Sammanfattning av resultat för Artikel 3 Svenska Dagbladet
Sakområde är annat sakområde i rubrik. I ingressen är sakområdet brott. Ett kulturellt avstånd kan urskil- jas i rubrik, i ingressen kan ett rumsligt och kulturellt avstånd urskiljas. Händelsens frekvens i rubrik är annat. I ingressen urskiljs vardaglig. I rubriken framgår aktören elitperson. Ingressen består av aktörerna elitperson, organisation samt LO-medlem. I rubriken urskiljs inget tydligt inslag, alltså annat. I ingressen urskiljs tre inslag, ett positivt, ett negativt och ett annat. Förenkling och vinkling förekommer i rubrik. I ingressen förekommer förenkling, personifiering och polarisering. Rubriken ses som obalanserad och ickeneutralt presenterad, medan det är det omvända i ingressen, balanserad och neutralt presenterad. Hel- hetsintrycket är negativt.
1. Sakområde
Sakområdet i rubriken tillhör kategorin annat sakområde. Det framgår aldrig i rubriken av vilken anledning stödet är ”i botten”. Underliggande går det att koppla till sakområde näringsliv. ”LO-basen” kan leda till antagandet att det syftar till någon inom Landsorganisation i Sverige (LO) vilket i sin tur kan anses höra till svenskt näringsliv. Att någons ”stöd är i botten” kan anses som något negativt och förmodligen har en negativ händelse föregått.
I ingressen kategoriseras sakområdet till brott. Detta kan avgöras utifrån ordsatsen ”måste ta sitt ansvar” samt att något ”måste gå rätt till”. Båda dessa två formuleringar tyder på att det handlar om ett brott då uttrycken ofta används i brottsliga och felaktiga situationer. Uttalandet leder också till att det verkar som ”Jacques Morand” blivit utsatt för brott, som begåtts av Lundby-Wedin eller LO.
2. Avstånd
Rubriken innehåller endast information för att kunna avgöra ett kulturellt avstånd. Då det är ”LO-basen” som mist sitt stöd kan paralleller dras, precis som i dimensionstolkningar för tidigare analyserade artiklar, att benämningen LO syftar till Landsorganisationen i Sverige. Då organisationen har ett stort inflytande i det svenska samhället såväl genom sin stora mängd medlemmar som att de förekommer i ägarbilden för flertalet svenska organisationer samt som en del av svensk nutidshistoria och svensk arbetarkultur är det många som berörs av och uppmärksammar information som omfattar LO. Underförstått skulle även ett rumsligt avstånd kunna bestämmas eftersom en av rubrikens centrala punkter är ”LO-basen” vilket leder till att det är i Sverige som stödet försvunnit. ”LO-basen” associeras till att det handlar om ledningen för LO, eftersom ”bas” kan anses vara en synonym för chef eller ledningen i en organisation - de som basar över de andra. Eftersom LO-borgen är belägen i Stockholm kan “rummet” i rubriken bestämmas till just denna ort.
De avstånd som kan bestämmas från ingressen är kategorierna rumsligt och kulturellt. Det rumsliga avstån- det som kan anas i rubriken förtydligas nu genom att beröra ”hemtjänsten i Stockholm”. Även ett kultu-
Svenska Dagbladet 2009-04-07
Analysenhet 1 – Rubrik
Stödet för LO-basen i botten
Analysenhet 2 - Ingress
Wanja Lundby-Wedin är omtyckt. Men hon måste ta sitt ansvar. Det är åsikten hos en grupp an- ställda vid hemtjänsten i Stockholm. – LO måste förstå att det är medlemmarna som betalar och då måste det gå rätt till, säger Jacques Morand.
42 rellt avstånd kan bestämmas utifrån detta då det är allmänt vedertaget att vara anställd vid hemtjänsten innebär att jobba inom vården och mer preciserat äldreomsorg som utförs i brukarnas hem. Ytterligare faktorer som anger ett kulturellt avstånd är att både ”LO” och ”medlemmar” nämns som i sin tur skapar en förståelse för att det här handlar om just LO-medlemmar. Detta är något som många kan referera till (se dimensionstolkning av “Avstånd” i “Artikel 2 Svenska Dagbladet”).
3. Händelsens frekvens
Rubriken kategoriseras till annat. Rubriken är till sin natur saklig och blir därför svår att tillskriva någon frekvens.
Ingressen anses tillhöra frekvensen vardaglig. Ingressen beskriver en situation som för många är en del av vardagen, därav vald kategori. Innehållet är inte på något sätt sensationellt beskrivet och inte heller över- raskande.
4. Aktörer
En aktör av kategorin elitperson går att identifiera. Antagandet görs att ”LO-basen” förmodligen syftar till enbart en person och inte hela LO:s ledning. Att denne därpå klassificeras som en elitperson beror på att det uppenbarligen handlar om en högt uppsatt nyckelperson i LO som anses vara en offentlig person av något slag. Förmodligen ligger det även någon aktör bakom det stödet som troligtvis är en eller flera LO- medlemmar.
Fyra olika aktörer går att finna i ingressen. Av dessa är det två som kategoriseras som organisation, en som elitperson samt en LO-medlem. Organisationerna består av LO samt ”hemtjänsten i Stockholm”. Den senare kategorin skulle även kunna klassas som LO-medlem men då det i detta fall refererar till hemtjänsten som arbetsplats och inte som yrke eller yrkestitel anses denna aktör vara en organisation. Elitpersonen utgörs här av Lundby-Wedin. Antagandet kan göras att Lundby-Wedin har någon koppling till LO och utifrån rubriken kan slutsatsen dras att Lundby-Wedin är LO-basen eller en del av denna. Aktören bakom utta- landet, ”Jacques Morand”, utgör en LO-medlem. I detta fall görs antagandet att denna aktör är en medlem i LO då denne uttalar sig om att det är medlemmarna som betalar, vilket kan tolkas som aktören är en av dem som betalar.
5. Inslag i händelsen
Inget tydligt inslag går att urskilja i rubriken vilket leder till kategoriseringen annat. Däremot föregås ”stö- det” av en handling som skulle kunna klassas som inslag, att stödja något, vilket i sig inte kan värderas vare sig positivt eller negativt.
Tre inslag går att återfinna i ingressen varav ett är positivt, ett är neutralt och det tredje klassificeras som an- nat. Att Wanja är omtyckt anses vara av positiv karaktär. Det neutrala inslaget består av ”ta ansvar”. Att vara ansvarstagande anses oftast vara en positiv egenskap och således är även att ”ta ansvar” av positiv karaktär. Om resten av den aktuella meningen tas med i beräkningen blir dock innebörden annorlunda då meningen startar med ett ”Men” som ofta används för att peka på att någon form av motsatsförhållande råder eller motargument används. I detta fall väger detta upp den positiva innebörden och inslaget klassas därför som neutralt. Det sista inslaget, med beteckningen annat, är i form av själva uttalandet. Det går inte att tillskriva uttalandet något värde, inte ens neutralt, eftersom att uttala sig inte kan värderas på något sätt. 6. Journalistisk form/teknik
De journalistiska former som använts i rubriken är förenkling samt vinkling. Förenklingen syns genom enkla formuleringar och även genom att använda sig av metaforen ”Stödet är i botten” gör att många kan förstå och ta till sig vad artikeln handlar om. Genom att enbart ge ”LO-basen” plats i rubriken och inte de som står bakom ”stödet” går det att sluta sig till att rubriken därigenom är vinklad.
I ingressen finns kategorierna förenkling, personifiering och polarisering. Precis som i rubriken används inga komplexa meningsbyggnader. Personifieringen syns genom att namnge både Lundby-Wedin och Morand. Med detta ges både LO och LO-medlemmarna ett ansikte. Detta leder även till att kategorin polarisering
43 uppfylls. En pol består av LO-medlemmarna och ”hemtjänsten i Stockholm” och deras motpol blir såle- des LO och Lundby-Wedin. Polerna kan även uppfattas stå i konflikt med varandra.
7. Opartiskhet
Rubriken kategoriseras som obalanserad och ickeneutral. Eftersom det vid tidigare dimensionstolkningar för den aktuella artikeln konstaterats att någon förmodligen ligger bakom det minskande stödet men inte syns i rubriken innebär detta att rubriken är obalanserad då alla de parter som existerar inte ges utrymme. Ge- nom att beskriva det minskade stödet att vara i ”botten” läggs det en värdering i beskrivningen vilket med- för en ickeneutral presentation.
Ingressen däremot anses vara balanserad och neutralt presenterad. Till skillnad från i rubriken ges båda parter utrymme och ungefär ett likvärdigt sådant. Inga värdeord eller andra värderingar läggs in i formuleringen och gör därmed ingressen neutral.
8. Värdering av hela artikeln
Helhetsintrycket av artikeln är negativt. Även om de negativa inslagen inte är överdrivna kan ändå helheten anses vara negativ eftersom det underförstått verkar handla om någon form av felaktigt beteende eller handling. Det negativa helhetsintrycket förekommer på grund av de olika dimensionstolkningar som gjorts för de båda analysenheterna.