• No results found

Prov med cement- respektive slaggstabilisering vid Ö-vik 1975 : Lägesrapport 1978-11

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Prov med cement- respektive slaggstabilisering vid Ö-vik 1975 : Lägesrapport 1978-11"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

- Nr 141 : 1979 - ISSN 0347-6049

141

- Statens väg- och trafikinstitut (VT1) : Fack : 58101 Linköping National Road & Traffic Research Institute : Fack : S-58101 Linköping : Sweden

Prov med cement- respektive slaggstabilisering vid O-vik 1975

Lägesrapport 1978-11

(2)

Nr 141 - 1979 ISSN 0347-6049

141

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) ° Fack - 58101 Linköping

National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping - Sweden

Prov med' cement- respektive slaggstabilisering

'vid Ö-vik1975

Lägesrapport 1978-11

av Sven-Olof Hjalmarsson

(3)

FÖRORD

Provvägen utfördes i augusti 1975 av vägförvaltningen i Västernorrlands län (VFY).

Pâ uppdrag av Statens vägverk, tekniska avdelningen

(CF/TUb), har Statens väg- ochtrafikinstitut (VTI) med-verkat vid utförandet och har i samband därmed utfört provtagningar, mätningar och observationer samt samman-ställt resultaten i en byggnadsrapport.

Mätningar och provtagningar har efter provvägens färdig-ställande utförts av VFY och VTI och resultaten av dessa redovisas i lägesrapporter, av vilka här föreliggande är den tredje. För att underlätta en fortlöpande bedöm-ning av resultaten-medtages i lägesrapporterna såväl en beskrivning av provvägen, som tidigare redOvisade del-resultat. Denna lägesrapport är i huvudsak författad av 5-0 Hjalmarsson.

Bedömning av provvägens samlade resultat är avsedd att göras i slutrapport hösten 1980.

Linköping i december 1978

Björn Örbom

(4)

I N N E H Å-L L s F ö R T E C K N I N G Sid SAMMANFATTNING I 1. BESKRIVNING AV PROVVÄGEN 1 2. TIDIGARE RAPPORTER ' 1 3. UTFÖRDA MÄTNINGAR 2

4.

MÄTRESULTAT

2

5. PLANERADE MÄTNINGAR 2 6. KOMMENTARER ' 3 6.1 Bärighetsmätningar 3 6.2 Jämnhetsmätning' 4

6.3

_ Tjäle .

6

6.4

_Sprickbildningf

7

6.5 Tryckhållfasthet. 11 VTI MEDDELANDE 141

(5)

Prov med cement- respektive

slagg-stabilisering vid Ö-vik 1975

Lägesrapport 1978-11' av Sven-Olof Hjalmarsson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

På en mindre länsväg i Y-län, Väg 908 Nybyn-Skorped, utfördes 1975 en provväg i anslutning till ett större vägförstärkningsarbete med markstabiliSering med cement. Provvägen omfattade 4 provsträckor med varierad tjock-lek (avsedda värden: 15 och 20 cm) och

vattenmättnads-grad vid utförandet (avSedda värden: <80% och >80%).

Dessutom utfördes en kortare provsträcka med en

slagg-produkt (Merolit) som bindemedel. Provvägen belades med 80 MAB på det stabiliserade lagret utan föregående

massaavjämning.

Avsikten med provvägen_Var att - förutom cementstabili-serade Vägöverbyggnaders bärighetsegenskaper vid

för-handenvarande yttre förhållanden - Speciellt studera

hur dels vattenmättnadsgraden, dels

beläggningstjock-leken inverkade på frekvensen tvärsprickor.synliga i

beläggningsytan.

Bärigheten hos de med cement stabiliserade sträckorna bestämd med fallviktsapparat och angiven som medelmodUl,

visar att sommarvärdena genomSnittligt-minskade ca 35%

under de förSta 2 åren. Någon ytterligare minskning det tredje året noterades ej. Variationerna i lagertjocklek

(13-18 cm verklig thcklek) gav inget tydligt utslag i

den uppmätta bärigheten (medelmodulen).

Tjällossnings-bärigheten efter första vintern var genomsnittligt något lägre än sommarbärigheten före_stabiliseringen,

(6)

II

Efter andra och tredje vintern hade tjällossningsbärig-heten sjunkit ytterligare något, men den var dock fort-farande högre än motsvarande Värde före stabiliseringen. Stabiliseringen med slagg gav endast en liten ökning av bärigheten (medelmodulen) och denna hade efter 2 år av-tagit till ungefär samma värden som vid motsvarande

årstid före stabiliseringen. H

Efter 3 år hade bärigheten ytterligare sjunkit något.

En hel del belastningsskador i beläggningen (krackele-ring) har uppkommit på denna provsträcka.

Jämnhetsmätningarna i längdled gav ett genomsnittligt PSI-värde, som var lågt från början, troligen till stor del beroende på att massaavjämning ej utfördes innan slitlagret påfördes, OCh sedan avtog tydligt under de

första 2 åren, dock avseVärt mera under det första året

än under det andra. Under det tredje året fick

PSI-värdet sin hittills största nedgång; Den prognos grundad

på de två första årens mätningar, som antydde att något

behov av slitlagerjustering ej borde uppkomma ännu på åtskilliga år, visade sig således inte stämma med verk-ligheten. 1978 års mätning visar iStället att behovet av slitlagerjustering är starkt påkallat._Lokala juste-ringar genom påläggning av ny beläggning utfördes även

av VFY hösten 1978.

Tvärprofilmätningarna visar att ytans jämnhet mätt i

tvärled fortgående försämrats, under 1978 avsevärt mer än under tidigare år, sannolikt beroende på det ökade

antalet längsgående sprickor. 1 E

Frekvensen-synliga tvärsprickor var efter 1'år låg, men

ökade påtagligt under andra vintern, speciellt för

sträckorna med de tunnare.stabiliseringslagren; Den

av-sedda variationen hos vattenmättnadsgraden hade ej upp-nåtts vid utförandet, utan den låg för samtliga sträckor under det kritiska värdet 80%, vilket enligt hypotesen bör leda till låg sprickfrekvens.

(7)

III

Tvärsprickfrekvensen efter 2 år var visserligen rela-tivt låg, men däremot förekom vid samma tid längsgående Sprickor bitvis i långt högre grad än normalt. Dessa

längsgående sprickor hade under det tredje året lokalt

gett upphov till kraftiga bärighetsskador, cementstabi-liseringen var på dessa avsnitt sönderknäckt. Dessa skador var mest vanliga i ytterspâr vänster körbana.

(8)

1. BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

Provvägen är belägen på väg 908, Nybyn-Skorped, delen Nybyn-Källom och har en total längd av 1500 m. Vägen är av typen mindre länsväg med en körbanebredd av ca 6,5 m. Schematisk längdprofil över provvägen framgår av bilaga 1.

Undergrundens ytskikt på provsträckorna kan sammanfatt-ningsvis sägas bestå av moräner av växlande tjälfarlig-hetsgrad, dock huvudsakligen II (måttligt tjälfarlig).

Inom tvärsektionens mittdel, utåt vägkanterna var

över-byggnadstjockleken tunnare och moränen i undergrunden täckt med finkorniga sediment.

Provvägen utfördes i augusti 1975. Avsikten med prov-vägen är - förutom att kontrollera cementstabiliserade

lagers allmänna värde ur bärighetssynpunkt - att söka klarlägga hur vattenmättnadsgraden i ett färskt, packat cementstabiliserat lager inverkar på uppkomsten av tvär-sprickor av den typ, SOmfortplantar.s1g genom asfalt-slitlagret. Vidare var avsikten med provvägen att ur bärighetsmässig synpunkt pröva stabilisering av en

grus-vägs ytskikt med en slaggprOdukt, benämnd Merolit.

2. TIDIGARE RAPPORTER

Byggnadsrapport, VTI Internrapport nr 234, "Prov med cement- reSpektive,slaggstabilisering vid Ö-Vik 1975". Lägesrapport 1977-02, VTI Meddelande nr 25, "Prov med cement- respektive slaggstabilisering Vid ö-vik 1975". Lägesrapport 1978-01, VTI Meddelande nr 71, "Prov med cement- respektive slaggstabilisering Vid Ö-vik 1975".

(9)

3. UTFÖRDA MÄTNINGAR

Tidpunkt för och typ av mätning som redovisas i läges-rapporter framgår av nedanstående tabell.

Tabell 1.

Dynamisk Spårbild- Jämnhet i Tjäldjup Skadeinspek-

Prov-provbe- ning längdled tion

borr-lastning (BIFROST) (CHLOE) ning

1975 1975 1975 1975 1975 1975

April, Maj Oktober Oktober Fr om Novem- Oktober

-Juni, Aug ber '

1976 1976 1976 1976 1976 1976

April, Maj .

Juni, Aug Augusti Augusti Tom Juni Maj, Augusti

Septem-__Fr om Okto- ber

ber

1977

1977

41977

1977

1977

1977

Maj, Maj April April ,April

Juni, Juli Augusti AuguSti -Tom Juni Augusti

-Fr om Decem-ber

1978 1978 1978. 1978 1978 1978

April, Maj , : Tom Maj

(2 ggr), Augusti Augusti Juli

-Juni, Aug_

4.

MÄTRESULTAT'

ResUltat av ovanstående mätningar redovisas i bilaga 2

t o m 5.

5.'

PLANERADEVMÄTNINGAR

Av VTI planeras för 1979hendast inspektion och för 1980

fortsättning och avslutning av påbörjade mätserier för registrering av bärighet, ytjämnhet, tjäle.samt eventu-ella skador;

(10)

6. KOMMENTARER,

6.1 Bärighetsmätningar

Bärighetsmätning har - liksom tidigare - utförts av VFY med fallviktsapparat 1 punkter utmed 2 mätlinjer,

be-lägna 0,5 m respektive 2,5 m till höger om vägens mitt-linje. Under 1975 gjordes 3 mätningar före stabilise-ringen och en mätning några veckor efter denna.

Under 1978 har mätningar utförts vid ungefär samma tid-punkter som tidigare (jfr tabell 1).

För varje provsträcka har E-modulernas medelVärde och

deras standardavvikelse beräknats och - tillsammans med

tidigare erhållna resultat - angivits i bilaga 2, sid

1-9. Av det sammanfattande diagrammet i bilaga 2, sid

1 och 2, framgår bl a följande:

Nedsättningen av bärigheten, som tidigare uppkom vid _tjällossning och som i maj 1975 före stabiliseringens

utförande var mycket märkbar, Var för de

cementstabili-serade sträckorna.inte lika markant vid 1976 års

mät-ning.

_

.

i

Den vid tjällossningen 1976 uppmätta bärigheten hos dessa sträckor var sålunda högre än vid tjällossningen

1975, före stabiliseringen, men i allmänhet något lägre än under sommaren före stabiliseringen (juni 1975).

Vid 1977 års mätning har emellertid en allmän nedgång i

bärigheten kunnat noteras, men fortfarande visar

cement-stabiliseringen en bärighetShöjande effekt vid tjälloss-ningSperioden, om man jämför med

tjällossningsbärig-heten före stabilisering (maj 1975).

Vid 1978 års mätning-noterades en fortsatt nedgång i bärigheten Vid tjällosSningsperioden, men vägen visar

fortfarande ep'högre bärighet än den gjorde före

stabi-liseringen. Någon fortsatt nedgång i bärigheten vid

höstmätningen 1978kan ej konstateras, utan i stället

(11)

har en liten ökning inträffat. Skillnaden mot 1977 års höstmätning är dock ej större än att den kan tillskrivas de variationer i bärighet som inträffar då tidpunkterna för mätningarna ej helt överensstämmer. Vidare kan

givetvis lagren under det_stabiliserade lagret ha något olika bärighet från år till år.

Vid en jämförelse mellan höstmätningarna 75 och 78 kan en genomsnittlig nedgång i bärigheten hos den cement-stabiliserade vägen av storleksordningen 35% noteras. Vidare kan konstateras att skillnaderna i de cementsta-biliserade lagrens tjocklekar för de olika provsträckor-na (de verkliga tjocklekarprovsträckor-na var 13, 16, 17 och 18 cm för provsträckorna 1, 2, 4 och 5 resp) icke gett utslag i de bärigheter, som uppmättes såväl 1977 som 1978. Undergrundens bärighet (E-modul) har tydligen haft ett dominerande inflytande på den bärighet, som uppmätts genom provbelastning på vägytan.

jSträcka 3 (Merolit-sträckan) har en betydligt lägre bärighet än de övriga sträckorna. Även för Merolit-sträckan kan en nedgång konstateras vid tjällossnings-mätningen i början av mars-78. Bärigheten (E-modulen)

låg i maj 1978 t o m 45% lägre än före stabiliseringen (maj 1975), vilket med stor sannolikhet beror på att

underlagets E-modul var avsevärt lägre våren 1978 än

våren 1975, även om detta med den använda provningstek-niken tyvärr ej kan bevisas.

6.2 Jämnhetsmätning

Jämnhetsmätning i längdled har utförts med VTI:s

CHLOE-mätare. Resultatet redoviSas som PSIåvärde och framgår

av bilaga 3, sid 2 och 3. PSI-värdet för en jämn vägyta

bör ligga vid Ca 3,5-4,0. Av tabellen oCh diagrammet

_framgår att PSI-värdet redan vid 1975 års mätning var

ganska lågt. Medelvärdet för alla sträckorna var då lika

med 3,18. Vid 1976 års mätningåvar medelvärdet för alla

(12)

sträckorna lika med 2,64. Under 1977 gjordes två mät-ningar. Mätningen på Våren gav ett medelvärde för alla sträckorna på 2,05, medan höstmätningen uppvisade ett medelvärde av 2,51. Jämfört med tidigare höstmätningar kan alltså en fallande tendens noteras även vid 1977 års mätning.

En fortsatt nedgång av-PSI-värdet kan även konstateras vid 1978 års höstmätning. Medelvärdet för alla

sträc-korna var då 1,92.

Om PSI-medelvärdena i stället beräknas med utelämnande av sträcka 3 (Merolit), så att de avser enbart cement-stabiliserade sträckor, erhålles vid de flesta mättill-fällen något högre genomsnittliga PSI-värden som

fram-går av bilaga 3, sid 3.

Registrering av spårbildningstendenserna hos provsträc-korna (jämnhet i tvärled) har utförts med VTI:s BIFROST-mätare. De i bilaga 3, sid 5 presenterade värdena är standardavvikelsen (uttryckt i mm) för de upptagna tvär-profilvärdena för samtliga sträckor respektive enbart cementstabiliserade sträckor.

En standardavvikelse av storleksordningen 1,5 mm anses

Visa att vägytan har god jämnhet i tvärled.

_

Ur tabellen i bilaga 3, sid 4 framgår det att

standard-avvikelSen var betydligt högre redan vid

det första

mättillfället, medelvärdet för de cementstabiliserade

sträckorna var 3,2 mm. En förklaring till den dåliga

jämnheten i tvärled från början kan vara att någon massaavjämning av_ytan ej gjordes innan slitlagret av

80 AB utlades. ReSultaten från 1976 års mätning visar att standardaVVikelsen ytterligare ökat, medelvärdet

för sträckorna var 4,5 mm.

Av 1977 års två mätningsserier framgår att

standardav-vikelsen fortfarande-ökat, medelvärdet för de aktuella

(13)

sträckorna blev 5,7 respektive 7,0. Standardavvikelsen har alltså ökat från den första mätningen 1975 till

1977 års mätning med drygt 100%.

1978 års mätning visar att standardavvikelsens ökning fortsatt. Medelvärdet för de cementstabiliserade

sträc-korna blev 10,8 mm. Den höga standardavvikelsen visar

på en mycket dålig jämnhet i tvärled. En starkt

bidrag-ande orsak till att den uppmätta jämnheten i tvärled försämrats så påtagligt är med stor sannolikhet den

under provningstiden starkt ökade frekvenSen längsgående sprickor (jfr avsnitt 6.4).

6.3 Tjäle

För registrering av tjäle finns på provvägen två tjäl-gränsmätare. Mätarna.har avlästs en gång i veckan under perioden nov-75 t o m juni-76.

Under periöden okt-76 tio m maj-77 registrerades

tjäl-djupen. Mätningarna blev dock avbrutna våren-77 innan vägkrOppen var helt tjälfri.

Även under perioden dec-77 t o m maj-78 registrerades tjälen. Mätningarna avbröts även vid detta säsongsslut

innan vägkroppen var helt tjälfri.

Resultaten framgår av bilaga 4, sid 1. Följande kan utläsas ur diagrammen.

Under vinterperioden 1975-76:

1. MaXimalt tjäldjup under perioden = 1,43 m.

2. Upptiningen började första veckan i april. 3. Marken helt tjälfri andra veckan i juni.

(14)

Under vinterperioden 1976-77:

1. Maximalt tjäldjup under perioden = 1,47 m. 2. Upptiningen började första veckan i april. Under Vinterperioden 1977-78:

1. Maximalt tjäldjup under perioden = 1,49 m. 2. Upptiningen började första veckan i april.

Tjälnings- och upptiningsförloppen för de tre säsongerna

nästan identiska.

6.4 Sprickbildning

Ett av de uppställda målen Vid provvägens planering var att undersöka om frekvensen tvärsprickor i slitlager-ytan förorsakade av krympnings- oCh temperaturrörelserna hos det spruckna cementstabiliserade lagret på verkas av det cementstabiliserade materialets vattenmättnads-grad vid utförandet.

Enligt Vissa utländska uppgifter skulle man erhålla en markant minskning av tvärsprickfrekvensen om vatten-mättnadsgraden vid.tillverkningen understiger 80%. Det Visade sig dock att den uppnådda vattenmättnads-graden på samtliga provsträckor blivit lägre än planerat

(jfr bilaga 5, sid 1) och på samtliga cementstabilise-rade sträckor Var lägre än gränsvärdet 80%.

Av bilaga 5 framgår att frekvensen tvärsprickor genom-gående är mycket låg 1 år efter utförandet dvs 76-08

(enligt tidigare svenska erfarenheter av liknande sta-biliserade överbyggnadSkonstruktioner - dock som regel utförda genom verkblandning - uppgår sprickfrekvensen efter 2-3 år ofta till 0,60-0,90) och att någon skill-nad i sprickfrekvensen mellan de olika

cementstabilise-l

rade sträckorna inte kunnat noteras.

(15)

Vid 1977 års mätningar iakttogs en högre tvärsprick-frekvens vid vårmätningen än vid höstmätningen. Detta kan förmodligen helt tillskrivas beläggningens själv-läkande förmåga som gör det svårare att upptäcka

tvär-sprickorna på hösten. Vidare framgår det av tabellen

att tvärsprickfrekvensen har ökat markant under vintern 1976-77. Tabellen Visar dessutom att frekvensen tvär-sprickor på 15 cm stabiliseringssträckorna (str 1 och 2) är något högre än på 20 cm stabiliseringssträckorna

(str 4 och 5).

Provsträcka 3, stabiliserad med Merolit, har inte

er-hållit några tvärsprickor, men däremot kan ett ökat an-tal krackeleringsskador (ytuppmjukningsskador)

konsta-teras. '

De vid inspektionen i augusti-77 registrerade skadorna har återgivits i bilaga 6; sid 1-5.

Av samma bilaga framgår vidare den stora omfattningen av längsgående sprickor på de cementstabiliserade prov-sträckorna.

Frekvensen längsgående sprickor förefaller på denna

provväg blivit avsevärt större än vad som hittills varit normalt för stabiliserade vägar med motsvarande

geogra-fiska läge.

Vid inspektion i juli-78 hade de längsgående sprickornas frekvens ytterligare ökat. Främst på den vänstra kör-banehalvan framträdde de mycket markerat. Det har tidi-gare i vissa fall visat sig att cementstabiliserade vägar, som erhållit så kraftiga, huvudsakligen längsgå-ende sprickor orsakade av tjällyftning, raskt bryts ned av den tunga trafiken med påtaglig spårbildning och

krackelering som följd. Exempel på sådana skador på denna provväg framgår.av figur 1 och 2.

En eventuell orsak till att skadorna övervägande före-kommer på vänster körbanehalva kan vara att terrängen är sidolutande på stora-delar längs provvägen och att

(16)

sidostödet mot den vänstra väghalvan, som i detta fall ligger på "delsidan", därför blir sämre än på den andra sidan. Vägkanterna tenderar vid-tjällossningen att

glida ut.

Det allmänna intrycket av provvägen är att provsträckor stabiliserade till nominellt 20 cm tjocklek klarat sig något bättre än de som Stabiliserats till 15 cm tjock-lek. Vissa av skadOrna var emellertid så omfattande att lagningSåtgärder föreföll oundgängliga. Sådana utfördes också lokalt sensommaren 1978 av VFY i form av pålägg-ning av nytt asfaltslitlager i följande omfattpålägg-ning:

Str 1. 0/300 - 0/304 Hela vägbredden >

Str 1. 0/408 - 0/458 Vänster väghalva >

Str 1. 0/505 - 0/605 Hela vägbredden >

Str 2. 0/755 - 0/815 -"-

. - " - '

>

Str 5. 1/685 - 1/740 -"- - " - '>

Uttryckt i % blir de ytor, som överlagts med ny

asfalt-beläggning hösten -78 följande: Str 1_ . . . .. 32%

Str 2 15%

Str 3. 0%

Str 4 .0%

Str 5 17%

Även behovet av lagningsåtgärder tyder således på att

sträckorna med den tjockare stabiliSeringen (str 4 och

5 med 17,5 cm genomsnittlig tjocklek enligt uppmätning) motstått inverkan av trafik och tjällossning bättre än sträckan med det tunnaste stabiliserade lagret (str 1 med verkligt tjocklek 13 cm).

(17)

:1. MDZ<QHDDME HB>

.oom\o mo .m mxomnpm mm Howmxm .m Hømmm

i...

a...

M ...tas .v ...W .40 . .

...svit ...1. r

.oov\o mo .F mxomypm mm Mowmxm .F smam

(18)

11

6.5 Tryckhållfasthet

För att bestämma det cemenstabiliserade lagrets tryck-hållfasthet upptog VFY ett antal borrkärnor i september

1976.

Resultatet av provtryckningarna redovisas i dess helhet i lägesrapport 1977-02, VTI, Meddelande nr 25.

Sammanfattningsvis erhölls följande tryckhâllfastheter

hos borrkärnorna vid en ålder av 13 månader:

Prov- Antal provade Tryckhâllfasthet

sträcka borrkärnor 1_ Mdvl* ' _Std.avvikelse

MPa

"

MPa'

1 7 11,8 i4,4

2

5

12,2

:4,9

4

5

13,3

:2,0

5 4 *10,2 :2,1 VTI MEDDELANDE 141

(19)

_ V T I M E D D E L A N D E 14 1

-

.

33

38

m3. .

38

m3. N

.58 32..

Lura A/Ã/Jr/Mur/ArVVHA/KÄ/Hfdøfdføf 157%!føøøV 47/flmVÄ i?I /Wi VKVF?H/ WKM/

mjuk.

däon

man. m

\

:mac

øøEøøøøøøøøV//Ä/Vøøf V1 ?V/ V//ø//V/ø//øøVJÄJ/ /Jr D

anmzamämEmmäzo _.

mezamdrm.

anmzamSmEmmäzo

anmzaäm.

än.:

Se

:5

h

mm

h

se

u a

m:

d - 1r-d b

.2 Sök. anmzq

2. 55.3 §sz

:om <2qu :54...

z owon>o

...po 55-:. :mar:

Mm 5.3-4. §1mz

03.2? <>dmzs

§5

.8 551:. 2.2qu

3.. 55.:. <>3mz

C6 ,xx/432254..

z>ommz>c

.S 55... anm3

mb sing. <>3mz

:om <>3mz§dc

z>omoz>°

.S 55.3 omZmå

S.. 55.3 <>3mz

:6 5322??

z>ommm>o

CE

NE

NT

RE

SP

.

M

ER

OL

IT

(S

LA

GG

PR

OD

UK

T

L

.P

RO

VS

TR

ÃC

KO

R

FÖR

ST

AB

lL

IS

ER

lN

G

M

E

D

*

NY

BY

N

-SK

OR

PE

D.

.

PR

OV

VÄG

Ö-VI

K

-7s

.

VÄG

908

.

DE

LE

N

5-0

.

:Lu/

cs;

VÃG

AV

D.

BlL

.

l

vn

(20)

V T I M E D D E L A N D E 14 1 300 200 m0 200 100 ' 100

DYNAMISK E-MODUL (ME DELMODUL) MPa

1975

1 V

1976

1

1977

J 57121

]

ISpridn. 1 I I

//Mdv J. , '

Jr

' APR IMAJÅ |JUNI_' JJULIAIÅUG lSEP.'. APRI- .JIJUNJJULIIAUG

:- :<1

'7134: vi: i- '?4<i'-''5'-WW///ZJ////WZZZW/Aff/YZ!?

; i *.

1978 ' r -_ ' 1 lJUNllAUG'

-PRJ

MAJ

1D'

* "

1+ 11

11

31

-

'

I

11 II II I L

MEDELMODULENS FÖRÄNDRING MED TIDEN HOS DEN OSTAB.

RESP. STABILISERADE VÄGEN

ENL

.

B'I'L

2,

SID

3-10

.

Rl -I AL LE N Vl D BE LA ST NI NG PA VÄG YT AN ME DE LV ÄR DE DY NA MI SK E-MO DU L (M Pa ) E Bil a g a 2 S i d a n A 1

(21)

V T I M E D D E L A N D E 14 1 200 100 200 '100

DYNAMISK E-MODUL1MEDELMODUL) MPO

1975 ',Spñdn. fMdm ]

i

1

i "

l"

APR' JM'AJ

0-!

[JUNI puu [AUG 1 SEP

i; \.ç:.:<o.. ...EA-F... ...9: ...'.':...-d.:..:.:....:: V0... r 1 . '0 g '0 1 t . 1978 1

]

J

1. 11

1 1

] 4

1

.PR 1 cl* MAJ_ lJUNl 1 A ....ç:. .. ... . * I H E -w, 4 r-"_ -1 F* __ 1 l_" ""|

._'

1

I' _' _1

I 11

l

l' -14

I 'I

MELELMODULENS FÖRÄNDRING MED TIDEN I-IOS

RESP. STABILISERADE VÄGEN

DENi STAB

ME

DE

LV

ÄR

DE

EN

L.

BIL

2,

SID

3-14

0

NI NG PA VÄG YT AN . DY NA MI SK E-MO DU L1 MP G) E R H A L L E N VI D BE LA ST -B i l a g a 2 S i d a n 2

(22)

Bilaga 2

Sidan 3

1)

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

Avstånd till Vägmitt H 0,5 H1

' Avétånd till vägmitth 2,5-m

. - Efte 1 Efter

På qrusvägenzx stab?M Pâ gruSvägenz) 2 stab.3

Sträcka Sektion 750424

750523 -750625

750820

750415

750523

750624

750901

0/300

185

73

, 137

231

175'

60

106

295

.0/330

199

190

318

312

253

238

290

265

0/360

158

179

265

325

_234

136

199

549

0/390

97

179

275

261

147

91

123

346

0/420

158

63

339

261

194

56

190

290

0/450

127

152

253

238

152

97

132

295

l

0/480

118

72

181

238

120

55

88

270

0/510

70

173

318

379

210

80

111

253

0/540

133

55

1245

238

131

53

102

227

0/570

84

85

270

265

147

53

241

241

0/600

168 _

161

275

325

158

56

207

153

0/630

135

155

166

257

93

80

134

318

0/660

88

98

275

249

94

69

197

332

0/690

133

100

167

215

123

192

231_

419

Mdlv. (Std.avv.) 132(39) 124<50> 249(63>- 271<46>

159<49>

94<57> 168(62) 304(94)

0/720 98 122 257 325 125 55 122 295

0/750

120

104

275

325

168

57

253

241

0/780

161

63

339

275

194

54

151

122

0/810

93

78

'173

241

84

78

265

253

0/840

95

110

190

275

123

57

155

171

0/870

110

73

279

398

135

56

175

166

2 0/900 70 80 108 199 84 57 115 202

0/930

140

87

138

204

161

63

143

159

0/960

73

105

185

'199

158

56

101

187

0/990

127

67

194

197

171

55

183

270

1/020

140

92

218

312

155

58

161

133

1/050

161

98

184

265

135

57

125

197

1/080

115*

58

1128

197

147

55

75 >

215

Mdlv. (Std.avv.) 116(30

87(20). ZÖS(67) 262(64 ; 142<32>

58(6)

156(55) 201<52>

3

1/110

70

87

98

179

'-175

75

75

135

1/140

.73

75'

101

122

'162

58

57

75

Mdlv.

72

81'

100

151

169

67

66

105

l) 2) 3) grusvägens ytskikt. VTI MEDDELANDE 141

Vägens dynamiska medelmodul

På grusslitlager före stabilisering

(23)

Bilaga 2

Sidan 4

_

i

l)

_

DYNAMISK EeMODUL (MEDELMODUL)

MPA

Avstånd till vägmitt H 0,5 m. 3 Avstånd till vägmitt H 2,5 m

2)

Efter3)

2)

Efter3)

På grusvägen stüx På grusvagen stam

Sträcka Sektion 750424

750523

750625

750820 V 750415

750523

750624

750901

1/170

93

55

127

238

. 177

55

77

197

1/200

101

55

'159

221

-290

55

181

159

1/230

128

98

183

' 270

279<

84

120

238

1/260

140

128

. 1921'

261 «

133 i

93

101

270

1/290

125

75

332

< 295 I _

'197 '

66

177

279

1/320

109

78

270

V

346

169 'I

85

194

332

4

1/350

133

85

261

.249

.162

56

128

190

1/380

137

92

290

362

^

113-

56

153

183

1/410

147

93

241

284

162 '

59

101

241

1/440

150

111

245

-

388

149

87

179

332

1/470

88

115 __ 1474

306

102

57

59

I

159

Mdlv. (Std.avv.) 123<22>

90<22> 222(65) 293<53>

l76(60)

68(15) 134<46> 235(63)

1/500

97

87

158

295

76

63

134

168

1/530

102

60

'275

339

98

56

128

187

1/560

105

57;

210

325

185

63

175

284

1/590

171

99

181

379

111

78

142

362

_

1/620

185

96

i

181

332

4

140

58

190

332

3

1/650

168

64

'

108

362

3

142

57

87

215

1/680

92

76

1

125

-

261

164

56

86

185

1/710

101

59

.

125

318

140

61

108

212

1/740

84

61

120 A

234

. 150

55

95

215

1/770

98

'

84

125

224

_

171

59

70

104

1/800

199

121 V

128

318

190

62

88

192

Mdlv. (Std.avv.) 127<43>

79<21)4 158(51) 308(50

142(36)

61(6) 118(39) 232(64>

l) Vägens dynamiska medelmodul

2) På grusslitlager före stabilisering

3) På slitlager av.80 MAB 16t efter stabilisering av

grusvägens ytskikt.

(24)

Bilaga 2

Sidan 5

_ l)

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL)

MPA

Avstånd till vägmitt H 0(5 H1 Avstånd till vägmitt H 2,5 §1

Efter stabiliseringZ) Efter stabiliseringz)

Sträcka Sektion 760426v 760514 760611 760817 760426 760514 760611 760817 0/300 122 90 115 161 192 75 86 150 0/330 215 199 339 245 419 339 590 637 0/360 275 249 379 408 455 419 637 681 07390 179 185 204 300 362 265 190 295 0/420 227 128 105 129 185 125 164 210 0/450 169 131 158 161 131 156 241 197 1 0/480 166 103 117 223 111 85 133 215 0/510 192 158 290 370 119 98 121 253 0/540 140 87 152 227 118 - 138 212 0/570 179 111 147 212 118 80 152 212 0/600 190 - 134 212 78 62 118 177 0/630 136 162 249 284 231 91 142 171 0/660 227 109 204 231 145 113 166 210 0/690 275 _ 261 300. 399 a* 409' 419 498 _398 Mdlv. (Std.avv.) 192(47) 152(58) 207(90) 254(88) 220(133) 179(133) 241(187) 287(169) 0/720 275 190 270 284 238 153 224 249 0/750 185 118 185 275 150 94 146 194 0/780 118 78 109 159 76 62 86 106 0/810 157 114 _238 295 74 114 204 199 0/840 230 164 215 231 102 98 156 197 0/870 171 87 146 227 128 63 110 192 2 0/900 133 141 171 218 123 185 166 245 0/930 157 106 169 218 141 83 102 147 0/960 316 212 199 238 184 112 136 164 0/990 261 173 169 227 154 89 143 197 1/020 179 82 146. 181 106 63 82 95 1/050 184 115 133 171 128 83 101 147 1/080 243 128 122 i 137 325' 159 159 164 Mdlv. (Std.avv.) 201(59) 131<42) 175<47>4 220(48) 148(39>_ 104<39> 140(43) 177(46) 5 1/110 97 92 98 152 76 71 74 104 1/140 74 94 83 110 75 70 68 83 Mdlv. 86 93 91 1 131 76 71 71 94

l) Vägens dynamiska medelmodul

2)

På slitlager av 80 MAB 16t efter stabilisering av grusvägens ytskikt.

(25)

Bilaga 2

Sidan 6

DYNAMISK E-MODULQMEDE MODUL)1 _MPA

Avstånd till vägnütt H 0,5 H1 Avstånd till vägmitt H 2,5 m

Efter stabiliseringz) Efter stabiliseringz)

Sträcka sektion 760426 760514 750611 760817 760426 760514 760611 760817 1/170 318 169 190 173 231 95 133 142 1/200 295 147 181 187 166 92 118 128 1/230 290 185 185 215 245 123 207 261 1/260 238 207 275 318 141 96 185 231 1/290 284 212 312 389 295 221 265 362 1/320 362 245 290 388 218 161 270 306 4 1/350 279 142 185 231 234 202 153 185

1/380

479

257

332

354

86

65

106

133

1/410 261 134 231 332 210 185 249 318 1/440 279 161 318 419 284 69 202 231 1/470 210 142 - 141 197 68 69 >97 129 1/500 128 108 __ 122 140 92 76 90 122 Mdlv. (Std.avv.) 285<84> 176<46) 230<73> 279<99> 189(77) 121(56) 173(66) 212(85) 1/530 171 1531 169 186 164 100 115 134 1/560 142 83 134 185 192 83 115 197 1/590 192 145 241 354 181- 179 290 339 1/620 249 125 136 284 187 115 142 257 1/650 332 204 192 194 145 63 92 114

5

1/680

332

103

v 112

173

150

73

97

109

1/710 300 179 158 173 168 91 98 135 1/740 204 162 179 1851 194 158 143 152 1/770 164 111 128 147 221 119 115 123 _1/800 318 275 284 275 194 146 171 181 1Md1v. (Std.avv.) 240<75> 154(56) 173<54> 216(66) '180(23) 113(38) 138(59) 174<74>

l) Vägens dynamiska medelmodul

2) På slitlager av 80 MAB 16t efter stabilisering av

grusvägens ytskikt.

(26)

Bilaga 2

Sidan 7

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

IiO,5rnr H 235m Sträcka Sektion 770504 770526 770614 770706 770504 770526 770614 770706 0/300 111 103 112 132 71 - 75 85 0/330 185 227 249 284 372 294 372 466 0/360 270 253 294 329 466 399 453 578 0/390 202 181 245 279 192 117 227 194 0/420 161 105 122 142 175 90 111 122 0/450 171 162 187 245 164 202 181 294 l 0/480 131 86 106 149 128 73 103 127 0/510 166 159 204. 231 71 85 75 133 0/540 101 62 101 123 94 - 43 108 0/570 116 - 115 143 106 - 117 135 0/600 142 108 142 185 87 - 68 98 0/630 177 116 168 147 192 97 107 168 0/660 158 125 164 158 122 91 87 97 0/690 275 294 316 335 335 342 353 357 Medelvärde 169(53) 152<70) 180(72) 206(76) 184<122> 179<122) 170(131) 212(154) 0/720 212 179 202 234 185 136 204 207 0/750 145 128 161 190 126 74 95 132 0/780 202 73 102 128 76 - 70 89 0/810 106 101 138 185 58 64 106 152 0/840 159 171 185 212 113 92 137 158 0/870 158 88 116 168 98 - 83 89 0/900 115 141 122 155 60 88 125 145 2 0/930 109 100 121 150 133 66 74 82 0/960* 169 156 152 179 122 80 82 96 0/990 199 136 149 202 142 72 128 162 1/020 114 80 131 131 90 - 65 80 1/050 164 120 159 159 140 77 96 108 1/080 194 90 110 110 212 122 143 131 Medelvärde 157(38) 120(35 142(30 169(36) 120(45) 87<24> 108(39) 125<39> 3 1/110 66 64 86 98 67 - 83 91 1/140 - - 80 95 _ 63 70 _63 70 Medelvärde. 66 64 83 97 65 70 73 81

VTI MEDDELANDE 141

(27)

Bilaga 2 Sidan 8

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

IiO,5 H1 H 235m

Sträcka

Sektion

770506

770527 »770615

770707

770506

770527

770615

770707

1/170

125

86

80

105

129

59

86

86

1/200

179

100

128

155

131

69

87

98

1/230

234

164

168

131

137

95

183

202

1/260

224

146

185

207

105

128

138

190

1/290

227

164

221

238

181

146

215

253

4

1/320

265

218

218

265

212

164

197

238

1/350

179

131

143

183

124

-

128

143

1/380

234

183

207

231

56

-

75

74

1/410

128

125

179

204

173

115

192

215

1/440

275

183

238

275

171

85

133 .

169

1/470

115

146

152

181

56

82

79

79

1/500

100

98

103

105

79

82

92

96

Medelvärde

190(61) 145<40> 169(49) 194(55)

130(50) 103(35) 135(51) 154(66)

1/530

128

123

134

142

113

80

94

98

1/560

94

87

115

133

134

86

103

113

1/590

147

173

207

257

179

137

197

241

1/620

173

115

133

171

137

72

103

142

1/650

207

134

138

164

83

65

79

87

5

1/680

92

90

125>

137

103

57

87

100

1/710

138

114

140

126

128

80

96

102

1/740

159

106

149

147

140

98

90

98

1/770

133

107

125

122

147

73

87

90

1/800

249

215

279

279

197

142

140

145

Medelvärde

152(48) 126(40) 155<51> 168(55)

136<34>

89(29) 108(36) 122<46>

VTI MEDDELANDE 141

(28)

Bilaga 2

Sidan 9

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

H _0,5 m H2,5m

Lcka Sektion 780424 780502 780523. 780615 780801

780424 780502 780523 780615 780801

0/300

125

122

95*

105

141

110

87

51

74

110

0/330

310

179

218

257

289

335

342

299

390

508

0/360

207

194

207

-265

270

430

409

381

460

493

0/390

177

166

218

249

265

226

185

146

187

226

0/420

177

136

119

131

158

-137

125

83

103

110

0/450

140

103

150

265

316

98

118

163

202

270

0/480

150

115

82

125

.159

109

97

44

105

125

0/510

103

106

121

226

261

,81

66

53

119

162

0/540

114

87

55

103

134

45

67

35

86

131

0/570

111_

110

48

119

179

75

83

.37

105

158

0/600

161

153

146

185

*234

140

.99

59

112

150

0/630

187

173

125

173

1215

137

156

134

171

199

0/660 169 119 163 181 221 111 83 120 109 158

0/690

322

284

,266

284

316

390

372

372

364

409

:lvärde

175

146

144

191

226

173

164

141

185

229

avv.

(67)

(51)

(65)

(66)

(63)

(123) . (120)

(122)

(127)

(139)

0/720

215

204

178

197

221

171

171

134

177

202

0/750

142

138

132

197

241

105

98

88

108

158

0/780

122

94

-59

107

150

68

68

33

66

90

0/810

119

49

97

159 .

215

48

40

87

164

197

0/840

123

122

164

(177

231

146

106

114

137

179

0/870

179

134

49

110

164

153

94

68

73

103

3

0/900

125

85

110

123

150

82

83

166

110

158

0/930

152

82

40

110

156

173

133

65

90

110

0/960

249

158

128

138

194

159

98

70

71

90

0/990

234

207

154

1664

218

103

133

81

124

194

1/020

152

115

>92

109

133

131

90

46

67

83

1/050

135

137

121 .

133

166,

100

95

69

94

119

1/080

207

146

97

109)

117

187

158

107

103

131

;lvärde

aVV.

-46)

166

(47)

129

1094 .

43)

141

34))

181

(41)

((44)

125

105

(36)

(36)

87

106

(36)

140

(44)

1/110

N48

31

55

57

.105

81,

49

40

54

73

5

1/140

30

25

80

80

92

119*

48

72

68

72

elvärde

39

28

68

69

99

100

'49

56

61

73

VTI MEDDELANDE 141

(29)

Bilaga 2 Sidan 10

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

HZLS m H(L5 m icka Sekticn 780424 780502 780615 780801 780424 ,780502 780523 780615 ,780801 1/170 145 93 82 100 168 103 51 71 82 1/200 300 168 126 143 177 147 69 91 100 1/230 152 234 158 192 185 125 88 146 156 1/260 275 158 166 187 102_ 82 119 134 182 1/290 238 218 179 202 197 159 125 143 238 1/320 294 253 194 238 182 147 158 181 253

l

1/350

187

158

122

162

159

101

74

101

169

1/380 224 173 152 162 97 74 40 39 73 1/410 210 142 153 202 128 113 116 108 162 1/440 284 238 210 249 249 187 93 155 179 1/470 120 140 149 161 94 65 62 79 85 1/500 90 66 101 119 70 67 81 96 115 alvärde 210 170 149 176 151 114 90 112 150 . avv. (72) (58) (37) (44) (53) (40) (34) (41) (60) 1/530 159 126 133 150 122 98 70 82 98 1/560 123 98 105 145 181 128 81 98 159 1/590 129 119 199 261 .177 152 105 182 218 1/620 218 166 ' 125 212 171 122 60 108 164 1/650 238 173 129 152 120 83 77 80 98 - 1/680 171 89 125 142' 187 97 75 82 105 > 1/710 207 120 120 118 142 120 99 93 109 1/740 192 115 123 120 140 99 87 86 90 1/770 202 106 126 127 179 111 72 82 85 1/800 279 329 261 261 218 173 147 142 162 alvärde 192 144 145 169 165 118 87 104 129 . avv. (48) (70 (48) (55) (32) (27) (25) (33 (44)

VTI MEDDELANDE 141

(30)

.L VÄG 908 NYBYN-KÄLLOM(PROVVÄG Ö-VIK -75)

VT' Bilaga 3

. PLAN ÖVER LINJER FÖR JÄMNHETSMÄTNING

VÄGAVD.Sidan 1

TL /57

...- ---=BIFROST- mätning , tvörprofilering

1, 0-1, 25 m __.__ = CHLOE-mötning , löngsprofilering

ST

RÄC

KA

1

0/ 30 0 1/ 10 0 1/ 48 0 ---d----b--- .---d----b---4---d----b---1.-q

0/649 '

.

_

'

_-q_-..1./.éé§.1._q

p-- b- -4 1/8m *0.1-1 -..--b-PJ---mqn----l--u

---+---- ---- -q

,

' 11750. 4

?-p-q---Jb-- .-qPu b - - b n --F_ _01r..- r-- P---I---d-dn--d-T--q 0/ 91.0 .

ST

RÄC

KA

1.

ST

RÃC

KA

5

ST

RÄC

KA

2

..-up--'01 n o o _ur--q

.---1LZ7Ã-._.

_-L_.._-_Jb---q --4 . __1____*___ _-1_

_--.--9[§'.5.Q-

_ _..1./4å5.3;9.:,..1

L-+----g-;_-.---_PAQQWH

L

1. __'P_._1

__

um.. --.

_--F----q --- ---1 g ° . __" "-d

10

>-'

1/ 540

4 b--O---u--är---q --d F--P----_---{_- r---W --- ---< ---j pr- _--4 ---< -._

___'T__0_/-§é_o_'k= 10m

_

.

...nal/1115.] ..

_11319-1--.

1/ 10 0 SI R 3 0/ 70 0 1/ 48 0 rvm-r nnhnnnr 'Ak'th'J 4 A 4

(31)

PSI

50

go

PS Bilaga 3 Sidan 2

RESULTAT ÖVER TRAFIKVÄRDEN MÅTT MED CI-ILOE-MÄTAREN.

PSl-VÄRDETS FÖRÄNDRING MED TIDEN.

VTI MEDDELANDE 141 PSI r 50 5? STRACKA 1 Lp i* STRACKA 2 r 10 " \\\\*<§:;;^\\\\\ v 10 5 18 -* % : s ?4 . e : : ?84 75 76 77 78 75 78 77 78 PSI P 50 1-STRÄCKA 4 STRÄCKA 5 , 40 p \\\\Y«:27\\\\\\ ÃO T \\\\*«:;7\\\\\\ > . LO f Lo -% Jr 'r 4. : : : a' 75 78 77 78 75 78 77 78 PSI 50 «-Y AO STRACKA 3 ' (MEROLH) 80 4 Lo --Lo + 8 a 1 <4 75 78 77 78

(32)

Bilaga 3 Sidan 3

Resultat över trafikvärden mätt med CHLOE-mätaren.

Mätning utförd 751013

Riktning PSI-Värden Mdv Mdv mot .. str str

Skorped

l

2

str§Cka

4

5

1-5

1,2,

' 4 och 5 Höger _ körfält 2,97 2,94 2,63 3,22 3,41 3,18 3,28 Vänsterkörfält 3,44 3,28 2,93 3,40 3,54 Mätning utförd 760825 Höger _ körfält 2,44 2,65 1,83 2,77 3,23 2,64 2,79

vanster

2,61

2,93

2,16

2,49

3,32

Mätning utförd 770413 Höger körfält 1,27 2,10 2,00 2,12 2,54 2,05 2,04 Vänster körfält 1,38 2,16 2,14 2,19 2,57 Mätning utförd 770829 Höger ' v 1 ; . körfält 2,28 2,33 1,73 2,64 3,10 2,51 2,65 Vänster F körfält 2,51 2,61 2,20 2,61 3,08 Mätning utförd 780816 Höger x 3 J körfält 1,78 1,73' 1,48 1,96A; 2,46 1,92 2,01 Vänsterkörfält 1,88 1,95. 1,65 2,15 2,15 VTI MEDDELANDE 141

(33)

Resultat av tvärprofilering mätt med BIFROST. Bilaga 3 Sidan 4 Mätning utförd 751009

Riktning Standardavvikelse (mm) Mdv Mdv Mot .. str str

Skorped

l

2

Str§Cka

4

5

1-5

1,2,

v. 4 och 5 Högerkörfält 3,7 3,3 3,3 2,7 4,2 3,3 3,2 Vänsterkörfält 2,6 3,1 3,5 2,7 3,1 Mätning utförd 760827 Höger ,Körfält 5,9 6,9 5,6 2,5 5,8 4,5 4,5 Vänster körfält 3,8 4,8 3,2 3,1 3,0 Mätning utförd 770415 Höger . körfält 6,0 7,1 4,9 2,6 8,0 ' 5,6 5,7 Vänsterkörfält 4,1. 7,3 5,5r 4,0 6,2 Mätning utförd 770829 »Högerkörfält 7,5 11,1 9,0V 3,3V 8,2 \ ' ' e* 6,9 7,0 Vänsterkörfält 7,5 8,3 _ 3,8 4,6 5,0 -Mätning utförd 780816 Höger . 9, körfält 11,1 17,3 12,5 6,1 '11,8 ' , 10,6 10,8 Vänster.körfält . 11,74 .13,1 < 7,0, 6 1 7,6 7,5. 'VTI MEDDELANDE 141

(34)

Bilaga 4

Sidan 1

1975 1976

Nov DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI

0 48l ISOL 1527 121 141 '61 [81 »ml 11214lu°1 1161 L181 1201 Izzl 1241 [ZSLJ

100 -1 \ ;D I ,I 200 a cm TJÄLDJUP

TJÄLDJUP OCH UPPTINING VINTERN 1975/1976.| DIAGRAMMET REDO-VISAS MEDELVARDET FRÅN ZST TJALGRANSMÅTARE.

(35)

Bilaga 4 Sidan 2

1976 1977

OKTI

NOV

l

DEC

JAN

FEB

l

MARS

0 431

1.51 147. ,1.9 1511 153 Lzl 11.

lsL 18

[mL 11233

115 117 ,191 121122

APR

MAJ

100 4

200 -J

C m

TJÄLDJUP

TJÄLDJUP OCH UPPTINING VlNTERN 1976/1977. I DIAGRAMMET

REDO-VISAS MEDELVÄRDET FRÅN 257 TJÄLGRÅNSMÅTARE.

(36)

Bilaga 4

Sidan 3

1977

1978

NOVl DEC

JAN

l

FEB

IMARS l APRH.

MAJ

JUM

0 1.8

1501 152

121 ,1.1

61 18|

10l 112,_141 ,161 '181 1201 122- 1241 .zelJ

100-2004

cm

TJÄLDJUP

TJÄLDJUPOCI-l UPPTINING VINTERN- 1977/1978. I DIAGRAMMET

REDO-VISAS MEDELVÄRDET FRÅN 257 TJÄLGRÄNSMÃTARE.

(37)

Bilaga 5

Sammanställning över frekvensen tvärsprickor

F=st

s våglängd m

a

Prov- Sektion Vid utförandet F

StraCka Typ Cem.- Vat-

[Vatten-Nr halt ten- mättn.-halt grad nom.

(verk-lig)

Z Z Z 75-10 76-05 76-08 77-04 77-08 1 0/300-0/700 HV 7 6 52 0,01 0,06 0,06 0,30 0,20 (5,4)

2

0/700-1/100 LV

7

4,5

41 i

0

0,08

0,06

0,29

0,18

(3,7) 3 1/100-1/166 Mero- - - - 0 0 0 0 0 1it

4

1/166-1/480 LV

7

4,5

44

0

0,07

0,05

0,20

0,10

(4,0) 5 1/480-1/800 HV 7 6 59 0 0,07 0,05 0,20 0,15 (5,6) Anm: \FPI DHMJDEIJUNDEI 141 LV HV_ Låg Vattenmättnadsgrad Hög Vattenmättnadsgrad

(38)

Bliaga 6 Sidan 1

EN'SPEKT'IONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 6 M.

prvägzö'WK -75_

mm=770829

SIGNzBBJÖRN-0/400

0/500

0/600

SSON

LAGNING

LAGNING

STR1

/30 0

O/LOO

vrrl'r MwnnFETANnF! 141

0/500

(39)

Bilaga 6

Sidan 2

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 6 M.

mmm: Ö-VIK -75

omm: 770829

SIGNzB.BJÖRN-0/ 700

0/

SSON

LAG NING

LAG-N ING

SIR 2

0/700

TTmT lÅ'E'thT 7\'I\TT\'E' 1 /1 1

0/600

0/800

(40)

Bilaga 6

Sidanw3

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VAGREDD 6 M.

PRO/VÄG: Ö-VIK -75

DATUM=770829

saGN: B.

BJÖRN-1/000

1/100

1/200

SSON

° LAGNING

STR4

KRACKE-LERING

KRACKE-LERlNG

KRACKE-LERING

STR3

0/900

1/000

1/100

VTI MEDDELANDE 141

(41)

Bilaga 6

Sidan 4

INSPEKTION'SPROTOKOLL. VÄGBREDD 6 M.

Paovväe: ö -VIK -75

mm-= 770829

sasu: B.

BJÖRN-1/300

1/400

1/500

SSON

STRS

LAGNING

1/200

1/300

11m-r R-Ilhhh'rñ'r 'A'rrhh 4 A 4

1/400

(42)

Bliaga 6 Sidan 5

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 6 M.

mmm: Ö-VIK -75

mm=770829

SloNzBBJÖRN-1/600

1/700

1/800

SSON

1/500

1/600

TTFHT RÅ'E'nn'I'AT 7\1\Thh 4 A 4

1/ 700

(43)

References

Related documents

Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka facktermer som används idag av företaget, konkurrent 1 samt organisation 1, 2 och 3, och hur koherent stilnivån var för dessa

De somaliska eleverna däremot märkte snarare av negativa attityder från vissa håll och de fick ofta höra att de inte skulle tala sitt modersmål för i Sverige talar man

Om det verkliga fordonets krängrörelse önskas si- mulerad måste alltså en relativ vridning göras mellan bild och fordon, vilket troligen bäst utförs genom att luta kabinen

städes&#34; är ett senare tillskott i lagen och att ursprungligen hämnderätten var begränsad att gälla endast om brottet skett i den äkta sängen. Utan tvivel är

I flera studier (Vagnoli, et al.. värdet av sjukhusclownernas arbete, främst med avseende på de positiva effekter som framkommer, där clow- nerna på olika sätt avleder och

Ökad risk för att hamna i klusterprofilen multi- pelt hälsoriskbeteende hade flickor och pojkar med mixbakgrund, flickor med utländsk bakgrund samt flickor i

För att redan från början undandra ryssarna andra religioners störande inflytande varnade de ortodoxa munkarna storfurstar och furstar men även andra ryssar för

Denna västtyska återhållsamhet in- bragte från Wien en försäkran, att det i fallet Österrike-Tyskland dock rörde sig om mycket mera än om