Utifrån den empiriska undersökningen som har gjorts av fem artiklar ur Svenska Dagbladet går det att skönja vissa huvudtendenser för varje dimension. Dessa tendenser representerar det sätt Svenska Dagbla- det har valt att beskriva ”AMF-skandalen” och varför rapporteringen såg ut som den gjorde under tidspe- rioden den valda populationen utgör.
Det sakområde som förekommer mest frekvent i Svenska Dagbladets rapportering är ”Brott”. I förhållan- de till händelsen, varigenom mediernas rapportering avsett att undersökas, kan detta tänkas vara ett natur- ligt sakområde då de inblandade i ”skandalen” kan anses vara skyldiga till en form av brott. Även sakom- rådet ”Annat sakområde” förekommer relativt ofta, då det i flera fall går att koppla till något för händelsen närliggande sakområde, exempelvis näringsliv. Det kan anses vara intressant är att majoriteten av artiklarna faller under kategorin ”Brott”, medan exempelvis sakområde ”Ekonomi” inte alls upptäckts lika frekvent, eftersom ”Ekonomi” kan tänkas vara ett mer naturligt sakområde berörande ”skandalen” i kombination med Svenska Dagbladets journalistiska karaktär.
När det gäller det ”Kulturella”, ”Rumsliga” och ”Tidsmässiga” avståndet har det sällan varit tydligt utskri- vet i klara formuleringar. Avstånden har dock kunnat identifieras genom tolkning och har då snarare byggt
48 på underliggande faktorer. ”Rumsligt avstånd” har kunnat utläsas då exempelvis ”Svenskt Näringsliv” nämnts. Underförstått torde det då utspela sig i Sverige. Det ”Tidsmässiga avståndet” har inte synts lika frekvent som det ”Kulturella”, vilket har kunnat utläsas ur samtliga undersökta analysenheter. Orsaken till detta kan vara naturlig. Eftersom det är en svensk tidning är det nyheter som ligger nära kulturellt och rumsligt som får mycket utrymme i Svenska Dagbladets rapportering. Det finns därför inte heller ett be- hov av att skriva ut det ”Rumsliga avståndet” tydligt eftersom det läsarna förmodligen underförstått kan identifiera avståndet.
Dimensionen ”Händelsens frekvens” är framförallt av ”Sensations- och Överraskningskaraktär”. Detta på grund av de värdeladdade ord och formuleringar som har använts. Då händelsen i sig är något utöver det vanliga kan det tänkas vara rimligt att den är av ”Sensationskaraktär”. Att flertalet undersökta analysenhe- ter hamnat under kategorin ”Överraskande” beror på tillfällen då ny fakta tillkommit eller något plöts- ligt/oväntat skett.
De vanligaste förekommande aktörerna i tidningen är ”Elitperson” och ”Organisation”, som varit inblan- dade i ”AMF-skandalen”. De som på något sätt drabbades av denna ”skandal” utan att ha varit inblanda- de, exempelvis ”Pensionssparare” och ”LO-medlemmar”, får inte samma utrymme. Inte heller faller nå- gon av de undersökta analysenheterna under kategorierna ”Experter” eller ”Mannen på gatan”. Med andra ord framgår relativt tydligt vilka som får utrymme i Svenska Dagbladet utifrån de undersökta analysenhe- terna i den empiriska undersökningen. Orsaken till detta är troligen att Svenska Dagbladet valt att fokusera på de ”Elitpersoner” och ”Organisationer” som har varit inblandade då de orsakat själva ”skandalen”. ”Pensionssparare” och ”LO-medlemmar” kan förmodligen inte på samma vis tillföra konkret fakta till händelsen utan mer i sådana fall uttala subjektiva omdömen, vilket tidningen inte bedömer vara relevant för nyhetsrapporteringen av denna händelse.
När det gäller dimensionen ”Journalistisk form/teknik” är det förhållandevis jämnt mellan hur ofta ”För- enkling”, ”Personifiering”, ”Vinkling” och ”Polarisering” nyttjas. Samtliga förekommer i flertalet av de undersökta analysenheterna. Att ”Förenkling” förekommer ofta torde inte vara någon större överraskning då det ofta krävs ett förenklat innehåll i en tidning för att kunna nå en bred målgrupp. Däremot nyttjas ”Personifiering”, ”Vinkling” och ”Polarisering” vilket i förlängningen leder till att innehållet sällan kan bli varken ”Balanserat” eller ”Neutralt presenterat”. I dimensionen ”Opartiskhet” blir därför majoriteten av de undersökta analysenheterna ”Obalanserade” och ”Icke neutrala”. Att en tidning som Svenska Dagbla- det så frekvent använt sig av de diverse olika journalistiska teknikerna kan tänkas vara lite av en överrask- ning, då detta journalistiska sätt att skriva egentligen har mer kopplingar till kvällstidningarnas rapporte- ringssätt.
Majoriteten av värderingarna av hela artiklarna uppfattas som ”Negativa”. Detta till följd av valda formule- ringar, de tekniker som nyttjats och att flertalet undersökta analysenheter inte varit varken ”Balanserade” eller ”Neutralt presenterade”. ”Positiva” inslag har dock förekommit, men inte alls i samma utsträckning. Rapporteringen i Svenska Dagbladet kan således bekräfta vad Hadenius, Weibull och Wadbring (2008) tidigare nämnt angående mediernas prioritering av sakområde. Då flertalet av de undersökta analysenhe- terna i dimensionen ”Händelsens frekvens” faller under kategorin ”Sensation” påvisar detta att en spekta- kulär händelse överrepresenteras och kan ses som ett tydligt mönster i nyhetsbevakningen. Nyheter av ”Sensationskaraktär” får mer utrymme. Genom att se till de ”Aktörer” som får utrymme i Svenska Dag- bladet, som här har visat sig vara ”Elitpersoner” och ”Organisationer”, styrker detta vad som tidigare nämnts. Det existerar ett demografiskt perspektiv, vilket i sin tur är snedfördelat. Detta då endast vissa grupper lyfts fram och återspeglar maktförhållanden i samhället. När det gäller ”Den journalistiska for- men/tekniken” har det visat sig att Svenska Dagbladet ofta nyttjar de olika tekniker som existerar som kategorier i denna empiriska undersökning. Flertalet föregående undersökningar kan påvisa att det inte är något som enbart utmärker Svenska Dagbladets rapportering av ”skandalen”. Detta gäller exempelvis ex- amensarbetet Andra Avenyn - Omskriven eller nedskriven?,(2008) där resultatet även där visade att personifie- ring och tillspetsning var två utmärkande tekniker som nyttjats, och magisteruppsatsen Flodvågskatastrofen i svensk nyhetspress – En kvalitativ innehållsanalys av katastrofrapporteringens fem första dagar i Aftonbladet, Dagens Ny-
49 heter och Östgöta Correspondenten,(2005) där rapporteringen kännetecknades av nyttjande av diverse olika journalistiska tekniker.