Sortering av sågtimmer med genomlysningsteknik mätningar med mätsystemet TINA våren 1987

p

iiMF[P(n)miT

Johan Sederholm

Sortering av sågtimmer med

genomlysningsteknik

Mätningar med mätsystemet TINA

våren 1987

Trätek

S O R T E R I N G A V S A G T I M M E R M E D G E N O M L Y S N I N G S T E K N I K

- Mätningar med mätsystemet T I N A våren 1987

TräteknikCentrum, Rapport P 8812080 Nyckelord log sorting sorters X ray techniques Stockholm december 1988

1. SAMMANFATTNING 3

2. INLEDNING - FÖRSÖKSBESKRIVNING I STORT 11

3. 4. FÖRSÖKSBESKRIVNING I DETALJ 12 3.1 TINA 12 3.2 Virkesmätning e n l i g t Virkesmätnings- 15 föreningens k o n t r o l l r u t i n 3.3 SAWCON KS 15 3.4 TRATEK - Inläggningsmätning 16 3.5 SAWCON DS 16 3.6 Kvalitetsmätning A l a 16 3.7 Kvalitetsmätning Iggesund 16 RESULTAT 17 4.1 Längd (Virkesmätningsföreningen, 17 TINA, SAWCON KS, TRATEK)

4.2 Diameter 19 4.3 Stockform 23 4.3.1 Avsmalning 23 4.3.2 Båghöjd 23 4.3.3 Ytjämnhet 25 4.4 Q Gösta, Q LG3 25 4.5 K v a l i t e t 27 4.6 Avkap 28 5. DISKUSSION 29 6. KOMMENTARER 31 7. REFERENSER 32 DIAGRAMBILAGA 33

Mängden sågad vara p l a c e r a sågsnitten mensioner under bar bör ha. F e l i dimen miskt u t b y t e . Veder av sågtimmer, baser B i l d 1 v i s a r manuel dyrbara råvaran krä utbyggd processkont

som erhålles u r v a r j e stock avgörs av hur väl man l y c k a s i stocken. För d e t t a krävs kunskap om stockens y t t r e d i -k och om v i l -k a dimensioner den sågade varan lämpligen sionerna b l i r vankant o c h / e l l e r f l i s och dåligt ekono-lagsmätningen, som är grunden för a p t e r i n g och s o r t e r i n g ar s i g på manuell volymsmätning med k l a v e och måttband. 1 båghöjdsmätning. V i d mätningen krävs 3 personer. Den ver hög p r e c i s i o n i b e s k r i v n i n g och utförande, med väl r o l l .

mätriktningar mäter. Bark och snö m m stör denna mätning, man söker stock under bark. P r e c i s i o n e n b l i r l i d a n d e , v i l k e t påverkar sågresultatet mycket n e g a t i v t .

Högre p r e c i s i o n i s t o c k b e s k r i v n i n g e n erhålls med genomlysningsteknik med v i l k e n även stockens i n r e k v a l i t e t e r kan d e t e k t e r a s , v i l k e t höjer det eko-nomiska medvetandet. TINA är e t t mätsystem som använder genomlysningsteknik för a t t b e s k r i v a s t o c k a r .

B e s k r i v n i n g av TINA

B i l d 2 v i s a r e t t genomlyst tvärsnitt av en s t o c k . Avståndet mellan skuggans s t a r t och s l u t p u n k t anger diametern på bark. Diametern under bark h i t t a r man k r i n g i n f l e k t i o n s p u n k t e r n a , där lägre b a r k d e n s i t e t övergår i högre ved-d e n s i t e t . Diametern unved-der bark v a r i e r a r längs stocken meved-d stockens form så a t t knölar och k v i s t a r framträder.

Käl l a _{Stock Detektor} D = d i a m e t e r pb d = d i a m e t e r ub I ntens i t e t 100 O %

B i l d 2. Tvärskuggprofil v i d genomlysning i TINA

Stockens längd baserad på volym framgår av stockens längdskugga, så a t t större diameter ger djupare skugga (mer skuggande m a t e r i a l ) , se b i l d 3. Fördjupningar i skuggans b o t t e n är orsakade av k v i s t a r med högre d e n s i t e t än omgivande ved. Förekommer röta som på b i l d e n och denna röta medför lägre d e n s i t e t än omgivande ved, v i s a s d e t som en l j u s a r e skugga. Tredimensio-n e l l t kaTredimensio-n maTredimensio-n l i k Tredimensio-n a skuggaTredimensio-n v i d e t t badkar med u t b u k t Tredimensio-n i Tredimensio-n g a r e f t e r k v i s t v a r v både i b o t t e n och på s i d o r n a . Badkarets övre kanter är utsvängda av barkens lägre d e n s i t e t . Diametern under bark motsvaras av v a t t e n y t a n i e t t välfyllt badkar när nivån når den utsvängda kanten.

o %

Längd

B i l d 3. Längdskuggprofil v i d genomlysning i TINA.

P r o v b e s k r i v n i n g

Två p a r t i e r f u r u s t o c k a r togs ur s o r t e r a d e stockvältor och mättes på f l e r a sätt, b l a t r e gånger med TINA. 68 s t o c k a r ur sågklassen 150-160 mm och 72 s t o c k a r ur sågklassen 205-213 mm i n g i c k i p r o v e t .

Längden mättes d e l s med stålband, d e l s med TINA, se b i l d 4. S k i l l n a d e n v a r 6 mm som TINA mätte för k o r t . D e t t a motsvarar knappt t r e missade mätsvep. T e l e t var konsekvent, varför k a l i b r e r i n g är möjlig.

Medel siocklängd Diameter 150-160 m T i m mars 1987 TRflTEK TINfl 430 435 440 Stocklangd i cm ITredie nZZPrtira I F ö r s l a 445 Medel stocklängd Diameter 205-215 m TINR mars 1987 TRflTEK TINR \jin//i»n/i/n//'/////)//)////>n77rm\ 495.9 485 490 495 Stocklängd 1 cm ITredje (ZZZIftndra IForsta 500

med f o r m f a k t o r e r erhålles en s o r t e r i n g s d i a m e t e r . Jämförelsediameter är d e l s klavmätning under bark (Virkesmätningsföreningen), d e l s planytemätning en-l i g t TRATEK. Längst t i en-l en-l höger f i n n s diameter på bark med utgångspunkt från Virkesmätningsföreningens bestämmelser med vedertagna f o r m l e r för dubbel b a r k t j o c k l e k ( t u n n , m e l l a n - och t j o c k b a r k ) .

Medel t o p p d i ^ t e r uxJer bark 150 - 160 rm TINfl mars 1987

Tredie EZZ3Rndra

TRftTEK X Min Sort v r f Pa bark Medel toppdiameter i r d e r bark

205 -215 mm TINfl mars 1987

Tredie

TRftTBC X Min Sort VMF Pa bark

B i l d 5. Toppdiameter under bark mätt med TINA t r e gånger samt två f a c i t Toppdiameter på bark längst t i l l höger ( t u n n , mellan- och t j o c k f u r u b a r k ) .

e l l e r under avgörs nog av slumpen. Har p a r t i e t s s o r t e r i n g s d i a m e t e r e t t me-delvärde över k l a s s m i t t hamnar f l e r över övre klassgräns än under undre.

Det är svårare a t t dimensionssortera g r o v t timmer än k l e n t , v i l k e t framgår av b i l d 6. Negativ verkan på s o r t e r i n g e n syns v i d omsortering av språngvisa förändringar. Formdata orsakar 10 mm förändring av s o r t e r i n g s d i a m e t e r n , då t i l l exempel båghöjdsgränsen 40 mm passeras. Är då båghöjden k r i n g 40 mm kan s o r t e r i n g s d i a m e t e r n förändras 10 mm av några f u t t i g a m i l l i m e t e r på båg-höjden (39-41 mm). Sorteringsresjltat sagtimnier ToppQiameter gränser 150 - 160 ntn Tina mars 1987 Inom Utanför Under över 1 1 ^^^^ B T r e d ) e EZZlftTdra B F o r s i a 25 50 75 Procent stockar Sorteringsresultat saqtimner Toppdiameter gränser 205 - 215 nrn Tina mars 1987 100 77777777 Uian(or UTder Tredje over EZZJRndra 50 Procent stockar B i l d 6. S o r t e r i n g s r e s u l t a t v i d omsortering av s o r t e r a d välta. S o r t e r a t t r e gånger med TINA.

"Störande" är också a t t s t o c k a r i n t e är runda, se o v a l i t e t e n i stockarnas toppände, b i l d 7. V i d t r e o l i k a mätningar av samma stockar har medelvärdet på d i a m e t e r s k i l l n a d e n från de två mätriktningarna b l i v i t 2,7, 3,4 respek-t i v e 2,7 mm för srespek-tockar med en medeldiamerespek-ter på 156 mm. Morespek-tsvarande värde för s t o c k a r med medeldiametern 210 mm var 4,9, 4,6 r e s p e k t i v e 3,3 mm. Avgö-rande för diametermåttet b l i r då stockens rotationsläqe och hur många mät-r i k t n i n g a mät-r som används.

M T r e d i e CZaHndra B F ö r s i a

150 -160 m 205 -215 m

B i l d 7. O v a l i t e t (största diametern minus minsta diametern mätt t r e gånger med TINA).

Mindre v a r i a t i o n mellan de t r e mätomgångarna visades då medelvärdet på av-smalningen, som i b i l d 8, baseras på volym.

10.0

Medel avsmalning i itr^n T i m mars 1987

EZafiTdra

150 -160 ftn 205 -215 m

B i l d 8. Volymsbaserad avsmalning mätt med TINA t r e gånger.

Medelvärdet på hela stockens båghöjd v a r i e r a d e mellan 20 och 25 mm, något o l i k a för mätomgångarna, beroende på stockarnas o l i k a rotationsläge v i d mätningarna, se b i l d 9. Båghöjden uppvisar få värden under 1 mm. Normalför-d e l n i n g föreligger e j , snarare en l o g a r i t m i s k normalförNormalför-delning meNormalför-d lång svans mot höga värden.

Kvalitetsmätning av c e n t r u m u t b y t e t (2 x 50 x 100 mm r e s p e k t i v e

2 X 63 X 150 mm) har g j o r t s e n l i g t A l a sågverks e x p o r t s o r t e r i n g s r e g l e r . K v a l i t e t e n återförs t i l l ursprungsstocken så a t t v a r j e s t o c k får två k v a l i -t e -t e r , i b l a n d o l i k a . Mä-tbara s -t o r h e -t e r på s-tocken u-tvärderas sedan mo-t dessa k v a l i t e t e r .

M e d e l t a l e t för r e s p e k t i v e mätvärde har här s a t t s t i l l 100 för a t t nå jäm-förbarhet, se b i l d 10. U p p v i k t n i n g av s t o c k a r s c e n t r a l a d e l a r görs e n l i g t 1-2-2-1. B i l d e r n a v i S a r fem o l i k a k v a l i t e t s f a k t o r e r .

Tredje EZaftTdra

Första

150 -160 miti 205 -215 tnti

B i l d 9. Båghöjd på h e l a stockens längd mätt t r e gånger med TINA

Kvalitetsfaktorer Toppdianeter 150 - 160 im TINfl mars 1987 .Procent av medel VI 25. mm 62.5'. [VS 11.8^ Q Gosta B a ^ Yta ftvsn O LGJ Kvalitetsfaktorer Toppdjawter 205 - 215 im Tlhfl mars 1987 .Procent av medel VI F 2 0 / S 28. r-; Q GtTSta Ba^

B i l d 10. K v a l i t e t s f a k t o r e r på sågtimmer utvärderade med c e n t r u m u t b y t e t s k v a l i t e t .

Längst t i l l vänster v i s a s Q Gösta, som är v a r i a t i o n e n på den genomlysta e f f e k t e n . Högt Q Gösta v i t t n a r om d e n s i t e t s v a r i a t i o n e r som kan komma av k v i s t v a r v . K l a r k v a l i t e t s s i g n a l v i s a s med lågt Q Gösta för s t o c k a r med o/s i c e n t r u m u t b y t e t .

Motsatt tendens erhålls av stockarnas båghöjd. Rotstockar har höga båghöj-der och hög k v a l i t e t på c e n t r u m u t b y t e t . Ytjämnhet på stockens mantelyta markeras l i t e o l i k a för k l e n och grov s t o c k . För de k l e n a r e stockarna hade s t o c k a r med o / s i c e n t r u m u t b y t e t mycket slät y t a . För de grövre stockarna hade s t o c k a r med markerat knölig y t a dålig k v a l i t e t på centrumutbytet medan s k i l l n a d e n mellan o/s och V här var l i t e n .

Avsmalningen v i s a r l i t e n s i g n a l för klenare s t o c k a r medan de grövre stockarna saknar k v a l i t e t s s i g n a l .

Q LG3 är e t t försök a t t kombinera y t t r e och i n r e mätbara f a k t o r e r t i l l k l a -ra k v a l i t e t s s i g n a l e r . Q Gösta, ytjämnhet och rotstocksförekomst har kombi-n e r a t s . Det är t y d l i g e kombi-n lättare a t t kombi-nå r e s u l t a t på k l e kombi-n a r e s t o c k a r .

Längst t i l l höger anges den p r o c e n t u e l l a fördelningen av de t r e k v a l i t e t e r -na på c e n t r u m u t b y t e t . Grövre s t o c k a r har här g e t t högre andel hög k v a l i t e t .

Detta r e s u l t a t v i s a r a t t det f i n n s mätbara f a k t o r e r som r e p e t e r b a r t berätt a r om sberättams och sberättamdelars lämpligheberätt för förädling. U berätt v e c k l i n g s p o berätt e n berätt i a -len bedömer j a g som mycket god.

2. INLEDNING - FÖRSÖKSBESKRIVNING I STORT

Sågverkens ekonomiska r e s u l t a t är s t a r k t beroende av hur väl sågverken kan u t n y t t j a s i n råvara. I d e t t a l i g g e r a t t väl kunna b e s k r i v a vad man har a t t förädla. V i l l man undersöka d e t t a är det m o t i v e r a t a t t uppsöka den nog-grannaste sågtimmermätaren som f i n n s . V a l e t är e n k e l t . V i d Ala sågverk an-vänds sedan 1980 en u t r u s t n i n g , TINA, vars mätteknik grundas på genomlys-ning med gammastrålar. A l a sågverk har två såglinjer med reducerbandsågar som förstasågar, och kurvsågande ramsågar och raksågande maskiner som andrasågar.

Våren 1987 utfördes en provsågning v i d Ala sågverk i s y f t e a t t studera hur sågtimmer s o r t e r a s , v i l k a mätdata man där kan erhålla och hur dessa öve-rensstämmer med andra mätdata som erhålls i processen.

Provet omfattade två p a r t i e r f u r u s t o c k a r . Varje stock märktes med e t t i n stansat nummer i v a r j e stockände. Instansningen g j o r d e s med hjälp av s t u k -hammare.

Första p a r t i e t omfattade 68 f u r u s t o c k a r som hämtades ur sågklass med k l a s s -gränserna 150-160 mm. Stockarna mättes om, dels t r e gånger med TINA, dels en gång e n l i g t Virkesmätningsföreningens kontrollmätnlnqsrutin.

Andra p a r t i e t omfattade 72 f u r u s t o c k a r . Nu hämtades stockarna ur sågklassen med klassgränserna 205-215 mm och mättes om på samma sätt. Sågningen utför-des med normal A l a - p o s t n i n g , med 2 x 50 x 100 mm r e s p e k t i v e 2 x 63 x 150 mm i centrum. För sågningen a v s a t t e s lång t i d med s t o r a l u c k o r mellan s t o c k a r -na för a t t möjliggöra inläggningsmätning e n l i g t TRATEK-metoden. På grund av t i d s b r i s t kunde i n t e a l l a s t o c k a r mätas fullständigt.

Endast c e n t r u m u t b y t e t i n g i c k i den f o r t s a t t a utvärderingen. E f t e r sågningen torkades c e n t r u m u t b y t e t på normalt sätt. Centrumutbytet kvalitetsbedömdes av Alas översorterare Arne Jansson. Orsakerna t i l l kvalitetsnedsättning och avkap noterades l i k s o m avkapets längd utan hänsyn t i l l 30 cm-modul. Även s o r t e r a r e från Iggesund bedömde k v a l i t e t e n på c e n t r u m u t b y t e t . Då v a r j e stock fått e t t nummer i n s t a n s a t i ändarna kunde även v a r j e c e n t r u m b i t iden-t i f i e r a s och v a r j e särdrag åiden-terföras iden-t i l l räiden-tiden-t siden-tock.

P r o j e k t e t s y f t a r t i l l a t t v i s a vad genomlysningsmätning av s t o c k a r i n n e -bär. Mätsystemet TINA kan i hög p r o d u k t i o n s t a k t mäta diameter under bark och ge värdefull i n f o r m a t i o n om s t o c k a r s form. Rätt kombinerad är denna i n -f o r m a t i o n mycket värde-full -för sågverken. Det -f i n n s anledning a t t u t v e c k l a s t o c k b e s k r i v n i n g e n med genomlysning, där TINA-konceptet är det första ban-brytande i i n d u s t r i e l l användning. S y f t e t är a t t uppnå kvalitetsmätning.

3. FÖRSÖKSBESKRIVNING I DETALJ

3.1 TINA

Sedan hösten 1980 s o r t e r a s sågtimmer v i d Ala sågverk av en u t r u s t n i n g som mäter stockarna med gammastrålar. U t r u s t n i n g e n k a l l a s populärt för TINA. Stockarna genomstrålas av gammastrålar från två håll, se f i g u r 1 . Strålkäl-l o r n a är I s o t o p e r I r 192, v i Strålkäl-l k a är väStrålkäl-l avskärmade för a t t u p p f y Strålkäl-l Strålkäl-l a Statens Strålskyddsinstituts bestämmelser. Detektor V • I Stock J \

^0 ^0

F i g u r 1. Mätarrangemang. Mätsystemet TINA

Under mätningen f i n n s i s o t o p p r e p a r a t e n i centrum på två roterande s k i v o r . Skivorna har r a d i e l l a spår där gammastrålarna passerar. När s k i v o r n a r o t e -r a -r avges smala svepande st-rålknippen. Dessa st-rålknippen svepe-r tvä-rs stockens längsaxel under stockens matning genom mätgapet. V i d en matnings-h a s t i g matnings-h e t på 2 m/s ermatnings-hålls e t t svep från vardera sidan med 2,3 cm mellanrum längs stocken. När en s t o c k a t t nå d e t e k t t i l l s t o r l e k slutläget f o r lägen längs s Skuggan kan t och på s i d o r n b o t t e n kan v i y t a n . b e f i n n e r s i g i mätgapet h i n d r a s en d e l av gammastrålarna från orerna: man erhåller en skugga som n o t e r a s på d e t e k t o r e r n a och läge. Diametern erhålls ur avståndet mellan s t a r t - och

denna skugga. Stockformen erhålls som diametrarnas r e l a t i v a töcken. K v a l i t e t erhålls ur v a r i a t i o n e n på skuggans d j u p . r e d i m e n s i o n e l l t b e s k r i v a s som e t t badkar med b u l o r i b o t t e n a, v i l k a o r s a k a t s av k v i s t v a r v , se f i g u r 2. Enbart b u l o r i t t n a om dolda k v i s t a r . Bulor på sidan v i s a r knölar på

mantelDå bark och ved har o l i k a d e n s i t e t och barken f i n n s i s t a r t e n och v i d s l u -t e -t av v a r j e -tvärsni-t-tsskugga kan man beräkningsmässig-t hoppa över barkens randinverkan på skuggan och erhålla diametern under bark. F i g u r 3 anger en i n f l e k t i o n s p u n k t där tätheten ändrar värde, och diametern under bark kan bestämmas. Med två mätriktningar kan stockens form beräknas med v i s s a för-e n k l i n g a r vad avsför-er båghöjdför-ens och o v a l i t för-e t för-e n s p l a n . Mför-ed två mätriktningar kan f y r a punkter under bark bestämmas för v a r j e stocktvärsnitt om 2,2 cm längd. Längs stocken erhålls en s t o r mängd i n f o r m a t i o n om stockens form och då även d i a m e t e r v a r i a t i o n orsakad av kvistknölar. I TINAs nuvarande skepnad u t n y t t j a s endast en d e l av denna i n f o r m a t i o n .

ICQ %

O % Röta

Intensitet

Längd

F i g u r 2. Längdskuggprofi 1 v i d genomJysning i TINA.

Käl l a _Stock Detektor D = d i a m e t e r pb d = d i a m e t e r ub I ntens i t e t 100 O %

F i g u r 3. Tvärskuggprofil v i d genomlysning i TINA

T a b e l l 1 v i s a r exempel på u t s k r i f t från TINA från provsågningen våren 1987. Några förklaringar t i l l vad som står bakom mätvärdena följer nedan. Toppdiametern beräknas ur en r a k m e d e l l i n j e från stockens toppände en meter i n på s t o c k e n . När denna m e d e l l i n j e passerar en dm från toppänden erhålls en diameter som betecknas som stockens toppdiameter. Av två diametrar Dx och Dy väljs endast den minsta v i d s o r t e r i n g .

TABELL 1. U t s k r i f t från TINA mars 1987. LÄNGD 456 '. ^BF' LflHGD 545 Li=iNGD 4 5 6 " T^GU~

—55r

LFiNGD 497 Li=iNGD 514 TRNGD '543' LHNGD . 514 LfiNGD 342 OX 204 '20^ DX 206 DX 212 - D X ' OX 220 DX 220 ' D X '2dT DX 206 DX 215 DY 213 'D-r -219 DY 213 DY 212 G-ThlL S G-ThiL " 3 4 G-TAL 9 G-THL 14 G-THL —20 -DY '212 DY G-ThlL 2PP S DY 212 ~DY '212 DY 205 DY 210 G-Tf^L 13 G-TAL T n G-Th^L 6" G-THL 23 BfiGE 11 BHGE 15 BAGE 10 BRGE 17 BÅGE' ' IS BRGE 52 Bi^GE g Bi^GE 12 BRGE 21 B>^GE 21 BLfiGE 187 BLhGE 257 BLRGE 112 BLÄGE 110

BLfiGE

376 BLf^GE 334 BLi^GE 325 BLh'GE 147 BLi=iGE 253 BLfiGE 79 hi'JSflHL 114 HUSMhiL 124 f^USMhlL 115 hlUSMhlL 114 HUSMHL 117 HUSMAL 122 hliiSt'mL 123 hilJSMHL 132 f^iJSMhiL 130 hlUSi1f)L 121 FHCK 33 FHCK 34 FHCK 34 Ff)CK 34 Ff^Ck ' 34 FHCK 34 FhiCK 34 FHCK 34 FHCK 33 FhlCK 34 UOL 175 UOL 214 UOL 215 UOL 1$2 UOL 221 UOL 231 UOL 22S UOL 246 UOL 221 UOL 145

Längden är volymsbaserad och ger en sannare mätning än skuggmätning. I TINA kan tunna s t o c k d e l a r e j orsaka för s t o r a längdvärden v i d stockmätning. Godhetstal ( Q - t a l ) u t t r y c k e r e t t mått på d e n s i t e t s v a r i a t i o n e r n a i stockens längdriktning, beräknat med minsta kvadratmetoden. Lågt t a l = hög k v a l i t e t på grund av små k v i s t v a r v . Detta Q - t a l k a l l a s här Q Gösta e f t e r TINAs kon-struktör Gösta Nyström.

Båghojden (Båge) beräknas på hela stockens längd med en i n d r a g n i n g av 1 dm från var stockände. Var längs stocken båghöjdens maximivärde inträffar an-ges av BLäge i cm från toppände.

Avsmalningen är volymsbaserad som kvoten mellan f a s t och t o p p c y l i n d e r v o -lym. V a l t s o r t e r i n g s f a c k v i s a s under r u b r i k e n Fack.

Med utgångspunkt från minsta toppdiametern under bark görs uppklassning för t o p p f o r m t a l (AVSMAL) och n e d k l a s s n i n g för båghöjd. Upp- och nedklassningar-na görs med en k l a s s , varför d e t t a medför en s p r i d n i n g i omsorteringen när båghöjd och t o p p f o r m t a l l i g g e r nära inställda gränser. S t o r l e k e n på k l a s s -ningen motsvarar j u klassbreddens s t o r l e k , i d e t t a försök 10 mm.

S l u t l i g e n r e d o v i s a s fastnassevolymen för v a r j e s t o c k . U t s k r i f t av stockdata kan på begäran erhållas både på skärm och s k r i v a r e .

En utförligare databehandling kan erhållas när s t o c k d a t a spelas i n på d i s -k e t t e r och i e f t e r h a n d förädlas. D e t t a har s -k e t t i föreliggande prov och några kompletterande beräkningar har utförts.

E t t exempel är ytjämnheten på stockens mantel yta som beräknats utifrån d i a -m e t e r v a r i a t i o n e r n a under bark längs stocken. V a r i a t i o n e r n a beräknas -med

minsta kvadratmetoden. Högt värde orsakas av knöl ig y t a där mer e l l e r mind-re dolda k v i s t a r s p e l a r r o l l .

Ett g o d h e t s t a l som t a r hänsyn t i l l i n r e d e n s i t e t s s k i l l n a d e r och y t t r e form har beräknats och fått namnet Q-tal LG3 e f t e r upphovsmannen Lars-Göte Johansson. Inom begreppet y t t r e form l i g g e r här hänsyn t i l l ytjämnhet och t i l l om stocken v a r i t r o t s t o c k e l l e r e j . Rotstock kan påvisas genom a t t jämföra avsmalningen i stockens topp och rotände.

V i k t n i n g av mätvärden längs stocken används för Q - t a l och ytjämnhet. Orsa-ken t i l l v i k t n i n g är a t t stocOrsa-kens ändar bedöms mindre värda än de c e n t r a l a delarna på grund av a t t ändarna kan kapas b o r t v i d j u s t e r i n g e n . V i k t n i n g e n värderar de två c e n t r a l a fjärdedelarna dubbelt mot de y t t r e ( 1 - 2 - 2 - 1 ) .

Samtliga i provet ingående s t o c k a r (68 + 72) har mätts t r e gånger med TINA för a t t undersöka r e p e t e r b a r h e t e n hos mätutrustningen.

3.2 Virkesmätning e n l i g t Virkesmätningsföreningens k o n t r o l l r u t i n De numrerade stockarna mättes av personal från Dala-Hälsinge Virkesmät-ningsförening e n l i g t virkesmätningsföreskrifterna. Mätningen skedde ma-n u e l l t med k l a v e , måttbama-nd och yxa. Läma-ngd ama-ngavs i dm och diameter i cm. Längdavdrag g j o r d e s på 11 r e s p e k t i v e 16 s t o c k a r v i l k e t motsvarar 1,1 r e s -p e k t i v e 1,3 -procent av stocklängden.

Diameteravdrag g j o r d e s på en stock med 1 cm. Avdragen utfördes endast i p r o t o k o l l e t .

K v a l i t e t s k l a s s n i n g utfördes på s e d v a n l i g t sätt i en n i o g r a d i g skala där o/s. V, V I , s p e c i a l s t o c k , massaved och vrak ingår samt t r e stycken o l i k a blandade k v a l i t e t e r t y p (o/s^V) ( h a I v k v i n t a ) , som betecknas med en tvåa i p r o t o k o l l e t .

E n l i g t Virkesmätningsrådets mätningsinstruktioner " s k a l l bedömning av stocks k v a l i t e t avse c e n t r u m u t b y t e t e f t e r a v k o r t n i n g av längd e l l e r ned-sättning av diameter".

3.3 5AWC0N KS (KS = Kantsåg)

I Ala sågverk f i n n s två u t r u s t n i n g a r 5AWC0N KS i n s t a l l e r a d e e f t e r de två stocktagande reducerbandsågarna. SAWCON KS mäter b l o c k e t s plana y t o r s breöd när b l o c k e t står på reducerbandsågens matningskedja e f t e r s i s t a sågbladet i reducerbandsågen.

B l o c k e t s längd, blockhöjd, inläggningsprecision hos reducerbandsågen, u r -sprungsstockens diameter, k o n i c i t e t (= avsmalning), volym, pilhöjd och dess längsläge kan erhållas s t o c k v i s .

Värden på blockhöjd och inläggning anges för topp- r e s p e k t i v e r o t d e l samt medelvärde. Överskrids i n s a t t a t o l e r a n s e r k r i n g dessa medelvärden i n d i k e r a s larm. Wobbling ( p e n d l i n g ) av blockhöjd orsakad av sågningsfel medför också larm när inställd w o b b l i n g s t o l e r a n s överskrids. Normalt v i s a s blockdata på skärm och alarm markeras i förekommande f a l l på skärm. SAWCON KS data har i denna provsågning s p e l a t s i n på s k r i v a r e .

En k o n t i n u e r l i g övervakning av blockhöjden ger måttkontroll på centrumutby-t e centrumutby-t s bredd. En k o n centrumutby-t i n u e r l i g övervakning av inläggningsprecisionen i förscentrumutby-ta sågen erhålls också, v i l k e t är en förutsättning för en hög p r e c i s i o n av i n -läggningen i kantsågen. Mats Olov Söderman har g j o r t e t t YTH-examensarbete 1987 med t i t e l n "SAWCON KS k o n t r a v e r k l i g h e t e n " , v i l k e t rekommenderas.

3.4 TRATEK - Inläqgninqsmätning

Inläggningsmätning utfördes endast på d e l a r av p a r t i e r n a på grund av t i d s -b r i s t . Däremot mättes toppdiameter och längd på s a m t l i g a s t o c k a r för a t t få en fullständig jämförelse med övriga mätningar. Av de klena stockarna

mättes 32 av 68 s t o c k a r fullständigt e n l i g t den metod (TRATEK-metoden) som b e s k r i v s i STFI-meddelande s e r i e A n r 752 med fem tvärsnitt per s t o c k . Av de grova stockarna mättes 29 av 72 s t o c k a r på samma sätt.

3.5 SAWCON DS (DS = Delninqssåq)

SAWCON DS mäter c e n t r u m u t b y t e t s t j o c k l e k på dess uppåtvända kant e f t e r d e l -ningssågen och larmar för överskridna t o l e r a n s e r på l i k n a n d e sätt som be-s k r i v be-s under SAWCON KS.

Endast en begränsad d e l av dessa mätvärden kunde noteras för hand eftersom s k r i v a r e e j fanns som k o n t i n u e r l i g t noterade SAWCON DS mätvärden.

3.6 Kvalitetsmätning A l a

E f t e r t o r k n i n g och k o n d i t i o n e r i n g plockade v i igenom centrumutbytena med Alas översorterare Arne Jansson. V a r j e b i t s k v a l i t e t och avkap i cm utan modulhänsyn angavs av Arne. Orsakerna t i l l värdenedsättning angavs också. Den f a k t i s k a vankanten på över- och undersida v i d sågningen angavs samt var Arne v i l l e kapa.

Arne följde S o r t e r i n g s a n v i s n i n g a r för sågade trävaror v i d A l a sågverk, upp-rättade j a n u a r i - f e b r u a r i 1987 av R o l f L a u r e l l . Där tillåts vankant på en l i t e n d e l av s t y c k t a l e t inom o/s-klassen. I V tillåts vankant på en kant på halva längden och halva t j o c k l e k e n ; dubbel vankant motsvarande mindre. "Vankanten e l l e r andra f e l bedöms hårdare än i ändarna (ca 75 % av maxi-mum) ."

3.7 Kvalitetsmätning Iggesund

V i r k e s s o r t e r a r e från Iggesund klampade också dessa två p a r t i e r utifrån sina r e g l e r . Här angavs endast k v a l i t e t e r n a . R e s u l t a t e t redovisas e j här.

4. RESULTAT

4.1 Längd (Virkesmätningsföreningen, TINA, 5AWC0N KS, TRATEK)

I denna provsågning har stocklängd och centrumutbyteslängd v a r i t samma f y -s i -s k a längd, efter-som a l l a c e n t r u m b i t a r n a f i c k f u l l längd och inga råavkap gjordes på c e n t r u m u t b y t e t .

I skogen skapas stocklängd v i d kapning av stam. Rapningen sker idag t i l l s t o r d e l m a s k i n e l l t i skördare e l l e r processor. Stockens längd baseras på 3 dm-modulsystem med stötmånstillägg på 10 cm. Minsta längd är 340 cm och största längd är 550 cm. Virkesmätare mäter längd i decimeter med k l a s s -bottenmätning ( a v r u n d n i n g nedåt e l l e r h e l t a l s d e l ) och r e d o v i s a r endast denna decimeterlängd.

B e t a l d stocklängd baseras i södra Sverige på 3 dm-modul, v i l k e t m o t i v e r a r t e o r e t i s k a stocklängder på något över 340, 370, 520, 550 cm. E t t v i s s t

längdövermål om ca 4 cm används för a t t undvika a t t tappa en modul. F i g u r 4 v i s a r exempel på d e t t a och är från Virkesmätningsförening SYDs kontrollmät-n i kontrollmät-n g . I kontrollmät-n o r r a Sverige b e t a l a s s t o c k a r e f t e r virkesmätarkontrollmät-nas 1 dm-läkontrollmät-ngd. övermål över modulgränserna skänks från skoq t i l l sågverk.

12.5

Samtliga måtstatloner VMFSyö

B e t a l d s t o c k i a n n d ; 7.5 2 5 o ! •A 10 15 20 ModulOvermai

IbQrc

b l -30 100 X 90 BO 70 n 60 -_•J 3 50 > •o 40

I

30 20

F i g u r 4. Sågtimrets modulövermål i södra Sverige. Virkesmätningsförening SYDs k o n t r o l l s t o c k a r 1984-1986.

Längdens påverkan på volymen medför a t t 4 cm är minst 0,9 % av stockvolymen när stocken är 4,6 meter lång. S k a l l avkapet vara 14 cm för a t t komma t i l l centrumbitens modullängd tappas 3,0 % på 4,6 meter stocklängd. Ändavkap på 2 X 5 cm (stötmånen är 10 cm) motsvarar vad som normalt anses som behövligt för a t t b l i k v i t t ändtorksprickor och få snygga ändytor. Avkap på mellan 30 och 40 cm är e j o v a n l i g a på centrumutbyten. I d e t t a i n n e f a t t a s även kap för

t e k n i s k a f e l i kvalitetshöjande s y f t e . Det motsvarar 6,5 - 8,7 procent av stockvolymen.

Längdernas medelvärden (m) och s t a n d a r d a v v i k e l s e ( s ) framgår av följande (Stocklängder i cm. TINA provsågning, våren 1987.):

Längd i cm Klentimmer Grovtimmer m s m s Längd VMF + 5 441,6 60,9 496,0 53,9 " TINA 1 435,6 60,6 489,8 53,1 TINA 2 435,4 60,5 490,5 53,1 TINA 3 436,0 60,2 490,9 53,3 5AWC0N 422,6

-

559,2 -TRATEK 441,5 61,0 495,9 54,4

I d e t t a prov användes längdmätning e n l i g t TRATEK som utgångspunkt t y VMF-längderna mättes i dm och övriga längder i cm. Längdernas antalsfördelning och modulövermål anges i diagrambilagan.

Centrumbitens t e o r e t i s k a längd i 3 dm-modul återfinns som O värde i modul-övermålet. Tiocentimetersnivån (stötmånen) är b e t a l d stocklängd och är den stocklängd man anger i sågtimmerprislistorna. G r o v t i m r e t har en k l a r anhop-n i anhop-n g s t r a x över b e t a l d "stockläanhop-ngd". Modulövermåleanhop-ns medelvärde är 13,1 cm för klentimmer r e s p e k t i v e 13,3 cm.

A v v i k e l s e r från mätta längder e n l i g t TRATEK framgår av följande:

Stocklängds- Klentimmer Grovtimmer

d i f f e r e n s i cm m s m s

TRATEK ~ TINA 1 5,9 2,1 5,5 6,6

I I _ _{TINA 2 6,0 2,3 4,9 6,6} I I _ _{TINA 3 5,5 2,6 4,4 5,7} I I _ _{SAWCON 18,9 20,6} -

-SAWCON KS längdmätning v a r e j bra i d e t t a prov.

D i f f e r e n s e r n a mellan de t r e längdmätningarna med TINA framgår av t a b e l l e n nedan.

Längddifferenser Klentimmer Grovtimmer

TINA t r e gånger m s m s

Längd I - Längd I I cm 0,12 2,86 - 0,67 3,29 I I - I I I " - 0,57 3,31 - 0,42 3,73

A.2 Diameter

Diametrar som anges nedan är t o p p d i a m e t r a r under bark, om e j annat angivs. Diameter ( 1 dm i n från toppänden) har mätts av virkesmätare i cm och av TINA t r e gånger med två r i k t n i n g a r i mm (X- och Y - r i k t n i n g ) .

I sågverket mäter SAWCON K5 toppdiametern utifrån b l o c k e t s plana y t o r s bredd på samma sätt som TRATEK-metoden. TRATEK-metodens toppdiametrar har v a r i t f a c i t också v i d denna jämförelse.

Följande sammanställning av medelvärden och s t a n d a r d a v v i k e l s e r k o m p l e t t e r a r de g r a f i s k a r e s u l t a t e n i diagrambilagan. Enbart normalfördelning har an-vänts här.

R e s u l t a t av diametermätningen i mm under bark.

Diameter i mm Klentimmer m s Kommentarer Grovtimmer m s TRATEK 156,1 5,2 Planytemätt 210,4 6,5 SAWCON KS 157,7 5,5 II

-

-VMF 156,7 6,0 Klavmätt i cm 212,5 8,3 TINA X I 158,3 4,9 R i k t n i n g X I 212,9 7,9 I l I I _{I I 158,8} 5,1 II I I _{I I 212,1 7,0} I I I I I I I 158,3 4,4 II I I _{I I I 211,5 6,4} TINA Y I 158,2 4,6 R i k t n i n g Y I 214,1 7,2 I I I I I I 157,6 4,8 II I I _{I I 213,5 8,1} II I I _{I I I 158,4 5,0} I I I I _{I I I 213,6 8,4}

TINA min I 156,9 4,4 Minsta av X/Y 211,1 7,3

I I I I _{I I 156,6 4,5} II I I II _{210,5 6,4} I I I I _{I I I 157,0 4,2} I I I I II _{209,7 5,3} TINA s o r t I 156,4 _4,1 S o r t e r i n g s d I 209,9 6,6 I I I I _{I I 155,7 4,2} II _{I I 209,4 5,7} II I I _{I I I 156,1} 4,1 I I _{I I I 209,0 4,2}

D i a m e t e r d i f f e r e n s e r TINA. Mått i mm m s Kommentarer m s dxl-dx2 - 0,53 3,18 D i f f e r e n s i x- 0,89 5,40 dxl-dx3 0 3,09 l e d mellan t r e 1,49 6,42 dx2-dx3 0,53 3,47 mätningar 0,60 5,83 dyl-dy2 0,51 2,90 D i f f e r e n s i y- 0,57 4,58 dyl-dy3 - 0,21 3,03 led mellan t r e 0,49 3,78

dy2-dy3 - 0,72 3,48 mätningar - 0,08 4,83

dminl-dmin2 0,32 1,77 Minsta av två 0,56 2,88

dminl-dmin3 - 0,09 1,76 r i k t n i n g a r i 1,33 5,36 dmin2-dmin3 - 0,41 1,93 t r e mätningar 0,78 4,44

Min di-Min d 1,06 — Min d - av t r e 2,41

-Min d2--Min d 0,74

-

mätningars två 1,86

-Min d3--Min d 1,15 - r i k t n i n g a r ( 6 ) 1,22

-Max dx-Min dx 3,50 Största d i f f i 5,79 —

Max dy-Min dy 3,46

-

resp r i k t n i n g 4,81

-dsol-dso2 0,76 2,94 S o r t e r i n g s d i a m 0,56 3,20 dsol-dso3 0,35 2,99 d i f f e r e n s mellan 0,92 5,67 dso2-dso3 - 0,41 3,26 o l i k a mätningar 0,36 4,97 dmin-dso I 0,44 3,2 Upp-/nedklassn I 1,11 3,6 dmin-dso I I 0,88 3,3 I I 1,11 3,2 dmin-dso I I I 0,88 3,3 I I I 0,69 3,1

dso Max-Min 2,75 2,9 Största d i f f 4,03 5,04

Bark, en orsak t i l l d i a m e t e r s p r i d n i n g , har följande s t o r l e k . Trädslag: T a l l Dubbel b a r k t j o c k l e k i mm

Område 3 Område 4 Område 5

Toppdiameter: 156,1 210,4 156,1 210,4 156,1 210,4

Tunn bark 5,3 6,1 5,2 6,0 4,7 5,6

Mellanbark 6,7 8,2 6,8 8,2 7,0 7,9

Tjock bark 9,1 11,3 9,4 11,8 9,3 11,4

Dubbel b a r k t j o c k l e k beräknas e n l i g t s k r i f t e n "Mätinstruktioner rekommende-rade av Virkesmätningsrådet" för t r e områden i södra N o r r l a n d .

TINA mäter toppdiameter i två r i k t n i n g a r X och Y och väljer den minsta av dessa ( d m i n ) . Diametern på några s t o c k a r adderas/subtraheras med 10 mm (upp-/nedklassning) på grund av k r a f t i g avsmalning/stor båghöjd. En sorte-ringsgrundade diameter har skapats.

I t i d i g a r e TINA-tester har s p r i d n i n g e n på diametern mellan de t r e mätning-arna beräknats e f t e r följande f o r m e l :

i-.

] a n t a l stock 2 1 3 där S = ± I i 2 1 (Di-3 - Dmedel) För k l e n t i m r e t b l e v s = 2,19 mm och för g r o v t i m r e t blev s = 3,35 mm. Stock 52 bland de grova var toppskadad med högst varierande diametrar be-roende på rotationsläget. Togs stock 52 ur mätserien sjönk s t i l l 2,37 mm. Stockarna togs ur s t o c k p a r t i e r som hade s o r t e r a t s av TINA innan provet s t a r t a d e s . V i d o m s o r t e r i n g ( t r e gånger) hamnade några s t o c k a r utanför klassgränserna (150, 160 r e s p e k t i v e 205, 215). F l e r a orsaker t i l l d e t t a f i n n s . Stockar som v i d första mätningen hade båghöjd och avsmalning nära en gräns B = 40 mm, Avsm = 1,50 kan v i d ommätning få mått på andra sidan denna gräns p g a n y t t rotationsläge v i d mätning. S o r t e r i n g s d i a m e t e r n ändrades då 10 mm.

O v a l i t e t d e f i n i e r a s här som absolutvärdet ( d e t p o s i t i v a värdet) av d i f f e -rensen mellan två d i a m e t r a r , här x- och y - r i k t n i n g a r . O l i k a rotationslägen v i d o l i k a mättillfällen medför a t t d i a m e t r a r och o v a l i t e t e r v a r i e r a r för diametrar minst inom o v a l i t e t e n s mått. Denna v a r i a t i o n minskar med f l e r mätriktningar och användande av minsta diametern ( h a l v e r i n g ) .

O v a l i t e t i toppände mm Klentimmer m s Grovtimmer m s Första mätningen 2,7 2,6 4,9 3,4 Andra " 3,4 3,0 4,6 3,8 Tredje " 2,7 2,6 5,3 6,5 Medel av t r e mätningar 2,9 2,4 4,9 3,4

Vid omsortering av sågtimret erhölls följande s o r t e r i n g s r e s u l t a t

Klentimmer (150-160 mm) Första Andra Tredje Medel

Under undre klassgräns 4 s t 6 /O 5 s t 7 (K /O 4 s t 6 tv _/O o /O

Inom klassgränserna 51 " 75 I I _{55 " 81} II _{55 " 81} II _{79 "}

över övre klassgräns 13 " 19 II _{8 " 12} I I _{9 " 13} I I _{15 "}

Utanför klassgränserna 17 " 25 II _{13 " 19} II _{13 " 19} II _{21 "}

Grovtimmer (205-215 mm) Första Andra Tredje Medel

Under undre klassgräns 12 s t 17 /O 14 s t 19 /O 20 s t 28 /O 21 %

Inom klassgränserna 52 " 72 II _{52 " 72} II _{48 " 67} II _{70 "}

över övre klassgräns 8 " 11 II _{6 " 8} I I _{4 " 6} II _{8 "}

Med uppklassning avses a t t en stocks toppdiameter ökas 10 mm så a t t stocken läggs i fack för närmast grövre s t o c k a r . Uppklassning orsakas av s t o r av-smalning ( t o p p f o r m t a l över 1,50).

Nedklassning sker på m o t s a t t sätt när stocken är k r o k i g . Ar båghöjden över 35 mm för klentimmer och 40 mm för grovtimmer sker nedklassning e t t fack, d v s 10 mm. Ar båghöjden över 60 r e s p e k t i v e 80 mm sker nedklassning t i l l massaved. Dessa b i t a r är e j sågbara. U p p - / n e d k l a s s n i n g s r e s u l t a t e t framgår av nedanstående t a b e l l .

Klentimmer (150-160 mm) Första Andra Tredje Medel

Uppklassning 0 s t 0 s t 0 s t 0 %

Nedklassning 10 mm 5 " 7 7 " 10 7 " 10 /O 9 "

" massaved 0 " 0 " 0 " 0 "

Grovtimmer (205-215 mm) Första Andra Tredje Medel

Uppklassning 1 s t 1 /O 0 s t 1 s t 1 0/ /O 1 %

Nedklassning 10 mm 9 " 13 It _{8 " 12}

/O 8 " 12 I I 12 "

" massaved 1 " 1 It _{1 " 1} I I

1 " 1 I I _{1 "}

K o n t r o l l av d i a m e t e r s o r t e r i n g kräver kunskap om en d e l f a k t o r e r . Diameter-mätaren k o n t r o l l e r a s regelbundet av virkesDiameter-mätaren v i d partsmätningen med hjälp av s p e c i e l l a m a l l a r . Särskilda virkesmätare mäter även k o n t r o l l s t o c k -ar som slumpvis l a g t s i k o n t r o l l s t o c k s f a c k . Jämförelser görs av a k t u e l l a diametermått och k a l i b r e r i n g av diametermätare görs v i d behov e n l i g t m a l l a r u t g i v n a av Skogsstyrelsen. Diametermätare som enbart s o r t e r a r s t o c k a r bör k o n t r o l l e r a s l i k a noga som partsmätande i n s t r u m e n t .

Jämför man stockarnas f a k t i s k a toppdiametrar s k a l l man utgå från d i a m e t r a r i X- och Y-led, deras medelvärden e l l e r minimivärden. E t t exempel i d e t t a prov v i s a r vad som kan hända. Stock 52 bland de grova stockarna hade en k r a f t i g skada i toppen som gav högst v a r i e r a n d e TINA-mått på toppdiametern

(212-262 mm) beroende på rotationsläge. Det var alltså samma stock som mättes!

S k a l l man syna s t o c k a r i e t t v i s s t fack s k a l l s o r t e r i n g s d i a m e t e r n s uppbygg-nad synas. En upp-/nedklassning i 10-mm-steg ger v a r i a t i o n e r som kan synas onödiga när man har d a t a k r a f t . En mjuk invägning av båghöjd och avsmalning är önskvärd.

Erhåller c e n t r u m u t b y t e t oönskad vankant kan man öka klassgränsernas värden och s a m t i d i g t få mera sidobräder. Med hög p r e c i s i o n (små s p r i d n i n g a r på diametermätning och inläggning) krävs a t t man väljer rätt klassgräns för v a r j e p o s t n i n g för a t t få höga volymsutbyten (sågad v a r a / r u n d v a r a ) . Av höga volymsutbyten följer höga värdeutbyten (sågad vara/rund vara) x kronor/så-gad vara = kronor/rund vara.

4.3 S t o c k f orm 4.3.1 Avsmalning

Avsmalning mättes av TINA t r e gånger och av SAWCON en gång. SAWCONs mätning av grovtimmer b l e v e j b r a och uteslöts, eftersom 33 % av mätvärdena sak-nades.

TINA p r e s e n t e r a r normalt avsmalning som t o p p f o r m t a l . Från inspelade d i s k e t -t e r har avsmalning i mm/m beräkna-ts, v i l k e -t bä-t-tre kan jämföras med värden från SAWCON KS konicitetsvärden. Avsmalningens fördelning är e j symmetrisk k r i n g normalfördelningen, varför l o g a r i t m i s k normalfördelning har a n t a g i t s , v i l k e t bättre återspeglar avsmalningens n a t u r l i g a fördelning. Detta belyses även under r u b r i k e n 4.3.2 Båghöjd.

Avsmalning i mm/m Klentimmer Grovtimmer

m s m s Avsmalning TINA I 6,96 2,64 7,92 2,64 " I I 6,86 2,54 7,94 2,54 I I I 6,95 2,57 8,06 2,62 SAWCON KS 8,02

-

-

-D i f f e r e n s mellan de t r e mätomgångarna i mm/m Avs I - Avs I I 0,24 2,30 - 0,14 2,18 Avs I I - Avs I I I 0,21 2,86 - 0,28 3,05 Avs I - Avs I I I 0,44 2,72 - 0,42 2,82 4.3.2 Båghöjd

"Båghöjd: störste avståndet från en rät l i n j e genom s t o c k s ändcentra t i l l stockens m i t t l i n j e . " C i t a t e t är hämtat från Virkesmätningsrådets mätnings-i n s t r u k t mätnings-i o n e r Nr 1-81, s mätnings-i d 33. Denna d e f mätnings-i n mätnings-i t mätnings-i o n har följts av TINA och SAWCON KS l i k s o m TRATEK. Båghöjdens s t o r l e k på stockens hela längd är av i n t r e s s e u r inläggningssynpunkt, i synnerhet om man raksågar en stock. Då b l i r nämligen båghöjdens s t o r l e k avgörande för avståndet mellan stocktvär-s n i t t e t stocktvär-s centrum och postocktvär-stningenstocktvär-s centrum, det stocktvär-som normalt k a l l a stocktvär-s inlägg-n i inlägg-n g s f e l och orsakar vainlägg-nkainlägg-nt.

Båghöjder. Mått i mm Klentimmer Sign. Grovtimmer Sign.

Normalfördelning m s nivå % m s nivå %

TINA båghöjd I 21,1 11,2 29,0 23,5 16,2 0

I I 20,3 10,7 20,0 24,5 16,4 0

I I I 20,7 11,3 0,2 23,9 16,7 0,3

med. 20,7 10,8 7,0 24,0 16,2 0

-En bättre anpassning av mätvärdena erhålls när l o g a r i t m i s k normalfördelning antages. Signifikansnivåerna för r e s p e k t i v e antagen fördelning beräknas med Chi-2 t e s t med 8/9 f r i h e t s g r a d e r . M o t i v e t t i l l d e t t a ses bäst v i s u e l l t på diagrammen i diagrambilagan.

Båghöjder. Mått i mm Klentimmer Sign. Grovtimmer Sign.

Logaritm normfordeln. m s nivå % m s nivå %

TINA båghöjd I 21,4 13,0 20,0 23,3 15,2 17

I I 20,7 13,1 30,0 24,3 15,2 31

I I I 20,8 12,2 58,0 23,9 16,8 96

medel I - I I I 20,8 11,8 25,0 23,7 14,7 54

SAWCON KS båghöjd 20,0 19,8 2,4

-

-

-Medelvärdena b l i r några t i o n d e l s m i l l i m e t e r större när l o g a r i t m i s k normal-fördelning antages, ävenså s p r i d n i n g e n . När signifikansnivåerna u n d e r s t i g e r 5 % anses s i g n i f i k a n t anpassning saknas.

D i f f e r e n s e r mellan de t r e mätomgångarna vad gäller båg-höjden:

Båghöjdsdifferenser TINA Klentimmer Grovtimmer

Mått i mm m s m s

Båghöjd I - Båghöjd I I 0,76 4,56 - 1,04 4,52 I I - " I I I - 0,32 4,99 0,63 5,04

I - " I I I 0,44 4,86 - 0,42 4,83

Den maximala båghöjd som har h i t t a t s i de t r e mätningarna kan vara av i n t r e s s e samt hur d i f f e r e n s e r n a är mot de en-s k i l d a mätningar (exponentialfördelning). Mått i mm _{Klentimmer Grovtimmer} m s m s Maximal båghöjd (lognorm) 23,39 12,02 26,51 15,04 Max båghöjd - Båghöjd I 2,16 3,22 I I I I " _ I I j j 2,92 2,18 I I I 2,60 2,81

Chansen a t t h i t t a den maximala båghöjden med en tvåriktningsmätare som TINA är i n t e så s t o r . Chanserna a t t h i t t a den maximala båghöjden ökar om samma stockar mäts om t r e gånger med TINA och stockarnas rotationsläge v a r i e r a s , i d e t t a f a l l slumpvis. S k i l l n a d e n mellan två på varandra följande mätningar är mindre än 1 mm. S k i l l n a d e n mellan den maximala båghöjden och den båghöjd som uppmättes är 2-3 mm.

4.3.3 Ytjämnhet

Ytjämnheten på stockens mantelyta utgår från d i a m e t e r v a r i a t i o n e r n a längs stocken. Med minsta kvadratmetoden b i l d a s e t t t a l som är s t o r t när s t o c k -ens y t a är knölig, och l i t e t när y t a n är slät. Ytjämnheten beräknas i d e t t a prov i separat d a t o r . Fördelningskurvor för ytjämnhet har den l o g a r i t m i s k a normalfördelningens form med b r a n t a r e vänstersida än den symmetriska nor-malfördelningen h a r .

I samband med k v a l i t e t s d i s k u s s i o n e r , se nedan, delas f o r m f a k t o r e r n a upp på o l i k a k v a l i t e t e r och d i s k u t e r a s mer i d e t a l j .

4.4 Q Gösta, Q LGJ

Godhetstalet s k a l l b e t r a k t a s som e t t försök a t t med instrumentmätning fånga stockens k v a l i t e t , d v s stockens lämplighet för förädling. I d e t t a l i g g e r två saker. Dels s k a l l stocken vara sågbar, d e l s s k a l l produkterna vara lämpliga för användning och e j ha för många värdenedsättände f e l som van och k v i s t . Med sågbar s t o c k avses a t t stockens form, med måttlig kurvsåg-ning och i övrigt normal sågkurvsåg-ning, s k a l l ge f u l l längd på c e n t r u m u t b y t e t .

Godhetstal Gösta v i s a r v a r i a t i o n e n på tvärsnittens täthet. Godhetstal LG3 kombinerar i n r e och y t t r e s t o r h e t e r .

Följande r e s u l t a t har erhållits när fördelningarna antagas vara l o g a r i t -miskt normalfördelade. C h i - 2 - t e s t e t s signifikansnivå anges för r e s p e k t i v e s t o r h e t s medelvärde och v i s a r a t t l o g a r i t m i s k normalfördelning har säkrare värden än normalfördelning. L o g a r i t m i s k normalfördelning anpassar s i g även här bättre t i l l dessa n a t u r l i g a fördelningar.

Godhetstalen har uppdelats på t r e o l i k a mätningar och deras medelvärden ger följande r e s u l t a t normalfördelat och l o g a r i t m i s k t normalfördelat:

Klentimmer Första Andra Tredje Medel Sign S t o r h e t m s m s m s m s nivå Normalfordelat Q - t a l Gösta 14,8 5,9 14,9 5,5 15,2 6,0 15,0 5,6 1,5 LG3 9,8 6,6 10,0 6,6 10,0 6,5 10,0 6,5 O Logaritmiskt normalfordelat Q-tal Gösta 14,8 5,4 14,9 5,3 15,1 5,7 14,9 5,3 42,0 " LGJ 10,0 8,4 10,5 9,6 10,4 8,9 10,2 8,3 5,1 Grovtimmer Normalfördelat Q-tal Gösta 14,4 6,5 14,5 6,7 14,3 6,2 14,4 6,3 0,6 " LGJ 29,3 15,7 29,2 15,6 29,3 16,0 29,3 15,6 O Logaritmiskt normalfordelat Q - t a l Gösta 14,4 6,7 14,5 6,7 14,4 6,6 14,4 6,6 26,0 " LG3 29,3 16,1 29,2 16,0 29,4 17,2 29,3 16,0 21,0

D i f f e r e n s e r mellan g o d h e t s t a l mätta i de t r e mätomgångarna:

Mätomgång Klentimmer Grovtimmer

m s m s Q - t a l Gösta I - I I - 0,03 2,88 - 0,14 2,05 I I - I I I - 0,29 2,35 0,15 2,65 I - I I I - 0,32 2,45 0,01 2,11 Q - t a l LGJ I - I I - 0,24 2,11 0,03 4,42 I I - I I I 0,01 1,97 - 0,01 3,95 I - I I I - 0,22 1,98 0,01 4,97 I I

4.5 K v a l i t e t

I d e t följande påvisas v i s s a samband mellan instrumentmätta s t o r h e t e r och kvalitetsbedömningar g j o r d a på c e n t r u m u t b y t e t av översorterare. V a r j e c e n t r u m b i t har åsatts en k v a l i t e t , varmed v a r j e stock får två kvalitetsvär-den som i b l a n d är o l i k a . Centrumbitar med bedömd k v a l i t e t kommer från s t o c k a r med s t o c k d a t a , varmed i n t r e s s a n t a samband kan v i s a s . Delas mätdata från TINA i n i översorterarens k l a s s n i n g av c e n t r u m u t b y t e t erhålls följande t a b e l l , nu med medelvärden från t r e TINA-mätningar, för a t t i görligaste mån undvika i n f l y t a n d e från sporadiska f e l .

Medelvärden (m) och s t a n d a r d a v v i k e l s e ( s ) . Summan av t r e mätningar.

Klentimmer 0 / s V f VI T o t a l t Storhet m s m s m s m s Q - t a l Gösta 10,6 3,2 15,0 5,0 16,9 5,3 14,9 5,3 Q-tal LGJ 3,7 1,9 9,8 7,1 13,9 8,9 10,2 8,3 Avsmalning 5,6 1,7 6,7 2,5 8,1 2,3 7,1 2,7 Båghöjd 25,3 14,9 20,9 12,7 18,9 8,1 20,9 11,8 O v a l i t e t 3,5 - 3,6

_-

3,0

_-

_-

-Ytjämnhet 667,0 92,0 1018,0 343,0 1126,0 350,0 1004,0 347,0 Grovtimmer Q - t a l Gösta 9,8 3,2 14,0 6,2 18,0 6,7 14,4 6,7 Q - t a l LGJ 17,4 5,0 26,2 12,2 41,7 17,6 29,3 16,0 Avsmalning 8,5 2,4 7,5 2,0 8,9 3,1 8,0 2,5 Båghöjd 27,1 15,1 22,3 14,2 18,0 7,3 23,7 14,7 O v a l i t e t 5,2

_-

4,3

_-

6,4 -

_-

-Ytjämnhet 783,0 149,0 943,0 284,0 1564,0 643,0 1071,0 419,0

Fördelningarnas form v i s a s i diagrambilagan under K v a l i t e t . Där b e s k r i v s kanske bättre v i l k a förutsättningar som f i n n s a t t förutse k v a l i t e t innan stocken e l l e r stammen har sönderdelats.

4.6 Avkap

Avkapet och kvalitetsbedömningen återspeglar sågtimrets k v a l i t e t och a l l t som hänt mellan stubbe och j u s t e r i n g som sätter ned värdet. Det som hänt före virkesmätningen ser virkesmätaren. Virkesmätaren k o r t a r då av stocken med e t t a n t a l decimeter i kvalitetshöjande s y f t e . Det är den

volymbehand-l i n g som dominerar över diameternedsättningen. Vovolymbehand-lymbehandvolymbehand-ling kan ses som en förbättring av a p t e r i n g e n .

A v k o r t n i n g är e t t tänkt kvalitetshöjande avkap som senare utförs i j u s t e r -v e r k e t . Både a -v k o r t n i n g och a-vkap redo-visas nedan. I d e t t a pro-v har ö-ver- över-s o r t e r a r e a n v i över-s a t avkap utan hänöver-syn t i l l 30 cm modul. Detta är e t t noggran-nare förfarande än den normala j u s t e r i n g e n , v i l k e t höjer p r o v e t s noggrann-het. Avkortningens och avkapens o m f a t t n i n g framgår av nedanstående t a b e l l .

Avkortning A n t a l stock A n t a l kortade t o t a l t s t o c k a r , % Kapad och k o r t a d stock K o r t n i n g / b e -handlad stock i cm % av t o -t a l s -t l . Klentimmer Grovtimmer 68 72 11 16 16 22 6/11 9/16 31 29 1,13 1,35 Avkap A n t a l b i t a r t o t a l t A n t a l av-"kapade b i t a r , % A n t a l av-kapade s t o c k a r . Avkaps- Avkaps- längd/ka-% pad b i t pad stock

% av t o -t a l s -t l . Klentimmer Grovtimmer 2 X 68 2 X 72 13 10 32 22 11 16 25 35 64 63 76 80 2,77 5,66

Avkapen är n a t u r l i g t större än de a v k o r t n i n g a r som virkesmätaren gör. T i l l kommande f e l som t o r k s p r i c k o r kan e j förutses. Däremot borde båghöjdens i n -verkan på vankant beaktas mer. F j o r t o n g r o v s t o c k a r hade avkap för vankant med i medeltal 60 cm. Båghöjden var över 28 cm hos e l v a av dessa

14 s t o c k a r . Motsvarande för k l e n s t o c k a r var sex s t o c k a r som hade avkap för van; fem (83 %) av dessa hade en båghöjd på över 28 cm.

Även k v a l i t e t s f e l e t t j u r v e d kan kopplas t i l l s t o r båghöjd. Av t i d i g a r e rön kan k o n s t a t e r a s a t t r o t s t o c k o f t a är k r o k i g och har t j u r v e d s b i l d n i n g a r o r -sakade av böjpåkänningar på den växande stammen. Stora böjpåkänningar orsa-kas av sned krona/lutande träd och medför båghöjder och t j u r v e d . Dessa fak-t o r e r är d e fak-t levande fak-trädefak-ts säfak-tfak-t a fak-t fak-t minska snedsfak-tällningen av fak-trädkronan i förhållande t i l l stubben.

5. DISKUSSION

Mycken möda har l a g t s ned på a t t dana den skog Sverige har idag. Våra för-fäder och v i själva har l e v t med en skogsvårdslag som säger a t t v i s k a l l odla k v a l i t e t s s k o g t i l l högt värdeutbyte. Det är då r i k t i g t a t t ägna möda åt a t t värdera trädstammen på e t t r i k t i g t sätt innan den d e l a s . Delningen av stammen och stamdelarna är oåterkallerlig. Den s k a l l baseras på s t o r kunskap om konsekvenserna av tänkt d e l n i n g . Delningen är en värdesänkning som s k a l l göras så l i t e n som möjligt.

Skog och stamdelar värdebestäms e f t e r p r i s l i s t o r som baseras på virkesmät-ningsföreskrifter uppsatta av S k o g s s t y r e l s e n . Mätvirkesmät-ningsföreskrifterna är ba-serade på r e s p e k t i v e i n d u s t r i s k v a l i t e t s r e g l e r för r e s p e k t i v e p r o d u k t . Fö-r e s k Fö-r i f t e Fö-r n a baseFö-ras på v i s u e l l kvalitetsbedömning och handmätning med k l a v e , måttband och yxa. Norm för diametermätning är klavmätning.

Idag mäts sågtimrets dimensioner med i n s t r u m e n t som ser l j u s s k u g g a . V i s u e l l bedömning av sågtimrets k v a l i t e t sker utifrån y t t r e f a k t o r e r såsom före-komst av k v i s t a r , röta, m m. Denna mätning kan ske v i d en m a t n i n g s h a s t i g h e t av maximalt 45 m/min när d e t gäller vederlagsmätning. D i m e n s i o n s s o r t e r i n g s -mätning kan gå f o r t a r e .

B e t y d e l s e f u l l a värdenedsättande f a k t o r e r i sågverket- är k v i s t , vankant, s p r i c k o r , röta m m.

Vankant orsakas av f e l stockdimension/-form o c h / e l l e r f e l inläggning och den kan förutses med k o n t r o l l av dimensionsmätning och inläggning. K v a l i -tetshöjande avkap orsakade av vankant förekommer en h e l d e l när medelav-kapslängderna är 30-40 cm. Störningar i stockmätningen på grund av b l a bark och låg p r e c i s i o n i inläggningen är v a n l i g a orsaker t i l l dessa vankan-t e r . Svankan-tockens form har också b e vankan-t y d e l s e för v a n k a n vankan-t s b i I d e n . Hänsyn vankan-t i l l stockens form kan endast t a s när man känner t i l l avsmalning, båghöjd och båghöjdsläge med m i l l i m e t e r p r e c i s i o n . S k a l l man nå höga volymsutbyten, och därmed även värdeutbyten, s k a l l man ha k o n t r o l l på stockdimension, s t o c k -form och inläggning med on-line-mätning av dessa mätbara f a k t o r e r . Det är önskvärt med e t t övervakningssystem med g i v a r e , som matar en k o n t r o l l e n h e t som k o n t i n u e r l i g t v i s a r s t a t u s och varnar när gränsvärden överskrids. T r e n d v i s n i n g av maskininställningar och andra avgörande s t o r h e t e r är då möjlig. Med färre sidobräder ökar k r a v e t på p r e c i s i o n e n , färre b i t a r b l i r avgörande.

K v i s t är en v a n l i g kvalitetsnedsättande f a k t o r som d e l v i s kan mätas med y t t r e dimension. Kvistknölar kan upptäckas v i d diametermätning under bark. Dolda k v i s t a r upptäcks endast v i d genomlysning. Med kombinerad mätning av y t t r e och i n r e dimensioner erhålls goda förutsättningar för a t t h i t t a k v i s t a r . Kan man mäta i n k v i s t d a t a på hela stammen erhålls dessutom v i k t i g i n -f o r m a t i o n om t o r r - och råkvistgränsernas lägen. Dessa gränser är i hög grad s t a m i n d i v i d u e l l a . Avvägning av e r f a r e n h e t e r och i n d i v i d u e l l a mätdata bör kunna forma k r a f t i g a v e r k t y g för kvistkvalitetsbedömning, framförallt i hel stamsanläggningar.

Stamform kan k v a n t i f i e r a s med avsmalning och båghöjd. Dessa mätdata kan i n -d i k e r a k v a l i t e t s f a k t o r e r som t j u r v e -d , röta och i n r e spänningar som orsakar s p r i c k o r och f o r m f e l på sågad vara. Stammens dimensioner, i n k l u s i v e form, kvistknölars lägen längs stammen, t o r r - och råkvistgränser, a l l t kan mätas och b i l d a värdefull i n f o r m a t i o n om hur en stam s k a l l delas.

Avgörande i n f o r m a t i o n är också v i l k a produkter kunderna v i l l b e t a l a för. Denna i n f o r m a t i o n är omfattande och växlar ständigt. Datorn hjälper t i l l i denna h a n t e r i n g på väsentligt sätt, så a t t kundernas b e t a l n i n g s v i l l i g h e t ges möjlighet a t t tränga igenom ända t i l l d e l n i n g e n av stammen. Samverkar delningen med noggrann övervakning så kan välplanerade processer med små

l a g e r skapas, som snabbt kan l e v e r e r a de varor kunderna är v i l l i g a a t t be-t a l a för. För a be-t be-t d e be-t s k a l l kunna uppnås ube-tan a v b r o be-t be-t i processen, måsbe-te maskinernas p r e s t a t i o n e r övervakas k o n t i n u e r l i g t och f e l t e n d e n s e r upptäckas och åtgärdas. Det är v i k t i g t a t t upptäcka t r e n d e r innan a l l v a r l i g a f e l

e l l e r maskinhaveri uppstått. Förebyggande åtgärder s k a l l göras på planerade stopp. Underhåll och k v a l i t e t s k o n t r o l l bör samordnas, så a t t maskiner och i n s t r u m e n t är rätt inställda. Personer och maskiner s l i t s minst då.

6. KOMMENTARER

Detta a r b e t e v i s a r hur sågtimmerstockar b e s k r i v s , sönderdelas och hur sedan c e n t r u m u t b y t e t värderas. A r b e t e t har g j o r t s e f t e r de r i k t l i n j e r som rådde v i d Ala såg i mars 1987.

Målet är högsta möjliga ekonomiska u t b y t e , när man ur runda s t o c k a r s k a l l såga fram f y r k a n t i g a v i r k e s s t y c k e n .

Sågtimmerbeskrivningen v i d Ala har hög p r e c i s i o n tack vare den unika mätare som f i n n s där. Med genomlysningsteknik skapas möjligheter a t t i m i l l i m e t e r b e s k r i v a stocken under bark t i l l dimension och form samt v i s s a k v a l i t e t s grundande f a k t o r e r , t y p kvistknölar. Genomlysningen ger även d e n s i t e t s -v a r i a t i o n e r i stocken som i n t e bara orsakas a-v -v e d -v a r i a t i o n e r som k -v i s t . "Även v a r i a t i o n e r orsakade av v a r i e r a n d e vattenförekomst i träet kommer med som d e n s i t e t s v a r i a t i o n e r . I färsk stam och stock har s p l i n t v e d e n högre vatteninnehåll än kärnveden, v a r v i d splint/kärnandelen komplicerar k v a l i -tetssökningen .

Med ökad d a t o r k r a f t kan man f i n n a kombinationer av k v a l i t e t s f a k t o r e r som har ekonomisk genomslagskraft. Några sådana kombinationer har i e f t e r h a n d

t a g i t s fram inom d e t t a a r b e t e . Då går det a t t s k i l j a o/s från VI s o r t , men det är svårare a t t p r e c i s e r a s k i l l n a d e n mellan V och de angränsande k v a l i t e t e r n a . Det är också svårt a t t översätta mätbara f a k t o r e r från e t t i n s t r u -ment och utvärdera d e t t a med k v a l i t e t s r e g l e r som baseras på v i s u e l l a bedöm-n i bedöm-n g a r .

Den största n y t t a n som genomlysningstekniken f i n n e r idag är a t t kunna sor-t e r a sågsor-timmer med måsor-tsor-t under bark, medan barken s i sor-t sor-t e r kvar. Därmed kan man v i d o m s o r t e r i n g få 75-80 % av stockarna t i l l b a k a i samma f a c k . Hade man mätt på bark hade maximalt 60 % återgått t i l l samma fack. Barken kan v i s -s e r l i g e n beräkna-s med f o r m l e r -så a t t e t t -större p a r t i -sågtimmer får e t t r i k t i g t medelvärde. S k a l l man däremot s o r t e r a v a r j e stock i rätt fack ställs h e l t andra krav på barkmått och hur mycket av barken som f i n n s kvar där mått t a s .

Några sågverk, som mäter på bark, mäter om e f t e r b a r k n i n g och s o r t e r a r om ungefär 10 % för klena s t o c k a r . Sätts denna gräns v i d nedre klassgräns e r -hålls mer än 10 % barkade s t o c k a r som går t i l l o m s o r t e r i n g . Några sågverk har även prövat a t t s o r t e r a u t övergrova s t o c k a r . Det gör a t t två o l i k a d i -mensioner barkade s t o c k a r s k a l l hanteras, v i l k a t i l l a n t a l e t är 40 % av stockmängden om man s t r i k t s k a l l följa klassgränserna. Klassgränserna bygger på s i m u l e r i n g s m o d e l l e r som mer e l l e r mindre är baserade på v e r k l i g a förhållanden som barkförekomst, stockform och inläggning och som är v i k t i g a a t t följa för a t t få b r a ekonomiskt u t b y t e .

Ansträngningar, och ganska omfattande sådana, görs e n l i g t ovan för a t t kom-ma t i l l rätta med barkproblemet v i d dimensionsmätning. Kanske är genomlys-n i genomlys-n g s t e k genomlys-n i k e genomlys-n egenomlys-n väg.

7. REFERENSER

Söderman, Mats Olov: SAWCON KS kontra v e r k l i g h e t e n . Examensarbete, YTH, 1987.

H'agerdal, Henrik, Johansson, Bengt, Sederholm, Johan: I n s t r u k t i o n för mät-ning av inläggmät-ningsnoggrannhet. STFI-meddelande s e r i e A nr 752, 1982.

D I A G R A H B I I . AGA

Det är min förhoppning a t t denna b i l a g a s k a l l ge en djupare i n s i k t i hur e n s k i l d a mätvärden står i förhållande t i l l varandra. I s l u t e t på 1 9 6 0 - t a l e t f i c k v i e l e k t r o n i s k a räknare som beräknade medelvärden och s t a n d a r d a v v i k e l -ser. Nu kan v i nästan l i k a e n k e l t v i s a fördelningar och anpassa k u r v o r . F a n t a s t i s k a framsteg!

Denna b i l a g a i l l u s t r e r a r r e s u l t a t e n g r a f i s k t med a n t a l stock v e r t i k a l t och med mätvärden h o r i s o n t e l l t . Under X-axeln f i n n s beteckningen för a k t u e l l s t o r h e t . Här betyder l i t e n begynnelsebokstav klentimmer (toppdiameter 150-160 mm), s t o r begynnelsebokstav grovtimmer (toppdiameter 205-215 mm). Dx2 betyder grovtimmer i X r i k t n i n g e n , andra mätningen, d s o l betyder k l e n -timmer, s o r t e r i n g s d i a m e t e r , första mätningen. Dmin3-Dso3 grov-timmer, t r e d j e mätningen, s k i l l n a d e n mellan minimidiameter och s o r t e r i n g s d i a m e t e r v i l k e t anger a n t a l upp- e l l e r nedklassning (8 s t nedklassningar och 1 uppklass-ning) om 10 mm. Medelvärden och s t a n d a r d a v v i k e l s e f i n n s i t e x t e n .

Stockars längdfördelning v i s a r i n t r e s s a n t a saker. 17 s t o c k a r av 72 har en maximal längd, v i l k e t ger bra medellängd.

Två omgångar ( K l e n , Grov) diagram v i s a r o l i k a diameterkombinationer med normalfördelningskurvor i n r i t a d e .

Formfaktorer som avsmalning, båghöjd, r e l a t i v t båghöjdsläge, o v a l i t e t och ytjämnhet v i s a s . O l i k a fördelningstyper används v i d anpassning. L o g a r i t m i s k normalfördelning passar o f t a , men på avsmalning passar e x p o n e n t i e l l fördel-ning bäst. Både normal och l o g a r i t m i s k normalfördelfördel-ning v i s a s för båghöjd. Med l o g a r i t m i s k normalfördelning saknas nollvärden på fördelningen, t ex båghöjd. Det f i n n s ingen h e l t r a k s t o c k !

Q-tal f i n n s h i t t i l l s två o l i k a , d e l s enbart d e n s i t e t s v a r i a t i o n e r n a Q Gösta, d e l s kombinerat Q LGJ. Här har både normal- och l o g a r i t m i s k normalfördel-ning t a g i t s fram.

S l u t l i g e n e t t a v s n i t t i diagrambilagan som v i s a r k v a l i t e t s f a k t o r e r n a mot c e n t r u m u t b y t e t s k v a l i t e t . Exempelvis har a l l a c e n t r u m b i t a r u r k l e n t i m r e t denna fördelning på mätstorhet ( g o d h e t s t a l e l l e r ytjämnhet). För a t t ge bättre r e p r e s e n t a t i o n på mätvärdena har m e d e l t a l av t r e mätningar använts.

B i l a g a n har t a g i t s fram med datorprogrammet STATGRAPHICS på en IBM kompa-t i b e l d a kompa-t o r .

Stocklängd Klentimmer 12 _{I I I I I I I I I I I I I I I} 10 410 460 I t r a t e k Stock! ängd Grovtimmer I I I I I I I I I I I I I I I ! I I I I Ltratek

Diameter TINA Klentinmer Biktning X försti nätningen 8

140 150 160 170 180 dxl

Diameter TINA Klentinmer Riktning X Andra mätningen

Diameter TINA Klentinmer Biktning X tredje mätningen 12 L ' • ' ' 1 • " B ' 1 • ' ' ' 1 ' ' • ' J

7 • •;

• B I

140 150 160 170 180 dx3

Diameter TINA Klentinmer Riktning Y första mätningen 12 A n 10 t 8 ä 8 1 6 s t 4 0 c k 2 0 •T 1 T 1 1 • I' ' 1 • • ' ' 1 ' ' ' '. • '. L L

\i

- j 140 150 160 170 190 dgl

Diameter TINA Klentinmer Riktning Y Andra mätningen

II • ' ' ' I

140 150 160 170 180 dy2

Diameter TINA Klentinmer Riktning Y t r e d j e mätningen 10

140 150 160 170 180 dy3

Diameter ITATIK Klentinnner 10 1 1 1 1 1 1

140 150 160 170 180 dtratek

Diameter SAUCON KS Klent i inner 10 1 1 • 1 1 1 1 1 1 1 , 1 1 1 1 " ' : ; • IB'v W '' ' 140 150 160 170 180 dsatiicon Diameter "vWF i cm Klentimmer •5mm 50 40 30 20 10 |: O 140 150 160 170 180 vmfdmm

Diameter TINA Klentinvner , Sorteringsdiameter första

140 150 160 170 180 dsoi

Diameter TINA Klentiwiraer Sorteringsdiameter andra 15 12 9 6 3 O 1 ' ' • ' 1 • '' ' 1 ' ' ' ' 1 ' ' ' • • • • • • M B I . » . 140 150 160 170 180 dso2

Diameter TINA Klentimmer Sorteringsdiameter t r e d j e

140 150 160 170 180 dso3

Diameter TINA Xlentimmer Upp-/nedklassning pga form 90 60 40 20 1 '''' t •''' 1 • ' ' • 1 • • • -20 -10 O 10 dminl-dsol 20

Diameter TINA Klentiwner Upp-/nedklassning pga form 60 50 40 30 20 10 O ^''' • 1 '''' • " • " i ; i i i , , , , - - < < -20 -10 O 10 20 dmin2-dso2

Diameter TINA Klentiitimer Upp-/nedklassning pga form 60 50 40 30 20 10 i -20 -10 O 10 dmin3-dso3 20