Kvinnors sexualitet i samband med bröstcancer : en litteraturöversikt

Namn: Hamideh Forouzan, Mahsa Joshaghani

Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT 2020 Nivå: Grundnivå

Handledare: Pardis momeni Examinator: Elisabet Mattsson

Kvinnors sexualitet i samband med bröstcancer

EN LITTERATURÖVERSIKT

Breast cancer and women’s sexuality

A LITTERATURE REVIEW

Sammanfattning

Bakgrund Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. Diagnos och behandling kan leda till förändringar i patienters fysiska, psykiska och psykosocialt liv. Sexualitet, som är en viktig del av livet, blir därmed påverkad av denna livsomställning. En förståelse över hur patienten upplever sin sexualitet är av stor vikt för vårdpersonalen för att kunna bättre förstå dessa kvinnor.

Syfte Att beskriva patientens upplevelse av sin sexualitet vid bröstcancer.

Metod En litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs metodbeskrivning (2017) baserad på elva vetenskapliga originalstudier. Datainsamlingen skedde genom databaserna PUBMED och CINAHL med sökord såsom “breast neoplasm”, “sexualitet” och “experience”. Begränsningarna som tillämpades var “full text”, “English”, “Women” och årtalen “2010–2020”.

Resultat Resultatet består av tre temaområden vilka är ”Förändrad kropp och sexliv, Hälso sjukvårdpersonal och Påverkan på relation”. Resultatet uppvisade huvudsakligen att majoriteten av drabbade kvinnor vid bröstcancer upplever sexuell dysfunktion och förändring i kroppsuppfattning vilket leder till förändring i relationen och samlivet.

Diskussion Personer som drabbas av bröstcancer erfar olika former av fysiska och psykiska besvär oavsett i vilken sjukdomsfas de befinner sig. Dessvärre finns det brist på att erbjuda personcentrerad vård och stöd utifrån patienters behov i de flesta länder. Sjuksköterskans stöd i olika faser kan göra skillnad i att minska ångesten och hjälpa patienter genomgå alla förändringar som diagnosen innebär.

Abstract

Background The most common form of cancer among women is breast cancer. Diagnose and treatments can cause changes in patients' lives in various aspects such as physical, mental and psychosocial. Sexuality, as an important part of life, can also be affected. Understanding how the patient experiences their sexuality is of great importance for healthcare professionals to be able to understand the women.

Aim To describe how women with breast cancer experience their sexuality.

Method A literature review has been done based on eleven scientific articles. Data collection was performed through the databases PUBMED and CINAHL using the keywords “breast neoplasm”, “sexuality”,

“experience”. The limitations applied were "Free full text", "English", "Women" and "2010-2020".

Results The results consist of three thematic areas, those being “The changed body and sexual life”, “Health care staff “and “Impact on relationship”. The results mainly showed that the majority of women affected by breast cancer experience sexual dysfunction and a change in body image, which leads to a change in the relationship and cohabitation.

Discussion People who suffer from breast cancer experience various forms of physical and mental problems regardless of which stage of the disease they are. Unfortunately, there is a lack of offering person-centered care and support based on patients' needs in most countries. The nurse's support in different phases can make a difference in reducing anxiety and helping patients undergo all the changes that the diagnosis entails.

Innehållsförteckning

2.2.1 Diagnos och behandlingsformer... 2

2.3.SEXUALITETOCHSEXUELLHÄLSA ... 3

2.4.SJUKSKÖTERSKANSYRKESPROFESSIONOCHOMVÅRDNAD ... 3

3. PROBLEMFORMULERING 4 4. SYFTE 4 5. TEORETISK REFERENSRAM 5 6.1.DATAINSAMLING ... 7 6.3.DATAANALYS ... 8 7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 8 8. RESULTAT 9 8.1.ENFÖRÄNDRADKROPPOCHSEXLIV ... 9

8.2.HÄLSOSJUKVÅRDSPERSONALEN ... 10

8.3.PÅVERKANPÅRELATIONER ... 11

9. DISKUSSION 12 9.1.METODDISKUSSION ... 12

11. FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 18

12. SLUTSATS 18

REFERENSFÖRTECKNING 20

BILAGA 1. SÖKMATRIS 25

1. INLEDNING

Den vanligaste cancerformen som kvinnor drabbas av är bröstcancer (Sun et al., 2017).

Nästan en av åtta kvinnor runt hela världen löper risk att utveckla bröstcancer någon gång i livet. Framsteg i diagnos och behandling av sjukdomen har förbättrat och bidragit till ett ökat antal överlevnaden från bröstcancer. Författarna har personliga förankringar till diagnosen med drabbade släktingar som ökade nyfikenheten och intresset för att ta reda på mer. Denna kunskap kan förhoppningsvis hjälpa oss som blivande sjuksköterskor för att bättre förstå kvinnornas upplevelse av sjukdomen.

2. BAKGRUND

2.1. VÅRDVETENSKAPLIG FÖRANKRING

För att bättre förstå en dimension av hälsa, som sexualitet faktiskt är, behöver begreppet hälsa först förstås. Hälsa är ett tillstånd som påverkar helheten av människor och är en upplevelse av psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Hälsa anses vara en subjektiv upplevelse som är mångdimensionell. Inom vårdvetenskapen definieras det teoretiska begreppet hälsa som ett filosofiskt begrepp, något mer än frånvaro av sjukdom. Individens upplevelse av hälsa respektive ohälsa kan påverkas av sjukdom, smärta, lidande och skada men även av arbetslöshet, fattigdom eller avsaknad av sociala relationer. Livsvärlden karakteriserar hur människor har förståelse för andra inklusive sig själva och de resterande tingen i världen. Livsvärlden betyder på så vis att det är den världen individen har kunskap om och det är unik för varje individ. Hälsa, sjukdom och lidande utspelar sig genom livsvärlden beskriver (Dahlberg & Segesten, 2010). Birkler (2007) menar att sjukdom bidrar till en förändring i individs perspektiv vilket leder till en förändrad självbild. Identitet som utgör individens egenskaper kan också förändras i samband med en sjukdom eftersom relationen mellan identitet och kropp förändras.

Wiklund (2003) beskriver att kropp är mer än bara den fysiska kroppen, den levande kroppen består av upplevelse, erfarenheter, tankar, känslor och visdom men den är också meningsbärande och meningsskapande.

2.2. BRÖSTCANCER

Jing, Zhang, Li, Jin, och Wang (2019) skriver att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer i hela världen samt den vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall bland kvinnor. Den 5-åriga överlevnadsgraden för bröstcancerpatienter är cirka 76–92% globalt. År 2008 var bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige enligt Ericsson och Ericsson

(2012). De riskfaktorer som har bevisats hittills är ärftlighet, det vill säga uppkomsten hos första grads anhöriga, tidig menarche, sen menopaus och sen graviditet. Enligt Alsolami et al., (2019) är faktorer som rökning och fetma bidragande faktorer som leder till bröstcancer. Dessutom ökar risken med att använda hormonella eller non-hormonella preventivmedel. Det har dock visats att hormonellt preventivmedel löper mer risk. Vidare var högre antal patienter med bröstcancer som diagnostiseras med diabetes eller hypertoni. Tumörer kan uppstå

antingen från bröstkörtlarnas körtelrör eller från körtel lobuli (Ericsson & Ericsson, 2012). Det vanligaste symtomet vid insjuknandet är en knuta i bröstet som kan kännas vid palpation. Smärta, förändringar i storlek eller strukturen av bröstet är mindre vanliga symtomen. Risken ökar efter 40 års-åldern. Sjukdomen börjar vanligtvis utan symtom och de första tecknen och förändringarna kan pågå i flera år (Järhult, Offenbartl & Andersson, 2019).

2.2.1 Diagnos och behandlingsformer

Kvinnor som är mellan 40 till 74 år gammal kallas till en undersökning som heter

mammografi i Sverige (Socialstyrelsens nationella riktlinjer, 2019). Den ska uppföljas var 18-24:e månad för att upptäcka sjukdomen så fort som möjligt. Undersökningen bidrar till att minska dödligheten upp till 25 procent då sjukdomen upptäcks tidigare. Med hjälp av mammografi kan man upptäcka tumörer som är mindre än fem mm diametern (Myklebust Sørenson & Almås, 2011). Man kan upptäcka cancertumörer tidigt med hjälp av

mammografi som leder till minskning av antal dödsfallet. Undersökningen kan kompletteras med en ultraljudsundersökning. Presymtomatisk gentest erbjuds för de familjer som finns ärftlighet till bröstcancer (Kristoffersson, 2017). Vidare kan de friska i familjen erbjudas information om preventionsprogram. Det preventiva kontrollprogrammet ingår oftare

undersökningar såsom magnetröntgen, mammografi och ultraljud. Tuominen (2017) menar att mellan 40–74 år ska alla kvinnor genomföra mammografi med syftet att upptäcka bröstcancer i god tid och på så vis ökar chansen av överlevnaden. Ifall förändringar observeras i

bröstvävnaden återkallas personen för ytterligare undersökningar. Järhult et al., (2019) beskriver att beroende på tumörens storlek, vilket stadium som den upptäcks och lokalisation finns olika behandlingar. Myklebust Sørensen och Almås (2011) menar att den viktigaste behandlingsmetoden vid bröstcancer är kirurgi som kan kombineras med strålbehandling, olika medicinska behandling, endokrin behandling och cytostatikabehandling. Alla kvinnor som har en tumör som är mindre än 3–4 cm kan erbjudas bröstbevarande kirurgi. Det vill säga patientens bröst får behållas och det är bara själva tumören och en del av bröstvävnaden opereras bort. Det är dock viktigt att strålbehandling ska göras som en postoperativ åtgärd för att minska risken för recidiv. Enligt Giannakeas, Sopik och Narod (2018) finns en signifikant

minskad risk för dödlighet av bröstcancer för de som genomgått lumpektomi det vill säga partiell mastektomi i kombination med strålbehandling jämfört med behandling med enbart lumpektomi. Dahllöv (2013) beskriver att mastektomi innebär att hela bröstkörteln ska tas bort som innefattar under armhålan samt under nyckelbenet. Enligt cancerfonden (2018) cytostatika som kallas även för cellgifter är en metod som kan kombineras med operation eller strålbehandling. Myklebust Sørensen och Almås (2011) beskriver att nästan alla kvinnor som är under 35 år ska få cytostatika oavsett vilken storlek tumören är. Strålbehandling är en annan metod av behandlingen som minimerar risken för att cancertumörer ska återkomma och det kan kombineras med kirurgi. Enligt Cancerfonden (2018) så medföljer olika

behandlingsmetoder olika biverkningar. Beroende på vilken del av kroppen behandlas med strålbehandling olika biverkningar kan upptäckas. Håravfall, mag-tarmbesvär och sänkt blodvärde kan vara biverkningen med cytostatika.

2.3. SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA

Hulter (2012) nämner att sexuell hälsa inte är bara i frånvaro av sjukdom utan ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i samband med sexualitet. Att uppleva njutbara relationer utan att bli utsatt för diskriminering och våld är grunden för sexuell hälsa. Ytterligare är det betydelsefullt att lägga märke till människors sexuella rättigheter för att uppnå sexuell hälsa och upprätthålla den. Enligt American Sexual Health Association (ASHA, 2020) är det svårt uppgift att definiera och beskriva definition av sexuell hälsa, eftersom varje kultur, subkultur och individ har olika standarder för sexuell hälsa. Sexuell hälsa är mer än att undvika sjukdomar och oplanerade graviditeter. Det handlar också om att erkänna att sex är en viktig del av livet. Sexuell aktivitet handlar inte bara om reproduktion utan även om intimitet och njutning, vilket kan påverka många aspekter av människans liv såsom emotionell, social och psykologisk. För de flesta är ett aktivt sexliv en avgörande faktor till livskvaliteten och även en del av meningen med livet (Lewin, 1998). Syftet med sexuella rehabilitering ska vara att optimera sexuellt välbefinnande (Hulter, 2012). Det vill säga personen ska få stöd att acceptera sin kropp och ha en bättre kännedom av sin identitet och självbild. Sexologisk rehabilitering grundar sig i kunskap om relation, kropp och identitet.

2.4. SJUKSKÖTERSKANS YRKESPROFESSION OCH OMVÅRDNAD International Council of Nurses (ICN, 2012) fastställde den första etiska koden för sjuksköterskor år 1953. Koden innebär fyra grundläggande ansvarsområden för

sjuksköterskor, det vill säga att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska bidra med stöd utifrån patientens behov genom att skapa en bra

relation med patienter enligt Socialstyrelsens (2014). Detta handlar om fysisk, social och sexuell rehabilitering samt ett praktiskt stöd till patienterna. För att förstå patientens behov menar Mäkelä och Nyström (2018) att en effektiv kommunikation ska skapas. I början av sjukdomen upplever många av de patienter som lider av bröstcancer stor oro och då är samtalet med sjuksköterskan en viktig del i att skapa trygghet hos patienten. Enligt

Saunamäki och Engström (2014) upplever vissa sjuksköterskor att det är svårt att prata om sexualitet och sexuell hälsa med sina patienter. Samtidigt beskriver de flesta sjuksköterskor olika bidragande faktorer som gör det utmanande att samtala med patienter om sin upplevelse av sexualitet. Några av de huvudsakliga faktorerna som kan benämnas är brist på stöd, tid samt utrymme för att utföra privata samtal. Vidare anses sexualitet som ett tabubelagt område. Å ena sidan känner sjuksköterskor ansvaret att hjälpa, å andra sidan väcks kontradiktoriska känslor som exempelvis rädsla och osäkerhet. Dahlberg och Segesten (2010) berättar att en sjuksköterska bör se helheten av människan och försöka att se hur patienten upplever

situationen och samtalsämnet. Människor har olika uppfattningar av hälsa och välbefinnande samt har alla individ olika livsvärld. För att en sjuksköterska ska kunna ge rätt och passande vård till rätt person bör sjuksköterskan se människan som står bakom sjukdomen.

3. PROBLEMFORMULERING

Bröstcancer är en vanlig förekommande sjukdom hos kvinnor i hela världen och påverkar både fysisk och psykisk hälsa hos de som drabbas av sjukdomen. Med tanke på att

överlevnadsgraden har ökat är det värt att klargöra komplikationer hos patienter med

bröstcancer. En av de vanligaste komplikationer kan vara sexuell dysfunktion som har ganska nära relation med självbild och kroppsuppfattning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll att bidra med personcentrerad vård utifrån patientens egna behov. Sjuksköterskan ska ge

information och stöd till patienter som vårdas. Att glömma bort den sexuella hälsan efter behandlingen kan leda till minskad livskvalitet. Detta har stor betydelse att vårdpersonalen får en grundläggande kunskap om varierande aspekter kring kvinnors sexuella hälsa för att kunna bidra med en individanpassad vård.

4. SYFTE

5. TEORETISK REFERENSRAM

Afaf Ibrahim Meleis transitionsteori är den omvårdnadsteori som valdes att användas i denna litteraturöversikt. Den valda teorin ansågs lämplig att använda som utgångspunkt i

resultatdiskussionen då den kan ge en insikt i kvinnors upplevelser av transitioner vid

bröstcancer. Den beskrivs i sin korthet i detta stycke men återkommer i resultatdiskussionen. Transition har definierats på många olika sätt men enligt Meleis (2010) definieras transition som en passage mellan två tillstånd i livet som gäller exempelvis relationer eller hälsotillstånd och även arbetsliv. Transitioner kan triggas av en oväntad händelse och förändringar som inträffar hos individen eller i omgivningen (Schumacher & Meleis, 1994).

Transitionsprocessen börjar så snart som en händelse eller förändring sker.

Chick och Meleis (2010) förklarar att transitionen består av tre faser som omfattar en ostabil fas mellan två stabilare faser. Att gå från en fas till en annan är en process som innebär förändringar i individens olika roller, förmågor eller hälsotillstånd. Transitioner berör

identiteten som i sin tur gör personen mer sårbar. Vid svåra sjukdomar utmanas personens självbild och tryggheten i vardagen och ännu viktigare identiteten. Samtidigt betraktas varje kris som en vändpunkt i människans liv (Ternestedt & Norberg, 2012). Det finns olika typer av transitioner men i detta arbete fokuserar författarna på hälso- och sjukdomsrelaterad transition. Hälso- och sjukdomsrelaterad transition karakteriseras som en process där personen genomlever en förändring där hälsotillståndet är i fokus (Schumacher & Meleis, 1994). Transition kan uppstå till följd av en sjukdom som till exempel cancer vilket påverkar individens liv. Personen ska möta och kunna hantera förändringar som transitionen medför. Processen börjar i första steget med att personen får symtom, därefter ställs diagnosen och sedan vidtas passande behandlingsåtgärder i samband med diagnosen.

Hälsosjukdomstransition (Meleis, 2010b) fokuserar på förändringar från ett friskt tillstånd till ett sjukt. Transitioner orsakar förändringar i individens förväntningar, förmågor och relationer och individen tvingas skaffa sig nya kunskaper, ändra sitt beteende och förändra sin

uppfattning av sig själv.

Transitionsteorin beskriver förändringar samt transitioner i människors liv som

människan ska genomgå (Meleis, 2010). Teorin förklarar personens anpassningsförmåga vid en förändring i livet genom att lära sig ny kunskap och ändra attityden. Personens

kunskapsnivå är en avgörande faktor som kan påverka hur den nya situationen hanteras. (Schumacher & Meleis, 1994). Med tanke på att förändring ger upphov till osäkerhet kan kunskap och information bidra till att personen övervinner osäkerhet och till slut upplever trygghet.

Enligt Meleis (2010a) innehåller transitionsteorin två viktiga delar. Sjuksköterskans ansvar som försöker att underlätta transitionen och stödja patientens förmåga att behärska de förändringar som kommer i samband med transitionen är den första delen. Den andra delen som är viktigt i transitionsteorin är hur man uppfattar upplevelsen av transitionen. Att använda transitionteori som en referensram för att se på en sjukdomsprocess betyder att man fokuserar på tiden och hur personen blir påverkad av dessa transitioner istället för att ha fokus på själva sjukdomen (Robinson, Ekman, Meleis, Winblad & Wahlund, 2010). Genom att övergå till detta perspektiv finns större möjligheten att man kan se helheten. Man kan

underlätta uppfattningen av individens påverkan av sjukdomen genom att se varje fas som en del av transitionprocessen.

Sjuksköterskan är den första som ska bemöta patienter i dessa transitioner och ska kunna förstå och hantera dessa transitioner. Enligt Meleis (2010) är individanpassad vård

betydelsefull för att kunna hjälpa patienter att ta emot förändringar och hantera situationen det vill säga vård utifrån patientens individuella behov. Transitionsteorin ökar sjuksköterskans förståelse för patientens upplevelse av sjukdomsrelaterade transitionen. Det är värt att veta att transition är en sårbar fas och det finns en risk att den får en negativ påverkan på individen. En tillfredsställande transition kan dock leda till en ökad mening i livet, vilket gör att individen upplever hälsa. Meleis kallar detta för en fulländad transition.

6. METOD

Författarna utförde en litteraturöversikt i det här examenarbetet. Enligt Friberg (2017) är litteraturöversikt en metod att arbeta systematiskt för att skapa översikt över kunskapsläget inom ett visst område. Detta möjliggörs att kartlägga samt ge en övergriplig förståelse om det befintliga forskningsläget inom ett specifikt fält.

6.1. DATAINSAMLING

Datainsamlingen innebär en inledande informationssökning som bygger grunden för valet av utvalda artiklar enligt Östlundh (2017). Datainsamlingen genomfördes med hjälp av

databaserna Pubmed (Public MEDLINE) och CINAHL. Cinahl Complete innehåller artiklar inom omvårdnadsvetenskap och PubMed innehåller artiklar inom ämnesområdet medicin och omvårdnad. Författarna har använt sig av ämnesordet breast neoplasm vilket är ett MeSH (Medical Subject Heading) och ett Subject Heading in CINAHL. Detta kombinerades med fritextord som speglar syftet som exempelvis; experience, sexuality och sexual funktion. Dessa sökord valdes då de bäst passade litteraturöversiktens syfte. Boolesk sökteknik med operatorerna OR och AND användes för att kombinera ämnesord och relevanta sökord som kan hjälpa till i sökprocessen (Östlundh, 2017). För att hitta relevanta artiklar kombinerades sökorden med ämnesord i båda databaserna (se bilaga 1). Som Östlundh (2017) beskriver kan man hitta relevanta artiklar genom att först läsa träffarnas titlar vilket också var vårt första steg som författare.

6.2. URVAL

I ett första skede sorterades träffarna utifrån passande titlar, för att sedan gå vidare till att läsa sammanfattningen av de artiklar som valdes ut. Därefter lästes ett fåtal studier i sin helhet för att slutligen avgöra om de besvarar syftet. Sökprocessen innefattade inklusionskriterierna engelska som språk, Peer-reviewed, publiceringsår 2010–2020, kvinnor samt att vara

tillgängliga i fulltext. Funktionen Peer-reviewed används vid sökning i Cinahl Complete som innebär att artiklarna är kritiskt granskade och uppfyller kriterier för artiklarnas

vetenskaplighet (Codex, 2020). PubMed har ingen peer-reviewed begränsning för enligt National Library of medicin (2019), innehåller PubMed redan vetenskapligt granskade artiklar. För en större variation och kunskap inkluderades både kvantitativa och kvalitativa artiklar (Friberg, 2017). Peer-review eller referentgranskning betecknar att innan

vetenskapliga artiklar godkänns för publicering granskades de av ämnesexperter (Ludvigsson, 2015). Peer-review stärker artikelns vetenskaplighet genom att förtydliga i fall en

Både författarna har läst de valda artiklar flera gånger för att kunna avgöra artiklarnas kvalitet och huruvida de svarar på syftet eller inte. Enligt Friberg (2017) bör endast

originalartiklar inkluderas i en litteraturöversikt vilket också var vårt fokus. En redogörelse av sökningar och tillämpade begränsningar finns att granska i Bilaga 1.

6.3. DATAANALYS

Data analyserades enligt Fribergs analysmodell (Friberg, 2017). I första steget lästes valda artiklarna upprepade gånger med fokus på resultatet för att uppnå en helhetsbild av innehållet. Därefter för att få en större överblick över artiklarnas syfte, metod, urval, resultat skapades en artikelmatris (se bilaga 2). Vidare identifierades likheter och olikheter för att fläta ihop

artiklarnas resultat till varandra. De valda artiklarnas resultat delar jämfördes och

diskuterades. Sedan skapades ett separat dokument vid sidan av arbetet där meningsbärande enheter i varje resultat som bidrog till att besvara syftet lyftes ut och numrerades så att författarna visste vilken artikel de tillhörde och härstammade ifrån. Separata förteckningar skapades för varje enskild artikel. Dessa meningsbärande enheter lästes om och om igen av författarna för att på ett mer överskådligt sätt kunna identifiera likheter och skillnader. I detta skede kunde författarna identifiera uppenbara rubriker, teman. Detta var också arbetets mest tidskrävande del. Då valdes ut lämpliga rubriker utifrån vad artiklarna har kommit fram och valdes de gemensamma frågorna i form av teman. Slutligen sammanställdes resultatet i form av en schematisk översikt vilket presenteras i form av en resultattext i denna litteraturöversikt.

7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Henricson och Kjellström (2017) beskriver att det som kan skydda folk som deltar i olika studier är forskningsetik. Dessutom ser forskningsetiken till att alla ska ha lika värde och forskningen ska vara baserad på principer för att undvika att människor skadas eller utnyttjas. De som deltar i forskningen ska ge samtycke och får tillräcklig och rätt information. En forskning godkännas bara när det kan utföras med respekt för människors rättigheter och människovärde. Genom hela arbetet finns en etisk argumentation kring valda artiklar.

Kjellström (2017) berättar att författarna ska vara självmedvetna om begränsade

språkkunskaper som kan leda till misstolkning som i sin tur kan leda till felaktiga resultat.

Författarna har bearbetats de valda artiklarna flertalet gånger för att undvika feltolkning.

Författarna till denna litteraturöversikt diskuterade ständigt under arbetsgång redan från början när ämnet uppkom och under hela sökprocessen för att undvika att beblanda personliga åsikter och vara neutrala. Att ha en godkännande från en etisk kommitté är av stor vikt, då det

betyder att forskningarna utföras med respekt för mänskliga rättigheter och människovärde samt krävs det samtycke från alla deltagarna i forskningen. Fem av våra elva inkluderade studier hade etisk godkännande medans de andra hade skrivit en formulering men inte uttalad ett etiskt godkännande.

8. RESULTAT

Resultatet framställs i tre teman vilka är ”En förändrad kropp och sexliv, ”Hälso och sjukvårdspersonal”, ”Påverkan på relationer”.

8.1. EN FÖRÄNDRAD KROPP OCH SEXLIV

Kvinnor som hade fått bröstcancerbehandling upplevde dåligt samvete över deras sexliv samt att de inte var nöjda med deras sexualitet och upplevde stress (Chang, Hu, Chang & Chiu, 2019; Ljungman et al., 2018; Ussher, Perz & Gilbert, 2012; Vieira, Santos, Santos & Giami, 2014; Halley, May, Rendle, Frosch & Kurian, 2014; Cobo-Cuenca et al., 2018; Mnif, L. et al., 2016). Kvinnorna hade sexuella svårigheter som smärta vid samlag, före, under och efter samlag vilket skapade rädsla och påverkade deras sexualitet på ett negativt sätt. De andra svårigheter som kunde komma i samband med bröstcancer kunde vara kroppsförändringar, förlust av styrka, minskad upphetsning vid sex, vaginal torrhet, penetrationssmärta och förlorad sexlust. Resultatet i Ljungman et al. (2018) visade att ett vanligt problem som upptäckts hos kvinnor med bröstcancer är sexuell dysfunktion i relation med vaginal torrhet och smärta. Majoriteten av de inkluderade 181 kvinnor som tillfrågades upplevde sexuell dysfunktion. Cobo-Cuenca et al., (2018) betonade att sexuell dysfunktion i form av

sexlustförlust, lubrikant problem eller orgasmproblem är beroende av faktorer som patientens ålder och typ av operation. Däremot poängterade Mnif et al., (2016) att det fanns ingen tydlig relation mellan typ av operation och sexuell dysfunktion utan snarare var depression och psykisk tillståndet som det största avgörande faktorn i förekomsten av sexuell dysfunktion. Eroglu & Yuntem, 2019; Ussher et al., 2012; Vieira et al., 2014 visade i resultatet att kvinnors orgasm blev påverkad av behandlingar för bröstcancer vilket ledde till att de hade svårt att nå orgasm. Enligt Viera et al. (2014) förekom fysisk förändring i kroppen som följd av

behandlingar vilket minskade kvaliteten av samlaget och lusten för samlag. Att förlora bröstet efter kirurgi förändrade kvinnors kroppsuppfattning till en negativ upplevelse (Chang et al., 2019; Ussher et al., 2012; Lambadiari et al. 2017). Ärret som operationen resulterade i minskade också självförtroende hos kvinnorna (Chang et al., 2019; Lambadiary et al. 2017; Barthakur et al., 2017). Att förlora bröstet eller bröstvårtan påverkade deras

kroppsuppfattning och sexliv och ansågs bara en fruktansvärd upplevelse för kvinnor då kändes som om en förminskning av femininitet. Enligt Vieira et al., (2014) kände kvinnorna sig inte lika attraktiva och sexiga. Vieira et al. (2014) berättade dock i studien att bland kvinnorna som upplevde biverkningar efter behandlingar av bröstcancer fanns det ett antal som kände att sexlivet var oförändrat och deras sexliv inte påverkats av sjukdomen. Det fanns även kvinnor som berättade att deras relation till och med hade blivit bättre efter att de har fått bröstcancerdiagnosen då diagnosen ledde till en förändring i attityden mot livet och skapade en öppenhet i att njuta av sexlivet. Cobo-Cuenca et al, 2018 beskrev hur olika behandlingar påverkade sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnor som fick adjuvant behandling, radioterapi och hormonterapi upplevde högre grad av sexuell dysfunktion. Dessutom upplevde kvinnor som genomfört en mastektomi mer sexuell dysfunktion än de som hade lumpectomy som behandling. Några studier rapporterade att kvinnorna upplevde depressiva symtom efter olika behandlingar såsom till exempel strålbehandling, kemoterapi och

hormonterapi eller kirurgibehandling (Chang et al., 2019; Eroglu & Yuntem, 2019; Ussher et al., 2012). De upplevde även stress, ångest, hopplöshet och nivåer av nedstämdhet. Ytterligare påverkades kvinnors välbefinnande av smärta efter behandlingen (Halley et al., 2014). Det var inte bara fysisk smärta utan också känslosam smärta. Några av kvinnor upplevde att det inte blev sedda av sina män då deras sexuella lust påverkats av sjukdomen vilket i sin tur

påverkade deras relation negativt (Chang et al., 2019; Vieira et al., 2014).

8.2. HÄLSOSJUKVÅRDSPERSONALEN

Chang et al., (2019); Usser et al. (2012) berättade i studien att de fanns kvinnor som

behandlades för bröstcancer och hade inte fått tillräcklig information om eventuella sexuella problem i samband med behandlingen från sjukvårdspersonalen. Vieira et al., (2014); Halley et al., (2014) beskrev att somliga av kvinnorna ville berätta om deras sexuella hälsa samt hur de har blivit påverkad av fysiska och psykologiska faktorer. De hade berättat att läkarna fokuserade mest på fysiska hälsan men inte på de psykologiska faktorerna. Kvinnorna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var så kunniga inom området och kvinnorna hade rekommenderats att gå vidare med deras sexuella besvär till annan sjukvårdspersonal (Halley et al., 2014). Vieira et al. (2014) visade att en del av kvinnorna som sökte vård på grund av deras sexuella svårigheter fick som rekommendation att använda olika hjälpmedel till

exempel glidmedel. De upplevde att det saknades en öppen dialog när kommer till sitt sexliv (Halley et al., 2014; Viera et al. 2014). En del av kvinnorna kände sig ensamma med deras problem och var i behov av att prata om det. De berättade också att det fanns brister och otillräcklig kunskap hos sjukvårdspersonalen som de trodde kunde bero på att läkarna

mestadels fokuserade på medicinska aspekter av diagnosen samt komplexiteten av

biverkningar. Detta menade kvinnorna minskade uppmärksamhet och fokus på den sexuella hälsan. I studien av Cebeci et al. 2019; Barthakur et al. 2017 visar resultatet att i vissa länder som exempelvis Indien och Turkiet är sexualitet ett tabubelagt ämne och vårdpersonalen hade svårt att lyfta frågor rörande samlag samt att få lämpliga svar av deras patienter. De flesta patienter svarade på frågan på ett generellt sätt och gav inga detaljerade svar.

8.3. PÅVERKAN PÅ RELATIONER

Resultatet av de flesta inkluderade studier Chang, Y. C., Hu, W. Y., Chang, Y. M., & Chiu, S. C. (2019), Leila, M., Nada, C., Kais, C., & Jaweher, M. (2016), Ussher et al., (2012) och Vieira et al., (2014) visade att de flesta upplevde att sin roll förändrades i relationen. Majoritet av kvinnorna berättade att sina partners hade blivit vårdare under behandlingen och att de fick ett emotionellt stöd av sin partner. Kvinnorna uttryckte att partnern agerade mer likt en

vårdgivare eller kamrat men inte längre som den partner de en gång var innan de fick diagnosen. Enligt Ussher et al., (2012) ledde förändringen i sin relation till att kvinnorna upplevde en känsla av förlust eftersom de inte alltid kände sig bekväma att prata om detta med sina partner. Ussher et al., (2012) rapporterade ävenså att majoriteten av de 413 deltagande kvinnor hade haft problem med sin relation efter behandlingen mot bröstcancer samt att de inte vågade att börja en ny relation. Det var viktigt för en del av kvinnorna att uttrycka sin sexualitet med sin partner (Ussher et al., 2012; Vieira et al., 2014; Cobo-Cuenca et al. 2018). Detta ökade deras sexuella välbefinnande. Det fanns dessvärre brist på

kommunikation mellan patient och partnern enligt Barthakur et al. 2017 och Cobo-cuenca et al. 2018. Barthakur et al. (2017); Cebeci et al. (2010); Vieira et al. (2014) rapporterade i studien att det finns en kultur i sexuella relationer som säger att det är kvinnans plikt som fru att ha sex med sin man. Det här hade sitt ursprung i traditionella förhållandet mellan män och kvinna. Upplevelser hos de kvinnorna var olika beroende av om de hade en fast partner eller inte. Många av kvinnorna kände rädslan och oron att bli lämnad av deras män på grund av kroppsförändringar efter behandling av bröstcancer. På grund av obligatorisk ablation, vilket omfattar att kvinnorna måste tvätta hela kroppen efter att ha samlag och härstammar från religioner, undvek de att ha sex. Chang et al., (2019) rapporterade i sin studie i Taiwan att sexlivet hade blivit påverkad av reaktioner och fördomar från familjemedlemmar, vänner och släktingar. Kvinnorna fick icke-vetenskapliga informationer av deras vänner och

9. DISKUSSION

9.1. METODDISKUSSION

I denna metoddiskussion kommer styrkor och svagheter med litteraturöversiktens metod att diskuteras. Att göra en litteraturöversikt var ett bra val för att beskriva flera patienter upplevelse av sexualitet vid bröstcancer då det kunde bidra med en helhetssyn jämför med andra metoder.

Författarna tycker att sökningen i två databaser som CINAHL och Pubmed möjliggjorde en bredare tillgång till relevanta artiklar vilket får anses som en styrka för arbetet.

Litteraturöversiktens mest tidskrävande del var databassökningar. Detta eftersom de flesta artiklar som verkade överensstämma med syftet genom analys av rubriken, visade sig vara ganska irrelevant i resultatdelen och då behövde tas bort och ersättas. Tillslut valdes elva artiklar som var lämpliga för den här litteraturöversikten. I detta skede blev samtidigt tidsfaktorn kritisk, då om längre tid hade medgetts för sökprocessen skulle det sannolikt kunnat generera fler artiklar till resultatet, vilket i sin tur skulle kunna ha påverkat resultatet. Möjligen kan begränsningen i antal studier ses som en svaghet. Däremot är vi trygga med att en majoritet av fynd i studierna pekar åt samma håll, vilket bekräftar att antal studier som är inkluderade i resultatet faktiskt ger en fingervisning om att underlaget är tillräckligt för att bygga en slutsats på.

För att kunna dra slutsatser och implementera resultatet av dessa litteraturöversikter till en svensk kontext strävade författarna initialt mot att enbart inkludera svenska artiklar. Detta var under den experimentella fasen av översikten, då det ännu inte hade beslutats kring tänkta sökord. Efter att ha granskat den litteratur som fanns och läst några artiklar drogs slutsatsen att en sådan avgränsning inte nödvändigtvis skulle garantera en representativ bild så som eftersträvats. Sverige har länge varit ett mångkulturellt land, och frågan uppstod vilka kvinnor som hade inkluderats i de inkluderade svenska studierna, och hur urvalsprocessen gått till. Författarna funderade över huruvida kvinnor från olika etniska bakgrunder blev inkluderade i studierna i lika representativ utsträckning som etniska svenskar, och fick inget nöjaktigt svar. Bristen på representation i de svenska studierna kan antas vara kopplad till tillgänglighet gällande språk, urval av rekryteringsprocess men också varierande kunskap hos kvinnor med olika nationell, etnisk, kulturell och psykosocial bakgrund om vad forskningsstudier är, och nyttan av att delta. Författarna kom därefter till slutsatsen att viktigare än var studierna var utförda, blev att bättre kunna förstå hur en mångfald av kvinnor får sin sexualitet förändras på grund av diagnos. Därmed blev det mindre viktigt var studierna var utförda och snarare en

styrka att de inkluderade studierna representerade en mångfald av erfarenheter utifrån olika nationell, etnisk och kulturell bakgrund. En annan viktig del av arbetet var valet av sökord, och ett kritiskt förhållningssätt till detta val. Tidigt under arbetet, diskuterades de sökord som ansågs relevanta för arbetets syfte. Sökordet “dysfunktion” som initialt användes, bestämde exempelvis författarna i ett senare skede att ta bort, efter insikt om att sökordet hade

tillkommit på grund av författarnas förutfattade meningar. Författarna har genomgående strävat efter att förhålla sig öppna för alla olika studier och infallsvinklar och möjligheten att hitta både studier som belyser den negativa aspekten, respektive den positiva aspekten, av diagnosens effekt på den sexuella hälsan. Författarnas kritiska och analyserande

förhållningssätt till egna uppfattningar och förförståelse vid val av sökord får ses som en styrka med metoden. Noggrannhet i val av inklusionskriterier och att varje artikel både svarat mot syftet men också har genomgått författarnas kvalitetsgranskning, får även det ses som en styrka i val av metod. Författarna började sökningen med att vara öppna för artiklar oavsett vilken sjukdomsfas patienter befinner sig i för att skaffa ett omfattande resultat om hur kvinnorna upplever sin sexualitet olika faser av sjukdomen. Eftersom majoriteten av vetenskapliga artiklar är på engelska var också översättningen tidskrävande. eftersom

författarna har ett annat modersmål än svenska och engelska använde de sig av lexikon för att kunna minska risken för feltolkning av olika begrepp i artiklarna, något som författarna tyckte var en styrka att de var noga med det. Samarbetet mellan författarna har fungerat och båda två har tagit lika mycket ansvar samt lagt ner lika mycket tid på arbetet.

9.2. RESULTAT DISKUSSION

Sexuell dysfunktion

Att få cancerdiagnos kan leda till olika reaktioner beroende på var personen befinner sig i sitt liv. Resultatet till detta arbetet diskuterades utifrån Meleis transitionsteori som var passande för syftet då upplevelsen av en specifik förändring i patientens liv skulle undersökas. Denna litteraturöversiktens resultat har visat huvudsakligen att kvinnorna vid olika faser av

bröstcancer upplevde sexuell dysfunktion, och att denna dysfunktion kunde vara ett hinder för fullständigt transition från sjukdom åter till hälsa. Bakomliggande orsaker till sexuell

dysfunktion skilde sig dock åt mellan olika personer, vilket land de levde i, samt var personerna befann sig i sitt liv. Enligt American College of Nurse-Midwives (2018) kan sexuell dysfunktion orsakas av såväl psykiska som fysiska sjukdomar. Detta kan påverka personens sexliv och sexuella lust, samt förmågan att kunna njuta av sex. Resultatet i denna litteraturöversikten pekade på att sexuell dysfunktion kunde uppkomma som följd av fysiska

konsekvenser av behandlingar såsom smärta, vaginal torrhet, trötthet och tidig menopaus. Samtidigt fanns det betydande psykiska konsekvenser såsom rädsla, stress, ångest och depression vilka också kan påverka och leda till förändringar i sexlivet. Att både fysiska förändringar och psykiska problem kan orsaka sexuell dysfunktion bekräftas också i Gokcols enkätstudie (2017), där majoriteten av de svarande upplevde sexuell dysfunktion i form av bland annat vaginal torrhet, lubrikationsproblem och penetrationssmärta, men också sexuell dysfunktion på grund av rädsla, stress, oro, ångest och depressiva symtom. Att uppleva dessa fysiska sensationer och psykiska emotioner har generellt negativ påverkan på alla aspekter av hälsa och livskvalitet, men vårt resultat tyder på att sexuell dysfunktion för vissa så

småningom kan leda till en positiv rolltransition i form av ökad öppenhet och äkthet gentemot sin partner och sig själv. Denna transition tillbaka mot hälsa – med eller utan sexuell

dysfunktion – kan ske både under och efter behandling, och så småningom leda till det som Meleis (2010) beskriver som en hälsotransition, en övergång till ett nytt, stabilt läge som också kan betraktas som en fullständig transition. Vidare enligt Meleis (2010) transitionsteori befinner sig människor som fått en allvarlig diagnos i en sårbar rolltransition, och har ofta svårt att hitta sin roll i de olika faserna av sjukdom och behandling. Resultat tyder på att hur sexuella partners bemöter sårbarheten hos kvinnor med bröstcancer som drabbas av sexuell dysfunktion är en väsentlig faktor i hälso-och sjukdomstransitionen, och att mycket skulle kunna göras för att stärka detta bemötande (Mendoza et al., 2019)

Detta Arbetets resultat har pekat tydligt på att majoriteten av kvinnor fick biverkningar efter behandlingen i form av fysiologiska förändringar samt stress, depression, rädsla och hopplöshet. En enkätstudie av Kedde et al. (2013), där unga kvinnor med bröstcancer tillfrågades om sina erfarenheter, bekräftar litteraturöversiktens resultat. De kvinnor som i Keddes studie fortfarande genomgick behandling rapporterade oftast vaginal torrhet,

orgasmproblem och smärta under samlag, medan de kvinnor som hade avslutat behandlingen upplevde väsentligt mindre problem. Kvinnorna kände även en stor rädsla för att förlora sin kvinnlighet. Kvinnors upplevelse av symtom och biverkningar under och efter

cancerbehandling kan knytas till den sjukdomsrelaterad transitionen där hur personer upplever detta transition kan skilja sig åt beroende av personens ålder samt i vilken stadium av

sjukdom eller tillfrisknande hen befinner sig. Transitionsteori förklarar att personer som genomgå en transition är sårbara. Att vara uppmärksam om sårbarheten är därmed väsentlig i denna sjukdomsrelaterade transition och kan ge upphov till en fulländad transition där

patienten upplever hälsa och acceptera förändringar.

Litteraturöversiktens resultat har visat att det finns ett samband mellan sexuell dysfunktion och negativ kroppsbild. Kvinnor erfor även svårt att acceptera nya kroppsbilden samt

kroppsförändringar vilket var en stressfaktor för de flesta. Kvinnor med negativ kroppsbild redan före diagnosen hade än större svårigheter med sitt sexuella liv. Resultatet styrks av en enkätstudie genomförd på 215 heterosexuella kvinnor åldrarna18–88 år (Robbins & Reissing, 2018) som visar att kroppsbilden påverkar kvinnors sexuella hälsa och förmåga att uppskatta sin kropp. Deras studie visar att det finns ett samband mellan negativ kroppsuppfattningen och nedsatt sexlust och svårigheter att uppnå orgasm. Stress kan orsakas av negativ

kroppsbild, som i sin tur kan leda till nedsatt lubrikation och smärtsam penetration. Resultatet i denna litteraturöversikt visade att vissa kvinnor inte kunde acceptera sin nya kropp efter cancerbehandling vilket kan anknytas till transitionsteori och beskrivs som en ofulländad transition. En ofulländad transition identifieras då patienten inte erhöll acceptans mot förändringar och kan enligt Meleis (2010) resultera i lidandet. Rädslan att förlora sin kvinnlighet kan också kopplas till det som Meleis kallar för rolltransition, där en transition mot hälsa sker först om kvinnan antingen kan acceptera förändringarna av utseende och funktion, alternativt med tiden upplever att utseende och funktioner återställs till tiden före cancerdiagnosen.

Behöv av stöd

Resultatet av denna litteraturöversikt har pekat på brister i kommunikation mellan

sjukvårdspersonalen och patient. Kvinnorna angav att de inte fick tillräckligt med information om de förändringar som kan ske med kroppen och sexualiteten efter behandlingar samt kring de biverkningar som konsekvens av behandlingar. Detta bekräftas ytterligare i en studie av Sbitti, et al., (2011) där 120 marockanska kvinnor ingick och hundra procent av patienterna uppgav att de inte hade fått tillräcklig information om hur sjukdomen och behandlingarna påverkade sexlivet. Studien visar likväl att hundra procent av patienterna uppgav att de inte haft den möjligheten att prata med vårdpersonal om ämnet sexuell hälsa. Som tidigare nämnt i detta arbete har Schumacher & Meleis (1994) påpekat vikten av kunskap och information under transitionsprocess. Kunskapsnivån hos patienten kan påverka personens upplevelse av transition med att minska otryggheten som orsakades av förändringar. Personer som är medvetna om förändringar kan uppleva mindre svårigheter att möta förändringar och genomgå processen. Här blir sjuksköterskans roll väsentlig att upplysa patienter om vilka förändringar som ska hända i kroppen. En viktig del av transitionsprocessen ärmedvetenhet enligt Meleis, Sawyer, Im, Messias & Schumacher (2009) Meleis teori förklarar att hjälpa patienten för att kunna hantera transitioner samt att meddela hur patienten blir påverkad av sjukdomen som är en sjuksköterskas uppgift (Meleis, 2010). Sjuksköterskan har en stor roll för att hjälpa patienten att acceptera transitioner. Detta bekräftas likaså i Freysteinson et al.

(2015) studie som framhåller att sjuksköterskan kan förbereda patienter inför mastektomi och bidra med att minska stress, oro, psykiska och fysiska påfrestningar, genom att anvisa kvinnor antingen muntligt eller skriftligt om vanliga förekommande känslor och erfarenheter efter en bröstförlust.

Författarna gör tolkningen att vårdpersonalen behöver merkunskapom sexuella

upplevelser hos kvinnor med bröstcancerdiagnos samt kunna veta vilka problem som uppstår och vilka åtgärder som bör vidtas, det vill säga att identifiera passande omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskor bör även kunna leda ett samtal med patienter där patienter känner sig trygga och kan föra en öppen dialog. Sjuksköterskan bör skapa en miljö där patienterna våga öppna upp sig och prata om deras bekymmer samt ställa frågor. Det innefattar även kunskap kring vilka frågor som ska ställas, hur de ska bemöta patienter samt att det finns tillräckligt med tid för samtalet. För att detta ska skapas av sjuksköterskan bör hen känna sig trygg med sin roll. En förutsättning för att sjuksköterskan ska lyckas skapa en bra vårdrelation med patienter är att hen ska kunna sätta sig i patienters livsvärld samt deras upplevelse. Som sjuksköterska behöver man öka sin kunskap och förståelsen kring unika förutsättningar och kunna använda strategier som är hjälpsamma för varje enskild individ. Författarna anser att sjuksköterskor ska kunna använda sig av transitionsteori för att kunna bidra med stöd och hjälpa patienter att genomgå dessa förändringar som kommer att ske i livet i synnerhet sexuella förändringar efter diagnosen. Förändringen i kroppsuppfattning och sexualitet som har kommit till följd av bröstcancer är en sjukdomsrelaterad samt

rollrelaterad transition. Meleis (2010) menar att rolltransition innebär att personenen som drabbas av sjukdom inte kan längre fullgöra samma uppgifter som hen kunde göra innan sjukdomen uppstod. Enligt studien av Landmark, Bøhler, Loberg och Wahl (2008) har

sjuksköterskan en betydelsefull roll genom att lyssna och samtala kring kvinnornas upplevelse för att kunna bekräfta deras känslor och ge stöd. Detta går i linje med kvinnornas upplevelse om behov av stöd efter cancerdiagnosen i detta litteraturstudieresultat där flertalet kvinnor önskade ett personcentrerat bemötande där deras psykiska besvär skulle beaktas och samtalas om istället för att fokusera bara på fysiska besvär. Carvalho et al., (2016) bekräftar likväl i deras studier att sjuksköterskan har en viss tendens att beakta kvinnans behov av fysiskt stöd. Studien påpekar också på vikten av ett personcentrerat bemötande där delaktighet är en central del av den fysiska och psykiska återhämtningen. Sjuksköterskans roll betonas också i Rydholm-Hedman (2009) studie att individens hälsa och välbefinnande påverkas av mötet med förändringar och nya krav som formas i den nya situationen där sjuksköterskans roll att ge stöd blir framträdande för att öka patientens KASAM (känsla av sammanhang).

Den som framkommit i detta arbetsresultat var att det belyste att kvinnorna med

bröstcancer behövde stöd av deras partner och anhöriga. Att hur deras partner reagerade mot den nya situationen var något betydelsefullt för kvinnornas välbefinnande. En del upplevde att de inte kände sig kvinnliga på grund av håravfall eller mastektomi medan andra kände sig mer positiva och att ärret från operationen ansågs vara en uppskattad del hos dem när de

tillfrågade sin partner. Författarna gör tolkningen att få en cancerdiagnos är en stor förändring i livet som kan vara en krävande situation för anhöriga, främst för kvinnans partner. Detta framkommer också i Kedde et al. (2013) som rapporterar att en kärleksfull förbindelse med partnern hade en positiv effekt på kvinnors sexualitet samt att det kan hjälpa kvinnorna att hantera deras sjukdom på ett bättre sätt. Meleis (2010) bekräftar detta och beskriver att det som har en betydande inverkan i transitionen är stödet från anhöriga och sjuksköterskan som kan hjälpa patienten att slutföra transitionen. Patienten genomgår sammanhängande

transitionsfaser och patienters anhöriga blir också påverkade av dessa transtioner. Wright, Watson och Bell (2002) framhåller betydelsen av familjerollen och förklarar att familjer kan bidra som en resurs där personen ska genomgå en svår fas i livet, men dessvärre beaktas inte vanligtvis dessa resurser. Det är anledningen till att somliga kvinnor upplevde otillräckligt stöd från sina familjer. Därför är det viktigt att familjen får vara delaktig i vårdprocessen och bjuds exempelvis in till samtal med sjuksköterskan. Ovanstående faktorer understryker vikten av stöd från anhöriga och sjuksköterska som kan underlätta genomgången av en fulländad transition (Meleis, 2010). Transitionsteorin påpekar att vården ska vara individanpassad och omfattar tre faser, det vill säga förberedelse, transition och uppföljning. I förberedelsefasen ska sjuksköterskan lägga märke till familjen och dess roll i att ge stöd till personen.

Detta arbetsresultat uppvisade att där förändringen var mest tydlig i kvinnors självbild påverkades relationer med omgivningen särskilt med deras partner. Att kvinnorna upplever att deras närstående har blivit påverkad efter behandlingen kan ses utifrån transitionsteorin och pekar på individens transition som ställer krav på närstående (Meleis, 2010). Detta påvisas i Wang et al., (2013) studie att förändringar i kvinnors sexualitet och välbefinnandet påverkade deras relationer men även livskvaliteten där en del kvinnor upplevde att förändringen kunde skapa en kris i deras relationer.

10. KLINISKA IMPLIKATIONER

Det vi har upptäckt under denna litteraturöversikt är att det saknas uppmärksamhet om patienters upplevelse av sexualitet efter bröstcancer. Dessutom får de inte ett bra stöd av sjukvårdspersonalen. Man lägger märke till att varje person har sitt eget sätt att reagera på i olika situationer och transitioner i livet, och det kan tyckas att det inte finns en passande mall

för alla patienter gällande sexualitetrehabilitering. För en del är information och konkreta tips till hjälp medan de andra föredrar ett stödjande samtal. Att ge patienten det utrymme för att uttrycka sig och våga prata är mest betydelsefullt. Detta möjliggöras genom att kurser och information kring sexualitet och sexuell hälsa skulle kunna erbjuds vårdpersonal, då det inte går att förväntas att vårdpersonal har sådana kunskap på egen hand. En sådan kurs skulle också kunna hjälpa vårdpersonal att bättre förstå patienters upplevelse. Detta skulle kunna vara positivt då det kan vara psykiskt och emotionellt påfrestande även för vårdare att hantera mötet med patienten. En annan tanke är att partners till bröstcancerpatienter alltid ska

erbjudas inkludering i stödgrupper och eventuell sexuell terapi, eftersom de flesta metoder för att överkomma sexuella svårigheter baseras på interaktionen i parförhållandet.

11. FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING

Författarna anser att det behövs mer forskning kring sexualitet och den sexuella upplevelsen hos kvinnor med bröstcancer. Den fortsatta forskningen kan innefatta kvinnornas upplevelse av sexualitet före och efter att de fått stöd och behandling för sina sexuella problem och utvärdering av effekten på sexualitet. Författarna rekommenderar mer forskning på hur vårdpersonal ska bemöta behovet av psykoedukation kring cancer och sexualitet riktat till både patienten och närstående. Detta skulle också kunna ge upphov till att vårdpersonal upplever mindre rädsla och bristfälliga kunskaper i mötet med patienter, men också öka tryggheten hos patienten.

De flesta studierna har fokuserat mest på negativa aspekter i samband med bröstcancer, men det kan vara intressant att studera mer om den positiva inverkan av sjukdomen i patienternas liv. Med tanke på dagens samhälle och hur sociala medier påverkar kvinnors kroppsideal kan det också vara intressant att utforska negativ och eventuell positiv inverkan av sociala medier på kvinnors upplevelser om sin kroppsuppfattning.

12. SLUTSATS

I denna litteraturöversikt har det framkommit att diagnosen bröstcancer påverkar kvinnor sexualitet på ett negativt sätt. Kroppsförändringar försämras i kvinnors relationer. En dålig självbild kan skapa psykiska besvär som leder till sexuell dysfunktion. Brist på

kommunikation med sjukvårdspersonalen ledde till att patienterna upplevde att de inte fick tillräcklig information. I arbetet framkom också att det skulle skapa trygghet hos patienter om de kunde få prata med någon om sina upplevelser. Eftersom bröstcancer orsakar flest dödsfall bland kvinnor i hela världen samt orsakar näst flest dödsfall i Sverige (Folkhälsomyndigheten,

2019) kan författarna tänka sig att en stor del av kvinnor i hela världen lider av sexuell dysfunktion. Majoriteten av kvinnorna ville få ut mer av vårdrelation, vissa tyckte att det var fruktansvärt att sjukvårdspersonalen enbart fokuserade på de fysiska besvären.

REFERENSFÖRTECKNING

*artikel inkluderad i resultatet

Alsolami, F. J., Azzeh, F. S., Ghafouri, K. J., Ghaith, M. M., Almaimani, R. A., Almasmoum, H. A., ... & Tashtoush, S. H. (2019). Determinants of breast cancer in Saudi women from Makkah region: a case-control study (breast cancer risk factors among Saudi women). BMC public health, 19(1), 155.

American College of Nurse-Midwives, (2018). Sexual Health and Sexual Problems. Journal of Midwifery & Women’s Health, 63(2), 249-250. doi:10.1111/jmwh.12751

American Sexual Health Association, (2020) Sexual health. Hämtad 30 December 2020 https://www.ashasexualhealth.org/sexual-health/

*Barthakur, M. S., Sharma, M. P., Chaturvedi, S. K., & Manjunath, S. K. (2017). Body Image and Sexuality in Women Survivors of Breast Cancer in India: Qualitative

Findings.IndianJournalofPalliativeCare,23(1),1317. https://doi org.esh.idm.oclc.org/10.4103/0973-1075.197954

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber.

Cancerfonden, 2018. Cytostatikabehandling. Hämtad 20 september 2020

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/cytostatikabehandling.

Carvalho, C., Amorim, F., Silva, R., Alves, V., Oliveria, A., & Monte, N. (2016). Feelings of women diagnosed with breast cancer. Journal of Nursing, 10(11), 3942-3950. doi: 10.5205/reuol.9881-87554-1-EDSM1011201616

*Cebeci, F., Yangin, H. B., & Tekeli, A. (2010). Determination of changes in the sexual lives of young women receiving breast cancer treatment: a qualitative study. Sexuality and

Disability, 28(4), 255-264.

*Chang, Y. C., Hu, W. Y., Chang, Y. M., & Chiu, S. C. (2019). Changes in sexual life experienced by women in Taiwan after receiving treatment for breast cancer.

International journal of qualitative studies on health and well-being, 14(1), 1654343. Chick, Norma & Meleis, Afaf Ibrahim (2010). Transitions: A nursing concern. I A.I. Meleis

(Ed.), Transitions Theory. Middle-Range and Situation-Specific Theories in Nursing Research and Practice (s. 24-38). New York: Springer Publishing Company.

* Cobo-Cuenca, A. I., Martín-Espinosa, N. M., Sampietro-Crespo, A., Rodríguez-Borrego, M. A., & Carmona-Torres, J. M. (2018). Sexual dysfunction in Spanish women with breastcancer. PloS one, 13(8), e0203151.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0203151

Codex. (2020). Forskning som involverar människan. Hämtad 20 september, 2020, från Codex, http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml

*Eroglu, N., & Yuntem, A. (2019). Determination of Factors Affecting Sexual Life Changes in Women with Breast Cancer. International Journal of Caring Sciences, 12(2), 783– 787.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur och kultur.

Dahllöv, A. (2013). Operation vid bröstcancer.

https://www.1177.se/Vastra- Gotaland/Tema/Cancer/Under-och-efter-behandling/Behandlingar/Operation-vid-brostcancer/#section-2

Ericson, E. & Ericson, T . (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad, behandling. Lund: Studentlitteratur.

Freysteinson, WM., Deutsch, AS., Davin, K., Lewis, C., Sisk, A., Sweeney, L., Wuest, L., & Cesario, SK. (2015). The Mirror Program: Preparing Women for the Postoperative Mastectomy Mirror-Viewing Experience. Nursing Forum, 50(4), 252–257. doi: 10.1111/nuf.12108

Folkhälsomyndighet (2020). Dödlighet i bröstcancer. Hämtad 28 December 2020 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer-dodlighet/ Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Giannakeas, V., Sopik, V., & Narod, S. A. (2018). Association of Radiotherapy With Survival in Women Treated for Ductal Carcinoma In Situ With Lumpectomy or Mastectomy. JAMAnetworkopen,1(4), e181100.

https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2018.1100

Gokcol, D. (2017). Sexual dysfunction in women with breast cancer receiving chemotherapy. International Journal of Caring Sciences, 10(3), 1439-1446.

*Halley, M. C., May, S. G., Rendle, K. A., Frosch, D. L., & Kurian, A. W. (2014). Beyond

barriers: fundamental ‘disconnects’ underlying the treatment of breast cancer patients' sexual health. Culture, health & sexuality, 16(9), 1169–1180.

doi:10.1080/13691058.2014.939227

Henricson, M., &Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.) vetenskapliga teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s. 57–80). Lund: Studentlitteratur AB.

Hulter, B. (2012). Sexualitet IF. Edberg & Wijk, Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (s. 677–708). Lund: Studenlitteratur.

International Council of Nurses, (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Hämtad 15 September, 2020, från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats,

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-forsjukskoterskor/

Jing, L., Zhang, C., Li, W., Jin, F., & Wang, A. (2019). Incidence and severity of sexual dysfunction among women with breast cancer: a meta-analysis based on female sexual

function index. Supportive care in cancer: official journal of the Multinational

Association of Supportive Care in Cancer, 27(4), 1171–1180.

https://doi.org/10.1007/s00520-019-04667-7

Järhult, J., Offenbartl, K. & Andersson, M. (2019). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (Sjätte upplagan). Stockholm: Liber.

Kedde H, van de Wiel HB, Weijmar Schultz WC, Wijsen C, Kedde, H., van de Wiel, H. B. M., Weijmar Schultz, W. C. M., & Wijsen, C. (2013). Sexual dysfunction in young women with breast cancer. Supportive Care in Cancer, 21(1), 271–280. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s00520-012-1521-9

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–81). Lund: Studentlitteratur. Kristoffersson, U., (2017). Cancer och ärftlighet. Hämtad 18 September 2020

https://www.cancerfonden.se/om- Cancer/symtom och orsaker/cancer-och-arftlighet Landmark, B. T., Bøhler, A., Loberg, K., & Wahl, A. K. (2008). Women with newly

diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health‐care context: A focus group study of women attending a breast diagnostic centre in Norway. Journal of clinical nursing, 17(7b), 192–200.

*Leila, M., Nada, C., Kais, C., & Jaweher, M. (2016). Sexuality after breast cancer: cultural specificities of Tunisian population. Pan African Medical Journal, 25(1).

Lewin, B. (red) (1998). Sex i Sverige – om sexuallivet i Sverige 1996. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1998:11.

Ludvigsson, J. F. (2015). Att börja forska - inom medicin, bio- och vårdvetenskap (2., [uppdaterade] uppl). Lund: Studentlitteratur.

*Ljungman L, Ahlgren J, Petersson LM, et al. Sexual dysfunction and reproductive concerns in young women with breast cancer: Type, prevalence, and predictors of problems. Psychooncology. 2018;27(12):2770-2777. doi:10.1002/pon.4886

*Maria, L., Midwife, Aikaterini, L., Ioannis, I., & Anna, D. (2017). General Health Condition of Young Women with Breast Cancer Depending On Surgical and Adjuvant Treatment. Meleis, A. I. (2009). Transitions theories. Middle-Range and situations-specific theories in

Nursing Research. Kap., 2., Meleis, A., Sawyer, L., Im, E-O., Messias, D., Schumacher, K.Transition theory.

Meleis, A. I. (2010). Transitions theory: middle range and situation specific theories in nursing research and practice. New York : Springer Pub.

Meleis, Afaf Ibrahim (2010a). Epilogue. I A.I. Meleis (Ed.), Transitions Theory. Middle-Range and Situation-Specific Theories in Nursing Research and Practice (s.619-624). New York: Springer Publishing Company.

Meleis, Afaf Ibrahim (2010b). Role insufficiency and role supplementation: A conceptual framework. I A.I. Meleis (Ed.), Transitions Theory. Middle-Range and Situation Specific Theories in Nursing Research and Practice (s.13-24). New York: Springer Publishing Company.

Mendoza, N., Molero, F., Criado F, Cornellanda M J., & González, E. (2019). Sexual health after breast cancer: Recommendations from the Spanish Menopause Society,

Federación Española de Sociedades de Sexología, Sociedad Española de Médicos de Atención Primaria and Sociedad Española de Oncología Médica . Maturitas, 105 (2017) 126–131. http://dx.doi.org/10.1016/j.maturitas.2017.02.010

Myklebust Sørenson, E., & Almås H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I H. Almås, D. Stubberud, & R. Grønseth (red), Klinisk omvårdnad 2 (s. 439–454). Stockholm: Liber.

Mäkelä, C., & Nyström, L. (2018). Hur oro och osäkerhet kan lindras-en studie av vården för kvinnor med bröstcancer. Hoitotiede, 30(3), 227-237.

National Library of Medicin. (2019). PubMed Overview: About the Content. Hämtad 3

september, 2020 från PubMed, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/about/

Robbins, A., & Reissing, E. D. (2018). Appearance Dissatisfaction, Body Appreciation, and Sexual Health in Women Across Adulthood. Archives of Sexual Behavior, 47(3), 703- 714. doi:10.1007/s10508-017-0982-9

Robinson, Petra, Ekman, Sirkka-Liisa, Meleis, Afaf Ibrahim, Winblad, Bengt & Wahlund, Lars-Olof (2010). Suffering in silence: the experience of early memory loss. I A.I. Meleis (Ed.), Transitions Theory. Middle-Range and Situation-Specific Theories in Nursing Research and Practice (s. 386-396). New York: Springer Publishing Company.

Rydholm- Hedman, A-M. (2009). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A-K Edberg, H. Wijk (Red.). Omvårdnadens Grunder: Hälsa och ohälsa. (s.385–416). Lund:

Studentlitteratur.

Saunamäki, N., & Engström, M. (2014). Registered nurses' reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23, 531- 540. doi: 10.1111/jocn.12155

Sbitti, Y., Kadiri, H., Essaidi, I., Fadoukhair, Z., Kharmoun, S., Slimani, K., ... & Errihani, H. (2011). Breast cancer treatment and sexual dysfunction: Moroccan women's

perception. BMC women's health, 11(1), 29.

Schumacher, K. L., & Meleis, A. L. (1994). Transitions: A central concept in nursing. Image: The Journal of Nursing Scholarship, 26(2), 119-127.

Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för bröstcancer. Hämtad 15 september,

2020,frånSocialstyrelsen,https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokum ent/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlagbrostcancer.pdf Socialstyrelsen. (2019). Regler och riktlinjer för bröstcancer. Hämtad 15 september, 2020,

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella screeningprogra/slutligarekommendationer/brostcancer/

Sun, Y. S., Zhao, Z., Yang, Z. N., Xu, F., Lu, H. J., Zhu, Z. Y., ... & Zhu, H. P. (2017). Risk factors and preventions of breast cancer. International journal of biological sciences,

13(11), 1387.

Ternestedt, B.M., & Norberg A. (2012). Omvårdnad ur ett livscyckelperspektiv IF. Friberg & Öhlén, Omvårdnadens grunder. perspektiv och förhållningssätt (s. 29–65). Lund: studentlitteratur.

Tuominen, P. (2017). Mammografi. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Undersokningar/Mammografi/

*Ussher JM, Perz J, Gilbert E. Changes to sexual well-being and intimacy after breast cancer. Cancer Nurs. 2012;35(6):456-465. doi:10.1097/NCC.0b013e3182395401

*Vieira, E. M., Santos, D. B., Santos, M. A. D., & Giami, A. (2014). Experience of sexuality

after breast cancer: a qualitative study with women in rehabilitation. Revista

Latino-Americana de Enfermagem, 22(3), 408-414.

Wang, F., Chen, F., Huo, X., Xu, R., Wu, L., Wang, J., & Lu, C. (2013). A neglected issue on sexual well-being following breast cancer diagnosis and treatment among Chinese women. PloSone, 8(9). doi: 10.1371/journal.pone.0074473

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur och kultur.

Wright, L. M., Watson, W. L., Bell, J. M., & Larsson-Wentz, K. (2002). Familjefokuserad

omvårdnad: föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Studentlitteratur.

Östlund, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.

BILAGA 1. Sökmatris

Databas Sökord Antal

träffar

Begränsningar Antal lästa

abstrakt

Antal lästa artiklar

Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2. CINAHL Complete 2020-08-19 (MH "Breast Neoplasms") AND ((MH "attitude to sexuality") OR (MH "sexuality")) 129 Full text Peer-Reviewed Female English 2010–2020 10 2 1 Pub Med 2020-08-23 ("Sexuality"[Mesh]) AND ("Breast Neoplasms"[Mesh]) 46 Full text Female English 2010–2020 7 3 2 CINAHL Complete 2020-08-27 (MH "Breast Neoplasms") AND (MH "sexuality") 91 Full text Peer-Reviewed Female English 2010–2020 48 25 7 PubMed 2020-08-26 (("Breast Neoplasms"[Mesh]) AND ("Sexuality"[Mesh])) AND (experience) 5 Full text Female English 2010–2020 2 1 1

Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod

(Urval och datainsamling, analys) Resultat Chang, Y.-C., Hu, W.-Y., Chang, Y.-M., & Chuis, S.-C Changes in sexual Life experienced by women in Taiwan after receiving treatment for breast cancer År: 2019 Land: Taiwan Tidskrift: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being

Att förklara strategier för att hantera förändringar i sexuellt beteende efter cancerbehandling hos canceröverlevare

Metod: Kvalitativ

Urval: Semistrukturerade intervjuer med 20 kvinnor åldrarna 36–64 år

Analys: Konstant jämförande analys

Resultatet visade en förändrad kroppsbild, minskade sexlust, minskad sexfrekvens på grund av smärta i följd av behandlingar vilket resulterades i minskad

sexuellvälbefinnande. Det också framstod att vänner och

familjemedlemmar kan påverka patienters attityd mot sexliv och ledde till negativ inverkan på relationen mellan partner

Vieira, E. M., Santos, D. B., Santos, M. A., & Giami, A. Experience of sexuality after breast cancer: a qualitative study with women in rehabilitation År: 2014 Land: Brasilien Tidskrift: Rev Lat Am Enfermagem Att få förståelse av psykosocial och kulturella konsekvenser av bröstcancer och behandlingar av sexualitet Metod: Kvalitativ Urval: Intervjuer med 23 kvinnor

Analys: Tematisk analys

Resultatet rapporterade att flera uttryckte att sexlivet påverkades efter behandlingen på grund av den minskade lusten, smärta vid samlag, avsaknad av orgasm från kvinnan och rädslan att bli avvisad av partnern. En stor del av kvinnor hade det här tanke att män lämnar den sjuka kvinnor men ingen upplevde detta. Sexualitet var viktigt för välbefinnandet.

Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod

(Urval och datainsamling, analys)