Det demokratiska lärandet på fritidshemmet

1

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fritidshem

Det demokratiska lärandet på fritidshemmet

Emil Öijen Lindeberg

Democratic learning in the leisure-time centre

Grundlärarexamen inriktning fritidshem (180 poäng). Datum för slutseminarium (20-03-23)

Examinator: Hanna Sjögren

2

Förord

Det har vart en lång process med att lyckas genomföra examensarbetet. Hela arbetet har gett mig mycket ny kunskap under resans gång och jag har reflekterat mycket om nya insikter tack vare forskning och framförallt av fritidspedagogerna som intervjuades av mig. De har delat med sig av sina tankar och historier om deras arbete på fritidshemmet. Därför vill jag tacka dem oerhört mycket för deras medverkande och ett stort tack till min handledare Robert, som har bidraget med stöttning längst vägen och fått mig att förstå hur jag ska gå tillväga i arbetsprocessen.

3

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbeteär att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt

förhållningssätt och dess principer. Kartläggningen har gjorts genom att intervjua sex fritidspedagoger på olika fritidshem. I slutet kommer detta analyseras med stöd av min teoretiska förankring om lärande, lärande i fritidshem, informellt och formellt lärande, samt den dolda läroplanen och i den avslutade diskussionen kommer syftet att besvaras med stöd av arbetets forskningsläge om delaktighet, demokrati och lärande i

fritidshemmet och demokratiska aktiviteter och barnens delaktighet i dessa, tillsammans med min slutsats av analysen. Resultatet jag kom fram till av undersökningen, är att barnens inflytande på fritidshemmets verksamhet finns men är begränsat utav den vuxna auktoriteten på fritidshemmet, samt att barnen inte är helt medvetna om vissa

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 5

2. Syfte och Frågeställningar ... 7

3. Forskningsläge ... 8

3.1 Delaktighet, demokrati och lärande i fritidshemmet ... 8

3.2 Demokratiska aktiviteter och barnens delaktighet i dessa ... 10

3.3 Sammanfattning och diskussion av forskningen ... 11

4.Teoretisk förankring ... 12

4.1 Lärande ... 12

4.2 Lärande i fritidshem ... 13

4.3 Informellt och formellt lärande ... 13

4.4 Den dolda läroplanen ... 14

5. Metod ... 16 5.1 Metodval ... 16 5.2 Intervjuguide ... 16 5.3 Urval ... 17 5.4 Genomförande ... 17 5.5 Forskningsetiska överväganden ... 17 5.6 Analysmetoden ... 19

6 Analys och resultat ... 21

6.1 Planerade aktiviteter ... 21

6.2 Spontana aktiviteter ... 23

6.3 Vad barnen lär sig ... 26

7. Diskussion ... 29 Referenser ... 33 Bilaga 1 ... 36 Bilaga 2 ... 37 Bilaga 3 ... 39 Bilaga 4 ... 42

5

1. Inledning

Fritidspedagogerna har som uppgift i sitt arbete att forma en verksamhet där eleverna får lära sig demokratiska förhållningssätt (Pihlgren 2012). För att det ska göras möjligt behöver barnen ges inflytande och vara delaktiga i vad de lär sig på fritidshemmet. Därför vill jag i detta examensarbete kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete för att barnen ska lära sig demokratiska förhållningssätt och dess principer. Jag kommer göra detta genom att intervjua fritidspedagoger på olika fritidshem. Undersökningen är motiverad av vad som står i läroplanen ”I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2018a, s.22). Det jag vill peka på med citatet är det väsentliga i att fritidspedagogerna låter barnen få vara med och utöva inflytande, samt låter barnen vara delaktiga i valet av aktiviteter för att de ska få en större kännedom om demokratiska förhållningssätt och bli mer ansvarsfulla. Detta är något jag som blivande fritidspedagog vill veta mer om hur det görs i praktiken, vilket kan ske i såväl planerade som spontant uppkomna aktiviteter. Vad ett demokratiskt förhållningssätt är kan vara svårt att definiera om inte begreppet demokrati förklaras först. Enligt Nationalencyklopedin (2019) är definitionen av demokrati folkstyre, men att det råder skilda meningar om vad detta innebär eftersom samhället som demokratin är i en del av en ständig förändring. Men att demokrati handlar om att var och en ska få vara med och bestämma, samt ges inflytande till att få påverka olika beslut i samhället eller i en verksamhet som fritidshemmet är tydligt. Det demokratiska förhållningssättet kan elever lära sig om de begriper sig på vad demokrati innebär och kan uppträda enligt dess normer menar Pihlgren (2012). Därför behöver eleverna förstå att demokrati innebär att de får vara med och komma med förslag, fatta beslut om vad som ska ske i fritidshemmet verksamhet, göras delaktiga i demokratiska processer där deras förslag och idéer kan bli uppmärksammade och till slut bli

genomförda i verksamheten, vilket kan vara en aktivitet eller att mellanmålsrutiner ändras exempelvis.

6

Särskilt intresserad är jag av att veta vad demokratiska principer, förhållningssätt, inflytande och delaktighet innebär för fritidspedagogerna i deras arbete med att fostra barnen till demokratiska medborgare. Eftersom det är dem som arbetar med de

demokratiska lärandet på fritidshemmet och ser vad det leder till. Det kan vara principer som att vänta på sin tur att få delta i en lek, förhållningssätt såsom att låta andra barn få komma med förslag och lyssna på andra barns idéer och att barnen förstår att de har rätt att få uttrycka sina tankar om fritidshemmets verksamhet. Det jag även vill veta är vad fritidspedagogerna tycker om hur barnens inflytande och delaktighet ser ut i

fritidshemmet för att de ska lära sig dessa principer och förhållningssätt

Vad jag menar med att jag vill kartlägga fritidspedagogernas arbete för att barnen ska lära sig demokratiska förhållningssätt och dess principer, är att jag vill intervjua

fritidspedagoger på olika fritidshem för att undersöka vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete med att lära barnen detta. Det kommer att hjälpa mig att få en

uppfattning om hur fritidspedagoger ser på det demokratiska arbetet i fritidshemmet som de gör med barnen och se om de har olika uppfattningar om detta.

Sammanfattningsvis har jag tagit upp i inledningen att detta arbete kommer försöka kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig demokratiska förhållningssätt och dess principer, samt att detta kommer undersökas genom att intervjua fritidspedagoger. Begreppen demokrati och demokratiskt förhållningsätt har förklarats kortfattad för att få en större förståelse om vad det innebär, samt att inflytande och delaktighet är förmågor som är en del av en demokratiskt fostran och att barnen behöver öva på dessa förmågor för att de ska uppnå ett demokratiskt förhållningssätt och förståelse kring vad demokrati innebär.

7

2. Syfte och Frågeställningar

Det som är syftet med mitt examensarbete är att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer.

Det har lett till mina 2 frågeställningar

Vad är fritidspedagogernas syn begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet?

Hur beskriver fritidspedagogerna det arbete de gör med barnen i fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer?

8

3. Forskningsläge

Det här kapitlet kommer att i första delen att ta upp forskning som berör begreppen delaktighet, demokrati och lärandet i fritidshemmet. Denna forskning beskrivs för att få ett bredare perspektiv och större förståelse för vad fritidspedagogerna gör i deras arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer. Forskningen tar även upp att lära sig olika former av demokrati kan ge skildra upplevelser för individer, samt att lära sig nya aktiviteter kan begränsa eller stärka elevernas deltagande.

I den andra delen av kapitlet tas forskning upp som berör demokratiska aktiviteter och barnens delaktighet i dessa. Detta görs för att få en större insyn i hur demokratiska aktiviteter kan bedrivas på fridshem.

Det kommer bli intressant att se hur fritidspedagogerna som jag intervjuar, väljer att prata om demokratiska aktiviteter som planerande eller mer spontana och hur barnens demokratiska lärande sker i detta lärande. I relation till vad som framkommit i tidigare forskning.

3.1 Delaktighet, demokrati och lärande i fritidshemmet

Elevers deltagande i svenska fritidshem skriver Elvstrand och Lago (2019) om i deras etnografiska studie från fem olika fritidshem, där de observerat barnen i deras

deltagande och vilket inflytande de får i elevernas interaktion med varandra, samt med lärarna i fritidshemmets aktiviteter. Författarnas resultat (ibid.) visar att det kan finnas en viss spänning mellan barnens inflytande och fritidspedagogernas makt, samt i hur elevernas förmågor och färdigheter värderas i fritidshemmets viktiga aspekter för att göra deltagandet möjligt. De skriver att olika former av demokrati kan ge olika

upplevelser, samt att demokrati är något en behöver öva på och lära sig eftersom olika lärande faser som att lära sig en ny aktivitet kan begränsa eller stärka elevens

deltagande. Att reflektera och arbeta med dessa frågor är viktigt för fritidshemmet. I Saar, Löfdahl och Hjalmarssons (2012) artikel diskuterar författarna hur det svenska fritidshemmet kan förstås som en pedagogisk praxis. Metoden de använder sig av (ibid.) är intervjuer och observationer av fritidslärare och barn i fritidshemmet. Deras empiri

9

analyserar de utifrån diskurser om fritidslärarnas arbete. Lärarna som intervjuades tog upp en diskurs om professionell kompetens för att kontrollera organisationen av aktiviteter i relation till de ideal och praktiska förhållanden deras fritidshem har. Det som observerades i praktiken var att barnen förhandlade med lärarna, utmanade och utvecklade aktiviteterna på ett sätt som inte var planerat från början och var betydligt svårare att kontrollera för lärarna. Författarna föreslår i resultatet att det behövs en pedagogik för fritidshemmet som grundar sig på lärarnas och barnens gemensamma tolkningar av de kunskapsmöjligheterna som sker i verksamheten, samt en pedagogik som behöver utgå ifrån frågorna ”vad är detta?” och ”vad kan detta bli?”. Deras slutsats är att fritidslärarna behöver se hur aktiviteterna som pågår kan leda till nya

kunskapsmöjligheter för barnen, vilket exempelvis kan ske i barnens delaktighet och i deras idéer om att utveckla aktiviteterna.

Persson (2010) vill i sin avhandling förstå hur demokratins särskilda villkor i

utbildningssystemet är och använder sig av en empiri ifrån intervjuer med pedagoger ifrån förskolor, skolor och fritidshem. En av författarens (ibid.) frågeställning för att besvara hans syfte om att ta reda på hur pedagogerna uppfattar deras demokratiuppdrag är hur pedagoger hanterar demokratiuppdraget. I författarens sammanfattning av denna fråga ifrån intervjuerna, kommer han fram till följande: Barnen ökar sitt deltagande i det egna lärandet där de kan uttrycka sig på ett fritt sätt, samt att barn och eleverna

utvecklar sig i att förstå andra.

Den här tidigare forskningen som delkapitlet tagit upp, känns relevant i relation till arbetets syfte eftersom det demokratiska lärandet i fritidshemmet beskrivs.

Fritidspedagogerna beskriver även det arbete som de genomför genom att organisera aktiviteter och hur spontana lärande situationer kan ske i dessa. Fritidspedagogerna får förklara det arbete som de gör för att barnen ska bli delaktiga och för att nå upp till lärande mål, men deras syn på demokrati tas de inte upp mycket om. Det är mer utifrån forskarnas perspektiv. Dock så tar Persson (2010) upp fritidspedagogernas syn på deras demokratiska uppdrag, genom att beskriva hur pedagogerna upplever att barnen ökar sitt deltagande i det egna lärandet där de får uttrycka sig fritt. Detta förklarar dock lite om vilket typ av lärande det är som sker i de demokratiska moment som fritidspedagogerna planerat.

10

3.2 Demokratiska aktiviteter och barnens delaktighet i

dessa

En internationell studie av Hart och Rajbhandary (2003) handlar om och utvärderar barns deltagande i demokratiska metoder. Dessa metoder utvecklade författarna med barnen under deras besök på olika skolverksamheter i Nepal, verksamheter som kan liknas med fritidshem. Dessa demokratiska metoder kallar dem (ibid.) för ”childrens’ club” och de utvecklades för att barnen skulle få dokumentera och reflektera över de demokratiska tillvägagångssätten i deras egna verksamheter. Deras studie avslutas med en bedömning av deltagarnas möjligheter att delta i demokratiska metoder och

författarna menar i slutsatsen, att de demokratiska metoderna kan hjälpa barnen att delta i och ha större inflytande i hur deras organisation styrs i fritidshemmet. Men det skulle krävas att barnen vill och är delaktiga i dessa demokratiska grupprocesser. Deltagare som vill delta blir på så sätt inkluderande i den demokratiska processen, medans de som inte vill delta väljer själva att vara exkluderade i denna demokratiska metod. Dessa grupprocesser kunde verka i samlingar som representanter från olika fritidshemmen skickades till för att diskutera diverse dilemman och propositioner.

Holmberg (2017) har i sin artikel gjort en studie där hon samlat in sitt empiriska material genom att spela in nio olika fritidsråd på tre skilda fritidshem. Från detta insamlade material som syftar till att ta reda på hur fritidshemmen arbetar med

demokrati, problematiserar hon den pastorala omsorgen pedagogerna använder sig av i dessa fritidsråd. Begreppet pastorala omsorgs-strategier förklarar författaren (ibid.) som att pedagogerna känner att de har ett moraliskt ansvar att omarbeta individers

uppföranden, uppfattningar och känslor genom dessa fritidsråd i uppfostringssyfte att forma demokratiska medborgare. Författaren menar att denna omsorg blir ett sätt att styra barnen att bli demokratiska medborgare enligt pedagogernas perspektiv på

demokrati. Effekten blir att barnens inflytande begränsas eftersom vad de gör och vilka åsikter dem har, behöver passa in i ramen på vad pedagogerna anser är rätt enligt deras förutbestämda syfte av vad en demokratisk medborgare bör lära sig.

11

3.3 Sammanfattning och diskussion av forskningen

Den tidigare forskningen har berört begreppen delaktighet, inflytande och demokrati. I forskningen blir demokrati detsamma som rätt att välja, inte att fatta gemensamma beslut. Dock så tas de upp att pedagogerna anser att deras demokratiska uppdrag har att göra med att barnen ökar sitt deltagande i det egna lärandet där de kan uttrycka sig fritt, men det framgår inte särskilt tydligt att deltagande ses som en demokratisk princip utan att deltagande är en del av deras demokratiska arbete.

Forskningen visar att pedagogerna planerar demokratiska moment, men forskarna har inte undersökt vilket lärande som sker i dessa. Det forskningen gör är att titta på

antingen spontana aktiviteter eller på planerade, när det gäller fritids kan det vara viktigt att se på båda i relation till varandra.

Det kommer att bli intressant att se vad fritidspedagogerna som ska intervjuas menar med demokrati och om de förlägger demokrati i planerade eller spontana aktiviteter, samt vilket lärande som kan spåras i deras utsagor.

12

4.Teoretisk förankring

I detta kapitel diskuteras begreppen lärande, lärandet i fritidshemmet, informellt och formellt lärande, samt den dolda läroplanen. Dessa begrepp kommer att definieras och diskuteras för att kunna kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i deras arbete med demokrati på fritidshemmet, samt för att kunna analysera deras

uppfattningar av demokrati.

Begreppen kan vara användbara i analysen för att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiska förhållningssätt och dess principer. På så sätt att begreppet används för att lokalisera innehåll som har med demokrati och lärandet att göra.

Lärandet på fritidshem behöver definieras, för att få en förståelse för hur

fritidspedagogerna arbetar på fritidshemmet med dess syfte och mål för att barn ska få öva på demokratiska förhållningssätt och dess principer. Informellt och formellt lärande kommer även tas upp som två lärande sätt och hur de verkar för att barnen ska få öva på detta demokratiska lärande. Den dolda läroplanen kommer att beskrivas som något där barnen lär sig kunskaper genom underförstådda krav som deras tid på fritids kräver.

4.1 Lärande

Illeris (2015) förklarar att lärandet kan ses som ett mycket komplicerat begrepp med flera olika innebörder. Författaren ger en egen vid och öppen definition av lärandet

”Lärande är varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller

åldrande” (Illeris 2015, s. 18). Med denna förklaring menar författaren att läroförståelse

bland annat är processer som socialisering, kvalificering, kompetensutveckling och terapi. Dessa ses som särskilda typer av läroprocesser. Illeris (ibid.) förklarar vidare, att denna definition av lärandet innebär även att begränsningar och andra omständigheter som kan vara förträngningar eller feltolkningar av det lärda, kan även ses som något en lärt sig. Begreppet utveckling förklarar författaren att den kan ses som ett

samlingsbegrepp för lärande och biologisk mognad.

Denna förklaring av lärande kan vara användbar i min analys för att hitta barns lärande i fritidspedagogernas utsagor, samt i att se hur denna läroprocess ser ut.

13

4.2 Lärande i fritidshem

Lärande på fritids skiljer sig från lärande i klassrummet. Orwehag (2016, s. 45) skriver om lärandet på fritidshemmet genom att ta upp tre fritidspedagogiska arbetssätt: lärande i kontext, ”fånga tillfället i flykten” och arbeta med långsiktiga och övergripande mål (ibid.). Lärandet i kontext beskrivs vara ett lärande som tar sig uttryck i situationer som inte är planerade. ”Fånga tillfället i flykten” innebär ett sätt pedagogerna arbetar på när spontana händelser inträffar. Det kan vara konflikthantering och att använda sig av barns funderingar för att förklara något, samt att använda sig av ett reflekterande tankesätt i en lärande situation för att barnens ska få en större förståelse om deras lärande och vad det kan resultera i. Arbeta med långsiktiga och övergripande mål handlar om värdegrundsfrågor och den demokratiska fostran som anses vara central.

4.3 Informellt och formellt lärande

Det informella lärandet gör Jensen (2011) en sammanfattande beskrivning av. Det beskrivs vara ett spontant lärande och är inte styrt efter scheman, mål eller efter fasta planeringar som inte går att ändra på.

Informellt lärande beskriver Jensen (2011) som en lärande form som inte är grundat efter andras syften, vilket kan vara syften och mål som görs tydligt i läroplanen, utan lärandet utgår ifrån individens eller gruppens syfte av lärandet. Informellt lärande kan vara situationer som oftast sker spontat och det påverkas av de tillvägagångssätt deltagarna har valt att agera utefter. Den normerande uppfattning om hur informellt lärande görs, är att individens deltagande sker frivilligt och att alla deltar på samma premisser, menar författaren (ibid.). De jämlika premisserna som är inom det informella lärandet kan leda till att deltagarna får vara fria att kritisera andras uppfattningar.

Informella sociala lärandesituationer är något som görs frivilligt menar Jensen (2012) och han tar upp två aspekter för att beskriva hur en sådan lärandesituation kan gå till, vilka är ekvivalens och öppenhet mellan deltagarna i den lärande situationen.

Deltagarna bör vara med på egna premisser, ha en egen vilja till att delta och tillåts till att göra så.

14

Pihlgren (2018) förklarar att formella sammanhang kan vara planerade lektioner, eller i samlingar, för att läraren ska på ett noggrant sätt kunna se hur eleverna förstår sig på fakta och når en klarhet i vad det betyder, vilket görs i ett nära samspel med eleven och läraren. Dessa situationer kan även ske i fritidshemmet, såsom samlingar där läraren vill informera om en aktivitet eller vad som gäller under utflykten de ska göra och vad som kommer ske där.

Dessa förklaringar av begreppen informellt och formellt lärande kan användas till stöd i analysen för att jämföra med vad fritidspedagogerna säger om hur lärande situationer bedrivs. Det vill säga om dessa sker mer fritt och spontant av barnen eller att de sker mer formellt och är då uppstyrda av fritidspedagogerna.

4.4 Den dolda läroplanen

I skolan och på fritidshemmet kan barn lära sig mer än det läraren planerar eller vad läroplanerna föreskriver. Detta påminner om vad Broady (2012) kallar för ”Den dolda läroplanen”. Författaren tar upp ett exempel om vad den kan innebära: Elever måste vara tysta och räcka upp handen för att få ordet av läraren under lektionstiden. På detta sätt lär sig inte eleverna enbart sig utifrån det akademiska innehållet, utan samtidigt formas de till att vara på vissa sätt. Den dolda läroplanen beskrivs vidare av författaren, att den har att göra med de kunskaper som eleverna lär sig av de underförstådda kraven som deras lektioner i skolan kräver. Dessa krav kan vara det som tränar deras tålamod genom att de avbryts konstant i deras skolarbete, exempelvis med frågor från läraren som ”börjar ni bli färdiga?”. Det handlar även om krav som att eleverna behöver göra sådant de inte är intresserade av, vänta på att deras klasskamrater ska bli färdiga med deras uppgifter och att underkasta sig lärarens makt.

Broady (2012) skriver om dolda läroplaner i klassrummet. Begreppet måste därför anpassas till fritidshemmet och kommer därför att användas till min analys som stöd för att lokalisera om fritidspedagogerna tar upp en dold läroplan i fritidshemmet. Det vill säga om det finns kunskaper eleverna lär sig av underförstådda krav och formas på ett visst sätt enligt fritidspedagogernas ageranden.

15

4.6 Sammanfattning

Den teoretiska förankringen, samt dess begrepp som analysen kommer att utgå ifrån har beskrivits. Den inriktar sig mycket på hur demokrati kan formas i skolan och i

fritidshemmet. De teoretiska begreppen kommer att användas för att sondera och identifiera vad fritidspedagogerna säger om demokrati på fritidshemmet för att på så vis göra den eftersökta kartläggningen.

Dessa begrepp tycker jag tillsammans kan utgöra ett lärande pedagoger agerar efter, både omedvetet och medvetet för att forma barnen till demokratiska medborgare. Det är ett lärande som aldrig når en fast punkt utan ständigt förändrar sig och går att reflektera kring.

16

5. Metod

5.1 Metodval

Vad jag ville få ut av intervjuerna, var att få svar av fritidspedagoger vilka utrymmen för delaktighet och inflytande barnen ges i fritidshemmets verksamhet för att de ska lära sig demokratiska förhållningssätt och dess principer, samt vilka lärande situationer som de anser är passande för att uppnå detta. För att få svar och information av

fritidspedagogerna ansåg jag att den kvalitativa intervjumetoden var passande till detta. Den är användbar för att ta reda på hur fritidspedagogerna tänker, känner och agerar i olika situationer (Alvehus 2015). Kvale och Brinkmann (2009) menar även på att syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå ämnet från den intervjuades

verkliga upplevelser, samt från dess egna perspektiv.

Semistrukturerade intervjuer gör det möjligt för forskare att få nya tankar och idéer från respondenten (Bryman 2018). Den semistrukturerade intervjuformen kommer jag använda mig av för att kunna få reda på fritidspedagogernas uppfattningar som leder till att arbetets syfte kan besvaras.

Dessa metodval har valts utifrån syftet som är att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer. Med semistrukturerade intervjuer kan det komma fram vad fritidspedagogerna tar upp att de gör för att arbeta med detta. Det kan även vara möjligt för mig och respondenterna att få nya tankar och insikter i samtal med varandra.

5.2 Intervjuguide

I intervjuguiden (se bilaga 2) använde jag mig av öppna frågor som tematiskt kunde relateras till arbetets syfte och senare till analysen av intervjuerna (Kvale och Brinkemann 2009).

Intervjuguiden är formad efter en semistrukturerad form och utefter arbetets syfte. Frågorna försöktes göra så allmänt formulerade som möjligt för att de skulle vara öppna för egen tolkning. Med det menas att frågorna skulle vara lätta att begripa sig på och vara möjliga att prata brett kring.

17

5.3 Urval

För att nå en förståelse för mina frågeställningar utgick jag från ett målstyrt urval (Bryman 2018). Målstyrt urval väljs efter syftet med forskningen och därför valde jag att intervjua fritidspedagoger för att kunna besvara mitt syfte.

Jag använde mig även av ett bekvämlighetsurval utifrån Brymans (2018) förklaring, att ett bekvämlighetsurval sker när man får chans till att samla in relevant information från flera respondenter och när en sådan möjlighet ges en tycks det vara för bra för att inte acceptera. En sådan möjlighet fick jag av en administrativ chef på en skola när jag skrev till honom via mejl. Möjligheten han gav mig var att intervjua tre fritidspedagoger på skolan och det tyckte jag var för bra för att inte acceptera, dessutom hade jag ont om tid. De övriga fick jag kontakt med via mejl genom deras rektorer.

5.4 Genomförande

Sammanlagt fick jag kontakt med sex fritidspedagoger (se bilaga 1). Tre var från samma skola och de resterande från två olika skolor. Namnen och skolorna är anonymiserade. Istället har jag angett fiktiva namn till dessa i min bilaga. Skolorna hittades via

socioekonomiska index (Skolverket 2018b) för att kunna se vilka skolor den storstaden har. I mejlen bifogades en samtyckesblanketten (se bilaga 3) där en presentation av arbetet beskrevs, samt Vetenskapsrådets (u.å) fyra krav för forskningsetiska principer. Kraven (se punkt 5.4) förklarades för deltagarna vid intervjutillfället. I mejlen beskrevs även hur Malmö universitet behandlar personuppgifter. Malmö universitet behandlar personuppgifter enligt dataskyddsförordningen GDPR (The General Data Protection Regulation). Informationen om det bifogades (se bilaga 4).

Fritidspedagogerna som intervjuades blev sex totalt. Ett antal som kan tyckas vara litet. Trost (2017) förklarar att man kan använda sig av ett fåtal deltagare i intervjun för att få mer djupgående analyser.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Frågorna under intervjun var inte alltid strikta och kunde leda in på andra spår. Det blev så eftersom frågorna ledde in på följdfrågor och på intressanta saker deltagarna sa utifrån mina frågor i intervjuguiden (se bilaga 1). Bell (2016) förklarar en fördel med att intervjua är flexibiliteten. Den leder till att deltagarna i intervjun får vidareutveckla

18

idéer, utforska svar och gå in på vilka motiv och känslor de har i berättandet. En nackdel är att de tar rätt lång tid. Men trots den nackdelen kan det vara värt att få så rikligt med material till arbetet som möjligt, vilket kan bidra till en djupare och mer insiktsfull förståelse till dess syfte. Jag fick rikligt med material att analysera, men det tog väldigt lång tid att genomföra intervjuerna.

Jag intervjuade fritidspedagoger av olika slag, på så sätt att de inte hade samma kön, var från olika skolor, hade mer eller mindre arbetslivserfarenhet, var äldre och unga, samt vilken utbildning de har som gör dem kvalificerade för deras arbete som fritidspedagog. Detta gjordes för att samla in en större bredd av svar från fritidspedagogernas intervjuer.

När det kommer till de forskningsetiska övervägandena, hade jag informerat deltagarna via mejl att mitt arbete utgick ifrån Vetenskapsrådets (u.å) fyra generella huvudkrav på forskning och deras inbegripna regler. Kraven består av informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet säkerställdes, genom att jag informerade respondenterna under intervjutillfället om varför dem deltar i intervjun och beskrev själva syftet med den. Dessutom poängterades deras betydelsefulla roll i mitt forskningsarbete. Att deras deltagande var frivilligt förklarades under intervjun, samt att de har rätt till att ställa in sitt deltagande.

Samtyckeskravet som vetenskapsrådet tar upp, handlar om deltagarnas rättighet till att själva få bestämma över sitt medverkande. Deltagarna och jag skrev under en samtyckes blankett (se bilaga 2). Min handledare skrev under den senare och förvarade blanketten så inga obehöriga når den, vilket gjordes enligt konfidentiletskravet. Att blanketten skulle förvaras och att det insamlade materialet kommer att tas bort efter jag blev examinerad, blev deltagarna informerade om. Blanketten skickades innan via mejl och togs med till intervjun. Jag beskrev i mejlet till deltagarna att informationen bara

kommer användas till mitt forskningsarbete, vilket handlar om nyttjandekravet. Tills sist frågade jag om dem ville läsa mitt forskningsarbete och förklarade att jag kunde skicka en länk till mitt arbete på Malmö universitets hemsida när det blivit examinerat. Detta gjordes utefter Vetenskapsrådet rekommendationer.

Intervjuerna inleddes med att jag förklarade för respondenten vad intervjusituationen innebar och berättade om syftet med intervjun, vilket Kvale och Brinkemann (2009)

19

rekommenderar. Jag berättade även om intervjuns upplägg och frågor för att deltagarna skulle känna sig mer trygga.

Deltagarna blev informerade, båda via mejl och under intervjun, att jag kommer använda mig av en diktafon (ljudinspelnings-apparat). Deras rättigheter som att de kan avböja sitt medverkande när som helst, fick deltagarna reda på under intervjun och innan via mejl. Att det inspelade materialet kommer förstöras när arbetet är godkänt, fick deltagarna även reda på under intervjun och före i mejlet. Jag förklarad att jag kommer fråga om utbildningen, samt om hur lång arbetslivserfarenhet dem har. Namnet frågade jag om det ville ange under intervjun och förklarade att det kommer anonymiseras med ett annat namn. Ålder och arbete frågade jag om de ville delge och de gjorde deltagarna frivilligt. Deltagarna gav mig sitt samtycke till detta men jag förklarade noga att dessa uppgifter kommer att förstöras.

5.6 Analysmetoden

Analysmetoden kommer utgå ifrån Alvehus (2015) tre grundläggande arbetssätt, där författaren tagit stöd av Rennstam och Wästerfors. Dessa är: Sortering, reducering och argumentation. Sorteringen handlar om att sortera det insamlade empiriska material man fått in, vilket görs i olika kategorier och som författaren kallar för att tematisera (ibid.). Tematiseringen görs även utefter uppsatsens syfte. I reduceringen ska delar av det empiriska materialet minskas. Det görs genom att vissa delar beskrivs mer generellt och andra som ses vara mer intressanta i analysen beskrivs mer tydligt. Reduceringen görs mycket utefter frågeställningen i arbetets syfte.

Argumentationen är den sista delen i uppsatsen (Alvehus 2015). Beroende på hur man beskrivit sina frågeställningar i syftet behöver argumentationen i analysen motivera dessa explicit i slutsatsen.

De teoretiska begreppen har använts för att tematisera intervjuerna och därmed för att åstadkomma den kartläggningen som är uppsatsens mål. Teoretiska begrepp om lärande i fritidshemmet i arbetets teoretiska förankring tillämpas i underrubriken Vad

barnen lär sig, när jag analyserar aktiviteter utifrån fritidspedagogerna utsagor om

aktiviteter där barnen är delaktiga och har inflytande i. Dessutom används de teoretiska begreppen om hur lärandet kan bedrivas på fritidshemmet, till fritidspedagogerna

20

redogörelser om hur de bedriver aktiviteter genom deras interaktion med barnen och hur de använder sig av barnens inflytande för att bedriva dessa aktiviteter. De teoretiska begreppen om lärande används även i underrubriken Spontana aktiviteter för att diskutera läroprocesser och hur de kan ske i fritidspedagogernas arbete med barnens demokratiska fostran. Det teoretiska begreppet ”den dolda läroplanen” används även i underrubriken Vad barnen lär sig. På så sätt att det beskrivs hur fritidsrådet innehåller underförstådda krav som eleverna ska följa, samt i underrubriken Planerade aktiviteter när det tas upp hur barnen inte kan komma med orealistiska förslag, men att barnen inte är helt medvetna vad orealistiska förslag innebär för något och vilka konsekvenser det kan leda till. Det kan därför ses som ett underförstått krav att barnen ska komma med realistiska förslag

De teoretiska begreppen informellt och formellt lärande, använder jag mig av i underrubriken Planerade aktiviteter för att beskriva formella sammanhang i

demokratiska lärandeformer, samt i underrubriken Spontana aktiviteter för att förklara hur informellt lärande kan ske i spontana situationer och hur det påverkar deltagarnas lärande.

21

6 Analys och resultat

I den här delen kommer jag analysera mitt insamlade empiriska material ifrån intervjuerna och jag kommer utgå från studiens frågeställningar, samt besvara dessa med stöd av arbetets teoretiska förankring. Efter att analysen har skrivits utifrån intervjuerna i varje del kommer en sammanfattning av delkapitlet. Namnen på deltagarna, skolornas och fritidshemmets lokaler är fiktiva.

6.1 Planerade aktiviteter

Fritidsråd är något alla fritidspedagoger nämner i samband med hur de arbetar med demokratiska principer, på så sätt att ge barnen inflytande och få dem att vara delaktiga i hur aktiviteterna skall bedrivas i fritidshemmet verksamhet. Fritidspedagogerna har olika åsikter kring fritidsråden. En av de som anser att fritidsrådet har att göra med demokratiska processer är fritidspedagogen Nils på Ekdalaskolan: ”en dag så har vi fritidsråd / där vi bland annat försöker uppmuntra olika demokratiska processer. Till exempel om vad vi ska göra, vad vi ska köpa in. Stort sett försöka involvera barnen så mycket som möjligt”. Förutom att Fritidsråden kan vara ett sätt att involvera barnen i demokratiska processer, kan det även anses vara ett tillvägagångssätt för att få barnen mer delaktiga på fritidshemmet. Detta är något Jakob på Parksjöskolan tar upp: ”ja alltså vi har väl, vi försöker att få delaktighet på fritids. Vi har startat ett fritidsråd som är samtidigt som elevrådet. Med representanter som går på fritids då”.

Förutom fritidsråden arbetar fritidspedagogerna med demokratiska principer genom att ha förslagslådor, eller önskelådor och idélådor som det även kallas. Jakob på

Parksjöskolan förklarar hur arbetet med förslagslådan kan se ut: ”vi har haft upp på kjollen [fritidslokal] har vi / en sån här idélåda där barnen får skriva rimliga mål, inte pool på gården, men alltså rimliga mål. Så försöker vi gå igenom och ta upp det”. På följdfrågan om det var många aktiviteter som genomförs från idélådan svarar Jakob:

Nu på lovet så fick vi in lite mer / det var ju sportlov. Då var det folk som ville gå iväg till olika saker och det fick vi in nu att vi var på fäktning och vi var på taekwondo och det var egentligen ifrån

önskemål, så vi har liksom valt önskemål från vad barnen har sagt så att säga.

22

Dessa orealistiska önskningar såsom pool på gården, vilket Jakob nämner ovan i texten, är något som kommer fram i alla intervjuer. På Björkbackaskolan har dessa orealistiska önskningar lett till att önskelådan tagits bort. Fritidspedagogen Lena på

Björkbackaskolan förklarar det såhär:

Vi har haft sån här önskelåda, men dom har vi tagit bort, för det blev lite mycket dehär _ _ _ _ / jag vill åka till Liseberg, de blev inte riktigt. Så det blir lite mer så att man observerar som barngrupp, man intervjuar dom, men man pratar med dom, man frågar dem vad vill ni och hur tänker ni och vad tycker ni?

Lena tar upp andra sätt att arbeta med demokratiska principer. Det vill säga att ha en dialog med barnen om vad de vill göra, samt att observera dem. Det verkar som ett sätt att ge barnen inflytande och få vara delaktiga i hur fridshemmet utformar aktiviteter. En dialog förs även med barnen om vad de vill göra på fritidshemmet, vilket kan fungera som ett annat alternativ till fritidsråden. Aktiviteter genomförs från önskelådan, men det är oklart hur den används som komplement till fritidsråden. Dessutom verkar

orealistiska förslag i lådan kunna leda till att fritidsrådet läggs ner.

För att sammanfatta den här delen, tar fritidspedagogerna upp vad de gör för att arbeta med demokratiska principer genom att berätta om hur de arrangerar fritidsråd och ha idélådor, önskelådor eller förslagslådor. Denna demokratiska lärandeform påminner om ett formellt sammanhang. På det sättet Philgren (2018) beskriver det som ett

tillvägagångssätt för läraren att nå en klarhet om att eleverna når en förståelse av vad situationen innebär. När det gäller fritidsråd görs det på ett formellt sätt där

representanter från fritids får delta och fritidsrådet är bestämt sen tidigare i hur det ska genomföras, där förslag från idélådorna används. När det kommer för mycket

orealistiska förslag från barnen uppger de intervjuade att fritidsrådet läggs ned eller så nonchaleras förslagen och detta är något fritidspedagogerna verkar avgöra. Det kan tolkas som att fritidspedagogerna ser det som att barnen inte vet vad situationen innebär när de kommer med orealistiska förslag och det kan ses som en anledning till att lägga ner fritidsrådet.

Att inte komma med orealistiska förslag kan även ses som ett underförstått krav, vilket Broady (2012) tar upp som ett exempel av hans beskrivning av den dolda läroplanen. Jakob tar upp ett orealistiskt förslag från önskelådan ovan i texten ”barnen får skriva

23

rimliga mål, inte pool på gården, men alltså rimliga mål. Så försöker vi gå igenom och ta upp det”. Det är dock oklart om de går igenom vad ett orealistiskt förslag är med barnen. Om det inte görs kan det ses som ett underförstått krav att barnen ska veta vad ett orealistiskt förslag är.

6.2 Spontana aktiviteter

Från intervjuerna nedan tycker jag det framkommer att det informella lärandet kan uppstå i det formella lärandet. På så sätt att det kan i formella lärande situationer inträffa spontana händelser som barnen gör, vilket pedagogerna inte hade tänkt sig från början. Dessa tillfällen tar vissa pedagoger upp att de arbetar med genom att ta tillvara på vad barnen har för intressen eller hur de ska hantera dessa nya situationer, alternativt så förklarar de för barnen hur det är för att lära dem uttrycka sig på rätt sätt. Att låta barnen uttrycka sig fritt och få inflytande i att lära sig på andra sätt än vad som var tänkt från början, kan ses som två viktiga demokratiska principer. Det är även ett demokratiskt förhållningssätt fritidspedagogerna tar upp att de agerar utefter, när de låter barnen få inflytande och uttrycka sig fritt för att de ska lära sig förstå barnen bättre i deras lärande. Det informella lärandet tycker Jakob är det som sker spontant och tar upp biljardbordet som exempel på en aktivitet: ”Så är väl det informella det som händer spontant så att säga och då kan det ju va, som nu biljard har blivit jätte populärt detta året här”. Jakob tar även upp att han som pedagog försöker lägga in rätt termer när barnen säger något fel ord under biljard aktiviteten och tar det som ett exempel på informellt lärande: ”sen att man försöker lägga in rätt termer. Rätt / det heter inte pinne det heter kö. Det heter inte ja vad det nu kan va. När dom säger fel att man försöker rätta dom, liksom i stunden. Det kan jag ta som ett informellt lärande”.

Lena menar att det informella lärandet är:

Det informella lärandet, det är de här när man sitter ner och pratar. Spelar spel med barnen och pratar och så kommer det upp en fråga, å så diskuterar man. Och de kan ju va alltså inte med vuxna utan det kan va med andra elever, när dom sitter och har – nä men om du trycker på / ctrl alt del, där så funkar det.

24

Hon syftar sannolikt på när barnen sitter och håller på med datorn. Där de kan hjälpa varandra att trycka på knapparna: ”Ctrl, alt och del”, för att lösa något dilemma på datorn.

Det informella lärandet tycker hon sker hela tiden och säger: ”det informella lärandet sker ju hela tiden, så det är inget planerat. Utan det är att se till att man har en grund att stå på i sin verksamhet, som ger lugn å ro, trygghet och är stimulerande”.

När jag fråga Pernilla vilka situationer hon anser vara formellt och informellt lärande så sker en intressant situation i dialog med mig:

P (Pernilla): Det formella lärandet är ju som det du har bestämt, utifrån styrdokumenten som ska vara en lärande situation…. Hörde du vad hon sa nu

E (Emil): Nä

P: - Då går ni in så länge och så håller ni gruppen tills jag kommer. E: Okej det var ju bra hörsel! Jag hörde inte alls haha.

P: Men du vet jag är ju skadad av alla mina år så jag hör ju allting som händer. Men då sa hon det / det är en jätte bra demokrati sak - ni går in och håller i gruppen. Det är lärandet. Där är ju det informella lärandet. Hon har inte planerat att dom ska gå in och hålla en aktivitet.

Därefter så förklarar hon vad hon anser om det formella och informella lärandet: ”Men det formella lärandet är när man planerat utifrån styrdokumenten, men där är ju nån förmåga som man vill att dom ska träna på. Det informella är ju vad som man får på köpet”.

Hanna förklarar vad hon tycker det formella lärandet är för något och kommer sedan in på vad hon tycker det informella lärandet är: ”Ja. Alltså tycker jag de e någonting som vi pedagoger har planerat. Som ger till barnen liksom. Men det informella kan också va. Alltså kan hända i det, formella lärandet”. Därefter förklarar hon hur en informell lärande situation kan vara: ”Vi säger inte vad dom ska göra, vart dom ska göra det, hur dom ska göra det. Dom får bestämma, helt själv och där tänker, ja det är det informella lärandet, för de kommer på det själv och oplanerat för dom” och till slut förklarar hon varför hon ser det informella lärandet som viktigast: ”Det jag tycker är viktigast är det

25

informella lärandet. Där du kan observera och få en blick, om deras intresse och hur du hanterar olika situationer”.

För att sammanfattade den här delen så tycker jag det framkommer i vad som beskrivs i inledningen, att det informella lärandet kan uppstå i formella lärande situationer. På så sätt att barnen kan spontant agera på olika sätt för att lära sig något nytt, vilket inte alltid var planerat från början. Fritidspedagogerna kan utifrån barnen ageranden diskutera, observera, rätta eller lära sig av dem i hur de lär sig eller vad deras intressen är.

Det framkommer även att barnen får uttrycka sig fritt och får inflytande i att lära sig på andra sätt än vad som var tänkt från början. Detta kan ses som två viktiga demokratiska principer. Det är även ett demokratiskt förhållningssätt fritidspedagogerna tar upp att de agerar utefter när de låter barnen få inflytande och uttrycka sig fritt för att de ska lära sig förstå barnen bättre i deras lärande.Detta kan vara ett sätt att arbeta med långsiktiga och övergripande mål i syfte att fostra barnen till demokratiska medborgare (Orwehag 2016).

Det går även att jämföra med vad Jensen (2011) skriver om att det informella lärandet kan vara situationer som oftast sker spontant och att det påverkas av hur deltagarna väljer att agera i situationen, eftersom barnen plötslig kan komma på en idé i hur de ska göra för att lösa något problematiskt i en lärande situation som var svår att förutse och de lär sig på olika sätt beroende på hur de går tillväga i situationen.

Att barnen gör på ett annorlunda sätt än vad fritidspedagogen hade tänkt sig, behöver inte betyda att barnen lär sig på ett fel sätt. Snarare att barnen lär sig av sina misstag såsom Illeris (2015) förklarar det: Förträngningar eller feltolkningar av det lärda, kan även ses som något en lärt sig. Det vill säga om ett barn exempelvis kallar en kö för en pinne blir barnet tillrättavisad om sin felsägning av fritidspedagogen. Barnet har då lärt sig av sin feltolkning och lär sig att det heter kö. Det är en läroprocess och en biologisk mognad som Illeris (2015) är inne på. Även detta kan ses som ett sätt att arbeta med värdegrundsfrågor i den demokratiska fostran på fritidshemmet (Orwehag 2016). På så sätt att barnet får fritt uttrycka sig om saker och ting, vilket ses som en demokratisk princip. Dock kan barnet bli tillrättavisad av att uttrycka sig på rätt sätt. Det kan även ses som att Jakob ”fångar tillfället i flykten” (Orwehag 2016) då han uppmärksammar hur barnets uttrycker sig och förklarar vad det heter.

26

6.3 Vad barnen lär sig

Ur intervjuerna tycker jag det framkommer situationer fritidspedagogerna tar upp som visar att eleverna lär sig att demokrati är detsamma som ett personligt inflytande, vilket beror på kontakten med auktoriteten, snarare än ett rätt sätt att fatta beslut tillsammans. I så fall lär sig barnen att underordna sig någon annans rätt till att fatta beslut i ord av demokratiska principer. Jag kommer nedan att lyfta upp tre exempel ifrån intervjuerna som visar på detta påstående.

Det första exemplet är vad fritidspedagogen Hanna tar upp vad de har gjort på Parksjöskolan för att barnen ska få inflytande och vara delaktiga:

Vi har inte riktigt fångat upp deras intresse. Så vi fick ha lite korta intervjuer, prata med dem. Vad är det dem vill liksom, så kom vi fram till att dom älskar mobiltelefoner och datorer, bara liksom att hålla på så. Då bestämde vi oss, vi gör en YouTube kanal för att dom ska vara mer delaktiga.

I och med att Hanna och fritidspedagogerna på Parksjöskolan har haft kortare intervjuer med barnen där barnens förslag om att göra en YouTube-kanal blev en verklighet fick barnen reellt inflytande i ett samspel med fritidspedagogerna.

Fridspedagogerna kom fram till att barnen älskar att hålla på med mobiltelefoner och datorer i intervjuerna med dem. Barnens intresse för datorer och andra plattformar utgick fritidspedagogerna ifrån när valet om att YouTube skulle bli en aktivitet där de får filma videor till filmkanalen på denna webbsida som YouTube är. Det är tre barn som väljs av fritidspedagogerna varje vecka som ska få bestämma själva om vad de vill filma och komma överens om att göra detta med de andra barnen. Därefter får de själva avgöra om de vill vara delaktiga i aktiviteten.

Det andra exemplet är när Nils går in på hur han och de andra fritidspedagogerna arbetar med barnen för att de ska lära sig demokratiska förhållningssätt och få

inflytande i fritidshemmets verksamhet. Han förklarar två olika former av demokrati när jag ställer frågan om hur barnen lär sig demokratiska förhållningssätt och hur de ges inflytande: ”vi har ju mycket alltså direktdemokrati, vilket på ett sätt är missledande. För det förbereder dem inte för nånting för samhället. Vi har ju representativ demokrati

27

i Sverige. Och den /utövas väldigt lite inom fritidshem / ja skola egentligen”. Han tycker inte den representativa demokratin har fungerat så bra i elevråd:

Vad jag har sett så har det inte vart, funkat så jättebra. För det har vart lite såhär, amen dom tillfällena dom haft, dom tillfällena har verkligen // amen nu så rösta vi fram kanske två representanter i klassen. Vilket är ett jätte bra exempel på / alltså representativ demokrati. Men / men då har lärarna istället bara /-nämen du och du. Och då rök den

chansen.

Nils tycker istället direktdemokrati fungerar bättre för dem på fritidshemmet:

”Direktdemokrati är mer, det är mer givande och för oss liksom. Det är lättare också. Plus att vi känner att barnen får mer, för då får alla säga sin sak”. Nils berättar att direktdemokrati kunde användas i exempelvis idrottshallen, då Nils och hans kollega frågade barnen – vad vill ni göra? Då får barnen komma med alternativ direkt och dessa genomdrivs. Det framkom inte av vad Nils sa om alla barn kom med förslag på vad de ville göra, samt om barnen hade samma förslag på vilken aktivitet de ville genomföra. Hur förslagen genomdrevs, om det var via handuppräckning exempelvis, tog han inte heller upp. Det hade jag kunnat fråga om för att få en större insikt i hur

direktdemokratin genomfördes.

Det tredje exemplet är, när jag vill veta mer om hur barnens inflytande är i fritidsråden och ställer frågan om barnen får vara med att forma fritidsrådet, samt komma med synpunkter om hur det skall bedrivas. I den här dialogen med Jakob tar han upp vad han gör för att arbeta med detta:

E (Emil): Ja tänkte också dom här, fritidsråden är det nånting som ni bestämmer formen på, eller är barnen medverkande?

J (Jakob): Alltså det är ju från vår närmaste chef, biträdande rektor. Det är han som satt upp formen. Sen är det i med själva, med klassrådet. Som dom har en gång i månaden eller vad de nu e.

E (Emil): Ah ok, har barnen några synpunkter hur fritidsrådet bedrivs? J (Jakob): Nä.

Utifrån detta så verkar det inte som att barnen har så mycket inflytande att påverka hur själva formen på fritidsråden ska vara, utan den formen är sedan tidigare bestämd av

28

den biträdande rektorn. Detta påminner om den dolda läroplanen (Broady 2012), på så sätt att fritidsrådets form är bestämt sen innan och inbegriper underförstådda krav som eleverna ska följa och bete sig därefter för att lära sig denna demokratiska metod. När det gäller intervjuerna fritidspedagogerna på Parksjöskolan gjorde med barnen, fick de inflytande i att berätta vad deras intresse var. Men var de barnen som kom fram till att en YouTube kanal skulle göras? Eller var det fritidspedagogernas beslut framkom inte helt tydligt. Men en intervjusituation påverkas även av den personliga kontakten med barnet och den vuxna som har auktoriteten som fritidspedagog. Eftersom barnet kan ta upp sitt intresse och idéer men det kan slås undan av fritidspedagogen som inte tycker det är okej eller att det inte skulle fungera för de andra barnen. Detta gäller även i sammanhang då fritidspedagogen frågar barnen vad de vill göra, då pedagogen kan välja att låta ett av barnen få svara på frågan beroende på deras personliga kontakt. Alternativt att ett av barnens förslag kan ses som olämpligt eller att de inte går ihop med fritidshemmets värdegrund, vilket kan vara helt underförstått för barnen varför de skulle vara så.

Det framgår av mina intervjuer, att fritidspedagogerna tycker det är viktigt att barnen får chansen att ta egna initiativ och att de är intresserade om vad barnen vill göra på

fritidshemmet. Korta intervjuer och frågor om vad barnen är intresserade av är några av de sätten. Detta kan ses som en social interaktion som leder till att barnen får inflytande och blir delaktiga i planerandet av en aktivitet, vilket kan liknas med vad Orwehag och Olsson (2011) beskriver med begreppet ”fånga tillfället i flykten”, på så att

fritidspedagogerna upptäcker vad barnen är intresserade av och drar nytta av det genom att utföra en aktivitet utefter barnens idéer och förslag

Utifrån intervjuerna med fritidspedagogerna, verkar det som att de tycker det är viktigt att stötta barnen i att ta egna initiativ och fånga upp deras intressen genom att intervjua dem och fråga om vad de vill göra för aktiviteter. Detta kan leda till att barnen blir mer motiverade av att delta i aktiviteter menar Orwehag och Olsson (2011), eftersom när barnen får vara med och bestämma om vilket lärande de vill medverka i kan de bli mer motiverande för att deltagandet sker på deras egen vilja.

29

7. Diskussion

I den här delen beskriver jag slutsatserna av analysen sett utifrån mitt syfte, vilket är att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer. De två

frågeställningarna jag har utgått ifrån är:

1. Vad är fritidspedagogernas syn begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet?

2. Hur beskriver fritidspedagogerna det arbete de gör med barnen i fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer?

Till att börja med kommer jag att besvara fråga 1 utifrån mina slutsatser av analysen. Den slutsatsen är att fritidspedagogernas syn på begreppet demokrati, är att de tycker att barnen ska få inflytande, få komma med förslag och få uttrycka sig fritt. Dock så är inte vilka idéer som helst välkomna då de kan anses vara orealistiska att genomföra. Barnen får delta i fritidsråd och lyfta fram sina förslag men själva formen på fritidsrådet är under ordnade former av en auktoritet. Barnen har inte förtroendet att själva få utforma fritidsrådet från grunden. Därför kan det sägas att barnens inflytande finns men är begränsat av den vuxna auktoriteten på fritidshemmet.

När det gäller fråga 2, är slutsatsen på den frågan att fritidspedagogerna tar upp vad de gör för att arbeta med att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer, genom att ta upp hur de arbetar med fritidsråd, intervjuer, direkt demokrati och önskelådor. Fritidspedagogerna tar upp att barnen får i dessa former lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer genom att vara delaktiga, utöva inflytande och får uttrycka sig fritt. Pedagogerna berättar vad de gör för att arbeta med detta demokratiska lärande, vilket är att de använder sig bland annat av observation för att se hur barnen agerar för att kunna få reda på deras intressen och hur de ska arbete med dem i olika situationer. Dialoger och tillrättavisningar tar även fritidspedagogerna upp att de gör i sitt arbete med barnen, när de uttrycker sig på olika sätt och kan

diskutera med barnen om olika tillvägagångssätt, samt olika begrepps betydelse. Fritidspedagogerna arbetar även med att ge barnen konsekvenser, såsom att ta bort fritidsrådet om de kommer med orealistiska förslag. Hur barnen reagerar på att

30

fritidsrådet togs bort togs inte upp. Dock kan det ses som ett underförstått krav att barnen inte ska komma med orealistiska förslag för då tas fritidsrådet bort.

I detta stycke kommer jag att diskutera hur mina slutsatser av analysen på fråga 1 och 2 passar in i textens forskningsläge.

Det Persson (2010) kommer fram till i sin slutsats är att barnen ökar sitt deltagande i det egna lärandet där de kan uttrycka sig på ett fritt sätt, samt att de utvecklar sig i att förstå andra. Denna slutsats går att jämföra med hur fritidspedagogen Lena (Se punk 6.2) uttrycker sig om hur barnen diskuterar med varandra för att lösa problem med datorer. Eftersom de uttrycker sig på fritt sätt till varandra, utvecklar de sig i att förstå andras tankesätt i hur problemet ska lösas. Det går även att jämföra Perssons (2010) slutsats med hur Jakob tillrättavisar ett barn om vad det rätta ordet är. Eftersom barnet uttryckte sig fritt och lärde sig förstå hur andra uttrycker ordet för att göra sig förstådd. Däremot är min slutsats av analysen, att det inte är självklart att barnet ökar sitt deltagande i det egna lärandet där de får uttrycka sig fritt. Eftersom jag inte hade möjligheten att jämföra och mäta hur deltagandet i mer formellt lärande såg ut. Men barnen hade möjligheten att vara delaktiga i fritidshemmets verksamhet och det kan ses som en demokratisk princip fritidspedagogerna erbjöd barnen.

När det gäller barnens delaktighet och inflytande, är min slutsats utifrån analysen att fritidspedagogerna tar upp vad de gör i sitt arbete med barnen för att de ska få

inflytande, vilket är att barnen får komma med idéer under intervjuer och skriva förslag i önskelådor för att utveckla aktiviteter. Barnen fick på så sätt vara delaktiga i dessa demokratiska processer. Detta går att jämföra med Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) slutsats om att fritidslärarna behöver se hur aktiviteter som pågår kan leda till nya kunskapsmöjligheter för barnen, som de menar kan ske i barnens delaktighet och genom idéer om att utveckla aktiviteter. Detta är något Hanna tar upp (Se punk 6.2) ”Det jag tycker är viktigast är det informella lärandet. Där du kan observera och få en blick, om deras intresse och hur du hanterar olika situationer”. Det jag menar med citatet, är att Hanna kan förstå att det finns nya kunskapsmöjligheter i det informella lärandet då hon observerar vad barnen har för intressen. Detta kan ses som ett

demokratiskt lärande där barnen utvecklas i sammanhang då de har möjligheten till att få öva på demokratiska principer, såsom att vara delaktiga, uttrycka sina intressen och detta leder till att de får inflytande. Eftersom Hanna säger att få kunskapen om deras

31

intressen leder vidare till att du vet som fritidspedagog hur du ska hantera olika situationer som kan uppstå i fritidshemmet.

Fritidspedagogerna tog upp att barnen hade ett reellt inflytande när de berätta att barnens förslag användes i verkliga aktiviteter, såsom på sportlovet. Dock begränsades barnens inflytande av underförstådda krav, som att de inte fick skriva orealistiska önskemål i förslagslådan då det kunde leda till att fritidsrådet upphörde. Det kan ses som att barnens inflytande begränsas i och med detta, vilket påminner om vad

Holmberg (2017) skriver om vad barnen gör och vilka åsikter de har behöver passa in i ramen på vad pedagogerna anser är rätt, enligt deras förutbestämda syfte av vad en demokratisk medborgare bör lära sig. Eftersom fritidspedagogerna ansåg att barnens önskemål inte var realistiska utifrån deras perspektiv. Det kan även handla om skolans resurser och miljö mer än vad en demokratisk medborgare bör lära sig, men det kan ändå ses som att barnens inflytande begränsas. Detta är även något Elvstrand och Lago (2019) berör då de förklarar att de kan finnas en viss spänning mellan barnens

inflytande och fritidspedagogernas makt, samt i hur elevernas förmågor värdesätts utifrån fritidshemmets aspekter för att göra deltagandet möjligt. Elevernas förmåga att komma på och önska en aktivitet genom att lägga sitt förslag i önskelådan, värdesattes inte särskilt högt av fritidspedagogerna är min slutsats utifrån analysen. Eftersom det inte ansågs att ett sådant deltagande var möjligt utifrån fritidshemmets perspektiv. Barnens förslag sågs som orealistiska och detta kan leda till en viss spänning mellan barnens inflytande och fritidspedagogernas makt, då barnens förslag slås ner. Detta är något som antigen kan begränsa eller stärka elevens deltagande, menar författarna (Elvstrand och Lago 2019). Demokrati är något en behöver öva på och att olika former av demokrati kan ge olika upplevelser. Fritidsrådet kan anses vara en form av

demokrati, där vissa barn kan uppleva att deras inflytande ger reell verkan eller att den begränsas. Detta kan då stärka eller begränsa elevens deltagande i fritidsrådet, om hen anser att deras röst blivit hörd i och med att deras förslag fått en reell verkan då den genomförts på fritidshemmet kan deras deltagande stärkas att medverka i fritidsrådet. Å andra sidan kan barnens deltagande begränsas, vilket kan leda till att de inte vill delta om deras förslag anses som orealistiska och inte önskade. Fritidsrådet kan hjälpa barnen

32

att få större inflytande och delta i hur fritidshemmets verksamhet styrs, vilket även Hart och Rajbhandary (2003) är inne på när de diskuterar demokratiska metoders inverkan. Men författarna menar även på, att det skulle krävas att barnen vill och är delaktiga i dessa demokratiska grupprocesser för att en sådan form som fritidsrådet ska kunna ge barnen mer inflytande och delaktighet i hur fritidshemmets verksamhet ska styras. Som förslag på tillämpning i yrket skulle jag tycka det vore intressant att se hur

fritidsråd blir om barnen får makten att utforma det. Det vill säga att låta barnen få totalt inflytande och delaktighet över den demokratiska processen. Då får barnen inflytandet att avgöra hur denna demokratiska process ska se ut och de blir fullt delaktiga i

beslutfattande. Denna yrkestillämpning kan även ny forskning undersöka. På så sett att observera denna demokratiska process och utveckling som barnen utför och se vilka effekter det blir av barnens demokratiska lärande i fritidshemmet.

33

Referenser

Alvehus, J (2015). Skriva uppsats med kvalitativ metod en handbok : [metoden,

skrivandet, fältarbetet, skrivbordsarbetet]. Johanneshov: MTM

Bell, J (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Johanneshov: MTM

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: MTM Tillgänglig på Internet:

https://www.kau.se/files/2016-11/KAPET%20Andra%20nationella%20konferensen%20i%20Pedagogiskt%20arbete% 202015%20Temanummer.pdf

Elvstrand, H & Lago, L. (2019) ‘“You know that we are not able to go to McDonald’s”: processes of doing participation in Swedish leisure time centres’, Early Child

Development & Care, 189(13), ss. 2156–2166.

Hart, R. A & Rajbhandary, J. ‘Using participatory methods to further the democratic goals of children’s organizations’, New Directions for Evaluation, 2003(98), ss. 61–75. Tillgänglig på Internet:

https://eds-a-ebscohost-

com.proxy.mau.se/eds/detail/detail?vid=4&sid=2c7cb4de-42c1-492e-802a- c8f81146d97a%40sessionmgr4010&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU%3d#AN=edselc.2-52.0-33444457136&db=edselc

Holmberg, L (2017). Lärande genom demokratiska önskemål – pastoral omsorg i fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige. 22:1-2, ss. 28-50

Tillgänglig på Internet: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1440

Illeris, K (2015). Lärande. Johanneshov: MTM

Jensen, M (2012). Den fria tidens lärande. Johanneshov: TPB

Jensen. M (2011). Informellt lärande i fritidshemmet. I Klerfelt, A & Haglund, B. (red.)

34

Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB

Kylén, A (2009). Att få svar intervju, enkät, observation. Johanneshov: TPB

Nationalencyklopedin (2019). Demokrati.

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/demokrati [2019-09-11]

Orwehag, M & Olsson, C (2011). Lärande i fria miljöer. I Klerfelt, A & Haglund, B. (red.) Fritidspedagogik fritidshemmets teorier och praktiker. Johanneshov: TPB

Orwehag, M (2016). Fritidshemspedagogiken och skolan. I Pihlgren, Ann S. (red.)

Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Johanneshov: MTM

Persson, Lars (2010). Pedagogerna och demokratin: en rättssociologisk studie av

pedagogers arbete med demokratiutveckling i förskola och skola. Diss. Lund: Lunds

universitet, 2010

Tillgänglig på Internet: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1566349

Pihlgren, A. S (2012). Demokratiska arbetsformer värdegrundsarbete i skolan. Johanneshov: TPB

Pihlgren, A. S (red.), (2018). Fritidshemmet fritidslärares uppdrag på fritidshemmet

och i skolan. Johanneshov: MTM

Skolverket (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,

reviderad 2018. Stockholm: Skolverket [Elektronisk resurs].

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975

Skolverket (2018b). Lista över socioekonomiskt index och den förväntade andelen

35 Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a7418133b/1535448111495/Li sta_socioekonomiskt_index-2019.pdf

Trost, J (2017). Kvalitativa intervjuer. Johanneshov: TPB

Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

36

Bilaga 1

Camilla Hanna Jakob Lena Nils Pernilla

Utbildni ng Utbildad fritidsped agog Grund-lärare inriktnin g: Fritidshe m. Idrottslärare-utbildning. En pedagogisk utbildning, som han fått omvärderad av högskoleverk et. Till hans jobb som fritidspedago g. Fritidspedag ogutbildnin g. Bildlärare med. Grund-lärare: inriktnin g fritidshe m. Utbildad till fritidsped agog. Arbetsliv serfarenh eter Jobbat som fritidsped agog i nästan 19 år. Jobbat på ett fritidshe m i 4 år. Jobbat på två olika skolor. Jobbat 10 år på olika fritidshem och med idrott på en skola. Jobbat som fritidspedag og i 35 år. Jobbat i drygt 2 år som fritidspe dagog 35 års Erfarenhe t som fritids- pedagog. Skola (fiktiva namn) Parksjös kolan Parksjös kolan Parksjöskola n Björkbackas kolan Ekdalask olan Ekdalask olan

37

Bilaga 2

• Hur länge har du arbetat på fritidshemmet?

• Har du arbetat på några andra fritidshem tidigare?

Presentation:

Presentation av arbetets syfte och att deras medverkande är

Det som är syftet med mitt forskningsarbete är att undersöka vad som är

fritidspedagogernas arbetsliverafarenheter av det informella och formella lärandet, i att främja elevernas lärande för demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att få vara delaktiga och ha inflytande i aktiviteter som bedrivs i fritidshemmets

verksamhet. frivilligt.

Ämnet

Hur arbetar ni med att lära barnen demokratiska principer?

1. Hur ser en dag ut på fritidshemmet och när sker lärandet under den dagen? 2. Hur får barnen öva på att inta ett demokratiskt förhållningssätt och på att

utöva inflytande?

3. Vad tycker du är en bra planerad aktivitet för att öva på demokratiskt förhållningssätt?

4. Kommer du på spontana situationer som uppstår, som leder till att eleverna får öva på demokratiska förhållningssätt.

38

Avslutande ord: Tacka så mycket och fråga - vill du kunna läsa mitt arbete när det är klart?

Har du några frågor?

39

Bilaga 3

Samtycke till deltagarens medverkan i studentprojekt

Hejsan! Mitt namn är Emil Öijen Lindeberg och jag är student på grundlärarutbildning: Fritidshem, går 6 terminen och ska ta min examen i början av juni.

För att ta min examen kommer jag göra ett studentprojekt i form av forskningsarbete. Själva syftet med forskningsarbetet är att undersöka genom kvalitativa

forskningsintervjuer, vad som är fritidspedagogernas arbetsliverafarenheter av det informella och formella lärandet i att främja elevernas lärande för demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att få vara delaktiga och ha inflytande i aktiviteter som bedrivs i fritidshemmets verksamhet. Arbetslivserfarenheter kommer inrikta sig på planering, genomförande av aktiviteter och ageranden i möten med barnen för att bygga relationer, få dem delaktiga och ge dem inflytande.

Det jag söker är ditt samtycke till är att jag får lov att intervjua dig och citera dig. De uppgifter som kommer samlas in är ålder och ljudupptagning. Namnet kommer anonymiseras, på så sätt att jag använder ett annat namn i studien. Din medverkan betyder oerhört mycket för mig och mitt forskningsarbete! Ditt stöd hade verkligen uppskattats och jag blir väldigt stolt, glad och förväntansfull om du vill delta till detta betydelsefulla forskningsarbete.

Intervjun kommer gå till på så sätt att jag använder mig av skolans diktafon (En ljudapparat som spelar i ljud), som jag lånar från Malmö Universitet. Min privata mobiltelefon kommer inte användas alls under intervjun. Filerna med inspelningar ska flyttas över till min dator med hjälp av överföringskabel eller USB, och raderas därefter från inspelningsutrustningen.

Jag, min handledare och den som examinerar arbetet kommer ha tillgång till mitt forskningsarbete. Allt insamlat material och personuppgifter kommer lagras på Malmö universitets server under examensarbetet. Den ifyllda samtyckesblanketten kommer förvaras av min handledare och förvaras oåtkomligt för andra under arbetets gång samt förstörs efter examinationen av mitt arbete.