Anestesisjuksköterskors uppfattning av
patientsäkerhetskultur på opererande enheter
Lovisa Hermansson
Ida Marklund
Specialistsjuksköterska, Anestesisjukvård 2018
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskultur på
opererande enheter.
Anesthesia nurses perceptions of patient safety culture at operational units.
Lovisa Hermansson Ida Marklund
Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar för att tillse att patienten får en säker vård under operationen. Patientsäkerhet definieras av Socialstyrelsen (2014; 2017) som skydd mot vårdskada. Ledningen ska tillsammans med de anställda arbeta för en säker vård. Anestesisjuksköterskan ska kunna identifiera och kompensera för riskfyllda situationer och problem vid anestesin. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskultur på opererande enheter. En kvantitativ deskriptiv enkätundersökning genomfördes under våren 2018 på tre utvalda opererande enheter inkluderande alla tillsvidareanställda anestesisjuksköterskor. Enkäten som användes är utformad av Sveriges Kommuner och Landsting (2013) och validerad. Resultatet visar att anestesisjuksköterskorna generellt skattade patientsäkerhetskulturen som god, oberoende av hur lång arbetslivserfarenhet de hade. De frågor där anestesisjuksköterskorna skattade högst var; `teamet samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården´ och `när det är mycket arbete som måste utföras snabbt, arbetar vi tillsammans som ett team för att få arbetet avklarat´. En av de frågor som skattades lägst av anestesisjuksköterskorna var; `vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen´. Det positiva resultatet kan ha sin grund i att anestesisjuksköterskor har en specialistutbildning vilket innebär en hög kompetens och en medvetenhet om hur viktigt det är att vården är säker för patienten. En bidragande faktor till att anestesisjuksköterskor skattade patientsäkerheten som god kan vara att studien inkluderade opererande enheter på mindre och mellanstora sjukhus.
Nyckelord: Omvårdnad, Patientsäkerhet, Patientsäkerhetskultur,
Anestesisjuksköterska, Opererande enhet, Enkätundersökning.
Keywords: Nursing, Patient Safety, Patient safety culture, Nurse anesthetist, Operative
3
Innehåll
Introduktion 4 Rational 6 Syfte 6 Metod 7 Design 7 Urval 7 Kontext 8 Datainsamling 8 Dataanalys 8 Etiska överväganden 8 Resultat 9 Diskussion 12 Resultatdiskussion 12 Metoddiskussion 16 Konklusion 18 Kliniska Implikationer 18 Referenser 19 Bilaga 1: Enkätfrågor 25 Bilaga 2: 27Förfrågan gällande webbaserad enkätundersökning 27
Bilaga 3: 30
4
Introduktion
Anestesisjuksköterskans kompetensområde är brett och innebär ett stort ansvar för att tillse att patienten får en säker vård under operationen. Ramanujam, Abrahamson och Anderson (2008) beskriver i en studie att det är sjuksköterskan som anses vara den primärt ansvariga för
patientsäkerheten. Enligt Riksföreningen för Anestesi- och intensivvård (2012) ska
anestesisjuksköterskan inge förtroende, skapa trygghet och tillit hos sina patienter samt patienternas närstående. Anestesisjuksköterskan ska även genomföra anestesi på ett patientsäkert sätt och efter patientens individuella behov och förutsättningar. Hen ska kunna administrera läkemedel adekvat, övervaka patientens cirkulation, ventilation samt sömndjup genom att använda och ha kunskap om medicinteknisk apparatur relaterat till detta. Enligt Jones et al. (2011) har kraven på
anestesisjuksköterskan ökat och kunskapsnivån behöver vara gedigen. Bemötandet av patienter har blivit av större vikt för att patientens välbefinnande ska öka före, under och efter ingreppet. En del i regeringens uppdrag till socialstyrelsen handlar om att stödja, analysera och följa utvecklingen mot en mer patientcentrerad vård. Vården ska bli mer effektiv, jämlik och av god kvalitet
(Socialstyrelsen, 2016). Vidare beskriver Jones et al. (2011) vikten av att anestesisjuksköterskan känner sig trygg i sin roll och att anestesiläkare finns tillgänglig om problem med till exempel luftvägen uppstår. Detta ökar anestesisjuksköterskans upplevelse av trygghet. Weinger och Slagle (2002) beskriver hur det primära målet i anestesisjuksköterskans arbete är att skydda patienten mot skador samt underlätta arbetet för operatören.
Socialstyrelsen (2014; 2017) definierar begreppet patientsäkerhet som skydd mot att vårdskada uppstår. En vårdskada definieras som psykisk- eller kroppslig skada eller onödigt lidande för patienten, något som kan undvikas om lämpliga åtgärder sätts in. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) beskriver att sjuksköterskan ska arbeta patientsäkert samt följa regler och lagar. Sjuksköterskan ska inneha handlingsberedskap och ge sina patienter en god vård utan att de riskerar att drabbas av vårdskada. Patientens integritet, rättigheter samt
självbestämmande är faktorer som ska vägas in. Detta går att applicera på anestesisjuksköterskans yrkesroll också. I Sverige finns en Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) som beskriver att
verksamheter inom hälso- och sjukvård ska delge en hög patientsäkerhet. Detta genom att vårdgivaren ska planera leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som främjar god vård. De åtgärder vilka behövs för att förebygga att patienten drabbas av vårdskador ska genomföras. I de fall där detta ej är möjligt direkt ska en tidsplan upprättas för detta. De attityder, beteenden och
värderingar som påverkar patientsäkerheten på en arbetsplats och präglas av organisationen beskrivs som patientsäkerhetskultur (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013; World Health Organisation, 2008b).
5
Anestesisjuksköterskans yrke är under ständig förändring och utveckling. Detta innebär bland annat att medicinteknisk apparatur och metoder kontinuerligt förnyas (Pauly, Varcoe, Storsch & Newton, 2009; Perry, 2005). Många anestesisjuksköterskor upplever detta som en arbetsbörda då ett stort antal patienter ska opereras under en dag. De beskriver att den viktigaste arbetsuppgiften är
omvårdnad av patienter vilket inkluderar en patientsäker vård. Anestesisjuksköterskor beskrev i en studie (Sundqvist & Anderzén-Carlson, 2014) att de upplevt att de kunde betraktas som patientens advokat då de framfört patientens talan när hen var sövd. Detta har anestesisjuksköterskor beskrivit som ett stressmoment då de upplevde att det var ett alltför stort ansvar. Anestesisjuksköterskor har upplevt att de värnat om patientens integritet genom att försöka föreställa sig patientens situation och hur de själva skulle vilja behandlas i en sådan situation. Anestesisjuksköterskorna beskrev även att deras arbete kunde liknas vid ett detektivarbete; att finna och identifiera potentiellt hotande riskfaktorer och situationer hos patienten när hen själv inte var kapabel till detta. För
anestesisjuksköterskan innebar detta en mental förberedelse där hen använde sig av sin erfarenhet och arbetade preventivt i syfte att kunna ge en god och patientsäker omvårdnad (Sundqvist & Anderzén-Carlson, 2014). Anestesisjuksköterskor har beskrivit att de känner ett ansvar gentemot patienten och hens familj, vilket också upplevts som en stressfaktor. Ytterligare stressfaktorer som identifierats och kunde påverka patientsäkerheten var anestesisjuksköterskornas schema, höga patientflöden samt om det fanns oenigheter i arbetsgruppen (Pauly, Varcoe, Storsch & Newton, 2009; Perry, 2005).
Enligt Hoeper, Kriependorf, Felix, Nyhuis och Tecklenburg (2017) består operationsteamet oftast av anestesisjuksköterskor, anestesiläkare, operationssjuksköterskor samt operatörer. Då det är många viljor och olika intresseområden som ska samsas inne på operationssalen är samarbetet viktigt. Studien visade att operatören var intresserad av att få operera och gärna snabbt efter att patienten ankommit till sjukhuset. Anestesisjuksköterskan och anestesiläkaren förväntade sig att respekteras professionellt, få ett erkännande i sin yrkesroll samt ha en god arbetsmiljö där
kommunikation och teamarbete uppmuntrades och fick ta plats. Hoper et al. (2017) beskriver vidare att det uppstod cirka fyra konflikter per operation, dock löstes dessa genom kommunikation och förståelse för den andres arbete. Den gemensamma faktorn för de olika yrkeskategorierna var att operationen skulle genomföras på ett så patientsäkert och för patienten gynnande sätt som möjligt. Pauly et al. (2009) beskriver vikten av god samverkan mellan de olika yrkeskategorierna och en förståelse för de andras professioner. Kompetensen hos kollegorna påverkade
6 anestesisjuksköterskans känsla av trygghet i teamet och i sin roll, vilket ledde till att
patientsäkerheten ökade.
Riksföreningen för anestesi- och intensivvård (2012) beskriver att anestesisjuksköterskan i enlighet med de sex kärnkompetenserna; evidensbaserad vård, samverkan i teamarbetet, personcentrerad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och information ska bedriva
omvårdnaden utifrån patientens individuella behov och autonomi. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) beskriver att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, säkerhet samt kontinuitet. World Health Organisation (2008a) har utarbetat en checklista för att öka genomförandet av säker kirurgi. Detta för att varje individ i operationsteamet ska kunna identifiera sin arbetsdel och att alla i teamet ska vara överens om vilket ingrepp som ska utföras utifrån den enskilda patientens bakgrund och aktuella status. Anestesisjuksköterskor ska bidra och arbeta för en säker vård, genom att
rapportera risker, notera avvikelser och följa upp resultaten av dessa (Öhrn, 2013, s.182-184). För att ett patientsäkert arbete ska kunna bedrivas är det av vikt med ett gott samarbete i
operationsteamet. Ledningen har ett stort ansvar för detta och ska arbeta för att det ska fungera (Göras, Unbeck, Nilsson & Ehrnberg, 2017). Patientsäkerhetskulturen kan ses som de opererande enheternas personlighet (Sveriges Kommuner och Landsting, 2017) och är organisationens ansvar. Patientsäkerheten blir då det område anestesisjuksköterskans kan påverka då en del är att ge vård med god kvalitet (Socialstyrelsen, 2017). Då anestesisjuksköterskan har förutsättningar att arbeta på ett patientsäkert sätt och undvika att orsaka allvarliga komplikationer hos patienten, har det visat på ökad nöjdhet hos anestesisjuksköterskan (Jones et al., 2011).
Rational
Ovanstående forskning visar på att anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten under operationen och för att föra patientens talan, när hen själv inte kan göra detta. Att tillgodose en säker vård för patienten under operationen är anestesisjuksköterskans ansvar och förutsättningarna för detta måste vara goda. Därför anser vi att är det viktigt att undersöka anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskultur på opererande enheter. Denna kunskap kan bidra till att förbättra patientsäkerhetskulturen på en opererande enhet, vilket kan gynna både patienter och anställda.
Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskornas uppfattning av patientsäkerhetskultur på opererande enheter.
7
Metod
Design
En kvantitativ icke experimentell deskriptiv enkätundersökning genomfördes. En deskriptiv studie utgår från att beskriva förekomsten av en företeelse eller ett beteende snarare än att studera
relationer (jmf. Polit & Beck, 2012, s.226).
Urval
De sjukhus som inkluderades i studien har opererande enheter (n=3) och är belägna i norra Sverige. Ett informationsbrev skickades ut till verksamhetscheferna som godkände studien och gav
medgivande till att enhetschef eller koordinator skickade en länk till en enkät och ett
informationsbrev till deltagarna. Inklusionskriterium var att ha en tillsvidareanställning som anestesisjuksköterska på någon av enheterna; ett totalurval. Med ett totalurval menas ett
inkluderande av alla individer i en bestämd grupp (Ejlertsson, 2012, s.26). En påminnelse skickades ut cirka två veckor efter det första utskicket, för att öka svarsfrekvensen i enlighet med Ejlertsson (2014, s.26-27). Av de 49 deltagarna som inkluderades i studien, besvarade 51% (n=25) enkäten. Karaktäristika på deltagare ses nedan i Tabell 1.
Tabell 1. Karaktäristika på deltagare (n=25) fördelat på kön och arbetslivserfarenhet. Det interna bortfallet var 0. Karaktäristika Anestesisjuksköterskor n=25 Kön, % (n) Män 24,0 (6) Kvinnor 76,0 (19) Arbetslivserfarenhet, % (n) 0-2 år 24,0 (6) 3-5 år 24,0 (6) 6-10 år 8,0 (2) >10 år 44,0 (11)
Fördelningen mellan kön och arbetslivserfarenhet ses i Tabell 1. Det var 76% kvinnor och 24% män som deltog i studien. Knappt hälften av anestesisjuksköterskorna hade arbetat mer än 10 år (44%, Tabell 1).
8
Kontext
Två av de deltagande opererande enheterna är mellanstora sjukhus och innefattar opererande verksamhet dygnet runt. På dessa sjukhus utförs akuta operationer samt planerad verksamhet inom kirurgi, ortopedi, gynekologi samt obstetrik. Det sista sjukhuset är ett mindre sjukhus och genomför planerade ingrepp, främst ortopedi.
Datainsamling
En länk till den kartläggande webbenkäten, utformad i Google formulär, skickades ut av enhetschef eller koordinator på respektive opererande enhet. Enkäten (bilaga 1) mätte uppfattningen av
patientsäkerhetskulturen på de opererande enheterna och innefattade validerade frågor om
patientsäkerhet som hämtats från Sveriges Kommuner och Landstings (2013) enkätundersökning om patientsäkerhetskultur. Instrumentet har tidigare använts av kommuner och landsting vid
undersökningar av patientsäkerhetskulturen inom olika verksamheter inom sjukvården. Att använda redan befintliga enkätfrågor är en fördel och ökar enkätens validitet samt reliabilitet (Jakobsson & Westergren, 2005; Polit & Beck, 2012, s.584-587). De frågor i instrumentet (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013) som användes inkluderades då de svarade mot syftet. Frågor som relaterar till enskilda individer, exempelvis; enhetschefer eller verksamhetschefer exkluderades då ingen individ skulle pekas ut i resultatet. Jakobsson och Westergren (2005) beskriver att det är acceptabelt att använda endast de delar av ett instrument som behövs för att besvara syftet. Den enkät som användes innehåller 23 frågor.
Dataanalys
En deskriptiv analys av hur proportioner fördelades på svarsalternativen genomfördes i
statistikprogrammet SPSS version 24.0. Frågorna ställdes i form av påståenden som kan ha en positiv eller negativ vinkling. Exempelvis; vi har tillräckligt med bemanning för att klara
arbetsbelastningen (positiv vinkling). Deltagarna skattade sedan enligt ordinalskala hur väl frågan stämde in. Exempelvis; stämmer mycket bra, stämmer ganska bra, varken eller, stämmer ganska dåligt, stämmer mycket dåligt. Om frågan är positivt vinklad, innebär detta att svarsalternativen stämmer mycket bra och stämmer ganska bra indikerar att patientsäkerhetskulturen är god.
Tabellerna som utformades rapporterar proportioner fördelat på ordinala svarsalternativ angående deltagarnas uppfattning av patientsäkerhetskultur på opererande enheter.
Etiska överväganden
Etiska krav bör finnas och efterföljas för att skydda deltagare i studier (Polit & Beck, 2012, s.150-170). Belmont report (United States, 1978) är en rapport som beskriver koder och regler för forskningsetik, vissa allmänna och andra mer specifika. Dessa koder ska styra utförandet av
9 forskning på ett etiskt korrekt och humanitärt sätt. Tre forskningsetiska principer redovisas; rättvis behandling, respekt för individen samt skyldighet att göra gott.
I denna studie besvarade deltagarna webbenkäten via sin arbetsmail och var anonyma. Enkäten utformades så att information om deltagarna ej lagrades och ingen identitetsuppgift fanns i enkäten (jmf. Ejlertsson, 2014, s.158). De svar som inkom via den webbaserade enkäten placerades i Google Formulärs svarsdel. Det informerade samtycket erhölls genom att deltagarna besvarade enkäten. CODEX (2018) beskriver att deltagaren ska informeras om vad som ska studeras och hur de medverkar. Utifrån detta fick deltagaren själva avgöra om hen ville medverka eller ej genom ett informationsbrev (bilaga 3). Att deltagandet var frivilligt framgick i informationsbrevet, vilket bifogades i samma mail som länken till enkäten. En etisk prövning gjordes enligt Luleå Tekniska Universitets riktlinjer för studentarbeten. Studien godkändes även av de opererande enheternas verksamhetschefer genom en förfrågan (bilaga 2) som skickades ut innan anestesisjuksköterskorna tillfrågades om deltagande.
Resultat
Tabell 2. Bedömning av patientsäkerhetsnivån fördelat på ordinalskala och redovisat i proportioner och antal deltagare = % (n). Det interna bortfallet var 0.
Fråga Utmärkt Mycket bra Acceptabel Mindre bra Dålig Total
Bedömning av patientsäkerhetsnivån.
20,0 (5) 56,0 (14) 20,0 (5) 4,0 (1) 0,0 (0) 100,0 (25)
En hög andel av anestesisjuksköterskorna bedömde att patientsäkerhetsnivån var utmärkt (20%), mycket bra (56%) och acceptabel (20%, Tabell 2).
10
Tabell 3. Frågor som mäter patientsäkerhetskultur fördelat på ordinalskala och redovisat i proportioner och antal deltagare = % (n). Det interna bortfallet var 0.
Frågor Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Varken eller Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Total Teamet samarbetar bra för att ge patienterna den
bästa vården 64,0 (16) 36,0 (9) 0,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) 100,0 (25) När det är mycket arbete som måste utföras snabbt,
arbetar vi tillsammans som ett team för att få arbetet
avklarat. 44,0 (11) 56,0 (14) 0,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) 100,0 (25)
När det blir hektiskt för några på arbetsplatsen
kommer andra och hjälper till. 24,0 (6) 52,0 (13) 24,0 (6) 0,0 (0) 0,0 (0) 100,0 (25) Vi har tillräckligt med bemanning för att klara
arbetsbelastningen. 8,0 (2) 48,0 (12) 24,0 (6) 12,0 (3) 8,0 (2) 100,0 (25) Patientsäkerheten offras aldrig för att vi ska hinna få
mer gjort. 32,0 (8) 40,0 (10) 8,0 (2) 16,0 (4) 4,0 (1) 100,0 (25)
Våra rutiner och system är bra på att förhindra att fel
inträffar. 24,0 (6) 72,0 (18) 4,0 (1) 0,0 (0) 0,0 (0) 100,0 (25)
Vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten. 36,0 (9) 36,0 (9) 20,0 (5) 8,0 (2) 0,0 (0) 100,0 (25) När vi har infört förändringar för att förbättra
patientsäkerheten utvärderar vi effekten. 36,0 (9) 32,0 (8) 4,0 (1) 20,0 (5) 8,0 (2) 100,0 (25) På min arbetsplats får personal som varit delaktig i
den vård som ledde till en vårdskada information om vad som görs för att förhindra att liknande händelser
inträffar. 36,0 (9) 36,0 (9) 24,0 (6) 4,0 (1) 0,0 (0) 100,0 (25)
Ledningens har skapat ett arbetsklimat som främjar
patientsäkerheten. 20,0 (5) 60,0 (15) 12,0 (3) 8,0 (2) 0,0 (0) 100,0 (25) Ledningens agerande visar att patientsäkerheten har
högsta prioritet. 20,0 (5) 52,0 (13) 24,0 (6) 4,0 (1) 0,0 (0) 100,0 (25) Vi använder personal från bemanningsföretag eller
tillfällig personal mer än vad som är bra för vården
av patienterna. 4,0 (1) 16,0 (4) 28,0 (7) 28,0 (7) 24,0 (6) 100,0 (25) Vi har problem med patientsäkerheten på den här
arbetsplatsen. 0,0 (0) 4,0 (1) 8,0 (2) 32,0 (8) 56,0 (14) 100,0 (25) Vi arbetar under mycket hård press och försöker göra
alltför mycket, alltför snabbt. 4,0 (1) 12,0 (3) 16,0 (4) 56,0 (14) 12,0 (3) 100,0 (25) Viktig information om patientens vård tappas ofta
bort när ett arbetslag avlöser ett annat. 0,0 (0) 4,0 (1) 16,0 (4) 44,0 (11) 36,0 (9) 100,0 (25) Problem uppstår ofta vid utbyte av information
mellan enheter. 0,0 (0) 8,0 (2) 28,0 (7) 48,0 (12) 16,0 (4) 100,0 (25) Ledningen verkar endast intressera sig för
11 Som visas ovan i Tabell 3 indikerar resultatet att patientsäkerhetskulturen generellt bedömdes som god. Resultatet presenteras genom att först redovisa de frågor som är positivt vinklade, vilket innebär att höga skattningar på svarsalternativen stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra kan relateras till god patientsäkerhetskultur. Sedan redovisas de frågor som är negativt vinklade, vilket indikerar att den andel som skattar stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra relaterar
patientsäkerhetskulturen som mindre god.
Av de positivt vinklade frågorna (Tabell 3) var det dessa tre frågor som skattades högst av
anestesisjuksköterskorna; `teamet samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården´ (stämmer mycket bra = 64%, stämmer ganska bra = 36%), `när det är mycket arbete som måste utföras snabbt, arbetar vi tillsammans som ett team för att få arbetet avklarat´ (stämmer mycket bra = 44%, stämmer ganska bra = 56%) och `våra rutiner och system är bra på att förhindra att fel inträffar´ (stämmer mycket bra = 24%, stämmer ganska bra = 72%). De tre frågor som skattades lägst av anestesisjuksköterskorna var; `vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen´ (stämmer mycket bra = 8%, stämmer ganska bra = 48%), `när vi har infört förändringar för att förbättra patientsäkerheten utvärderar vi effekten´ (stämmer mycket bra = 36%, stämmer ganska bra = 32%) och `vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten´ (stämmer mycket bra = 36%, stämmer ganska bra = 36%).
Av de negativt vinklade frågorna (Tabell 3) skattades patientsäkerhetskulturen som högst gällande dessa två frågor; `vi har problem med patientsäkerheten på den här arbetsplatsen´ (stämmer mycket bra = 4%, stämmer ganska bra = 8%) och `viktig information om patientens vård tappas ofta bort när ett arbetslag avlöser ett annat´ (stämmer mycket bra = 0%, stämmer ganska bra = 4%). Den fråga där patientsäkerhetskulturen skattades lägst av de negativt vinklade var; `ledningen verkar endast intressera sig för patientsäkerheten när en vårdskada inträffat´ (stämmer mycket bra = 0%, stämmer ganska bra = 20%).
12
Tabell 4. Frågor som mäter patientsäkerhetskultur fördelat på ordinalskala och redovisat i proportioner och antal deltagare = % (n). Det interna bortfallet var 0.
Frågor Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Total
Vi får återkoppling om de förändringar som genomförts
baserade på avvikelserapporter. 24,0 (6) 20,0 (5) 40,0 (10) 16,0 (4) 0,0 (0) 100,0 (25) På den här arbetsplatsen diskuterar vi hur vi ska undvika att
fel inträffar igen. 20,0 (5) 40,0 (10) 32,0 (8) 4,0 (1) 4,0 (1) 100,0 (25) Personalen säger utan tvekan ifrån om de ser något som kan
påverka vården av patienterna negativt. 24,0 (6) 48,0 (12) 28,0 (7) 0,0 (0) 0,0 (0) 100,0 (25)
Tabell 4 redovisar att knappt hälften av anestesisjuksköterskorna skattade att de alltid eller oftast får återkoppling om de förändringar som genomförts baserade på avvikelserapporter (24% alltid och 20 % oftast). På frågan; `på den här arbetsplatsen diskuterar vi hur vi ska undvika att fel inträffar igen´ svarade en hög andel alltid (20%) eller oftast (40%). På frågan; `personalen säger utan tvekan ifrån om de ser något som kan påverka vården av patienterna negativt´ besvarade 24% alltid och nästan hälften 48% oftast (se Tabell 4).
Diskussion
Resultatdiskussion
Denna studie syftade till att beskriva hur anestesisjuksköterskor på opererande enheter uppfattar patientsäkerhetskultur. Resultatet visade övergripande att en hög andel av anestesisjuksköterskorna skattade ’stämmer mycket bra och stämmer ganska bra’ på frågorna med positiv vinkling och en låg andel skattade ’stämmer mycket bra och stämmer ganska bra’ på frågorna med negativ vinkling. Detta innebär att deltagarna generellt bedömde patientsäkerhetskulturen som god.
Vår studie visade att av de positivt vinklade frågorna var det två frågor som skattades högst av anestesisjuksköterskorna; `våra rutiner och system är bra på att förhindra att fel inträffar´ (stämmer mycket bra = 24%, stämmer ganska bra = 72%) och `teamet samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården´ (stämmer mycket bra = 64%, stämmer ganska bra = 36%). Detta kan kopplas till att de opererande enheterna på de olika sjukhusen har implementerat LEAN-modellen. LEAN utvecklades ursprungligen som arbetssätt inom bilindustrin och har implementerats i hälso- och sjukvården (Mazzocato, Savage, Brommels, Aronsson & Thor, 2010). Att arbeta enligt LEAN-modellen innebär i korthet att teamet ska samarbeta för att patienten ges en säker vård. Det är viktigt att identifiera patientfokuserade processer för att kunna finna fel i systemet (Kim et al.,
13 2006). En grundläggande ansats i LEAN är att förstå värdet, värdet sätts av den som skall använda tjänsten eller produkten, alltså kunden (Powell, Gilbert & Volsko, 2016). För en
anestesisjuksköterska på en opererande enhet blir då produkten omvårdnaden och kunden patienten. Powell et al. (2016) har beskrivit att det fanns en vilja hos anestesisjuksköterskorna att öka
patientsäkerheten för patienternas skull. Som motivation till att delta i förbättringsarbeten och värna om patientsäkerheten har sjuksköterskor relaterat till den vård de själva vill ha om de behöver opereras (Forsberg, 2015). Detta är i enighet med både Socialstyrelsen (2011),Poksinska (2010) samt Weinger och Slagle (2002) som uppger att förbättringsarbeten och avvikelsehantering skall utföras där det finns svagheter. Att använda LEAN-modellen leder till ökad kvalité av vården, kortare vårdtider samt kortare väntetider för patienten (Magalhães, Erdmann, Silva & Santos, 2016.). Fortsatt säger Magalhães et al. (2016) att modellen också ökar tillgänglighet till sjukvården och patienternas positiva upplevelse av denna. Poksinska, Fialkowska-Filipek och Engström (2017) beskriver däremot att LEAN måste bli mer patientcentrerat för att öka patientens nöjdhet. Detta kan göras genom att låta patienterna definiera vilka värden som är viktiga för dem och sedan utvärdera detta via enkäter som mäter patientnöjdhet.
Vår studie visade att frågan; `vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen´ (stämmer mycket bra = 8%, stämmer ganska bra = 48%) var en av de lägst skattade positivt
vinklade frågorna. Wigzell (2018) beskriver hur en låg eller till och med otillräcklig bemanning kan leda till allvarliga brister i vården och påverka patientsäkerheten. En bristande bemanning ger en ökad arbetsbelastning hos personalen som i sin tur kan leda till symptom på stress och
utmattningssyndrom (Aiken, Clarke, Sloane, Sochalski & Silber, 2002; Wigzell, 2018). Aiken et al. (2002) har visat att på sjukhus med färre patienter per sjuksköterska är patientsäkerheten högre vilket innebar färre vårdskador och lägre mortalitet.
Vår studie indikerade att en av de negativt vinklade frågor där i anestesisjuksköterskorna skattade patientsäkerhetskulturen som god, en av dessa var; `viktig information om patientens vård tappas ofta bort när ett arbetslag avlöser ett annat´ (stämmer mycket bra = 0%, stämmer ganska bra = 4%). Detta tolkas som att de anser att rapporteringen mellan olika personalkategorier, exempelvis; sjuksköterska på vårdavdelning – anestesisjuksköterska på opererande enhet –
intensivvårdssjuksköterska på postoperativ enhet fungerar bra och att information ej försvinner. Smeds Alenius, Tishelman, Runesdotter och Lindqvists (2014) studie visar att sjuksköterskorna uppfattade att information “föll mellan stolarna” när rapport mellan olika enheter skedde samt vid skiftbyten. Rapport mellan enheter ska ske enligt standardiserade mallar för att minska riskerna
14 (Testa & Emery, 2014). En sådan mall är SBAR, som är implementerad på de opererande enheterna som ingick i vår studie. SBAR är ett väl beprövat rapporteringsinstrument som är utformat för akuta situationer (Cornell, Gervis, Yates & Vardaman, 2014). Instrumentet är uppbyggt så att rapporten följer detta mönster: situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation (Sveriges
Kommuner och Landsting, 2018). Studier (Cornell et al., 2014; Meera et al., 2016) visar att SBAR förbättrar överrapportering och säkerställer en bättre patientsäkerhet. Rapporteringen blir mer konsekvent, effektiv samt främjar kommunikationen mellan personalen oavsett profession. God kommunikation mellan kollegor är av vikt för att uppnå ett patientsäkert arbete (Berland, Nartvig & Gundersen, 2008; Randmaa, Mårtensson, Leo Swenne & Engström, 2014; Wigzell, 2018) och minskar risken för uppkomst av vårdskador (Amato-Vealey, Barba & Vealey, 2008). Dhingra, Elms och Hobgood (2010) samt Pezzolesi et al. (2010) beskriver att rapport av patienter mellan
personalkategorier där det saknas strukturerade metoder skapar problem och risker genom förlorad information som leder till sämre omvårdnad och försämrad patientsäkerhet.
I vår studie framkom att den fråga där patientsäkerhetskulturen skattades lägst av de negativt vinklade frågorna var; `ledningen verkar endast intressera sig för patientsäkerheten när en vårdskada inträffat (stämmer mycket bra = 0%, stämmer ganska bra = 20%). Två andra enkätundersökningar med samma enkätfrågor (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013), har genomförts i Västra Götalandsregionen (2017) och i Region Norrbotten (Frisack, 2011). Deras resultat visade att denna fråga skattades på liknande sätt. Vid dessa mätningar inkluderades
emellertid all personal som har patientkontakt som inom dessa regioner oavsett yrkestitel. Boamah, Spence-Laschinger, Wong och Clarke (2017) har genomfört en studie med resultatet att ett
utvecklande ledarskap ökar kvaliteten på arbetsmiljön vilket ökar möjligheten för sjuksköterskorna att ge patienterna en bättre vård. Ett utvecklande ledarskap innebär en rationell ledarskapsstil där medarbetarna känner respekt och tillit till sin chef, vilket i sin tur blir motiverande (Boamah, Spence-Laschinger, Wong & Clarke, 2017; Kristensen, 2016; Smeds Alenius et al., 2014). En sämre arbetsmiljö, exempelvis minskad bemanning, ökad arbetsbelastning och stress leder till negativa konsekvenser av vården och patientsäkerheten (Aiken, Sermeus, Van den Heede, Sloane, Busse, McKee & Tishelman, 2012). Aiken et al. (2002) visar på ett samband mellan
patientsäkerhet, vårdmiljö och brist på effektivt ledarskap. Göras et al. (2017) beskriver att samarbete vid beslut om exempelvis patientflöden ska ske i samråd mellan ledningen och
personalen utifrån de patient- och personalbehov som finns. Vårt resultat visade att majoriteten av anestesisjuksköterskorna (stämmer mycket bra 20%, stämmer ganska bra 60%) uppfattade att ledningen skapar ett arbetsklimat som främjar patientsäkerheten. Kristensen (2016) beskriver att
15 patientsäkerhetskulturen stärks av ett starkt ledarskap med tydliga riktlinjer. Ledarna bör skapa en arbetsmiljö där personalen känner sig trygga att diskutera eventuella säkerhetsrisker eller problem. Detta ska betraktas som något positivt och ej mötas av kritik.
I vår studie skattade en hög andel av anestesisjuksköterskorna att det stämmer mycket bra (36%) eller stämmer ganska bra (36%) på frågan; `vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten´. Att en vårdenhet ska arbeta med patientsäkerhet överensstämmer med Weinger och Slagle (2002) och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010: 659). Både i vår studie och i enkätundersökningen från Västra Götalandsregionen (2017) skattade deltagarna patientsäkerhetsnivån högre än i
enkätundersökningen från Region Norrbotten (Frisack, 2011). Bedömningen av
patientsäkerhetsnivån i vår studie skattades; utmärkt (20%), mycket bra (56%) och acceptabel (20%), vilket tolkas som ett generellt bra resultat. I vår studie var deltagarna
specialistsjuksköterskor med inriktning anestesi och mer än hälften (52%) hade en
arbetslivserfarenhet längre än sex år. En bidragande faktor till att patientsäkerheten skattades högt kan vara sjuksköterskans utbildningsgrad. Alves (2005) beskriver att högre utbildning ger ett ökat engagemang. Hög utbildning ger en högre skattning då kompetens står i direkt relation till
patientsäkerhet. När en sjuksköterska väljer att studera vidare till specialistsjuksköterska ökar säkerheten kring omvårdnaden, och det bidrar till ett ökat säkerhetsklimat på arbetsplatsen
(Abrahamson, Ramanujam & Anderson, 2013; Aiken, Cimiotti, Sloane, Smith, Flynn & Neff, 2012; Kendall-Gallagher, Aiken, Sloane & Cimiotti, 2011; Wigzell, 2018). Utöver specialistkompetens ökar också patientsäkerheten i omvårdnaden i takt med sjuksköterskans arbetslivserfarenhet. Detta då erfarenhet ger en ökad säkerhetsmedvetenhet (Abrahamson et al., 2013; Wigzell, 2018).
Abrahamson et al. (2013) har en teori om att uppfattningen av patientsäkerheten i ett team ökar om majoriteten av de anställda sjuksköterskorna har en längre arbetslivserfarenhet. Detta styrks av Danielsson, Nilsen, Rutberg och Årestedt (2017) som beskriver att de fann ett samband mellan skattning av patientsäkerhet och arbetslivserfarenhet. Arbetslivserfarenhet längre än 15 år
genererade en skattning att patientsäkerheten generellt var hög. Smeds Alenius et al. (2014) beskrev däremot att de ej fått någon signifikant skillnad i uppfattningen av patientsäkerheten mellan
sjuksköterskor med längre arbetslivserfarenhet och sjuksköterskor med kortare arbetslivserfarenhet. I vår studie hade drygt hälften (48%) av sjuksköterskorna en arbetslivserfarenhet som var kortare än sex år. En viktig faktor för den nyutexaminerade sjuksköterskan är att få stöd från erfarna kollegor i sin yrkesutveckling för att kunna utveckla en god och säker omvårdnad (Benner, 1984; Pennbrant, Nilsson, Öhlén & Rudman, 2013).
16
Metoddiskussion
Denna studie är en deskriptiv enkätundersökning med kvantitativ ansats och slutna svar. Ejlertsson (2014, s. 44-45) beskriver att fördelar med enkätundersökningar är att de kan genomföras under en begränsad tidsperiod och deltagaren kan fundera över de svarsalternativ som finns i enkäten så länge hen behöver. En nackdel med slutna svar är att deltagaren blir låst till frågekonstruktörens referensram, vilken måste vara väl täckande för att få en övergripande bild (Persson, 2016). Om vi istället använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer hade svaren blivit mer nyanserade och problem och förbättringsområden relaterat till patientsäkerhetskultur och patientsäkerhet hade kunnat framkomma tydligare. En skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ ansats är att den
kvalitativa ansatsen fokuserar på ord och ger nyanser och djup. Den kvantitativa ansatsen analyserar generaliserbarhet i datan och ger ett resultat som inte skall tolkas utan en bred och förhoppningsvis övergripande bild (Bryman, 2007, s. 468-469). Att använda oss av en kvantitativ ansats och metod gav oss möjligheten att få ett kartläggande resultat ur anestesisjuksköterskornas perspektiv. Vi använde oss av ett redan validerat instrument (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013) samt jämförde resultatet mot andra studier. Resultatet av denna studie ser vi dock inte som
generaliserbart i kvantitativ mening då det var en liten studie med 25 deltagare. Generaliserbarhet i detta fall innebär hur väl resultatet kan appliceras på andra opererande enheter (jmf. Polit & Beck, 2012, s. 585-586).
Enkäterna skickades ut via mail till de 49 deltagare som inkluderades i studien, av dessa besvarade 51% (n=25) enkäten. Det externa bortfallet blev således 49%. Trost (2012, s. 149-150) beskriver att svarsfrekvensen på en enkätundersökning som skickas ut per mail normalt ligger på mellan 50- till 75%. Vidare beskriver Trost (2012, s. 143-144) att bortfallet kan vara större vid en webbenkät än vid postenkäter då mailet lätt kan glömmas samt att påminnelser kan upplevas som påtvingande och bidra till lägre svarsfrekvens. Det var en styrka att använda en webbenkät då deltagarna har enkäten lättillgänglig på arbetsplatsen (jmf. Wenemark, 2017) men en svaghet att bortfallet riskerar att vara lägre än om enkäten skulle skickas med post. Liu och Wronski (2018) beskriver att bortfallet kan påverkas av hur lång en enkät är, hur många ord som används och hur många frågor som ställs. Att använda frågor som är svåra att ta ställning till leder till lägre svarsfrekvens oavsett om det finns svarsalternativ eller om det är öppna svar (Ejlertsson, 2014, s. 121-122).
Frågan är om resultatet i vår studie skulle ha sett annorlunda ut om bortfallet hade varit lägre. Ett krav för att kunna generalisera resultatet är att det genomförs en bortfallsanalys. En bortfallsanalys ska genomföras innan resultatet börjar analyseras för att beskriva egenskaper hos de som inte deltog. Detta då resultatet kan bli snedvridet om de som ej deltog har andra åsikter än deltagarna i
17 studien. En svaghet i denna studie var att en bortfallsanalys ej kunde genomföras då deltagarna var anonyma (jmf. Olsson & Sörensen, 2011, s. 257; Trost, 2012, s. 147-148). Crow et al. (2002) beskriver att äldre deltagare oftare besvarar undersökningar än yngre deltagare. I vårt resultat hade många deltagare längre arbetslivserfarenhet, 44% (n=11) hade arbetat mer än 10 år. Vi har tyvärr ingen insyn i hur fördelningen av arbetslivserfarenheten är på de opererande enheterna och kan därför inte dra en slutsats om svarsfördelningen reflekterar verkligheten. Radzvin (2011) beskriver att om en person får skatta sitt eget arbete tenderar hen att bli partisk och ej svara sanningsenligt. Både resultatet och generaliserbarheten påverkas av om deltagarna ej svarat sanningsenligt. Då vår studie undersökte patientsäkerhetskulturen, vilken enligt lag (SFS 2010:659) bör vara god finns en risk att deltagarna ej svarade sanningsenligt för att inte någon ska tro att de ej sköter sitt arbete korrekt.
Studiens kontext, samt genomförandet är väl beskrivna vilket möjliggör för läsaren att på ett kvalitativt sätt överföra resultatet till andra kontexter (jmf. Polit & Beck, 2012, s. 585). Hade studien genomförts på fler sjukhus än de utvalda hade överförbarheten ökat. Mwachofi, Walston och Al-Omar (2011) beskriver att mindre sjukhus har en benägenhet att skatta sin patientsäkerhet som högre. Detta kan kopplas till denna studie som genomförts på tre sjukhus som klassas som mindre till mellanstora sjukhus och där resultatet generellt visade att patientsäkerhetskulturen skattades som god. Vidare beskriver Tupper et al. (2008) att på mindre sjukhus kan klyftorna mellan yrkeskategorierna vara mindre, det främjar en bättre dialog och kommunikation vilket leder till en ökad patientsäkerhet.
18
Konklusion
Denna studie syftade till att beskriva anestesisjuksköterskors uppfattningar av
patientsäkerhetskultur på opererande enheter. Patientsäkerhetskulturen skattades generellt som hög. De opererande enheterna som ingick i studien har implementerat rapportinstrumentet SBAR och arbetssättet LEAN, vilket leder till ökad patientsäkerhet. En av de frågor som skattades lägst av anestesisjuksköterskorna var; `vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen´. Bemanningsproblem gällande specialistsjuksköterskor på opererande enheter är ett nationellt problem som måste lösas. Även ett utvecklande ledarskap med en rationell ledarstil kan leda till en bättre arbetsmiljö som i sin tur ökar möjligheten för anestesisjuksköterskorna att ge patienterna en bättre och säkrare vård. Det positiva resultatet i vår studie kan också ha sin grund i att
anestesisjuksköterskor har en specialistutbildning vilket innebär en hög kompetens och en medvetenhet om hur viktigt det är att vården är säker för patienten. En bidragande faktor till att anestesisjuksköterskor generellt skattade patientsäkerheten som god kan vara att de inkluderade opererande enheterna fanns på mindre till mellanstora sjukhus. Då befolkningen ökar och människor i samhället blir allt äldre, behöver fler genomgå operationer under anestesi. Enligt Patientlag (SFS 2010:659) har alla rätt till en säker och personcentrerad vård, oavsett var i landet vi bor. Detta blir en utmaning på orter med mindre sjukhus och färre resurser. Därför är det av vikt att fortsätta att mäta patientsäkerhetskulturen, för att kunna delge en god och säker omvårdnad på opererande enheter även på mindre och mellanstora sjukhus.
Kliniska Implikationer
Majoriteten av anestesisjuksköterskorna uppfattade patientsäkerhetskulturen som god på de opererande enheter som ingick i studien. En av de frågor som skattades lägst av
anestesisjuksköterskorna var; `vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen´. Detta är ett problem som landsting och regioner runt om i Sverige kämpar med och det missgynnar patienterna. För att förhindra och minska uppkomsten av vårdskador måste problem med
bemanningen lösas. Förslag på åtgärder för att öka bemanningen kan till en början vara att arbeta för en bättre löneutveckling och fortsatt kompetensutveckling för specialistsjuksköterskor på opererande enheter. Detta kan leda till att fler anestesisjuksköterskor stannar kvar på arbetsplatsen och att nya anställs, vilket minskar belastningen för kollegor. På så sätt skapas en mer gynnsam arbetsmiljö vilken i sig bidrar till att det blir lättare att rekrytera och personalen blir mer motiverade till att stanna kvar. Förslag till vidare forskning är att genomföra en kvalitativ studie för en mer nyanserad bild av patientsäkerhetskulturen eller att utöka denna studie med fler opererande enheter och höja antalet deltagare.
19
Referenser
Abrahamson, K., Ramanujam, R., & Anderson, J. G. (2013). Co‐worker characteristics and nurses' safety‐ climate perceptions. International Journal of Health Care Quality Assurance, 26(5), 447-454. doi: 10.1108/IJHCQA-07-2011-0041.
Aiken, L. H., Clarke, S.P., Sloane, D.M., Sochalski, J., & Silber, J.H. (2002). Hospital nurse staffing and patient mortality, nurse burnout, and job dissatisfaction. JAMA, 288(16), 1987-1993. Aiken, L. H., Cimiotti, J. P., Sloane, D. M., Smith, H. L., Flynn, L., & Neff, D. F. (2012). Effects of nurse staffing and nurse education on patient deaths in hospitals with different nurse work
environments. The Journal Of Nursing Administration, 42(10), 10-16.
Aiken, L. H., Sermeus, W., Van den Heede, K., Sloane, D. M., Busse, R., McKee, M., & Tishelman, C. (2012). Patient safety, satisfaction, and quality of hospital care: cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United States. British Medical
Journal, 344, e1717 doi:10.1136/bmj.e1717
Alves, S. L. (2005). A study of occupational stress, scope of practice, and collaboration in nurse anesthetists practicing in anesthesia care team settings. AANA journal, 73(6), 443-452.
Amato-Vealey, E.J., Barba, M.P., & Vealey, R.J. (2008). Hand-off communication: a requisite of preoperative patient safety. Association of periOperative Registered Nurses Journal, 88(5), 764-770.
Benner, P. (1984). From novice to expert: Excellence and power in clinical nursing practice. Menlo Park: Addison-Wesley.
Berland A., Natvig G. K., & Gundersen D. (2008). Patient safety and job-related stress: A focus group study. Intensive & Critical Care nursing, 24(2), 90-97.
Boamah, S. A., Spence Laschinger, H. K., Wong, C., & Clarke, S. (2017). Effect of
transformational leadership on job satisfaction and patient safety outcomes. Nursing Outlook, 66(2), 180-189. doi:10.1016/j.outlook.2017.10.004
Bryman, A (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. CODEX (2018). Informerat samtycke. Hämtad: 2018-02-19 från: http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Cornell, P., Gervis, M. T., Yates, L., & Vardaman, J, M. (2014). Impact of SBAR on nurse shift reports and staff rounding. Medsurg Nurs, 23(5), 334-42.
20 Crow, R., Gage, H., Hampson, S., Hart, J., Kimber, A., Storey, L., & Thomas, H. (2002). The measurement of satisfaction with healthcare: implications for practice from a systematic review of the literature. Health Technol Assess, 6(32), 1-244.
Danielsson, M., Nilsen, P., Rutberg, H., & Årestedt, K. (2017). A national study of patient safety culture in hospitals in Sweden. Journal Of Patient Safety. doi:10.1097/PTS.0000000000000369 Dhingra, R. K., Elms, A., & Hobgood, C. (2010). Reducing error in the emergency department: A call for standardization of the sign-out process. Annals of Emergency Medicine 56(6), 637-642. doi:10.1016/j.annemergmed.2010.02.004
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, A. (2015). Patients' experiences of undergoing surgery: From vulnerability towards recovery-including a new, altered life (Doctoral dissertation, Luleå tekniska universitet).
Frisack, J. (2011). Sammanfattande rapport: Norrbottens läns landsting. Hämtad 2018-04-08 från: https://nllplus.se/upload/IB/lg/hse/Patients%C3%A4kerhet/Patients%C3%A4kerhetskultur/Resultat/ F%C3%B6rb%C3%A4ttringsomr%C3%A5den_V%C3%A5ren_2011.pdf
Göras, C., Unbeck, M., Nilsson, U., & Ehrnberg, A. (2017). Interprofessional team assessments of the patient safety climate in Swedish operating rooms: a cross-sectional survey. BMJ Open, 7(9) doi: 10.1136/bmjopen-2016-015607
Hoeper, K., Kriependorf, M., Felix, C., Nyhuis, P., & Tecklenburg, A. (2017). Role-specific targets and teamwork in the operating room. Der Anaesthesist, 66(12), 953-960. doi: 10.1007/s00101-017-0380-7
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Hämtad den 2018-01-31 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jakobsson, U., & Westergren, A. (2005). Enkätmetodik – en svår konst. (Construction of
questionnaires – a difficult task). Vård i Norden, 25(3), 72-73. doi: 10.1177/010740830502500315 Jones, N., Long, L., & Zeitz, K. (2011). The role of the nurse sedationist. Collegian, 18(3), 115-123. doi: 10.1016/j.colegn.2011.04.001
Kim, C. S., Spahlinger, D. A., Kin, J. M., & Billi, J. E. (2006). Lean health care: what can hospitals learn from a world-class automaker? Journal Hospital Medicine,1(3), 191-199. doi:10.1002/jhm.68
21 Kendall-Gallagher, D., Aiken, L. H., Sloane, D. M., & Cimiotti, J. P. (2011). Nurse specialty
certification, inpatient mortality, and failure to rescue. Journal of Nursing Scholarship, 43(2), 188– 194. doi: 10.1111/j.1547-5069.2011.01391.x
Kristensen, S. (2016). Patient safety culture: measurement - leadership - improvement. (Ph.d.-serien for Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Aalborg Universitet,Aalborg, 978-87-7112-733-1) doi: 10.5278/vbn.phd.med.00063, hämtad från: http://vbn.aau.dk/en/publications/patient-safety-culture(f2569759-451b-49ab-a116-d5efe004432d).html
Liu, M., & Wronski, L. (2018). Examining completion rates in web surveys via over 25,000 real-world surveys. Social Science Computer Review, 36(1), 116-124. doi: 10.1177/0894439317695581 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) hämtad från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Magalhães, A. L., Erdmann, A. L., Silva, E. L., & Santos J, L. (2016). Lean thinking in health and nursing: an integrative literature review. Revista Latino- Americana De Enfermagem, 24, 1-13. doi: 10.1590/1518-8345.0979.2734
Mazzocato, P., Savage, C., Brommels, M., Aronsson, H., & Thor, J. (2010). Lean thinking in healthcare: a realist review of the literature. Quality and Safety in Health Care 19(5): 376-382. doi: 10.1136/qshc
Meera, S, A., Vedang, M., Sadhana, K., Rani, S., Mini, N., & Navin, K. (2016). Introduction of situation, background, assessment, recommendation into nursing practice: a prospective study.
Asia-Pacific Journal Of Oncology Nursing 3(1), 45-50. doi:10.4103/2347-5625.178171
Mwachofi, A., Walston, S L., & Al-Omar, B A. (2011). Factors affecting nurses' perceptions of patient safety. International Journal of Health Care Quality Assurance, 24(4), 274-283. doi: 10.1108/09526861111125589.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Hämtad 2018-02-20 från Riskdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Pauly, B., Varcoe, C., Storch, J., & Newton, L. (2009). Registered nurses' perceptions of moral distress and ethical climate. Nursing Ethics, 16(5), 561-573. doi:10.1177/0969733009106649
22 Pennbrant, S., Nilsson, M. S., Öhlén J., & Rudman, A. (2013). Mastering the professional role as a newly graduated registered nurse. Nurse Education Today, 33(7), 739-745.
doi:10.1016/j.nedt.2012.11.021
Perry, T. (2005). The certified registered nurse anesthetist: occupational responsibilities, perceived stress, coping strategies, and work relationships. AANA Journal, 73(5), 351-356.
Persson, A. [red] (2016). Frågor och svar: om frågekonstruktion i enkät- och
intervjuundersökningar. Hämtad från Statistisca centrylbyråns webbplats:
https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016a01_br_x08b r1601.pdf
Pezzolesi, C., Schifano, F., Picles., J., Randell., W., Hussain., Z., Muir., H., & Dhillon., S. (2010). Clinical handover incident reporting in one UK general hospital. International Journal for Quality
in Health Care 22(5), 396-401. doi:/10.1093/intqhc/mzq048
Poksinska, B. (2010). The current state of Lean implementation in health care: literature review.
Qual Manag Health Care, 19(4), 319-329. doi: 10.1097/QMH.0b013e3181fa07bb.
Poksinska, B., Fialkowska-Filipek, M., & Engström, J. (2017). Does lean healthcare improve patient satisfaction? A mixed-method investigation into primary care. BMJ Quality and Safety
Published Online First: 10 February 2016. doi: 10.1136/bmjqs-2015-004290
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing
practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Powell, B. M., Gilbert, E., & Volsko, T. A. (2016). Reducing unplanned extubations in the NICU using lean methodology. Respir Care 61(12), 1567-1572. doi: 10.4187/respcare.04540
Radzvin, L.C. (2011). Moral distress in certified registered nurse anesthetists: implication for nursing practise. Journal of American Association of Nurse Anesthetists, 79(1), 39-45.
Ramanujam, R., Abrahamson. K., & Anderson, J G. (2008). Influence of workplace demands on nurses' perception of patient safety. Nursing And Health Science, 10(2), 144-150. doi:
10.1111/j.1442-2018.2008.00382.x
Randmaa, M., Mårtensson, G., Leo Swenne, C., & Engström, M. (2014). SBAR improves
communication and safety climate and decreases incident reports due to communication errors in an anaesthetic clinic: a prospective intervention study. BMJ Open 4(1), 42-68. doi: 10.1136/bmjopen-2013-004268
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening (2012).
Kompetensbeskrivning: legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård [Broschyr] Hämtad 2018-01-23 från:
23
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/anestesi.komp.webb.pdf
Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, S., & Lindqvist, R. (2014). Staffing and resource adequacy strongly related to RNs' assessment of patient safety: a national study of RNs working in acute-care hospitals in Sweden. BMJ Quality & Safety, 23(3), 242-249. doi:10.1136/bmjqs-2012-001734
Socialstyrelsen (2011). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hämtad 2018- 04-27 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18389/2011-6-38.pdf
Socialstyrelsen (2014). Förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet. Hämtad 2018-02-05 från:
https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/forslag-till-nationell-strategi-patientsakerhet.pdf
Socialstyrelsen (2016). En mer tillgänglig och patientcentrerad vård Sammanfattning och analys av
landstingens och regionernas handlingsplaner - delrapport (2016-3-22). Hämtad den 2018-02-21
från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20115/2016-3-22.pdf Socialstyrelsen (2017). Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada. Hämtad 2018-06-04 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/definitionen-av-patientsakerhet-och-vardskada.
Socialstyrelsen (2017). Om patientsäkerhet. Hämtad 2018-02-21 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet
Sundqvist, A., & Anderzén-Carlson, A. (2014). Holding the patient's life in my hands: Swedish registered nurse anaesthetists' perspective of advocacy. Scandinavian Journal Of Caring Sciences,
28(2), 281-288. doi:10.1111/scs.12057
Sveriges Kommuner och Landsting (2018). SBAR – Kommunicera strukturerat i vården. Hämtad 2018-05-15 från:
https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/sbarstruktureradkommunikation.748.html
Sveriges Kommuner och Landsting (2017) Patientsäkerhetskultur. Hämtad 2018-06-04 från: https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/patientsakerhetskultur.5839.html
Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Att mäta patientsäkerhetskulturen: Handbok för
patientsäkerhetsarbete. [Broschyr] Stockholm: ETC Kommunikation.
Testa, D., & Emery, S. (2014). Understanding the perceptions and experiences of certified
registered nurse anaesthetists regarding handovers: a focus group study. Nursing Open, 1(1), 32-41. doi: 10.1002/nop2.9
24 Tupper, J., Coburn, A., Loux, S., Moscovice, I., Klingner, J., & Wakefield, M. (2008). Strategies for improving patient safety in small rural hospitals. The Journal of Rural Health, 25(4), 352-357. doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1748-0361.2009.00243.
United States. (1978). The Belmont report: Ethical principles and guidelines for the protection of
human subjects of research. Bethesda, Md.: The Commission.
Västra götalandsregionen. (2017). Patientsäkerhetsenkät 2017. Hämtad 2018-04-23 från:
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/c85da 75e-d67e-40cd-b4c7
1e39c07ba991/Medarbetar%20och%20patients%C3%A4kerhetsenk%C3%A4t%202017.pdf?a=fals e&guest=true
Weinger, M-B., & Slagle, J. (2002). Human factors research in anesthesia patient safety:
Techniques to elucidate factors affecting clinical task performance and decision making. JAMIA,
9(6), 58-63.
Wenemark, M. (2017). Enkätmetodik med respondenten i fokus. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Wigzell, O. (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet Hur brister i bemanning och
kompetens påverkar patientsäkerheten. Hämtad 2018-02-15 från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20871/2018-2-15.pdf
World Health Organisation. (2008a). Checklista för säker kirurgi. Hämtad den 2018-01-26 från: https://lof.se/patientsakerhet/vara-projekt/material-6/
World Health Organisation. (2008b). Summary of the evidence on patient safety: Implications for
research [Broschyr] Hämtad den 2018-01-26 från:
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/43874/1/9789241596541_eng.pdf
Öhrn, A. (2013). Säker vård. I M. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans
25
Bilaga 1: Enkätfrågor
1. Vad har du för kön? Kvinna/Man
2. Hur länge har du arbetat som anestesisjuksköterska? 0-2år 3-5år 6-10år >10år
3. Teamet samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
4. När det är mycket arbete som måste utföras snabbt, arbetar vi tillsammans som ett team för att få arbetet avklarat.
Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
5. När det blir hektiskt för några på arbetsplatsen, kommer andra och hjälper till. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
6. Vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
7. Vi använder personal från bemanningsföretag eller tillfällig personal mer än vad som är bra för vården av patienterna.
Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
8. Vi arbetar under mycket hård press och försöker göra alltför mycket, alltför snabbt. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
9. Patientsäkerheten offras aldrig för att vi ska hinna få mer gjort. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
10. Vi har problem med patientsäkerheten på den här arbetsplatsen. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
11. Vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
26 Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
13. Vi får återkoppling om de förändringar som genomförts baserade på avvikelserapporter. Aldrig - Alltid
14. På den här arbetsplatsen diskuterar vi hur vi ska undvika att fel inträffar igen. Aldrig - Alltid
15. Personalen säger utan tvekan ifrån om de ser något som kan påverka vården av patienterna negativt.
Aldrig - Alltid
16. När vi har infört förändringar för att förbättra patientsäkerheten utvärderar vi effekten. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
17. På min arbetsplats får personal som varit delaktig i den vård som ledde till en vårdskada information om vad som görs för att förhindra att liknande händelser inträffar.
Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra 18. Bedömning av patientsäkerhetsnivån.
Utmärkt - Dålig
19. Viktig information om patientens vård tappas ofta bort när ett arbetslag avlöser ett annat. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
20. Problem uppstår ofta vid utbyte av information mellan enheter. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
21. Ledningen har skapat ett arbetsklimat som främjar patientsäkerheten. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
22. Ledningens agerande visar att patientsäkerheten har högsta prioritet. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
23. Ledningen verkar endast intressera sig för patientsäkerheten när en vårdskada inträffat. Stämmer mycket dåligt - Stämmer mycket bra
27
Bilaga 2:
Förfrågan gällande webbaserad enkätundersökning
Till verksamhetschef för ………...s opererande enhet
Förfrågan om tillstånd att få genomföra en enkätundersökning om Anestesisjuksköterskors
uppfattning av patientsäkerhetskulturen på en operativ enhet.
De attityder, beteende och värderingar som påverkar patientsäkerheten på en arbetsplats och präglas av organisationen beskrivs som patientsäkerhetskultur. Att tillgodose att patienten får en säker vård under operationen är anestesisjuksköterskans ansvar, delat med andra medlemmar i
operationsteamet. Syftet med denna studie är att undersöka anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskulturen på opererande enheter. Vi hoppas att denna studie kan bidra till kunskap som förbättrar patientsäkerhetskulturen på en operativ enhet, vilket kan gynna både patienter och anställda.
Undersökningen kommer att genomföras med en enkätundersökning. Frågorna som ingår kommer från Sveriges Kommuner och Landstings (2013) validerade enkätundersökning angående
patientsäkerhetskultur där vi har tagit ut relevanta delar för att skapa vår enkät. Enkäten kommer att skickas ut till anestesisjuksköterskorna via deras arbetsmail. Det är en totalundersökning som inkluderar anestesisjuksköterskor på alla opererande enheter inom region Norrbotten.
Anestesisjuksköterskorna kommer erhålla ett informationsbrev om undersökningens syfte där frivilligheten att delta betonas och anonymitet garanteras. Enkäten kommer att skickas via mail till enhetschef eller koordinator på respektive operativ enhet som vidarebefordrar enkäten till
anestesisjuksköterskornas arbetsmail. Resultaten kommer att analyseras fram i SPSS på gruppnivå och ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Resultaten kommer inte att presenteras så att någon enskild enhet går att identifiera. Vi har inte identifierat någon risk med att delta i studien. Det insamlade materialet kommer förvaras via Google formulär och är ej tillgängligt för någon annan än oss.
Ansökan har skickats för Etisk granskning enligt Luleå tekniska universitets riktlinjer för studentarbeten, för rådgivande yttrande innan den planerade studien genomförs.
Studien ingår som ett examensarbete i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning anestesi och kommer att publiceras på DiVA-portal.
Var vänlig skicka tillbaka svarstalongen underskriven till studenternas mail.
Om Du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare. Med Vänlig Hälsning
28 Lovisa Hermansson
Studerande på
specialistsjuksköterskeprogram met med inriktning anestesi. e-post: lovher-3@student.ltu.se
Ida Marklund Studerande på
specialistsjuksköterskeprogram met med inriktning anestesi. e-post: idamar-3@student.ltu.se Handledare: Angelica Forsberg Universitetslektor Tfn växel: 0920-49 10 00 e-post: angelica.forsberg@ltu.se
29 Förfrågan om tillstånd att få genomföra en enkätundersökning om Anestesisjuksköterskors
uppfattning av patientsäkerhetskulturen på en operativ enhet.
Härmed godkänner jag att ovanstående undersökning får genomföras vid
……… samt att verksamheten tar ansvar över personalen och dess deltagande i studien.
Namn: ……… Befattning: ……… Underskrift: ……….
30
Bilaga 3:
Informationsbrev gällande webbaserad enkätundersökning
Du tillfrågas om deltagande i en enkätundersökning om Anestesisjuksköterskors uppfattning av
patientsäkerhetskulturen på en operativ enhet.
De attityder, beteende och värderingar som påverkar patientsäkerheten på en arbetsplats och präglas av organisationen beskrivs som patientsäkerhetskultur. Att tillgodose att patienten får en säker vård under operationen är anestesisjuksköterskans ansvar, delat med andra medlemmar i
operationsteamet. Syftet med denna studie är att undersöka anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskulturen på opererande enheter. Vi hoppas att denna studie kan bidra till kunskap som förbättrar patientsäkerhetskulturen på en operativ enhet, vilket kan gynna både patienter och anställda.
Studien genomförs via nedanstående webbenkät. Om Du accepterar att delta ber vi Dig att besvara frågorna i bifogad enkät så fullständigt som möjligt.
Ditt deltagande är helt frivilligt och vill Du inte medverka behöver Du inte förklara varför. Vi har inte identifierat någon risk för dig med att delta i studien. Du besvarar frågorna fullständigt anonymt; det går inte att identifiera att det är du som besvarat dem. Resultaten kommer att
analyseras fram i SPSS på gruppnivå och ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Resultaten kommer inte att presenteras så att någon enskild enhet går att identifiera.
Det insamlade materialet kommer förvaras via Google formulär och är ej tillgängligt för någon annan än oss.
Undersökningen ingår som ett examensarbete i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning anestesi och kommer att publiceras på DiVA-portal.
Tack för din tid och medverkan!
Om Du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare. Med Vänlig Hälsning
Lovisa Hermansson Studerande på
specialistsjuksköterskeprogram met med inriktning anestesi. e-post: lovher-3@student.ltu.se
Ida Marklund Studerande på
specialistsjuksköterskeprogram met med inriktning anestesi. e-post: idamar-3@student.ltu.se Handledare Angelica Forsberg Universitetslektor Tfn växel: 0920-49 10 00 e-post: angelica.forsberg@ltu.se
