Isolering och beläggning för Höga Kusten-bron. Provläggning på bro BD 1377 vid Pitsund : Laboratorieprovning på utlagda material

Nr 27-1995 Titel: Författare: Projektnamn: Distribution: Programområde: Projektnummer: Uppdragsgivare: Utgivningsår: 1995

ISOLERING OCH BELÄGGNING FÖR HÖGA KUSTEN-BRON

Provläggning på bro BD 1377 vid Pitsund - Labo-ratorieprovning på utlagda material

Ylva Colldin och Åsa Nilsson

Vägteknik (Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering) 60050

Funktionskrav med verifikationsmetoder på isolering och beläggning - Medverkan vid provläggning och iso-leringsarbeten i övrigt. Höga Kusten-bron

Vägverket Begränsad div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

Provläggning på bra BD 1377 vid Pitsund -

Laboratorieprov-ning på utlagda material

av

Ylva Colldin och Åsa Nilsson

Laboratorieundersökningarna har i huvudsak genomförts vid VTIs laboratorier inom resurs-gruppen Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering. Provningarna har utförts av Asa Nilsson, Ragnhild Pettersson, Jane Salomonsson och Sofi Aström.

Kryptest har utförts av Lars Karlsson, resursgruppen Asfaltbeläggning.

Termisk sprickbildning vid låg temperatur (TSRST) har undersökts vid institutionen för Väg-teknik, KTH.

Linköping, mars 1995

Ylva Colldin

1 2 3 3.1 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.3 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 3.3.5 3.3.6 3.4 3.4.1 3.4.2 3.4.3 3.4.4 3.4.5 3.4.6 3.5 3.5.1 3.5.2 3.5.3 3.5.4 3.5.5 4.2 Orientering Produkter

Laboratorieprovning och provningsresultat NM 270 (rostskyddsprimer) Flyktiga beståndsdelar Härdning Vattenlagring Vidhäftning mot stål NM 52 T (tjärepoxi) Flyktiga beståndsdelar Vattenlagring

Vidhäftning mot rostskyddsprimer Isoleringsmatta

Tjocklek

Åldringsbeständighet - Mjukpunktsförändring

Förmåga att efter perforation motstå dynamiskt vattentryck Vidhäftning Skjuvhållfasthet Skarvremsa Mastix Stämpelbelastningsvärde Formstabilitet Kulpenetration Mjukpunkt Wilhelmi

Lågtemperaturtest enligt Herrmann

Återvinning av bindemedel och bindemedelsanalys Gjutasfalt och asfaltbetong

Stämpelbelastningsvärde Formstabilitet

Kryptest

Termisk sprickbildning vid låg temperatur

Atervinning av bindemedel och bindemedelsanalys

Kommentar

Jämförelse mellan mastix Tjörn och polymermodiñerad asfaltmastix

Jämförelse mellan gjutasfalt (GJA) och polymermodifierad gjutasfalt (Pol GJA)

Referenser Bilagor VTI NOTAT 27- 1995 p-.i _O\ D O O\ 1 \ 1 \ I O \ U I L I I LJ I L I I -D -ÄU J U JU J U J P -i i -ñH P -A HF -Åb -i L M M U J U J N N H N -t -A -A -A O \ 0 0 0 0 0 0 0 \ l N N m m 24 26

bron". Projektet omfattar bl a laboratorieundersökningar samt provläggning, av ett antal isole-rings- och beläggningssystem, på bro BD 1377 vid Pitsund.

Delredovisningen avser laboratorieprovning av utlagda material på bro BD 1377.

2

Produkter

Primer, asfaltmastix, polymerasfaltmastix, gjutasfalt, polymergjutasfalt, isoleringsmatta och asfaltbetong ingår i undersökningen. De aktuella produkterna beskrivs i tabell 1 samt i bilaga 1.

De isoleri'ngs- och beläggningssystem som ligger på bro BD 1377 vid Pitsund, framgår av tabell 2. De undersökta produkterna ingår i dessa system.

Mattprodukter tillsändes VTI före provläggningen på bro BD 1377, för inledande provning av vidhäftnings- och skjuvhållfasthet. Här redovisad provning, för matta och skarvremsa, har ut-förts på material från dessa sändningar. För övriga material gäller att prov tagits ut i samband med provläggningen på bron.

Figur 1 Bro BD 1377 vid Pitsund

Produkt Beskrivning Tillverkare

Sadofoss Asfaltprimer med 40-50 % lösningsmedel Casco Nobel, Danmark

NM 270 Rostskyddsprimer, epoxi med järnoxid Nils Malmgren

och lösningsmedel

NM 52 T Tjärepoxi med 3.5 % tjära Nils Malmgren

Asfaltmastix Enligt "Tjörnrecept" med 16.5 % Binab

bindemedel B 85

Pol.asf.mastix Med 18.5 % polymerbindemedel, Pmb 32 Binab / Nynäs

Gjutasfalt Enligt "Tjörnrecept" med 6.0 % binde- Binab

medel B 45 och 1.7 % Trinidad Epuré

Pol.gjutasfalt Med 8 % polymerbindemedel, Pmb 32 Binab / Nynäs

Isol. matta 3.5 mm SBS-modifierad svetsbitumen- Trebolit

matta; 2.5 mm skarvremsor

Asfaltbetong Asfaltbetong av typ ABS, utan polymer NCC, Piteå

(Viacotop)

Tabell 2 Isoleringssystem på bro BD 1377 vid Pitsund

System Uppbyggnad

Primer Isolering Bindlager Slitlager

l sadofoss mastix GJA GJA

4 mm 21 mm 35 mm

2 sadofoss pol.mastix pol.GJA pol.GJA

4 mm 21 mm 35 mm

3 sadofoss pol.mastix pol.GJA ABS

4 mm 21 mm 35 mm

4 epoxi tjärepoxi matta pol.GJA pol.GJA

4 mm 21 mm 35 mm

5 epoxi tjärepoxi matta pol.GJA ABS

4 mm 21 mm 35 mm

6 epoxi tjärepoxi sadofoss pol.mastix pol.GJA pol.GJA

4 mm 21 mm 35 mm

7 epoxi tjärepoxi sadofoss pol.mastix pol.GJA ABS

4 mm 21 mm 35 mm

8 epoxi tjärepoxi sadofoss pol.GJA ABS

21 mm 35 mm

under perioden 93-03 till 94-06. Undersökningen har därefter kompletterats med resultat från andra pågående utvecklingsprojekt, tex vad gäller bindemedelsanalys med BBR (Bending Beam Rheometer) och Iatroscan. Ytterligare undersökningsresultat vad gäller mastix- och gjutasfaltprodukter kommer att tillföras rapporten under innevarande år.

Undersökningen omfattar nedan beskrivna delar.

3.1

NM 270 (rostskyddsprimer)

Undersökningen har utförts i överensstämmelse med valda delar ur provningsprogram och

krav för kantförseglingspreparat av epoxi enligt Bro 94 samt VTI notat V 155, "Kantförseg-ling av betongbroar. Laboratorieprovning av epoxiprodukter".

Provningen omfattar bestämning av parametrar som flyktiga beståndsdelar, härdningstid, för-ändringar i samband med vattenlagring samt vidhäftning mot stålunderlag. Erhållna resultat framgår av bilaga 2. (I bilagan ingår även kravspeciñkationer enligt Bro 94).

3.1.1 Flyktiga beståndsdelar

Vid jämförelse med motsvarande krav för kantförseglingspreparat av epoxi, enligt Bro 94, kan konstateras att halten flyktiga beståndsdelar är hög för NM 270, vilket beror på att produkten innehåller lösningsmedel.

Vid provningen värmelagras prov 3 timmar vid 105°C.

För härdad produkt uppgår halten flyktiga beståndsdelar till 7 vikt- % (motsvarande krav för en kantförseglingsprodukt, enligt Bro 94, är 5 2 %). Härdaren i produkt NM 270 är flyktig till

49 vikt-% (kravet enligt Bro 94, för härdare och harts totalt, är 5 15 vikt-%).

Nämnda krav enligt Bro 94 har fastlagts ur miljö- och hälsovådlighetssynpunkt samt mot bak-grund av deundersökningar som utförts i samband med framtagandet av nämnda provnings-program för kantförseglingspreparat av epoxi. Bro 94 föreskriver kantförseglingsprodukter utan lösningsmedel.

För att erhålla god vidhäftning till stål måste en rostskyddsprimer som NM 270 innehålla lös-ningsmedel, uppger tillverkaren.

3.1.2 Härdning

Beträffande härdning och härdningstid kan konstateras att NM 270, efter 24 timmars härdning vid rumstemperatur, uppnått 38 % av fullt uthärdad produkts hårdhet. Vid +5°C är härdnings-förloppet mycket långsamt, och produkten har efter 48 timmar uppnått mindre än 20 % av fullt uthärdad produkts hårdhet. Lägsta temperatur vid vilken produkten kan appliceras enligt tillverkaren +5°C.

Vid provningen är harts och härdare inledningsvis rumstempererade men gjuts upp, härdar samt provas vid +5°C.

minst 12 timmar. Harts och hårdare placerades i uppvärmd arbetsbarack. Stålklaffens yttempe-ratur var cirka 10°C vid appliceringen och primerbehandlade ytor övertäcktes med plast-försedda ramar, för att uppnå bättre härdningsförhållanden och kortare härdningstid.

3.1.3 Vattenlagring

Efter vattenlagring 3 månader vid rumstemperatur (fullt uthärdad produkt) erhålls en viktök-ning på cirka 3 %, men oförändrad hårdhet. Vattenlagring vid 70°C medför mindre viktför-ändring.

3.1.4 Vidhäftning mot stål

Vidhäftningen mellan NM 270 och stål av aktuellt slag har bestämts vid en rad tillfällen. Brott

uppstår endast vid mycket höga krafter.

För provplattor som applicerats med endast ett skikt NM 270 har vidhäftningsbrott mot

stål-stämpeln erhållits vid samtliga provdragningar, varför inga godtagbara värden på

vidhäft-ningen mellan primer och stål kunnat registreras. Detta beror således på svårigheter att med

använd metodik limma fast provstämpeln mot det tunna primerskiktet. Resultat på mer än ett visst värde har härvid angivits. Dessa värden har legat mellan 1 och 3 N/mmz.

I samband med tidigare (inledande) laboratorieprovning av vidhäftning och skjuvhållfasthet för system med NM 270 har emellertid vidhäftningsbrott, just mellan NM 270 och stål, kunnat

registreras. Detta har inträffat endast i något enstaka fall, och då vid provning av system med

flera skikt av epoxi. Registrerat resultat har härvid uppgått till cirka 10 N/mm2 vid rumstem-peratur.

Figur 2 Rostskyddsprimer NM 270 appliceras på Bro BD 1377 vid Pitsund VTI NOTAT 27-1995

NM 52 T används bl a som kantförseglingspreparat för betongbroar, varför erhållna prov-ningsresultat bör uppfylla kraven i Bro 94. Avvikande värden har emellertid registrerats

be-träffande flyktiga beståndsdelar samt viktökning vid vattenlagring. Erhållna resultat redovisas i bilaga 2.

3.2.1 Flyktiga beståndsdelar

Flyktiga beståndsdelar för härdad produkt uppgår till cirka 4 vikt-%, och för härdaren till cirka 19 vikt-%.

NM 52 T är enligt tillverkarens uppgift lösningsmedelsfri.

3.2.2 Vattenlagring

Cirka 3 % viktökning erhålls efter lagring i vatten tre månader.

3.2.3 Vidhäftning mot rostskyddsprimer

Vidhäftning mellan NM 52 T och NM 270 har bestämts för provplattor som applicerats med endast dessa båda primerprodukter i ett system. Erhållna värden, med brott mellan NM 270 och NM 52 T, eller i tjärepoxiskiktet, uppgår till cirka 5 N/mmz.

Figur 3 Tjärepoxi NM 52 T avsandas på Bro BD 1377 vid Pitsund VTI NOTAT 27- 1995

Provning har utförts huvudsakligen i enlighet med provningsprogram och kravspeciñkationer i Bro 94, för svetsbara polymermodiñerade bitumenmattor. Provplattor av betong har ersatts

med provplattor av stål.

Den undersökta mattan uppfyller i stort motsvarande krav enligt Bro 94, för utförda prov-ningar, med undantag för tjocklek, åldringsbeständighet och vattentryckprovning efter perfo-rering.

Mattan är tillverkad i en tunnare variant, men motsvarar beträffande receptur för polymer-bitumen (enligt tillverkarens uppgift), en av de godtagna mattor för isolering av betongbroar som idag tilllverkas vid Trebolit. Aven stommen är av samma typ och tjocklek (250 g/m2) som för den godtagna mattan.

Erhållna resultat samt kravspeciñkationer enligt Bro 94 beskrivs i bilaga 3.

Figur 4 Isoleringsmatta svetsas på Bro BD 1377 vid Pitsund VTI NOTAT 27-1995

minst 3.0mm. Den aktuella mattan har som nämnts tillverkats tunnare, för att uppnå ett något styvare system för stålbroar.

3.3.2 Åldringsbeständighet - Mjukpunktförändring .

Beträffande mjukpunktsförändring, under lagring 6 månader vid 70°C, föreskriver Bro 94 högst 10°C i 5°C. Registrerad mjukpunktsförändring uppgår till 30°C efter 6 månader och 20°C efter 3 månader.

Mattans mindre tjocklek kan i någon mån inverka negativt på åldringsbeständigheten i detta avseende.

3.3.3 Förmåga att efter perforation motstå dynamiskt vattentryck _

Provning med perforation och dynamiskt vattentryck utförs med 1000 pulser vid 0.5 MPa.

Läckage har härvid uppstått. Mattan klarar däremot provning med 1000 pulser vid 0.3 MPa. Mattans mindre tjocklek inverkar negativt på provningsresultatet vid denna provning.

CONTROL ELECTRONICS AND COUNTER

2.5 .5 2.5 .5 LOAD FUNCTtON

Figur 5 Laboratorieutrustning för perforation i kombination med dynamisk vatten-trycksprovning

utan föregående åldringscykler, samt efter specificerade åldringscykler enligt provningspro-grammet i Bro 94.

Erhållna provningsresultat, vid provning som utförts vid rumstemperatur, ligger kring 1.0 N/mmz, med brott i mattan. Motsvarande provningsresultat efter åldringscykler uppgår till cirka 1.2 N/mmz.

Erhållna värden uppfyller således motsvarande vidhäftningskrav för betongbroar. Mattans mindre tjocklek inverkar positivt på provningsresultatet vid denna provning.

Provning har även utförts vid lägre och högre temperatur liksom under varierande omständig-heter och med variationer beträffande primerunderlag. Dessa undersökningar har redovisats i andra delrapporter (VTI notat 68-94 och VTI notat 69-94).

Figur 6 Vidhäftningsprovning utförs på Bro BD 1377 vid Pitsund

Erhållna resultat, vid provning som utförts vid rumstemperatur, uppgår till cirka 0.33 N/mmz. Motsvarande krav för betongbroar är 0.15 N/mmz.

Mattans mindre tjocklek inverkar positivt på provningsresultatet vid denna provning.

Även beträffande skjuvhållfasthet (jfr avsnitt 3.3.4) har ytterligare provning uförts också under andra förhållanden. Dessa provningar redovisas i VTI notat 68-94 och VTI notat 69-94.

Figur 7 Skjuvhållfasthetsprovning utförs på laboratoriet

3.3.6 Skarvremsa

Skarvremsa för isoleringsmattan har undersökts endast med avseende på tjocklek, vikt per yt-enhet, draghållfasthet och brottöjning, formförändring under värmelagring samt motstånd mot perforation och vattentryck.

Vid sist nämnda provning har provbiten utgjorts av en hopsvetsad bit av matta (3.5 mm) och skarvbit (2.5 mm). Inget läckage uppstod.

Provplatta av stål (med primersystem av NM 270 och NM 52 T) har även applicerats med matta (kant i kant) och en ovanpå svetsad skarvremsa, för åldringscykler och visuell bedöm-ning av eventuell blåsbildbedöm-ning. Ingen blåsbildbedöm-ning kunde konstateras.

Erhållna provningsresultat för skarvremsa redovisas i bilaga 3.

Figur 8 Skarvremsa appliceras på Bro BD 1377 vid Pitsund

3.4 Mastix

Provning på asfaltmastix och polymennodifierad asfaltmastix från bro BD 1377 har utförts

enligt överenskommet provningsprogram och -förfarande.

Mastix (enligt "Tjörnrecept") ingår i system 1 på bron. Polymermodifierad asfaltmastix (med Pmb 32) ingåri systemen 2, 3, 6 och 8.

Asfaltmastix "enligt Tjörn" smältes och blandades på plats vid bron, vid två tillfällen (olika dagar och "kok" för varje klaff). Vid första utläggnings- och provtagningstillfället smältes mastix ner i en mindre gryta (50 l s k tippgryta med manuell omrörning). Uppvärmningstiden uppgick till cirka 2 timmar, varefter prov togs ut i anslutning till utläggningen av massan.

Massans temperatur uppmättes till 190°C vid provtagningstillfället. Vid det andra

utlägg-ningstillfället användes en större s k HOAB-gryta (250 1 med maskinell omrörning).

Upp-värmningstiden uppgick till cirka 1 timme och massans temperatur var 230°C vid

provtag-ningen.

Polymerasfaltmastix uppvärmdes likaledes vid två olika tillfällen, i nämnda HOABQgryta. Vid provtagningstillfällena uppmättes massans temperatur till 200°C respektive 220°C.

Uppvärm-ningstiden uppgick i båda fallen till cirka 3 timmar.

Undersökningen omfattar provning på själva mastixprodukten samt återvinning av binde-medlet och bindemedelsanalys. Avsikten vari det senare fallet att jämföra erhållna analysvär-den med motsvarande väranalysvär-den för ursprungligt bindemedel och polymerbindemedel. På grund av mittförstånd togs emellertid inte prov ut på ursprungligt bindemedel eller

polymerbinde-medel.

Nedan nämnda parametrar har undersökts.

Figur 9 Utläggning av asfaltmastix på Bro BD 1377 vid Pitsund

3.4.1 Stämpelbelastningsvärde

Provning utförs enligt FAS metod 447-91, med stämpel lcm2 och provningstemperatur 20°C. Erhållna resultat uppgår i medeltal till 53 och 130 sekunder för asfaltmastix respektive poly-merasfaltmastix. Resultaten redovisas i tabell 3.

Stämpelbelastningsprovning har utförts på provkuber uppgjutna i pappformar i samband med utläggningen på bron. Provkuber har för varje produkt tagits ut vid två olika tillfällen (se

av-snitt 3.4).

För provkuber av asfaltmastix "enligt Tjörn" var som nämnts uppgjutningstemperaturen vid det ena provtagningstillfället 195°C och vid det andra provtagningstillfället 230°C.

Nedsmält-ning och uppvärmNedsmält-ning av massan hade pågått under som mest cirka 2 timmar. Erhållna

re-sultat varierar mellan 47 och 60 sekunder, men ingen systematisk skillnad beroende på prov-tagningstillfälle kan konstateras.

Provkubema av polymerasfaltmastix togs ut vid appliceringstemperaturer på 200°C respektive

220°C och uppvärmningstider på som mest cirka 3 timmar. Erhållna resultat ligger mellan 109

och 158 sekunder med en skillnad på cirka 35 sekunder beroende på provtagningstillfälle. Enligt Bro 94 ska stämpelbelastningsvärdet för konventionell asfaltmastix ligga mellan 60 och 240 sekunder. Motsvarande intervall för polymermodifierad asfaltmastix är 45 till 180 sekun-der. Erhållet stämpelbelastningsvärde ligger för mastix "enligt Tjörn" således något lägre än vad Vägverket föreskriver för konventionell asfaltmastix.

3.4.2 Formstabilitet

Provning utförs i enlighet med Bro 94. Provkuber vännelagras 24 timmar vid 55°C, varefter massans formförändring mäts. Skillnaden mellan uppmätta medelvärden före och efter värme-lagringen anges. Metoden grundar sig på metodik enligt DIN 1996 Teill7 (1990) "Bestim-mung der Formbeständigkeit in der Wärme", men avser endast polymermodifierad

asfalt-mastix.

Erhållen förändring i formstabilitet för den polymermodifierade produkten är i medeltal 2.0 mm. Resultaten redovisas i tabell 3.

Provkubema togs ut vid samma ovan nämnda provtagningstillfällen som stämpelbelastnings-kubema (två kuber från varje tillfälle har provats). Stämpelbelastningsprovning har ej föregått formstabilitetsprovningen.

Enligt Bro 94 får formförändringen för en polymerasfaltmastix ej överstiga 10 mm. Kravet ska uppfyllas även vid en långtidsuppvärmning av massan upp till 60 timmar, varav inledande 50 timmar vid 190°C i 5°C och resterande 6 plus 4 timmar då temperaturen höjts till 215°C i 5°C respektive 230°C i' 5°C. (Detsamma gäller för övrigt beträffande motsvarande krav för stämpelbelastningsvärdet). Formstabilitetsprovning utförs som regel ej för konventionell asfaltmastix.

3.4.3 Kulpenetration

Provning utförs enligt metodik beskriven i TP-BEL ST (Technische Prüfvorschriften für die Prüfung der Dichtungsschichten und der Abdichtungs-Systeme für Brückenbeläge auf Stahl), för bestämning av penetration och elastisk återgång för materialet. Vid bestämningen används samma utrustning som vid konventionell bestämning av penetrationen för ett bituminöst bindemedel, men med penetrationsnålen utbytt mot en penetrationskula. Pentration och åter-gång registreras, varefter den elastiska återåter-gången beräknas i procent av penetrationen.

Utvecklingsarbete pågår ännu med denna metodik vid VTI. Undersökningen kommer att

kompletteras med resultat vad gäller kulpenetration.

3.4.4 Mjukpunkt Wilhelmi

Provning utförs i enlighet med DIN 1996 Teil 15 "Bestimmung der Erweichungspunkt nach

Wilhelmi". Mastixproduktens mjukpunkt erhålles, dvs den temperatur vid vilken provet under en viss temperaturökning och belastning töjs ut och, i enlighet med motsvarande metodik för bindemedel (Kula & Ring), når botten på provbägaren.

Mjukpunkt Wilhelmi används i Tyskland vid kontrollprovning av asfaltmastix och ersätter där stämpelvärdet (enligt personlig uppgift från Herr Hartmann, ansvarig vid Deutsche Asphalt Zentrallaboratorium i Frankfurt).

Den aktuella mjukpunkten har för asfaltmastix "enligt Tjörn" bestämts till 105°C. För den polymermodiñerade asfaltmastixen ligger mjukpunkten ungefär 10°C högre. De undersökta proven härrör från tidigare nämnda provtagningar, med massatemperatur 195°C för asfalt-mastix och massatemperatur 200°C för polymerasfaltasfalt-mastix.

3.4.5 Lågtemperaturtest enligt Herrmann

Provning utförs i enlighet med DIN 1996 Teil 18 "Kugelfallversuch nach Herrmann". En kul-formad och till låg temperatur tempererad provkropp får falla fritt från en viss höjd (som mest 5 meter). Provkroppen undersöks sedan med avseende på brott och sprickor. En gradering mellan produkter kan erhållas vid provningen.

I den aktuella undersökningen har provning inletts vid -20°C och höjderna 250 cm respektive 120 cm, varefter temperaturen höjts i steg om 10°C tills provet klarat testet utan sprickor eller andra synbara skador. Polymerasfaltmastix klarar fall från 120 cm vid -20°C (men ej från

250 cm vid samma temperatur), Asfaltmastix "enligt Tjörn" klarar fall från 120 cm vid O°C

(men ej från 250 cm vid samma temperatur eller från 120 cm vid -10°C). På grund av mate-rialbrist har ytterligare kombinationer (temperatur/fallhöjd) ej provats. Resultaten framgår av tabell 3.

3.4.6 Återvinning av bindemedel och bindemedelsanalys

Atervinning av bindemedel enligt FAS metod 419-91, med diklormetan, avses. Bindemedels-halt och komstorleksfördelning bestäms.

Bindemedelsanalys på återvunnet bindemedel utförs i enlighet med VÄG 94, med avseende på ett antal parametrar:

- Penetration vid 25°C, enligt FAS metod 337-91

- _ Dynamisk viskositet vid 60°C, enligt FAS metod 340-91 - Mjukpunkt Kula & Ring, enligt FAS metod 338-91 - Brytpunkt Fraass, enligt IP 80

- Elastisk återgång vid 10°C, enligt metodik vid danskt Vägtekniskt Institut, P2.105 (1993)

Dessutom har kemisk karaktärisering av återvunnet bindemedel utförts, med hjälp av

Iatroscan och GPC. Bindemedlets styvhetsegenskaper har undersökts med hjälp av BBR. Iatroscan-metoden är en selektiv kvantitativ metod för uppdelning av bitumen i asfaltener, hartser, aromatiska oljor och mättade oljor. Tunnskiktskromatograñ utnyttjas i kombination med flamjonisering. Erhållet resultat kan betraktas som ett fingeravtryck för bitumenet.

GPC-analys (Gel Permeation Chromatography) avser kemisk karaktärisering med avseende på molekylviktsfördelning och betraktas likaledes som ett fingeravtryck för bindemedlet. BBR-analys (med Bending Beam Rheometer) utförs för bestämning av bitumenets styvhet och m-värde vid krypbelastning. En liten bitumenbalk belastas vid provningen i en trepunkts böjtest, för att simulera hur spänningar byggs upp vid fallande temperatur i en vägbeläggning. Metodiken har utvecklats inom SHRP (Strategic Highway Research Program) och ingår idag bland testmetoder i SUPERPAVE. Enligt de amerikanska kravspeciñkationema utförs prov-ning vid en temperatur 10°C högre än förväntad lägsta vägbeläggprov-ningstemperatur (enligt aktuell performance grade). Styvheten får efter 60 sekunders belastning inte överstiga 300 MPa och m-värdet ska uppgå till minst 0.300. Provningen utförs enligt SUPERPAVE på prov som åldrats artificiellt på laboratoriet i RTFO (Rolling Thin Film Oven) och i PAV (Pressure Ageing Vessel). I föreliggande mycket begränsade undersökning har återvunnet bindemedel provats vid -12°C och vid -18°C (motsvarande en vägbeläggningstemperatur på -22°C respektive -28°C, enligt SUPERPAVE).

Erhållna provningsresultat redovisas i tabell 3 samt i bilagoma 4, 5, 6 och 7.

Elastisk återgång, GPC-analys och fluorescensmikroskopi har utförts endast för

polymermodi-fierat bindemedel. (Resultat från GPC-analys saknas, men tillkommer under 1995.)

Beträffande bindemedelshalt och komstorleksfördelning kan nämnas att erhållna resultat i stort överensstämmer med de uppgifter som inlämnats av tillverkaren (bindemedelshalter 17.4 och 18.3 mot uppgivna värden 16.6 respektive 18.5 vikt-%; liksom bestämda ñllerhalter 82.7 och 81.0 mot uppgivet 83.5 respektive 81.5 vikt-%).

Ãtervunnet bindemedlet från asfaltmastix "enligt Tjörn" motsvarar enligt erhållna analysvär-den bindemedelstyp B60. Vid jämförelse med återvunnet bindemedel från analysvär-den polymermodi-fierade asfaltmastixprodukten kan konstateras att penetrationen är något lägre (5°C), mjuk-punkten 15°C högre och brytmjuk-punkten 6°C lägre än för det icke modifierade bindemedlet i asfaltmastix "enligt Tjörn". Elastisk återgång vid 10°C uppgår till cirka 70 % för det åter-vunna polymerbindemedlet. Vid fluorescensmikroskopi kan polymeren urskiljas i polymer-modiñerad asfaltmastix liksom i återvunnet polymerbindemedel. (Bilaga 6)

Beträffande lågtemperaturegenskaper och styvhetsvärden vid BBR-analys, utförd vid -12°C och vid -18°C, ligger uppmätta styvheter för båda de återvunna bindemedlen under 300 MPa VTI NOTAT 27-1995

och motsvarande m-värden över 0.300. Bindemedlet från asfaltmastix enligt Tjörn är vid båda temperaturema något styvare än bindemedlet från den polymermodifierade asfaltmastix-produkten. I figurerna 13 och 14 (avsnitt 3.5.5) jämförs samtliga i undersökningen provade bindemedel med avseende på deflektion vid -12 respektive -18°C.

Figur 10 Utrustning för Iatroscan-analys

Figur 11 Utrustning för BBR-analys VTI NOTAT 27-1995

Tabell 3 Laboratorieprovning av mastixprodukter från bro BD 1377 vid Pitsund

Provning Mastix Pol mastix

"Tjörn" Stämpelbelastning (s) 53 130 vid 200C (47 58 ;60 46) (158140;118109) Formstabilitet (mm) vid 55°C Kulpenetration (%) Mjukpunkt Wilhelmi (°C) Hermann (°C/cm) Bindemedelshalt (vikt-%) Kornstorleksfördelning IOSINDEMEDELSANALYS PÅ ATERVUNNET BINDEMEDEL Penetration (mm/10) vid 25°C Dyn.Viskositet (NS/m2) vid 600 Mjukpunkt (°C) Brytpunkt (°C) Elastisk återgång (%) vid 10°C 30 min 60 min Iatroscan / GPC fluorescensmikroskopi BBR-analys vid -12°C styvhet (MPa) m-värde vid -18°C styvhet (MPa) m-värde ca 40 Utvecklingsarbete pågår 105 (107 103; 102109) 0/120 17.4 (17.7 17.3 17.9 16.8) se bilaga 4 62 (62 62 62) 385 (385 384) 51 (5151) -9 (-10 -9 -9) se bilaga 5 98 (104 91) 0.473 (0.483 0.462) 252 (281 223) 0.330 (0.368 0.292) 2.0 (2.5 2.5 ; 2.0 1.0)

117

(117117)

-20/120 18.3 (18.3 18.4 18.2) se bilaga 4 57 (57 57 56) 3198 (3318 3077) 66 (66 66) -15 (-15 -15 -15) 69 (69 69) 76 (76 76) se bilaga 5 se bilaga 6

82

(80 84)

0.483

(0.482 0.483)

225

(228 221)

0.412

(0.438 0.385)

VTI NOTAT 27- 1995

3.5

Gjutasfalt och asfaltbetong

Provning på giutasfalt, polymermodifierad gjutasfalt samt

asfaltbetong av typ skelettasfalt (ABS) från bro BD 1377 har utförts enligt överenskommet pro

vningsprogram och -förfarande

Gjutasfalt (enligt "Tjörnrecept") ingår som bind- och slitlag

er i system 1 på bron. Polymer -gjutasfalt ingår som bind- och slitlager i systemen 2, 4 och 6

. Polymergjutasfalt ingår dess -utom som bindlager också i systemen 3, 5,7 och 8, men dåmed ABS som slitlager.

Gjutasfalten uppvärmdes på pla

ts, i HOAB-gryta. Båda broklaf

farna belades under samma

uppvärmningsetapp, som pågick under totalt cirka fem tim

mar, med påfyllning av material

efter ungefär halva tiden. Provtag

ning utfördes efter 2 timmar, vid

massatemperaturen 212°C.

Vid slutet av den totala uppvärmningstiden uppgick tempera

turen till cirka 230°C.

Polymergjutasfalten transporterad

es från Akalla. Enligt protokoll f

rån tillverkaren var den

to-tala tiden för transport och utläggning 25 timmar, varav massan

s temperatur under huvuddelen

av transporten (17 timmar) legat

mellan 170 och 180°C, och endas

t under 4 timmar legat över

200°C (mellan 201 och 210°C). Cirka en timme före provt

agningstillfället tillfördes dock

polymergjutasfaltsatsen (8 ton m

assa) ett extra block polymerbi

ndemedel på 40 kg.

Provtag-ning utfördes vid massatemperatur 206°C.

Beträffande slitlagret av ABS uppstod en del problem. Den

först utlagda beläggningen fick läggas om. Utläggning och vältning hade utförts vid oaccepta

belt låg temperatur (enligt red

o-visningsprotokoll från BINAB va

r massatemperaturen 115°C på fl

ak vid utläggningen).

Labo-ratorieanalys vid VTI på uppt

agna borrkärnor uppvisade hålr

umshalter på cirka 7 till

9 volym-%. Vid den senare utläggningen låg motsvarande m

assatemperatur mellan 180 och 190°C.

Undersökningen omfattar, som för mastixproduktema, provni

ng på själva produkten samt återvinning av bindemedel och bindemedelsanalys. Ursprunglig

t bindemedel för jämförelse finns som nämnts (avsnitt 3.4) ej. Nedan nämnda parametrar h

ar undersökts.

Figur 12 Polymergjutasfalt läggs ut på Bro BD 1377 vid Pitsund VTI NOTAT 27-1995

3.5.1 Stämpelbelastningsvärde

Provning utförs enligt FAS metod 465-93, med stämpel 5 cm2 och provningstemperatur 40°C. Erhållna resultat för gjutasfalt och polymergjutasfalt ligger på 5.9 respektive 10.5 mm (efter 30 minuters belastningstid). Resultaten redovisas i tabell 4.

Stämpelbelastningsprovning har, som för mastix (jfr avsnitt 3.4.1), utförts på provkuber

upp-gjutna i samband med utläggningen på bron.

För gjutasfalten var uppgjutningstemperaturen 212°C, efter totalt två timmar i

uppvärmnings-gryta.

För polymergjutasfalten var uppgjutningstemperaturen 206°C, efter transport från Akalla. Enligt Vägverkets anvisningar för gjutasfalt (VÄG 94) ska stämpelvärdet ligga mellan 2 och

10 mm (efter 30 minuters belastningstid).

För polymergjutasfalten uppger tillverkaren värdet 5.2 mm samt stämpelbelastningsvärde en-ligt FAS 447-91 (med lcm2 stämpel) på mellan cirka 150 och 250 sekunder (motsvarande krav enligt BRO 94 är 120 till 600 sekunder). Anledningen till att så högt stämpelbelastnings-värde (10.4 mm) erhållits vid VTIs laboratorieprovning kan ha att göra med den på bron till-förda extra mängen polymerbindemedel (jfr avsnitt 3.5).

3.5.2 Formstabilitet

Provning utförs som för polymerasfaltmastix (jfr avsnitt 3.4.2). På grund av stenmaterialets sammanhållande verkan i gjutasfalten är emellertid provning vid 55°C ej meningsfullt. Prov-ning vid högre temperaturer kan tänkas ge motsvarande information.

Utvecklingsarbete pågår med modifierad metodik vid VTI. Undersökningen kommer att kompletteras med dessa resultat.

3.5.3 Kryptest

Med kryptest avses här dynamisk enaxial belastningsprovning på borrkärnor vid 40°C. Den pulserande belastningen består av 1 sekunds belastning och 1 sekunds vila. 3600 pulser utförs i ett test. Belastningen är 100 kPa. Provning utförs på cylindriska provkroppar (marshallprov-kroppar eller borrkärnor). Prov(marshallprov-kroppar med diameter 150 mm förordas numera. Belastnings-ytans diameter är 100 mm.

Provkroppens deformation i belastningens riktning registreras. Den bestående deformationen efter provningen anges. Kryphastighet och dynamisk krypmodul beräknas. Provningsresultatet ger en uppfattning om materialets motstånd mot bestående deformation och spårbildning under trafikens belastning.

Provningsmetodiken har utvecklats vid VTI (Safwat Said) och provningen utförs med hjälp av en MTS universalprovningsutrustning. Flera års erfarenheter av provningen finns, men endast för provkroppar av konventionell asfaltbetong. Erfarenhetsmässigt ligger total bestående de-VTI NOTAT 27-1995

formationen lägre än 18 000 ;18 och dynamisk krypmodulen kring 10 MPa, för provkroppar av

asfaltbetong (MAB12, MAB 16, HAB 12 samt HAB 16).

Beträffande erhållna resultat för gjutasfalt respektive polymergjutasfalt kan konstateras att

gjutasfaltens förmåga att motstå plastisk deformation är bättre än polymergjutasfaltens. Defor-mationen uppgår för gjutasfalten till 41 200 118 och för polymergjutasfalten till nästan det dubbla. Kryphastigheten är följdaktligen hög och krypmodulen låg (1.2 respektive 2.4 MPa).

Observera att erhållna stämpelbelastningsvärden givit samma information.

Erfarenheter av denna provning för gjutasfaltprodukter saknas som nämnts vid VTI, varför det är svårt att avgöra huruvida resultaten, sett ur "gjutasfaltperspektiv", är "bra" eller "dåliga". Nämnas kan att motsvarande provning (dynamisk kryptest) just för gjutasfalt (både med och utan polymerinblandning) utförts vid Vejtekniskt Institut i Roskilde i anslutning till de mycket omfattande provningama för bron över Storebaelt. Dessa resultat ligger på samma nivåer, som de vid VTI erhållna resultaten för produkterna från Pitsund, med krypning på cirka 1 till 10 %. Provkropparna av ABS, borrkärnor upptagna från bron i Vägverkets regi, sönderföll (alla tre

provkropparna) under provningens gång varför inga resultat kunde erhållas. Borrkärnorna var

skadade till följd av utborrningen på bron, och den enligt uppgift mycket god vidhäftningen till underliggande bindlager av polymergjutasfalt, vilket torde förklara det inträffade vid kryp-testet. Ytterligare borrkärnor har ej tagits upp för provning.

Erhållna resultat framgår av bilaga 8.

3.5.4 Termisk sprickbildning vid låg temperatur

Termisk sprickbildningsbenägenhet har undersökts vid Institutionen för Vägteknik vid KTH. Provning enligt SHRst specifikationer för asfaltmassa; Thermal Stress Restrained Specimen

Test (TSRST) avses.

Vid provningen utsätts den flxerade provkroppen (5 cm x 5 cm x 20 cm; eller cylindrisk q) 5 cm x 20 cm) för en temperatursänkning på 10°C per timme varvid temperaturen vid brott registreras. Provningsresultatet ger en uppfattning om materialets termiska sprickbenägenhet vid låga temperaturer.

Undersökningsresultaten indikerar att polymergjutasfalten vid den aktuella termiska belast-ningen spricker vid lägre temperatur än gjutasfalten. Registrerad brottemperatur för polymer-gjutasfalten uppgår till cirka -35°C medan gjutasfalt "enligt Tjörn" spricker vid cirka 8 grader högre temperatur (-27°C).

Motsvarande provning utfördes också för mastixprodukterna. Problem uppstod emellertid i samband med ñxeringen av provkropparna, varför resultaten enligt KTH ej kan betraktas som

tillförlitliga.

Provningen utfördes ej för ABS-materialet.

Erhållna resultat framgår av protokoll från KTH i bilaga 9.

3.5.5 Återvinning av bindemedel och bindemedelsanalys

Återvinning av bindemedel med bestämning av bindemedelshalt, kornstorleksfördelning samt

bindemedelsanalys på återvunnet bindemedel har utförts som för mastix (se avsnitt 3.4).

Erhållna provningsresultat redsovisas i tabell 4 samt i bilagorna 4, 5, 6 och 7.

Beträffande bindemedelshalt och komstorleksfördelning överensstämmer erhållna resultat i stort med de av tillverkaren uppgivna (jfr bilaga 1).

Vid en jämförelse mellan återvunnet polymerbindemedel (från den polymermodifierade gjut-asfalten, med ursprungsbitumen Pmb 32 ) och återvunnet icke polymermodifierat bindemedel (från den konventionella gjutasfalten, med ursprungsbitumen av typ B45 och Trinidad) kan konstateras att penetrationen ligger högre för polymerbindemedlet (45 mm/ 10 jämfört med 26 mm/ 10) liksom mjukpunkten (75°C respektive 62°C).

Skillnaden vad gäller lågtemperaturegenskaper framgår av brytpunkten, som ligger betydligt lägre för det polymermodifierade bindemedlet (-18°C jämfört med -6°C), liksom av erhållna resultat vid BBR-analys.

Erhållna styvhetsvärden vid BBR-analys, utförd vid -12°C och vid -18°C, ligger för

binde-medlet från den polymermodifierade gjutasfalten vid båda temperaturerna under 300 MPa och

m-värdet över 0.300. Detsamma gäller, vid -12°C, för bindemedlet från den konventionella

gjutasfalten. Vid -18°C blir emellertid sist nämnda bindemedel betydligt styvare och regi-strerat styvhetsvärde ligger kring 500 MPa.

Vid jämförelse mellan samtliga undersökta bindemedel kan konstateras att bindemedlet från den konventionella gjutasfalten är styvast och bindemedlet från den polymermodifierade gjut-asfalten minst styvt. Rangordningen är vid båda provningstemperaturerna densamma och överensstämmer också med motsvarande rangorning vad gäller brytpunktsbestämning enligt

Fraass.

Av figurerna 13 och 14 framgår registrerad deñektion vid BBR-analys (-12°C och -18°C) för samtliga undersökta bindemedel.

Mastix 'Tjörn - - Pol mastix - ° - GJA

- Pol GJA

0 50 100 150 200 250 (5)

Figur 13 Resultat från BBR-analys. Deflektion vid -12°C för undersökta bindemedel

Mastix 'Tjörn ;§5

- - - Pol mastix 53*

- - - - GJA

' ' ' ' POI GJA

0 50 100 150 200 250 (8)

Figur 14 Resultat från BBR-analys. Deflektion vid -18°C för undersökta bindemedel VTI NOTAT 27-1995

Tabell 4 Laboratorieprovning av gjutasfaltprodukter och ABS från bro BD 1377 vid Pitsund

Provning GJA Pol GJA ABS

Stämpelbelastning (mm) vid 40°C 30 min 5.9 10.4 (6.2 5.5) (10.4 104) +30 min 2.1 2.3 (2.6 1.5) (1.88 2.68) Formstabilitet (mm) Utvecklingsarbete pågår

Kryptest se bilaga 8 se bilaga 8 se bilaga 8

Termisk sprickbildning se bilaga 9 se bilaga 9 se bilaga 9

Bindemedelshalt (vikt-%) 7.6 8.4 5.9

(7.5 7.4 ;7.2 8.2) (8.2 8.2 ;9.9 7.3) (5.7 5.9 5.9 5.9)

Kornstorleksfördelning se bilaga 4 se bilaga 4 se bilaga 4

IOHNDEMEDELSANALYS PÅ ATERVUNNET BINDEMEDEL Penetration (mm/10) 26 45 85 vid 25°C (26 25 26) (45 45 46) (86 85 85)

Viskositet (Ns/mz)

2184

43410

207

vid 600 (2194 2174) (43067 43752) (207 208) Mjukpunkt (0C) 62 75 48 (62 62) (75 76) (48 48) Brytpunkt (0C) -6 -18 -14 (-5-8 -6) (-18-20-16) (-15-15-12-12) Elastisk återgång ( %) vid IOOC 30 min - 68 (69 68) -60 min - 76 (76 75)

-Iatroscan / GPC se bilaga 5 se bilaga 5

-iluorescensmikroskopi - se bilaga 6 BBR-analys vid -12°C styvhet (MPa) 236 73 (240 232) (69 76) m-värde 0.368 0.474 (0.371 0.365) (0.471 0.476) vid -18°C styvhet (MPa) 528 (505 550) (190 - ) m-värde 0.296 (0.307 0.284) (0.364) VTI N OTAT 27-1995

4

Kommentar

Föreliggande undersökning ingår som del i projekt Isolering och beläggning för Höga Kusten-bron , och omfattar laboratorieprovning av utlagda material på provbro BD 1377 vid

Pitsund.

På provbron har åtta olika isolerings- och beläggningssystem provlagts för uppföljning från och med utläggningsåret 1993. Uppföljningen liksom här redovisad laboratorieprovning utgör viktiga pusselbitar inför valet av lämpligt isolerings- och beläggningssystem för Höga

Kusten-bron.

Tidigare redovisade undersökningar har omfattat inledande och kompletterande

laboratorie-provning av vidhäftnings- och skjuvhållfasthetsegenskaper (VTI notat 68 och VTI notat 69, 1994).

Under innevarande år utvärderas speciellt isoleringssystemens utmattnings- och lågtempe-raturegenskaper, vid Otto Graf Institut i Stuttgart samt vid Vejtekniskt Institut i Roskilde. In-satserna från VTIs sida omfattar i det projektet uppläggning och dokumentation samt kontrollerande laboratorieprovning på ingående material. Här redovisade undersökningar och resultat utgör grunden också för dessa utmattningsprovningar.

Beträffande här redovisad undersökning av ingående material på Pitsundsbron jämförs nedan den icke polymermodiñerade asfaltmastixisoleringen (',mastix Tjörn , referens i överensstäm-melse med befintlig isolering på Tjörnbron) med polymermodifierad asfaltmastix

(SBS-poly-mer).

4.1

Jämförelse mellan mastix Tjörn och polymermodifierad

asfaltmastix

Stabilitet, förmåga att motstå plastisk deformation vid högre temperatur

0 Den polymermodifierade asfaltmastixen (med Pmb 32) från provbron har bedömts som mer stabil vid högre temperaturer än den icke polymermodiñerade mastixen (referens-mastix Tjörn med B 85). Detta framgår av erhållna stämpelbelastningsvärden och form-stabilitet, vid 20 respektive 55°C, liksom av mjukpunktsresultat enligt Wilhelmi (105°C respektive 117°C).

Det återvunna bindemedlets penetration och mjukpunkt (K&R) ger information i

överens-stämmelse med detta (62 mm/ 10 respektive 57 mm/10 samt 55°C respektive 66°C ). 0 Styvhet och sprickbenägenhet vid lägre temperatur

Den polymermodiflerade asfaltmastixen är mindre styv vid lägre temperatur liksom mindre sprickbenägen. Detta påvisas vid fallprov enligt Herrmann (' impact ) samt framgår av er-hållna brytpunktsresultat och BBR-analys på återvunnet bindemedel. (Trepunkts böjtest vid låg temperatur pågår, på balkar av asfaltmastixmaterialen.)

Erhållen brytpunkt för bindemedel från mastix Tjörn uppgår till -9°C medan motsvarande värde för bindemedlet från den polymermodifierade mastixen är -15°C. Erhållna styvhets-värden vid BBR-analys anger att bindemedlet från mastix Tjörn är det styvaste binde-VTI NOTAT 27- 1995

medlet vid de aktuella provningstemperaturerna, -12°C och -18°C (motsvarar en vägbe-läggningstemperatur på -22°Crespektive -28°C enligt SUPERPAVE).

Sammanfattningsvis kan således konstateras att den polymermodifierade asfaltmastixpro-dukten från provbro BD 1377 vid Pitsund är mindre deformationsbenägen vid högre tempera-turer än referensmastix Tjörn samt att den har bättre lågtemperaturegenskaper.

Ytterligare provning vid låga temperaturer är av intresse. Trepunkts böjtest, på balkar av asfaltmastixprodukt, pågår inom projektet. Kompletterande BBR-analys, tex vid -24°C

före-slås dessutom.

4.2

Jämförelse mellan gjutasfalt (GJA) och polymermodiñerad gjutasfalt

(Pol GJA)

0 Stabilitet, förmåga att motstå plastisk deformation vid högre temperatur

Pol GJA från provbron har befunnits mindre stabil vid högre temperaturer än GJA-produk-ten från samma provläggning och bro, vilket framgår av stämpelvärde och utfört kryptest-försök (båda vid 40°C).

Pentration och mjukpunkt på återvunnet polymerbindemedel vittnar emellertid om att

poly-merbindemedlet från den aktuella polymergjutasfalten är minst lika stabilt som polymer-bindemedlet i den motsvarande asfaltmastixprodukten (lägre penetration och högre mjuk-punkt). Pentrationen för polymerbindemedlet i Pol GJA är dock högre än för bindemedlet från GJA (B45 och Trinidad); 45 jämfört med 26 mm/10. Mjukpunkten för Pol GJA ligger högre än för GJA.

0 Styvhet och sprickbenägenhet vid lägre temperatur

Pol GJA har bättre lågtemperaturegenskaper än GJA. Undersökningen vid KTH, med avse-ende på termisk sprickbenägenhet, anger en för Pol GJA åtta grader lägre brottemperatur (-35°C jämfört med -27°C).

Brytpunkten för återvunnet bindemedel ligger 12°C lägre (-18°C jämfört med -6°C). Bindemedlet är enligt BBR-analysen också betydligt mindre styvt (överensstämmande med polymerbindemedlet från polymerasfaltmastixen).

Sammanfattningsvis kan vid denna jämförelse konstateras att polymergjutasfaltens lågtempe-raturegenskaper visat sig påtagligt bättre än den icke polymermodifierade gjutasfaltens mot-svarande egenskaper, men att detta inte befunnits vara fallet vad gäller deformationsbe-nägenhet

Den större deformationsbenägenheten hos Pol GJA från provbron kan ha med transporten och/eller en inhomogen produkt att göra. Efter transporten av polymergjutasfalten från Akalla till bron i Pitsund tillsattes extra polymerbindemedel (40 kg Pmb 32 på 8 ton massa), cirka en timme före provtagningen. Vid provtagningen togs prov ut vid ett och samma tillfälle för stämpelvärdesbestämning (kuber), kryptest (block, ur vilka sedan borrkärnor togs ut) och ter-misk sprickbildningstest vid KTH.

Det bör nämnas att uppgivna stämpelvärden från tillverkaren ligger betydligt lägre än de resultat som erhållits vid VTI. För produkt som levererats för utmattningstest till Otto Graf Institut och Vejtekniskt Institut har likaledes godtagbart låga stämpelvärden uppgivits.

Anledningen till polymergjutasfaltens sämre deformationsegenskaper bör klarläggas. Ytter-ligare stämpelbelastningsprovning på tillgängliga kuber bör utföras. Kompletterande provning med avseende på formförändring (metod under utveckling) vid någon temperatur kring 70°C eller mer bör kunna ge värdefull information.

Trepunkts böjtest vid låg temperatur pågår, som för asfaltmastixprodukterna. BBR-analys vid ytterligare lägre temperatur(er) är också för gjutasfaltprodukterna av stort intresse och föreslås

därför.

5

Referenser

BRO 94. Allmän teknisk beskrivning för broar. Vägverket. 1994.

Colldin Y. & Salomonsson J. Kantförsegling av betongbroar. Laboratorieprovning av epoxiprodukter. VTI notat V155. 1991.

Colldin Y. Isolering av betongbroar. Provning av polymerbitumenmattor. Rapport

1991:01. KTH Stockholm. 1991.

Colldin Y. & Nilsson Å. Isolering och beläggning for Höga Kusten-bron.

Laboratorieundersökning av vidhäftnings- och skjuvhållfasthetsegenskaper. Inledande

provning. VTI notat 68. 1994.

Colldin Y. & Nilsson Å. Isolering och beläggning for Höga Kusten-bron. Laboratorieundersökning av vidhäftnings- och skjuvhållfasthetsegenskaper. Kompletterande provning. VTI notat 69. 1994.

VÄG 94. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket. 1994.

'I

SB

F3

/2.

3]

Ca

sc

o

No

be

l

_

AS

FA

LT

PR

IM

ER

84

01

LA

B.

NRf

60

-3

08

9

_|

IN

DE

HO

LD

ER

:

HE

PT

AN

30-407

3

TO

LU

EN

10

-1

57

2

XY

LE

NE

R

0-5%

NE

GE

T

BR

AN

DF

AR

LI

G.

-'

"

"

:'

HO

LD

ES

VIB

<F

RA

AN

T/

FN

DE

LS

ES

KI

LD

ER

.

;

RY

GN

IN

G

FOR

BI

rm

.

.

:U

ND

GA

KO

NT

AK

T

ME

D

QU

NE

NE

.

.M

Å

IK

KE

WE

LD

ES

IK

LO

AK

AF

UJ

B.

.

.T

RE

F

EO

RA

NS

TA

LT

NI

NG

ER

NO

D'

STA

TIS

K

EL

BU

RI

CI

TE

T.

:13

acw m-mm

QEQPQ

Ca sc o No be l A / S 2-4 Pm st cm os cvc j D K * 3 4 8 0 Fr cd cn sb or g. De nm ar k I_ 11. 25 8

Datablad NM Stálprimer 270

NH Stalprimer 270 är en epoxi baserad lösningsmedels-nal tig järnoxidprimer.

Vid bl.a. kvalificerad rostskyddsbehandling, är det av största vikt att primerskiktet har en god vidbäftning. En nyblästrad stalyta är som regel ett bra underlag, men redan efter några minuter har järnet angripi ts av fukt och luftföroreningar. Detta skikt av järnsal ter har en negativ inverkan på vidhäftningen av lösningsmedelsfria

epoxisystem..

Vidare kan luften från 'kompressorn 'innehålla små mängder olja, eller man berör den blästrade ytan med händerna. Denna mycket tunna olje- resp. fettfilm påverkar '

vi dbäftni ngen .

För att erhålla en hög vidhäftning, maste primern

innehålla ett fettlösande lösningsmedel som kan trans-portera föroreningarna in i primerskiktet.

NH Stalprimer 270 är framtagen speciellt för att få

största möjliga vidhäftning till stal.

NM Stalprimer 270 appliceras med rulle eller pensel. DAIA

Typbe teckning: NI! Stal primer 270

Härdare: NH Härdare 271 Blandningsförb. : HartaHärdare 1 00-20 Densitet: 1290 kg/m*

.2495 mPa - s

i. I i Vidbäftn. till

blästrad stalplat: större än 8,5 M Pa (se protokoll s. 53)

Torrhalt:

'

92 x

(HV/9a: I N/mmz)

Lägsta härdningstemp: +5 'C

Åtgång:

30-100 3/1222

Kulör: Grå

Statsstorlek:

4,5 +..a,.9 = '5, 4 kg"

Verktyg rengöres i aceton

N I LS AB Certifi'ate NOJZ SS/ISO 9003

.W

W

W

'? *'" i " v 5. !! U I rv F0 ti ll A1 ? I 0 hl -Ri sk er oc h sk yd dsåt gär de r -. l - á -_ -_ -_ -_ -_ -H a nd e l s n a m n . . . . . . . . . . . . . . . N M H år d a r e 2 7 1 köp ar en s be näm ni ng .. .. .... H o s k öp a r e n g r a n s k a d a v. .. i g n . . _ . g . . . . . . q . . ' . . . .. . . . . g . ' | D a t um . . åP röd uk ttyp /a nva nd nl ng .. .. . NM Hår da re ti ll NM St ál pr lm er 27 0 .. 4 41 W §a s n h 4 r án . .. . ' I , -' Ht hdte xt .. Br an dt afli gt .' Fa rl lg t vid in an dn in g; hud ko nt ak t oc h för tär in g, ka n ge al le rg i. i ; .. 40 33 :» Fa ro sym bo l. Pr at an de oc h Br an df ar li gt . -" -._ .a ._ \ -e -q -. -n xn s o p n n n -L -L -_ -- -L -a -- -. -L -yl na nd nl ng ka n ge up ph ov ti ll hhvud va rk ,l ma tt he t'co h yr se l sa mt ir ri ta ti on på sl em hi nn or na . Hüd kön ta kt oc hst än k 1 ög on en ka n ge tr ät skad or ;( sl ka li skt) . F ör f år l n g g e r s ve d a . 1 m un o c h s va l g sam t m a g s m a r t o r . Ri sk för fr atsk ad or . * L L ; Z -L -- -B R A N D oc u E X PL O S I O N S F A R A - é - -- -An go rn a ka n bi lda e xp l o s i v bl an dn lng me d luf t. ' ---r -r öa s a yoc a n n k A T G A RD E R -- -L a -_ -_ -Go dl üftvöxl in gän oc h pun ktsug ka n be höva s. möj li gh et ti ll ög onsp ol ni ng sk al l fi nn as pa ar be ts pl at se n. Ej rök ni ng , el d elle r sve ts ni ng . ---P E R S O N L I G skvn ns ur aus TNIN G- -- L- ---- -_ -L äm pl i g a s k yd d s k l äd e r, p l a s t h a n d s k a r . s k yd d s g l a s ög o n e l l e r a n s i k t s s k år m . 2: 21 :1 4-;; 7_ ---'ÖR ST A HJ ÄL P- --14 :, -_ --.; -7 aa -. ;. ;ü; a-l; -- ;- a--a -e

--i

ñáñâñi

åg

ft

lt

?

18

k

luf

t

oc

h

v1

1a

."

i

c-v»+

.I ;S *\ -' -ou -. _zu-l . s" .1 ) . ' V 1 I J I ' ' ' : vu :1 . . i l .. .h a ' 0 . . . i U . .2 -. E 1a ki å? §f êa åéa v_ de ds tän kt a kl äder . ?va tt a me d tvål oc h va tt en .

lf ; " _. l. , . W . . ._-.' . _ .1 A. : .h r' \ §1 5nk. l ög on .' §p ol a gena st me d va tt en il5 -3 O mi nut er . Ko nrak ta läk ar e. \r or t& F' " .) . _k räk ni ng . .F «' 't' J -"' Ko nt ak ta läk ar e. A ' - é -Ar c xn n s n vxn BR AN D - -- - -Bl äc k me d pul ve r 1 skum el le r ko ld io xi d. -: -- -S P I L L H i nd r a s f r ån a t t k o m ma uP P-1 a vl o p p . V a l l a s in m e d s a n d e l l e r j o r d och -e -b ---F O R E T A G S I N T E R NI N F O R M A T I O N ---L - -O C H S A N E R I N G -_ . . . . . . -_ :1 hg ,1 .l cs oe na st et t pa r gl as mj öl kel le r va tt en ._ Fr amka ll a ej -d -h -_ _ b -_ s a m l a s -..----Ug färda nd ed at UI \' 1 N 4 $ 42 u QR LJ .I N Fcr §|4 e 1'I 0 N K l a ss i f i c e r i n g , sa m m a n s ät t n i n g o c h e g e n s k a p er H an d e l s n a m n . . . .. . . . . . . . . . . . N M S t ål p r im e r E 7 0 K e m / t e k n p r o d uk t b e n äm n i n p . . P r o d uce n t . . . . . . . . . . ... . . . . . E poxi p r o d uk t N i l s M a l m g r e n Q B B ox 2 0 3 9 4 4 2 0 2 Y T T E R BY U tf är d a r e / k o n t a kt p e r s / a vd . . 0 -. . . -N i ls M a l m g r e n R B T e l . . O a Q 2 79 3 b 1 0 --- -K L Q S S I F I CE R I N G E N L I G T S U EN S K L Q G S T I F T N I NG - u- w - w-M är k n . p l i k t ig va ra . Ja , B e k ämb n i n g s m e d el . . . N e j M är kn i n g s k a t e g o r i . . H äl s o s k a d l i g B r a n d f ar l i g va ra .. . Ja , E xp l o s i v va r a . . . . .. N e J M är k n i _ -a t e g o r i . . B r a nd f a r l i g -- -T R RN S P O R K L R S S I F IC E R I N G -M --e ue e -" -F N F ör p . g r up p . . . . I I I F N n r . 1 3 0 7 I M D G (s jö) C l a s s . 3 . 3 P a g e.. 3 3 9 4 E m S N o . 3 -0 7 Q D R / R I D / Q D R »8 / RI D * S ( b i 1 -t âg . . . . .. K l a s s . 3 . 3 1 (c) D G R ( f 1 Y Q ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o C l a S S . 3 N F R G N o . 31 0 ---- -S Q M M Q N S ÄT T N I NG S U P F G I F T E R wu-n "0 -" ø-* un e n * u n Äm n e n s o m g e r va r an d e s s e v h äl s o fa r l i g h e t C AS -n r H a l t K H g v asoe a-ás »a #1 4 -. -_ a n n u-. _ 0 4 0 0 -u. D lg l yc i d yl e t e r B i sfe n o l H ( m o l ek yl vi k t ( 70 0) X yl e n 1 3 30 -3 0 -7 8 X B A nd r a äm n e n -- -F Y S I K Q L I S K Q / K EM I S K Q E G E N S K A PE R -e v-" --" -* -U ar ub e s k r i vn . . G rå f l yt a n d e va r a me d s va g luk t av Xyl en . UL sW Uvi te tq ca üÄO O' m-Pa ås : Añ, wn§, y; ; 7r up m3 ,ül wña Ko kp un kt .. .. .. 14 5 °C St el n-/smäl tp . oc: :d kñr ä$ 6t ;äl äs os áhmug /h R e l . g a s d e n s ( l uf t= 1 ) . . . . . . . . . . . . . 3 .7 F l a m p un k t . . . .. 3 0 °C T än dt e m p . . . . . . ) 5 0 0 °C E xp l . o m r . Ån g t ryc k . . . . . . 5 m mH g 0 , 7 k p a vi d. . . . . 3 0 °C p H i k o n c . .. . . p H i R e l a vd . h a s t . E t e r = 1 . . . . . . . . . . .. . . . . . . 1 4 Lös l. i_ or g. l ös n . m ed. . . . . . L ös l . i va tt e n . . . . . S p ec . e g e n s k a p e r e l l e r r i s k e r . . vo % b r uk s l ös n i n g B un c = 1 0 0 . l ös l i n i d e f l e s t a . . . . . .. . . . . . . . vi d 3 0 °C vi . . . d e n ---- --BI OL DG IS HH EG EN Sknp sn u- -u»- x- u »- «u«--" »««- «» -. _ _ . . _ n _ u _ _ . ._ _ . _ I N F ( J R M A 1 ' I O N _ -. . . -. . _ _ . . . _ . . . -. . . . . _ . . . . . . _ . . . . . . . . . -. . . . .. . . . . . . . . . . . m . . . . -. -. . . . . _ . a n vän d e s t i l l s a m m a n s m e d N M 'i år -d ar e 3 7 1 .

g Ut fär da nd rd it us 7 19 91 -0 1-01 U F1 R LJ I N F'C) R M ca 'r I O hl R i s k e r o c h s k yd d s åtg är d e r «' _ _ _ _ -_ _ -_ -. . . s -o . . . -_ -0 _ _ _ -_ -_ -_ -_ -_ -_ -. -_ -_ _ -_ -_ -. -_ -_ _ _ -H a n d e l sn a m n . . . . . . . . . . . . . . . N M S t âl p r i m e r E 7 0 K öp a r e n s b e n äm n in g . . . . . . . . Ho s k öp a r e n g r a n s ka d a v. . . Si gn .. .. .. .. .. .. ...5 %. .. .. p r o d uk t t yp / a n vän d n i n g .. . . . D a t um . . E p o xi p r i m e r ---- --M ÄR K N I N G -- -_ -4 -- -; -_ H uvud t e xt . . B r a n d f a r l i g t . F a r li g t vi d i n a n d n i n g o c h h ud k o n t a k t , a l l e r g i k a n g e F a r o s ym b o l . Q n d r ea s k o r s o c h B r a n d f a rl i g t -- -H ÄL S O F R R Q -r -I n a n d n i n g k a n ge up p h o v t i l l h uvud vär k , m at t h e t oc h yr s e l . H ud k o n t akt -k a n l e d a t i l l s e n s i b i l i s e r i n g . . s t än k i ög o n o rs a k a r i r r i t a t i o n me n s a n n oli k t ic ke a l l va r l i g a ad a . -4 -a R n N D OC H E X P LO S I O N S F Q R Q -- -_ -- -Ån g o r n a ka n b i l d a exp l o s i v b l a n d n i n g m e d luf t. -F ÖR E B Y G G Q N D E ÅT G ÄR D ER -G o d luf t växl i n g . P un k t s ug kan b e h öva s . EJ r ök n i n g, s ve t s n i n g . el d gn i s t o r e l l e r -p E R S O N L l G SK Y D D S U T R U S T N I N G -- -n -n -L äm p l ig a s k yd d s k l äd e r , p l a s t h a n ds k a r o c h s k yd d s g l a s ög o n e ll e r a n s i k t s -s k är m . -- -F ÖR S T Q H JÄL P -- - w- »-- - u-l n a n d n i n g . . . . F r i s k luf t oc h vi la. H ud k o n t a k t . . . T a g a v n e d s t än k t a k l äd e r , t vät t a m e d t vål o c h va t t e n .

-6

s tän k i ög on . S k öl j m e d m yc ket va t t e n . K o n t a k t a läk ar e. För tär in g. .. . Fr am ka ll a ej kr äk ni ng , om be sör J me di ci ns k vår d. -ÅT G ÄR D E R V I D B R A N D B l äc k m e d p ul ve r e l l e r sk um . ° .L IF -- -H u "' " '-U t s p i l l t m a t e r i a l s ug s up p me d t o r r s a n d e l l e r j o r d o c h s a m l a s up p. ---F öR ET RG SI NT ER N I N F O R M Q T I O N -. ----\_-.__... ., -.-Qc-.u ' Q G R ( f 1 yg ) . . . . D O O O C O O O U I U . . . O O -. . . C l a s S I 3 U Fä R LJ I N F' CJ R "1 1% T I (3 N K l a s s i f i c eri n g , s a m m a n s ätt n i n g o c h e g en s k a p e r H a n d e l s n a mn . . . . . . . . . .. . . . . . N M H år d a r e E 7 1 K e m / t e k n p r o d uk t b e n äm nin g . . E p o xip r o d uk t p r o d uc e n t . . .. . . . . . . . . . . .. . . N i l s M a lmg r e n Q B B o x 81 3 9 ' 44 3 02 Te l. .0 30 3-93 6 10 Y T T E R B Y U t f är d a r e / k o n t a kt p e r s / a vd . . N i l s M a l m g r en A B -- -r r -r KL Q S S I F I C E R I NG E N L I G T S V E N SK L R G S T i F T NI N G -r r r t Mär k n . p l i k t i g va ra . J a \ .. ' _. Be käm pn ings me de l. .. NeJ . ,, ' i Mär kn in gs ka te gori .. Fr ät an de ,5 ,. _ ,4ñ3 - _Bran df arli g va ra .. . , E xp l o s i v. va ra . . , . . , M är k n i n n ' k a t e g o ri . . J a . ., .. ' _ .N eJ . i " '. ,. .. ;, Br an df arli g ' ,: 1_ J' ?S Q: --r áá-vr TR QNSP OR KL QS SI FICE RL NG -r --rñr -" -á--1 7: "7jr ?; :w, FN För p. gr up p... . II I FN nr . 13 07 " "' IM DG (s jö) Clas s. .. 3. 3 Page .. M3 39 4; Em SN o. _ _m F G Np .. 31 3 -0 7 AO R/ RI D/ QD R-S/ Rl D-Si bi l-tåg .. .. .. Kl as s. 3. 31 <c ' -? "-* -* S R M M Q N S ÄTT N I N G S U P P G I F TE R r -f ár r ñ-" -" *" - w-" ' * " -" 7 -* ; r -Q Äm ne n so m ge r va ra n de ss ev häl sp fa rl ig he t; CR S-nr 88 55 á1 3-3' 13 30 -8 0-7. a H h. 1t x 30 . . 1 9 : ' 1 ' 5 " l s o f or o n d i a m i n xvl e n B n n d r a äm n e n i ' ' ' i ' " i " % J _. ' .4 , _-'r -.1 . _ r . . . -. A 1 _ v . -r " -** r * -F Y S I K Q L I S KQ / K E N I S K Q E G E N SK Q P E R -- -á" -r Ua rub es kr ivn .. Gul br un vät sk a me d st ic ka nd e am mi niak li kn an de gl uk

Ivm

euvm

ub

me

me

sm

eO

HW

QP

ag

gu,

'

'

*L

*

1. 45 ,, _ °C -. §t e1 n-_{s mäl t _oç ' ' 'R b1 .g as ae ns li nf t-il ll .. .. f. l. ;2 :3 2? '9 F1 mpu kt .. h. , .I B d eg ., ., . r)50 0 :C Exp l. om r. , :b åt byn g. ;1 .; up : ?vi åi zl [ vc ^i ° -* ' p_ 1ko nc ,. .. ._ .. .. . , ,' .p H! .L -, i. . ,, .s bruk sl ös hi p, R5 ) áöä; h as t:E éåêái ;. ;; .. .2 G, :,.. :i .: 1 4_ g f 19 8uäên io o. 9i ig Lösl. 1 or g. lös n.me d. .. .. .. .. .: :; t... ;' iös ii g 1 aa fl es ta . Lös l. i va t t e n , . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . & . .. D, L vi d 2 0 Sp ec . e g e n s k a p e r A E_ Äf ;$'l _ " '' * m ' " e l l e r r i s k e r . . L ös n i n g i va t t e n är s t ark t a l k a l i s k .

K o k p un k t . . . .. .

§9

4um

r°°

e o o .-, °c 5 " 4 -A T A r : k vøi . -, i, {a xo yp exs kq ue GE Ns kn pe e4L4 ---; ---a u--m -421 ? 'f ' 'vl -öU R I G I N F O R M A T I O N -* - » - »-un

-Datablad NM Tjära 521 och

NM Tjära 5.21" Tix

NM Tjära 521' är en lösningsmedelsfri tjärepoxi med mycket låg tjärlzalt (3, 5%).

Anledningen tillden laga halten tjära, är att undvika snabb åldring och försprödning.

NH Tjära 52T är ett billigt alternativ .för att

yt-skydda betong både inom och utomhus, där den svarta färgen saknar betydelse.

NM Tjära 521' kan fyllas med kvartsand för tillverkning av

utfyllnadsbruk eller dräneringsskikt. Ytor som skall

beläggas med NM Tjära 521' skall vara rena från damm, olja och kemikalier.

NH Tjära 521' appliceras med pensel eller rulle. Lägsta temperatur för användandet är ca +5'C. 12m

Typbeteckning: NM Tjära 527' \ - NH Tjära 523 Tix

NH Tjära 521 Tix .har samma data som

NH Tjära 521' utom viskositeten som

är Tixotrop.

Härdare: NH Hårdare 905 I...

Blandningsförb. : Harts-Härdare 100-100

Användningsområde: Isolering av betong och stål mot vatten och-kemikalier. Lämplig för broar, busgrunder etc..

Pa vertikala ytor användes Tix 521' som ger -tj ockare ski kt .

Densitet: 1220 kg/mâ _

Viskositet: 2 Pa-s . - Tixotrop

Pot1.á::rézs' .*1?00;g?20:90:

Dragballfasthet: 20 MPa Lägsta bärdningstemp: +5 'C Kul ör: Svart Satsstorl ek: 3, 5+3, 5 =' 7 kg Åtgang: ca 0, 5. kg/må'

Verktyg rengöres 1' aceton

NILS MALMGREN AB Certificate No.12 SS/'ISO 9003

I§9 I§U II UI "" ' * ' v 2\ R UI :4 F o rzr 4. A T I (3 N R i s k e r o c h s k yd d s åt g är d e r H a n d e l s n a m n . . . . . . . . . . . . . . . N M H år d a r e 9 0 5 K öp a r e n s b en äm n i n g . . . . . . . . H o s k öp a r e n g r a n s k a d a v. . . S i g n . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . D a t um . . P ro d uk t t yp / a n vän d n i n g . . . . . E p o xi p r od uk t / H är d a r e - -M ÅR K N I N G -- --ê -- -H uvud t e xt . . F r ät a n d e F a r o s ym bol . F r ät s ym b o l -H ÅL S O F A R A -- --s -A m i n e r na i h är d a r e n h a r e t t m yc k e t l a g t ån g t r yc k men i n a n d n i n g a v h ög a ko n -c e n t r a t ion e r k a n g e s ve d a i näs a o c h s va l g . H uvud vär k o c h i l l a m åe n d e k a n t i l l k o m m a . ' I . un d k g n t a k t kan g e s ve d a , r o dn a d o c h f r ät s ár . U p p r e p a d k o n t a , ;_ : a n o r s a k a a l l e r g i s k t e ks e m . ,V S t a n k ; i _ ög o n e n g e r i n t e n si v s m är t a . R i s k f ör f r ät s år m e d be s t åe n d e s k a d a . EQ LI AL Ln g ge r sve da i mun oc h sva lg sa mt ma gs mär tor. Ri sk för fr ätsk ad or . -4' ---- --BR AN D oc s sxb Lo si ON SF AR A- ---L -5 -L -t 1 --+ --F ÖR EB YG GA NDE_ AT GÅR DE R ---- -- -a -Se ti ll at t luf tväxl in ge n är go d. Meka ni sk ve nt il at io n oc h pun kt sug ka n b e h öva s . B e h ål l a r e h ål l e s s å l ån g t s o m m öj li g t s l ut n a . M öj l i g h e t t i l l ög o n -s p o l n in g s k a l l f i n n a s p å a r b e t s pl a t s e n . -e -P E R S ON L I G S K Y D D S U TR U S T N I N G -- -ögo n s k yd d , a n s i k t s s kyd d o c h s k yd d s h a n ds k a r k ; e n g ån g s g ve r a ll . -' .' u" . -+ - -4 -F ÖR S T A H JÄL P -e --4 -+ --4 -In an dn in g. .. . Fr is k luf t oc h vi la . Vi d kva rståe nd e be svär ko nt ak ta läk ar e. Hud ko nt ak t. .. Tag ge na st av ne ds tän kt a kl äd er . Sk öl j om ed el ba rt hud en me d myc ke tva tt en . ' St än k i ög o n . S p o l a g e na s t m e d va t t e n i m i n s t 15 m i n ut e r . S n a r a s t t i l l _ ög on läk ar e. -' \ ' F ör t är i n g . .. . G e g e n a s t e t t p a r g l a s m j öl k e l l e r va t t en . F r a m k a l l a ej kr äk ni ng . Om ed el bart ti ll sj uk hus . ' '/ ' -- -A T G A R D E R V ID B R A N D -- - Å-e -- -S l äc k m e del : va t t e n , s k um , p ul ve r e l l e r k o l s yr a . -- -S P I L L OC H S A N E R I N G -- --b -U t s p i l lt m a t e r i a l up p s ug e s me d t o r r s a n d . H i n d r a s f r ån a t t k o m m a i a vl opp . -- ---F ÖR ET AG SINT ER N I N F O R M A T IO N -- -,p H i k o n c . . . . . p H i U H ' U I ' U I V A. I§ U 1 ri F 0 i! M ll T I () N K l a s s i f ic e r i n g , s a mm a n s ät t n i n g o c h e g e n s k a pe r . -_ -_ -H an d e l s n a m n. . . . . . . . .. . . . . . . N M T j är a 5 2 T Ke m / t e k n p ro d uk t b e n äm n i n g . . Ep o xi p r o d uk t Prod uc en t. .... .. .. .. .... .. . Ni ls Ma lm gr en AB ' Bo x 20 39 .' ;_ 1. 44 2 02 YT TE RB Y ' ' '* ' * U t f är d a re / k o n t a k t pe r s / a vd . . N i l s M a l m gr e n A B -- -K L A S S IF I C E R l N G E N L I G T S V E NS K L A G S TI F T N I N G -M är k n . p li k t i g va r a . J a B e käm p n i n g s m ed e l . . . N e j M är kn i n g s k a t e g o r i. . H äl s o s k a d li g B r an d f a r l i g var a . . . N e j E xp l os i v va r a . . . . . . N e j M är k n in g s k a t e g o r i .. '9 : ' -* ' -' " * -T R A N S P O R K L ÅS S I F I C E R l N G FT -" " " -- -11 F N F ör p . g : up p . . . . F N nr . I M D G ( s j ö) C l a s s . P a g e . . E m S N o . M F A G No . A D R / R I D / A DR -S / R I D -S ( b i l -t åg . . . . . . K l as s . D GR ( f l yg ) . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . . . C l a s s a -- -S A M M A N S ÅT T NI N G S U P P G I F T E R -- -e -n - éê-4 e -e 4 A Äm ne n so m ger va ra n de ss ev häl so fa rlig he t ' C A S -n r H a l t % H g v D i gl yc i d yl e t e r Bis f e n o l A 2 5 0 6 8 -3 8 -6 6 0 -1 00 ( m o l e kyl vi k t < 7 0 0) B A n d r a äm ne n ---- --FY SI KALI SK A/ KE MI__ Va rub es kr ivn .. Lj us gul vät sk a. ' h. u-' 2. .. . .. f Ko kp unkt .. .. .. .> 150' 9C . St el n-/s mäl tp . . 'C 'üäüm li «k , 23 §yT R e l . g a s d e n s ( 1 uf t = l ) . . -. . . . . . . . . . Fl am pun kt .. ... >1 50 'C Tän dt em p. .... . >1 50 'C Exp l. om r. A n g t ryc k . . . . . . < 0 ,0 0 1 k P a vi d . . . . . . 20 'C

% ; b r uk s l ös n i n g Re l avd . hast . Et er =1 .... .. .. .. .. .. .... «l BuA czl oo . L ös l . i o r g . l ös n . m e d . . . . .. . . . . . . . . . . . . l ös l i g . i d e f l e s t a Lös l. 1 va tt en .. .. .... .. .. .. .. .... .. .. . ol ös lig vi d 20 -c S p ec. e g e n s k a p e r e l l e r r i s ke r . . ---- ---B IO LO GI SKA EG EN SK AP ER --Å ---4 --; ---él él --+i ---- -ÖV RIG I N F O R MA T I O N -- -- -L -A n vän d e s t i l l s a mm a n s m e d N M H år d a r e 9 0 5 s o m yt b e l äg g n i n g p å b e to n g .

x" .'x.1 V A. IR U I li _F C) R bi A T' I 0 ri .. R i s k e r o c h s k yd d s åt g är d e r ' !

Ha

nd

eI

Sn

am

n.

..

..

..

..

..

..

..

NM

Tj

är

a'

SZ

T

a Köp ar en s be näm ni ng .. .. .. .. _D _ I N o s k öp a r e n g r a n s k a d a v. . . . = v" . ul -S i g n o o o a o o o o o o o s o o b o o o o o a 0 ' Pr o d uk t t yp / a n vän d n i ng . . . . . E p o xi p r o d uk t, l ág m o l e k yl är

...

...

...

...

_åñh vüd ts xt fq uÃr li gK vi d-bn dk dn takt , ka n ge al le rg i. -= ? ' ' ; m a i n l. ( .7 ," . . -. ;4 .4 .4 . F a r o sym b o l . A n d r e a s k or s ' ,. , . l , ' : \ . ; ' |. . .. . q . : -0 / -- -H ÅL S O FA R A -- -7 f -- -+ -7 -j -- -K a n b r s a k a a l l e r g is k t k o n t a k t e k s e m vi d h ud k o n t a k t . f f f , 4* . i k j h . 2 -se -a ---B RA ND O C H ' E xP L O S I O N S FA R A - á -; a ; -2 4: -a -g a -7 -Y . l. -- -F ÖR E B Y G GA N D E A T G ÃR D E R -e - -U n d vi k h ud k o nt a k t . H a n t e r i n g s k a l l s k e i e n l ig h e t m e d A r b e t a rs k yd d s -S t yr e ls e n s a n vi s n i n g 12 7. 4 i -r --P E R S O N L I G S K YD D S U T R U S T N IN G - é - ñ --e -E n g án g s ove r a l l , p l a s t ha n d s k a r , s k yd ds g l a s ög o n e l l e r a n s i k t s s k är m . 7 -4 -- -F O R S T A HJ ÄL P -- ---- -- - - -I n a n d n i n g . . . h\ Hud ko nt ak t... Tvät ta *g en ast me d tvål och va tt en . .' 4 19 .. *vd äh fé' rf -vv .. 3' 42 ; . .a; '-' -'l ' . 3 . 0 " , St an k i ög on . Sk öl j med ög on dus ch (o mhår da re -är in bl anda d mi ns t 15 -m i n ut e r o c h k o n t a kt a l äk a r e ) . ? -* F ör t år i n g . . . . ' ' -- -4 -n A T G ÅR D E R V I D B R A N S l a c k m e d e l : V a t t e n , k o l s yr a e l l er s k um . 1. 15 ' '4 D--_ --.. .. .. .. . __ -- ---_ ---_ -_ -4 e -SP I L L O C H S A N E R I NG -- -4 -- -U t s pi l l t m a t e r i a l s ug s up p m e d o r r s a n d . .---- ---F ÖR ET AGSI NT ER N IN FO RM AT IO N- -a - ---e -A ng tr yc k. .. .. .< 0, 00 1 I J I I ' V I ' U I \I.A R 1 N F' <) R bi A 1' I O N K l a s s if i c e r i n g , s am m a n s ät t n i n g o c h e g e n s ka p e r _ _ b -. -. -O -_ u . -_ -H a n d e ls n a m n . . . . . .. . . . . . . . .. N M H år d ar e 9 0 5 K e m / t e kn p r o d uk t b enäm n i n g . . Al i t a t i s k cyk l o a l i f a t i sk a m i n a d d ukt P r o d uc e n t . . . . . . . .. . . . . . . . . . N i l s M a l m gr e n A 8 ' ' B ox 2 0 3 9 44 2 02 YT TE RB Y -Te l. .030 3-92 0 91 -- -K L A S SI F I C E R I N G E N L I G T S V E N S K L A G S T I F TN I N G -M är k n . p l i kt i g va r a . J a Be käm pn in gs me del. .. Ne j M är k n i n gs k a t s g o r i . . F r äta n d e Ut får da re/k on ta kt pe rs/a vd .. Ni ls Ma lm gr en AB . B r a n d f a r l i g var a . . . N e j E xp l o s i v va r a . . . . . . N e j Mår kn in gs katêg ör i. . ' - -J 4 -TR A N S P O R K L A S S IF I C E R I N G -- -- --êL F N F ör p ,g r up p . . . . II I F N nr . 2 3 2 7 IM DG (sjö) Cl as s. 8 _ Pa ge .. 8243 Em SN o. 8-05 AD R/ RI D/ AD R-S/ RI D-S( bi l-tág .. .. .. Kl ass. 8. 53 (c ) D G R ( f 1 yg ) . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . C l a s s . _ MF AG No. 32 0 -- -S A M M A N S ÄT TN I N G S U P P G IF T E R -- -A Äm ne n s o m g e r va ra n d e s s e v h äl s o f a r l i g h e t " C A S -n r H a l t % H gv 2 8 5 5 -1 3 -2 1-5 2 5 6 2 0 -5 8 -0 1-5 I s o f o r o n d i a m i n T r i m e t yl h e xa m e t yl e n -l ,6 -d i a m i n 8 An d r a äm n e n - -F YS I K A L l s xA / K E M IS K A E G E N S K AP E R -- -V a r ube s k r i vn . .

Ko kp un kt .. .. .. >1 50 °c St el n-/s mäl tp . 'c iäg áüf ä13$ oe ig §ä§y Re l.ga sd en s (1 üf t=l) .. .. .. .. 2. ..1 " :, 'C Tån dt em p... .. . >1 50 'C Exp l. om r. 'vd lä _ kP a vi d. .. ... 20 'C pH i ko nc .. .. . pH i % br uk slös ni ng Re lavd . ha s . Et er=l .. .. .. .. .. .... .. .. «l BuA c= 10 0. w Lös l. i or g. lös n. me d. .. .. .. .... .. .. .. . 1681 19 1 de fl esta I Lös l. iva tt en .. .. .. .... .. .. .. .. .. .... . ol ös li g vi d 20 'C vi kt S p e c . e ge n s k a p e r e l l e r r i s k e r . . F1 am §un üt .3 .. . 12 0 ---- --B IO LOGI SK A E G E N sxA p s s -- -- -7 -7 ---- --ÖV RI G I NF O R M A T I O N - v -- -d - -A n vän d e s t i l l s a mm a n s m e d N M Tj är a 5 2 T o c h N M T j är a 5 2 T ti x.

Bitumen TYP Pclymer TYP Polymerhalt % Fillertyp Fillerhalt % Stomme

TYP

Vikt

Typ av impregnering Mängd impreg-nering g/kvm SBS-asfalt Mjukpunkt i grader C viskositet i cp 180 grader C Penetraticn Anmärkning ELF 200 E

SOLT

161 B/C

13,7 % Fältspatsmjöl FNG o\ ° 31,7 Polyester

Typ 32

250 g/m2 Elf 200 E plus 10 %

SOLT 161 B/C

500 134 3100 47