Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, 2020
Nivå: Grundnivå
Handledare: Susanne Amsberg Examinator: Gail Dunberger
LIVSKVALITET EFTER INTENSIVVÅRD UR PATIENTENS
PERSPEKTIV
EN LITTERATURÖVERSIKT
QUALITY OF LIFE AFTER INTENSIVE CARE FROM THE
PATIENT´S PERSPECTIVE
Sammanfattning
Bakgrund: Intensivvård innebär konstant övervakning av patienter med kritiska
hälsotillstånd där ett eller flera organ sviktar. Att ha vårdats på en
intensivvårdsavdelning kan upplevas som en traumatisk och skrämmande händelse i livet med efterföljande komplikationer.
Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter att ha
vårdats på en intensivvårdsavdelning.
Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där syftet var att
sammanställa forskning som redan finns inom det valda området.
Databaserna som användes var Cinahl Complete, MEDLINE och Nursing & Allied Health. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ design och var alla kvalitetsgranskade.
Resultat: Resultatet visade på lägre upplevd livskvalitet, oberoende av vid vilken
tidpunkt mätningen gjordes efter utskrivning från intensivvården. Resultaten presenterades utifrån tre huvudkategorier: fysisk funktion,
psykiskt välbefinnande och social funktion.
Diskussion: Diskussionen består av två delar, metod- och resultatdiskussion. I
metoddiskussionen så diskuteras styrkor och svagheter med metoden litteraturöversikt och samarbetet mellan författarna. Fynden i resultaten diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori, nya referenser samt författarnas egna tankar.
Abstract
Background: Intensive care involves constant monitoring of patients with critical
health conditions where one or more organs does not work optimally. Having been cared for in an intensive care unit can be experienced as a traumatic and scary event in life with following complications.
Aim: The aim was to describe how patients experience their quality of life after
being cared for in an intensive care unit.
Method: The method used was a literature review whose purpose was to compile
available research. The databases used were Cinahl Complete, MEDLINE and Nursing & Allied Health. The articles were both of qualitative and quantitaive design and were all quality assessed.
Results: The results showed lower perceived quality of life, regardless of the time
at which the measurement was made after discharge from intensive care. The results were presented on the basis of three main categories: physical
function, psychological well-being and social function.
Discussion: The discussion consists of two parts, method and result discussion. In the
method discussion, strengths and weaknesses are discussed with the method literature review and the collaboration between the authors. The findings in the results are discussed based on Katie Eriksson's nursing theory, new references and the authors' own thoughts.
Keywords: Quality of life, health related quality of life, intensive care, patient´s perspective
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
INTENSIVVÅRD ... 1
Att vårdas på en intensivvårdsavdelning ... 1
Tiden efter intensivvård ... 2
LIVSKVALITET ... 3
Mätinstrument för livskvalitet SF-36 ... 5
SJUKSKÖTERSKANSPROFESSIONINOMVÅRDVETENSKAP ... 5
Konsensusbegreppen ... 6 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 7 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 7 METOD 8 URVAL ... 8 DATAINSAMLING ... 9 DATAANALYS ... 10 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 11 FYSISKFUNKTION ... 11 PSYKISKTVÄLBEFINNANDE ... 12 SOCIALFUNKTION ... 14 DISKUSSION 14 METODDISKUSSION ... 14 RESULTATDISKUSSION ... 17 KLINISKA IMPLIKATIONER 19
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 21
SLUTSATS 21
REFERENSFÖRTECKNING 22
BILAGA 1. SÖKMATRIS 25
INLEDNING
Att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan vara både skrämmande, otäckt men också livsavgörande. Patienten befinner sig ofta i kritiska tillstånd med oväntade och ibland
allvarliga följder. Miljön på IVA innebär högt tempo, ständig övervakning och ovanliga bakgrundsljud. De flesta intensivvårdspatienter vaknar efter en tid i sedering med en tub i halsen som behöver vara kvar tillräckligt länge för att vårdpersonalen ska se att patienten klarar av att andas själv. Detta kan upplevas som traumatiskt, skrämmande och stressande och kan påverka patienterna en kort tid efter avslutad intensivvård. Vi som författar detta
självständiga arbete arbetar på samma IVA avdelning på Södersjukhuset i Stockholm och ser ofta patienter vakna upp ur sedering med många frågor, oro och förvirring. Som
allmänsjuksköterska möter vi dessa patienter på vårdavdelningar men också senare ute i primärvården och i hemmet. Detta har väckt ett intresse hos oss båda att lära oss mer och väckt frågor kring hur patienternas livskvalitet påverkas av detta i det fortsatta livet.
BAKGRUND
INTENSIVVÅRDDen första intensivvårdsavdelningen grundades i Köpenhamn av Dr Ibsen och hans kollegor 1953 på grund av polioepidemin där svårt sjuka patienter var i behov av olika
ventilationsbehandlingar (Sjöberg & Walther, 2012). Detta kom att kännetecknas av att patienterna observerades dygnet runt av vårdpersonal, sju dagar i veckan, året om. Enligt Svenska intensivvårdsregistret (SIR, 2019) finns det totalt 83 intensivvårdsavdelningar i Sverige som erbjuder 526 platser. Det finns allmänna intensivvårdsavdelningar men även intensivvård med specialiserad inriktning såsom neurologi, barn, thorax, brännskada,
infektion, hjärt- och ECMO (Extra Corporeal Membrande Oxygenation). Under 2019 var det 400 000 patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning i hela Sverige, där
medianvårdtiden var 25 timmar. Patientgruppen med flest vårdtillfällen var män över 60 år.
Att vårdas på en intensivvårdsavdelning
Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kommer ofta in med kritiska och akuta tillstånd där ett eller flera viktiga organ sviktar, såsom lungor, hjärta, njurar eller lever (SIR, 2019). Miljön på IVA är högteknologisk där patienten är ständigt uppkopplad till medicinsk utrustning. Det finns alltid personal nära till hands som vakar över patienten och
patienten blir aldrig ensam lämnad på rummet. Apparater som ständigt pågår, personal är i rörelse och olika slangar och sladdar är kopplade till patienten för olika provtagningar och undersökningar. På grund av det frekventa stimuli som patienten blir utsatt för ges sömn och rogivande läkemedel, så kallad sedering. Många patienter är sövda och kopplade till en ventilator med en tub ner i halsen som hjälper till med andningen. Sedering som ges idag är i låg koncentration, men på en nivå som gör att patienten uppnår acceptabelt välbefinnande, alltså tillräckligt för komforten men patienten är inte sövd på djupet. Sederingen bidrar även till minskad smärta, ångest och oro. Den låga sederingen medför att patienten i sövt tillstånd kan uppfatta omgivningen och minnas ljud och minnen efter avslutad intensivvård. Detta kan uppfattas som skrämmande och otäckt att vakna upp till. Vården på IVA i samband med sederande läkemedel och sjukdom kan leda till att patienten i det korta efterförloppet upplever hallucinationer och har svårt att skilja på drömmar och verkliga händelser några dagar efteråt (Wu, Cho, Chow, Tsang & Tse, 2018). Den kritiska tiden på IVA kan även leda till olika
påverkade hälsotillstånd. Faktorer som påverkar olika förvirringstillstånd kan vara hur länge patienten har vårdats i en respirator på IVA, sjukdomens svårighetsgrad och de läkemedel som ges vars biverkningar är oönskade.
Tiden efter intensivvård
Efter att patienterna har vårdats klart på en IVA fortsätter vården på en vanlig vårdavdelning (SIR, 2019). Skillnaden mellan intensiven och en vanlig vårdavdelning är att det är mindre personal på antal patienter vilket innebär att patienten får mer eget ansvar och inte är
övervakad på samma sätt som tidigare. Det är inte ovanligt att patienten kan känna sig ensam efter att ha haft personal runt omkring sig hela tiden. Vårdtiden på IVA kan leda till mindre ork, muskelsvaghet och orkeslöshet både i det korta efterförloppet men även en lång tid efter. Återhämtningen kan ta tid och som patient är det viktigt att inte ställa för höga krav på sig själv, börja försiktigt med korta promenader efter ork. Alla patienter får träffa en sjukgymnast som ger råd och information inför hemgång. På de flesta intensivvårdsavdelningar skriver man en dagbok under vårdtiden. Den kan innehålla information om vad som skett under tiden patienten varit sövd, fotografier och personliga meddelanden från anhöriga. Detta är till för att patienterna efteråt ska få hjälp att minnas men också bättre förstå vad som hänt under IVA tiden. Uppföljningsbesök erbjuds även till alla patienter efter utskrivning där man tillsammans med personal på IVA pratar igenom sin tid där och får möjlighet att ställa eventuella frågor.
LIVSKVALITET
Begreppet livskvalitet är inte ett nytt koncept, utan det uppkom efter andra världskriget när levnadsstandarden och ekonomin växte till och människor hade högre förväntningar på välmående och psykologisk tillfredställelse (Mandzuk & McMillan, 2005). World Health Organization Quality of Life Group (1996) definierar begreppet livskvalitet som en
individuell uppfattning om sin position i livet i relation med de kultur- och värdesystem som man lever i, kopplat till sina mål, förväntningar, standarder och bekymmer.
Sandman och Kjellström (2013) förklarar att begreppet livskvalitet kan ses på olika sätt och att det inte är självklart vad som menas som livskvalitet. I detta sammanhang ses begreppet livskvalitet höra samman med ett gott liv och är centrala aspekter som hälso- och sjukvården förhåller sig till i sitt vårdande. Ett gott liv kan definieras som något som bidrar till att ett mänskligt liv har ett positivt eller negativt värde. Livskvalitet behöver inte vara
definitivt, personen kan ha mer eller mindre livskvalitet och alltså vandra mellan dålig, bättre och god livskvalitet. Uppfattningen om livskvalitet kan också ses utifrån ett bredare
perspektiv som innebär att livet fyller ett syfte, värde och kan förstås. Vad som menas med att livet har ett syfte är att det har ett värde som bidrar till god livskvalitet. Fumincelli, Mazzo, Amando Martins och Costa Mendes (2017) fann i sin begreppsanalys att livskvaliteten kan förstås utifrån olika perspektiv, levnadsvillkor, funktionalitet och sammanhang.
Livskvaliteten kan ses som en del av hälsan och patientens välbefinnande. De menar att hälso- och sjukvården utgår ifrån patientens syn på livet och upplevda verklighet genom att
respektera patientens värdighet och moraliska värden för att säkerställa en bättre livskvalitet. Zheng et al. (2018) konkluderar i sin litteraturöversikt att livskvalitet sågs som en
individuell bedömning på sitt välbefinnande och förmåga till fysisk, social och psykologisk funktion. Livskvalitet sågs som flerdimensionell där det fanns en tydlig koppling till
människans hälsa, som involverar den fysiska hälsan, sociala hälsan, fysiologiska hälsan och mentala hälsan. Författarna i studien menade att det fanns ett tydligt samband mellan de olika hälsotillstånden samt att de inte gick att särskilja utan bör ses som en helhet och att de hör samman.
Hälsa i relation till livskvalitet är centralt, då hälsa många gånger är en förutsättning för att uppleva livskvalitet (Sandman & Kjellström, 2013). Det är dock viktigt att nämna att god hälsa inte innebär att vi har god livskvalitet utan att man kan uppleva god livskvalitet utan att ha god hälsa.
En begreppsanalys av livskvalitet har genomförts i en litteraturöversikt av Mandzuk och McMillan (2005) där de visade på att livskvalitet är multidimensionellt. I litteraturöversikten framkom det att livskvalitet sågs som både en subjektiv upplevelse och objektiv aspekt. Den subjektiva aspekten handlade om personens uppfattade tillfredställelse av sin hälsa, medan den objektiva avsåg inkomst, utbildning och levnadsvillkor. Något som även kan påverka personers upplevda livskvalitet är kultur och religion. Författarna i studien menade att det andliga välmående var viktigt i relation med den uppfattade livskvaliteten. Detta förklarades som dimensioner av ens upplevda kropp, tankar och själ. Återigen beskrevs betydelsen av den enskilda personens subjektiva upplevelse av sin livskvalitet. Samtidigt som den objektiva livskvaliteten även hade en påverkan på livskvaliteten, sådant som ekonomiska svårigheter, brist på sociala relationer och en osäker arbetsanställning. Livskvalitet definierades också som den enskilda personens känsla av välbefinnande som kom ifrån tillfredsställelsen eller
missnöjet kring vad som var viktigt i livet för den personen. En annan viktig aspekt av livskvaliteten var att den också kunde innehålla lycka och moral.
Meeberg (1993) beskrev i sin studie att begreppet livskvalitet har många synonymer som många gånger användes istället för ordet livskvalitet, såsom välmående, glädje, levnadsvillkor och livstillfredställelse. Det mest förekommande ordet som användes var livstillfredställelse, men det förklarades även att det inte var utbytbart med begreppet livskvalitet om inte en skillnad mellan de två begreppen görs. Samtidigt som det var svårt att definiera skillnaderna mellan de två begreppen. Begreppet livstillfredställelse handlar om en subjektiv känsla av lycka när det gäller personens liv. Men som tidigare nämnts av Mandzuk och McMillan (2005) var livskvalitet mer än en dimension där både subjektiva och objektiva aspekter spelar in. Fyra kriterier för livskvalitet togs fram i studien. Begreppet beskrevs som en känsla av tillfredställelse med livet i allmänhet, en mental kapacitet att utvärdera sin tillfredställelse, ett acceptabelt tillstånd av fysisk, mental, social och känslomässig hälsa och en objektiv
bedömning som är gjord av andra där det visar på att personens levnadsvillkor är lämpliga och inte livshotande. Gemensamt för dessa två studier var att i deras begreppsanalyser
framkom tre huvudkategorier (Mandzuk & McMillans, 2005; Meebergs, 1993). Mandzuk och McMillan (2005) beskriver dessa tre huvudkategorier enligt följande:
• Den fysiska hälsan kan innefatta funktion och den individuella hälsan.
• Den psykologiska hälsan kan innefatta emotionellt och själsligt välmående, självförverkligande och personlig tillfredställelse.
• Den sociala hälsan kan innefatta vänskap, familj, social identitet och en känsla av tillhörighet.
Mätinstrument för livskvalitet SF-36
Ett vanligt förekommande mätinstrument som idag används är Short Form-36 (SF-36) (Cordier, Brown, Clemson & Byles, 2018). Detta är ett internationellt skattningsformulär för att mäta livskvalitet. Formuläret är utformat för att ge en generell beskrivning av livskvalitet oavsett sjukdomstillstånd eller om behandling förekommer. Formuläret är uppdelat i åtta olika domäner så som fysisk funktion, rollfunktion-fysik, kroppslig smärta, allmän hälsoupplevelse, vitalitet, social funktion, rollfunktion-emotionell och psykiskt välbefinnande. Formuläret utgår från 36 frågor där personen själv ska skatta sin livskvalitet mellan 0-100, där 0 som sämsta tänkbara livskalitet och 100 bästa tänkbara livskvalitet. Detta formulär går att använda av all hälso- och sjukvårdspersonal men det används även flitigt i forskningssammanhang.
SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION INOM VÅRDVETENSKAP
Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad i den personnära omvårdnadsetiken. Sjuksköterskorna arbetar utifrån fyra grundpelare, att omvårdnaden som bedrivs utgår ifrån evidensbaserad forskning, etik, utbildning och kvalitet. Värdegrunden för omvårdanden grundar sig i ett humanistiskt synsätt där patienten ses som en helhet. Sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, patienternas integritet, autonomi och olikheter. Målet för omvårdnaden är att främja
patientens hälsoprocesser, där det ingår att även förebygga ohälsa och lindra lidande med hänsyn till patientens etnicitet, ålder och kön. Med respekt för patientens sårbarhet och värdighet kan patienten med ohälsa/hälsa uppleva tillit, mening och hopp i den vårdrelation som skapas. Tilliten är något som växer med tiden och en förutsättning för att patientens ska känna att vårdrelationen grundar sig i respekt, värme och förtroende. En öppenhet hos sjuksköterskan kan leda till att vårdrelationen bidrar med en känsla av hopp och mening hos patienten när livet känns meningslöst.
Sjuksköterskans etiska kod grundar sig i att sjuksköterskan arbetar för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det är då även viktigt att arbeta personcentrerat, att all vård är individanpassad och att
sjuksköterskan aktivt lyssnar till patientens berättelse och ger information på ett adekvat sätt så att kommunikationen är begriplig (Eldh, 2014). Vården på en intensivvårdsavdelning är inriktad för att förebygga ohälsa och främja hälsa genom avancerad vård och övervakning
(SIR, 2019). Svenska intensivvårdsregistret rekommenderar att patienter som vårdats längre än 96 timmar ska följas upp efter utskrivning för att få kontinuitet i vården. Patient och närstående träffar vanligtvis en sjuksköterska för att få stöd och svar på de frågor och
funderingar som uppkommit i efterförloppet kring vården och patienten hälsa. Ett ytterligare led i uppföljningen är patienten får fylla i en enkät gällande sin hälsostatus och
hälsorelaterade livskvalitet. Hälsoenkätens syfte är att mäta den hälsorelaterade livskvaliteten efter sjukdom eller funktionsnedsättning för att kunna förbättra intensivvårdsverksamheten för patienterna.
Konsensusbegreppen
Konsensusbegreppen människa, hälsa, miljö och vårdande är grundläggande för
vårdvetenskapen (Dahlberg & Segersten, 2010). Hälsa är vårdandets mest centrala begrepp och mål där det definieras som komplext och mångtydigt, men kan beskrivas som ett tillstånd av fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande. I förhållande till patienters livskvalitet är hälsa betydelsefullt. Konsensusbegreppet människa beskrivs som mångdimensionellt där fokuset är patientens livsvärld. Konsensusbegreppet miljö kan innefatta en hälsosam omgivning som textilier, dekorationer och växter. En lugn och trygg atmosfär är även betydelsefullt för vårdmiljön och patienten. Intensivvårdrummet är ett vårdrum med ljudliga apparater, skarpt ljus med ett högt tempo av aktiviteter och springande vårdpersonal. I detta avseende är miljöns påverkan på patienters livskvalitet en viktig aspekt. Konsensusbegreppet vårdande kännetecknas av en mellanmänsklig vårdrelation, vårdande möten och vårdande närvaro som utvecklas till att stärka patientens hälsoprocesser. Vårdandet kan ha en påverkan på patienters upplevda livskvalitet.
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterskans professionella ansvar är att ge god omvårdnad med respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att förebygga sjukdom, främja hälsa och lindra lidande. Patienterna som vårdas på IVA är ofta uppkopplade till infusionspumpar,
övervakningsmonitorer och ibland en respirator som kan vara påfrestande. Den kritiska vården som ges på en intensivvårdsavdelning i samband med sederande läkemedel kan leda till akuta förvirringstillstånd och komplikationer. Patienterna kan efter den akuta tiden på IVA även uppleva mentala och somatiska hälsorelaterade besvär. Det som påverkar patienten i efterförloppet kan vara sjukdomens svårighetsgrad, antalet dagar patienten vårdats på IVA
och oväntade komplikationer. Författarna har uppmärksammat att som allmänsjuksköterska möter vi dessa patienter när de lämnat intensivvården, det är således viktigt att ha kunskap kring patienternas upplevda livskvalitet och komplikationer för att bättre kunna möta och förstå dessa patienter och anpassa vården därefter. Kunskapen är även viktig för att kunna förbättra och utvärdera vården för patienterna.
SYFTE
Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter att ha vårdats på en intensivvårdsavdelning.
TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Författarna har valt att använda Katie Erikssons caritativa omvårdnadsteori - att lindra lidande med fokus på att som sjuksköterska främja och stödja hälsoprocesserna. Erikssons (2018) omvårdnadsteori kretsar kring hälsa, lidande och vårdande. Den vårdande relationen grundar sig i motivet caritas som betyder kärlek och barmhärtighet. Eriksson definierar begreppet hälsa som mångdimensionellt och annat än frånvaro av sjukdom, där upplevelsen av hälsa är en helhet av kropp, själ och ande. Hälsa är inte heller något man kan ge, utan är, där
sjuksköterskan kan stötta patientens hälsa. Hälsa skildras som tillstånd mellan sundhet, friskhet och känsla av välbefinnande där friskhet och sundhet ses som en objektiv dimension och känsla av subjektivt välbefinnande. Hälsan ses som relativ, det vill säga att den varierar från människa till människa och inte är mätbar. Den optimala hälsan kan bara individen själv bestämma och personen själv bestämmer ramen för hälsan.
Eriksson (2018) skriver att begreppet lidande kan förklaras i termer som smärta, ångest och sjukdom. Att lida definieras som något negativt eller ont som innebär att människan “kämpar” och “utstår”, samtidigt som det är något som människan måste leva med eller “försonas” med. Lidandet kan ses som en del av livet, där synen på hälsa och ohälsa påverkas av vårt lidande. Genom att ha upplevt lidande kan människan hitta mening med sin hälsa genom att bli mer medveten kring kontrasterna mellan hälsa och lidande. Var människa har en möjlighet att hitta mening med lidandet när den inte kan botas eller lindras, detta genom att välja vilken
inställning vi har till lidandet. Ses lidandet som en del av människan kan den också vara en del av hälsan. Det onödiga lidandet kan lindras genom enkel vardaglig omsorg inom vården. Det är viktigt att inte kränka personens integritet och värdighet utan att respektera personen.
Det är viktigt att våga möta personens lidande genom att vara närvarande och våga samtala, trösta, stödja och förmedla hopp i tillvaron.
Genom att som sjuksköterska använda Erikssons teori som referensram inom omvårdnaden kan personens hälsoprocesser främjas och stödjas, som sedan kan påverka livskvaliteten efter intensivvårdsbehandlingen. Vårdrelationen grundar sig i att visa kärlek och omsorg vilket i sin tur leder till att personen känner sig bekräftad och respekterad. Den försämrade
livskvaliteten efter avslutad intensivvård kan främjas genom att personen ser lidandet som en del av hälsan och att hälsa är något annat än frånvaro av sjukdom. Sjuksköterskan kan hjälpa personen att försonas med sitt lidande och lindra onödigt lidande genom att bemöta personen med värdighet och ge personcentrerad vård. Författarna använder sig av Erikssons
omvårdnadsteori i resultatdiskussionen för att bättre förstå och diskutera patienternas upplevelser. Men även för att diskutera hur allmänsjuksköterskan ska möta dessa patienter och för att kunna ha en grund att stå på för hur sjuksköterskan ska tänka och förhålla sig till patienterna efter intensivvårdstiden.
METOD
Metoden som användes var en litteraturöversikt där syftet var att sammanställa forskning som redan finns inom det valda området (Friberg, 2017). I detta självständiga arbete valde
författarna metoden litteraturöversikt för att ta fram befintlig forskning och beskriva det aktuella kunskapsområdet inom omvårdnad. Litteraturöversikten kan bidra till kunskap om patientens livskvalitet efter intensivvårdsbehandling genom resultat från befintliga texter.
URVAL
Artiklarna skulle belysa patienternas livskvalitet efter avslutad intensivvårdsbehandling där patienterna ska ha vårdats minst 24 timmar på en intensivvårdsavdelning.
Studierna skulle vara genomförda alltifrån 24 timmar till 10 år efter avslutad
intensivvårdsbehandling. Deltagarna i studierna skulle vara patienter som hade avslutat en intensivvårdsbehandling och blivit utskriven till en annan vårdenhet eller hemmet. studierna kunde vara genomförda både med kvalitativ och kvantitativ metod där alla utgick ifrån ett patientperspektiv. Författarna valde att inte inkludera artiklar som inte kunde öppnas i fulltext. Ett krav var att alla artiklar skulle vara originalartiklar, vilket innebär att ny forskning
presenteras. Begränsningarna för urval av artiklarna var att de skulle vara publicerade under åren 2010-2020, skrivna på engelska samt inkludera vuxna patienter från 18 år och uppåt.
Inklusionskriterierna var vidare att artiklarna var etiskt granskade och godkända. Artiklarna skulle även ha genomgått peer review vilket innebär att den lästs av en redaktör för tidskriften och att manuset sedan granskas av två till tre anonyma forskare (Henricson & Mårtensson, 2017). Detta användes för att artiklarna skulle vara av god kvalitet. Dessa begränsningar gjordes för att få ett hanterbart antal artiklar att gå igenom.
DATAINSAMLING
Författarna har använt sig av databaser vars innehåll är kvalitetsgranskad forskning och vetenskapliga publikationer med studier av mångårig forskning (Östlundh, 2017). Databaserna som användes var CINAHL Complete, MEDLINE samt Nursing & Allied Health. Östlundh förklarar att CINAHL har ett noga urval av omvårdnadsvetenskapliga artiklar medan MEDLINE inriktar sig inom medicin men också omvårdnadsrelaterade artiklar. Databasen Nursing & Allied Health användes även för att utöka antalet träffar mot syftet. För att översätta svenska sökord till relevant medicinsk term användes Svensk MeSH som ordbok. Ämnesordssökningarna gjordes via MeSH-termer, MeSH-2020 och CINAHL subject headlings. Tre sökblock gjordes med en boolesk sökteknik vilket innebär att man markerar hur de valda sökorden ska kombineras (Östlundh, 2017). Sökningar gjordes genom både fritextsökningar och ämnesord där operatorn OR användes för att få träffar på något eller några av orden i blocket. Därefter kombinerades sökblocken med operatorn AND för att koppla ihop två söktermer, då bildas en söksträng. Se bilaga 1, sökmatris för utförligare beskrivning av söksträngarna. Sökorden som användes var: “intensive care unit”, “ICU”,
“intensive care”, “post intensive care”, “critical care”, nursing care”,“nursing”, “quality of life”, “value of life”, “psychological well-being", “well- being” och “psychological
health”,“patient experience”, “experience” och “patient satisfaction”.
Arbetsprocessen för urvalet av artiklarna var att författarna först läste titeln och avgjorde om den var aktuell för syftet eller inte, därefter lästes sammanfattningen för att sedan besluta om hela artikeln var relevant eller inte (Friberg, 2017). Slutligen lästes hela artikeln för att se att sammanfattningen stämde överens med syftet. Av de tio artiklarna som användes till resultatet var nio av kvantitativ design, en kvalitativ och en var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades av författarna efter vissa regler och krav som ställs för att en artikel ska räknas som en vetenskaplig artikel, detta genom att titta på om artiklarna uppfyllde vissa krav, det vill säga redovisar ny kunskap, har varit utsatt för bedömning, skrivna på engelska samt var skriven efter ett förutbestämt format (Segersten, 2017).
DATAANALYS
Arbetsprocessen som genomfördes för att analysera resultatartiklarna var enligt Fribergs (2017) analyssteg. Artiklarna lästes igenom flera gånger för att skapa en helhet. Nästa steg var att skapa en översiktstabell där författarna förde in syfte, metod, resultat och så vidare i
tabellen för att skapa en struktur och bra översikt, se bilaga 2. Resultatartiklarna granskades av författarna var för sig för att få en djupare förståelse. Författarna sammanfattade varje resultatartikel i ett gemensamt word online dokument för att underlätta analysprocessen. Friberg (2017) beskriver att sammanfattningen av artiklarna är viktig för att garantera att informationen har uppfattats korrekt och riktigt. Därefter diskuterades artiklarna och eventuella likheter och skillnader noterades. Utifrån detta skapades huvudteman fysisk
funktion, psykiskt välbefinnande och social funktion. Artiklarna skrevs ut och numrerades för att skapa en ordning och struktur, sedan valde författarna att använda sig av tre
överstrykningspennor i olika färger och markerade ut de valda huvudtemana i resultatet.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Kjellström (2017) förklarar att forskningsetik handlar om etiska överväganden som görs innan och under ett vetenskapligt arbete. Detta är väsentligt för att skapa egen medvetenhet och reflektion kring värderingar och egna tankar. Forskningsetiken är även till för att skydda människors lika värde, självbestämmande och integritet samt personerna som medverkar i studien. Det är även viktigt att personerna som medverkar i studien själva får ta beslut kring deltagandet och i så fall hur länge personen vill vara med. Etiska lagar och riktlinjer finns för att personerna som deltar i studier inte ska utnyttjas, såras eller skadas. I Sverige finns två lagar som rör forskningsetiken, Lag om etikprövning av forskning som avser människor och
Personuppgiftslagen. Lagarna grundar sig i respekt för människan och dess värdighet vid
forskning. Personuppgiftslagen har till syfte att skydda personens integritet, sprida privata uppgifter eller uppgifter som uppfattas som känsliga av personen. Konfidentialitet innebär att värna om personuppgifter och personens anonymitet. Anonymiteten handlar om att ingen ska kunna identifiera personernas identitet i studien. Konfidentialiteten innebär också att förvara data på ett säkert sätt så att obehöriga inte kan ta del av de. Inför val av ämne bör alltid en etisk motivering göras då det alltid finns etiska konsekvenser av ämnet. Studien bör handla om viktiga frågor, ha god vetenskaplig kvalitet samt att studien utförs på ett etiskt sätt. För att
forskningsfrågan ska vara etiskt godtagbar är det viktigt att frågan hur forskningen är värdefull och i så fall på vilket sätt.
Vetenskaplig oredlighet påverkar förtroendet till forskare och tilltron till
forskningsresultatet (Stafström, 2017). Vetenskaplig oredlighet som plagiat och fabrikation innebär att forskare hittat på resultat, kopierat andras idéer och data och framställt det som att det var ens egna. Författarna har under arbetets gång gjort flera forskningsetiska
ställningstaganden. Under datainsamlingsprocessen användes neutrala sökord som var direkt kopplade till syftet för att inte få in författarnas förutfattade meningar kring resultatet. Ett krav på samtliga resultatartiklar var att de var etiskt godkända av en etikkommitté. Författarna var även noggranna med att samtliga studier som togs med skulle vara humana där syftet skulle ge fördel till antingen individen, professionen eller samhället. Författarna har även granskat resultaten utan att ha förvrängt eller plagierat.
RESULTAT
Vid granskning och bearbetning av samtliga artiklar framkom det i resultaten att den upplevda livskvaliteten var lägre än referenspopulationen, oberoende av vid vilken tidpunkt mätningen av livskvaliteten gjordes. Vid analys av artiklarnas resultat framkom en ny helhet med tre huvudkategorier relaterat till patienternas upplevda livskvalitet: fysisk funktion, psykiskt
välbefinnande och social funktion. Den fysiska funktionen innefattade sådant som hör ihop
med den fysiska kroppen, såsom kroppslig smärta, utförande av dagliga aktiviteter och den objektiva funktionen. Psykiskt välbefinnande förklarades som personens egna upplevda subjektiva känslor. Social funktion innebar samspel med andra människor och relationer.
FYSISK FUNKTION
Skattningsformuläret SF 36 användes för att mäta patienternas livskvalitet. Under de första månaderna efter utskrivning från IVA upplevde många patienter fysiska problem som påverkade deras livskvalitet negativt (Kelly & McKinley, 2010; König, Matt, Kortgren, Turnbull & Hartog, 2019). Patienterna fick svara på frågor om mobilitet och balans efter att de kommit hem från sjukhuset. Alla patienter fick möjlighet att ge öppna svar på frågorna och lägga till andra kommentarer kring andra eventuella svårigheter. Under tiden patienterna svarade på frågeformuläret fanns det alltid en auktoriserad person tillgänglig i rummet för att svara på eventuella frågor och funderingar. Patienterna fick även ha med sig en anhörig in på rummet. Patienterna upplevde att de kände sig svaga, andfådda och trötta när de utförde enkla
vardagliga aktiviteter. Detta kunde handla om svårigheter med rörlighet, gå långa sträckor, gå i trappor och branta backar. En del av patienterna märkte även att de tappat en del i vikt speciellt relaterat till minskad muskelmassa. Dessa fysiska åkommor bidrog till att patienterna upplevde att deras livskvalitet var försämrad. Samtliga 39 patienter som studerades hade problem med att deras försämrade fysiska hälsa påverkade deras förmåga att lyfta tungt och speciellt böja sig ner. Detta ledde till att patienterna inte fick lika mycket gjort för att de hade svårigheter med att utföra jobb och andra aktiviteter samt så påverkade det patienternas självständighet och framförallt livskvalitet. Att utföra dagliga saker som att klä på sig, tvätta och äta var i början utmanande men viktigt för livskvaliteten. Enligt skattningsformuläret SF 36 mätning på livskvaliteten var den fysiska funktionen relaterat till arbete och vardagliga aktiviteter lägre hos intensivvårdspatienterna. Patienterna skattade mindre än en tredjedel av den fysiska rollfunktionen jämfört med referenspopulationen. Efter utskrivning från
intensivvårdsavdelningen var livskvaliteten utmärkande låg på den fysiska funktionen för 749 patienter men något som stack ut i den här studien var att den kroppsliga smärtan efter fem år skattades som något bättre än vad referenspopulationen hade skattat (Hofhuis, Stel,
Schrijvers, Rommes & Spronk, 2015)
Soliman et al. (2015) och Jeitziner, Zwakhalen, Bürgin, Hantikainen och Hamers, (2015) hade båda mätt livskvaliteten ett år efter utskrivning från IVA, gemensamt för dessa studier var att det var den fysiska funktionen som patienterna upplevde var jobbigast relaterat till deras upplevda livskvalitet. Soliman et al (2015) förklarade den fysiska funktionen som svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, smärta och obehag. Patienternas uppmätta fysiska livskvalitet förändrades över tid (Cuthbertson, Roughton, Jenkinson, MacLennan & Vale, 2010). En studie hade gjorts där patienternas upplevda livskvalitet mättes innan sjukdom, tre och sex månader efter, vid tolv månader, två och ett halvt år och slutligen efter fem år. Resultatet visade att patienterna livskvalitet var sämst vid tre månader och fem år efter utskrivning och som bäst ett år efter.
PSYKISKT VÄLBEFINNANDE
Totalt 39 patienter med en medelålder på 60 år blev tillfrågade att svara på hur de upplevde deras generella hälsorelaterade livskvalitet (Kelly & McKinley, 2010). Det visade sig att 62 procent av patienterna skattade sin hälsorelaterade livskvalitet som “bra” eller “väldigt bra”, där 25 procent upplevde sin livskvalitet som “acceptabel” och 13 procent upplevde att sin livskvalitet vad “dålig” medan endast fem procent upplevde att deras livskvalitet var bättre för
ett år sedan. Trots att majoriteten av patienterna ändå kunde beskriva sin livskvalitet som hög utifrån en enskild fråga, visade skattningsformuläret SF 36 att intensivvårdspatienterna hade lägre poäng under alla domäner jämfört med referenspopulationen. Totalt 322 kirurgiska intensivvårdspatienter hade gemensamt att deras livskvalitet var signifikant lägre tolv månader efter utskrivning (Vogel, Forinder, Sandgren, Svensen & Joelsson Alm, 2017; Karachi, Hanekom & Faure, 2011). Utmärkande för Stricker et al (2011) var att de följde upp 334 patienters livskvalitet vid sex månader och nio år efter utskrivning, varpå 85 procent rapporterade att deras generella livskvalitet var bra eller acceptabel.
Patienterna upplevde en psykisk försämring efter tiden från intensivvårdstiden vilket då innebar en försämrad livskvalitet (König, Matt, Kortgren, Turnbull & Hartog, 2019). Det som främst besvärade patienterna var ångest, mardrömmar och en rädsla av att bli kritiskt sjuk igen. Patienterna hade förvirrade minnen och flashbacks från intensivvårdstiden. Detta ledde till att patienterna många gånger kände sig hjälplösa, missförstådda, oroliga och rastlösa vilket i sin tur påverkade livskvaliteten negativt. En del drabbades även av sömnsvårigheter och depressioner vilket var starkt förknippat med deras livskvalitet. Mardrömmarna var ibland så intensiva att patienterna vaknade om nätterna och inte fick någon sömn överhuvudtaget. Många patienter blev kognitivt försämrade vilket gjorde att de inte kom ihåg minnen, hade svårigheter med talet, koncentration och blev lätt desorienterade. Den kognitiva svikten gjorde även att patienterna inte kände samma typ av kontroll över sitt liv och blev mer beroende av andra. Patienterna beskrev att de kände sig likgiltiga till många situationer, de fann ingen motivation till att göra något. Den traumatiska tiden på IVA påverkade även patienternas uppfattning om de själva. Dessa psykiska svårigheter påverkade patienternas upplevda livskvalitet till det sämre.
Zetterlund, Plos, Bergholm och Ringdal, (2012) studerade 41 patienter där alla hade legat nedsövda i en respirator. Studien beskrev att en del av patienterna fortfarande hade minnen av ångest och panik ifrån intensivvårdstiden fem år efter utskrivningen vilket bidrog till en lägre livskvalitet. Detta hade även förvärrats med tiden mellan ett till fyra år. Minnena kunde komma tillbaka plötsligt och oväntat varpå en del av patienterna inte kom ihåg något alls och upplevde det som ett problem. En av patienterna beskriv specifikt hur han kommer ihåg att han har minnen kvar från när han var nedsövd och medvetslös men hörde hur personalen runt omkring honom pratade om att hans bror dött i olycka de varit med i, något som personalen inte trodde att han kunde höra. Medan minnen av röster från intensivvårdstiden minskade med tiden så ökade minnena av ansikten och larmljuden från övervakningsmonitorerna på
SOCIAL FUNKTION
Samtliga tolv patienter upplevde att det var av största betydelse för livskvaliteten efter intensivvårdstiden var att komma tillbaka till sitt “normala vardagsliv” igen som de hade innan sjukdom (König, Matt, Kortgren, Turnbull & Hartog, 2019). Många hade svårigheter med att acceptera att deras nuvarande hälsotillstånd var bestående. Det som var viktigt för patienternas livskvalitet var att de ville återgå till tidigare aktiviteter och roller som de hade i deras tidigare vardagsliv. Samtidigt som de inte hade allt för höga förväntningar på deras tillfrisknande var patienterna ändå optimistiska och såg ljust på framtiden. Något som var återkommande för patienterna livskvalitet var betydelsen av anhöriga och familj som de kände att de kunde lita på och få stöd ifrån. Samtidigt som det var viktigt för deras livskvalitet att komma tillbaka till sina sociala aktiviteter igen. Patienterna i en annan studie blev
tillfrågade vem de helst pratade med efter det de gått igenom, varpå de flesta pratade med familjemedlemmar, men några patienter hade inte pratat med någon alls (Zetterlund, Plos, Bergholm & Ringdal, 2012). Många av patienterna upplevde förändringar i sin
ansvarstagande roll i hemmet och kände sig beroende av andra vilket påverkade livskvaliteten negativt (Kelly & McKinley, 2010). De var dock de anhöriga som själva valde att ta på sig en större roll för att patienterna skulle få en bättre återhämtning. Något som också förändrades efter intensivvårdstiden var en ekonomisk nedgång, detta var relaterat till att många av
patienterna inte kunde återgå till tidigare arbete de första månaderna, vilket i sin tur bidrog till en känsla av otillräcklighet och sämre livskvalitet.
DISKUSSION
Diskussionen kommer att presenteras i en metoddiskussion samt en resultatdiskussion. Under metoddiskussionen lyfter författarna styrkor och svagheter med vald metod kopplat till tidigare metodbeskrivning. Författarna diskuterar såväl för- och nackdelar med sökord, begräsningar, val av databaser samt hur samarbetet mellan författarna har fungerat. I
resultatdiskussionen kommer resultaten att diskuteras och knytas an till den valda teoretiska utgångspunkten, bakgrund såväl som författarnas egna tankar och nya infallsvinklar.
METODDISKUSSION
Författarna har integrerat resultaten från befintliga texter i form av en litteraturöversikt. Författarna har använt sig av studier med både kvantitativ och kvalitativ metod för att få både
en beskrivande förklaring till patienternas livskvalitet men även för att få med studier med fler patienter, då kvantitativ metod i de flesta fall undersöker en större grupp patienter, vilket författarna ser som en styrka. Författarna hade från början tänkt sig ha majoriteten av artiklarna i kvalitativ design, men under pågående sökningar framkom det att
livskvalitetsstudier oftast genomförts med kvantitativ metod. Begreppet livskvalitet kan förklaras som mångdimensionellt, där författarna trodde att det skulle finnas mer beskrivande resultat av patienternas upplevda livskvalitet, men insåg att livskvaliteten främst mättes med skattningsformulär. De kvantitativa studierna hade oftast ett fler antal patienter som
uppskattade sin livskvalitet efter intensivvårdstiden, vilket kan ses som en fördel att få med så många patienter som möjligt. Medan den kvaliativa forskningen ofta bestod av färre patienter, vilket ses som en nackdel. Det var enkelt att läsa av resultaten av den kvantitativa forskningen då den ofta framställdes med tabeller och siffror, samtidigt som det krävdes mer av
författarnas kunskap av att tyda resultaten.
Begränsningarna för artiklarna som användes i resultatet var att de skulle vara publicerade mellan 2010-2020. Denna tidbegräsning valdes för att inte få för gamla resultatartiklar då författarna ville ha ny och mer relevant forskning. Peer reviewed var en av
inklusionskriterierna för att kvalitetssäkra studierna, detta var inte tillgängligt på databaserna MEDLINE vilket sågs som en nackdel. Databaserna Cinahl, Nursing & Allied Health samt PsycINFO hade en funktion där man kunde välja att artiklarna var peer reviewed, detta är då majoriteten av databaserna och en av författarnas inklusionskriterier och ses som en fördel. Ytterligare ett av kvalitetskraven var att artiklarna i resultatet skulle vara etiskt granskade vilket innebär att en etikkommitté godkänner studien (Kjellström, 2017). Detta var krav som alla tio resultatstudierna uppfyllde vilket ses som en styrka. Författarna valde att ha med artiklar från olika länder för att få en bredare syn på patienters upplevda livskvalitet vilket ses som en fördel. För att säkerställa att författarna inte misstolkade resultaten så användes
engelska lexikon samt svenska synonymer vid behov.
Författarna hade från början bara tänkt använda sig av databaserna MEDLINE och Cinahl Complete. Fördelen med att använda dessa databaser var att Cinahl inriktar sig på
omvårdnadsvetenskap medan MEDLINE publicerar såväl som medicinska artiklar (Östlundh, 2017). Författarna valde även att söka i databaserna PsycINFO och Nursing & Allied Health för att bredda sökträffarna kring resultatartiklarna och för att hitta fler kvalitativa studier, dock så framkom det inga artiklar i databasen PsycINFO. Författarna ser ändå sökningen i
PycINFO som en styrka då det hade kunnat funnits relevanta artiklar i databasen. Sökorden som användes för det svenska begreppet “intensivvård” var: “intensive care unit”, “ICU”,
“intensive care”, “post intensive care”, “critical care”, nursing care” och “nursing”.
Tanken från början var att inte ha med så många olika synonymer till begreppet, men
författarna märkte under sökprocessen att flera olika begrepp användes i artiklarna och valde då att inkludera alla dessa. Sökorden för begreppet “patientens upplevelse” var: “patient
experience”, “experience” och “patient satisfaction”. Sökorden för patientens upplevelse
valdes då det stämde överens med studiens syfte och för att få ett så relevant resultat på artiklarna som möjligt. Författarna diskuterade till en början huruvida vilka sökord som skulle användas för begreppet “livskvalitet”. Sökorden för begreppet “livskvalitet” var: “quality of
life”, “value of life”, “psychological well-being", “well- being” och “psychological health”.
Från början hade författarna bara tänkt använda den engelska översättningen “quality of life” för att få så snäva och korrekta artiklar som möjligt, men insåg under arbetets gång att även andra begrepp användes. Författarna valde då att titta på vanligt förekommande synonymer som också användes och inkluderade då dessa för att inte missa relevant forskning för
studiens syfte. För att definiera begreppet livskvalitet gjordes en allmän sökning på sökorden “quality of life” och “concept analysis”. Författarna valde källor som beskrev begreppet livskvalitet på skilda sätt för att inte utgå ifrån en specifik definition i bakgrunden.
Boolesk sökteknik användes för att få resultat som innehöll något sökord ur varje sökblock. Operatorn AND användes mellan två termer för att få fram artiklar med båda termerna, där OR användes för att få fram alla synonymer av en term. Operatorn NOT valdes att inte användas för att inte begränsa resultatet på sökningarna för mycket. Å andra sidan så hade författarna kunnat begränsa artiklar som dök upp som inte var relevanta genom att använda NOT operatorn. Detta hade gjort att författarna kunde exkludera artiklar som handlade om sjuksköterskan och närståendes perspektiv som var vanligt förekommande. I efterhand kan det ses som en nackdel och okunskap utifrån författarnas perspektiv. Sammanlagt 16 av artiklarna som framkom i databassökningarna uppfyllde samtliga krav som författarna hade. Författarna läste igenom artiklarna mer grundligt och insåg att sex av dessa inte var helt relevanta till syftet samt var av kvantitativ design med ett mycket kort och innehållsfattigt resultat. Under artikelsökningen så var det ett antal artiklar som inte gick att få fram i fulltext men som författarna tror skulle passa bra in i syftet, detta ser författarna som en svaghet att inte ha tillgång till fler artiklar.
Samarbetet mellan författarna har fungerat bra. Författarna valde att under arbetsprocessen träffas fysiskt så mycket som möjligt för att redan från början få en bra helhet med en röd tråd, vilket kan ses en styrka att författarna hela tiden kan ha en dialog om vad som händer under skrivprocessen. Arbetet har skrivits i ett word online dokument så att båda författarna
har tillgång till texten. Författarna hade redan innan skrivprocessen diskuterat hur arbetet skulle läggas upp, när författarna skulle ses och hela tiden haft en plan framåt om vad som skulle göras. En styrka var att författarna kände varandra sen innan och hade tidigare skrivit uppgifter tillsammans, vilket underlättade arbetet. Dock så skulle det kunna vara en nackdel för författarna att vara nära vänner sedan innan då författarna skulle kunna ha svårt att skilja på vänskapen och skolarbetet, vilket kan leda till konflikter och inte lika strikta regler för vad som är okej eller inte. Båda författarna har redan från början haft samma vision om hur arbetet ska gå till och var angelägna om att sätta igång med arbetet. Författarna ville få ett bra
slutresultat vilket gjorde att författarna motiverade och uppmuntrade varandra.
RESULTATDISKUSSION
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter att ha vårdats på en intensivvårdsavdelning. I resultatet framkom tre huvudkategorier med vilka författarna besvarade syftet. Dessa kategorier handlade om patientens upplevda livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, psykiska välbefinnandet och sociala funktionen.
I resultatet framkom det att patienternas upplevda livskvalitet var försämrad relaterat till den fysiska funktionen, psykiskt välbefinnande och social funktion. Patienterna kunde besväras av fysiska svårigheter som att gå långa promenader, utföra vardagliga aktiviteter men även ångest, mardrömmar, försämrad generell livskvalitet samt att de flesta patienter hade svårigheter med att komma tillbaka till sitt tidigare sociala liv och upplevde en känsla av att vara beroende av andra runt omkring sig. Erikssons omvårdnadsteori belyser vikten av att främja hälsan, lindra lidande och ge god vård (Eriksson, 2018). Som allmänsjuksköterska möter vi patienter med ångest och mardrömmar från den avslutade
intensivvårdsbehandlingen. Sjuksköterskan kan använda sig av vårdhandlingen “bry sig om” genom att lyssna på patienten, observera kroppsspråk, bekräfta patienten genom beröring som att finnas nära, visa omtanke och hysa medkänsla. Vårdhandlingen kan bidra till att patientens lidande lindras och det psykiska välbefinnandet främjas vilket kan leda till bättre upplevd livskvalitet efter intensivvårdstiden. Deacon (2012) stärker detta genom att i sin studie beskriva vikten av att ge patienterna ett stöd efter intensivvårdsbehandling. Denna studie gjordes för att undersöka vad intensivvårdspatienterna upplevde var viktigast i
återhämtningsprocessen. Totalt 35 patienter fick svara på ett frågeformulär med öppna frågor kring intensivvårsvistelsen och på intensivvårsrehabiliteringen. Det framgår att patienterna
hade ett behov av att tala med sjukvårdpersonal och anhöriga om sina känslor och upplevelser.
Författarna fann i resultatet att en del av patienterna hade minnen kvar från
intensivvårdsbehandlingen, medan vissa inte mindes någonting alls. Problematiken som författarna såg kring patienternas upplevelser och minnen efter intensiven var att det kan skilja sig åt beroende på hur länge de vårdats på intensivvårdsavdelningen. Resultatartiklarna som författarna använt sig av undersökte patienternas livskvalitet i varierade tidsintervaller gällande hur länge patienterna varit inlagda på intensivvårdsavdelningen, det kunde skilja sig alltifrån ett till 69 dygn. Detta anser författarna som problematiskt då patienternas olika upplevelser kring intensivvårdsbehandlingen varierar och därav kan påverka resultatet som framkom i artiklarna. Författarna anser att resultaten är komplexa och svåra att jämföra mellan patienterna då intensivvårdsvistelsen kan se så olika ut beroende på hur länge patienten vårdats. Något som författarna också uppmärksammade var variationen på när livskvaliteten mättes efter utskrivning i de olika studierna. Detta är också något som kan påverka resultaten då minnen förändrades med tiden. En intressant aspekt var att det visade sig att patienterna som hade minnen från intensivvårdstiden upplevde högre livskvalitet jämfört med patienterna som inte mindes något alls (Orwelius, Teixeria-Pinto, Lobo, Costa-Pereira & Granja, 2016). Detta undersökte författarna i studien genom att bedöma sambandet mellan minnen och upplevd livskvalitet. Detta granskades genom att patienter fick svara på ett frågeformulär samt genom ett utvecklat minnesverktyg framtaget för intensivvårdspatienter. Denna studie visar alltså på att det ändå är positivt för patienerna livskvalitet att ha några minnen från intensivvårdstiden, än inga minnen allts. Trots att det inte alltid är behagliga minnen. Denna studie blir motsägelsefull mot vad författarna fann i sitt resultat, då de negativa minnena var relaterade till lägre livskvalitet. Samuelson (2011) undersökte patienternas minnen under intensivvårdstiden genom att intervjua 250 personer fem dagar efter intensivvårdsutskrivning. Resultatet visade att minnena från intensivvårdstiden var väldigt olika, 81 procent mindes intensivvårdstiden där 71 procent beskrev att det var obehagliga minnen och 59 procent var behagliga. De obehagliga minnena var övergripande från fysiska, emotionella, miljömässiga och vårdrelaterade stressfaktorer. Medan de positiva minnena härstammade från känslan av säkerhet och personalens omvårdnad och uppträdande. Detta stärker Eriksson (2018) med att beskriva vikten av en god vårdrelation som grundar sig i mötet mellan patient och vårdare, där vårdaren kan förmedla kärlek.
Personerna fick svara på en allmän fråga om deras livskvalitet där det visade att personerna upplevde att de hade hög livskvalitet, men utifrån skattningsformuläret SF 36 åtta olika
domäner skattade personerna ändå lägre än referenspoulationen gällande deras livkvalitet, vilket blir lite motsägesefullt. Eriksson (2018) skriver att hälsan är relativ, vilket menas att den inte är densamma för varje individ. Hälsan består av en helhet av sundhet, friskhet och välbefinnande. Det som Eriksson understryker vikten av är att hälsa inte nödvändigtvis är frånvaro av sjukdom utan att det är individens egen uppfattning och inre kapacitet som utgör hälsan. Hälsan kan innebära att patienten kan uttrycka sig ha ett försämrat hälsotillstånd men trots det upplever ett välbefinnande. Erikssons synsätt på hälsan går att integrera hos
patienterna efter den avslutade intensivvårdsbehandlingen. Författarna anser att det är betydelsefullt för patienterna att höra Erikssons syn på hälsan för att bättre förstå sin
livskvalitet efter intensivvårdstiden. Allmänsjuksköterskan bör informera patienterna om att hälsa kan vara något annat än frånvaro av sjukdom.
Ett fynd som författarna fann i resultatet var att det var att när patienterna skattade sin livskvalitet så var den fysiska domänenden som patienterna skattade lägst på och som upplevdes som det största problemet för patienterna när de kom hem. Det var då främst den fysiska funktionen relaterat till vardagsbestyret och känslan av att inte klara sig självständigt på samma sätt som tidigare. Författarna hade förutfattade meningar om att det var det
psykiska måendet som skulle vara det mest problematiska i resultatet. Detta på grund av att författarna träffat en del patienter som vaknat upp ur sedering på en intensivvårdsavdelning och upplever då att det är det psykiska välbefinnande som är mest instabilt. Eriksson (2018) beskriver att hälsan dels består av en objektiv dimension och dels av subjektiv. Den objektiva hälsan kännetecknas av en frånvaro av dysfunktion vilket stärker patienternas känsla av fysisk friskhet relaterat till den upplevda livskvaliteten. Människan kan befinna sig i tillstånd med hälsa och friskhet trots fysiska dysfunktioner. Eriksson menar att människan kan acceptera sin situation och då uppleva välbefinnande och livskvalitet.
Majoriteten av artiklarna som användes i resultatet använde skattningsformuläret SF-36. Detta kan ses som en fördel då det stärker syftet i det självständiga arbetet att studierna i resultatet använde artiklar som mätte livskvaliteten på liknande sätt. Samtidigt som det även kan vara en nackdel då SF- 36 formuläret utgår ifrån åtta olika domäner, vilket inte skapar ett så stort utrymme för patienterna att fritt uttrycka sin upplevda livskvalitet.
KLINISKA IMPLIKATIONER
I litteratöversiktens resultat framgår det att många patienter hade svårigheter med den fysiska funktionen, som att gå långa sträckor, rörligheten var försämrad samt att patienterna kände sig
svaga och trötta vilket påverkade deras livskvalitet negativt. Det är viktigt att som
sjuksköterska vara införstådd i denna kunskap för en bättre förståelse men även för att tidigt informera patienterna om detta, vilket kan gagna patienterna inför hemgång och stärka deras livskvalitet. Genom att som patient vara medveten och informerad om eventuella fysiska svårigheter kan det göra att det känns lättare att handskas med. Sjuksköterska kan genom tidigt mobilisering och kontrakturprofylax under vårdtiden hjälpa patienten att bibehålla muskelmassan och rörlighet i lederna. Verksamheten bör även erbjuda patienten
uppföljningsbesök med en fysioterapeut för att få tips, råd och övningar som kan stärka den fysiska funktionen hos patienten. Genom att förbättra den fysiska funktionen tidigt kan deras livskvalitet förbättras eller återställas.
Patienterna besvärades av ångest, mardrömmar, förvirrade minnen och sömnsvårigheter efter intensivvårdstiden vilket ansågs vara en negativ faktor vilket ledde till försämrade livskvalitet. Flera patienter kunde minnas ljud från omgivningen och även röster och samtal mellan vårdpersonal. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om att sederingen inte alltid innebär att patienten är helt sövd, utan fortfarande kan uppfatta och minnas det som händer runt omkring. Exempel på åtgärder i den kliniska verksamheten är att som vårdpersonal alltid prata till patienten som om hen vore vaken och inte prata över huvudet på patienten. Detta gagnar även patienterna i det fortsatta intensivvårdsverksamheten och kan då förhoppningsvis bidra till att livskvaliteten återfås eller bibehålls.
Patienterna upplevde det viktigt att komma tillbaka till sitt ”normala liv” och aktiviteter igen för bibehållen livskvalitet. Betydelsen av att kunna prata med anhöriga och vårdpersonal var även en viktig del efter intensivvårdstiden. Som anhörig är det viktigt att vara införstådd i situationen och att de får information hur stöttning av sin närstående går till för att bidra till en bättre livskvalitet för patienten. Sjuksköterskan bör även se till att de anhöriga också får stöttning i den svåra och mänga gånger annorlunda situationen. Sjuksköterskan fungerar som en mellanmänsklig länk där vårdrelationen har stor betydelse för mötet mellan patient och vårdare men även anhörig och vårdare. Detta är även betydelsefullt för samhället i stort, då kunskap om dessa svårigheter hos patienterna efter intensivvård kan förebygga sjukskrivning och lång rehabilitering. Dessutom kan patienten fortare återgå i arbetet.
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Författarna till detta självständiga arbete hävdar att det är relevant med fortsatt forskning inom ämnet utifrån det resultat som framträtt. Efter att författarna gått igenom valda studier så anser författarna att det finns betydligt mer kvantitativ forskning kring ämnet än vad det finns kvalitativ. Kommande forskning bör fokusera på kvalitativa studier för att få fram mer
beskrivande data utifrån patienternas upplevda livskvalitet. Fördelen med en kvalitativ studie är att resultatet blir mer öppet och fördjupat, då de kvantitativa studierna ofta placerar in patienternas upplevda livskvalitet efter förbestämda mallar och frågeställningar. En ny
forskningsfråga som dök upp var att studera arbetslivet efter avslutad intensivvårdsbehandling då resultatet visade på att det sociala livet hade en negativ påverkan på patienterna.
Författarna anser att det skulle vara intressant med mer forskning kring hur och när patienterna kommer tillbaka till arbetslivet och hur sjukskrivningarna ser ut efter intensivvårdstiden.
SLUTSATS
Litteraturöversikten visade på att intensivvårdspatienternas upplevda livskvalitet påverkades negativt gällande tre huvudkategorier: fysisk funktion, psykiskt välbefinnande och social funktion. Den fysiska funktionen innebar att patienterna hade problem med dagliga aktiviteter samt att den fysiska kroppen upplevdes svag. Patienternas upplevde att deras psykiska
välbefinnandet var försämrat, då patienterna besvärades av ångest, mardrömmar och
obehagliga minnen. Den sociala funktionen påverkades negativt då patienterna kände att de tidigt ville komma tillbaka till sina tidigare sociala aktiviteter, roller och liv igen. Slutligen så är denna kunskap viktig för sjuksköterskeprofessionen för att kunna ge god omvårdnad på personcentrerad nivå.
REFERENSFÖRTECKNING
Cordier, R., Brown, T., Clemson, L., & Byles, J. (2018). Evaluating the Longitudinal Item and Category Stability of the SF-36 Full and Summary Scales Using Rasch Analysis.
BioMed Resarch International, (2018), 30. https://doi.org/10.1155/2018/1013453
*Cuthbertson, B., Roughton, S., Jenkinson, D., MacLennan, G., & Vale, L. (2010). Quality of life in the five years after intensive care: a cohort study. Critical care medicine, (14). Hämtad från databas: Medline
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Deacon, K. (2012). Re-building life after ICU: A qualitative study of the patients´perspective.
Intensive and Critical Care Nursing, (28). 114-122. Doi:10.1016/j.iccn.2011.008
Eldh, A. C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red),
Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., s. 485-506). Lund:
Studentlitteratur
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl., s. 141- 152). Lund:
Studentlitteratur.
Fumincelli, L., Mazzo, A., Amando Martins, J C., & Costa Mendes, I A. (2017). Quality of life and ethics: a concept analysis. Nursing Ethics, 25(1), 61-70. Hämtad från: CINAHL. Henricson, M., & Mårtenson, J. (2017). Publicering av examensarbete. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2.uppl.,
s.495–506). Lund: Studentlitteratur.
*Hofhuis, J., Van Stel, H., Schrijvers, A., Rommes, J., & Spronk, P. (2015). ICU survivors show no decline in health-related quality of lifte after 5 years. Intensive Care
Medicine, (41), 495-504. Doi:10.1007/s00134-015-3669-5
*Jeitziner, M-M., Zwakhalen, S., Bürgin, R., Hantikainen, V., & Kamers, J. (2015). Changes in health-related quality of life in older patients one year after an intensive care unit stay. Journal of Clinical Nursing, (24), 3107-3117. Doi:10.1111/jocn.12904
*Karachi, F., Hanekom, S., & Faure, M. (2011). Health-related quality of life of patients 12 months following surgical intensive care discharge. Journal of Physiotherapy (67). Hämtad från databas: Cinahl Complete
Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
*Kelly, M., & McKinley, S. (2010). Patients recovery after critical illness at early follow-up.
Journal of Clinical Nursing, (19), 691-700. Doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03117.x
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (2.uppl., s.57–80). Lund: Studentlitteratur.
*König, C., Matt, B., Kortgen, A., E.Turnbull, A., & S.Hartog, C. (2019). What matters most to survivors: a qualittive analysis to identify specific health-related quality of life domains. Quality of life Research, (28), 637-647. https://doi.org/10.1007/s11136-018-2028-8
Mandzuk, L.L. & McMillan, D.E. (2005) A concept analysis of quality of life. Journal of
Orthopaedic Nursing 9(1), 12-18. Hämtad från databas: Cinahl Complete
Meeberg, G.A. (1993) Quality of life: a concept analysis. Journal of advanced nursing18(1), 32-38. Hämtad från databas: Cinahl Complete
Orwelius, L., Teixeria-Pinto, A., Lobo, C., Costa-Pereira, A., & Granja, C. (2016). The role of memories on health-related quality of life after intensive care unit: an unforgettable controversy. Patient Related Outcome Measures, (7), 63-71.
http://dx.doi.org/10.2147/PROM.S89555
Samuelsson, K. (2011) Unpleasant and pleasant memories of intensive care in adult mechanicallu ventilated patients – Findings from 250 interviews. Intensive and
Critical Care Nursing, (27), 76-84. Doi:10.1016/j.iccn.2011.01.003
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Segersten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl., s. 49–58). Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, F. & Walther, S. (2012) Intensive care registries and the evolution of the concept of 'quality of care' - reflections from the 10-year anniversary symposium of the Swedish Intensive Care Registry. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 56(9), 1073-1077.
*Soliman, I., De Lange, D., Peelen, L., Cremer, O., Slooter, A., Pasma, W., Keseciogul, J., & Van Dijk, D. (2015). Single-center large-cohort study into quality of life in Dutch intensive care unit subgroups, 1 year after admission, using EuroQoL EQ-6D-3L.
Journal of Critical Care, (30), 181-186. http://dx.doi.org/10.1016/j.jcrc.2014.09.009
Stafström, S. (2017). God Forskningssed. (Vetenskapsrådet nr VR1708, ISBN 978-91-7307-352-3) Stockholm: Vetenskapsrådet. Från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
*Stricker, K., Sailer, S., Uehlinger, D., Rothen, H., Zuercher Zenklusen, R., & Frick, S. (2011). Quality of life 9 years adter an intnsive care unit stay: A long-term outcome study. Journal of Critical Care, (26), 379-387. Doi:10.1016/j.jcrc.2010.11.004 Svenska intensivvårdsregistret. (2019). Patient och närstående. Hämtad 14 April, 2020, från
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. [Broschyr]. Från: Swenurse
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Broschyr]. Från: Swenurse
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
*Vogel, G., Forinder, U., Sandgren, A., Svensen, C., & Joelsson-Alm, E. (2018). Health-related quality of life after general surgical intensive care. The Acta Anaesthesiologica
Scandinavica Foundation, (62), 1112-1119. https://doi.org/10.1111/aas.13139
World Health Oganization Quality of Life Group. (1996). What quality of life? World Health
forum, 17, 354-356. Från:
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/54358/WHF_1996_17%284%29_p354-356.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Wu, K. K., Cho, V. W., Chow, F. L., Tsang, A. P., & Tse, D. M. (2018). Posttraumatic Stress after Treatment in an Intensive Care Unit. East Asian Archives Of Psychiatry: Official
Journal Of The Hong Kong College Of Psychiatrists, 28(2), 39–44.
doi:10.12809/eaap181704
*Zetterlund, P., Pols, K., Bergbom, I., & Ringdal, M. (2012). Memories from intensive care unit persist for several years – A longitudinal prospective multi-centre study. Intensive
and Critical Care Nursing, (28), 159-167. Doi:10.1016/j.iccn.2011.11.010
Zheng, M., Jin, H., Shi, N., Duan, C., Wang, D., Yu, X., & Li, X. (2018). The relationship between healt literacy and quality of life: a systematic review and meta-analysis. Health
and Quality of Life Outcomes, 16(201), 1-10. Hämtad från: CINAHL.
Åkerman, E. (2012). Assessment and tool for follow-up of patients´recovery after Intensive
Care. (Akademisk avhandling, Jönköping Universitet, School of Health Sciences).
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
MEDLINE with Full Text 2020-03-10 (MH "Intensive Care Unit") OR (MH "Critical Care Nursing") OR (MH "Nursing Care") OR (MH "Critical Care") OR "ICU" OR "intensive care" OR "post intensive care" AND (MH "Patient Satisfaction") OR "experience" OR "patient experience" AND (MH "Quality of Life") OR (MH "Value of Life") OR "psychological well-being" or "well being" or "psychological health" 187 English Language,
2010-2020, all adult: 19+ years
30 16 3
Cuthbertson, B C., Roughton, S., Jenkinson, D., MacLennan, G., & Vale, L.
Kelly, A M., & McKinley, S.
Soliman, I-W., W. de Lange, D., M. Peelen, L., L. Cremer, O., J.C. Slooter, A., Pasma, W., Kesecioglu, J., & van Dijk, D.
Care Units") OR (MH "Critical Care") OR (MH "Critical Care Nursing") OR (MH "Nursing Care") OR ”intensive care" OR "post intensive care" AND (MH "Patient Satisfaction") OR ”experience" OR "patient experience" AND (MH "Quality of Life") OR (MH "Well-Being (Iowa NOC)") OR (MH "Psychological Well-Being (Iowa NOC)") OR ”psychological health" OR "value of life" CINAHL Complete 2020-03-10 (MH "Intensive Care Units") OR (MH "Critical Care") OR (MH "Critical Care Nursing") OR (MH 63 Peer Review, 2010-2020,
English, all adult
22 13 3
Zetterlund, P., Plos, K., Bergbom, I., & Ringdal, M.
