Pudelsoppa med gräddfil
En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Svenska
Dagbladets rapportering om ”AMF-skandalen”
Frida Bäcklund
Hedvig Jorre
Mimmie Norin
C-uppsats 61-90 hp Handledare
Inom Medie- och kommunikationsvetenskap Britt-Marie Leivik Knowles
Höstterminen 2009 Examinator
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping C-uppsats Höstterminen 2009
SAMMANFATTNING
Frida Bäcklund, Hedvig Jorre, Mimmie Norin Pudelsoppa med gräddfil
En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Svenska Dagbladets rapportering om ”AMF-skandalen”
Poodlesoup with sour cream Antal sidor: 55
A qualitative content analysis of Aftonbladet’s and Svenska Dagbladet’s reporting of the ”AMF-scandal”
”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genom-förandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och jour-nalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Var-för såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”.
Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”.
Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tid-ningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta på-verkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.
Sökord: nyhetsvärdering, medielogik, textanalys, AMF, morgontidning, kvällstidning, Aftonbladet, Svenska Dagbladet Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress
Innehållsförteckning
1
INLEDNING ... 1
1.1 Disposition ... 12
TIDIGARE FORSKNING ... 2
3
TEORI ... 5
3.1 Pressetik ... 5 3.2 Objektivitet ... 5 3.3 Medielogik ... 6 3.4 Nyhetsvärdering ... 8 3.5 Nyhetsartikelns uppbyggnad ... 10 3.6 Morgontidning vs. kvällstidning ... 113.7 Diskussion kring val av teoretiska utgångspunkter ... 12
4
BAKGRUND ... 13
4.1 Presentation av Landsorganisationen i Sverige (LO) ... 13
4.2 Presentation av AMF Pensionsförsäkringar AB ... 13
4.3 ”AMF-skandalens” händelseförlopp ... 14
5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 15
5.1 Studiens syfte ... 15
5.2 Frågeställningar ... 15
6
MATERIAL OCH METOD ... 16
6.1 Material ... 16
6.2 Metodteori ... 17
6.3 Urval och avgränsningar... 17
6.4 Metodtillämpning ... 18
6.5 Validitet och reliabilitet ... 20
6.6 Presentation av de undersökta tidningarna ... 20
6.6.1 Aftonbladet ... 20 6.6.2 Svenska Dagbladet (SvD) ... 20
7
RESULTAT ... 21
7.1 Artikel 1 Aftonbladet... 21 7.2 Artikel 2 Aftonbladet... 24 7.3 Artikel 3 Aftonbladet... 27 7.4 Artikel 4 Aftonbladet... 29 7.5 Artikel 5 Aftonbladet... 327.6 Sammanfattning – samtliga artiklar från Aftonbladet ... 34
7.7 Artikel 1 Svenska Dagbladet ... 36
7.8 Artikel 2 Svenska Dagbladet ... 38
7.9 Artikel 3 Svenska Dagbladet ... 41
7.10 Artikel 4 Svenska Dagbladet ... 43
7.11 Artikel 5 Svenska Dagbladet ... 45
7.12 Sammanfattning – samtliga artiklar från Svenska Dagbladet ... 47
7.13 Jämförelse av resultat mellan Aftonbladet – Svenska Dagbladet ... 49
8.1 Teoretisk analys och slutsatser ... 50 8.2 Förslag till vidare forskning ... 53
9
KÄLLFÖRTECKNING ... 54
Figurförteckning
Figur 3.1 Westerståhls skiss over objektivitetsbegreppet (1972, s.12)
Bilagor
1
1 Inledning
”Uselt år gav chefsbonusar.” (Dagens Industri, 20091107). Så löd en rubrik den 14:e mars år 2009 som publicerades i Dagens Industri. 2009 kom att bli bonusarnas år. Tidigare under året hade företaget AB Volvo planer på höjd ersättning till Volvos 250 högsta chefer, något som kom att bli kritiserat, detta då företaget vid tillfället befann sig i en ekonomisk kris (Svenska Dagbladet, 20090301). Även under hösten 2009 cirkulerade nyheterna kring bonusar, denna gång angående storbankerna i Sverige, SEB, Swedbank och Handelsbanken och deras förväntade bonusutbetalningar för år 2009 (Svenska Dagbladet, 20090929). Den 14:e mars avslöjade Dagens Industri att ledningsgruppen i AMF, fackets och arbetsgivarnas pen-sionsbolag, sammanlagt hade tagit ut miljonbelopp i bonusar. Detta inledde en bevakning av händelsen i svenska medier där LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin och AMF:s förre VD Christer Elmehagen kom att bli frontpersoner och fick stå till svars för den kritik som haglade från politiker, journalister och pen-sionärer.
Med hjälp av olika journalistiska knep och tekniker kan medierna påverka läsarna och deras syn på en händelse. Genom att vinkla innehållet kan tidningarna få händelsen att framstå på ett sätt som inte alltid är helt förenligt med verkligheten. När medierna speglar nyheten på sitt, inte alltid helt objektiva, sätt be-stämmer de därmed vad som anses vara ”verkligheten”. Sociologerna Altheide och Snow (1979; 1991) är inne på samma spår, och menar att medierna utgör en stor del av de kommunikationsprocesser som på-verkat samhällets form och det är genom dem som allmänheten ser och tolkar verkligheten. Genomföran-det av studien är viktigt för att påvisa hur mediernas rapportering kan påverka allmänhetens bild av nyhe-terna genom olika tekniker som används för att framställa en nyhet. Detta ämne är relevant då vi idag le-ver i en medialiserad tidsålder där medierna har stort inflytande när det gäller allmänhetens uppfattningar om händelser och personer.
Med ”AMF-skandalen” som utgångspunkt ska denna studie beskriva och öka förståelsen för hur och var-för mediernas rapportering såg ut som den gjorde, vilket således utgör studiens syfte. Medierna represen-teras i studien av Aftonbladet och Svenska Dagbladet. ”AMF-skandalen” är i sig en händelse som uppfyl-ler många av de punkter som Hvitfelt (1985) menar att en nyhet bör besitta för att den ska bli publicerad, vilket kan förklara den massiva mediebevakning händelsen och dess inblandade aktörer utsattes för. Ge-nom att tidningarna därutöver applicerat mediedramaturgins tekniker (Nord & Strömbäck, 2002), bidrar detta än mer till rapporteringens form och händelsens uppmärksamhetsvärde.
Det existerar, sedan tidigare, forskning om hur mediernas rapportering ser ut och de tekniker de använder sig av. Däremot finns det ingen tidigare forskning som undersökt hur rapporteringen såg ut under den aktuella händelsen, ”AMF- skandalen”. Anledningen må vara att ”skandalen” uppdagades så sent som i mars år 2009. Denna studie kan bidra till att antingen styrka eller dementera tidigare forskning om, och i sådana fall hur olika medialiseringstekniker används och påverkar.
1.1 Disposition
I nästa avsnitt följer en presentation av tidigare forskning som tar upp tidigare studier gjorda inom områ-det för hur medierna bevakar och skildrar nyhetshändelser. Därpå följer avsnittet ”Teori”, där studiens teoretiska utgångspunkter behandlas. Avsnittet tar avstamp i teorier kring pressetik, objektivitet, medielo-gik, nyhetsvärdering, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällstid-ningsjournalistik. Efter de teoretiska utgångspunkterna följer en bakgrund med presentation av Landsor-ganisationen i Sverige (LO), AMF Pensionsförsäkringar AB samt en redogörelse för ”AMF-skandalens” händelseförlopp. I avsnitt fem behandlas studiens syfte och frågeställningar för att därpå följas av avsnittet om metodteori och tillämpning, material samt urval och avgränsningar. I ”Material och metod” diskuteras även studiens validitet och reliabilitet och till sist ges en övergripande presentation av studieobjekten - Af-tonbladet och Svenska Dagbladet. Därefter följer resultatet av den empiriska undersökningen som sedan efterföljs av en teoretisk analys där även slutsatser dras. Slutligen ges förslag på vidare forskning.
2
2 Tidigare forskning
I följande avsnitt behandlas tidigare forskning om hur medierna bevakar samt skildrar nyhetshändelser. Inledningsvis ges en historisk återblick, därefter följer en generell beskrivning av mediernas roll i samhäl-let. Inom området för hur medierna bevakar och skildrar nyhetshändelser återfinns en rad olika avhand-lingar, uppsatser och rapporter varav några av dessa omnämns i detta avsnitt. Vid beskrivning av dessa ligger fokus på deras syfte, frågeställningar samt resultat. Innehållet i detta avsnitt är avsett att tjäna som en faktor att återkoppla till då resultatet av undersökningen sammanställts.
När det gäller forskning om journalistik, massmedier och kommunikation är detta ett stort fält (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Med ett ursprung inom litteraturvetenskap påbörjades forskning med inriktning på medier vid början av 1900-talet i Sverige. En betydelsefull roll hade studier av dagspres-sens utveckling, som gjordes av Otto Sylwan (Nationalencyklopedin, 20091105). Dock utvecklade ämnes-området en egen forskning relativt sent i Sverige. En första professur i massmedieforskning inrättades vid Göteborgs universitet år 1979. Det var under 1970-talet som det skedde en utvidgning, främst inom sam-hällsvetenskapliga ämnen med inriktning på nyhetsförmedling. Frågan om hur människor tog del av medi-erna blev viktig under 1980-talet. Villkoren för produktion, det förmedlade innehållet och publikens reak-tioner var vad forskare önskade åskådliggöra. En nordisk organisation, NORDICOM, är en särskild in-formations- och dokumentationscentral där uppdaterad information om vad som sker inom svensk me-dieforskning kan erhållas (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008).
Att spegla verkligheten är en uppgift medier tillskrivs (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Men under-sökningar har visat att de verkliga förhållandena inte nödvändigtvis har ett direkt samband med vad medi-erna prioriterar för sakområden. Detta kan tolkas som att det är olika nyhetsideologier som styr, inte upp-giften att spegla verkligheten. Att en spektakulär händelse, eller att centrum överrepresenteras är ett tydligt mönster i nyhetsbevakning som upptäckts i undersökningar Hadenius, Weibull och Wadbring tar upp. Det finns även ett demografiskt perspektiv, journalistiken lyfter fram vissa grupper i det svenska samhället. Den demografiska snedfördelningen av nyhetsutbudet återspeglar maktförhållanden i samhället. På senare tid i forskningen om nyhetsförmedling och journalistik har det humanistiska perspektivet fått större bety-delse. Frågan har kommit att fokusera på vad det är som utmärker de former som används, exempelvis nyheternas dramaturgi.
Journalistiska tolkningar har fått en ökande roll under 1990-talet (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). När medierna upplever krav av att åskådliggöra en händelse, men inga nya uppgifter existerar, ersätts fakta med spekulationer. Medieforskarna Lars Nord och Jesper Strömbäck har undersökt bevakningen av 11 september-händelserna, som inträffade år 2001, och spekulationernas roll i detta. Efter att ha studerat in-nehållet i två morgontidningar, två kvällstidningar och tre tv-nyhetsprogram, där de räknade antalet artik-lar/inslag där spekulationer förekommer, visade det sig att spekulationer var vanligt förekommande i både tv och press. Spekulationerna ökade från dag till dag.
Medier har ofta en särskild roll vid kriser och krig (Falkheimer, 2001). Styrelsen för psykologiskt försvar genomförde ett antal forskningsstudier om kriget vid persiska viken år 1990-1991, vilket var en stor ny-hetshändelse. Att skapa förenkling och konflikt är vad mediernas dramaturgi bygger på och just i detta fall blev Saddam Hussein boven i dramat. Karaktärer, bland annat Saddam Hussein och dåvarande ameri-kanska presidenten George Bush, fick personifiera de krigförande länderna. Forskarna menade att Saddam Hussein fick bli metonymi för Irak, han användes som personifikation för ett helt land.
Frågan om nyhetsvärdering tas upp i Bilden av Sverige – studier av nyheter och nyhetsideologier i TV, radio och dags-press, skriven av Jörgen Westerståhl och Folke Johansson (1985). Forskningsresultaten, avsedda att åskåd-liggöra den samhällsbild medierna presenterar, bygger på stora massmedieundersökningar.
Det finns flertalet rapporter, avhandlingar och uppsatser på olika nivåer som analyserar hur medierna be-vakar diverse olika nyhetshändelser. Maria Jonsson har skrivit magisteruppsatsen Flodvågskatastrofen i svensk
3 nyhetspress– En kvalitativ innehållsanalys av katastrofrapporteringens fem första dagar i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten (2005). Syftet med denna studie är att undersöka hur svensk nyhetspress, med hjälp av text- och innehållsanalys, beskriver flodvågskatastrofen i Sydostasien. Resultaten sätts sedan i relation till teorier om nyhetsvärdering, medielogik och de pressetiska reglerna. I resultatet skriver Maria Jonsson
Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spe-kulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta. (Jonsson, 2005 s. 3).
Kandidatuppsatsen Vem har rätt till berättelsen? - Nyhetskonstruktionen i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen skriven av Linda Engshagen (2002), har också sin utgångspunkt i att undersöka mediernas bevakning av en specifik händelse. Med konstruktivism och medielogik som teoretisk utgångs-punkt är syftet att undersöka rapportertingen kring lasermannen och de människor han besköt. Resultatet visar att:
… medierna kategoriserade människor på samma sätt som lasermannen, det vill säga att de dömde människor efter utseende så att ”mörka” personer kunde räknas till in-vandrare och ”ljusa” som svenskar. Rapporteringen gick från att handla om människor som blivit beskjutna till att handla om rädda och oroliga invandrare som besköts. Genom min undersökning ser jag att journalisterna från början rapporterade individu-ellt men utan egna kopplingar och analyser och att de sedan kom att följa samma me-dielogik och form. Artiklarna fick samma teman och vinklar och samhällsdiskurser som rasism och främlingsfientlighet återspeglades. Genom att fortsätta på en redan pågående debatt påverkade medierna debatten genom ett nytt synsätt. Effekten av en sådan rapportering kan vara att läsarna anammar mediernas indelning av människor, som grundar sig på stereotyper och schabloner. (Engshagen, 2002 s. II)
Det existerar även studier som syftar till att beskriva hur medier skildrat händelser och/ eller perso-ner/grupper. Detta undersöks bland annat i kandidatuppsatsen Folket i fokus- En kvalitativ textanalys av hur den irakiska civilbefolkningen skildras av Dagens Nyheter och New York Times under Irakkriget 2003(Lilja & Marx, 2003). Syftet med denna studie är att åskådliggöra skildringen av den irakiska civilbefolkningen i den svenska tidningen Dagens Nyheter och amerikanska tidningen New York Times. Lilja och Marx använder sig av teorier kring bland annat mediernas villkor och medielogik. Resultatet visar att:
… NY Times rapporterar mer om kurdernas situation än vad DN gör. Därtill skildrar DN irakierna som i stort sett negativa till kriget medan NY Times ofta skildrar irakierna som förväntansfulla och positiva inför kriget, och tacksamma efter att kriget brutit ut. I NY Times fokuseras det ofta på de amerikanska soldaterna och tidningen har även så kallade ”inbäddade journalister” som följer trupperna i Irak. Ytterligare en tydlig skillnad vi märkt är att DN i större utsträckning än NY Times redovisar sina källor. (Lilja & Marx, 2003 s. II)
Examensarbetet Andra Avenyn- Omskriven eller nedskriven?, skriven av Alexandra Bengtsson & Patrik Lind-berg, undersöker även det medieskildringar, i detta fall hur ett televisionsprogram skildrats i dagspress (2008). Syftet är att undersöka hur dagspressen har skildrat Andra Avenyn som en nöjesnyhet, med ut-gångspunkt i teorier om nyhetsvärdering. I resultatet skriver de att:
Utifrån vårt resultat har vi kunnat dra slutsatser om vad som utmärker en nöjesnyhet om Andra Avenyn. Vi har sett tydliga tendenser till att den ofta berör en känd person. Vi har även sett både positiva och negativa inslag. Den har inte berört personers privatliv i den utsträckning vi förväntat oss. Personifiering och tillspetsning är tvåut-märkande tekniker som journalisterna har använt sig av. (Bengtsson & Lindberg, 2008 s. 2)
4 Det går alltså finna ett stort antal tidigare studier som berör mediernas rapportering och hur de skildrar händelser och personer. Utifrån ovannämnda studier kan dessa sammanfattas att innefatta ett snarliknande resultat. Stereotypisering, tillspetsning och personifiering nämns i flertalet studier vara journalistiska tekni-ker som brukas. Det kan därav vara till nytta för denna studie att bland annat undersöka förekomsten av användandet av diverse olika journalistiska tekniker då det i tidigare studier verkar vara ett förekommande drag i mediers rapportering. Vad som även kan tänkas vara intressant att undersöka är vilka aktörer som får mest utrymme i rapporteringen då det i tidigare nämnda studier även har visat sig beröra offentliga personer eller lägga mer fokus på en grupp än en annan. Dessutom har nyhetsvärdering varit en teori som i ovannämnda studier använts för att skapa förståelse för mediernas sätt att tänka och arbeta. Således är även nyhetsvärderingsteori användbar i studien. Genom denna studie kan tidigare resultat antingen kunna komma att styrka eller dementera diverse påståenden som varit slutsatser i tidigare studier.
5
3 Teori
I följande avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Avsnittet behandlar teorier kring press-etik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad, medielogik, nyhetsvärdering samt specifika drag för mor-gon- respektive kvällstidningar. Samtliga teorier bidrar till förståelsen av det empiriska resultatet och vidare hjälper de att nå studiens syften samt besvara dess frågeställningar. Teorierna om medielogik, nyhetsvärde-ring samt objektivitet har sedan operationaliserats till analysschemat.
3.1 Pressetik
Både dags- och veckopress har på det redaktionella planet satt upp egna, frivilliga pressetiska regler (Ha-denius, Weibull & Wadbring, 2008). De pressetiska reglernas grunder kommer från Publicistklubben som bildades år 1874 och vissa av reglerna kom till redan i början av 1900-talet. Publicistklubben var en organi-sation som bestod av både redaktörer och utgivare och deras gemensamma nämnare var att de vill ha pressen skulle utmärkas av god journalistik. År 1916 inrättades hedersdomstolen Pressens Opinionsnämnd (PON) vars uppgift var och fortfarande är att lösa tvister. Idag är Publicistklubben (PK), Svenska Journa-listförbundet (SJF), Tidningsutgivarna (TU) och Sveriges Tidskrifter huvudmän för den pressetiska verk-samheten och bildar det gemensamma organet Pressens samarbetsnämnd som i sin tur har ansvar för de pressetiska reglerna, PON:s stadgar och PO:s instruktioner.
Vanligast är att pressetik handlar om var gränsen mellan den privata och offentliga sfären ska dras (Hade-nius & Weibull, 2005). Nyhetsjournalistikens innehåll handlar oftast om offentliga personer på offentlig plats. En enighet kring detta råder och anses vara rimligt, likaså att privatpersoner i privatsfär inte upp-märksammas. Vad som däremot leder till gränsdragningsproblem inom journalistiken är hur offentliga personer i privatsfären samt privata personer på offentlig plats ska behandlas. De etiska reglerna manar till försiktighet i båda avseenden. Den mest frekventa anmälningen som inkommer till PON avser kränkning av den personliga integriteten.
Av de pressetiska reglerna finns det tre olika delar: publicitetsreglerna, yrkesreglerna och en checklista för redaktionell reklam (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Publicistreglerna är äldst av dessa tre och ska slå vakt som “god publicistisk sed”. Det är PON:s och PO:s uppgift att övervaka hur dessa regler efter-följs.
Huvudpunkterna i de publicistiska reglerna är som följer (Pressens Samarbetsnämnd, 2002): 1. Ge korrekta nyheter
2. Var generös med bemötanden
3. Respektera den personliga integriteten 4. Var varsam med bilder
5. Hör båda sidor
6. Var försiktig med namn
De pressetiska reglerna är bland annat uppsatta för att den ”verklighet” medierna skildrar ska vara så kor-rekt som möjligt. Mediernas rapportering ska vara tillförlitlig. För att nyheterna ska vara korkor-rekta är ett av kraven sanning. Sanningskravet är även en del av Jörgen Westerståhl definition av objektivitet.
3.2 Objektivitet
Sedan slutet av 1960-talet har objektivitet varit ett viktigt begrepp inom journalistiken (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Statsvetaren Jörgen Westerståhl gjorde 1972 ett försök att definiera objektivitetsbe-greppet utifrån radiolagen. Westerståhl ansåg att det inte fanns någon absolut objektivitet men att
objekti-6 vitetsbegreppet för nyheter präglas av två nyckelord: saklighet och opartiskhet. Respektive nyckelbegrepp omfattar två grundkrav. Saklighet utgörs av sanningskravet samt kravet på relevans, medan opartiskhet består av balans/ickepartiskhet och neutral presentation. Sanningskravet kan ses som överordnat de övriga tre kraven och är lättast att definiera men det svåraste att undersöka. Om en händelse är osann gör det i sin tur att den saknar relevans och är därmed ointressant att balansera och presentera neutralt. Relevans-kravet innebär dels att nyheten får den plats och utrymme som är rimligt och dels att nyheten behandlar de delar som är relevanta för den specifika nyhetshändelsen (Westerståhl, 1972). Vad som anses vara rele-vant bestäms utifrån de krav som finns uppställda i nyhetsvärdering. En nyhet är balanserad när den ger olika parter utrymme och inte heller undanhåller några väsentliga fakta. Det kan vara svårt att avgöra om en nyhet uppfyller balanskravet då det kan vara svårt att balansera den ena polens version mot den andras. Kravet på neutral presentation uppfylls genom att journalisten inte använder sig av värderande attribut eller tar ställning på något sätt för eller emot någon part.
Figur 3.1
Westerståhls skiss över objektivitetsbegreppet (Westerståhl, 1972 s. 12).Huruvida balanskravet går att uppfylla kan till viss del bero på vilket format det specifika mediet besitter, det vill säga om utrymme finns för att skapa balans. Olika typer av medier har olika format. Det innebär att nyheter måste anpassas till särskilda medieformatet, vilket är en av medielogikens byggstenar.
3.3 Medielogik
Varje nyhetsredaktion omfattas av normer, regler och rutiner för vilka händelser som utgör potentiella nyheter och hur nyheterna ska formuleras (Nohrstedt & Ekström, 1996). Dessa normer och regler existe-rar som kunskap utan att de dagligen behöver uttalas. Reglerna och normerna är inte konstanta utan de arbetande på redaktionen har handlingsfrihet, men inom en viss ram. Denna arbetsprocess, att värdera och skapa nyheter, styrs bland annat av två centrala villkor enligt Bengt Johansson, forskare vid Institutio-nen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (Johansson i Nord & Strömbäck (red), 2004). Dessa villkor är ekonomiska resurser samt medielogiken. I denna studie är det andra villkoret relevant och intressant att beakta.
Begreppet medielogik presenterades redan 1979 av sociologerna David L. Altheide och Robert P. Snow i boken Media logic (Altheide & Snow, 1979). Medierna utgör en stor del av de kommunikationsprocesser som påverkar samhällets form och det är genom dem som allmänheten ser verkligheten och således kan tolka den (Altheide & Snow 1979; 1991).
7 Altheide och Snow definierar begreppet medielogik enligt följande:
In general terms, media logic consists of a form of communication; the process through which media present and transmit information. Elements of this form include the various media and the formats used by these media. Format consists, in part, of how material is organized, the style in which it is presented, the focus or emphasis on particular characteristics of behavior, and the grammar of media communication. Format becomes a framework or a perspective that is used to present as well as in-terpret phenomena. (Altheide & Snow, 1979 s. 10)
Altheide och Snow menar att medielogiken består av en form av kommunikationsprocess vilken medierna igenom presenterar och överför information. Denna form av kommunikation inkluderar olika medier och deras varierande format. Formatet består av fyra olika faktorer enligt Altheide och Snow. För det första omfattar formatet hur materialet är organiserat. Vidare består den andra faktorn av materialets utformning och utseende. Formatet har även fokus på särskilda karaktärsdrag för hur olika mediers format fungerar. Till sist inkluderar formatet masskommunikationens grammatik. Genom denna definition av formatet bil-dar det en ram för hur nyhetsmaterialet ska presenteras och för att tolka olika fenomen i nyhetsinnehållet. Stig Hadenius, Lennart Weibull och Ingela Wadbring följer den linje Altheide och Snow valt. Kortfattat beskriver de medielogiken som en av de faktorer som påverkar valet av nyheter (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). De menar att medielogiken har betydelse ”i bemärkelsen vilket format nyheten har, det vill säga hur väl den kan anpassas efter mediernas formspråk.” (s. 305). En nyhet med avsaknad av bildma-terial är exempelvis inte optimal för TV.
Medieprofessorn Kent Asp har brutit ner begreppet och menar att det går att särskilja fyra huvuddelar som medielogiken omfattar - mediedramaturgi, medieformat, mediernas arbetsrutiner samt arbetsmetoder. Följande definieras de fyra huvuddelarna (Asp, 1990 s. 9):
1. Mediedramaturgi - en samling beslutsregler och överväganden som existerar för att fånga och be-hålla publikens uppmärksamhet. Hernes har beskrivit sex olika tekniker medierna kan använda för att intressera läsaren och få denne att fortsätta läsa. Strömbäck har valt att utvidga teorin och har lagt till en sjunde punkt på listan; stereotypisering. De sex första teknikerna kategoriserade Hernes på följande sätt (Nord & Strömbäck, 2002 s. 34 – 35):
• Tillspetsning – Innehållet måste kortas ner i klara formuleringar på grund av det begränsade utrymmet de olika medierna har. För att innehållet ska utmärka sig i dagens stora informa-tionsflöde är det således nödvändigt att tillämpa tillspetsning och spetsa innehållet då varken utrymme eller intresse finns för långa texter med komplicerade argument.
• Förenkling – Ofta är innehållet till en början relativt komplext vilket försvårar för medierna att intressera mottagaren. För att gå runt detta problem byts komplexa ord och meningar ut mot förenklingar. Tanken är att allmänheten ska kunna förstå innehållet och därför bör även många och svårtydliga argument och resonemang utformas enkelt, kort och koncist.
• Polarisering – För att skapa intresse för nyhetsinnehållet är polarisering och konflikter bland de mest effektiva teknikerna. Polarisering innebär att ställa till exempel olika parter eller per-spektiv i motsatsförhållande till varandra. Detta ger upphov till känslor och gör innehållet mer lättillgängligt.
• Intensifiering – Ju mer intensiv en händelse framstår, desto mer uppmärksammas den. Vik-tigt är därför att, om händelsen i sig inte är speciellt intensiv, försöka göra den mer spännan-de och intresseväckanspännan-de genom intensifiering.
8 • Konkretisering – Det är både lättare för såväl journalisterna att rapportera om något som är konkret som för mottagarna att förstå det. Det som är konkret bör därför framhållas och det som är abstrakt bör konkretiseras för att mottagarna ska uppmärksamma nyhetsinnehållet. • Personifiering – En av de komponenter som intresserar mottagarna mest är människor.
Människor är även något väldigt konkret. Att således ge en händelse ett ansikte gör att tagaren uppmärksammar den. Detta sätt att väcka uppmärksamhet ger även upphov till mot-tagarnas förmåga att känna identifikation, vilket är effektivt när mottagarna söker sig fram i informationsöverflödet.
• Stereotypisering – För att underlätta för mottagarna då de ska skapa ordning i sina tankar och förenkla dem är stereotypisering användbart. Stereotyper bygger på generaliseringar vil-ket således skapar en igenkännande effekt. Saknas igenkänning så existerar inte stereotypen utan det måste finnas ett gemensamt tänkande kring den. Genom stereotyper tillförs dessut-om information på grund av den kunskap mottagarna redan har dessut-om stereotyperna.
Samtliga av de ovanstående teknikerna utgör delar av den mediedramaturgi som Asp beskriver som en av de fyra huvuddelarna i medielogik. De tre resterande huvuddelarna utgörs av medieformatet, mediernas arbetsformat samt arbetsmetoder.
2. Medieformat - passning till mediets arbetsformer. Dagens medier, till exempel TV, radio och tid-ningar, arbetar med olika format (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Dessa format är ofta be-gränsade både i omfång och i funktion vilket innebär att olika nyheter kan anpassa sig bättre eller sämre till olika typer av medieformat.
3. Mediernas arbetsrutiner - anpassning till mediernas arbetsrutiner. Medierna idag följer fasta ruti-ner på redaktionen för att få det dagliga arbetet att fungera effektivt (Hadenius, Weibull & Wad-bring, 2008). En rutin kan till exempel vara dagstidningarnas pressläggningstider. Samma princip gäller således här: vissa nyheter fungerar bättre ihop med vissa mediers arbetsrutiner än andra. Det gäller att anpassa nyheterna till rutinerna.
4. Mediernas arbetsmetoder – innebär mediernas arbetslogik. Medierna som idag existerar på mark-naden har olika förutsättningar i form av bland annat teknologi och ekonomi (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Dessa förutsättningar påverkar således mediernas tillvägagångssätt vid fram-ställning av nyheter.
Vilka händelser som till sist blir en nyhet avgörs således inom ramarna för medielogiken (Hadenius, Wei-bull & Wadbring, 2008). Detta innebär att händelserna anpassas hårt för att passa de olika medierna och därför utgör nyheter relativt ofta ”konstruktioner”. Dessutom påverkas mediernas nyhetsinnehåll av deras egen profil.
Anpassning är ett nyckelbegrepp inom medielogikens ramar. För att en nyhet ska behöva anpassas krävs det att den händelse som ligger bakom anses utgöra en potentiell nyhet. Vissa krav bör uppnås, egenska-per ska besittas och genom en värdering av i första steg händelsen, därefter nyheten som nu händelsen kommit att utgöra, skapas till sist en faktisk nyhet. Hur dessa krav samt egenskaper ser ut och hur arbets-processen går till har länge diskuterats. Processen benämns nyhetsvärdering.
3.4 Nyhetsvärdering
Endast ett fåtal av de otaliga händelser som dagligen inträffar kan rubriceras som nyhet och orsaken till detta är enkel enligt Strömbäck: ”Verkligheten är obegränsad, mediernas format är begränsade.” (2004 s. 120). För att kunna bedöma vilka händelser som borde publiceras som faktisk nyhet har flertalet försök
9 gjorts för att definiera vad som krävs av händelsen, vilka egenskaper nyheten och sedermera artikeln bör besitta, vilket i förlängningen även omfattar vad som till sist avgör en händelses och nyhets värde.
År 1924 definierade Walter Lippman vad som avgör om en händelse utgör en potentiell nyhet (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Den amerikanske journalisten påstod att det viktigaste var för den enskilde journalisten att avgöra om mottagarna hyste ett intresse för händelsen eller inte. Lippman specificerade sin definition med att utkristallisera två krav en nyhet måste uppfylla. För det första skulle nyheten väcka känslor hos mottagaren och för det andra skulle den ge mottagaren möjlighet till identifikation.
45 år senare utformade kommunikationsforskaren Henk Prakke en modell för att ge en mer generell bild av vad det är som avgör om en händelse är kvalificerad som faktisk nyhet (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Modellen utgår från tre faktorer som beräknas i avstånd: tid, kultur och rum. Om en händelse in-träffar just nu, som berör kulturellt och som sker i närheten har den stor potential att bli en faktisk nyhet. Råder det motsatta förhållandet är sannolikheten att händelsen blir en faktisk nyhet mindre. Således är modellen en utveckling av Lippmans definition i den mening att om händelsen är nära i samtliga tre av-stånd reflekteras det i form av såväl känslor som identifikation hos mottagaren – de två krav som en nyhet måste uppfylla enligt Lippman.
Medieforskaren Håkan Hvitfelt (1985) har utvecklat begreppet ytterligare och menar att nyhetsvärdering som begrepp täcker den totala arbetsprocessen som leder fram till att en nyhet publiceras eller produceras. Både Lippmans krav på en nyhet och Prakkes modell är fortfarande två faktorer som har en avgörande roll då en händelse blir en faktisk nyhet, vilket kan tydas ur de tio egenskaper Hvitfelt anser vara avgöran-de för hur stor sannolikheten är att en nyhetsartikel publiceras (se Hvitfelts lista nedan).
Enligt Hvitfelt (1985) sker värderingen av nyheter på olika nivåer och i olika dimensioner (steg för steg), vilket innebär att verkligheten omformuleras utefter den nivå eller dimension värderingen genomförts. Ämnesurval, händelseurval samt personurval är tre olika dimensioner som är relevanta för denna studie. Ämnesurval innebär att medierna väljer en händelse utifrån olika ämnesområden som till exempel ekono-mi, sport och olyckor. Med händelseurval avses mediernas val av företrädelsevis enstaka, specifika händel-ser framför långa händelseförlopp. Personurval innebär att medierna i stor omfattning väljer en händelse där en enskild människa står i fokus och inte till exempel kollektiva händelser. Anledningen till att person-journalistik är vanligt förekommande är bland annat att medierna har en tendens att utgå ifrån mottagarna och sett utifrån mottagarnas synvinkel är det mer intressant att läsa om enskilda människors agerande än kollektiva händelser. Vid nyhetsvärdering görs urval således steg för steg i olika dimensioner. I detta fall väljs i det första steget ett ämne, därefter i steg två väljs en specifik händelse som inträffat inom det valda ämnesområdet och till sist väljs en specifik situation inom ämnet och händelsen där en enskild människa står i fokus.
Precis som Lippman och Prakke menar att en händelse ska uppfylla vissa typer av krav, för att ha stor chans att kvalificeras som nyhet, finns det enligt Hvitfelt (1985) vissa egenskaper som en nyhetsartikel bör ha för att den till sist ska produceras eller publiceras. Hvitfelt har, utifrån sina studier om vilka händelser som blivit nyheter, skapat en nyhetsvärderingsformel som beskriver dessa egenskaper. Sannolikheten för att en nyhetsartikel ska publiceras eller produceras samt placeras på första sidan och blir huvudnyhet ökar ju mer den berör (Hvitfelt 1985 s.18):
1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor
2. och om det är kort geografiskt och kulturellt avstånd 3. till händelser och förhållanden
4. som är sensationella eller överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner 6. och beskrivs tillräckligt enkelt 7. men är viktiga eller relevanta,
8. utspelas under kort tid men som del av ett tema, 9. har negativa inslag
10 När nyhetsvärderingsprocessen är avklarad återstår att beskriva den faktiska nyheten. Det finns idag vissa rekommendationer eller snarare osynliga regler som beskriver hur en nyhetsartikel bör presenteras. Ut-formningen av rubrik, ingress och brödtext bygger, vid en nyhetsartikel, på samma grund och byggstenar-na är således de samma. ’
3.5 Nyhetsartikelns uppbyggnad
Dagstidningarnas vanligaste sätt för att rapportera en nyhet är i form av en nyhetsartikel (Larsson, 2001). De flesta nyhetsartiklar utmärks av följande (Larsson, 2001 s. 13):
• Det viktigaste kommer först. • Det minst intressanta avslutar.
• Frågorna vem, vad, var, när, hur och varför ska besvaras. • Skriv kort.
Nyhetsartikeln är enkel i sin uppbyggnad vilket i sin tur ger flera fördelar (Larsson, 2001). Den går fort att skriva, vid brist på utrymme är den lätt att korta ner då det viktigaste nämns först och läsaren får snabbt veta vad som har hänt och vad som är av vikt utan att behöva läsa hela artikeln. Nyhetsartikeln innehåller tre olika områden i form av händelse, fakta och åsikter. Ofta blandas de tre områdena med varandra. Hur artikeln är uppbyggd beror därmed på vilka eller vilket område den behandlar.
En nyhetsartikel består i huvudsak av tre delar: rubrik, ingress och brödtext (Larsson, 2001). Rubriken bör bestå av korta, slagkraftiga ord, ge en uppfattning om artikelns innehåll, vara intresseväckande samt vara korrekt. Rubrikens grafiska utseende beror på den specifika artikeln. Det innebär att det inte går att sätta en rubrik innan artikeln är färdig, både ingress och brödtext inräknat. I en rubrik är verb effektfullt. Med detta går det att skilja en rubrik från en överskrift då den senare kännetecknas av att vara övergripande till sin karaktär samt ofta bestå av substantiv. Efter rubriken kommer ingressen i en nyhetsartikel. Denna del har som syfte att informera läsaren om det viktigaste i artikeln och svara på frågan vad, helst redan i första meningen. Ibland kan ingressen även ge svar på frågorna vem, när och var medan svar på hur och varför kommer i brödtexten. En ingress bör inte vara längre än 40 ord och helst kortare än 30 ord.
Efter ingressen börjar brödtexten och det är den som skiftar beroende på vilket område nyhetsartikeln behandlar (Larsson, 2001). Vid rapportering av en händelse börjar brödtexten med att svara på det vikti-gaste som inte kan nämnas i ingressen till exempel av utrymmesskäl eller för att ingressen inte ska överbe-lastas med information. Denna del innehåller information om tid, plats, källa och så vidare och kallas ibland för upptakt. Därefter fortsätter artikeln i kronologisk ordning. Efter att händelsen har rapporterats i rätt tidsföljd följer ofta ett stycke med diverse upplysningar av kompletterande karaktär som lätt kan ute-slutas ur den slutgiltiga texten om den behövs kortas ner.
Åsiktsartiklar har en annan disposition och fokuserar på vad som är mest intressant först och avslutar med det som är minst intressant (Larsson, 2001). Vid denna typ av artiklar användas ofta citering och pratmi-nus för att markera att det är andras ord, inte journalistens egna, som återges. Det kan även vara av vikt att förklara vissa bakgrundsfakta för att dessa ska bli begripliga för läsaren. Även vid nyhetsartiklar av faktaka-raktär kan det vara viktigt att kunna redogöra för bakgrunden. Också i detta fall syftar bakgrunden till att begripliggöra nyhetsartikeln men bakgrund kan även finns med för att det finns ett intresse i att veta. En faktaartikel kan tjäna till att återge det mesta som inte klassificeras in under händelser eller åsikter. Innehål-let kan ofta handla om siffror eller belysa en kommande händelse. Även denna typ av nyhetsartikel ska kunna kortas från slutet och disponeras därför med det viktigaste i innehållet först.
Samtliga nyhetsartiklar bygger således på samma grund, men den journalistiska formen/innehållet skiljer mellan olika typer av dagspress. Både morgon- och kvällstidningar besitter specifika karaktärsdrag.
11
3.6 Morgontidning vs. kvällstidning
En dagstidning är enligt svensk definition, i samband med presstöd, ”en allmän nyhetstidning av dags-presskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer per vecka” (Hadenius, Weibull & Wad-bring, 2008 s. 51). Dagstidningar i Sverige kategoriseras utifrån hur ofta tidningarna utkommer, om tid-ningarna kommer ut i storstad eller landsort, om de utges på morgonen eller kvällen samt om en avgift tas emot från läsaren. Utifrån dessa kriterier har således fem dagstidningskategorier vuxit fram: ”Storstädernas morgontidningar”, ”Storstädernas kvällstidningar”, ”Landsortspressen”, ”Lågfrekventa dagstidningar” samt ”Gratistidningar”.
Svenska Dagbladet tillhör kategorin ”Storstädernas morgontidningar” (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Morgontidningarna karaktäriseras av att de ges ut tidigt på morgonen och den största delen av den totala upplagan säljs via prenumerationer, endast en ytterst liten procentandel säljs som lösnummer. Tidi-gare hade morgontidningen dessutom ett ”fullformat” men idag har de flesta bytt till tabloidformat, vilket ofta anses vara mer användarvänligt. Innehållet i en morgontidning utgörs av allmänna nyheter som oftast presenteras på ett relativt strikt redaktionellt sätt. Uttryckt annorlunda utgör dagens morgontidningar den traditionella ”kvalitetspressen” som fungerar som ”seriös” informationsförmedlare. Allmänna nyheter i en seriös och strikt tappning är således i fokus, men för att nå en bredare publik har morgontidningarna ut-vecklats för att bli mer lättillgängliga med ett innehåll som även omfattas av bland annat nöje, notiser samt familjesidor.
Aftonbladet, som utgör studiens andra studieobjekt, tillhör kategorin ”Storstädernas kvällstidningar” (Ha-denius, Weibull & Wadbring, 2008). I början av 1900-talet började kvällstidningarna att produceras i Eu-ropa. Detta var en ny typ av tidningar influerade av amerikanska tabloidtidningar som innehöll ett annor-lunda formspråk än de tidigare dagstidningarna. Karaktäristiskt för kvällstidningarna var deras format (tab-loid) samt att de såldes i lösnummer. Som tidigare nämnts ges även morgontidningar ut i tabloidformat idag men lösnummerförsäljning är fortfarande utmärkande för kvällstidningarna. Som benämningen anty-der gavs dessa tidningar ut på eftermiddagen/kvällen vilket dock har förändrats. Idag utkommer även kvällstidningarna på morgonen.
Ett av de stora särdragen mellan morgon- och kvällstidningarna utgörs av kvällstidningarnas grund; ett bildrikt innehåll (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Kvällstidningarna förmedlar allmänna nyheter liksom morgontidningarna men kvällstidningarna har sedan begynnelsen fungerat kompletterande till de traditionella morgontidningarna. Anledningen är relativt enkel; eftersom stora delar av allmänheten konti-nuerligt av rutin läser en morgontidning blev kvällstidningarna ett komplement då de inte kunde slå ut morgontidningens etablering, vilket till viss del fortfarande stämmer. För att verka kompletterande känne-tecknas därför kvällstidningarna av personjournalistik, fokus på kändisar, sport, brott, personifiering samt servicejournalistik där tidningen ska vägleda eller ge läsaren råd. Det mest utmärkande draget är dock sen-sationsjournalistiken som ”innehåller någon form av överdrift, spekulation eller hårdvinkling och som an-ses vara populistiskt, trivialt och skandalinriktat” (Ghersetti i Nord & Strömbäck (red), 2004 s. 241). Med hårdvinkling avses här att ett enda perspektiv sätts i centrum (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Denna typ av journalistik kan på grund av dess faktorer uppfattas som icketillförlitlig.
Den journalistiska formen i kvällstidningarna skiljer sig således från morgontidningarna (Hadenius, Wei-bull & Wadbring, 2008). Expressens förste redaktionschef Adam Nycop skapade en mall för denna speci-fika journalistiska form som än idag kännetecknar innehållet i kvällstidningarna. Den kvällspressjournalis-tiska formen utgörs av (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008 s. 275):
1. Uppseendeväckande typografisk utstyrsel. 2. Stoff och rubriker som bygger på identifikation. 3. Hårda och djärva bilder.
4. Feature med praktiskt nyttig information. 5. Krav på realism och fakticitet.
12
3.7 Diskussion kring val av teoretiska utgångspunkter
Samtliga teorier som används som utgångspunkter för studien hänger på något sätt samman och går in i varandra. Dessa faktorer ger ett fylligt teorietiskt underlag. Dock kan några teorier anses vara gamla och väger möjligen därför inte lika tungt idag som de gjorde när de först aktualiserades. Ett exempel på detta är Westerståhls definition av objektivitet. När definitionen kom 1972 var det ett annat dagstidningsklimat i Sverige än vad som råder idag i och med det kan tidningsläsarna ställa andra krav på objektiviteten än tidi-gare eftersom tidningarna inte längre är den enda informationskällan vid en händelse. Genom Internet går det att finna information på flera olika sätt och därmed få en bredare uppfattning. Detta gör att helhets-uppfattningen om en nyhetshändelse inte enbart bygger på information från en källa, i detta fall kvälls- eller morgontidning.
Även de pressetiska reglerna kan i samband med Internets utveckling kännas gammalmodiga då nyhets-flödet har fått en snabbare hastighet idag än vad det hade under 1970-talet då de senaste stora förändring-arna skedde inom pressetiken(Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Detta kan leda till att det kan finnas kryphål och andra sätt att gå runt de etiska reglerna som finns idag. Även Susannne Wigorts Yngvesson, teologie doktor i etik, kritiserar reglerna i sin essäbok Drabbad av journalistik (2008). Yngvesson menar att koderna bör utformas mer principiellt och anpassas till de nya förutsättningar journalister idag har i sitt yrkesutövande. I själva verket, anser Yngvesson, är de pressetiska reglerna motsägelsefulla vid närmare granskning. Kritik förs även mot det så kallade självsanerande systemet och Yngvesson anser att: ”Etiken blir underordnad juridiken. Självsaneringen förväxlas nästintill med ett rättssystem utan att ha vare sig tyd-lighet eller den rättskipning som ett juridiskt system bör ha. Kvar blir en halvmesyr som varken är juridiskt eller etiskt fullt utvecklat.”(Yngvesson, 2008, s. 97). Yngvessons argument för detta är att det dels saknas möjlighet att överklaga ett beslut fattat av PON dels att moral inte behöver vara kodifierad och dels att riktlinjerna för det självsanerande systemet är otydliga och mindre oberoende än inom juridiken. Yngves-sons sista, och enligt henne starkaste, argument är förändringströgheten då det krävs en längre tidsperiod för att ändra på moraliska övertygelser än vad det gör för juridiska regler.
Precis som de pressetiska reglerna, kom även nyhetsvärdering till under den första hälften av 1900-talet. Detta är, trots det, en teori som kontinuerligt har utvecklats och forskats kring, på ett annat sätt än vad som har gjorts kring pressetik, vilket leder till att teorin är användbar än idag. Lippmans definition av en nyhet har utgjort en stabil grund som på flera sätt har kunnat utvecklas i olika steg och omgångar (Hade-nius, Weibull & Wadbring, 2008). Även om teorier utvecklas så är mottagarna och deras intresseområden fortfarande detsamma som när Lippmans definition kom under 1920-talet. Mottagarnas, i detta fall tid-ningsläsarnas, intresse väcks då en händelse är något som kan frammana känslor eller skapa identifikation på något sätt. Av samma anledning kan medielogiken ses som en ännu aktuell teori i flera avseenden. I denna studie är det främst mediedramaturgin som är viktig eftersom den utgörs av olika tekniker och knep som antingen en händelse naturligt innehåller eller som medierna applicerar på händelsen för att skapa intresse. Olika medier har dessutom olika format, arbetsrutiner och metoder, vilket såldes bör tas i beakt-ning vid studerandet av mediernas rapportering och innehåll. Sett till de specifika drag som går att skönja i kvälls- respektive morgonpressens journalistiska form är även mediedramaturgin en viktig aspekt att iaktta. Dessa tekniker har enligt teorier kring morgon- och kvällstidningarnas olika journalistik varit karaktäriska för främst kvällstidningarna. Nyhetsvärderingsteori samt teorier kring medielogik är de teorier som till största del tas med och ligger till grund för kategorisering samt analys av det empiriska materialet.
13
4 Bakgrund
I följande avsnitt presenteras Landsorganisationen i Sverige (LO) samt AMF Pensionsförsäkringar AB. Därefter följer en beskrivning av ”AMF-skandalens” händelseförlopp. Bakgrunden syftar till att skapa en förståelse för den händelse varigenom Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering studeras. Av-snittet bidrar även till en förståelse för innehållet i det material som används, resultatet av undersökningen samt en förståelse för studiens syfte och frågeställningar.
4.1 Presentation av Landsorganisationen i Sverige (LO)
Landsorganisationen i Sverige, LO, bildades år 1898 (Nationalencyklopedin, 20091117). Arbetsuppgiften bestod i att samordna olika fackförbund för att kunna assistera varandra vid bland annat ”lockout”. När organisationen hade varit verksam under ett års tid bestod LO av 16 olika fackförbund med totalt cirka 37 500 medlemmar. Antalet medlemsförbund och medlemmar varierade under första delen av 1900-talet och från år 1917 växte organisationen oavbrutet. År 1945 var 45 förbund anslutna till organisationen och antalet medlemmar uppgick till omkring 1,1 miljoner. Antalet medlemsförbund sjönk därefter beroende på samhälleliga förändringar som orsakat nedläggningar och sammanslagningar av olika förbund. Medlems-antalet fortsatte dock att stiga kontinuerligt.
Idag består LO av 14 samarbetande fackförbund med totalt 1,7 miljoner medlemmar (LO, 20091117). Huvudkansliet är beläget i Stockholm, men runt om i Sverige finns det även 13 lokala distrikt och cirka 150 fackförbund tillhörande LO i landets kommuner. Som uppgift har organisationen att företräda för-bunden och dess medlemmar i förhandlingar, till exempel löneförhandlingar, och på den svenska arbets-marknaden. Dessutom arbetar organisationen med att utreda samhällspolitiska frågor samt att yttra sig vid nya lagförslag – de utgör en remissinstans.
Förutom det samverkande arbetsuppdraget driver LO tre folkhögskolor (Nationalencyklopedin, 20091117). Organisationen är även verksam inom media i form av majoritetsägare av tidningen Aftonbla-det. Resterande del ägs av mediekoncernen Schibsted. Dessutom har organisationen sedan den grundades samarbetat med partiet Socialdemokraterna (S). Bland annat finns LO, sedan dess uppkomst, represente-rad i partiets styrelse och Socialdemokraterna har vid tillfällen fått olika typer av ekonomiskt bistånd till exempel till partiets partipress. Konflikter mellan LO och partiet har dock rått emellanåt.
Högst beslutanderätt i organisationen har organet Kongressen som hålls med fyra års mellanrum (Natio-nalencyklopedin, 20091117). Däremellan utgör Representantskapet det högst beslutande organet som be-står av representanter från de 14 fackförbunden samt LO:s styrelse. Den tredje september år 2000 efter-trädde Wanja Lundby Wedin, Bertil Jonsson, som ordförande i LO. Wanja Lundby Wedin tog på sig ord-föranderollen som första kvinna någonsin i LO:s historia.
Tillsammans med Svenskt Näringsliv äger LO AMF Pensionsförsäkringar AB.
4.2 Presentation av AMF Pensionsförsäkringar AB
AMF är en livförsäkrings- och tjänstepensionskoncern som grundades år 1973 med uppgiften att erbjuda en ”förmånsbestämd tilläggspension för privatanställda arbetare” (AMF, 20091117). Vid starten drevs bo-laget gemensamt med SPP Livförsäkring AB. Idag ägs koncernen, jämnt fördelat, av Svenskt Näringsliv samt Landsorganisationen i Sverige (LO)(Nationalencyklopedin, 20091117). AMF erbjuder pensionslös-ningar för såväl privatpersoner som företag (AMF, 20091117).
14 Idag består koncernen av moderbolaget AMF samt dotterbolagen AMF Fonder AB och AMF Fastighets-förvaltning AB (Nationalencyklopedin, 20091117). Antalet anställda uppgår till cirka 240 personer som samtliga arbetar på det enda kontoret som är beläget i Stockholm (AMF, 20091117). Hos AMF pensions-sparar cirka 3,8 miljoner människor med ett totalt kapital på omkring 328 miljarder kronor. Eftersom bo-laget drivs enligt ömsesidiga principer går hela vinsten till pensionsspararna. AMF är dessutom bland de största ägarna på Stockholmsbörsen. I AMF:s styrelse sitter representanter från de ägande organisationer-na; Svenskt Näringsliv samt LO. Ordförande är Bertil Villard och sedan år 2008 är Ingrid Bonde verkstäl-lande direktör för koncernen.
AMF är, till viss del, det bolag som legat bakom den händelse som uppdagades i mars år 2009 och som av medierna kom att kallas ”AMF-skandalen”. Frågan är vad som egentligen låg bakom den så kallade ”AMF-skandalen”.
4.3 ”AMF-skandalens” händelseförlopp
Följande beskrivning av händelseförloppet är en sammanställning av artiklarna Detta har hänt i AMF-härvan, AMF-skandalen – dag för dag samt Elmehagen betalar tillbaka 8,6 miljoner från Svenska Dagbladet (20091111). Då ”skandalen” är en händelse som fortfarande är så pass aktuell innebär detta att inga andra källor än pressmaterial finns att tillgå i skrivande stund.
Den 14:e mars år 2009 avslöjar Dagens Industri att 80 av AMF:s chefer fått bonusar utbetalade för sam-manlagt 7,7 miljoner kronor. Detta trots att bolaget hade minskat sin avkastning under år 2008 och tagit tillbaka åtta procent av spararnas tillgångar. AMF:s vice VD, Ingvar Skeberg, är den som erhållit störst bonus och kvitterat ut 1,3 miljoner för år 2008. Skeberg, och två andra högt uppsatta chefer, avstår sedan sin bonus efter ett krismöte med AMF:s ledning. Det framkommer sedan att Skeberg valt att flytta sitt sparande strax innan pensionsbolaget tvingats skriva ner pensionsspararnas kapital. Den 17:e mars sparkas därför Skeberg.
Flyttat sitt sparande har även förre VD:n Christer Elmehagen gjort. Några dagar senare, den 21:e mars, avslöjas dessutom att Elmehagen för tio års arbete kommer att få sammanlagt 104 miljoner kronor i lön och pension. Wanja Lundby-Wedin, LO:s ordförande och medlem i AMF:s styrelse, väljer först att inte uttala sig om ”skandalen”. När Lundby-Wedin sedan gör ett uttalande, den 23:e mars, uppger hon att hon känner sig lurad. Det framkommer dock att hon undertecknat fem årsredovisningar, där uppgifter om Elmehagens pension finns redovisat vilket leder till att en utredning tillsätts.
Vid denna tidpunkt är Lundby-Wedin med i 24 styrelser. Den 25:e mars skriver Lundby-Wedin följande i ett pressmeddelande ”Jag ångrar samtidigt att jag inte efterfrågade det avtal som ersättningskommittén hade träffat angående vd:s lön och pensionsvillkor.”. Enligt Lundby-Wedin bör Elmehagen dessutom be-tala tillbaka 20 miljoner kronor.
Socialdemokraterna rasar i opinionsmätningar och i en radiointervju den 4:e april kritiserar Mona Sahlin Lundby-Wedin. Sahlin uttalar sig: ”Jag tycker att det är mycket som talar för att Lundby-Wedin bör lämna AMF:s styrelse.”. Även hälften av svenskarna är missnöjda och de vill att Lundby-Wedin ska avgå som ordförande i LO enligt en Synovateundersökning. Dagen efter, den 5:e april, meddelar Lundby-Wedin att hon avgår som styrelseledamot i AMF och därpå lämnar Lundby-Wedin sina uppdrag i AMF, försäkrings-bolaget AFA och Aftonbladet. Den 12:e maj skriver Svenska Dagbladet att LO:s ordförande, Lundby-Wedin, lämnar samtliga uppdrag i styrelserna för LO:s och Svenskt Näringslivs gemensamägda bolag. I juni går den förre VD:n för AMF, Christer Elmehagen, med på att betala tillbaka 8,6 miljoner kronor till AMF:s pensionssparare.
15
5 Syfte och frågeställningar
I följande avsnitt konkretiseras studiens syfte och frågeställningar som ligger till grund för både den empi-riska undersökningen och den teoretiska analysen.
5.1 Studiens syfte
Syftet med denna studie är att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför mediernas rapporte-ring krapporte-ring ”AMF-skandalen”, som uppdagades den 14 mars 2009, såg ut som den gjorde.
Genomförandet av studien är viktigt för att visa på hur medierna, genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheterna.
5.2 Frågeställningar
För att uppnå det syfte som satts upp för denna studie ska följande frågor besvaras och diskuteras: 1. Hur beskrev Svenska Dagbladet ”AMF-skandalen” i sin rapportering?
2. Hur beskrev Aftonbladet ”AMF-skandalen” i sin rapportering?
3. Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstid-ningen Aftonbladets rapportering?
4. Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?
I denna studie representeras medierna av Svenska Dagbladet samt Aftonbladet under den period närmast efter ”AMF-skandalen” och då mediebevakningen var som mest intensiv. De två första frågeställningarna tjänar till att beskriva hur rapportringen kring AMF-skandalen såg ut och därmed uppfylla första delen av studiens syfte. För att kunna besvara dessa kommer kvalitativ systematisk textanalys användas som red-skap.
För att kunna besvara den senare hälften av frågeställningarna och därmed uppfylla den andra delen i syf-tet används teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivisyf-tet, nyhetsartikelns uppbyggnad, journalistikens innehåll samt vad som kan utmärka morgon- respektive kvällspress. Genom att studera nämnda teorier kan en förståelse skapas för vilka skepnader rapporteringen kan ta och vad som i längden kan inverka på hur en händelse beskrivs, i detta fall ”AMF-skandalen”. Med en kunskap om dessa fakto-rer, och i vidare benämning att sätta dem i relation till undersökningens resultat, ger detta underlag för diskussion och teoretisk analys.
16
6 Material och metod
I följande avsnitt redovisas det material som legat till grund för den empiriska undersökningen. Efter följer en beskrivning av den metodteori som använts. Därpå presenteras de urval och avgränsningar som gjorts för den empiriska undersökningen samt de två studerade tidningarna. Utöver detta konkretiseras även till-vägagångssättet för undersökningen i avsnittet. Avsnittet bidrar till ökad förståelse för hur undersökning-ens tillvägagångssätt sett ut, de brister som kan identifieras i samband med undersökningen samt varför val av metod och material gjorts.
6.1 Material
Materialet består av nyhetsartiklar ur pappersversionen av Aftonbladets nyhetssektion samt sektionerna Nyheter och Näringsliv ur Svenska Dagbladet. Anledningen till att materialvalet föll på Svenska Dagbladet och Aftonbladet är att dessa skiljer sig från varandra då den ena är en morgontidning medan den andra är en kvällstidning. Detta är intressant på grund av att skrivsättet skiljer sig mellan olika typer av dagspress. Vad som kan ses som en brist i materialvalet är att de båda tidningarna, till viss del, ägs av samma medie-koncern. Däremot skiljer sig tidningarnas politiska ståndpunkt åt, vilket kan ses som intressant. Dessutom finns LO med i ägarbilden när det gäller både AMF och Aftonbladet, vilket också kan ses som intresse-väckande. Problem som ovanstående faktorer skulle kunna medföra är att vissa likheter och skillnader kan komma att finnas som kanske inte skulle ha existerat om ägarförhållandena och politiska förhållningssätt haft ett annat utseende. Dessa faktorer kommer att finnas i åtanke när det empiriska materialet analyseras. Då materialet är insamlat från Retriever, som är en fulltextdatabas för press, förekommer inga bilder. Dessutom finns ingen information om var på tidningssidan artikeln fysiskt har varit placerad. Det är på grund av detta inte heller helt okomplicerat att kunna urskilja ingress från brödtext då det inte blir samma utformning av texten när den tagits från en fulltextdatabas, vilket skulle kunna ses som en brist. För att trots detta kunna undgå denna komplikation har pappersversionen av respektive tidning studerats. Även det faktum att artiklarna tagna från Retriever har styckeindelningar har lett till en förenkling av att kunna urskilja vad som är ingress och ej. I den tillgängliga versionen av Retriever finns endast tillgång till tryckta upplagor av aktuella tidningar. Då studien inte intresserar sig för internetupplagornas artiklar eller dylikt var inte detta något problem eller utgjorde någon begränsning i undersökningsmaterialet. Anledningen till valet av enbart tryckt press, var den gängse uppfattningen att det finns en stor likhet mellan det material som publiceras på webben respektive i papperstidningarna. Genom att endast söka i en textdatabas är det eventuellt vissa artiklar som går förlorade i och med beroendet av sökord. Eventuella artiklar som skulle ha varit inräknade i undersökningen kan gå förlorade om de inte innehåller det aktuella sökordet.
Även visst material kan saknas i en textdatabas eftersom inte tidningarna lagras i sin helhet. Av samma anledning är det tänkbart att gå miste om artiklar då det inte alltid är möjligt att se om det är en nyhetsarti-kel eller någon annan typ av artinyhetsarti-kel, främst i Aftonbladet. För att undgå detta har innehållet studerats och skribentens journalistiska roll identifierats för de artiklar där det inte framgått vilken typ av artikel det är. Enbart nyhetsartiklar är aktuella för denna studie och därför finns inte heller någon anledning till att analy-sera de bilder som kan tänkas illustrera texten eller eventuella texter som skulle kunna vara publicerade i bilagor hos respektive tidningar. Dock skulle det kunna vara intressant att även inkludera bilder och bild-texter i undersökningen även om syfte och frågeställningar skulle behöva utvecklas om så var fallet. Det hade även kunnat ge en intressant studie om ledare, krönikör och insändare hade valts som material. Till detta hade en annan undersökning krävts med ett annorlunda syfte och frågeställningar.
17
6.2 Metodteori
Metod kan beskrivas som redskap som används för att lösa ett problem och hitta ny kunskap (Holme, 1996). Inom samhällsvetenskapen finns det två skilda metodiska angreppssätt, kvantitativ metod respekti-ve kvalitativ metod. De kvantitativa metoderna är till största delen formaliserande och strukturerade och de kvalitativa metoderna präglas av ett förstående syfte och en vilja att förstå helheten. Då syftet för denna studie är att nå en ökad förståelse för hur mediernas rapportering kan se ut lämpar det sig i detta fall bäst med en kvalitativ metod. För att kunna nå en ökad förståelse för hur och varför mediernas rapportering såg ut som den gjorde kring ”AMF-skandalen”, är själva undersökningsobjektet de nyhetsartiklar som be-rör själva rapporteringen. För att uppnå detta blir kvalitativ textanalys en lämplig metod.
Kvalitativ textanalys kan delas in i två olika huvudtyper, dels att systematisera innehållet i valda texter och dels att kritiskt granska innehållet (Esaiasson, 2007). Dessa två huvudfåror kan därefter delas upp i ytterli-gare tre kategorier vardera. Vid systematiska textanalyser är dessa tre kategorier till för att klargöra tanke-strukturen, logiskt ordna och klassificera innehållet. En kritiskt granskande undersökning tar steget längre än en systematiserande. Om syftet med studien är att kritiskt granska finns följande tre varianter: idékritisk analys, ideologikritisk analys samt diskursanalys.
Textanalys anses ofta vara objektsstyrd, vilket innebär att det är egenskaperna i den valda analystexten som avgör vilket arbetssätt som är bäst lämpat (Østbye, 2003). Syftet för denna studie är att nå en ökad förstå-else för hur och varför mediernas rapportering såg ut som den gjorde kring en specifik händförstå-else och där-för lämpar det sig i detta fall att systematisera innehållet genom att logiskt ordna nyhetsartiklarnas innehåll i lättöverskådliga och förbestämda kategorier (Esaiasson, 2007). Vilka kategorier som är lämpliga bestäms utifrån de teorier som behandlas i studiens teoriavsnitt samt utifrån studiens syfte och frågeställningar. En styrka med vald metodansats och metod är att tänkbara egenskaper hos texten inte behöver anges (Holme & Solvang, 1997). Ett öppet förhållningssätt innebär att studien blir mer förutsättningslös (Esaias-son, 2007). I studien används en kombination av öppet förhållningssätt genom analysschemats dimensio-ners kategorier ”annat” och på förhand definierade egenskaper. I detta fall är det att rekommendera då de två olika varianterna stöttar varandra genom att undersökningen i viss grad kan styras av innehållet i ny-hetsartiklarna samtidigt som de, för syftets skull, mest relevanta egenskaper redan finns definierade. Kom-binationen av ett öppet förhållningssätt och förhandsdefinierade egenskaper leder också till att studien kan ge både förklaring och förståelse till mediernas eventuella påverkansfaktor.
Det finns många olika sätt att studera mediernas innehåll på, men det finns också många olika typer av innehåll i dagens alla medier (Østbye, 2003). Alternativa metoder till just denna studie skulle kunna vara en semiotisk textanalys där ambitionen skulle vara att hitta de bilder och tecken som används för att beskriva en nyhet. I en studie med samma undersökningsenheter men med ett annat syfte skulle det gå att använda sig av en kvantitativ metod med ambitionen att både beräkna den fysiska storleken på artiklar genom att mäta spaltmeter och genom att söka efter vissa bestämda ord, uttryck eller företeelser i nyhetsartikeln. I en studie med samma syfte men andra undersökningsenheter skulle det kunna vara intressant att, genom kva-litativ textanalys, analysera innehållet i ledare, krönikor och insändare och då med fokus på retoriken eller argumentationen i dessa.
6.3 Urval och avgränsningar
Inför “artikelsöket” vid val av material identifierades fyra tänkbara sökord för att kunna ge ett brett spekt-rum av träffar och en uttömmande bild av hela “AMF-skandalen”. Sökningen specificerades tidsmässigt från 14:e mars till och med 9:e april år 2009. Anledningen till det valda datumintervallet var att “AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars och för att Wanja Lundby-Wedin den 6:e april avsade sig sina sty-relseuppdrag i AMF, AFA samt Aftonbladet. För att ha möjlighet att få med artiklar om detta sattes da-tumintervallets sista dag den 9:e april.
18 Sökorden som användes var följande:
• AMF • LO
• “Wanja Lundby Wedin” • “Christer Elmehagen”
Valen av sökord kan motiveras med att dessa fyra var händelsens huvudaktörer och medierna lade därmed störst fokus på dessa under rapporteringen. Vid materialinsamlingen gick det att konstatera att materialet kunde anses vara mättat redan efter sökningarna på AMF och LO, då inga nya träffar gavs vid sökning på “Wanja Lundby Wedin“ och “Christer Elmehagen“. En brist vid val av sökord skulle kunna vara att det i händelsen fanns fler aktörer som också gavs stor plats i rapporteringen. Bemötande av denna kritik är att flera av de övriga aktörer som inte definierats som sökord gestaltades i samma texter som de valda aktö-rerna vilket innebär att de eventuella träffar sökningen skulle ha givit redan påträffats vid en tidigare sök-ning, då materialet ansågs vara mättat redan efter sökningarna på AMF och LO.
6.4 Metodtillämpning
I ett första stadie av materialinsamlingen valdes de nyhetsartiklar som vid en snabb överblick verkade ha “AMF-skandalen” som fokus och var av nyhetskaraktär. Därefter kategoriserades de valda artiklarna i veckointervaller för att kunna ge en översikt om när rapporteringen var som mest intensiv. Veckorna be-stämdes efter följande mönster: vecka 1, 14:e-20:e mars, vecka 2, 21:e-27:e mars, vecka 3, 28:e mars-3:e april, och till sist vecka 4, 4:e-9:e april.
När artiklarna var ordnade efter datum skedde en mer grundlig läsning av allt material där eventuella dubbletter sorterades bort. Även artiklar som vid en mer omsorgsfull läsning inte hade “AMF-skandalen” i fokus eller inte var en renodlad nyhetsartikel, utan var insändare, ledare eller krönika, blev bortsållade. Ef-ter att denna sorEf-tering var genomförd bestod maEf-terialet av totalt 95 stycken artiklar, varav 55 stycken från Svenska Dagbladet och 40 stycken från Aftonbladet vilket anses vara denna studies population. De utval-da artiklarna kännetecknas av att de är nyhetsartiklar och att de i huvudsak berör “AMF-skanutval-dalen” och dess verkningar på ett eller annat sätt. Detta innebär att artiklar där huvudområdet till exempel var “che-fers bonusar” men ändå nämner AMF i sin text således inte är medräknade som en giltig artikel. Ytterliga-re en gång genomfördes en grundlig läsning för att fem Ytterliga-repYtterliga-resentativa artiklar från Ytterliga-respektive tidning skul-le kunna väljas ut som undersökningsobjekt. Vaskul-let av dessa sammanlagt tio artiklar utgick från att dessa skulle kunna representera denna studies population av respektive tidnings rapportering. I samband med urvalet av artiklar upprättades ett analysschema för att den empiriska undersökningen hela tiden skulle kunna utföras på samma grund och i samma ordningsföljd för att studien skall kunna kallas systematisk. Analysschemat består av följande åtta dimensioner:
1. Sakområde 2. Avstånd 3. Händelsens frekvens 4. Aktörer 5. Inslag i händelsen 6. Journalistisk form/teknik 7. Opartiskhet
8. Värdering av hela artikeln
Nästa steg var att tillsammans definiera samtliga dimensioner för att på så sätt skapa ett gemensamt för-hållningssätt till analysschemats olika delar (se bilaga 1 för analysschemat i sin helhet med dimensionsdefi-nitioner samt motiveringar). Underlaget för analysschemat går att återfinna i studiens teoriavsnitt. Genom att operationalisera de teorier som beskrivs till dels dimensioner och dels dimensionskategorier skapades
