Människan påverkas av miljön

Människan

påverkas av

miljön

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Pontus Lundberg & Marcus Svenningsson HANDLEDARE:Emelie Persson

JÖNKÖPING 2018 Maj

Sammanfattning

Bakgrund: Nightingale förespråkade vikten av vårdmiljön och dess betydelse för

patienten på senare halvan av 1800-talet. Hennes teori bygger på att patienten skall ha en trivsam miljö vid sjukhusvistelse och att den är avgörande för patientens återhämtning. En god och trivsam miljö har visat sig förkorta återhämtningstiden och ökat patientens välmående och dennes positiva upplevelse av att vistas på sjukhus.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdmiljön på sjukhus. Metod: En

kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Det framkom två huvudkategorier; Den visuella miljöns influens med underkategorierna

“Färgens betydelse”, “Behovet av ljus och utsikt” och “Inredningens påverkan” samt Vårdrummets inflytande med underkategorierna “Betydelsen av rummets egenskaper” och “Behovet av god komfort”. Upplevelserna hos patienterna gällande

vårdmiljön på sjukhus var varierande ifall den var tillfredsställande eller inte. Patienterna nämnde flertalet faktorer som ökade deras positiva upplevelse av att vara inlagd på sjukhus, exempelvis färger, fönster och utrymme. Det framkom även faktorer som hade en negativ påverkan på deras upplevelse, exempelvis obekväma möbler och oljud. Slutsats: Resultatet visade att vårdmiljön har sina brister runt om i världen. Studien visar också att de problem som Nightingale handskades med fortfarande förekommer idag.

Summary

Main title: Humans are affected by the environment

Background: In the second half of the 17th _{century, Nightingale advocated the weight}

of the hospital environment and its effect on the patient. Her theory was built on the patient encountering a pleasant environment during hospitalization and its critical impact for the patients well-being and health. A pleasant environment has shown to counteract prolonged hospital stays and leads to a shortened recovery process. Aim: To describe patients experience of the hospital environment. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Results: Two main categories were revealed; The visual environmental influence, with the sub categories “The meaning of colours”, “The need of light and view” and “Impact of the interior”. The second main category found was; The hospital wards impact, with the sub categories “The importance of the rooms characteristics” and “The need of good

comfort”. The patients experience of the hospital environment varied between being

satisfying or not. The patients mentioned several isolated components that had a positive effect on their experience during hospital stays, such as colours, windows and space. Components that had a negative effect were also mentioned.

Conclusion: The result sheds light on the flaws and deficiencies in the physical

hospital environment that exists internationally. The study conducts the fact that the problems that Nightingale dealt with still exists to this day.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Vårdmiljöns betydelse för hälsan ... 3

Evidensbaserad design ... 4

Sjuksköterskans ansvar ... 4

Syfte ... 6

Material och metod ... 6

Design... 6

Urval och datainsamling... 6

Dataanalys ... 7

Resultat ... 8

Den visuella miljöns influens ... 8

Färgens betydelse ... 8

Behovet av ljus och utsikt ... 9

Inredningens påverkan... 9

Vårdrummets inflytande ...10

Betydelsen av rummets egenskaper ...10

Behovet av god komfort ...11

Diskussion ... 11

Slutsats ... 15

Referenser ... 16

Bilagor ... 20

1

Inledning

Vårdpersonal och patienter tillfrågas sällan när designen av vårdmiljön beslutas, vilket kan ha en negativ inverkan på framtida patienters välmående samt förhindra en god vård (Redden & Evans, 2014). Brister i vårdmiljön kan ha en negativ effekt på patientsäkerheten vilket skulle kunna leda till vårdskador till följd av att rummet inte är lättillgängligt (Islam & Rashid, 2018). Hur vårdmiljön ser ut och hur den upplevs är viktigt för både personal och patienter. Det kan påverka patienternas tillfrisknande och psykiska välmående (Copanitsanou, Fotos & Brokalaki, 2017). Vårdmiljön kan inkludera ljud, ljus, temperatur, enkelrum/dubbelrum, dofter, färger, utsikt och inredning med mera (Elf, Nordin, Wijk, McKee, 2017; Salzmann-Erikson, Lagerqvist & Pousette, 2016). En av sjuksköterskans grundprinciper är att upprätthålla samt förbättra en god vård och vårdmiljö för patienten (ICN, 2012). Egna erfarenheter visar hur det är att inte kunna sova på grund av oljud från andra patienter och att miljön på en vårdavdelning på sjukhus är monoton och tråkig med liknande färger där endast nyansen skiljer dem åt.

2

Bakgrund

Vårdmiljö

Miljö kan ha flera olika definitioner (Nationalencyklopedin, u.å). Det kan handla om atmosfär, förhållande, omgivning, natur, värld, omvärld och yttre förhållanden. Ordet miljö kan således tolkas som ett samhälleligt förhållande människan lever i just nu. Miljö kan även relateras till den typ av relation som människan har till sin omgivning, både fysiska och psykiska omgivningen. En vårdande miljö innebär en miljö där patienterna upplever ett skydd och där de hämtar kraft för att kunna återhämta sig från en sjukdom, även för att på ett tryggt sätt återvinna både hälsan och välbefinnandet (Bergbom, 2014). Definitionen av vårdmiljö är således den fysiska miljön, exempelvis på ett sjukhus (Karolinska Institutet, u.å).

Vårdmiljöns utformning

Vårdinrättningar designas sällan i syfte att skapa en trivsam miljö, utan för att vara praktiskt utformade och enkla för vårdpersonalen att arbeta i. Fokus på att skapa en vårdmiljö som inverkar patienten positivt har ignorerats till följd av att den medicinska utvecklingen har gått långt fram på kort tid (Andrade, Lima, Fornara & Bonaiuto, 2012). Andrade et al. (2012) nämner även att vårdmiljöns utformning är det första intrycket som patienten möts av. God miljödesign anses kunna användas som en terapeutisk resurs som kan skapa hälsa och välmående (Elf et al., 2017). Om vårdpersonalen ger intrycket av att de är medvetna om vårdmiljöns utseende och funktion kan detta skapa en positiv känsla hos patienten (Andrade et al., 2012) År 1978 förespråkades en god kommunikation mellan vårdgivare och patient, att undervisa patienterna för att öka deras förståelse men också ge dem en grund att fatta beslut kring sin egna vård, samt involvera patienten och dennes familj i läkningsprocessen. Detta innebar att inget fokus lades på vårdmiljön och dennes utformning (Andrade et al., 2012). På senare tid har synen på människan och vårdenheten ändrats från att enbart handla om att bota sjukdomen, till att istället handla om människans psykiska, fysiska och sociala välmående i vårdmiljön och hur vårdmiljön kan främja den fysiska och psykiska hälsan samt välmåendet hos patienten (Andrade et al., 2012; Nilsson, 2014). Andrade et al. (2012) diskuterar även i sin artikel att vårdmiljön eventuellt har förbisetts avsiktligt till följd av den medicinska framgången och utvecklingen.

Nightingale

Florence Nightingale beskrev redan på 1800-talet att omväxlande miljöer med både tillgång och utsikt till natur och solljus kunde påverka patienterna och stimulera till ett bättre tillfrisknande. Hennes teori var att miljön kunde användas till att förhindra sjukdom och återställa hälsa efter insjuknande. Denna teori kallas “Nightingales environmental theory” och är den teoretiska referensram som den här studien har haft. Teorin innebär att sjuksköterskan kan manipulera miljön för att främja helandet och att patientens sjukdom kan vara ett resultat av miljöns påverkan på individen (Nightingale, 1859/1992; Rahim, 2013).

Nightingale nämner fem huvudkategorier, “Ren luft”, “Ljus”, “Renlighet”, “Effektiv dränering” och “Rent vatten”. Nightingale menade att luftens kvalité ska efterlikna den

3

luft som finns utomhus, men att patienten inte tillåts att kylas ned av denna. Rummet ska ha tillgång till fönster då direkt solljus anses vara viktigt för patienten och att ha fönster som går att öppna skapar möjligheten att vädra rummet. Sjuksköterskan bör enligt Nightingale (1859/1992) i största möjliga mån förflytta patienten till en plats i rummet där han eller hon kan exponeras för solens ljus. Dessa enkla medel kan räcka för att minska vårdtiden då dagsljus kan ha stor betydelse både för det psykiska och fysiska välmåendet, vilket i sin tur har visat sig påskynda läkningsprocessen (Billger, 2014; Cesario, 2009).

Nightingale (1859/1992) nämner även att golvet och väggarnas renlighet är tillhörande vårdmiljön. Smuts ansågs vara en källa och orsak till infektioner och sjukdom. Effektiv dränering i form av lämplig undanröjning av organiskt material, ett fungerande avloppssystem och passande hantering av exempelvis kroppsvätskor motverkar smuts i vårdmiljön enligt Nightingale. Rent vatten är den sista faktorn i hennes teori, som dels innefattar rent dricksvatten men även att patienten bör bada i rent vatten dagligen. Sjuksköterskan bör också tvätta sina kläder varje dag samt sina händer regelbundet (Nightingale, 1859/1992; Pfettscher, 2018).

Nightingale beskrev också vikten av ett antal andra faktorers betydelse såsom ljud, färg, övrig hygien samt den sociala dimensionen av vårdmiljön som inkluderar sjuksköterskan och hennes interaktion och närhet till patienten (Fleming, 2011; Nightingale, 1859/1992). Enligt Nightingale ingår och definieras vårdmiljön efter många faktorer. Bland dessa tillhör exempelvis temperatur, vårdinrättningens utseende och inredning i Nightingales beskrivning av vårdmiljön.

Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Medvetenheten om hur stor betydelse vårdmiljön har för patienternas hälsa ökar runt om i världen. Att medvetenheten om miljöns betydelse har ökat går tydligt att se då nationella och internationella riktlinjer, vårdprogram och standarder inom vård och omsorgen övervakar i en ökad grad vad den fysiska vårdmiljön har för betydelse för en god vård och hälsa hos patienten (Wijk & Nordin, 2017).

Kopplingen mellan vårdmiljön och patienternas hälsa är också något förekommande, och då kommer det fram hur viktig möjligheten till bra ventilation är. Det är nödvändigt att patienterna har tillgång till frisk luft då det kan gynna tillfrisknandet. Detta är ett aktuellt ämne då forskning visar på att det finns brister i form av smutsiga och icke välventilerade vårdlokaler som kan orsaka vårdrelaterade infektioner (Cesario, 2009; Wijk & Nordin, 2017). Med en mekanisk god ventilation minskas risken för exponering av exempelvis mögelsporer och bakterier som kan orsaka infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar. (Ryan et al., 2018). Bristande ventilation bör åtgärdas för att inte förhindra eller försena tillfrisknandet (Cesario, 2009). Enligt patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) ska vårdgivaren förebygga eventuella vårdskador genom att vidta behövda åtgärder (SFS, 2010:659) som i det här fallet kan orsakas av vårdmiljön.

En grön miljö har även visat sig vara bra för att återhämta sig från stress, exempelvis gröna växter och natur, då den påvisar för hjärnan att det är lugnt och tryggt och att faran är över (Bengtsson & Grahn, 2014; Dijkstra, Pieterse & Pruyn, 2008; Douglas &

4

Douglas, 2004). Innehåller miljön dessa egenskaper där det inte förekommer några hot, påskyndas återhämtningen. Forskning har visat att en grön miljö påverkar hjärnans reaktion på stress i form av positiva förändringar. Bland annat att pulsen sjunker, muskelspänningarna minskar, blodtrycket sänks, smärta blir mer lindrad, läkemedelskonsumtionen blir mindre, mer stabil och bättre hormonbalans och således om olyckan är framme, en kortare sjukhusvistelse till följd av snabbare återhämtning (Bengtsson & Grahn, 2014; Dijkstra et al., 2008).

Problem med miljön kan orsaka svårigheter för människan att sova, vilket inte är bra då sömn är viktigt för att uppnå god livskvalitet och god hälsa (Mukherjee et al., 2015). Framför allt för att påskynda tillfriskningsprocessen vid insjuknande då minskad sömn kan leda till minskad smärttröskel, ökad infektionskänslighet och hämmad läkningsprocess (Salzmann-Erikson et al., 2016). Miljön kan vara en väsentlig del när det kommer till att sova. Det kan handla om ljud, ljus, dofter eller annan form av yttre stimuli som kan göra att det blir svårt att somna eller får en rubbad sömnrytm (Salzmann-Erikson et al., 2016).

Evidensbaserad design

Evidensbaserad design är ett förhållandevis nytt fenomen inom vården, som grundar sig i att utforma utseende och arkitektur utifrån tidigare forskning för att sedan tillämpa detta vid skapandet av nya vårdsalar. Syftet är att skapa en vårdmiljö med de bästa förutsättningarna för återhämtning och samtidigt att ta hänsyn till kostnadseffektivitet, möjligheten att ändra rummets utformning och funktion, samt salens förmåga till stresslindring och god ergonomi. En viktig detalj är också möjligheten att dölja medicinsk utrustning, gas- och elledningar bland annat för att skapa ett mindre påfrestande och allvarligt intryck av rummet (Cesario, 2009: Wijk & Nordin, 2017). Om salen dessutom har förmågan att ändra funktion och nivå av vård medför detta en ökad patientsäkerhet. Istället för att förflytta patienten mellan olika salar och på sådant vis öka risken för missförstånd vid exempelvis medicinering, kan rummet istället anpassas utifrån patientens behov. Utifrån detta kan vårdbehovet också justeras utefter den vård som patienten kräver om tillståndet försämras eller förbättras (Cesario, 2009).

Sjuksköterskans ansvar

ICN (2012) beskriver fyra grundprinciper som är centrala för sjuksköterskans yrkesutövande. Dessa är att; främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. ICN (2012) beskriver utöver dessa även fyra olika riktlinjer för sjuksköterskans etiska handlande. De är; sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen och sjuksköterskan och medarbetare. Föga lite i dessa riktlinjer och grundprinciper beskriver vårdmiljöns betydelse och förslag på eventuella åtgärder utan belyser endast sjuksköterskans uppgift att reflektera kring vårdmiljön. Både de etiska aspekterna men också att aktivt medverka till att skapa, förbättra samt upprätthålla en god och trygg vårdmiljö (ICN, 2012).

Den fysiska vårdmiljön är en viktig faktor för att bedriva en säker vård, men i dagsläget saknas adekvata mätinstrument som vårdpersonal kan använda sig av för att undersöka och utvärdera huruvida patienten trivs i och även hur de upplever rummet. (Cesario, 2009; Copanitsanou et al., 2017; Elf et al., 2017). Intentionen med denna

5

studie blir således att isolera patienternas upplevelser av vårdmiljön och vilka faktorer som kan påverka.

Problemformulering

Vårdmiljö är ett begrepp som har befunnit sig i skuggan av den moderna medicinens utveckling. Trots att Nightingale tidigt lyfte vårdmiljöns inverkan på patientens upplevelse och möjlighet till återhämtning har det inte skett några större framsteg inom vårdmiljön (Andrade et al., 2012; Nightingale 1859/1992). Brister i vårdmiljön leder till längre sjukhusvistelser och ökar risken för infektioner samt medför en ökad kostnad för samhället (Ehrlander, Ali & Chretien, 2009). Det är även viktigt att undersöka vårdmiljön vidare för att i framtiden kunna minska eventuella vårdskador.

6

Syfte

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av den fysiska vårdmiljön på sjukhus.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt genomfördes. I genomförandet av litteraturöversikten var uppgiften att objektivt samla in data från ett avgränsat område för att bilda en överblick av den aktuella forskningen (Friberg, 2012a; Polit & Beck, 2012). Artiklar som innehåller studier med kvalitativ ansats användes som sedan analyserades och sammanställdes. En induktiv ansats användes till ett resultat vilket innebär att fakta samlades in utifrån ett problemområde och därefter försöktes nya teorier och begrepp utvecklas. Induktiv ansats användes då en teori inte skulle vara utgångspunkten och användas vid analysen av resultatet, för att kunna hitta nya fynd som mynnar ut i en slutsats (Forsberg & Wengström, 2016; Henricson, 2012b).

Urval och datainsamling

Litteraturöversikten genomfördes utifrån de nio steg som Polit och Beck (2012) beskriver där dataanalysen i steg åtta och nio ersattes av Fribergs (2012b) femstegsmodell. I första och andra steget i Polit och Becks (2012) modell formulerades syftet och en strategi för att få fram bra och relevanta sökord (Polit och Becks, 2012). Inklusionskriterierna innefattade att artiklarna var baserade på kvalitativa metoder och som tidigast publicerades 2008. Artiklarna skulle även motsvara studiens syfte. Patienter över 18 år ingick i inklusionskriterierna. Artiklarna var både på engelska och peer-reviewed vilket avgränsade sökningarna. Trunkering är en funktion som användes i samband med sökningarna och det innebär att en asterisk används i sökorden för att öppna upp böjningar i början eller i slutet av ordet (Forsberg & Wengström, 2016). Även en boolesk sökteknik användes, vilket innebär att olika sökoperatorer som “AND” och “OR” bestämmer sambandet i de utvalda sökorden samt deras förhållande till varandra (Östlundh, 2012). Exklusionskriterierna för studien var artiklar som inte svarade upp till studiens syfte men även artiklar som handlade ungdomar och barn.

Sökningarna gjordes i CINAHL, som är en stor databas för forskning inom omvårdnad och i PSYCINFO som innehåller forskning inom omvårdnad, psykiatri och medicin. Sökningar gjordes även i MEDLINE som är en medicinsk databas inom huvudområdet omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016). Följande sökord användes; Environment,

Hospital Environment*, Physical Environment*, Room design, Perception*, Experience*, Feeling*, Hospitalization*, Patient*, Inpatient*, Hospitalized patients, Patient perceptions, Attitude*, Inpatient*, Opinion*, Experiences*, View or Reflection or Beliefs*. För att få fram bra och relevanta sökningar skedde flera olika

kombinationer (se bilaga 2).

I det tredje steget i Polit och Becks (2012) modell genomfördes och dokumenterades datasökningen (se bilaga 2). I steg fyra och fem började urvalsprocessen av artiklar. Artiklarna valdes först ut genom att se om titlar och abstract stämde överens med syftet (Polit & Beck, 2012).

7

De artiklar som blev kvar efter ovanstående steg sparades och i steg sex lästes studiernas syfte för att se att de överensstämde med syftet. Ifall de verkade relevanta lästes resultaten och kontrollerades ifall de svarade på studiens syfte och skulle kunna användas. I steg sju kvalitetsgranskades artiklarna (Polit & Beck, 2012). Kvalitetsgranskningen utgick efter Hälsohögskolans egna protokoll av basala kvalitetskriterier för kvalitativa studier, utvecklad av avdelningen för omvårdnad vid högskolan i Jönköping (Se bilaga 3). Artiklar som fått 1-3 poäng i del två nämns som låg kvalitet, 4-6 beskrivs som medelhög kvalitet och de som fick 7-8 poäng räknas som hög kvalitet. Totalt användes nio artiklar i resultatet (se bilaga 1). Resultatartiklarna är markerade med en asterisk (*) i referenslistan.

Dataanalys

En analys av de utvalda artiklarna genomfördes utefter Fribergs (2012b) femstegsmodell som ersatte Polit och Becks (2012) analys i steg åtta och nio. I steg ett lästes resultaten igenom enskilt flera gånger och diskuterades därefter tillsammans för att kunna skapa en klar bild om av vad de handlade om. Steg två handlar om att förstå sig på och identifiera texten och ta ut nyckelord i varje studie. Det som stämde överens med studiens syfte markerades med en kommentar om vad det handlade om och i steg tre gjordes en sammanställning av varje studie och kategorier framkom. I steg fyra relaterades och jämfördes studiernas olika resultat till varandra och på så sätt framkom olika subkategorier. I steg fem formulerades beskrivningar av de olika temana och sattes ihop till en text.

Etiska överväganden

Studierna är baserade i omvårdnad på sjukhus och innebär således att deltagarna är människor. Det är därför viktigt att upprätthålla och skydda individens rättigheter. Ett etiskt godkännande behövs inte vid en litteraturöversikt, dock skall fortfarande den etiska frågan ställas och tas hänsyn till, samt skall syftet motiveras till genomförandet (Kjellström, 2012).

Vid utförandet av en studie måste hänsyn till de forskningsetiska övervägandena tas, vilka är följande; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitet- och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att de som ingår i studien får information om varför studien skall göras, samt vad syftet med den är. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får bestämma huruvida de vill delta eller inte. Vid deltagandet är det viktigt att de personer som ingår i studien vet om att deras uppgifter behandlas konfidentiellt och inte ges ut till obehöriga. När studien är gjord får uppgifter om enskilda personer endast användas ändamålsenligt för studien och inget annat (Kjellström, 2012).

I den kvalitetsgranskning som gjorts av artiklarna som framsöktes granskas även om studierna har genomgått etisk granskning (Forsberg & Wengström, 2016). Samtliga artiklar som ingår i resultatet har fått ett godkännande i etisk granskning. Artiklarnas resultat och slutsats kommer sedan objektivt beskrivas och diskuteras.

8

Resultat

Resultatet av patienternas upplevelser redovisas i två huvudkategorier som framkom efter sammanställning av dataanalysen. Huvudkategorierna är: Den visuella miljöns influens och Vårdrummets inflytande. Under miljö återfinns underkategorierna; Färgens betydelse, Behovet av ljus och utsikt. Vårdrummets inflytande har betydelsen av rummets egenskaper och behovet av god komfort som underkategorier (se tabell 1).

Den visuella miljöns influens Vårdrummets inflytande

Färgens betydelse Betydelsen av rummets egenskaper Behovet av ljus och utsikt Behovet av god komfort

Inredningens påverkan

Tabell 1. Överskådlig bild av huvud- och underkategorier.

Den visuella miljöns influens

Den visuella miljön är det första som möter patienterna vid ankomst till vårdavdelningen och patientens vårdrum. Utifrån resultatanalysen blev underkategorierna: Färgens betydelse, behovet av ljus och utsikt samt inredningens påverkan.

Färgens betydelse

Patienter beskrev att färger kan få dem att må bättre, men kunde även orsaka en försämring i deras mående om den var monoton eller kontrastlös. Patienterna upplevde att rummen kändes ogästvänliga om de hade helt vita väggar. Patienterna nämnde även att gråa väggar kunde leda till att det fick negativa känslor som kunde resultera i nedstämdhet och depression (Timmermann, Uhrenfeldt & Birkelund, 2013). Genom att ha färgglada rum kan detta enligt patienterna ge en trevligare känsla och motarbeta negativa känslor och tankar. Patienterna beskrev även att färger kan få dem att känna sig mindre instängda. Patienterna upplevde att färger i rummet kan ha en lindrande effekt på deras sjukdomstillstånd samt motivera dem till att ta sig upp ur sängen. Färger upplevdes också kunna förbättra den sammanlagda upplevelsen av att vara inlagd på sjukhus (Hung et al., 2017).

Patienterna beskrev att ett rum som har en hemtrevlig atmosfär kunde minska stressen och ångesten på sjukhus samt ge en avslappnande effekt. Detta fick dem att uppleva ett bättre humör (Timmermann et al., 2013). Patienterna upplevde att färger även kan påverka välmåendet utanför rummet, då patienterna nämnde att göra korridorerna mer inbjudande då de uppfattades av patienterna som lite tråkig och enkel. Det kan enligt patienterna uppmuntra dem att komma upp och röra på sig (Hung et al., 2017). Patienterna föreslog även att istället för att bara ha rumsnummer går det att använda

9

sig av färger eller färger tillsammans med nummer och då i olika färgskalor då patienterna beskrev och upplevde att bara nummer kan vara lättare att glömma av (Hung et al., 2017).

Behovet av ljus och utsikt

Tillgång till ett eller flera fönster i rummet upplevdes positivt hos patienterna (Trochelman, Albert, Spence, Murray & Slifcak, 2012). Det ansågs enligt patienterna vara en källa som tillät och förespråkade läkning (Digby & Bloomer, 2014). Det framkom att patienterna som hade möjligheten att titta ut genom ett fönster upplevde utsikten som ett sätt att undfly sin situation på sjukhuset och istället påminnas om sin hemmiljö (Timmermann et al., 2013).

Patienterna beskrev detta som en känsla av lugn och trygghet samt att det upplevdes som att tiden passerade snabbare eftersom utsikten bidrog till att patienterna kunde fokusera på det som hände utanför fönstret (Digby, & Bloomer, 2014). Detta uppfattades av patienterna som positivt till följd av att uppmärksamheten dirigerades om och individen tillät sig distraheras av händelserna och naturen som utspelade sig utanför fönstren. Detta ingav en känsla av lugn och stillhet, men också en form av underhållning, eller snarare tidsfördriv för patienterna (Timmermann et al., 2013). Andra Patienterna upplevde att det inte fanns något att göra på sjukhus och att de saknade positiva distraktioner i form exempelvis utsikt (Hung et al, 2017).

Patienter beskrev detta som en möjlighet att kunna se naturen vilket kan bidra till att minska oro samt att individen rentav glömmer bort sitt sjukdomstillstånd tillfälligt till följd av distraktionen som utsikten från fönstren tillhandahöll

Ett rum utrustat med fönster erbjuder också en naturlig ljuskälla. Patienterna upplevde att detta gjorde det enklare att navigera i rummet, men också att det naturliga ljuset gjorde att de enklare kunde urskilja rummets utformning och möblering än i rum utan fönster utrustade med lampor. Stora fönster utmärks som särskilt eftertraktade till följd av att de skapade en atmosfär i rummet som enligt patienterna inte påminde dem om sjukhus. Patienterna förklarade att de upplevde mindre oro och stress i rummen med stora fönster, dessutom kände de sig mer avslappnade och självständiga (Digby, & Bloomer, 2014; Trochelman et al., 2012; Timmermann et al., 2013).

Inredningens påverkan

Patienterna beskrev att det inte är speciellt uppiggande att ligga sjuk i en säng på sjukhus och påpekade att det inte blir bättre om rummet är dystert och tråkigt (Timmermann et al., 2013). Därför kan små saker göra en positiv inverkan, dekoration eller en fin tavla med färger på kan enligt patienterna göra att de har något fint att titta på under sjukhusvistelsen. Detta upplevdes som något positivt hos patienterna (Timmermann et al., 2013). Andra upplevde att rummet inte spelade någon större roll, förutsatt att vården var bra. De beskrev att allt handlar om vården och att tillfriskna. Patienterna förväntade sig inte att sjukhuset skulle kännas som en visit på ett hotell (Digby & Boomer, 2014).

Att kunna gömma medicinteknisk utrustning bakom exempelvis paneler kan fungera avskräckande, men närvaron av medicinteknisk utrustning har även visat sig enligt patienterna öka deras känsla av trygghet i rummet. Om patienten är i behov av utrustningen upplevdes den som betryggande, men om den medicintekniska utrustningen endast står i rummet utan att användas skapade detta en ogästvänlig upplevelse av miljön hos patienterna (Van der Meide et al., 2015). Patienterna

10

upplevde att det är mycket föremål och utrustning i vägen i korridorerna, då det bland annat kan täcka handräcket så det inte går att nå och använda som stöd. Om det är för mycket kaotiskt stök i korridorerna med människor och föremål upplevde patienterna att hjärnan kan bli för överstimulerad och beskrev således att de helst vill undvika att vara ute och höra andra patienter samt se dem vårdas. Detta beskrev patienterna som en anledning till att de höll sig i sina sängen istället för att vara uppe och röra på sig (Hung et al., 2017).

Vårdrummets inflytande

Vårdrummet är den plats där patienterna spenderar mest tid under sjukhusvistelsen, där är derar upplevelser av rummet viktiga då de ska känna sig bekväma. Av den anledningen är underkategorierna: Betydelsen av rummets egenskaper och behovet av god komfort.

Betydelsen av rummets egenskaper

Patienternas upplevelser av att ha sina egna rum var att kunna göra det de själva vill, kunna gå och lägga sig när de vill utan att störas av någon annan i rummet som hostar eller pratar halva natten. Patienterna beskrev även att de inte behöver känna oro över att störa någon annan exempelvis på morgon och kan kolla på tv eller behöva tänka på att råka göra intrång i någons privata sfär. Patienterna beskrev att det stärker även integriteten att vårdas inne på en enkelsal, då vikten av att ha ett privatliv även på sjukhuset framkommer (Gellerstedt, Medin, & Karlsson, 2014; Williams, Dawson & Kristjanson, 2008). Patienterna beskrev att få ha sin enskildhet i en enkelsal är något som uppskattas i form av att själva kunna bestämma i rummet, till exempelvis vilken temperatur det ska vara. Patienterna beskrev att de inte behöver stressa på morgonen för att hinna till badrummet innan övriga patienter då det oftast finns inne på rummet och blir deras privata badrum och kan då ha framme sina egna hygienartiklar (Persson, Anderberg, & Kristensson, 2014).

Patienterna uttryckte också att det är positivt att kunna ha besök av familj eller bekanta utan att störa eller bli störda av andra patienter som lätt kan avbryta och lägga sig i konversationen. Patienter upplevde också att de kan bli hämmade om de har en rumskamrat, ifall de vill sjunga lite eller liknande (Digby, & Bloomer, 2014). Att inte störa andra patienter är en ganska stor anledning enligt patienterna till att de föredrar enkelsalar (Gellerstedt et al., 2014; Trochelman et al., 2012).

Andra patienter beskrev dock att när de låg i en dubbel- eller flersal fanns det ofta någon att prata med. Patienterna nämnde att de slapp känna sig ensamma och att de upplevde sig själva som mindre olyckliga och mer glada än vad de kanske hade varit i en enkelsal (Williams et al., 2008). Det fanns de patienter som ibland upplevde fördelningen på sängplatserna som orättvist och negativt i dubbel- eller flersalar. Patienterna beskrev att vissa kan ha sängplatsen vid fönstret med fin utsikt, medan andra har precis vid korridoren eller i närheten av en personaltoalett och kan då störas av både oljud och lukt (Digby, & Bloomer, 2014). Andra patienter som vårdades i enkelsalar beskrev att de upplevde det som någon form ensamhet. Patienterna upplevde en känsla av att vara isolerad från omgivningen vilket kunde påverka deras psykiska välmående. Patienterna beskrev även att de ibland fick försöka lugna sig själva då det inte fanns andra i rummet att samspråka med som kunde hjälpa till. Det kunde enligt patienterna få dem att vantrivas och vilja åka hem, just för att det var så ensamt (Van der Meide, Olthuis, & Leget, 2015).

11

Patienterna beskrev att det var lättare att röra sig i en enkelsal, inte lika lätt att snubbla på exempelvis sladdar, utrustning och möbler med mera då utrymmet var större i enkelsalar (Shuman et al., 2016; Trochelman et al., 2012). Patienterna upplevde att känslan av trygghet kan öka i flersalar då det finns andra patienter i rummet. Det kan leda till att vårdpersonal besöker rummet med tätare intervaller (Van der Meide et al., 2015).

Behovet av god komfort

Upplevelsen hos patienter var att sängarna och fåtöljerna i rummen är obekväma och kan därför orsaka eventuella ryggproblem (Trochelman et al, 2012; Williams et al, 2008). Patienter beskrev att fåtöljerna saknar fotstöd, sladdarna fastnar och det inte är tillräckligt med vaddering för armarna. Enligt patienterna resulterar detta i slutändan att de väljer att stanna kvar i sängen (Trochelman et al, 2012). Patienterna upplevde även en rädsla av att skada sig på grund av en trasig säng (Williams et al, 2008).

Patienterna upplevde oro över att det inte finns stolar eller liknande i korridorerna som de kan sätta sig på för att vila när de är ute och rör på sig (Hung et al, 2017). Enligt patienterna kan detta leda till att de stannar inne på rummet istället, vilket kan leda till att deras mobilisering minskar och försvåras. Oro hos patienterna upplevdes även över alla olika knappar på väggarna, oro av att råka trycka in dem och vad som kommer att hända. Patienterna upplevde även en form av oro över att toaletten är långt bort i förhållande till sängen (Trochelman et al, 2012). Det framkommer även missnöje hos patienterna över att inte kunna styra ljuset i rummet från sängen.

Utöver medicinsk utrustning beskrev patienterna även att övriga hjälpmedel var en trygghet, att det fanns tillgängliga i rummet som kan hjälpa dem resa sig ur sängen, fåtöljen eller att gå till och från toaletten. Vilket andra patienter visat sitt missnöje i då de upplevde att det saknades handtag i sängarna som kan hjälpa dem upp (Williams et al., 2008).

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt genomfördes och innebär att vetenskapliga artiklar granskades och användes (Friberg, 2012a). Svårigheter med en litteraturöversikt kan vara att det är svårt att hitta artiklar, vilket märktes i sökningen. Många artiklar överensstämde inte med studiens syfte eller var av kvantitativ karaktär. Vid en litteraturstudie kan flera författare få fram olika resultat beroende på hur de tolkar och framhäver artiklarna (Forsberg & Wengström, 2016). I denna studie har artiklarna lästs in individuellt för att sedan diskuteras muntligt och gemensamt användas i resultatet. Utöver det togs även hjälp av utomstående och grupphandledning för att få hjälp kring huruvida kategorier samt underkategorier var relevanta. Detta stärker både pålitligheten och trovärdigheten (Henricson, 2012). Studien inkluderade bara kvalitativa artiklar då syftet var att beskriva upplevelser. En kvalitativ design användes för att få fram människors erfarenheter och upplevelser vilket ses som en styrka av Henricson och Billhult (2012).

12

Då en induktiv ansats användes går det inte att undvika att den förförståelse som fanns i sin tur kan ha påverkat resultatet, vilket kan leda till ett resultat färgat av tidigare erfarenheter och kunskaper inom ämnet. Pålitligheten kan dock ha ökat då den förförståelsen som fanns sedan innan diskuterades öppet. Detta kan ha lett till att medvetenheten om en mer objektiv syn användes under arbetets gång (Priebe & Landström, 2012).

Sökningar har gjorts i flera databaser vilket ökar chanserna att få fram artiklar som var relevanta för studien, som i sin tur ökar trovärdigheten (Henricson, 2012). Artiklarna i resultatet är från databasen CINAHL som är den största databasen inom omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016). Sökningar har även gjorts i MEDLINE, samt några sökningar i PSYCINFO men detta gav inte några träffar som svarade upp på syftet, förutom de träffar som fanns i CINAHL. Anledningen till att artiklarna inte var relevanta var att de var kvantitativa eller att de handlade om personalens upplevelser istället för patienternas. Sökningarna är från 2008 och framåt för att komma åt nyare forskningsmaterial och att det gav för många träffar utan avgränsning med årtal. Artiklarna som användes hade varierad användbarhet då vissa artiklar användes mer än andra.

Detta berodde på att resultatet i dessa artiklar var begränsade eller att endast en del av resultatet svarade på syftet i denna uppsats. Det kan ses som en svaghet att inte mer är nio artiklar inkluderades i resultatet, vilket berodde på att utbudet utöver de som användes inte uppfyllde kraven för att användas. Enligt lärosätet skulle artiklarna granskas genom “Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” som är framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping. De granskades först individuellt för att sedan jämföras och diskuteras vilket stärker trovärdigheten (Henricson, 2012).

Artiklarna som användes representerade länderna Sverige, Danmark, USA, Nederländerna och Australien. När artiklar visar liknande resultat från olika platser i världen ger detta en ökad trovärdighet. Om artiklarna skiljer sig gentemot varandra och påvisar att ett resultat är överförbart till enbart vissa länder, kan detta anses som en svaghet i studien. Överförbarheten kan vara applicerbar på vissa av länderna, men kanske inte alla, vilket skulle kunna ge ett missvisande resultat. Exempelvis kan det vara svårt att överföra ett resultat som framkommit i Asien till Sverige eftersom att vårdinrättningarna kan ha markanta skillnader (Henricsson, 2012a).

En svaghet i studien är att det inte förekommer några artiklar från utvecklingsländer (Henricson, 2012a). Rent spekulativt bör vårdmiljön ha en likadan påverkan på patienter i utvecklingsländer men det är inget som den här studien kan påvisa på grund av bristen som råder av sådan data. Således kan det bli en form av generalisering, att det är såhär det ser ut på alla sjukhus runt om i världen, även om det kanske inte är så. En styrka är samtidigt att artiklarna kommer från olika länder, detta skapar någon form av överförbara komponenter inom vårdmiljön samtidigt som det påvisar att det finns brister i vårdmiljön i andra delar av världen. Om litteraturstudien skulle göras om kanske det kan finnas i åtanke att använda sig av data från ett utvecklingsland eller ett område som inte är lika moderniserat som exempelvis Sverige, för att kunna dra slutsatser utifrån de förutsättningarna. Ett annat förslag är att göra studien i ett och samma land, för att skapa en mer samlad datainsamling då det skiljer sig mycket mellan sjukhusen beroende på vilket sjukhus som följs.

13

En kvalitativ studie har även som svaghet att enstaka upplevelser blir svåra att presentera. Exempelvis om en person i en intervjustudie inte tycker som resten av studiedeltagarna är det svårt att lyfta detta utan att börja kvantisera eller presentera det som att en enskild individ upplever något (Anderson, 2010). Antalet personer som upplever något är dock irrelevant för en kvalitativ studie, då alla åsikter oberoende av hur många det är som tycker på ett sätt, har lika stor betydelse (Henricsson & Billhult, 2012).

Då det var svårt att få fram användbara artiklar kanske en intervjustudie vore att rekommendera. Detta för att få en mer specifik inriktning av patienternas upplevelser av vårdmiljön i bestämda länder och avdelning (Henricson & Billhult, 2012). En integrativ litteraturöversikt skulle även kunna lämpa sig bättre, där kvantitativ och kvalitativ data används för att få ett bredare perspektiv samt skapa en mer pålitlig sammanställning. Vid användandet av en integrativ litteraturöversikt kan en högre vetenskaplig kredibilitet eventuellt uppnås då det går att använda både text- och numerisk data (Borglin, 2012; Whittmore & Knafl, 2005).

Resultatdiskussion

Resultatet i denna litteraturöversikt visade hur patienter upplevde vårdmiljön på sjukhus och hur det eventuellt kunde påverka deras psykiska och fysiska mående. Resultatet visade även att det finns komponenter inom vårdmiljön som påverkar patienterna både positivt och negativt. Det som kommer att diskuteras i diskussionen är behovet av ljus och utsikt, betydelsen av färger och vårdrummets påverkan.

Precis som Bengtsson & Grahn, (2014); Dijkstra et al. (2008) och Nightingale, (1859/1992) nämner i bakgrunden visade resultatet att solljus och tillgång till fin utsikt får patienterna att må bättre och känna en viss harmoni. I resultatet framkom det av patienterna att de kan känna av ett visst lugn och eventuellt glömma bort sitt sjukdomstillstånd för en stund ifall de har något fint att titta på genom fönstret eller liknande. De beskrev även att dagsljus gav dem en avslappnande effekt. Det stärker Timmermann, Uhrenfeldt, och Birkelund (2015) med sin studie som tar upp att dagsljus kan ha en positiv effekt hos patienterna. Dagsljus kan göra att patienterna upplever ett inre lugn och flyr undan sina negativa känslor och upplever positiva minnen istället (Timmermann et al., 2015).

Utöver att dagsljus och utsikt kunde påverka återhämtning visade resultatet även att utsikten genom eventuella fönster kunde motverka långtråkigheten som patienterna ibland upplevde. Resultatet visade även att alla patienter som inte hade tillgång till utsikt genom fönster, gjorde att de kunde känna sig mer nedstämda. Cesario (2009) beskriver att exempelvis dålig ljussättning i ett rum kan orsaka depression. Psykiska sjukdomar och eventuella vårdskador orsakade av exempelvis vårdmiljön kan ge en förlängd vårdtid (Cesario, 2009). Nightingale (1859/1992) nämner att en dålig vårdmiljö eventuellt kan motverka tillfrisknandet som sjukhusvistelsen är till för. Douglas & Douglas (2004) tar upp att det finns en koppling mellan vårdmiljön och det psykiska måendet hos patienterna (Douglas & Douglas, 2004). Den kopplingen gick att se i resultatet då de patienter som upplevde en god vårdmiljö och var tillfredställda med den var mer positiva och mådde bättre psykiskt.

Resultatet visade även att dagsljuset hade andra funktioner hos patienterna då det skapade en mer naturligt ljusbild över rummet så konturerna blev mer tydliga än vad det kanske hade blivit i ett rum med lampor utan fönster. I en studie av Dijkstra et al.

14

(2008) framkom det att att vårdmiljön ofta är för klinisk och saknar element som exempelvis gröna växter som eventuellt kan lindra stress (Dijkstra et al., 2008). Färger är en detalj att ta i beaktning, då det har visat sig vara en viktig komponent hos patienterna som kunde vara avgörande om salen framstod som hemtrevlig eller alienerande, kallt eller för kliniskt utformat. En miljö med gröna färger kan enligt Bengtsson & Grahn (2014); Dijkstra, Pieterse & Pruyn (2008) och Douglas & Douglas, 2004) ha en funktion som hjälper till vid återhämtning från stress som beskrivs i bakgrunden. Det framkom i resultatet att färgglada väggar kunde få patienterna att må bättre medan monotona och kontrastlösa färger hade den motsatta effekten. Färgerna som visade sig i resultatet vilka hade mest negativ inverkan på patienterna var vit och grå, då de upplevdes kallt, tråkigt och ogästvänligt vilket kunde leda till nedstämdhet och depression. Cesario (2009) nämner att depression kan kopplas ihop med färger, ifall de inte skulle vara tillfredsställande (Cesario, 2009).

I resultatet framkom det att färger kan ha en positiv inverkan på patienternas psykiska mående, att de trivs både i och utanför vårdrummet vilket kunde göra att de inte kände sig instängda. Det framkom i resultat att det räcker med någon eller några färgglada tavlor eller växter så patienterna har något att titta på. Nightingale (1859/1992) nämner att färger är en komponent av vårdmiljön som ska vara tillfredsställande och gå hem hos patienterna. Resultatet påvisade vilka effekter färger kan ha, att de bidrar till bättre återhämtning samt ger en avslappnande effekt precis som Bengtsson & Grahn, (2014); Dijkstra et al. (2008) och Nightingale, (1859/1992) beskriver att det kan göra.

Resultatet visade även på förslag som patienterna hade, med tanke på hur de upplevde färgen i miljön på sjukhuset. Det kanske borde tas i beaktning att använda patienterna vid eventuella renoveringar och ombyggnationer. Rent spekulativt kan det möjligtvis bli en konflikt vid utformandet och designen av vårdmiljön till följd av flera variabler. Patienter och vårdgivare är sällan eller inte alls delaktiga i utformningen av rummet, vilket kan vara orsaken till varför vårdmiljön sällan tar hänsyn till vårdpersonalens, men också patienternas önskemål. Det kanske vore mer optimalt om vårdgivare, patienter och arkitekter i samråd kunde ta fram gemensamma riktlinjer för att skapa en miljö som gynnar alla parter. En miljö som är optimal att praktisera sitt yrke i, samtidigt som patienten kan känna sig trygg, samt tillfredsställa alla behov som de inneliggande patienterna har och även respektera arkitektens önskemål (Redden & Evans, 2014).

I resultatet framkom det att det råder delade åsikter om att dela rum med andra eller att vara ensam i ett rum vilket Reid, Wilson, Anderson och Maguire (2015) styrker i sin studie. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ensam och ha en enkelsal. Resultatet visade att patienter som hade enkelsalar upplevde sig mer fria i sina rum, där de kunde göra saker som de ville, exempelvis att sjunga eller titta på TV utan att ta hänsyn till andra patienter. I resultatet framkom också att patienterna upplevde besök av familj och bekanta som mer positivt i enkelsalar då risken för att störa eller bli störda av andra patienter inte förekom. Detta är något som Ehrlander, Ali & Chretien (2009) bekräftar och tar upp i sin studie.

Den avskildhet som en enkelsal kan erbjuda upplevdes positivt, men andra patienter upplevde även att det gav upphov till känslor av ensamhet vilket Reid et al. (2015); Ehrlander et al. (2009) stärker med sina studier. Andra upplevde sig rentav isolerade

15

från omgivningen i enkelsalar och kände en försämring i deras psykiska välmående. Orättvisor i flersalar utmärkte sig också i resultatet, där positionering i rummet hade stor betydelse. Patienterna vars position var nära toaletten besväras ofta av illaluktande dofter vilket inte är så trevligt medan andra istället hade sin säng nära fönstret och hade bättre utsikt.

Slutsats

Resultatet visade att miljön har en stor påverkan på människan och hennes hälsa. Slutsatsen är att patienters upplevelser av vårdmiljön påverkas av en mängd olika komponenter. Den främsta slutsatsen som går att dra är att patienterna inte är särskilt nöjda med vårdmiljön som förekommer i dagsläget. Ett rum som är stimulerande i form av konstverk, färger och utsikt ökar trivseln hos patienterna vilket också medför att deras upplevelse av sjukhusvistelsen förbättras.

Ansvaret som sjuksköterskan har kring vårdmiljön är att manipulera i bästa möjliga mån till patientens önskemål. Stora delar av vårdmiljön handlar om den arkitektoniska designen av rummet som vårdpersonal inte kan påverka. Detta kan medföra provisoriska lösningar på problem som uppstår på grund av designen av rummet. Detta hade eventuellt kunnat få en ännu bättre inverkan på patienten om vårdpersonalen och patienterna hade fått vara med och utforma rummet i samråd med arkitekten. Det är viktigt för vårdpersonalen att känna till vårdmiljöns påverkan på patienterna och ta reda på hur de upplever densamma för att förbättringar och ändringar ska ske.

Studiens resultat överensstämmer med de problem som Nightingale beskrev på sin tid. Många av de faktorer som hon tog upp har även framkommit i denna studie, exempelvis ljus och utsikt. Dessa faktorer ansågs ha en negativ påverkan på patienten redan i mitten av 1800-talet och än idag är dessa negativa faktorer fortfarande ett bestående problem inom vården.

Kliniska implikationer

Resultatet förväntas belysa hur viktig en god och trivsam vårdmiljö är, samt dess positiva inverkan på patientens återhämtning och såväl fysiska, som psykiska välmående. Resultatet kan förtydliga och öka förståelsen för patienter och vårdpersonal som befinner sig på sjukhus och vilka faktorer inom vårdmiljön som har betydelse för att öka välmåendet. Kunskapen inom området i nuläget är inte tillräcklig. Design av vårdmiljön med utgångspunkt från patientens perspektiv är något som behöver mer forskning, för att skapa en miljö som är till för patienterna så att det passar dem så bra som möjligt.

Vidare forskning behöver också bedrivas för att isolera de komponenter som påverkar patienten, samt undersöka hur och varför patienten påverkas av dessa på det sättet som han eller hon gör. Nya sjukhus byggs hela tiden, samtidigt som äldre sjukhus restaureras och renoveras. Detta möjliggör underlag för vidare forskning och studier i såväl Sverige som resterande länder i världen. Behovet av en fördjupad forskning av vårdmiljön är stor och ökar i relation till de hälsoeffekter och vinster som uppdagas inom området (Cesario, 2009).

16

Referenser

Anderson, Claire. (2010). Presenting and evaluating qualitative research. American

Journal of Pharmaceutical Education, 74(8), 141.

Andrade, C., Lima, M.L., Fornara, F., & Bonaiuto, M. (2012). Users’ views of hospital environmental quality: Validation of the Perceived Hospital Environment Quality Indicators. Journal of Environmental Psychology. 32; 97-111. doi:

https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2011.12.001

Bengtsson, A., & Grahn, P. (2014). Natur och trädgård i vårdsammanhang. I H.Wijk. (Red.), Vårdmiljöns betydelse. (s.229-250). Lund: Studentlitteratur AB.

Bergbom, I. (2014). Vårdande miljöer. I H.Wijk. (Red.), Vårdmiljöns betydelse. (s.17-37). Lund: Studentlitteratur AB.

Billger, M. (2014). Färg och ljus i rum. I H.Wijk. (Red.), Vårdmiljöns betydelse. (s.145-160). Lund: Studentlitteratur AB.

Borglin, G. (2012). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricson. (red).

Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad.

(s.269-286). Lund: Studentlitteratur AB.

Cesario, S. (2009). Designing health care environments: part I. Basic concepts, principles, and issues related to evidence-based design. Journal Of Continuing

Education In Nursing, 40(6), 280-288. doi:10.3928/00220124-20090522-09

Copanitsanou, P., N, Fotos., & H, Brokalaki. (2017). Effect of work environment on patient and nurse outcomes. British Journal of Nursing. 26; 172-176.

*Digby, R., & Bloomer, M. J. (2014). People with dementia and the hospital

environment: the view of patients and family carers. International Journal Of Older

People Nursing, 9(1), 34-43. doi:10.1111/opn.12014

Dijkstra, K., Pieterse, M., & Pruyn, A. (2008). Stress-reducing effects of indoor plants in the built healthcare environment: the mediating role of perceived attractiveness.

Preventive Medicine, 47(3), 279-283. doi:

https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2008.01.013

Douglas, C. H., & Douglas, M. R. (2004). Patient-friendly hospital environments: exploring the patients' perspective. Health Expectations: An International Journal

Of Public Participation In Health Care And Health Policy, 7(1), 61-73.

Elf M., Nordin S., Wijk H. & McKee K.J. (2017) A systematic review of the psychometric properties of instruments for assessing the quality of the physical environment in healthcare. Journal of Advanced Nursing 73(12), 2796–2816. doi: 10.1111/jan.13281

Ehrlander, W., Ali, F., & Chretien, K. C. (2009). Multioccupancy hospital rooms: veterans' experiences and preferences. Journal Of Hospital Medicine, 4(8), E22-E27. doi:10.1002/jhm.491

17

Fleming, R. (2011). An environmental audit tool suitable for use in homelike facilities for people with dementia. Australasian Journal on Ageing. Volume 30; Pages

108-112. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1741-6612.2010.00444.x

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &

Kultur.

Friberg, F. (2012a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg. (Red). Dags för

uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Andra uppl.,

(s.133-143). Lund: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red). Dags för uppsats- vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (Andra uppl., s.121-132). Lund:

Studentlitteratur AB.

*Gellerstedt, L., Medin, J., & Karlsson, M. R. (2014). Patients’ experiences of sleep in hospital: a qualitative interview study. Journal Of Research In Nursing, 19(3), 176-188. doi:10.1177/1744987113490415

Henricson, M. (2012a). Diskussion. I M. Henricson. (red). Vetenskaplig teori och

metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 471-478 ). Lund:

Studentlitteratur AB.

Henricson, M. (2012b). Forskningsprocessen: problem, syfte och

inledning/bakgrund. I M. Henricson. (red). Vetenskaplig teori och metod. Från idé

till examination inom omvårdnad. (s. 53-66). Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M., & Billhult A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson. (red).

Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.

129-137). Lund: Studentlitteratur AB.

*Hung, L., Phinney, A., Chaudhury, H., Rodney, P., Tabamo, J., & Bohl, D. (2017). 'Little things matter!' Exploring the perspectives of patients with dementia about the hospital environment. International Journal Of Older People Nursing, 12(3), n/a. doi:10.1111/opn.12153

ICN. (2012) Code of Ethics for Nurses. Genève, Schweiz: ICN. Från

http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf

Islam, F., & Rashid, M. (2018). Evaluating Nurses' Perception of Patient Safety Design Features in Intensive Care Units. Critical Care Nursing Quarterly, 41(1), 10-28. doi:10.1097/CNQ.0000000000000182

Karolinska Institutet (u.å). Vårdmiljö. Hämtad 26 Maj från,

18

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund:

Studentlitteratur AB.

Mukherjee, S., Patel, S.R., Kales, S.N., Ayas, N.T., Strohl, K.P., Gozal, D., & Malhotra, A. (2015). An Official American Thoracic Society Statement: The Importance of Healthy Sleep. Recommendations and Future Priorities. American Journal of

Respiratory & Critical Care Medicine. 191(12): 1450-1458. doi:

http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1164/rccm.201504-0767ST Nationalencyklopedin (u.å). Miljö. Hämtad 26 Maj från,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/milj%C3%B6

Nightingale, F. (1859/1992). Notes on Nursing - What it is and what it is not. Philadelphia: Lippincott Company.

Nilsson, U. (2014). Ljud och välklingande toner. I. H.Wijk. (Red.), Vårdmiljöns

betydelse. Lund: Studentlitteratur AB.

Nordin, S., Elf M., McKee K. & Wijk H. (2015). Assessing the physical environment of older people's residential care facilities: development of the Swedish version of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (S-SCEAM). BMC Geriatrics, 15(1) doi: https://doi.org/10.1186/1471-2318-15-3

*Persson, E., Anderberg, P., & Kristensson Ekwall, A. (2015). A room of one′s own - Being cared for in a hospital with a single-bed room design. Scandinavian Journal Of

Caring Sciences, 29(2), 340-346. doi:10.1111/scs.12168

Pfettscher, S. (2018). Modern Nursing. I M. Raile Alligood. (Red). Nursing Theorists

and their work. (Nionde uppl., s. 50-61). USA: Elsevier Inc.

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson. (red). Vetenskaplig

teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.31-50). Lund:

Studentlitteratur AB.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing

evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott

Williams & Wilkins.

Rahim, S. (2013). Clinical application of Nightingale`s environmental theory.

Journal On Nursing, 3(1), 43-46.

Reid, J., Wilson, K., Anderson, K. E., & Maguire, C. J. (2015). Older inpatients' room preference: single versus shared accommodation. Age & Ageing, 44(2), 331-333. doi:ageing/afu158

Redden, P. H., & Evans, J. (2014). It Takes Teamwork... The Role of Nurses in ICU Design. Critical Care Nursing Quarterly, 37(1), 41-52.

19

Ryan, L., O'Mara, N., Tansey, S., Slattery, T., Hanahoe, B., Vellinga, A., & ...

Cormican, M. (2018). A 2-year comparative study of mold and bacterial counts in air samples from neutral and positive pressure rooms in 2 tertiary care hospitals.

American Journal Of Infection Control, 46(5), 590-593.

doi:10.1016/j.ajic.2017.10.019

Salzmann-Erikson, M., Lagerqvist, L., & Pousette, S. (2016). Keep calm and have a good night: nurses' strategies to promote inpatients' sleep in the hospital

environment. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 30; 356-364. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/scs.12255

SFS (2010:659). Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 19 december från, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

*Shuman, C., Jia, L., Montie, M., Galinato, J. G., Todd, M. A., Hegstad, M., & Titler, M. (2016). Patient perceptions and experiences with falls during hospitalization and after discharge. Applied Nursing Research, 3179-85. doi:10.1016/j.apnr.2016.01.009

*Timmermann, C., Uhrenfeldt, L., & Birkelund, R. (2013). Cancer patients and positive sensory impressions in the hospital environment - a qualitative interview study. European Journal Of Cancer Care, 22(1), 117-124. doi:10.1111/ecc.12007

Timmermann, C., Uhrenfeldt, L., & Birkelund, R. (2015). Room for caring: patients' experiences of well-being, relief and hope during serious illness. Scandinavian

Journal Of Caring Sciences, 29(3), 426-434. doi:10.1111/scs.12145

*Trochelman, K., Albert, N., Spence, J., Murray, T., & Slifcak, E. (2012). Patients and Their Families Weigh in on Evidence-Based Hospital Design. Critical Care Nurse,

32(1), e1-e11. doi:10.4037/ccn2012785

*Van Der Meide, H., Olthuis, G., & Leget, C. (2015). Feeling an outsider left in

uncertainty - a phenomenological study on the experiences of older hospital patients.

Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 29(3), 528-536. doi:10.1111/scs.12187

Wijk, H., & Nordin, S. (2017). Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 94 (2)., (s.156-166).

*Williams, A., Dawson, S., & Kristjanson, L. (2008). Exploring the relationship

between personal control and the hospital environment. Journal Of Clinical Nursing,

17(12), 1601-1609. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02188.x

Whittemore, R., & Knalf, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of advanced nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg. (Red). Dags för uppsats-

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (andra uppl., s. 57-79). Lund:

20

Bilagor

Bilaga 1 - Artikelmatris

Författare Titel Syfte Design & Metod Kvalitet

Digby, R., & Bloomer, M. J. (2014).

People with dementia and the hospital

environment: the view of patients and family carers.

Utforska patienter med demens och deras familjevårdares preferenser i miljön och designen av denna. Kvalitativ design, semistrukturerad intervju. Hög. Gellerstedt, L., Medin, J., & Karlsson, M. R. (2014). Patients’ experiences of sleep in hospital: a qualitative interview study.

Att beskriva och utforska patienternas upplevelse av att sova på sjukhus. Kvalitativ design, Semistrukturerad intervju Hög. Hung, L., Phinney, A., Chaudhury, H., Rodney, P., Tabamo, J., & Bohl, D. (2017). 'Little things matter!' Exploring the perspectives of patients with dementia about the hospital environment. Denna studie undersöker upplevelsen hos patienter med demens i sjukhusmiljö. Kvalitativ design. Intervjuer, videoinspelning och deltagarobservation. Hög. Persson, E., Anderberg, P., & Kristensson Ekwall, A. (2015). A room of one′s own - Being cared for in a hospital with a single-bed room design. Att beskriva patienters upplevelse av att läggas in på sjukhus i en enkelsal. Kvalitativ design, Intervjustudie Hög.

21 Shuman, C., Jia, L., Montie, M., Galinato, J. G., Todd, M. A., Hegstad, M., & Titler, M. (2016). Patient perceptions and experiences with falls during hospitalization and after discharge. Att beskriva äldres uppfattningar om deras fallrisker under och efter sjukhusvistelse Kvalitativ design, Undersökande studier Hög. Timmermann, C., Uhrenfeldt, L., & Birkelund, R. (2013). Cancer patients and positive sensory impressions in the hospital environment - a qualitative interview study. Utforska och fördjupa förståelsen för hur cancerpatienter upplever betydelsen av positiva sensoriska intryck i sjukhusmiljön. Kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer Hög. Trochelman, K., Albert, N., Spence, J., Murray, T., & Slifcak, E. (2012).

Patients and Their Families Weigh in on Evidence-Based Hospital Design. Att beskriva patienters och deras familjers upplevelse av designen av en ny hjärtavdelning. Kvalitativ design, intervjustudie. Hög. Van Der Meide, H., Olthuis, G., & Leget, C. (2015). Feeling an outsider left in uncertainty - a phenomenological study on the experiences of older hospital patients. Studera äldre patienters erfarenheter av sjukhusvistelse Kvalitativ observationsstudie Hög.

22 Williams, A., Dawson, S., & Kristjanson, L. (2008). Exploring the relationship between personal control and the hospital environment. Bygga vidare på tidigare arbete och vidareutveckla teorin om att optimera personlig kontroll för att underlätta känslomässig komfort i förhållande till terapeutiska och icke-terapeutiska aspekter av sjukhusmiljön. Kvalitativ design, intervjustudie samt fältobservationer. Hög.

23 Bilaga 2 - Sökmatris

Datum Databas Sökord Begränsningar Antal

träffar Använda artiklar

2018-02-16 CINAHL Inpatient AND Experience* AND Hospital environment Peer-reviewed, Januari 2010 33 2

2018-02-16 CINAHL patient* AND Perception* AND Hospital environment Peer-reviewed, Januari 2008 78 1

2018-02-16 CINAHL Patients perceptions AND Experiences* AND Hospitalization* Peer-reviewed, Januari 2008 43 1

2018-02-16 CINAHL inpatients or hospitalization or ‘hospitalized patients’ AND Physical environment AND perceptions or attitudes or opinion or experience or view or reflection or beliefs Peer-reviewed, Januari 2008 48 1

2018-03-28 CINAHL inpatients or hospitalization or ‘hospitalized patients’ AND Room Design AND perceptions or attitudes or opinion or experience or view or reflection or beliefs Peer-reviewed, Januari 2008 93 1

2018-03-28 CINAHL Hospital inpatient* AND Experiences* AND Feeling* Peer-reviewed, Januari 2008 89 1

2018-03-28 CINAHL Hospital Environment AND Inpatients or hospitalization or ‘hospitalized patients’ AND Perceptions or Attitudes or Opinion. Peer-reviewed, Januari 2008 398 2

24

2018-02-17 Medline Inpatients or hospitalization or ‘hospitalized patients’ AND Environment Peer-reviewed, Januari 2008 468 0

2018-02-17 Medline Inpatients or hospitalization or ‘hospitalized patients’ AND Environment AND experiences or perceptions or attitudes or views Peer-reviewed, Januari 2008 106 0

2018-02-17 Medline Inpatients or hospitalization or ‘hospitalized patients’ AND hospital environment AND views or opinions or perceptions or beliefs Peer-reviewed, Januari 2008 25 0

2018-02-17 PsycINFO Inpatient AND Physical environment AND Hospital

Peer-reviewed,

Januari 2008 390 0

2018-02-17 PsycINFO Inpatients AND environment AND room design

Peer-reviewed,

Januari 2008 47 0

2018-02-17 PsycINFO Patients AND experience AND Hospital

environment

Peer-reviewed,

25

26