Malmö Högskola Lärarutbildningen Historia med kulturanalys HT 2007 C-uppsats
Handledare: Thomas Småberg Examinator: Fredrik Nilsson 2008-01-16
”Jag känner mig som en helt vanlig person”
En undersökning om identitetsskapande i samband med
invandring genom muntlig historia
Sammanfattning
Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med fyra informanter. Tre av dem är första generationens invandrare och den fjärde är andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrån begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer från Irak, Maria kommer från Guatemala, Line kommer från Norge och Kristina är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar. Genom att ha låtit informanterna berätta om vem de är, hur deras liv ser ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt om och i så fall hur deras identiteter har påverkats av detta. Det finns olika faktorer som påverkar en individs identiteter, och en av dem är etnicitet. Jag har konstruerat en analysmodell av etnicitet som jag har använt i analysen av källmaterialet för att se hur etnicitet har påverkat informanternas identitetsskapande. Som en bas för undersökningen utgår jag från den amerikanske socialpsykologen Georg Herbert Meads teori om symbolisk interaktion, som förklarar hur identiteter skapas och utvecklas. Hans teori beskriver hur individen påverkas av kontexten och att kommunikation med andra individer är utvecklande för individens identiteter.
Nyckelord
Etnicitet Identitet Invandring Muntlig historia UrsprungInnehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
2. Bakgrund – den svenska invandringen 2
2.1 Arbetskraftsinvandrare och flyktingar – 1945 till idag 3
2.2 Vem är vem? 3
2.3 Ett mångkulturellt Sverige? 4
3. Metod 5
3.1 Muntlig historia 5
3.2 Diskussion kring källmaterial och muntliga källors granskning 7
3.3 Textanalys 9 3.4 Hermeneutisk tolkning 10 3.5 Modeller 12 3.6 Etnicitet 12 4. Teori 14 5. Forskningsläge 17 5.1 Etnicitet 17 5.2 Identitet 20
5.3 Den svenska invandringen 21
6. Disposition 23
7. ”Jag känner mig som en helt vanlig person” 24
7.1 Presentation av informanterna 24
7.2 Informantens roll i berättelsen 25
7.3 Språket 27
7.4 Hemma, borta eller mittemellan 32
7.5 ”Jag känner mig svensk när jag är med andra svenskar” 38
7.6 Etnicitet 45
8. Slutdiskussion 49
1. Inledning
Migration och folkomflyttningar har pågått så länge det har funnits människor i världen. Handel, kärlek, konflikter och äventyr är några av de faktorer som har drivit individer till att byta bosättning som ofta har varit i ett annat land än individens ursprungliga. Invandringen till Sverige är idag omfattande, och det svenska samhället blir mer mångkulturellt. Svenskar och personer med utländskt ursprung lever sida vid sida och formar samhället. Min erfarenhet av diskussioner och situationer som har inbegripit termen invandrare ger mig känslan av att termen är ett laddat begrepp, inte sällan förknippat med fientlighet. Detta tror jag beror på att många uppfattar att invandring i stort är sammanlänkad med det som är främmande och som inte är vardag i Sverige. Krig, terrorism, annorlunda religioner och kulturer medför en känsla av osäkerhet och rädsla på grund av att det är främmande. Det kommer individer till Sverige från länder och miljöer som är krigsdrabbade och där terrorism är en vardag. Det kommer individer som har en annan religion och annorlunda kultur. Det är sant. Men det kommer även individer från länder som ligger nära Sverige, både geografiskt och kulturellt, med fred i sina länder som inte behöver fly för att överleva. Invandrare för mig är den individ som har sitt ursprung i ett annat land än Sverige, oavsett om hon är dansk, kinesisk, amerikan eller kenyan och oavsett anledning till migration.
Det är funderingar som dessa och mitt intresse för den svenska emigrationen till Nordamerika som pågick i störst utsträckning ca 1850-1930, som har format upptakten till denna undersökning. När jag skrev min B-uppsats i Historia med kulturanalys om en svensk man som emigrerade till Nordamerika dök funderingar upp om hur individens identiteter påverkas av en migration. Den svenska emigrationsforskningen har visat att många av de svenskar som anlände till Nordamerika upplevde en jobbig tid av utanförskap på grund av skillnader i språk och kultur. Många av dessa svenskar bosatte sig i områden där det bodde andra svenskar, på så sätt fanns känslan av samhörighet med hemlandet kvar. De tog med sig kulturen hemifrån och sökte bevara den, samtidigt som den förändrades när angloamerikanska kulturintryck togs in.1 Denna jobbiga tid av utanförskap och kommunikationsproblem är inte endast en del av den svenska emigrationens historia, det är en del av dagens samhälle. Sverige har under det senaste seklet vänt från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland.2 Den ökade påtvingade migrationen och globaliseringen gör att allt fler människor söker sig från sitt
1 Beijbom, Ulf, Svenskamerikanskt, Växjö, 1990, s. 137.
hemland för att finna ett nytt land att bosätta sig i för att leva och arbeta. Vad händer med deras identiteter när de genomgår en omfattande social förändring av sina liv?
1.1 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att problematisera den sociala kategorin invandrare utifrån begreppet identitet. Jag vill undersöka hur identiteter skapas och utvecklas i processen av migration. Hur påverkas individen och vad händer med identiteterna i den process en flytt och ett sökande efter ett nytt hem medför? Jag anser att samhället generellt (med vilket jag menar invånare, politiker, kommuner, myndigheter etc.) för enkelt placerar individer med utländskt ursprung i en kategori utan att ta hänsyn till vem de är, att det är enkelt att tillskriva dem som ”invandrare” och behandla dem utifrån de föreställningar och fördomar som har skapats runt termen. Vad säger termen invandrare om individen mer än att hon har ett annat ursprung? Min avsikt är att analysera livet som har levts utifrån fyra invandrade informanters perspektiv, genom att ta del av deras levnadsberättelser. Även om deras berättelser är individuella berättar de om gemensamma erfarenheter i migrationsprocessen, om hinder och möjligheter i en immigrants vardag och hur det påverkar dem. Min avsikt är att förankra undersökningen historiskt genom att se på invandringen som har skett till Sverige de senaste decennierna. Informanterna för undersökningen är genom sina berättelser ett bidrag till den svenska invandringens historia och utvecklingen av Sverige. Jag är medveten om att de fyra informanterna inte kan representera alla invandrare i Sverige, det är inte heller min ambition.
Frågorna för min undersökning är:
• Hur formas en individs olika identiteter av att bo i ett annat land än sitt ursprungliga? • Vilka faktorer har spelat in i hur informanternas identiteter har påverkats och
utvecklats i samband med migration?
2. Bakgrund - den svenska invandringen
För att ha en utgångspunkt för undersökningen om invandring och identitetsskapande, redogör jag för invandringen till Sverige under det senaste seklet. Det är inte relevant för min undersökning att gå längre tillbaka än till andra världskrigets slut, eftersom samtliga av informanterna är födda under slutet av 1900-talet.
2.1 Arbetskraftsinvandrare och flyktingar – 1945 till idag
När den stora svenska utvandringen till främst Nordamerika från 1850-talet i princip avtog helt under 1930-talet, började Sveriges utveckling från ett utvandringsland till ett invandringsland. Efterkrigstidens immigration kan delas in i två faser, arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring. Arbetskraftsinvandringen dominerade från andra världskrigets slut till 1970-talet med främst en nordisk majoritet av arbetare, men också med arbetskraft från bland annat Tyskland, Jugoslavien och Grekland.3 Den svenska industrins utveckling och
ekonomiska tillväxt gjorde att efterfrågan på arbetskraft var stor. När den svenska invandringspolitiken ändrades i slutet av 1960-talet blev den mer restriktiv. Utomnordiska medborgare skulle ha uppehålls- och arbetstillstånd beviljade innan de reste in i Sverige. Dessa politiska restriktioner i samband med en minskad efterfråga på arbetskraft fick arbetskraftsinvandringen att sjunka.4
Inom flyktinginvandringen har politiken i jämförelse med arbetskraftsinvandringen varit fortsatt liberal. Asylsökande flyktingar har oberoende av arbetsmarknadens behov av arbetskraft haft möjlighet att komma till Sverige, och har inte behövt ha beviljade arbets- eller uppehållstillstånd före inresan.5 Flyktinginvandringen har i huvudsak bestått av flyktingar och anhöriga till redan invandrare personer från främst Östeuropa och tredje världen.6
Invandringspolitiken i Sverige visar således ett samband med den ekonomiska tillväxten. Invandringspolitiken har varit mer liberal under perioder med kraftig tillväxt (1945-1970) och mer restriktiv under perioder med låg tillväxt (1970-1992).7
Idag består invandringen i stort av asylsökande flyktingar. I ett faktablad om 2007 års ekonomiska vårproposition som lämnades till riksdagen april 2007, informerades det om att migrationspolitiken förstärks. Genom att antalet asylsökande är fler än vad regeringen tidigare beräknat dimensioneras migrationsverket för att handläggningstiderna ska förkortas. Detta görs för att kunna bemöta de asylsökande på ett väl fungerande och värdigt vis.8
2.2 Vem är vem?
Vem är invandrare? Vem är asylsökande? Vem är flykting? Vad står dessa kategorier och begrepp för? Christer Lundh och Rolf Ohlsson presenterar de juridiska termerna av ovanstående kategorier i Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring på följande sätt:
3 Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, Kristianstad, 1994, s. 23. 4 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 13.
5 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 13. 6 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 23.
7 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 14. Undersökningen i Lundh & Ohlssons bok sträcker sig till 1992. 8 http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/04/52/aa9afb6b.pdf (2007-12-01)
Invandrare är den person med utländsk härkomst som är folkbokförd efter att ha vistats i Sverige i minst ett år. För utomnordiska medborgare gäller även att de måste ha ett uppehållstillstånd.9 Asylsökande är den utländske medborgare som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige i behov av fristad. Flykting är den utländske medborgare som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige för att han/hon exempelvis riskerar förföljelse vid återvändo till hemlandet på grund av bland annat sin politiska uppfattning.10
Vem som är invandrare, flykting och asylsökande ligger även i betraktarens och den egna individens ögon. Det kan finnas stora skillnader mellan de juridiska termerna och de folkliga föreställningarna. De juridiska termerna liksom föreställningar av termerna är inte absoluta, utan konstruerade av andra för att underlätta hanteringen av individer, genom att sortera och ordna in i kategorier. Vem som är invandrare, asylsökande och flykting kan även vara en tillskrivning, av individen själv eller av andra, som en av de identiteter en individ har.11 Den individ som är född i Sverige och är svensk medborgare i juridisk mening kanske betraktas som invandrare av andra, på grund av olika faktorer. Den individ som bär ett ”icke-svenskt” namn behöver inte vara invandrare, hennes släkt kan ha kommit till Sverige för flera sekler sedan. Men är hon då svensk? Hur många generationer i Sverige födda förfäder ska en individ ha för att vara svensk? Den immigrant som kommer till Sverige och blir svensk medborgare, är inte hon svensk? Som Thomas Hylland Eriksen skriver i Etnicitet och nationalism är det ”i
allmänhet […] bara de invandrare som lokalt uppfattas som väsentligt kulturellt annorlunda som betraktas som invandrare”.12 Jag tror att det stämmer in på den folkliga föreställningen om vem som är vem av invandrare, flykting och asylsökande. Jag tror även att de personer som känns mest främmande jämfört med den egna individen och de egna identiteterna är lättast att tillskriva kategorin ”invandrare”, som är byggd på egna och folkliga föreställningar.
2.3 Ett mångkulturellt Sverige?
1975 slogs riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitiken13 fast i Sveriges Riksdag att:
”Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en
svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten”.14 Diskussioner kring invandrarens kulturella rättigheter och valfrihet är fortfarande aktuella. I
9 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 20. 10 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 87.
11 Hylland Eriksen, Thomas, Etnicitet och nationalism, Falun, 1993, s. 76. 12 Hylland Eriksen, 1993, s. 170.
13 Svanberg & Tydén, 2005, s. 391. Termen minoriteter är ytterligare ett begrepp som är sammanlänkat med
etnicitet och migration. Jag har valt att inte ta upp detta i undersökningen. De folk som Svanberg och Tydén hänvisar till minoriteter i Sverige är samer, tornedalsfinnar, zigenare och judar.
sitt tal på Folkpartiets kommunala riksmöte i Örebro 22 april 2007, nämnde Integrations- och Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni att hennes ambition är att Sverige ska bli ”världsbäst
på integration”.15 Sabuni menar att Sverige har förutsättningarna att lyckas, men att synsättet på integration måste förändras. Långa introduktionsperioder där landet tar hand om invandrarens försörjning är enligt Sabuni destruktivt och passiviserande (Sabuni hänvisar till invandrarpolitiken under Socialdemokraternas föregående regering). Sabuni anser att individen ska ha en chans till arbete och utbildning. ”Det är genom egen försörjning man får
självkänsla, självförtroende och känner värdighet. […]Utbildning och kunskap är garanten för att utanförskapet inte ska ärvas”.16 Sabuni avslutar sitt tal med att säga ”All förändring
behöver inte vara smärtsam men en del förändring är det. Förändring tar tid, förändring tvekar och förändring gör ont”.17 Sverige står utan tvekan inför en förändring med de nya kulturella strömningarna som den ökande globala migrationen medför, men enligt Svanberg och Tydén har Sverige alltid påverkats och utvecklats av dess invandrare, både kulturellt, politiskt och ekonomiskt.18
3. Metod
För att genomföra min undersökning har jag använt mig av olika metoder. Dessa ska jag redogöra för nedan. Muntlig historia har jag använt i skapandet av källmaterialet i samspel med fyra informanter. Hermeneutisk tolkning och kvalitativ textanalys behövde jag för att tolka och analysera det utskrivna källmaterialet. Jag har även konstruerat en analysmodell utifrån begreppet etnicitet för att kunna analysera informanternas levnadsberättelser. Därför har jag ett avslutande avsnitt om etnicitet i detta kapitel.
3.1 Muntlig historia
Muntlig historia är en metod som används för att samla in och bevara historisk information från människor. Birgitta Odén menar att det som främst kännetecknar muntlig historia är hur källmaterialet skapas.19 Muntlig historia kan också kallas muntliga minnen, som är direkta minnen av exempelvis en individ som blir intervjuad. Ett annat sätt att nå historia på muntliga grunder är genom den muntliga traditionen. Muntlig tradition är berättelser om och
15 http://www.regeringen.se/sb/d/8594/a/80941 (2007-12-01) 16 http://www.regeringen.se/sb/d/8594/a/80941 (2007-12-01) 17 http://www.regeringen.se/sb/d/8594/a/80941 (2007-12-01) 18 Svanberg & Tydén, 2005, s 12.
beskrivningar av personer och händelser från det förflutna. Dessa berättelser har gått från mun till mun under flera generationer och används fortfarande, även i länder där läs- och skrivkunnigheten är utbredd.20 Muntlig historia är ett sätt för forskare att närma sig historien ur ett underifrånperspektiv, ett aktörsperspektiv, och att göra det genom mötet med ”vanliga” människor.21 Vanliga människor får oftast inte plats i den ”stora historien”, som skrivs av och om makthavarna. Att som forskare nå den lilla människan är ett försök till att skriva demokratisk historia. Genom muntlig historia får den lilla människan utrymme att synas, och hon får möjlighet att göra sin röst hörd. Demokratisk historieskrivning är svår att uppnå till fullo. Det beskriver Malin Thor som att det ”är […] angeläget att erkänna att ett
maktproblem kvarstår. Det är trots allt historikern som till sist har makten att avgöra vad som ska skrivas och hur det skrivs utifrån de muntliga källorna”.22
Vid identitetsstudier är intervjun som arbetssätt en fördel. Den lyckas fånga ett värdefullt ögonblick eftersom identiteter är föränderliga och kontextberoende.23 En intervju kan utformas på olika sätt. En levnadsberättelse är den subjektiva versionen av livet, livet i sin helhet och inte endast i ett visst sammanhang.24 Individers levnadsberättelser kan kallas
narrative identity (berättande identitet). Det är de berättelser en individ väljer att konstruera för att definiera sig själv, inför andra och inför sig själv. Narrative identity har som funktion att organisera och söka en helhet av livet.25 Den som berättar och den som lyssnar vet inte vart levnadsberättelsen för dem. Den som lyssnar analyserar berättelsen utifrån sina egna föreställningar och tolkningen av individens levnadsberättelse påverkas och sker därefter. Berättaren är författare av levnadsberättelsen, men lyssnaren är författare av den framförda nedskriva levnadsberättelsen.26
Föränderligheten med levnadsberättelser och narrative identity kan vara en nackdel. Berättaren framför en social konstruktion av sitt liv, och berättelsen framförs alltid för en viss publik på en viss arena. Individers berättelser uppstår i konversationer och relationer och blir därför olika framförda beroende på situationen. Narrative identity uppstår därmed ur en komplex interaktion mellan individer i den sociala kontexten.27 Trots att berättelserna kan
20 Tosh, John, Historisk teori och metod, Lund, 2000, s. 243. 21 Hansson & Thor, 2006, s. 8.
22 Hansson & Thor, 2006, s. 51.
23 Petersson, Bo & Robertsson, Alexa (red.), Identitetsstudier i praktiken, Malmö, 2003 s. 52. 24 Hansson & Thor, 2006, s. 47.
25 McAdams, Dan P & Josselson, Ruthellen & Lieblich, Amia (red.), Identity and story: Creating self in
narrative, Washington, 2006, s. 4-5.
26 Cole, Adra L. & Knowles, Gary J., Lives in context: The art of life history research, USA, 2001, s. 2. 27 McAdams, Josselson & Lieblich, 2006, s. 6.
ändras i samband med den kontext de uppstår i, har de en viss stabilitet. En individs liv förändras och utvecklas under långa perioder, men från dag till dag upprätthålls en viss stabilitet och kontinuitet.28 I analysen av en levnadsberättelse är det därför viktigt för forskaren att fundera över informantens val att strukturera sin berättelse. Hur mycket har forskarens frågor påverkat svaren med sin närvaro? Finns det andra yttre eller inre faktorer som styr informantens uppfattning om sitt liv?29
3.2 Diskussion kring källmaterial och muntliga källors granskning
Källmaterialet för undersökningen är skapat genom muntlig historia. Som jag har diskuterat ovan innebär muntlig historia att forskaren skapar källan tillsammans med en informant. Det medför andra källkritiska problem än när källmaterialet är en befintlig skriftlig källa som exempelvis tidningsartiklar, brev eller domstolsprotokoll. Min avsikt är att redogöra för det som är relevant att vara vaksam på vid källgranskning av muntliga källor: forskarens och informantens roll vid en intervju, källans validitet och reliabilitet, källans oberoende och minnets funktion. Men först ska jag redogöra för hur jag valde mina informanter för undersökningen.
Jag har valt att anonymisera informanterna på grund av att jag anser det vara irrelevant för undersökningen att använda deras verkliga namn. Informanterna för undersökningen valde jag utefter olika kriterier. Det väsentliga var att de är invandrare, antingen första eller andra generationens invandrare, och att de kom från olika länder och kontinenter. Det relevanta med denna spridning är att jag vill se hur skillnader och likheter i kultur, religion, språk och ursprung påverkar dem i den nya miljön. De är födda mellan 1970 och 1990. Därför går levnadsberättelserna inte så långt bak i tiden, de sträcker sig från informanternas tidigaste minnen till de allra senaste upplevelserna som var nyss, när intervjun genomfördes. Skapar jag som forskare historia med informanten om minnet inte går så långt bak i tiden? Svaret är ja, eftersom det är på vardagens arena historia levs och framförs.30
Det finns flera faktorer som påverkar hur den muntliga källan skapas och hur resultat blir. I skapandet av muntliga källor är forskaren direkt delaktig i processen. Den muntliga källan
28 McAdams, Josselson & Lieblich, 2006, s. 7. 29 Hansson & Thor, 2006, s. 50.
hade inte existerat om inte forskaren hade valt att skapa den tillsammans med en informant.31 De muntliga källorna utgörs av informanternas svar på forskarens frågor. Min roll som forskare påverkar resultatet genom relationen jag skapar till informanten. Skillnader och likheter mellan oss som språk, genus och ålder påverkar relationen.32 När jag kontaktade
informanterna och berättade om intervjun ville jag att de skulle veta att undersökningen handlade om identitetsskapande i samband med invandring, för att de skulle känna till förutsättningarna för den intervju de ställde upp på. Det är forskaren med sitt syfte, sin förståelse och förförståelse, sin kunskap och sina frågor som styr informantens väg mot svaren. Resultatet av svaren påverkas av forskarens val av metod och teori vid analysen och tolkningen, och på vilket sätt resultatet framställs och redovisas. På detta sätt måste en analys av ett muntligt källmaterial ständigt väga in forskarens roll i skapandet av källan.33 Tidpunkt och plats för intervjun kan även påverka innehållet. Det som händer i samtiden kan vara sammanlänkat med informantens förflutna och detta kan påverka minnet och inställningen till det som berättas. Det är något forskaren måste ha i åtanke vid analysen av källmaterialet.34
Om jag som forskare har som syfte att ta reda på om något har hänt i det förflutna, är validiteten och reliabiliteten i muntliga källor relevanta. Validiteten, källans giltighet, innefattar informantens information om sin historiska erfarenhet. I vilken utsträckning är det som informanten berättar pålitligt? Som forskare kan det vara svårt att kontrollera om en informant har varit delaktig i en händelse hon berättar om. Reliabiliteten, källans tillförlitlighet, kan kontrolleras genom samstämmighet, exempelvis hur en berättelse gestaltar sig i dagboksanteckningar eller brev. När det gäller muntliga källor kan det ske genom att undersöka om informanten berättar samma historia på samma sätt vid ett annat tillfälle.35 Om det inte finns möjlighet att undersöka giltighet och tillförlitlighet bör forskaren vara aktsam på trovärdigheten i resultaten vid analysen.
För att en källa ska vara trovärdig ska den vara oberoende, informanten ska inte vara påverkad av någon annan.36 Om informanten berättar för en annan person om en händelse innan den återberättas i en intervju minskar källan i värde, den har då blivit beroende. Samma sak gäller om informanten berättar om en händelse hon inte varit delaktig i själv. Det är
31 Hansson & Thor, 2006, s. 34. 32 Hansson & Thor, 2006, s. 153. 33 Hansson & Thor, 2006, s. 34. 34 Hansson & Thor, 2006, s. 31. 35 Hansson & Thor, 2006, s. 26-27.
sällan en berättelse berättas för första gången i en intervju. Det informanten väljer att berätta för forskaren har troligen berättats eller diskuterats tidigare i andra sammanhang, och berättelsen fått en struktur med detaljer som har lagts till eller dragits ifrån. Med forskarens delaktighet blir källan beroende. Om man ska följa dessa kriterier kan en intervju sällan användas som källmaterial för en undersökning. En intervju är inte oberoende, och kan inte bli det, eftersom forskaren och informanten tillsammans skapar den. Går det då att använda sig av intervjun som muntlig källa även om den inte är oberoende? Ja, om det tydligt framgår vem som är upphovsperson till källan, vem som har intervjuats och varför, vid vilken tidpunkt intervjun är genomförd och i vilken kontext. Detta möjliggör för forskaren och andra forskare att använda källan i framtiden och analysera den utifrån de förhållanden som rådde då källan skapades.37
Den muntliga källan består av informantens minnen och erfarenheter. Minnets roll och funktion diskuteras inom källkritiken för muntlig historia. Eric Hobsbawm är kritisk till muntliga källor eftersom det inte finns något sätt för en forskare att avgöra om informanten minns rätt eller inte.38 Minnet är något som behandlar det som ligger bakåt i tiden, något som har skett. Därför är det oundvikligt att det finns glömska och minnesfel i berättelser. Sambandet mellan glömska och tid är däremot inte lineärt, en individ kan minnas något sedan barndomen men inte något som hände förra veckan. Minnet är en aktiv process på det sättet att en individ påverkas av de normer och värderingar som individen har idag. Individen väljer de minnesfragment som ska konstruera det förflutna.39 Således är informantens minne ofta sammanlänkat med hennes intressen. Vad informanten väljer att berätta är inte endast det som hänt i det förflutna, utan också det som var viktigast där och då, eller här och nu.40 Samtidigt är minnet föränderligt, det är beroende av kontexten det rekonstrueras i, en berättelse framställs annorlunda beroende på vem det är som lyssnar. Därför bör forskaren fundera över vilken betydelse minnet har för informanten och därmed för intervjun.41
3.3 Textanalys
Varje genomförd intervju har transkriberats efter intervjutillfället. Genom det hade jag den muntliga källan nedskriven, och det var enklare att arbeta med källmaterialet. För att kunna
37 Hansson & Thor, 2006, s. 34. 38 Hansson & Thor, 2006, s. 10.
39 Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund, 2006, s. 188-189. 40 Hansson & Thor, 2006, s. 31.
använda mig av källmaterialet måste jag ha redskap för att tolka det. En av teknikerna att tolka en text är att använda sig av kvalitativ textanalys. När man som forskare tolkar en text kvalitativt undersöker man om något fanns, vad något var och vad det betydde. I textanalys är det viktigt att kunna utläsa en mening i texten. Man kan undersöka meningen i en text utifrån tre led: den språkliga meningen, budskapet i texten och den mening forskarens egna ord innebär. Den språkliga meningen är att förstå vad orden innebär. Det kan vara ålderdomliga ord, lokal dialekt eller slanguttryck som inte används idag eller som används lokalt. Budskapet i texten, vad upphovspersonen till texten vill förmedla, är av stor vikt. Vem upphovspersonen är och i vilken kontext hon befann sig när texten eller källan skapades anger en riktning för forskaren att starta från. I analysen återger forskaren med egna ord den mening hon har tolkat. Då är det viktigt att läsaren förstår vad den meningen innebär och att det är forskarens tolkning. När forskaren vet vem som är textens upphovsperson och i vilken kontext den skapades ska fokus vändas till texten i sig. En text kan analyseras på flera sätt, inifrån och utifrån, underifrån och ovanifrån. De olika anfallsvinklarna kan synliggöra olika sidor av samma sak. Det är innehållet i texten som ska fångas och sedan analyseras. Om det finns återkommande ord eller uttryck i texten kan dessa vara betydelsefulla nyckelord för analysen. Det är även av vikt att leta efter ”det som inte är där” i texten. Om det är något som saknas i texten kan detta vara talande i sig, och frågan vad det tomrummet betyder kan vara viktigt för analysen.42
3.4 Hermeneutisk tolkning
Kvalitativ textanalys är nära sammanlänkad med att använda sig av hermeneutisk tolkning. Kortfattat innebär ett hermeneutiskt angreppssätt att få olika förståelsehorisonter att mötas mellan subjekt och objekt, exempelvis mellan en läsare och en text, eller snarare mellan läsaren och textförfattaren.43 Hermeneutik präglas således av förståelse, eftertanke och inlevelse och ställer krav på forskarens förförståelse.44 Jag ska kortfattat presentera en av
hermeneutikens förespråkare, Hans-Georg Gadamer, som var en tysk filosof som förespråkade hermeneutik som existentiell filosofi. Detta sätt att använda sig av hermeneutik är att försöka tränga in i och förstå människans värld.45 Gadamer ansåg att en hermeneutisk tolkningssituation bör bygga på tolkarens öppenhet och förväntan inför att något ska hända.
42 Kjeldstadli, 2006, s. 176-180.
43 Ödman, Per-Johan, Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik, Nordstedts Förlag, 1994, s.
7. Förståelsehorisont är den förståelse, kunskap och förförståelse en individ besitter, och som är utgångspunkten för individens tolkning.
44 Kjeldstadli, 2006, s. 124. 45 Ödman, 1994, s. 31.
Istället för att försöka uppfatta en text intellektuellt, ska tolkningsprocessen bestå av att tolkaren låter textens egen värld öppna sig: ”Jag bör t ex undvika att bemästra texten; i stället
ska jag fungera som dess ’tjänare’”.46 Istället för att ställa frågor till texten ska tolkaren låta texten ställa frågor till tolkaren. Tolkaren (subjekt) aktiverar texten (objekt) hon granskar som därmed blir aktiv, det uppstår ett möte mellan textförfattarens och tolkarens tolknings- och förståelsehorisonter. När tolkaren förstår texten går hon med sin erfarenhet in i textens egen värld: ”Öppenhetens princip innebär att det tidigare objektet av betraktaren istället upplevs
som ett subjekt, som framträder för honom”.47
Processen att tolka en text hermeneutiskt kan betecknas som en cirkelrörelse. Tolkaren har i utgångsläget sällan tillgång till en helhetsbild, snarare ofta delar som kan kallas mindre helheter. Dessa mindre helheter är nödvändiga för att förstå den större helheten.48 Cirkelrörelsen består av att tolkaren granskar de mindre helheterna, och söker förstå dem för att kunna sätta ihop dem till en större helhet. Så småningom kommer en klarare helhetsbild att framstå, även om den inte är komplett. Här sluts cirkeln, de små delarna har sammanlänkats men bilden är ännu inte klar. Tolkningen börjar om på nytt med de nya helheterna som utgångspunkt och blir på så sätt en ny cirkel som gör en fördjupande rörelse, cirklarna blir en spiral. De mindre helheterna granskas igen i sin nya form och när cirkeln är klar träder en ännu klarare helhetsbild fram. Denna cirkel kan betraktas som öppen när den blir en spiralrörelse, tolkarens förståelse förändras i takt med att kunskapen ökar och en helhetsbild framträder.49
Ett problem som kan uppstå i samband med hermeneutisk tolkning är om tolkaren inte lyckas redovisa sin tolkning för mottagaren på ett förståeligt vis. Tolkarens sätt att uttrycka sig måste vara tydligt och enkelt, med andra ord måste tolkarens förståelsehorisont möta mottagarens förståelsehorisont.50 Ett sätt att få mottagaren att förstå en tolkning är att redovisa tolkarens
egen förförståelse. Vid en sådan redovisning gäller öppenhetsprincipen, både för tolkare och för mottagare. Tolkaren klargör för sig själv vilka uppfattningar och kunskaper som ligger till
46 Ödman, 1994, s. 20-21. 47 Ödman, 1994, s. 19. 48 Ödman, 1994, s. 78. 49 Ödman, 1994, s. 83-84. 50 Ödman, 1994, s. 102.
grund för hennes tolkningar. En sådan redovisning av tolkarens förförståelse möjliggör det för mottagaren att förstå den verklighet som tolkaren beskriver.51
3.5 Modeller
I analysen av intervjuerna använder jag mig av begreppet etnicitet. Det ska inte förväxlas med eller ersätta mitt teoretiska perspektiv om identitet som jag presenterar i kapitel 4. Etnicitet är en av faktorerna som formar en individs identiteter, tillsammans med bland andra genus och klass. Anledningen till att jag valde att lägga vikt vid etnicitet är för att jag tror att detta är det begrepp som är mest relevant för min undersökning om invandrares identitetsskapande. Genom att ”se” på intervjuerna genom en ”lins” av etnicitetens innebörd, är min ambition att kunna analysera informanternas identitetsskapande. Då behöver jag en modell som bygger på etnicitet. När vi arbetar med ett omfattande material går det inte att ta med allt, vi måste göra ett urval. Peter Burke definierar en modell som ” […] an intellectual construct which
simplifies reality in order to emphasize the recurrent, the general and the typical, which it presents in the form of clusters of traits or attributes”.52 Denna intellektuella konstruktion ska således göra det enklare för forskaren och läsaren att synliggöra och fokusera på det som är relevant för undersökningen.
Fördelen med att jobba med en modell är att jag kan förstärka det jag väljer att inkludera i modellen. Nackdelen är att det som hamnar utanför modellen riskerar att inte synas alls. Min analysmodell, min lins av etnicitet, består av att söka efter mönster i texten om informanternas känsla av ursprung och tillhörighet; åsikt om språk, samt känslan av vad som är hemma och borta.
3.6 Etnicitet
Etnicitet är det begrepp jag använder som analysverktyg i min undersökning om identitetsskapande i samband med invandring. Av nyfikenhet slog jag etnicitet som sökord på www.wikipedia.org, och i beskrivningen av etnicitet stod bland annat att läsa att ”i svensk
rättslig mening avses med etnisk tillhörighet ’att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg’[1]”.53 Detta citat är taget ur Lagen
om förbud mot diskriminering (2003:307). Jag anser att det är intressant att veta hur etnicitet talas om och ses på i samhället, utanför forskningens område. Min uppfattning av etnicitet
51 Ödman, 1994, s. 187.
52 Burke, Peter, History and social theory, Cambridge 2005, s. 27. 53 http://sv.wikipedia.org/wiki/Etnicitet#_note-0 (2007-12-02)
som folklig föreställning är att det är ett begrepp, som beskrivs nedan, som används i vardagligt tal utan att det nödvändigtvis finns en förståelse för vad det egentligen innebär. Det är en term som är enkel att fånga upp i media och som appliceras där man anser att ”det passar” och ”låter bra”. Etnicitet är inget begrepp som kan förklaras i en handvändning. Som Thomas Hylland Eriksen skriver i förordet till Etnicitet och nationalism är ord som ”etnicitet”, ”etnisk grupp” och ”etnisk konflikt” välbekanta och ofta förekommande i både media och vardagliga samtal, men betydelsen av ordet är skiftande och ofta vagt.54 Anthony D
Smith beskriver de traditionella kriterierna för en etnisk grupp eller ”community” som att gruppen har: ett kollektivt namn; en gemensam ursprungsmyt; en delad historia; en koppling till ett specifikt territorium; en distinkt delad kultur med värderingar och symboler och ett gemensamt språk.55 I den forskningslitteratur jag har använt mig av för undersökningen går meningarna isär om vad som kännetecknar en etnisk grupp, men forskarna är överens om att en etnisk grupp hyser föreställningen om en delad kultur.56
På 1960-talet blev etnicitet ett standardbegrepp inom socialantropologin, vilken betonar att etnicitet är ”aspekter på relationer mellan grupper som betraktar sig själva – och betraktas av
andra – som kulturellt särpräglade”.57 Etnicitet, liksom identiteter, kan inte uppstå i isolering, den uppstår alltid i relation till andra. Den etniska gruppen måste betrakta sig själva som kulturellt åtskilda från andra etniska gruppers medlemmar. När dessa olika gruppmedlemmar möts uppstår en etnisk relation. Således kan etnicitet definieras som en social identitet. När medlemmarna från olika etniska grupper möts sker en åtskillnad mellan vänner och utomstående: mellan ”oss” och ”dem”. Utan denna dikotomisering av kulturell skillnad finns det inte någon etnicitet.58 Etnisk identitet handlar om tillhörighet. Föreställningar om ett gemensamt ursprung är ofta vanligt avgörande för den etniska identiteten.59 Epstein menar att
i samhällen som har genomgått snabba sociala och kulturella förändringar som hotar den etniska identiteten, kan den bevaras genom att den återuppstår i en ny och ofta starkare form: ”[E]ftersom etnicitet så ofta dyker upp i omständigheter av social oro och förändring [...]
blir det en central fråga hur denna identitet skall kunna upprätthållas under ett antal
54 Hylland Eriksen, 1993 s. 8.
55 Smith, Anthony D, The Ethnic Origins of Nations, Oxford, 1986, s. 22-29. The dimensions of etnie. 56 Hylland Eriksen, 1993, s. 48.
57 Hylland Eriksen, 1993, s. 13. 58 Hylland Eriksen, 1993, s. 22, 28. 59 Hylland Eriksen, 1993, s. 78.
generationer”.60 Genom att en etnisk grupp håller sig till en gemensam symbolik som exempelvis språk eller gamla traditioner, kan den etniska identiteten upprätthållas.61
I detta kapitel har jag presenterat de metoder jag använder mig av i undersökningen. Muntlig historia är det som ligger till grund för hur källmaterialet skapades. De problem som uppstod genom att skapa källmaterialet tillsammans med informanterna redogör jag för i slutdiskussionen. För att tolka intervjuerna har jag använt mig av textanalys, ett hermeneutiskt angreppssätt samt en analysmodell som söker efter etnicitet i informanternas identitetsskapande.
4. Teori
Jag har valt att använda mig av en teori om identitet för att analysera och förstå hur identitetsskapande sker. Identitet är ett begrepp som är aktuellt inom flera vetenskapliga områden, inte bara inom historia. Etnologer, antropologer, filosofer och statsvetare bland många andra forskar kring identitet. Identitetsforskningen har främst sina rötter inom sociologin och psykologin, där fokus ligger på samspelet mellan den sociala kontexten och individen. Statsvetaren Catarina Kinnvall presenterar i sin artikel Identitetsstudier – en
översikt fyra historiska huvudkategorier inom sociologisk och psykologisk identitetsforskning.
Det makrosociologiska perspektivet ser identitetsprocessen som en passiv process. Individen är en passiv varelse som tar till sig kunskap genom socialisering. Teorier kring politisk kultur, marxistiska ideologiska teorier och Foucaults teorier om diskurser är bidrag till detta perspektiv.62
Det mikrosociologiska perspektivet förklarar individens eget val av identiteter utifrån vilken kontext hon befinner sig i. Fokus inom detta perspektiv ligger på de interaktionsmönster inom vilka identiteten uppstår. Förutom teorier om symbolisk interaktion av bland andra Georg Herbert Mead som presenteras nedan, kan som exempel ges Anthony Giddens med sin strukturationsteori om kopplingen mellan strukturer och aktörer.63
Sociala Identitetsteorier (SIT) och Sociala Kategoriseringsteorier (SKT) studerar identiteter i termer av grupprocesser och konstruktionen av dessa. Fokus i dessa teorier ligger på den
60 Hylland Eriksen, 1993, s. 88. 61 Hylland Eriksen, 1993, s. 89. 62 Petersson & Robertson, 2003, s. 13. 63 Petersson & Robertson, 2003, s. 18.
psykologiska nivån, och är i gränslandet mellan det mikrosociologiska perspektivet och det psykologiska. Tajfels ”minimal group paradigm” visar att individen tenderar att gynna den egna gruppen framför andra grupper, även om det inte förekommer någon konkurrens mellan grupperna.64
Psykologiska teorier kring identiteter innefattar forskning kring kognitiv psykologi och teorier som kartlägger förhållandet mellan individ och kontext. Psykologiska teorier kring identiteter är ett brett område, men baseras i huvudsak på den individuella analysnivån. ”Jag”-teorierna av Sigmund Freud hör hemma här.65
Det perspektiv som jag har valt för denna undersökning är det mikrosociologiska perspektivet, vilket har som ambition att förklara hur identiteter skapas genom att se sociala strukturer som processer och individens roll i en kontext. Informanterna har genom sin invandring bytt den sociala kontext de har befunnit sig. En av de främsta företrädarna för detta perspektiv är den amerikanske socialpsykologen George Herbert Mead och hans identitetsteori om symbolisk interaktion. Denna teori beskriver relationen mellan jaget och den sociala kontexten.66 I Mind,
self and society (1934)67 presenterar Mead individens medvetande (the mind) och person (the self) som sociala produkter, vilka utvecklas under påverkan av den sociala kontexten.68
Mead arbetade med och influerades av Charles Horton Cooley på University of Michigan,69 och de var bland de första som under 1900-talets första decennium fastställde den sociologiska och psykologiska identitetslitteraturen.70 Han och Cooley presenterade tanken om att individer är unika och föränderliga, men att personligheten (self-hood) är konstruerad genom interaktion.71 Mead påverkades av Cooley men var samtidigt kritisk mot honom. Mead menar att Cooley betonade betydelsen av “society” för svagt och att dess påverkan är avgörande för individens utveckling, inte att ”society” är beroende av individens utveckling.72 Mead influerades även av den tyske psykologen Wilhelm Wundt och hans koncept av gester
64 Petersson & Robertson, 2003, s. 23. 65 Petersson & Robertson, 2003, s. 13. 66 Petersson & Robertson, 2003, s. 18.
67 Denna skrift grundar sig på föredragsanteckningar från några av Meads elever. Trots att Mead var sparsam
med att publicera sina tankar har de haft ett stort inflytande inom den sociologiska riktning som benämns symbolisk interaktionism.
68 Mead, Georg Herbert, Mind, self and society: from the standpoint of a social behaviourist, Chicago, The
Chicago, 1934, s. 1.
69 Mead, 1934, s. xiii.
70 Jenkins, Richard, Social Identity – second edition, London, 2004, s. 11. 71 Jenkins, 2004, s. 18.
och uttryck när han studerade i Berlin. Mead baserar sin presentation av språkets betydelse på Wundt.73 Mead betonar betydelsen av den sociala kontexten för individens utveckling, att utan den skulle det inte finnas en individ.74 Individens beteende påverkas av den sociala kontexten enligt Mead på följande vis:
Social psychology studies the activity or behaviour of the individual as it lies within the social process; the behaviour of an individual can be understood only in terms of the behaviour of the whole group of which he is a member, since the individual are involved in larger, social acts which go beyond himself and which implicates the other members of the group.75
Här presenterar Mead individens beteende och hur detta kan förstås genom hela gruppens beteende, i vilken individen ingår. Det är genom interaktionen som deltagarna i gruppen påverkas av varandra och därmed utvecklas. Medlemmarna i en familj kan vara lika på grund av att de bär samma genetiska arv, men även kontexten och deras påverkan av varandra utvecklar dem till att ofta bli lika i sätt och uttryck. När Mead talar om människans person (the ”self” eller ”jag”), menar han att den inte är något som finns vid födseln till skillnad från den fysiska kroppen. En individs person uppkommer vid sociala händelser. Individen upplever sig själv som ett objekt precis som andra i omgivningen upplevs som objekt, genom att ”ta på sig” den andres ståndpunkt (attitude) inom den kontext individen och de andra befinner sig i. Individen ”tar på sig” andra personers ståndpunkter genom interaktion, olika sätt att kommunicera. Det kan vara allt från lek till tal, gester och uttryck. Det viktiga är att det är symboler som uppfattas som betydelsefulla av personerna i kontexten.76 Kontexten och symbolerna varierar i betydelse från individ till individ, därav producerar inte två individer ”samma” person även om de interagerar och påverkas inom samma kontext.77
Richard Jenkins refererar till bland andra Mead i Social identity (2004). Jenkins är sociolog och betonar liksom Mead att alla mänskliga individer har sociala identiteter. Att identifiera oss själva och andra spelar en betydelsefull roll, och det innefattar interaktion.78 När Mead detaljerat förklarar olika delar av en individs person och dess roll i den sociala kontexten, presenterar Jenkins en värld utöver individen och kontexten. Identiteter är inte något som 73 Mead, 1934, s. xxxi. 74 Mead, 1934, s. 162. 75 Mead, 1934, s. 6. 76 Mead, 1934, s, 138-140. 77 Mead, 1934, s. 143. 78 Jenkins, 2004, s. 4.
enbart rör den enskilde individen eller dess direkta kontext. Idag är identitet av största vikt inom många områden. Jenkins förklarar hur reklamvärlden når nya konsumenter genom att spela på deras identiteter, vem de är eller vem de skulle vilja vara.79
Kritiken mot Meads symboliska interaktionsteori grundar sig på att hans betoning på individualismen är för stark, trots att han visar på vikten av samspel mellan individ och kontext.80 Jag är benägen att hålla med till viss del. Trots att Mead menar att kontexten är det
viktigaste för individens utveckling skiljer han ändå skarpt mellan just kontext och individ. Kanske kontexten skulle betonas ännu mer om det är den som är det viktigaste för individens utveckling? I Mind, self and society ägnas mycket mer uppmärksamhet åt individens olika betingelser än åt kontexten. Men, och nu håller jag med Mead om det individuella, om individen helt skulle ”gå upp i” kontexten och de andra individerna inom den, skulle det inte finnas någon unik individ kvar. Samtidigt som Mead betonar kontextens betydelse måste individen som unik och föränderlig kunna fortsätta att vara det.
5. Forskningsläge
I detta avsnitt ska jag presentera forskningsläget kring etnicitet, identitet och den svenska invandringen. Jag har valt att fokusera på att undersöka om och hur etnicitet påverkar individens identiteter. Därför är det relevant att visa ett forskningsläge inom både etnicitet och identitet.
5.1 Etnicitet
Forskningen kring etnicitet kan betecknas som tvärvetenskaplig. Historiker, etnologer, sociologer och antropologer med flera intresserar sig för forskningen kring etnicitet. Intresset kring etnicitet har ökat sedan andra världskrigets slut. Samhällsvetare i början av 1900-talet trodde att etnicitet och nationalism skulle minska i betydelse i takt med moderniseringen, industrialiseringen och individualiseringen. Istället blev det tvärtom.81 Från 1960-talet har användandet av termen etnicitet ökat avsevärt inom socialvetenskaperna, bland annat till följd av dekoloniseringen av Afrika och Asien samt kollapsen av kommunistregimerna i östra Europa. Dessa händelser har lett till ökade globala migrationsströmmar. Etnicitet kopplas ofta
79 Jenkins, 2004, s. 9.
80 Petersson & Robertson, 2003, s. 19. 81 Hylland Eriksen, 1993, s. 10.
samman med teorier om nationer och nationalism, där den territoriella tillhörigheten och myten om ett gemensamt ursprung traditionellt anses vara några av kriterierna för etnicitet.82 Forskningsläget om etnicitet för denna undersökning består av sociologer och socialantropologer. Anledningen till att jag valt dessa vetenskapsområden är att de undersöker den sociala individen i det nuet individen lever, och det är i nuet historia skapas. Min undersökning består av unga människors levnadsberättelser. De lever i nuet och i en social kontext och bidrar med sina berättelser till att skapa historien.
Max Weber, en tysk sociolog och nationalekonom, var den av de klassiska teoretikerna som gav utrymme för etnicitet som kategorisering av individer, parallellt med kategorierna klass och status. I kontrast till exempelvis marxismen, som ansåg etniciteten vara en falsk medvetenhet hos individen, definierade Weber etniska grupper i Economy and society ([1922] 1968) som: “[…]groups that entertain a subjective belief in their common descent because of
similarities of physical type or of customs or of both, or because of memories of colonisation or migration”.83 Tron på ett gemensamt ursprung är här ett kriterium för en etnisk grupp. Weber menade att det fanns en skillnad mellan ras och etnicitet, samt att han inte trodde att en gemensam och delad etnicitet i sig räckte för att skapa en etnisk grupp. Det var det politiska samhället med hjälp av etnicitet som formade etniska grupper. Samtidigt betonade Weber historiens roll i formeringen av en etnisk grupp med ett gemensamt språk, kopplingar till ett visst territorium och delade traditioner och seder.84
Med The ethnic origins of nations har sociologen Anthony D. Smith som ambition att förklara skillnaden mellan nationer och etnicitet men också att påvisa sambandet dem emellan.85 Smith redogör för de olika riktningar som hävdar att nationen och nationalismen kan spåras tillbaka till antiken, och de som anser att nationen enbart är ett modernt fenomen. Primordialismens anhängare bygger en nations ursprung på dess språk, religion, ras, etnicitet och territorium.86
Modernismens anhängare menar att nationen är en produkt av moderna utvecklingar som kapitalismen och industrialiseringen, och att det förmoderna bryter med det moderna under senare hälften av 1800-talet.87 Dessa olika riktningar har gett upphov till studier om samtida
82 Gibernau Montserrat & Rex, John, The Ethnicity Reader: Nationalism, Multiculturalism and Migration,
Oxford, 1997, s. 1-2.
83 Gibernau & Rex, 1997, s. 2. 84 Gibernau & Rex, 1997, s. 2-3. 85 Smith, 1986, s. 1.
86 Smith, 1986, s. 12. Primordialism – tanken om att något är definierat av naturen. 87 Smith, 1986, s. 8.
nationers uppkomst i kontexten av dess etniska bakgrund. Genom att göra så kan de två olika riktningarna mötas på vägen och närma sig varandra, och fastställa hur långt bak i historien det finns kopplingar mellan nationen och en etnisk bakgrund.88 Istället för att fixera etniciteten vid religion, ursprung, seder, språk och institutioner, menar Smith att dess kärna som är bestående av myter, gemensamma historiska minnen, centrala värderingar och symboler gör att etniciteten samtidigt kan ses som ihållande och förändrande, skiftande och återkommande genom historien.89
Thomas Hylland Eriksen är en av representanterna för den socialantropologiska forskningen om etnicitet med Etnicitet och nationalism. Den socialantropologiska forskningen fokuserar på studiet av människan som en samhällsvarelse. Socialantropologins intresse för etnicitet är starkt kopplat till intresset för det sociala livet. Genom sina långvariga fältstudier i människors samhällsvardag har vetenskapen en fördel av att åskådliggöra etnicitet där den skapas, i den sociala vardagen. Hylland Eriksen redogör bland annat för förhållandet mellan etnicitet och nationalism, hur etniska grupper förblir distinkta och vilket förhållande som råder mellan etnicitet och kultur.90 Etnicitet är liksom identiteter inte fast och statisk; den är föränderlig och beroende av situationen, av andra och av individen. Kriterierna för en etnisk grupp varierar från grupp till grupp eftersom varje grupp är unik. Hyllands avsnitt om etnisk identitet går djupare in på vilka faktorer som formar individens etniska identitet och dess upprätthållande till gruppen, och går här hand i hand med identitetsforskningen som beskrivs i teorikapitlet och nedan i detta kapitel. Detta visar ett beroende mellan begreppen för att söka skapa en klarare bild av individen.
Ethnicity and everyday life av sociologen Christian Karner är etnicitetsforskning sett med den samtida världens ögon. Karner sammanför sociologi, socialantropologi och historia för en tvärvetenskaplig studie. Socialantropologin studerar kultur och etnicitet på ett vardagligt plan, och dialogen mellan sociologi och historia delar intresset av kultur och etnicitet i den vanliga människans liv både i det förflutna och i nuet.91 Karner beskriver den ökade och påtvingade migrationen som en av de livligaste och hetaste aktuella debatterna i världen. Han menar att migrationen och ett ofta fientligt bemötande av asylsökande immigranter måste ses som ett
88 Smith, 1986, s. 13. 89 Smith, 1986, s. 211.
90 Hylland Eriksen, 1993, s. 9-12. 91 Karner, 2007, s. 44-45.
symptom på den ökade globaliseringen.92 Karner behandlar etnicitet ur ett vardagsperspektiv och redogör för hur den fungerar i dagens samhälle genom olika case studies. Han söker inte förklara definitionen av termen på samma sätt som ovanstående forskare, utan undersöker istället etnicitet som fenomen och vad som sker när etnicitet blir en framträdande del av vardagen. Karner beskriver etnicitet som ett tveeggat svärd. Å ena sidan är etniciteten en ovärderlig källa av betydelse, identitet, solidaritet och stöd för individen och gruppen. Å andra sidan blir etnicitet i makthavarnas händer ett politiskt verktyg att dela världen med, som drar och bibehåller gränser, och som åtskiljer ”oss” från ”dem”.93
Jag har presenterat etnicitetsforskningen och olika definitioner av etnicitet. Etnicitet är mångsidig och beroende av situationen, därför tycker jag att det är viktigt att visa de olika förklaringar som finns om termen. Nedan följer en presentation av identitetsforskningen.
5.2 Identitet
Forskningen kring identitet är bred och omfattande, som har beskrivits ovan i teoriavsnittet. Flera vetenskaper forskar kring identitet och dess betydelse för individen och samhället. Detta avsnitt om identitet fokuserar på den identitetsforskning som betonar vikten av den sociala kontexten för individens identifikationsprocess. Som jag nämnt ovan i teorikapitlet har identitetsforskningen sina rötter inom sociologi och psykologi. En redogörelse över Georg Herbert Meads bidrag till identitetsforskningen har redan presenterats där.
Richard Jenkins är sociolog och i Social Identity betonar han individens roll i den sociala kontexten. Jenkins menar att identitet har blivit ett av de teman som har enat socialvetenskaperna under 1990-talet. Identitet har blivit, och är, allt från ”[…]political
asylum to credit card theft. And the talk is about change, too: about new identities, the return of old ones, the transformation of existing ones. About shape-shifting, on the one hand, and the deep foundations of selfhood, on the other”.94 Här betonar Jenkins att identiteter är i ständig förändring och beskriver att identiteter aldrig är fasta utan flytande. Vidare menar han att identifikation av oss själva och andra är en fråga om mening, betydelse, och att den meningen innefattar interaktion. Eftersom interaktion som identifikationsprocess sker på den
92 Karner, 2007, s. 127. 93 Karner, 2007, s. 169. 94 Jenkins, 2004, s. 8.
sociala arenan, menar Jenkins att alla mänskliga identiteter är sociala identiteter. Identiteter kan endast förstås som processer som aldrig upphör och som aldrig blir slutligt fastställda.95
En avslutande del av identitetsforskningen är en presentation av A question of identity (red. Anne J Kershen). Denna forskning förenar frågan om identiteter och etnicitet i samtiden. Jag vill citera Kershens bild av hur hon uppfattar världen idag:
The changing nature of nation-states, regional demands for political autonomy, the spread of Islam, the creation of ’fortress’ Europe and the desire for acknowledgement of, and respect for, ethnic minority groups has highlighted concerns about ’who’ belongs ’where’. As one commentator described the phenomenon: ’Identity comes to the fore when there are doubts about belonging’.96
Det är detta Kershen menar med att identiteter och etnicitet är förenade i dagens samhälle. Globalisering, ökade migrationsströmmar och transnationella företag ökar människors rörelse i världen och deras bosättning på andra platser än deras ursprungliga. Detta skapar så kallade ”fuzzy frontiers of identity”.97 Funderingar om på vilken plats vem hör hemma väcks, både av individen som migrerar och av andra i den omgivning individen migrerar till. Identitet blir en viktig fråga när tveksamheter om tillhörighet gör sig gällande. Kershen vill tillägga att diskussioner kring identiteter har varit centrerad kring vad identiteter är istället för att fokusera på den dynamiska process som skapar och formar dem, med tanke på identiteters föränderlighet. Detta blir aktuellt för den som är immigrant och för det land som tar emot emigranter. För att förtydliga denna process av identifikation och i vilka situationer den uppstår, presenterar Kershen identiteternas gränser som geopolitiska identiteter; politiska identiteter; religiösa och politiska identiteter samt kulturella och fysiska identiteter.98 Inom
dessa områden skapas och formas olika identiteter och gränserna däremellan tydliggörs och aktiveras. A question of identity består av case studies som tar upp olika aspekter av brittisk identitet, och europeiska, afrikanska samt amerikanska identiteter.
5.3 Den svenska invandringen
Jag ska presentera forskningsläget som ligger till grund för mitt bakgrundskapitel om den svenska invandringen. Forskningen kan tolkas som reaktioner på den växande kritiken mot
95 Jenkins, 2004, s. 4-5.
96 Kershen, Anne J. (red.), A question of identity, Suffolk, 1998, s. 1. 97 Kershen, 1998, s. 2.
invandring och invandringspolitiken i Sverige sedan 1990-talet, då många människor från mellanöstern och det forna Jugoslavien fick fly ifrån krig och oroligheter som utspelades där.99
Tusen år av invandring: en svensk kulturhistoria presenterar forskning kring den svenska invandringens historia från vikingatiden till idag. Även om informanterna för undersökningen främst representerar arbetskrafts- och flyktinginvandring är Svanbergs och Tydéns historiska framställning om Sveriges invandring betydande. Dagens samhälle, både det globala och det svenska, präglas av föreställningar och värderingar om invandring som har etablerats av människor under flera generationer och sekler. Därför är det intressant att lyfta in denna forskning i min undersökning, för att ha en förståelse för hur samhället talar om och ser på invandringen och dess konsekvenser. Det Svanberg och Tydén tar upp i sitt avslutande kapitel
Mot ett mångkulturellt Sverige? och i sin sammanfattning är hur dagens Sverige har påverkats och ständigt påverkas av invandringen. De diskuterar om Sverige är på väg att bli ett mångkulturellt land eller om det redan är det. De betonar att Sverige, så länge det har funnits invandrade personer här, ständigt har stått i förändring på grund av och med hjälp av de utländska personer som har kommit hit. Den svenska invandringen är inget nytt fenomen, och det lyfter Svanberg och Tydén tydligt fram i sin kulturhistoria.100
Christer Lundh och Rolf Ohlsson inleder Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring med att nämna att det mest kontroversiella ämnet i den politiska debatten när boken trycktes var invandringen och invandringspolitiken. De beskriver att flyktingpolitiken kritiserades och att krav ställdes av samhället om att reducera eller stoppa invandringen. Ur dessa då samtida politiska och folkliga reaktioner på invandringen har Lundh och Ohlsson som syfte med sin forskning att ge en så klar och korrekt bild som möjligt av invandringens bakgrund. De menar att kunskapen inom detta område är för vag och att de vill fylla det kunskapsvakuum som har uppstått fått gehör i både offentliga och folkliga uttal om invandringen.101 Lundh och Ohlsson
redogör för den svenska invandringens bakgrund, de ger en statistisk översikt och diskuterar flykting- och invandringspolitiken. Liksom Svanberg och Tydén vill de visa att invandringen till Sverige har varit och är betydande, i arbetskraftsinvandringens fall för den svenska ekonomin.
99 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 7. 100 Svanberg & Tydén, 2005, s. 12. 101 Lundh & Ohlsson, 1994, s. 7.
Slutligen ska jag presentera ett forskningsverk som är en antologi från Växjö universitet, där en forskningsprofil har utvecklats som innefattar migration, arbete, välfärd och hälsa. AMER (Arbetsmarknad, internationell migration och etniska relationer) som profilen kallas ger ut en forskningsantologi varje år med medverkan från ämnena historia, nationalekonomi, sociologi och vårdvetenskap. Antologin Invandring till Sverige – orsaker och effekter är den första i serien och behandlar olika sidor av den svenska invandringen.102 Ett par av artiklarna i
antologin använder sig av de två ovan presenterade forskningsverken om svensk invandring. Antologins mångsidiga artikelämnen visar de konsekvenser invandring har på den individ som migrerar, på samhället individen lämnar och på samhället individen kommer till, både kulturellt och ekonomiskt.
Forskningen om etnicitet, identitet och den svenska invandringen har gett mig en stabil grund att stå på inför undersökningen. Eftersom etnicitet och identitet är breda och tvärvetenskapliga forskningsområden har jag gjort ett urval som passar min undersökning. I kommande analysdel använder jag mig av forskning och litteratur kring etnicitet och identitet, där jag mest hänvisar till Richard Jenkins, Georg Herbert Mead och Thomas Hylland Eriksen.
6. Disposition
Efter den presenterande inledningen med bakgrund, metoder, teori och forskningsläge, följer undersökningen som är en analys av informanternas levnadsberättelser. Analyskapitlet inleds med en kort redogörelse för vem informanterna är och hur deras bakgrund ser ut. Namnen som anges i texten är inte informanternas verkliga namn, men i övrigt är uppgifterna korrekta. I ett avsnitt diskuterar jag om informanterna är objekt eller subjekt i sina berättelser och vad detta kan innebära för meningen i berättelserna. Därefter kommer analysen att ske utefter huvudstråk som är återkommande mönster i intervjuerna. Huvudstråken återkopplas till teorin om hur identiteter skapas, formas och utvecklas. Dessa huvudstråk är i flera avseende sammanlänkade. Valda utdrag ur intervjuerna presenteras och diskuteras i samband med litteratur ur forskningsläget samt övrig litteratur. Uppdelningen sker utifrån följande huvudstråk i olika avsnitt: Språket; Hemma, borta eller mittemellan; ”Jag känner mig svensk
när jag är med andra svenskar”103 samt Etnicitet. Utdragen jag har valt ur intervjuerna är
102 Ekberg, Jan (red.), Invandring till Sverige – orsaker och effekter. Årsbok från forskningsprofilen AMER,
Växjö universitet 2003, Göteborg, 2003, s. 5.
exakt återgivna från inspelningen av intervjuerna, med tanke på informanternas ordval och grammatik.
7. ”Jag känner mig som en helt vanlig person”
104Analysen för undersökningen bygger på intervjuer med fyra informanter. Dessa har jag personligen mött vid ett tillfälle per person då intervjun genomfördes. Efter intervjuerna har jag inte träffat eller varit i kontakt med någon av dem. Några av intervjuerna fick formen av levnadsberättelser och de andra byggdes upp genom mina frågor och informantens svar. Oavsett formen som skapade källmaterialet anser jag att informanternas berättelser var tillräckliga för att ligga till grund för en undersökning om identitetsskapande i samband med invandring.
7.1 Presentation av informanterna
Marias man är kusin till en av mina vänner, och genom henne tog jag kontakt med Maria. Jag intervjuade Maria i hennes hem en torsdagskväll i november. Innan intervjun mötte jag hennes man och deras barn när barnen skulle äta middag. Intervjun med Maria i vardagsrummet var väldigt avslappnad med mycket skratt men också någon tår. Jag kände att hon hade förtroende för mig och uppgiften jag hade framför mig. Maria har bott i Sverige i sex år, hon är 35 år gammal och kommer från Guatemala. Hon har en universitetsutbildning från Guatemala i grafisk design. Maria träffade sin man, som är född och uppvuxen i Sverige, när han reste i Guatemala. De blev kära och gifte sig, och när Maria blev gravid bestämde de sig för att flytta till Sverige. Beslutet tog de för att de kände att de kunde ge deras barn en tryggare uppväxt i Sverige än i Guatemala, som Maria beskriver som ett land med mycket våld. Idag har Maria och hennes man två barn. Maria har kvar sin släkt i Guatemala. Idag bor hon i Malmö och är mammaledig.105
Kristinas bror är bekant till mig och jag hade mött henne kort en gång innan intervjun. Jag åkte till Värnamo för att träffa Kristina och intervjuplatsen flyttades i sista stund från hennes hem till hennes arbetsplats, en tidningsredaktion. Eftersom jag var där en lördag var arbetsplatsen tom. Kristina började prata direkt, och diskussionerna om invandring innan och efter intervjun var väldigt intressanta med små anekdoter och minnen ur barndomen. Kristina
104 Intervju med ’Rami’ man 17 år. Intervjuad 15 november 2007. 105 Intervju med ’Maria’ kvinna 35 år. Intervjuad 15 november 2007.
