eller ne-gativa faktorer, och på så sätt kan det öka den objektiva synen då de inte enbart rik-tar in sig på ett spår.
Resultatdiskussion
Här presenteras en diskussion utifrån denna litteraturbaserade studies resultat relate-rat till studiens bakgrund.
Faktorer relaterade till sjuksköterskors personlighet
Beröring från sjuksköterskorna upplevdes som positivt av patienterna, det gav en känsla av värde och uppskattning (Woolhead et al, 2006). Detta kan kopplas till med vad Gustafsson (1997) menar med att uttrycka empati som beskrivs i sympati-fasen. För att visa medkänsla och omsorg till patienten är det inte bara den verbala kom-munikationen som uttrycker detta utan även t ex beröring (a a).
Patienterna i Berg och Danielson (2007) upplever omtänksamhet när sjuksköters-korna tar sig tid att titta till patienterna regelbundet, trots hög arbetsbelastning. Pati-enterna värderar även ett leende från sjuksköterskan högt (a a). Författarna menar att ett leende inte kräver någon större uppoffring från sjuksköterskan och om det är be-fogat kan det ses som en obligatorisk omvårdnadsåtgärd till patienterna.Gustafsson (1997) talar om omtanke med fokus på att bry sig om att visa medkänsla till patien-terna.
De manliga patienterna i studien av Liu et al (2005) påpekade att ung ålder på sjuk-sköterskorna var en faktor som påverkade kommunikationen dem emellan negativt. Patienterna kände sig hämmade till att prata om känslomässiga problem
(a a). Gustafsson (1997) tar upp att genus spelar roll för kommunikation mellan pa-tienter och omvårdare. Papa-tienterna upplever att det är lättare att bli förstådd av om-vårdare med samma kön, vilket kan vara ytterligare en förklaring till ovanstående patienters uttalande (a a).
Faktorer relaterade till sjuksköterskans profession
Här följer en diskussion av de viktigaste faktorerna.
Sjuksköterskors engagemang för patienter. Magnus och Turkington (2006),
Woolhead et al (2006) och McCabe (2004) visar att engagemang hos sjuksköters-korna upplevs som positivt av patienterna. Engagerade sjuksköterskor innebar att de tog tid till att lyssna på patienterna (a a). Litteraturen av Nilsson och Waldermanson (1994) bekräftar att lyssna är en viktig del av kommunikation och det är väsentligt att vara en observant och koncentrerad lyssnare samt att lyssna med intresse på vad den andre har att säga (a a). Gustafsson (1997) har i den andra fasen omvårdnads-målet att skapa en accepterande och tillåtande dialog. Genom att lyssna på och respektera det patienten säger uppfylls detta mål (a a).
I Magnus och Turkington (2006), Woolhead et al (2006) och McCabe (2004) stärks betydelsen av målet då patienterna uttrycker betydelsen av att sjuksköterskan lyss-nar på dem. Woolhead et al (2006) säger att patienterna påpekade att bli lyssnad på var det som hade störst betydelse för att de skulle känna sig uppskattade. Enligt Eide och Eide (2006) är det sjuksköterskans profession att vara en god lyssnare som leder till trygghet för patienten.
När resultaten i studien av McCabe (2004) tolkas är det tydligt att sjuksköterskans närvaro är en betydande del för patienternas välbefinnande. När sjuksköterskan är närvarande finns möjlighet att kommunicera och att förstå patienten. Detta och em-pati från sjuksköterskan underlättar kommunikationen dem emellan och stärker de-ras relation till varandra (a a). Att sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera med respekt och empati för patienten för att bidra med god kommunikation står skrivet i Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005). Om en jämförelse görs mellan patienters upplevelse i studien av McCabe (2004) och med Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialsty-relsen, 2005) visas det hur viktigt det är med empati i kommunikationen. Eide och Eide (2006) beskriver att empati precis som i Kompetensbeskrivningen för legitime-rad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) är viktigt. Genom att sjuksköterskan visar empati känner patienten stöd och trygghet samtidigt som sjuksköterskan framstår som en kompetent kommunikatör (a a).
Ruan och Lambert (2008) och Hayes (2007) visar att viktiga aspekter för god kom-munikation är bra inställning till patienterna, vilket innebär att sjuksköterskorna ska visa respekt, vänlighet och influera med positivt engagemang. Avsaknad av dessa aspekter poängteras som kommunikationshinder (a a). Ytterligare aspekter som pa-tienter i Hayes (2007) betonar var sjuksköterskor som visade dåligt engagemang när de snabbt bytte ämne eller använde medicinsk terminologi. Det resulterade i att pa-tienterna inte förstod, vilket upplevdes som ett kommunikationshinder (a a). Detta stärks av Fossum (2007) där han beskriver att det medicinska språket kan orsaka förvirring hos patienten och missförstånd kan ske. Om sjuksköterskor är tydliga och noga med sina budskap och ordval är risken mindre för att kommunikationshinder ska uppstå mellan sjuksköterskor och patienter (a a).
Sjuksköterskors förmåga att visa respekt för patienter. Hur sjuksköterskorna
tilltalade patienterna hade stor betydelse för patienterna, enligt Woolhead et al (2006). De upplevde att det var respektlöst av sjuksköterskorna när de tilltalade pa-tienterna med smeknamn, papa-tienternas förnamn eller som objekt. Papa-tienterna belyste att det kändes mer familjärt vid användning av förnamn. Sjuksköterskorna var
När sjuksköterskan tilltalar patienten med förnamn blir det mer personligt och pati-enten kan känna sig individuellt respekterad och sedd (McCabe, 2004). Ett tilltal med smeknamn som används till alla patienter kan göra att patienterna blir en i mängden och inte uppmärksammas på samma sätt som när de blir tilltalade med sitt förnamn eller efternamn, enligt författarna. En av principerna i Gustafssons (1997) omvårdnadsmodell handlar om patientinvolvering. Om principen följs genom att se patienten som en enskild individ och behandla patienten därefter minskar risken för att patienterna ska känna sig mindre värda som framkommit i denna litteraturbase-rade studie (a a).
Sjuksköterskors kompetens. Patienterna i Berg och Danielson (2007) belyste att
sjuksköterskans kompetens medförde säkerhet i vården, men även om sjuksköters-korna har för avsikt att kommunicera väl kan kommunikationen brista och orsaka vårdskador, redovisar Socialstyrelsen (2008) i en rapport. Även Gustafsson (1997) poängterar att det är viktigt att omvårdaren visar yrkesspecifik kompetens för att främja patienters upplevelser av situationen.
Sjuksköterskors förmåga att ge relevant information. Liu et al (2005) och
Hen-derson (2003) menar att bristande information var en faktor som påverkade kom-munikationen mellan sjuksköterskorna och patienterna. Information är nödvändigt för att patienten ska känna stöd och trygghet från sjuksköterskan och det underlättar för patienten om informationen kommer tidigt (a a). Att patienterna ska känna trygghet kan jämföras med vad Woolhead et al (2006) säger, att det är viktigt att pa-tienterna får respons på sina värderingar. Får patienten respons känner den sig del-aktig (a a). Att sjuksköterskorna lyssnar aktivt på patienterna är ett sätt att visa re-spons på det som förmedlas, menar Faulkner (1995). Henderson (2003) menar att informationen är en bidragande faktor till att patienterna ska kunna känna trygghet till att ta beslut. När sjuksköterskan ger information till patienten och tar sig tid till att lyssna visar det att sjuksköterskan visar respekt och bryr sig om patientens situa-tion. Det hjälper patienten att känna sig respekterad om sjuksköterskan är uppmunt-rande och visar vilja på att samarbeta (a a). Ovanstående återspeglas i Gustafsson (1997) där betydelsen av patientinflytande beskrivs och att stödja patientens egen uppfattning av situationen är ett krav på omvårdaren.
Faktorer relaterade till den individuella patienten
Enligt Liu et al (2005), Ruan och Lambert (2008) och Park och Song (2004) finns det olika aspekter som påverkar kommunikationen negativt ur ett patientperspektiv. Några av dessa nämns som svårt för patienterna att lita på sjuksköterskorna, svårt för patienterna att vissa sina känslomässiga behov, nedsatt hörsel hos patienterna och rädsla för att avbryta sjuksköterskan i sitt arbete. Nedsatt hörsel och svårighet att visa känslomässiga behov bidrar till att patienterna känner sig utsatta (a a). När patienterna i Berg och Danielson (2007) upplevde trygghet och engagemang från sjuksköterskorna och fick information från dem kände de sig mindre utsatta (a a). Jahren Kristoffersen (2005) anser att patienten behöver vänlighet och öppenhet från sjuksköterskan för att känna trygghet i sin vårdsituation och på det sättet uppnås en god kommunikation dem emellan.
Patienter som var 65 år och äldre var mer nöjda med kommunikationen än patienter som var under 25 år (Hayes, 2007). Författarna tror att detta kan bero på att yngre patienter har högre krav på vården än äldre eftersom kraven på samhället över lag ökat de senaste decennierna och eftersom ständig samhällig utveckling sker.
Patienters förmåga vid icke-verbal kommunikation. Kunskaper om och utövande
av icke-verbal kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter är minst lika viktig som verbal kommunikation för att samarbetet ska fungera bra (Magnus & Turkington, 2006). Patienterna upplevde att det var svårt att kommunicera med sjuksköterskorna på annat sätt än det verbala. Ett sätt som underlättade kommunika-tionen var att sjuksköterskorna läste på läpparna eller fick möjlighet att lära känna patienterna (a a). Gustafsson (1997) talar om vikten av att få insikt i hur patienten upplever sitt liv och att detta ska underlätta kommunikationen även vid kommunika-tionshinder av denna karaktär. Även Dahlkwist (2004) talar om vikten att sjukskö-terskan lär känna patienten. På det sättet ökar förståelsen mellan sjukskösjukskö-terskan och patienten (a a). Faulkner (1995) talar om icke-verbala signaler, vilket kroppsspråk sjuksköterskorna använder och deras ansiktsuttryck har stor betydelse för kommu-nikationen. Brister sjuksköterskornas medvetenhet av vilka signaler de sänder ut kan patienterna uppfatta fel budskap (a a).
Faktorer relaterade till miljö och organisation
Miljön har även betydelse för hur kommunikationen blir mellan sjuksköterskorna och patienterna. Ruan och Lambert (2008) och Park och Song (2004) menar att hög-ljudd omgivning, dålig rumstemperatur, ingen familjevårdare närvarande och en icke familjär omgivning var några faktorer som påverkade kommunikationen. Gus-tafsson (1997) belyser betydelsen av att som omvårdare bry sig om patienterna och visa detta för patienterna. Att frånvaro av familjevårdare upplevdes som negativt av patienterna i Ruan och Lambert (2008) och Park och Song (2004) kan efter Gustafs-son (1997) delvis bero på brist av omtanke från en nära perGustafs-son. Genom att omvårda-ren tar denna roll upplevs miljön som mer trivsam och trygg (a a). Författarna tolkar det som att sjuksköterskan till viss del kan hjälpa till med att skapa familjär omgiv-ning. Genom att visa vänlighet och omtanke bidrar sjuksköterskan till en lugn och trivsam miljö. Om miljön är trivsam är det lättare att relatera till en familjär miljö (a a).
Kontinuitet i mötet mellan patienter och sjuksköterskor visades vara av stor betydel-se för patienterna i studierna av Hayes (2007) och Liu et al (2005). Resultatet tyder på att kontinuitet till sjuksköterskor är viktigt för patienter både i Kina och USA och att skillnaden är liten. Detta stärker begreppet om att kontinuitet skapar trygghet hos
Konklusion
Resultatet i denna litteraturbaserade studie visar att kommunikation mellan sjukskö-terskor och patienter är mycket viktigt och utgör en stor del inom sjuksköterskans kompetensområde. Woolhead et al (2006) menar att en god kommunikation mellan parterna förbättrar patienternas vårdupplevelser avsevärt och bidrar till att patienter-na känner sig betydelsefulla och värdiga.
Det är många faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Många faktorer relaterade till sjuksköterskans personlighet som individ är påverkbara. Sjuksköterskornas förhållningssätt och bemötande gentemot patienterna visar sig vara av de största och mest betydelsefulla faktorerna. Enligt McCabe (2004) var det som hade störst negativ inverkan på kommunikationen mellan sjuk-sköterskor och patienter när sjuksjuk-sköterskorna inte behandlade patienterna individu-ellt och som enskilda individer. Som sjuksköterska är det viktigt att aldrig glömma bort att alla patienter är enskilda individer med olika behov och önskemål och bör behandlas därefter vilket Jahren Kristoffersen (2005) bekräftar.
Genom att sjuksköterskor lyckas ta sig tid till patienter, har en lugn och trygg attityd även i stressade situationer underlättas kommunikationen avsevärt (Woolhead et al, 2006 & McCabe, 2004). För att som sjuksköterska lyckas med detta krävs det enligt författarna bl a god planering av tiden.
Patienter som är inlagda på sjukhus är i de allra flesta fall beroende av någon som lyssnar, visar empati och finns där för dem. Om sjuksköterskor uppfyller dessa krav påverkas kommunikationen positivt (Henderson, 2003). Detta summerar en av sjuk-sköterskans viktiga uppgifter, att vara en god lyssnare som visar förståelse och om-tanke för patienterna (Nilson & Waldermanson, 1994). Detta belyses av Gustafsson (1997) som bekräftande omvårdnad.
Reflektion
Under litteratursökningen hittades många artiklar om kommunikation mellan sjuk-sköterskor och patienter med ett patientperspektiv som var gjorda på 1980-talet. Det har varit ett populärt ämne att studera under den tidsepoken. Efter 1980-talet verkar det som att intresset minskade. Det är intressant att spekulera i anledningarna till detta. Författarna tror att patienters upplevelser av kommunikationen med sjukskö-terskor uppmärksammades mer på 1980-talet. Med tanke på att det nu finns en del äldre forskning på hur patienter upplever kommunikationen med sjuksköterskor är det av intresse att på nytt undersöka detta.
Förslag till framtida forskning
Trots att kommunikation är en viktig del i mötet mellan sjuksköterskor och patienter finns det begränsat med aktuell forskning ur ett patientperspektiv.Det är intressant att följa hur forskningen kommer att utvecklas i framtiden ur detta perspektiv. Denna litteraturbaserade studie kan förhoppningsvis väcka intresse hos fler i vården inom ämnet kommunikation och bidra till en påminnelse av hur viktigt det är med god kommunikation. Det finns möjlighet att ytterligare fördjupa sig i de faktorer som visade sig ha betydelse i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Författarna anser att det hade varit av intresse att gör en empirisk studie om vilken betydelse kommunikationen har för långvarigt sjuka patienter. Det finns olika för-slag på fler forskningsfrågor inom området kommunikation. Hanterar patienterna sin sjukdom annorlunda beroende på hur kommunikationen mellan dem och sjuk-sköterskorna är? En annan forskningsfråga kan vara hur sjuksköterskor upplever sin egen förmåga att kommunicera med patienter och om det är någon patientgrupp som är svårare att kommunicera med än andra grupper. Det kan vara relevant att jämföra detta inom olika områden i vården och på olika avdelningar, för att öka förståelsen av begreppet kommunikation.
Med ytterligare framtida forskning rörande kommunikation inom vården kan kom-munikationen förbättras och kunskaperna om ämnet öka hos vårdpersonalen.
REFERENSER
Berg, L & Danielson, E (2007) Patients´ and nurses´ experiences of the caring rela-tionship in hospital: an aware striving for trust. Scand Journal Science, 21, 500-506. Bowles, N et al (2001) Nurses´communication skills: an evaluation of the impact of solution-focused communication training. Journal of Advanced Nursing, 36(3), 347-354.
Dahlkwist, M (2004) Kommunikation. Stockholm: Liber AB.
Eide, T & Eide, H (2006) Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik
inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber AB.
Faulkner, A (1995) Det professionella samtalet. Om samspel och kommunikation i
omvårdnadsprocessen. Stockholm: Liber utbildning AB.
Fossum, B (2007) Modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I: Fos-sum, B (red) Kommunikation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlittera-tur, s 23-39.
Friberg, F (2006) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensar-beten. Lund: Studentlitteratur.
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom
häl-so- och sjukvård. Lund: Författarna och studentlitteratur.
Gustafsson, B (1997) Bekräftande omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Hayes, E (2007) Nurse practitioners and managed care: Patient satisfaction and in-tention to adhere to nurse practitioner plan care. Journal of the American Academy
of Nurse Practitioners, 19, 418-426.
Henderson, S (2003) Power imbalance between nurses and patients: a potential in-hibitor of partnership in care. Journal of Clinical Nursing, 12, 501-508.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.
Jahren Kristoffersen, N (2005) Grundläggande omvårdnad, del 1. Stockholm: Liber AB.
Liu, J-E et al, (2005) Perceptions of supportive communication in Chinese patients with cancer: experiences and expectations. Journal of Advanced Nursing, 52, 262-270.
Magnus, V S & Turkington, L (2006) Communication interaction in ICU - Patient and staff experiences and perceptions. Intensive and Critical Care Nursing, 22, 167-180.
McCabe, C (2004) Nurse-patient communication: an exploration of patients´ ex-periences. Journal of Clinical Nursing, 13, 41-49.
Nationalencyklopedin (2008) Kommunikation
>http://www.nationalencyklopedin.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=228277&i_wor d=kommunikation< 2008-09-29.
Nilsson, N & Waldermanson, A-K (1994) Kommunikation. Samspel mellan
männi-skor. Lund: Studentlitteratur.
Park, E-K & Song, M (2004) Communication barriers perceived by older patients and nurses. International Journal of Nursing Studies, 42, 159-166.
Ruan, J & Lambert, V A (2008) Differences in perceived communication barriers among nurses and elderly patients in China. Nursing and Health Sciences, 10, 110-116.
Røkenes & Hanssen (2007) Bära eller brista KOMMUNIKATION OCH
RELATIO-NER I ARBETET MED MÄNNISKOR. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
SBU (1993) Literature Searching and Evidence Interpretation for assessing Health
Care Practices. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Arti-kelnr 2005-105-1.
Socialstyrelsen (2008) Patientsäkerhet, kommunikation i vården. Stockholm: Soci-alstyrelsen.
Socialstyrelsens (2004) tillsynsrapporter. Patientens rätt till information, delaktighet och medinflytande> http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/1755/2003-103-5+Sammanfattning.htm< 2008-10-10.
Thorne, SE et al (2004) The context of health care communication in chronic ill-ness. Patient Education and Counseling, 54, 299-306.
