Utifrån den empiriska undersökningen som har genomförts av fem artiklar från Aftonbladet går det att skönja vissa huvudtendenser för varje dimension. Dessa tendenser representerar det sätt Aftonbladet har valt att beskriva “AMF-skandalen” och varför beskrivningen såg ut som den gjorde under den valda tids- period populationen utgör.
Majoriteten av de sakområden som Aftonbladet beskrivit berör ”Ekonomi”. Eftersom ”AMF-skandalen” är den händelse varigenom studien avser att undersöka Aftonbladets rapportering, är ”Ekonomi” ett na- turligt sakområde. På grund av Aftonbladets karaktär kan detta anses bryta de föreställningar som finns om att den kategori som skulle ha varit mest representerad borde varit ”Brott”, sett till befintliga kategori- er, och fokus på det felaktiga handlandet som ligger bakom ”skandalen”. Dock går det, i flertalet artiklar, att underliggande, finna ”Brott” som sakområde genom tolkningar.
Dimensionen ”Avstånd” har i de flesta fall inte varit konkreta och utskrivna i klara formuleringar. Denna dimension har snarare byggt på underliggande faktorer som genom tolkning gått att identifiera. Dock är det värt att nämna att såväl ”Rumsligt” som ”Tidsmässigt avstånd” har funnits med genom ren benämning på avståndet exempelvis ”Stockholms skärgård” och ”vägrade igår”. Det ”Kulturella avståndet” som kate- gori är relativt komplext och går endast genom tolkning att återfinna. Genom tolkning har dock ett ”Kul- turellt avstånd” identifierats i majoriteten av de undersökta artiklarna. Även om både ”Rumsligt” och ”Kulturellt avstånd” gått att skönja beror det förmodligen inte på ett medvetet val för att fånga läsarna. Genom ”skandalen” har de faktorer som bidragit till identifikation av avstånden varit en naturlig del av rapporteringen. Således är såväl rumslig som kulturell identifikation relativt självklar eftersom ”skandalen” inträffat i Sverige med två stora aktörer i samhället som direkt påverkar pensionssparare i AMF samt med- lemmar i LO. Förmodligen har även fler individer än så, i det svenska samhället, kunnat känna identifika- tion genom LO:s kopplingar till olika sektioner som till exempel Socialdemokraterna och AFA.
Rapporteringen av ”AMF-skandalen” är enligt den empiriska undersökningen av ”Sensationskaraktär”. På grund av formuleringar, ordval (värdeladdade ord) samt uppfattningen att händelsen och dess främsta ak- törer, vilka är verksamma på den offentliga arenan, har flertalet av Aftonbladets fem artiklar kategoriserats under ”Sensation”. Ett relativt väntat resultat för denna dimension kan tyckas sett till Aftonbladets karak- tär. Samtliga kategorier placerade under ”Händelsens frekvens” har dock identifierats men inte alls i sam- ma utsträckning.
35 Som mest frekvent förekommande ”Aktör” återfinns ”Elitperson” och ”Pensionssparare” relativt jämnt fördelat. Detta kan anses vara väntat på grund av ”skandalen”, varigenom studien undersöker Aftonbla- dets rapportering, eftersom händelsen utvecklade en konflikt mellan AMF:s och LO:s ledning och de indi- vider som placerat tillgångar hos AMF samt medlemmar hos LO. I majoriteten av de artiklar där ”Pen- sionssparare” kunnat identifieras har de endast existerat genom bland annat ”Elitpersonernas” uttalande och handlingar. Visserligen har de omnämnts, vilket är ett av kriterierna för att räknas som ”Aktör”, men de får inget ”eget utrymme”. Det är ingen överraskning att även ”Pensionsspararna” får synas, även om ”Elitpersoner” får störst plats, eftersom medierna sägs representera ”en tredje statsmakt”. Det bör dock nämnas att en av fem artiklar utgjorde en intervju med pensionärer som pensionssparar. Detta visar att Aftonbladet gjort ansträngningar att låta båda parter i konflikten höras.
Samtliga av de undersökta artiklarna kan anses vara förenklade enligt definitionen för kategorin ”Förenk- ling”. Anledningen till detta kan bero på att Aftonbladet är en tidning med allmänna nyheter som ska nå en bred målgrupp, vilket medför att innehållet närmast alltid är av förenklad karaktär. Utöver ”Förenk- ling” som ständigt återkommande journalistisk teknik är ”Polarisering”, ”Vinkling” och ”Personifiering” vanligt förekommande. Förutom ovannämnda har även andra tekniker förekommit som konkretisering och stereotypisering som kategoriserats som ”Annan journalistisk form/teknik”. Återigen är detta ett vän- tat resultat på grund av den journalistiska form Aftonbladet generellt anses använda vid utformandet av artiklar. Dessa tekniker påverkar dessutom uppfattningen om huruvida artiklarna är ”Balanserade” och ”Neutralt presenterade”. Det som genomsyrar majoriteten av artiklarna är ”Obalans” samt ”Ickeneutrali- tet”. En tendens som emellertid går att skönja är att ingressen i större utsträckning än rubriken är ”Balan- serad”. Främsta anledning till denna skillnad beror förmodligen på att ingressen innehåller en större mängd text vilket ger utrymme för olika parter att synas.
Typiskt för majoriteten av analysenheterna från Aftonbladet har varit den negativa tonen. Bidragande till att artiklarna uppfattas negativt är just obalansen, den ickeneutrala presentationen samt de tekniker som gått att identifiera. Dessutom är ”skandalen”, som benämningen antyder, i sig negativ vilket troligen på- verkar rapporteringens utkomst. En intressant synpunkt är att en av Aftonbladets ägare är LO. Trots detta håller Aftonbladet en jämn negativ rapportering om LO och AMF. Fokus ligger således mer på att agera sändebud av information än att underliggande ta hänsyn till ägarna. Förmodligen stärker denna form av rapportering Aftonbladets ställning som visar på att informationen är viktigast. Trots att de flesta analys- enheterna varit av negativ karaktär har det i vissa av dem funnits ”Positiva inslag” i beskrivningen av hän- delsen.
Om det ses till de dimensioner som undersökts och dess resultat kan rapporteringen i Aftonbladet bekräf- ta tidigare forskning som utförts inom detta område. Flertalet av de undersökta analysenheterna i Afton- bladet påvisar en regelbunden användning av de olika tekniker som existerar som kategorier i dimensionen ”Den journalistiska formen/tekniken”. Ett flertal forskningsstudier utförda av Styrelsen för psykologiskt försvar visar samma resultat. Flertalet tekniker som mediernas dramaturgi bygger på, nyttjades även i dessa undersökta rapporteringar, då kring en annan händelse. Även kandidatuppsatsen Vem har rätt till berättelsen? - Nyhetskonstruktionen i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen (2002) visade att rapporteringen följde medielogiken - artiklarna fick efterhand samma teman och vinklingar. Aftonbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” kan således inte ses som unik utan styrker antagandet om att de journalistiska teknikerna nyttjas regelbundet och förekommer i vitt skilda rapporteringar.
36