EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:67
Sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade
patienter med smittsam sjukdom
En litteraturstudie
Cassandra Fors
Emma Rosenberg
Examensarbetets titel:
Sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom
Författare: Cassandra Fors, Emma Rosenberg
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v Handledare: Ulf Andersson
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Tidigare studier visade att patienter som vårdades i isolering upplevde att de inte fick vård på lika villkor jämfört med patienter som inte var isolerade. Detta tyder på att det behövs en ökad kunskap för hur sjuksköterskor ska tillgodose dessa patienters behov. Genom att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter kan brister i omvårdnaden uppmärksammas och sjuksköterskans perspektiv belysas, vilket kan bidra till en bättre vård och förstärka patientens hälsa. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsam sjukdom som kräver isoleringsvård. En litteraturstudie med litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Insamlad data hämtades från databaserna Cinahl och Medline. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning. Tretton vårdvetenskapliga artiklar analyserades för att få fram ett resultat som sammanställdes till tre huvudteman och nio subteman. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en ökad arbetsbelastning till följd av att vårda smittsamma patienter som kräver isoleringsvård. Brist på tydliga riktlinjer, kunskap, skyddsutrustning och personal var flera faktorer som bidrog till negativa upplevelser gällande isoleringsvård. Utvalda delar i resultatet lyftes fram i en resultatdiskussion där flera aktuella studier styrkte litteraturstudiens resultat. Slutsatserna var att sjuksköterskors upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom till största del var negativa. Detta tyder på att det finns ett behov av förbättringsarbeten för att förändra sjuksköterskors upplevelser till mer positiva.
Nyckelord: smittskyddsisolering, smittsamma sjukdomar, smittskyddsåtgärder, sjuksköterskor, upplevelser.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Smittsamma sjukdomar ____________________________________________________ 1 Smittskyddsåtgärder _______________________________________________________ 1 Smittskyddsisolering _______________________________________________________ 2 Upplevelser av isoleringsvård ________________________________________________ 2 Sjuksköterskans ansvarsområde _____________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 3 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Datainsamling _____________________________________________________________ 4 Inklusions- och exklusionskriterier __________________________________________________ 4 Kvalitétsgranskning ______________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 Forskningsetiska överväganden ______________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 6 Skyddsutrustning som en barriär i vårdandet __________________________________ 6 Rädsla för att bli smittad och smitta andra _____________________________________________ 6 Försämrad patientvård ____________________________________________________________ 7 Minskad fysisk kontakt och kommunikationssvårigheter _________________________________ 8 Betydelsen av kunskap och erfarenhet ________________________________________ 8Informera och undervisa patienter och närstående _______________________________________ 8 Brist på kunskap hos sjukvårdspersonal ______________________________________________ 8 Betydelsen av kunskap, utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskan _______________________ 9 Arbetsmiljöns konsekvenser i vårdandet _______________________________________ 9 Fysiska aspekter _________________________________________________________________ 9 Psykosociala aspekter ___________________________________________________________ 10 Upplevelser av skuld och plikt av att vårda ___________________________________________ 11 DISKUSSION _______________________________________________________ 11
Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 13 Examensarbetets bidrag till global och hållbar utveckling _______________________ 15 SLUTSATSER _______________________________________________________ 16 Klinisk implicita __________________________________________________________ 16 REFERENSER ______________________________________________________ 18 BILAGOR __________________________________________________________ 23 Bilaga 1. Sökhistorik ______________________________________________________ 23
Bilaga 2. Granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod _________________ 25 Bilaga 3. Artikelöversikt ___________________________________________________ 26
INLEDNING
Smittsamma sjukdomar som kräver isoleringsvård är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle. Vi har under vår utbildning till sjuksköterskor genomfört verksamhetsförlagd utbildning där vi vårdat isolerade patienter med smittsam sjukdom. Som sjuksköterskestudenter observerades en utmaning i att bedriva isoleringsvård. Isolerade patienter fick sällan spontana besök av sjuksköterskan och sjuksköterskan upplevde en försämrad kontakt med patienten. Patienterna upplevde ofta en fysisk och psykisk påfrestning på grund av isoleringen och vi observerade en bristande kunskap hos sjuksköterskor för hur de skulle bemöta detta.
BAKGRUND
Smittsamma sjukdomar
Smittsamma sjukdomar definieras enligt smittskyddslagen (SFS: 2004:168) alla sjukdomar som kan spridas till eller mellan människor och som kan innebära en fara för människors hälsa. Smittsamma sjukdomar delas in i allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar. Allmänfarliga sjukdomar är smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, medföra långvarig sjukdom, orsaka svårt lidande eller leda till andra allvarliga konsekvenser. Åtgärder kan riktas till den smittade för att förhindra smittspridning (ibid.). Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA), E. coli, hepatit, tuberkulos och campylobacterinfektion är några exempel på allmänfarliga sjukdomar (Folkhälsomyndigheten 2020a). Samhällsfarliga sjukdomar är smittsamma sjukdomar som kan spridas i samhället och orsaka eller riskera att orsaka allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner (SFS: 2004:168). Covid-19, ebolavirusinfektion, smittkoppor och svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) är några exempel på samhällsfarliga sjukdomar (Folkhälsomyndigheten 2020a). Dessa sjukdomar kräver extraordinära smittskyddsåtgärder (SFS: 2004:168).
Smittskyddsåtgärder
Smittskydd innefattar åtgärder som används för att förhindra och hantera smittspridning. Basala hygienrutiner ska efterföljas vid all vård och behandling. Dessa rutiner omfattar handhygien samt användning av skyddshandskar och skyddsförkläde. Basala hygienrutiner är den åtgärd som är viktigast för att förhindra smittspridning inom vården. Utöver de basala hygienrutinerna finns riktlinjer om användning av stänkskydd, munskydd och andningsskydd. Vid vissa smittsamma sjukdomar krävs vård på enkelrum eller på ett enkelrum med sluss för att exempelvis förhindra spridning av luftburen smitta och underlätta de basala hygienrutinerna. Smittsamma sjukdomar som regleras i smittskyddslagen kan ha särskilda bestämmelser som avgör vilken typ av skyddsutrustning som ska användas eller särskilda riktlinjer gällande isoleringsvård. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla den personliga skyddsutrustningen vårdpersonal behöver och personal ska följa de instruktioner som finns för användning av skyddsutrustningen (Socialstyrelsen 2006). Brister i användandet av smittskyddsåtgärder riskerar smittspridning och vårdrelaterade infektioner
Socialstyrelsen (2011) som "En infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning”.
Smittskyddsisolering
Isolering definieras som ett tillstånd där en individ upplever en minskad nivå av normal sensorisk och social stimulans samt med en ofrivillig begränsning av fysiskt utrymme eller rörelse (Gilmartin, Grota & Sousa 2013). Smittskyddslagen (SFS: 2004:168) beskriver förutsättningarna för isolering vilket är om en individ har en allmänfarlig sjukdom eller samhällsfarlig sjukdom och det finns en påtaglig risk för smittspridning. Individen som isolerats ska få god vård och stöd för att förhindra smittspridning. Isoleringsvård är en av flera rekommenderade åtgärder för att förhindra smittspridning och spridning av antibiotikaresistenta bakterier som MRSA eller vancomycinresistenta enterokocker VRE (Abad, Fearday & Safdar 2010). Isoleringsvård bör särskilt övervägas hos patienter som har diarré med VRE, sår som kan innehålla MRSA eller VRE, luftburen smitta som tuberkulos eller om patienter har någon kronisk hudsjukdom (Socialstyrelsen 2006). Covid-19 är ett annat exempel på en sjukdom där den smittade patienten bör vårdas isolerat på ett enkelrum (Folkhälsomyndigheten 2020c). Isoleringsvård kan skilja sig åt beroende på vilken smittsam sjukdom patienten har. Isoleringsvården kan ske på enkelrum, enkelrum med sluss eller genom att utföra kohortvård. Vård på enkelrum bör prioriteras för patienter med smittsam sjukdom som sprids via droppsmitta, eller vid stor risk för droppkontaktsmitta och indirekt kontaktsmitta. Enkelrum med ventilerat förrum (sluss) bör användas för att isolera och vårda vissa patienter med luftburen smitta. Spridningen av luftburen smitta som Staphylococcus Aureus minskar 25 000 gånger vid användning av enkelrum med sluss. Kohortvård innebär att vårda en grupp patienter med samma smitta exempelvis calicivirus samtidigt och åtskilda från andra patienter (Socialstyrelsen 2006).
Upplevelser av isoleringsvård
Tidigare genomförda studier som belyser isoleringsvård studerar oftast patienternas upplevelser och studier som berör sjuksköterskans perspektiv finns inte i samma utsträckning (Mutsonziwa, Green & Blundell 2020). Isoleringsvård kan medföra en negativ inverkan på patienters psykiska mående. Patienter som vårdats under isolering upplevde symtom som depression och ångest samt känslor av ensamhet, ilska, tristess och rädsla (Abad, Fearday & Safdar 2010). En del patienter som isolerats till följd av en smittsam sjukdom upplevde isoleringen som begränsande och kränkande. De fick sällan spontana besök av sjuksköterskan utan endast när en medicinsk- eller omvårdnadsåtgärd skulle utföras. Patienterna upplevde att de inte fick vård på lika villkor jämfört med patienter som inte hade en smittsam sjukdom (Skyman, Thunberg-Sjöström & Hellström 2010). Patienter med MRSA som vårdats under isolering upplevde stigmatisering samt förstärkta känslor av att de var infekterade och smittsamma speciellt på grund av att sjukvårdspersonalen använde skyddsutrustning. De upplevde även känslor som ilska, rädsla, frustration och skuld till följd av isoleringsvården. Patienterna uttryckte en vilja över att få kunskap och förståelse om sjukdomen för att kunna hantera sin situation. De betonade vikten av att sjuksköterskor informerade dem om behovet av skyddsutrustning
och andra smittskyddsåtgärder. Patienternas oro och farhågor var relaterade till bristen om kunskap och information. De upplevde även att skyddsutrustningen skapade ett hinder för kommunikation och relationen med vårdaren (Barratt, Shaban & Moyle 2011).
Sjuksköterskans ansvarsområde
Ett av hälso- och sjukvårdslagens (SFS 2017:30) mål är att alla patienter ska få en god och rättvis vård. Enligt 5 kap 1§ ska vården tillgodose patientens säkerhet och vården som bedrivs ska vara av god hygienisk standard. Enligt Mitchell, Cummins, Spearing, Adams och Gillroy (2002) kunde sjuksköterskor uppleva svårigheter att vårda isolerade patienter till skillnad från de patienter som inte var det.
Sjuksköterskans huvudansvar är att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat och tillgodose att alla patienter får en god och jämlik vård. Ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att främja patientens delaktighet (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Delaktighet i vården behövs för att patienten ska kunna hantera och känna kontroll över sin situation. Sjuksköterskan främjar delaktighet genom de vårdande möten och samtal som sker med patienten. Delaktighet ger möjlighet till välbefinnande och behöver vara en del av vården för att den ska vara vårdande. Delaktighet kan uppnås genom att sjuksköterskan arbetar utifrån ett livsvärldsperspektiv (Ekebergh 2015b, ss.127–128). Livsvärldsperspektivet utgår från varje individs unika upplevelser och erfarenheter. Begreppet hälsa kan beskrivas utifrån livsvärldsperspektivet och definierar hur en individ upplever och erfar sin hälsa. En person kan erfara hälsa även om sjukdom föreligger, vilket kan associeras till individens upplevda känsla av välbefinnande. Inom hälso- och sjukvården fokuseras det oftast på patientens biologiska hälsa. Hälsa är ett mångdimensionellt begrepp som behöver förstås utifrån både ett biologiskt och ett existentiellt perspektiv (Ekebergh 2015a, ss. 28–29). Vårdlidande är det lidande patienten kan uppleva när hälso- och sjukvården ökar lidandet istället för att lindra det. När ett möte eller bemötande i vården leder till att patienten blir arg, osedd, kränkt, osäker eller ledsen så är det en början på ett vårdlidande. Utebliven eller bristfällig vård kan orsaka ett vårdlidande för patienten. Ett exempel på utebliven vård är när de inte får tid eller plats för vård eller behandling. Patienterna kan känna sig osedda och uppleva ett vårdlidande när personal inte har tid eller tar sig tid för att möta deras behov. I vården finns en risk att vårdpersonal endast ser det kroppsliga behovet vilket kan resultera i lidande för patienten. Lidande är ett viktigt begrepp inom vården och uppmärksammandet av lidandet är en förutsättning för patientens hälsa. En viktig del för att främja en patients hälsa och lindra lidande är att förhindra uppkomsten av ett vårdlidande (Arman 2015, ss. 42–59).
PROBLEMFORMULERING
Patienter som isolerats till följd av smittsam sjukdom kan uppleva att de blir begränsade till sina rum och får därmed en minskad fysisk kontakt med omvärlden. Ett vanligt problem är att patienten upplever minskad kontakt med sin sjuksköterska och minskad delaktighet som kan resultera i ett vårdlidande. Tidigare forskning som berör området isoleringsvård beskriver oftast patientens perspektiv. Sjuksköterskans perspektiv av att
Detta tyder på att det behövs en ökad kunskap för hur sjuksköterskor ska tillgodose patienternas behov. Genom att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom kan brister i omvårdnaden uppmärksammas och sjuksköterskans perspektiv belysas, vilket kan bidra till en bättre vård och förstärka patientens hälsa och minska vårdlidande.
SYFTE
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsam sjukdom som kräver isoleringsvård.
METOD
En litteraturstudie med litteraturöversikt valdes som metod för examensarbetet. En litteraturstudie innebär att data insamlas från redan existerande forskning (Friberg 2017b, ss.45–49). I en litteraturöversikt skapas en översikt av insamlad litteratur som besvarar studiens syfte (Friberg 2017a, ss.141–143).
Datainsamling
Insamlad data hämtades från databaserna Medline och Cinahl som innehåller vetenskapliga artiklar inom bland annat området vårdvetenskap (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström 2016, ss. 80-81). Ämnesguiden MeSH användes för att anträffa och översätta användbara sökord. Exempel på sökord som inkluderats i sökningen var; Patient isolation, nurse experience, caring, nursing, infectious disease, source isolation, hospital isolation, infection control, experiences. Flertalet av sökorden kombinerades och termer som “AND” och “OR” användes för att kombinera valda sökord. Samtliga sökord och sökhistorik kan utläsas i bilaga 1. Flera titlar och abstracts lästes för att anträffa artiklar som kunde besvara examensarbetets syfte.
Inklusions- och exklusionskriterier
Följande inklusionskriterier användes för att söka vetenskapliga artiklar; artiklarna skulle vara vårdvetenskapliga, ”peer reviewed”, skrivna på engelska och publicerade senare än 2010. Artiklar som besvarade examensarbetets syfte inkluderades. Ett inklusionskriterium var att artiklarna skulle belysa isoleringsvård från sjuksköterskors perspektiv och beskriva deras upplevelser. En del av de valda artiklarna beskrev även andra yrkeskategoriers upplevelser, exempelvis läkare och undersköterskor. Dessa artiklar har inkluderats eftersom artiklarnas författare skiljt på de olika yrkeskategoriernas upplevelser och endast sjuksköterskors upplevelser har inkluderats. Artiklar som beskriver isolering inom psykiatrin eller skyddsisolering på grund av sänkt immunförsvar exkluderades. En del artiklar hade en relevant abstract men var inte tillgängliga utan kostnad och exkluderades därför.
Kvalitétsgranskning
Efter genomförd artikelsökning granskades artiklarnas kvalité med hjälp av två mallar avsedda för kvalitetsgranskning (se bilaga 2) för respektive metod. En mall för kvalitativa studier och en annan för kvantitativa studier. Granskningsmallarna kunde återfinnas i Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) och användes som ett stöd i kvalitetsgranskningen. Granskningen resulterade i en sammanfattande bedömning av varje enskild artikel och artiklarna bedömdes som hög, medel eller låg kvalité. Under kvalitetsgranskningen har artiklar granskats med ett kritiskt förhållningssätt för att artiklar med låg kvalité inte skulle inkluderas och kunna påverka resultatet. Datainsamlingen resulterade i 13 vårdvetenskapliga artiklar varav 12 artiklar var kvalitaitva och en artikel var kvantitativ.
Dataanalys
Fribergs analysmodell har använts som stöd vid genomförandet av examensarbetets dataanalys (Friberg 2017a, ss. 148–150). Insamlad data har analyserats genom att författarna läst insamlat material flera gånger för att förstå dess innehåll och skapa en helhet av materialet. Artiklarna har sedan sammanfattas och dokumenteras i en tabell (se bilaga 3) för att skapa en översikt av det insamlade materialet. Artikelöversikten innehåller information om artiklarnas titel, författare, land, år de publicerades, syfte, metod, urval, resultat, kvalité samt etiska aspekter. Artiklarnas resultat sammanfattades och understrykningspennor i olika kulörer användes för att markera och identifiera likheter och skillnader i de valda artiklarnas resultat. De olika färgerna representerar olika subteman i texten. Utefter dessa subteman skapades huvudteman i texten.
Forskningsetiska överväganden
Helsingforsdeklarationen (World Medical Association 2020) är en etisk riktlinje som innefattar etiska principer inom forskningsområden som berör människor. De etiska principerna innefattar riktlinjer om huruvida forskaren måste ha tillräcklig kunskap inom området. Forskningen får inte utsätta någon människa för skada och dess nytta ska väga tyngre än dess risker. En bedömning av forskningens nyttorisk ska genomföras innan den påbörjas. Forskning som bedrivs på människor ska efterfölja de fyra etiska kraven anonymitet, konfidentialitet, integritet och frivillighet. Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) så ska forskning som berör människor genomgå en etikprövning hos etikprövningsmyndigheten med syfte att skydda den enskilda individen som ska delta i forskningen. Lagen innefattar bestämmelser gällande samtycke, personuppgiftshantering och informationskrav.
Examensarbeten på kandidatnivå kräver ingen etikprövning (SFS 2003:460). Även om etikprövning inte är nödvändigt för litteraturstudier på kandidatnivå så har arbetet efterföljt ett etiskt förhållningssätt. De inkluderade vårdvetenskapliga artiklarna kontrollerades för att se om författarna hade forskningsetiska överväganden. 13 artiklar användes i litteraturstudien varav 12 artiklar innehöll forskningsetiska överväganden (se bilaga 3). En artikel saknade ett tydliggörande av detta men inkluderades i litteraturstudien för dess innehållsrika resultat.
Enligt Vetenskapsrådet (2017) så ska forskarens metod, resultat och förförståelse redovisas. Forskningsprocessen ska efterföljas och resultat som presenteras ska inte förvrängas eller tolkas åt forskarens fördel. Att efterfölja god forskningsetik stärker studiens kvalité. I examensarbetet har forskningsetiska överväganden efterföljts i samtliga delar av forskningsprocessen, från val av metod till resultat. Artiklarna har även granskats för att kontrollera att de var peer rewied. Data insamlades med ett objektivt förhållningssätt och artiklar som inte överensstämde med författarnas förförståelse inkluderades och presenteras i litteraturstudien. Att förvränga och enbart presentera data och forskningsresultat till forkningsteroins fördel anses oetisk (Kjellström 2017, s.76). Resultatet i de valda artiklarna har inte förvrängts för att besvara syftet.
RESULTAT
Resultatet utgörs av tre huvudteman skyddsutrustning som en barriär i vårdandet, betydelsen av kunskap och erfarenhet samt arbetsmiljöns konsekvenser i vårdandet med tre subteman vardera. I resultatet har 13 artiklar som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder analyserats
Tabell 1. Huvudteman och subteman
Tema
Subtema
Skyddsutrustning som en barriär i vårdandet
-Rädsla för att bli smittad och smitta andra -Försämrad patientvård
-Minskad fysisk kontakt och kommunikationssvårigheter Betydelsen av kunskap och
erfarenhet
-Informera och undervisa patienter och närstående -Brist på kunskap hos sjukvårdspersonal
-Betydelsen av kunskap, utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskan
Arbetsmiljöns konsekvenser i vårdandet
-Fysiska aspekter -Psykosociala aspekter
-Upplevelser av skuld och plikt av att vårda
Skyddsutrustning som en barriär i vårdandet
Skyddsutrustning i olika aspekter var något som belystes i majoriteten av studier som undersökte sjuksköterskors upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom. Resultatet påvisade att skyddsutrustning medförde olika svårigheter och hinder i omvårdnaden samtidigt som den hade en viktig betydelse som smittskyddsåtgärd.
Rädsla för att bli smittad och smitta andra
Tillgång och användning av korrekt skyddsutrustning var avgörande för att skydda vårdpersonal som vårdade patienter med smittsam sjukdom i isoleringsrum. Flera sjuksköterskor belyste frånvaron av korrekt skyddsutrustning. Munskydd behövde vara
av tillräckligt god kvalité för att vara skyddande och flera sjuksköterskor beskrev bristen på munskydd av god kvalité och rätt storlek. För små munskydd bidrog till svårigheter att andas och för stora munskydd gav ett minskat skydd mot smittsamma sjukdomar. Bristfällig skyddsutrustning medförde en rädsla för att bli smittade av patienterna de vårdande (Chen, Chen, Lee & Yang 2016). Vidare fanns även en rädsla för att bli smittade av patienter med smittsam sjukdom och en rädsla för att sprida smitta vidare till andra patienter, kollegor och sin egen familj (Guillemin et al. 2015; Masau, Bauman, Kolotylo, O´Shea & Bialachowski 2015; Seibert, Gabel Speroni, Kyeung, DeVoe & Jacobsen 2014; Sissolak, Marias & Mehtar 2011). Rädsla och osäkerhet var två känslor som ofta förekom hos sjuksköterskor som vårdade isolerade patienter med smittsam sjukdom vilket påverkade vårdandet (Andersson, Andreassen Gleissman, Lindholm & Fossum 2016).
Sjuksköterskor upplevde en utmaning att följa smittskyddsåtgärder vid kritiska eller akuta situationer (Godsell, Shaban & Gamble 2013; Seibert et al 2014). En del sjuksköterskor uttryckte en rädsla för om skyddsutrustningen skyddande mot all smitta och de uppfattade skyddsutrustningen som obekväm, klaustrofobisk, begränsande och varm. Somliga ansåg att skyddsutrustningen var viktig och avgörande för att förhindra smitta och upplevde inte skyddsutrustningen som obekväm (Godsell, Shaban & Gamble 2013). Vidare beskriver Guillemin et al. (2015) hur en del sjuksköterskor uttryckte att en av deras viktigaste uppgifter var att efterfölja de smittskyddsåtgärder som fanns på arbetsplatsen vilket resulterade i en minskad rädsla för att bli smittade.
Försämrad patientvård
Sjuksköterskor som vårdade patienter med smittsam sjukdom i isoleringsrum hade generellt en försämrad vårdrelation med dessa patienter i jämförelse med andra patienter som inte var isolerade (Godsell, Shaban & Gamble 2013; Masau et al. 2015; Sissolak, Marias & Mehtar 2011; Tiedtke et al. 2018). Användandet av skyddsutrustning hade en påverkan på vården och flera sjuksköterskor belyste utmaningen i att kunna ge isolerade patienter lika god vård som övriga patienter. Vidare beskrev sjuksköterskor att isolerade patienter med smittsam sjukdom fick en försämrad vård på grund av minskad fysisk och visuell kontakt med vårdpersonalen (Godsell, Shaban & Gamble 2013; Seibert et al.
2014). En del sjuksköterskor undvek att besöka isolerade patienter spontant på grund av kravet av att använda personlig skyddsutrustning (Masau et al. 2015; Seibert et al. 2014;
Tiedtke et al. 2018). Rädsla för att bli smittad och brist på kunskap hos sjuksköterskorna var även två bidragande faktorer till minskat antal besök hos isolerade patienter (Andersson et al. 2016).Tiedtke et al. (2018) beskriver hur sjuksköterskor upplevde ett dilemma i användandet av smittskyddsåtgärder då de visste att det var nödvändigt för att förhindra smittspridning men samtidigt bidrog det till en försämrad vård för patienten (ibid.). Vidare uttryckte sjuksköterskor en oro för att patienterna skulle få en förstärkt känsla av isolering samt en upplevelse av att de är förorenade när vårdpersonalen använde skyddsutrustning (Guillemin et al. 2015). Eli et al. (2020) beskriver att sjuksköterskorna var medvetna om patienters potentiella upplevelser som ångest och avhumanisering och betonade därför behovet av att vårda dem med empati och som unika människor.
Minskad fysisk kontakt och kommunikationssvårigheter
Den personliga skyddsutrustningen skapade en barriär mellan sjuksköterska och patient, vilket medförde ett hinder för fysisk kontakt och bidrog till kommunikationssvårigheter
(Andersson et al. 2016; Godsell, Shaban & Gamble 2013; Guillemin et al. 2015; Kang,
Son, Chae & Corte 2018; Seibert et al. 2014; Tiedtke et al. 2018). Ett exempel på hur skyddsutrustning kunde bidra till minskad fysisk kontakt var användandet av handskar. Inom vården ska handskar användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Sjuksköterskor som vårdade patienter med MRSA uppgav att de använde handskar vid all fysisk kontakt med patienterna för att de ville känna sig trygga (Andersson et al. 2016). Munskydd var en bidragande orsak till kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterska och patient. Användandet av munskydd resulterade i att patienten inte kunde se sjuksköterskas ansiktsuttryck. Patienten hade även svårigheter att höra sjuksköterskan vid användandet av munskydd vilket orsakade en försämrad kommunikation. Kommunikationsproblemen bidrog till en försämrad vårdrelation mellan sjuksköterska och patient (Godsell, Shaban & Gamble 2013).
Betydelsen av kunskap och erfarenhet
Kunskap och erfarenhet påvisades i studier som en betydande del för sjuksköterskors upplevelser. Positiva upplevelser hos sjuksköterskor grundade sig till stor del av en god kunskap och en tidigare erfarenhet av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom. Resultatet i flertalet studier belyste bristen av kunskap och vilka negativa aspekter detta kunde resultera i.
Informera och undervisa patienter och närstående
Det var viktigt att sjuksköterskor, patienter och närstående hade kunskap om skyddsåtgärder för att förhindra smittspridning. Kommunikation var en betydande del för att förhindra smittspridning och det var viktigt att sjuksköterskan informerade om smittskyddsåtgärder (Seibert et al. 2014). Sjuksköterskor belyste att det fanns en otillräcklig kunskap om smittskyddsåtgärder hos både närstående och patienter. De upplevde därför en skyldighet att undervisa dem om smittskyddsåtgärderna (Sissolak, Marias & Mehtar 2011). Vidare beskrev sjuksköterskorna en tidsbrist för att informera och undervisa om hur skyddsutrustning skulle användas (Godsell, Shaban & Gamble 2013). Sjuksköterskor berättade att de spenderade mycket tid till att utbilda patienter och närstående om nödvändigheten av smittskyddsåtgärder, vilket ökade deras arbetsbelastning ytterligare (Masau et al. 2015). Vidare beskriver Andersson et al. (2016) att det var viktigt att patienten fick information och kunskap om sin smittsamma sjukdom, behov av isolering och smittskyddsåtgärder för att få en förståelse för vårdpersonalens beteende.
Brist på kunskap hos sjukvårdspersonal
Sjuksköterskor beskrev att det fanns en brist på kunskap för hur man skulle vårda patienter med smittsam sjukdom. De upplevde ett behov av att påminna andra sjuksköterskor, läkare eller annan vårdpersonal att använda rätt skyddsutrustning. De kände en skyldighet och plikt att göra detta för att förhindra smittspridning till annan
vårdpersonal eller till patienter vilket skapade irritation och ökade deras arbetsbelastning
(Chen et al. 2016; Eli et al. 2020). En del sjuksköterskor uttryckte en oro för bristande
efterföljnad av smittskyddsåtgärder vilket kunde innebära betydande konsekvenser för patientsäkerheten (Seibert et. al 2014).
Betydelsen av kunskap, utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskan
Sjuksköterskor upplevde att de var mer nöjda med sitt arbete när deras upplevda kunskap om smittsamma sjukdomar och smittprevention var bättre. Deras personliga erfarenhet av att arbeta i ett isoleringsrum var mer positiv om de upplevde sin professionella funktion som mer produktiv och effektiv (Kagan, Fridman, Shalom & Melnikov 2018). En positiv upplevelse hos sjuksköterskor av att arbeta med smittprevention var att de upplevde ett ansvar för att inte sprida smittan vidare (Seibert et al. 2014). Andra positiva upplevelser med att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende, en ökad kunskap om infektionssjukdomar och att arbetet var givande (Kang et al. 2018). Information, kunskap och erfarenhet av att arbeta med isolerade patienter med smittsam sjukdom var de mest betydande faktorerna som påverkade sjuksköterskors upplevelser. Desto fler isolerade patienter med smittsam sjukdom som sjuksköterskor hade vårdat desto mer positiva var deras upplevelser. Sjuksköterskor som kände sig säkra och trygga i att vårda patienterna uttryckte behovet av att samtidigt behålla respekten för smittan och riskerna för smittspridning (Andersson et al. 2016).
Arbetsmiljöns konsekvenser i vårdandet
Arbetsmiljö presenterade sig som ett betydande tema där flera olika aspekter påvisades. Många sjuksköterskor beskrev arbetsmiljön som en bidragande faktor till negativa upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom.
Fysiska aspekter
Sjuksköterskor upplevde en ökad arbetsbelastning till följd av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom (Alyshah, Baumann, Kolotoyo & Akhtar-Danesh et al. 2017; Andersson et al. 2016; Chen et al. 2016; Seibert et al. 2014; Eli et al. 2020; Godsell, Shaban & Gamble 2013; Guillemin et al. 2015; Kang et al. 2018; Masau et al. 2015; Sissolak, Marias & Mehtar 2011; Tiedtke et al. 2018; Wong, Wong, Lee, Cheung & Griffiths 2012). Det existerade många bidragande faktorer till att sjuksköterskors arbetsbelastning ökade vid vård av isolerade patienter med smittsam sjukdom. Patienterna hade ofta ett komplext hälsotillstånd som krävde omfattande omvårdnadsåtgärder vilket kunde vara tidskrävande. Omfattande omvårdnadsåtgärder medförde mer kontakt med den isolerade patienten vilket ökade risken för att sjuksköterskan skulle smittas (Chen et al. 2016). Omvårdnaden av isolerade patienter kunde ske under lång tid, sjuksköterskan kunde vara inne hos en isolerad patient i 45 minuter vilket påverkade vården till de andra patienterna (Masau et al. 2015). Sjuksköterskor behövde ibland vårda kritiskt sjuka patienter trots brist på kunskap och erfarenhet eftersom patienterna inte kunde flyttas till intensivvårdsavdelning på grund av risken för smittspridning. Risken för smittspridning minskade även möjligheten för familj och släkt att besöka patienter vilket resulterade i att
Användandet av skyddsutrustning var tidskrävande och bidrog till en ökad arbetsbelastning vid vård av isolerade patienter med smittsam sjukdom (Alyshah et al. 2017; Godsell, Shaban & Gamble 2013; Guillemin et al. 2015; Masau et al. 2015; Seibert et al. 2014). Smittskyddsåtgärder såsom på- och avklädning samt rengöring upptog mellan 20 minuter till 2 timmar per arbetspass (Seibert et al. 2014), något som påverkade sjuksköterskornas effektivitet men också orsakade en längre väntan för övriga patienter som sjuksköterskan ansvarade för (Tiedtke et al. 2018). Det fanns en förståelse för vikten av smittskyddsåtgärder även om de upplevdes som tidskrävande och som en barriär i vårdrelationen (Godsell, Shaban & Gamble 2013; Guillemin et al. 2015). Konsekvenser till den ökade arbetsbelastningen var att sjuksköterskor ibland inte hade tid att utföra smittförebyggande åtgärder korrekt (Andersson et al. 2016; Wong et al. 2012).
Sjuksköterskor belyste att det fanns en brist på isoleringsrum, personlig skyddsutrustning samt riktlinjer och direktiv för hur de skulle hantera smittsamma sjukdomar. Arbetsplatsen var inte utrustad för att kunna vårda och isolera patienter med smittsam sjukdom (Guillemin et al. 2015; Sissolak, Marias & Mehtar 2011; Wong et al. 2012). Riktlinjer och direktiv förändrades konstant vilket gjorde arbetet förvirrande och det var tidskrävande att ständigt uppdatera sig om de nya riktlinjerna (Andersson et al. 2016; Kang et al. 2018). Den uttalade bristen på isoleringsrum var en bidragande faktor till ökad stress, arbetsbelastning och smittspridning (Andersson et al. 2016; Wong et al. 2012). Isolerade patienter begränsade rum där det annars kunde placeras andra patienter vilket ställde krav på sjuksköterskors planering för hur patienterna skulle placeras (Seibert et al. 2014). Sjuksköterskor upplevde även det som en utmanande uppgift att fördela patienterna under arbetspasset på grund av att isolerade patienter var i behov av mer tid och uppmärksamhet. När patienterna skulle åka hem från sjukhuset behövde deras rum rengöras annorlunda vilket var tidskrävande och bidrog till att rummet blev otillgängligt under en längre tid (Guillemin et al. 2015).
Psykosociala aspekter
Kagan et al. (2018) beskrev känslor som kunde uppkomma hos sjuksköterskor till följd av att arbeta i ett isoleringsrum. Resultatet från deras studie visade på att 29,9% av sjuksköterskorna upplevde att de var märkta som förorenade, 31% upplevde social isolering, 49,4% ensamhet, 16,1% förtvivlan och 13% ilska. Det fanns samband mellan känslan av ensamhet på jobbet, erfarenhet av att arbeta på ett isoleringsrum och sjuksköterskans professionella funktion. Ensamhet och isolering i arbetet beskrevs även av Eli et al. (2020). Den ökade arbetsbelastningen av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom kunde leda till utbrändhet och stress (Kang et al. 2018). Den ökade arbetsbelastningen hade även en negativ påverkan på sjuksköterskor både fysiskt, psykiskt och professionellt (Eli et al. 2020). Sjuksköterskors behov av att ständigt vara vaksamma, tänka på att efterfölja smittskyddsåtgärder och vara medvetna om risken att bli smittad bidrog till deras psykiska belastning (Guillemin et al. 2015). Utbrändhet hos sjuksköterskor kunde resultera i ökade antal sjukskrivningar och en ökad risk för fel i vården (Masau et al. 2015). Sjuksköterskor upplevde att deras oro och osäkerhet till följd av att vårda smittsamma isolerade patienter inte blev tagen på allvar av arbetsplatsen (Andersson et al. 2016).
Det fanns en brist på sjuksköterskor vilket påverkade arbetsbelastningen och rutinerna på avdelningen. En sjuksköterska berättade att hen vårdade 19 patienter ensam utan stöd från
kollegor. Sjuksköterskan upplevde en känsla av panik, oro och trötthet. Brist på sjuksköterskor ansågs vara ett stort problem som skulle vara svårt att åtgärda inom en snar framtid, bristen påverkade vårdkvaliteten negativt och ökade sjuksköterskors risk för att bli smittade av patienter (Chen et al. 2016). Sjuksköterskor ansåg att god planering av arbetspasset var den mest betydande faktorn för att minska arbetsbelastningen och öka patientsäkerheten (Seibert et al. 2014). Andra viktiga faktorer som minskade arbetsbelastningen var antalet tilldelade patienter, antal patienter som behöver enkelrum och sammanhängande dagar med vård som kräver smittskyddsåtgärder (Godsell, Shaban & Gamble 2013). Vidare beskrev sjuksköterskor vikten av teamarbete vid vården av patienter med smittsam sjukdom som var isolerade. Uppgifter och scheman behövde förutses, planeras och kombineras för att begränsa rörelse in och ut från patientrummet för att undvika tidsförlust och minska arbetsbelastningen (Guillemin et al. 2015). Sjuksköterskor upplevde ett bristande stöd från andra kollegor vilket ökade risken för att de bröt mot isoleringsriktlinjer, de ansåg att isoleringsvård var ett hinder för teamarbete (Eli et al. 2020).
Upplevelser av skuld och plikt av att vårda
Flera sjuksköterskor berättade om hur de fick skulden vid smittutbrott och smittspridning. De betonade att de inte var den enda yrkeskategori som ansvarade för att förhindra smittspridning men samtidigt var det dem som fick skulden vid ett smittutbrott. Detta gjorde dem defensiva mot vänner, släktingar, patienter och kollegor (Masau et al. 2015). Sjuksköterskor upplevde en känsla av plikt för att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom (Godsell, Shaban & Gamble 2013; Sissolak, Marias & Mehtar 2011). Vidare beskriver Wong et al. (2012) hur en del sjuksköterskor ansåg att de hade en skyldighet och en plikt att arbeta även under svåra och farliga omständigheter. De uppgav att pliktkänslan var så stark att de kommer fortsätta arbeta tills den dagen de själva blir sjuka.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Litteraturstudie med litteraturöversikt valdes som metod för examensarbetet. Initialt var tanken att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bedriva isoleringsvård för patienter med Covid-19 men efter genomförd litteraturgenomgång uppmärksammades otillräcklig forskning inom ämnet. Syftet ändrades därför till att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsam sjukdom som kräver isoleringsvård. Till en början fanns svårigheter att hitta artiklar som kunde besvara examensarbetets syfte. Fler och mer specifika sökord inkluderades i sökningen vilket resulterade i lämpliga artiklar som kunde besvara examensarbetets syfte.
I en litteraturstudie är det författarna som avgör vilka artiklar som ska inkluderas, detta kan vara problematiskt då resultatet kan påverkas (Friberg 2017a, ss.142–143). Data insamlades med ett objektivt förhållningssätt och artiklar som berörde examensarbetets syfte inkluderades. I datainsamlingen inkluderades 12 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Kvalitativa studier är att föredra för att studera individers unika
upplevelser och erfarenheter (Segesten 2017, s.107). Syftet med examensarbetet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsam sjukdom som kräver isoleringsvård och därför innefattar resultatet mestadels artiklar med kvalitativ ansats. Enligt Friberg (2017a s.149) så presenteras resultatet olika i kvantitativa respektive kvalitativa studier. De skiljer sig åt och därför kan inte en exakt jämförelse utföras. I resultatet har en kvantitativ artikel inkluderats. Artikeln inkluderades för att den hade beskrivande data om sjuksköterskors upplevelser, stärkte resultatet från de kvalitativa artiklarna och besvarade studiens syfte. Dahlborg Lyckhage (2017 s. 34) belyser att både kvalitativ och kvantitativ forskning är av betydelse för vårdforskning och kunskapen som erhålls är viktig att inkludera för att evidensbasera vården.
Artikelsökningen under datainsamlingen begränsades inte till en specifik smittsam sjukdom eller till en specifik vårdavdelning vilket medförde att examensarbetet belyste ett bredare perspektiv. Under datainsamlingen begränsades inte sökningarna till något specifikt land. Anledningen till detta var att antalet träffar minskade avsevärt. Att inte begränsa sökningen till någon speciell del av världen kan bidra till att resultatet belyser ett större perspektiv. Om artikelsökningen hade begränsats till enbart nordiska länder hade överförbarheten till svensk sjukvård varit större och resultatet hade kunnat se annorlunda ut. Resultaten i de valda artiklarna redovisade liknande resultat vilket kan betraktas som en styrka då det visade på att sjuksköterskors upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom motsvarade varandra oberoende vart i världen de arbetade.
Ett inklusionskriterium som användes i artikelsökningen var att alla artiklar skulle vara peer reviewed. “Peer reviewed” innebär att artikeln har kontrollerats av en expert inom området (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström 2016, s.89). De valda artiklarna som presenterades i resultatet var från 2010–2020 för att säkerställa att forskningen var aktuell och uppdaterad. I inledningen belyste författarna till examensarbetet sina egna erfarenheter och iakttagelser från vård av isolerade patienter. För att förförståelsen inte skulle påverka tolkningen av artiklarnas resultat användes Fribergs (2017a, ss. 148–150) analysmodell som stöd för analys av insamlade data. Med hjälp av denna modell har resultatet tolkats på ett kritiskt och objektivt sätt. Initialt så fördelades artiklarna lika mellan författarna och respektive författare granskade ett antal artiklar var. För att säkerställa så att tolkningsfel eller förförståelse inte skulle påverka granskningen så skiftade författarna artiklar efter genomförd granskning. Detta medförde extra arbete men bidrog till ett mer tillförlitligt resultat. Ett gemensamt dokument användes för att skriva litteraturstudien. Detta möjliggjorde att författarna kunde följa varandras skrivande och se helheten av arbetet. Författarna har suttit tillsammans under hela perioden då litteraturstudien skrivits. Detta har varit fördelaktigt då möjligheten till diskussion har funnits under tidens gång. En styrka i att arbeta tillsammans var att en kontinuerlig dialog kunde föras kring att arbeta textnära för att undvika tolkning i resultatet.
I kvalitativa studier värderas varje inriktning utifrån kvalité. God kvalité uppnås i resultatet genom att det finns en tydlig struktur och att resultatet beskriver det som är väsentligt. Validitet kan uppnås genom att det finns en överensstämmelse mellan verklighet och tolkning där en betydande del är att tolkningen är förankrat i ett empiriskt underlag (Olsson & Sörensen 2011 s.107). Validiteten i examensarbetet har stärkts genom att använda artiklar som utfört en empirisk studie och intervjuat sjuksköterskor som
arbetar med isolerade patienter med smittsam sjukdom. Detta kan främja en likhet mellan verklighet och tolkning
Resultatdiskussion
I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor upplevde smittskyddsåtgärder som viktigt för att förhindra att själva bli smittade eller för att sprida smittan vidare. Personlig skyddsutrustning medförde en trygghet för sjuksköterskor men orsakade samtidigt hinder i vårdandet. Vissa sjuksköterskor upplevde dock att skyddsutrustningen var bristfällig och uttryckte en oro för om den gav ett säkert skydd. Det saknades tillräckligt med isoleringsrum för att kunna tillgodose en trygg och säker vård och flera sjuksköterskor uttryckte en personalbrist på avdelningen. I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 5 kap 1§ & 2§ finns bestämmelser gällande verksamheten. Vården som bedrivs ska vara av god hygienisk standard. Hälso- och sjukvården ska ha tillgång till tillförlitliga lokaler, personal och utrustning för att kunna bedriva en god och säker vård. Litteraturstudiens resultat belyser bristen på korrekt skyddsutrustning och tillförlitliga riktlinjer, som kunde medföra försämrad vård för patienterna och en ökad risk för smittspridning. Tydliga riktlinjer och kunskap ansågs vara en av de viktigaste åtgärderna för att sjuksköterskor skulle uppleva en trygghet i att vårda isolerade patienter. Flera arbetsplatser visade ett bristande stöd och otillräcklig utbildningsmöjlighet för sjuksköterskorna. Enligt arbetsmiljölagen så ska arbetsgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten för att uppfylla kraven för en god arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen (1977:1160) 2 kap 2a§ framgår det att arbetsgivaren kontinuerligt ska undersöka risker i verksamheten och vidta åtgärder för att minska dessa. Enligt Arbetsmiljöverket (2020) så ansvarar arbetsgivaren för den personliga skyddsutrustningen. Arbetsgivaren ska se till att den fungerar, underhålls och repareras för att säkerställa att den är säker att använda. Arbetsgivaren ska tillgodose alla som använder personlig skyddsutrustning med information och utbildning i hur den ska användas. Resultatet i litteraturstudien belyste brister i arbetsmiljön som inte överensstämmer med arbetsmiljöverkets riktlinjer.
I temat skyddsutrustning som en barriär i vårdandet framkom det att sjuksköterskor upplevde att skyddsutrustningen hade en negativ inverkan på omvårdnaden och att de på grund av användningen av skyddsutrustningen undvek att gå in till patienterna. Detta kan relateras till tidigare studier där patienterna upplevde att sjuksköterskorna endast kom in när en omvårdnads- eller medicinsk åtgärd skulle utföras. Patienterna upplevde att de inte fick vård på lika villkor och isoleringen hade negativa effekter på både deras psykiska och fysiska mående (Skyman, Thunberg-Sjöström & Hellström 2010). Arman (2015 ss. 44–45) beskriver att när en patient inte känner sig sedd och när det förekommer en bristfällig vård så kan det resultera i ett vårdlidande. De känslor som isolerade patienter upplevde som exempelvis ilska, rädsla och ensamhet (Abad, Fearday & Safdar 2010) kan relateras till känslor som kan uppkomma vid ett vårdlidande (Arman 2015 s.43). I litteraturstudiens resultat beskrev sjuksköterskor att de var medvetna om patienters potentiella upplevelser som avhumanisering och ångest och de betonade därför behovet av att vårda dem med empati och som unika människor. Arman (2015 s. 47) beskriver att en god vård humaniserar patienten för att uppnå delaktighet och att patienten ska känna sig som en unik individ. Enligt smittskyddslagen (SFS 2014:168) ska isolerade patienter
och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) innehåller bestämmelser om att vården ska tillgodose patientens behov och kontakt mellan vårdpersonal och patient ska främjas. Resultatet i litteraturstudien motsäger ovanstående lagar då brister i omvårdnaden uppmärksammats. Denna litteraturstudie belyser brister i vården med isolerade patienter som kan komma att påverka patienterna negativt och orsaka ett vårdlidande.
Resultatet i litteraturstudien visade att personlig skyddsutrustning orsakade både en psykisk och fysisk belastning för sjuksköterskor. Detta problem framgår även i Haas, Swan och Jessies (2020) studie där sjuksköterskor som arbetade i Covid-19 pandemin belyste hur behovet av att använda personlig skyddsutrustning orsakade fysiska, fysiologiska och psykiska belastningar. Användandet av munskydd kunde leda till svårigheter att andas vilket i sin tur orsakade ökade koldioxidkoncentrationer hos sjuksköterskorna. Detta kunde leda till huvudvärk, trötthet, nedsatt kognitiv funktion och försämrad bedömningsförmåga, vilket minskade säkerheten för både patienter och sjuksköterskor. Enligt Zhang et al. (2020) så upplevde sjuksköterskor som vårdade isolerade patienter med smittsam sjukdom ett ansvar och en plikt att vårda samtidigt som de var rädda för att själva bli smittade och sprida smittan vidare till sin egen familj. Sjuksköterskorna upplevde känslor som ångest, depression, rädsla, trötthet, sömnlöshet och irritation. Personlig skyddsutrustning medförde svårigheter att andas och tryck över bröstet. Dessa fysiska aspekter bidrog till sjuksköterskornas psykologiska stress, men på grund av deras rädsla för att bli smittade ville de säkerställa att de använde skyddsutrustningen korrekt. Denna studie belyser liknande resultat som föreliggande litteraturstudie vilket stärker dess resultat.
I ovanstående resultat är det huvudsakligen sjuksköterskors negativa upplevelser som utmärker sig. Zhang et al. (2020) resultat visar på att sjuksköterskor som arbetat med isolerade patienter under längre tid upplevde en psykologisk anpassning, anledningen till detta tycktes främst bero på tydliga riktlinjer och god arbetsmiljö. Stöd och uppskattning från samhället och kollegor bidrog till att sjuksköterskor kände att arbetet blev meningsfullt. Vidare beskriver Lee och Kang (2020) organisatoriskt stöd som exempelvis ersättning och erkännande från chefer som en viktig del för att stärka positiva upplevelser och attityder hos sjuksköterskor som vårdar isolerade patienter med smittsam sjukdom. Lam, Kwong, Hung, Pang och Chiang (2018) beskriver viktiga faktorer för att förbättra arbetsmiljön vilket var stöd från kollegor, effektivt ledarskap, stöd från högre myndigheter och tillgång till information (ibid.) Rimliga arbetstider och en fullgod bemanning var två viktiga faktorer för att minska arbetsbelastningen hos sjuksköterskor som arbetade med isolerade patienter med smittsam sjukdom vilket garanterade patientsäkerhet och vårdkvalité. Det var viktigt att mindre erfarna sjuksköterskor fick arbeta med de som var mer erfarna för att minska stress samt säkerställa säkerhet och kvalité. Kommunikation mellan sjuksköterskor och chefer var en viktig del för att sjuksköterskorna skulle känna sig sedda och hörda vilket resulterade i mer positiva upplevelser (Gao, Jiang, Hu, Lie & Hou 2020).
Resultatet visade på att kunskap, utbildning och erfarenhet var av stor vikt i vården av isolerade patienter med smittsamma sjukdomar. Sjuksköterskor som hade erfarenhet och kunskap om att vårda dessa patienter hade mer positiva upplevelser. Resultatet visade även på att det fanns en uttalad brist på kunskap hos sjukvårdspersonal och att sjuksköterskor upplevde en skyldighet att undervisa kollegor, patienter och personal om
smittskyddsåtgärder. Detta styrker Lam et al. (2018) då de beskriver att kunskap och erfarenhet av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom är grunden för att hantera infektionssjukdomar. Kunskap om infektionssjukdomar, smittskyddsåtgärder och smittspridning var förknippad med sjuksköterskors upplevda och faktiska förmåga för att tillgodose patienternas behov. Vid en ökad kunskap visade sjuksköterskor en högre grad av självförtroende och kompetens av att vårda smittsamma patienter. Erfarenheter hos sjuksköterskor av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom ansågs också vara av betydelse för deras upplevelser. Vid tidigare erfarenhet så hade sjuksköterskorna en högre kunskap och skicklighet för att tillgodose patienternas vårdbehov samt en förbättrad följsamhet till smittskyddsåtgärder. Lee och Kang (2020) beskriver hur problemet med en brist av kunskap delvis kan lösas. Att tillhandahålla en utbildning för sjuksköterskor om vård av patienter med smittsamma sjukdomar skulle öka deras självförtroende och därmed minska deras oro.
Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade på att sjuksköterskor upplevde en plikt att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom. Detta belyser även Lam et al. (2018) i sin studie. De beskrev att sjuksköterskor betraktade sjuksköterskeyrket inte enbart som ett jobb utan även som en plikt och ett ansvar att betjäna samhället i stort, vilket tvingade dem till jobbet trots risken att bli smittad av en sjukdom som kan vara dödlig. Deras resultat antydde till att sjuksköterskors professionella värderingar var en viktig motivation i arbetet men samtidigt kunde det leda till utmaningar vid utbrott av en smittsam sjukdom.
Examensarbetets bidrag till global och hållbar utveckling
Ett av de globala målen för hållbar utveckling är hälsa och välbefinnande. Målet syftar till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla människor. En god hälsa är en grundläggande förutsättning för att människan ska nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling (United Nations Development Programme 2015). Ett utbrott av en smittsam sjukdom kan inträffa när och vart som helst och är ett hot mot global folkhälsa. Det är nödvändigt och viktigt att uppmuntra sjuksköterskor att vilja vårda patienter med smittsamma sjukdomar som orsakat en epidemi eller en pandemi. Det är samtidigt viktigt att ändra sjukhusledning och andra myndigheters inställning för dessa potentiella händelser (Lee & Kang 2020).
Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige och människor lever längre och med en god hälsa. Det finns dock skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen och trots att smittsamma sjukdomar generellt har minskat över tid finns det grupper som drabbas i högre utsträckning än andra. Infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier ökade under 2019 och ett nytt virus Covid-19 spred sig snabbt i världen och orsakade en pandemi som fortfarande pågår (Folkhälsomyndigheten 2020d). Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem i Sverige och globalt. En ökad antibiotikaresistens resulterar i att infektioner blir svårare eller omöjliga att bota vilket i sin tur orsakar ett stort lidande och höga kostnader för sjukvården. Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor, djur, livsmedel och i vår miljö (Folkhälsomyndigheten 2017). Resultatet i föreliggande litteraturstudie belyser vikten av kunskap och efterföljande av smittskyddsåtgärder för att minska risken för smittspridning. En minskad spridning av antibiotikaresistenta bakterier som exempelvis
ökade kostnader inom sjukvården. Den pågående Covid- 19 pandemin har påverkat den hållbara utvecklingen både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Detta visar på att arbetet med smittsamma sjukdomar är av stor vikt och en ökad kunskap är av betydelse för den hållbara utvecklingen både i Sverige och globalt.
Denna litteraturöversikt kan leda till en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vårda isolerade patienter. Resultatet i denna litteraturstudie visade på att sjuksköterskor upplevde stress och en ökad arbetsbelastning av att vårda patienter med smittsam sjukdom som kräver isoleringsvård. Resultatet visade även på att det fanns brister i sjuksköterskors arbetsmiljö vilket kunde leda till utbrändhet och sjukskrivningar. Den nya kunskapen kan användas till att utveckla och förbättra rutiner på arbetsplatsen. Förbättrade rutiner kan resultera i en minskad smittspridning som i sin tur kan öka antalet vårdplatser, minska kostnader och förbättra arbetssituationen för vårdpersonal. Detta kan förbättra sjuksköterskors upplevelser av isoleringsvård globalt.
SLUTSATSER
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom var i många fall likartade men det fanns även skillnader. Smittskyddsåtgärder ansågs av många sjuksköterskor som ett hinder i vårdandet vilket kunde resultera i en försämrad patientvård, samtidigt ansågs smittskyddsåtgärder vara betydande för att förhindra smittspridning vilket minskade sjuksköterskors rädsla av att bli smittad. Kunskap och erfarenhet påvisades som en betydelsefull aspekt i vårdandet av isolerade patienter med smittsam sjukdom samt bidrog till sjuksköterskors positiva upplevelser. Arbetsmiljön framställdes som ett omfattande problem och sjuksköterskor upplevde en ökad stressnivå och arbetsbelastning.
Klinisk implicita
• Resultatet visade på brister i arbetsmiljön. Detta kan tillämpas till verksamheter för att arbeta med förbättringsarbeten vilket kan resultera i mer positiva upplevelser hos sjuksköterskor och en förbättrad vård för patienter.
• Litteraturstudien visade betydelsen av kunskap och erfarenhet samt att det generellt fanns en kunskapsbrist och osäkerhet gällande smittprevention. Detta tyder på att det behövs mer utbildningsmöjligheter för sjuksköterskor samt att riktlinjer, information och direktiv behöver förtydligas.
• Sjuksköterskor belyste vikten av korrekt skyddsutrustning för att kunna känna sig säkra när de vårdar isolerade patienter med smittsam sjukdom. Resultatet visade på brister i den personliga skyddsutrustning vilket medförde rädsla och en ökad risk för att bli smittad. Vidare genom att belysa detta kan arbetsgivare säkerställa att det finns korrekt skyddsutrustning på arbetsplatsen och tydliga instruktioner för hur de ska användas.
• Sjuksköterskor upplevde känslor som ångest, ensamhet och isolering. Resultatet kan användas till en ökad förståelse hos chefer om dessa potentiella känslor vilket kan öka deras möjligheter till att bistå med stöd och samtal.
REFERENSER
Abad, C., Fearday, A. & Safdar, N. (2010). Adverse effects of isolation in hospitalized patients: a systematic review. Journal of Hospital Infection, 76(2), ss. 97-102. doi:10.1016/j.jhin.2010.04.027
Alyshah, K., Baumann, A., Kolotylo, C. & Akhtar-Danesh, N. (2017). A descriptive case study of the changing nature of nurses' work: The impact of managing infectious diseases requiring isolation. American Journal of Infection Control, 45(2), ss. 200-202. doi:10.1016/j.ajic.2016.06.036
Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C. & Fossum, B. (2016). Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus. International Nursing Review, 63(2), ss. 233-241. doi: 10.1111/inr.12245 Arbetsmiljöverket. (2020). Ansvar för skyddsutrustning. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/personlig-skyddsutrustning/ansvar-for-skyddsutrustning [2020-10-29]
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38-60. Barratt, R., Shaban, R. & Moyle, W. (2011). Behind barriers: patients´ perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA).
Australian Journal of Advanced Nursing, 28(2), ss. 53-59. https://www-proquest-com.lib.costello.pub.hb.se/docview/854906430/4D2C32E2338647BAPQ/1?accountid= 9670
Chen, S., Chen, K., Lee, L., & Yang, C. (2016). Working in a danger zone: A qualitative study of Taiwanese nurses' work experiences in a negative pressure isolation ward. American Journal Of Infection Control, 44(7), ss. 809-814. doi: 10.1016/j.ajic.2016.01.023
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 25–36.
Ekebergh, M. (2015a). Hälsa- ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 28–37. Ekebergh, M. (2015b). Vårdande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 121–128.
Eli, M., Maman-Naor, K., Feder-Bubis, P., Nativ, R., Boer, A. & Livshiz-Riven, I. (2020). Perceptions of patients' and healthcare workers' experiences in cohort isolation units: a qualitative study. Journal of Hospital Infection, 106(1), ss. 43-52. doi: 10.1016/j.jhin.2020.05.044
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Anmälningspliktiga sjukdomar.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/overvakning-och-rapportering/anmalningspliktiga-sjukdomar/ [2020-10-16]
Folkhälsomyndigheten. (2017). Antibiotika och antibiotikaresistens.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/?fbclid=IwAR3z4vI7YG2Pe4hs8x2WKe1HIqcXg41zFNzrVl35zi_z z3PhiBVfUXqQAgQ [2020-11-05]
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/ [2020-09-22]
Folkhälsomyndigheten. (2020c). Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot Covid-19 inom vård och omsorg.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-for-handlaggning/?pub=70196 [2020-10-16]
Folkhälsomyndigheten. (2020d). Årssammanfattning smittsamma sjukdomar - 2019.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/arsrapporter-anmalningspliktiga-sjukdomar/arsrapporter-
2019/arssammanfattning-2019/?fbclid=IwAR3RpdGsw_rIr-lyDsuZqybqp6uTZcOaLOgxWQ7s5f7KXxrvd-wRuadi13s [2020-11-05]
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 141–152. Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 37–48.
Gao, X., Jiang, L., Hu, Y., Li, L. & Hou, L. (2020). Nurses' experiences regarding shift patterns in isolation wards during the COVID‐19 pandemic in China: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 29(21/22), ss. 4270-4280. doi: 10.1111/jocn.15464. Gilmartin, H. M., Grota, P. G. & Sousa, K. (2013). Isolation: A Concept Analysis. Nursing Forum, 48(1), ss. 54-60. doi: 10.1111/nuf.12001
Godsell, M. R., Shaban, R. Z. & Gamble, J. (2013). ”Recognizing rapport”: Health professionals´ lived experience of caring for patients under transmission-based precautions in an Australian health care setting. American Journal of Infection Control, 41(11), ss. 971-975. doi: 10.1016/j.ajic.2013.05.022
Guillemin, I., Marell, A., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburger, C., Reygrobellet, C. & Arnould, B. (2015). How do Clostridium difficile infections affect
nurses´everyday hospital work: A qualitative study. International Journal of Nursing Practice, (21), ss. 38-45. doi: 10.1111/ijn.12166
Haas, S., Swan, B.A. & Jessie, A.T. (2020). The Impact of the Coronavirus Pandemic on the Global Nursing Workforce. Nursing economic$, 38(5), ss. 231-237. https://www-proquest-com.lib.costello.pub.hb.se/docview/2452330338?accountid=9670
Kagan, I., Fridman, S., Shalom, E. & Melnikov, S. (2018). The effect on working in an infection isolation room on hospital nurses´job satisfaction. Journal of Nursing Management, 26(2), ss. 120-126. doi: 10.1111/jonm.12516
Kang, H. S., Son, Y. D., Chae, S.-M. & Corte, C. (2018). Working experiences of nurses during the Middle East respiratory syndrome outbreak. International Journal of Nursing Practice, 24(5), ss. 1-8. doi: 10.1111/ijn.12664
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod från ide till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 57–77. Lam, S. K. K., Kwong, E. W. Y., Hung, M. S. Y., Pang, S. M. C. & Chiang, V. C. L. (2018). Nurses’ preparedness for infectious disease outbreaks: A literature review and narrative synthesis of qualitative evidence. Journal of Clinical Nursing, 27(7-8), ss. 1244-1255. doi: 10.1111/jocn.14210.
Lee, J. & Kang, S. J. (2020). Factors influencing nurses' intention to care for patients with emerging infectious diseases: Application of the theory of planned behavior, Nursing & Health Sciences, 22(1), ss. 82-90. doi: 10.1111/nhs.12652.
Masau, J., Bauman, A., Kolotylo, C., O´Shea, T. & Bialachowski, A. (2015). Infectious disease outbreaks and increased complexity of care. International Nursing Review, 62(3), ss. 404-411. doi: 10.1111/inr.12188
Mitchell, A., Cummins, T., Spearing, N., Adams, J. & Gilroy L. (2002). Nurses' experience with vancomycin-resistant enterococci (VRE). Journal of Clinical Nursing, 11(1), ss. 126-133. doi: 10.1046/j.1365-2702.2002.00560.x
Mutsonziwa, G. A., Green, J. & Blundell, J. (2020). Registered nurses´perspectives on how patients with multi-drug resistant organisms experience isolation. Infection, disease & health, ss. 1-9. doi: 10.1016/j.idh.2020.08.004.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber. 328 s.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 105–108.
Seibert, D. J., Gabel Speroni, K., Kyeung, M.O., DeVoe, M. C. & Jacobsen, K. H. (2014). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes
and suggestions. American Journal Of Infection Control, 42(4), ss. 405-411. doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.008
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS: 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet
Sissolak, D., Marias, F. & Mehtar, S. (2011). TB infection prevention and control experiences of South African nurses - a phenomenological study. BMC Public Health, 11(1), ss. 262-262. doi: 10.1186/1471-2458-11-262
Skyman, E., Thunberg Sjöström, H. & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian journal of caring sciences, 24(1), ss. 101-107. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner- en kunskapsbank. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d1 1ca/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf [2020-09-08]
Socialstyrelsen. (2011). Socialstyrelsen termbank. Stockholm: Socialstyrelsen. https://termbank.socialstyrelsen.se/?Term=vårdrelaterad%20infektion
[2020-09-08]
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-09-11]
Tiedtke, J. M., Stiel,S., Heckel,M., Herbst, F. A., Sturm, A., Sieber, C., Ostgathe, C. & Lang, F. R. (2018). Staff members’ ambivalence on caring for patients with multidrug‐ resistant bacteria at their end of life: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 27(15-16), ss. 3115-3122. doi: 10.1111/jocn.14503
United Nations Development Programme. (2015). Globala målen för hållbar utveckling. Mål3:God hälsa och välbefinnande. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ [2020-09-11]
