• No results found

Carl Johan Ljungberg; Greider grymtar mot frivillig hjälp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Carl Johan Ljungberg; Greider grymtar mot frivillig hjälp"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TIU.SIST

CARL JOHAN UUNGBERG:

Greider grymtar mot frivillig hjälp

F

örfattaren Göran Greider, som

ny-ligen sagt att hans livs mål är att av-sätta den borgerliga regeringen, måste vara den sammanstörtande stats-välfärdens absolut siste riddare i vårt land. I en stund när varje arbetsför svensk

i privat sektor försörjer 2,28 personer, den offentliga sektorn snart kostar oss 7 5 % av BNP, och budgetunderskottet närmar sig 200 miljarder, brister DN:s kultursamvete Greider i klagande gråt över att de nya satsningarna på personlig och frivillig hjälp "krymper" den demo-kratiska tanken. En ond "smak av sekel-skifte" vilar över Sverige, skriver han också, det på självaste julafton. Ja, gode värld. Lägg in backen - och med full fart!

Greider kan bara se den uppseglande

(men ännu blygsamma) debatten om nya former för medmänsklig hjälp i den kari-katyr som Strindberg serverade av 1800-talets stockholmska välgörenhetstanter i

Röda rummet. Greider anar att en

"mora-lisk elit" (exemplifierad med hans barn-doms folkskollärare i Vagnhärad) nu bi-dar i kulissen, redo att storma in i ljuset och köra ut trogna socialsekreterare för att befästa en hårt kommersiell eller hög-stämt nedlåtande hjälp som enda utväg. Såna påhitt!

Det är självfallet lätt att cyniskt utmåla all seriös debatt av omsorgens kris i dag som endera "troskyldig" (och troskyldig får man minsann inte vara i Greiders trött raljanta vänsterkretsar), eller som smart medel att dölja en överklass dåliga sam-vete. Men vart leder det egentligen? Rullar det tillbaka kostnadsexplosionen? Stämmer det facket mildare till frivilliga extrahänder? Intet svar.

Greider för i själva verket en föga konstruktiv debatt. Han skuldbelägger

däremot i glidande vändningar en fråga, som vi faktiskt snart måste våga ta i, och lösa, innan hemtjänst, A-kassa och ATP helt bryter samman och mängder av män-niskor som råkat tillhöra "fel" socialgene-ration helt enkelt står på huvudet Go, det är faktiskt vad det handlar om).

Greider gör inte ens ett pyttelitet

för-sök att dra vettiga gränslinjer i de svåra frågor som vård och hjälp utgör. Men ut-omlands skulle han finna en sådan debatt, som både är ganska kreativ och bygger på nära erfarenhet av praktisk hjälp. När Marvin Olasky t ex 1992 utgavThe trage-dy of American compassion, kunde han

slående belysa hur förödande den "hjälp" var som i 1800-talets New York gavs av myndigheter eller med "fel" motivation, därför att de behövandes egna krafter och

självrespekt inte fick en chans, varför hjäl-pen snart blev ganska verkningslös. Inom kyrkor och hjälpföreningar uppstod där-emot fasta och väl testade regelverk, som

gjorde att tiotusentals människor via egen medverkan faktiskt kunde resa sig ur den

sociala misären och leva värdiga liv. Man måste ha stora skygglappar för att inte se hur självmotverkande och rent moralupplösande även svensk socialvård nu blivit. I en bok från förra året berättade t ex Eileen Rönnlund, socialt verksam i Uppsala, om hur hon från att ha tyckt ungefär som Greider ändrat sin syn på den sociala hjälpen radikalt (och i mycket liknande Olaskys), men att detta först mötte enormt motstånd, då hon t ex före-slog att hennes klienter för att bryta misä-rens onda cirkel och nå självförtroende borde söka ett jobb före deras nästa möte. Debatten om ny frivillighet blir lätt att avfärda, om vi bara ges intrycket att det finns en liten, välbeställd grupp som i

(2)

en-l

l

\

l

120

staka ryck av (självgod) hjälpvilja "sänker

sig" och med en välparfymerad hand drar upp de stackare som av egen skuld ham-nat i mörkret nedanför. Den bilden är dock lika falsk som effektsökande. Att värdet av inbördes hjälp skulle fördömas av en vänster som i demokratins gryning själv uppmuntrade och överlevde tack

vare fri sammanslutning är därtill krass ironi. Hjälp ger vi oftast till dem i vår när-maste omgivning, och får sådan tillbaka när vi själva behöver den. I dag måste en rad hinder för att det praktiskt skall fun-gera så snabbt som möjligt tas bort.

Konstigare behöver det faktiskt inte vara.

Pärmar för inbindning av årgång 1992

kan rekvireras från Svensk Tidskrifts expedition, te/ 08-667 59 55, eller genom insättning av kronor 70:- på postgiro 7 27 44-6

References

Related documents

I den semantiska nivån får barnen en förståelse för ordens och frasernas betydelse samt att de kan se sambanden mellan olika ord.. Den grammatiska nivån är indelade

De fyra bilderna tar på många sätt avstånd från rådande våldtäktsdiskurs och försöker skapa en mer rättvisande bild av sexuella övergrepp än den som syns i media, och en

Dessa elever går samma program, yrkesintroduktionsprogrammet, men då det finns en stor frihet för hur detta kan utformas är det viktigt att ta reda på om eleverna vet

Big Data and Artificial Intelligence for Network Technologies Guest Editorial IEEE Transactions on Network Science and Engineering, 7(1):

Är det för att kvinnorna inte ägnade sig åt denna typ av lekar eller för att Stejskal helt enkelt intresserade sig enbart för manskroppar i rörelse.. Hur tog sig människorna an

Aspekten går att koppla till James Paul Gee och hans förklaring av att spel låter utövaren skapa mening (utifrån betydelsen av något för någon) 64 , men även till Jonas

Att hävda att statsrådet Maria Larsson inte har rosat marknaden när det gäller missbruksfrågorna är varken ett tillmäle eller en udda uppfattning.. Det är tvärtom en

Det är möjligt att utslaget hade blivit annorlunda om vi i vårt examensarbete introducerat aktiviteterna tidigare och delat upp den på flera tillfällen. Vi kunde kanske ha