När barnen på skolgården bär slöja.
En idéanalys om hur den svenska slöjdebatten ser ut bland
politiker
Författare: Maria Kero Handledare:
Examinator: Erik Lundberg Ämne: Statsvetenskap Kurskod: SK2016 Poäng: 15hp
Betygsdatum: 17/6/20
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden
SAMMANFATTNING
Debatten om kvinnor och flickor som bär slöja, pågår i Europa. I Sverige har motioner och förslag om slöjförbud på skola lämnats in på både nationell och kommunal nivå. Denna uppsats har som avsikt att undersöka och beskriva hur de politiska förslagen ser ut gällande slöja på barn i skolan, samt att belysa idéer som ligger bakom debatten. Detta har gjorts genom att läsa och granska motioner, partiernas egna material samt debattartiklar som är skrivna av politiker inom riksdagspartierna. Materialet har sedan analyserats utifrån framing, samt kategoriserats utifrån det teoretiska ramverket; jämställdhet och sekularism. I resultatet visade det sig att, även om Sverigedemokraterna var det enda partiet som lagt fram förslag om slöjförbud på nationell nivå, fanns politiker inom alla partier utom Centerpartiet och Miljöpartiet som hade förespråkat samma förslag. Dessutom fanns det politiker inom alla partier som ansåg att slöjan var problematisk. Vidare framkom det att de flesta politiker i Sverige argumenterat utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där slöjan ofta beskrivits som kvinnoförtryckande, sexualiserande eller i liknande termer. Det var också vanligt att beskriva slöjan som en kulturkrock och integrationsproblem med hänvisning till jämställdhet, men desto mindre vanligt att beskriva den som tecken på islamistisk fundamentalism. Endast sverigedemokrater gjorde en sådan koppling. Vidare fanns några politiker som försvarade slöjan med beskrivningar av religionsfrihet och mjuk sekularism, samt andra som åberopade en hårdare sekularism, där religiösa symboler inte skulle finnas i skolvärlden. Slutsatserna i denna uppsats är att det finns brett politiskt stöd för någon form av begränsning av slöjan, samt att idéerna i slöjdebatten ofta kretsar kring jämställdhet och mindre om sekularism.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Avgränsningar ... 4
1.4 Disposition ... 4
2. BAKGRUND ... 5
2.1 Muslimer i Sverige ... 5
2.2. Slöjan ... 6
2.3 Tidigare forskning om slöjdebatten ... 7
2.3 Tidigare forskning om slöjan i det västerländska samhället ... 8
3. TEORETISKT RAMVERK ... 9
3.1 Sekularism och religionsfrihet ... 9
3.1.1 En sekulär stat ... 9
3.1.2 Religionsfriheten ...10
3.1.3 Sekularism och Islam ...11
3.2 Jämställdhet ...12
3.2.1 Jämställdhetspolitik globalt och i Sverige ...12
3.2.2 Muslimska kvinnor och Islam ...13
4. METOD ...14
4.1 Idéanalys ...14
4.2 Analysverktyg ...15
4.3 Material...17
4.4 Validitet och reliabilitet ...19
4.5 Eventuellt andra gångbara metodval ...20
5. RESULTAT ...21
5.1 Politiska förslag om slöjan på barn eller slöjan i skolan ...21
5.1.1 Motioner...21
5.1.2 Debattinlägg...21
5.1.3 Partiernas egna material ...23
5.2 Problembeskrivning i debatten utifrån jämställdhet ...24
5.2.1 Slöjan strider mot jämställdhet ...24
5.2.2 Slöjan strider mot svenska värderingar ...26
5.3 Problembeskrivning i debatten utifrån sekularism ...28
5.3.1 Mjuk sekularism ...29
5.3.2 Hård sekularism ...30
5.4 Den svenska självbilden ...31
6. ANALYS ...33
6.1 Analys av resultat ...33
6.2 Slutsatser ...37
6.3 Förslag till vidare forskning ...39
1
1. INLEDNING
1.1 Problemformulering
Slöjan har kommit att bli en omdebatterad fråga i den politiska debatten i Europa. Flera länder har verkställt förbud av slöjan i vissa sammanhang. Redan på 1990-talet förbjöd Turkiet den vid vissa ceremonier på Universitet och år 2004 beslutade Frankrike om förbud av iögonfallande religiösa kläder på skolan, där slöjan var en del av detta (Rosenberger & Sauer, 2011; Roald 2003:189). År 2011 blev det även förbjudet att täcka ansiktet på offentliga platser och år 2016 ett förbud mot heltäckande baddräkter, så kallade burkinis. Belgien stiftade lag år 2011 om förbud mot slöja som döljer identiteten på flera platser och 2017 godkändes lagen av europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. År 2016 röstades förbud mot heltäckande slöja på offentliga platser igenom i Nederländerna. Ett år senare röstades ett liknande förslag igenom i Österrike. I tyska, spanska och italienska delstater har lokala myndigheter beslutat om slöjförbud för den heltäckande slöjan, utan nationell lag (BBC News, 2018).
Sedan 1970-talet har det i Sverige pågått en debatt om muslimska yttranden och traditioner och som sedan attackerna 11/9 2001 intensifierats genom att fokuserat på värden inom Islam. I Sverige kom den första motionen om slöjförbud för barn i för- och grundskolan år 2012 av fem politiker inom Sverigedemokraterna. Sedan dess har flera motioner om samma sak lämnats in. På kommunalpolitisk nivå sker det på liknande sätt. I Skurups kommun har slöjförbud genomförts under år 2020 och i ytterligare 23 andra kommuner finns förslag om förbud. I fem kommuner har man fått avslag, i en kommun behandlas ärendet och i resterande är frågan inte ännu avgjord (Lärarnas tidning, 2020).
Det är inte endast debatterna som ökar, utan också användandet av slöja. Efter en nedgång under 1960 och 1970-talet, ökade användandet av muslimsk slöja, globalt och i Sverige under 1980-talet. Sedan dess har alltfler muslimer tagit på sig slöjan (Roald 2003:202). Men det är långt ifrån alla muslimer som bär slöja och framför allt är det ovanligt bland barn. Troligtvis är den heltäckande slöjan mycket ovanlig i Sverige, men eftersom ingen statistik förs gällande religiositet, vet vi inte om några siffror (Listerborn, 2014). Vad är det då som gör slöjan till en så centralpolitisk fråga?
2
I sekulära länder har religiöst yttrande, under lång tid haft sin plats i det privata. Fram tills att Islam öppnat dörren igen. Slöjan har tagit det religiösa yttrandet in i det offentliga livet igen och utmanar den annars vedertagna principen om att utövandet ska ske på fritiden (Roald 2011:197 Cesari, 2005:2). Plötsligt är religion återigen förenat med offentligheten och också inom politik. Cesari (2005:2) menar att mångfalden av debatt i Europa, bygger på de politiska och kulturella särdragen med sekularism, som i våra länder betyder mer än religionsfrihet. Islams etablering och framför allt slöjan, kan upplevas som hot mot sekularismen. En del grundar också en större rädsla om att Islam inte skiljer på det politiska och det religiösa, vilket de muslimska länderna representerar (Cesari 2005:5). Dessutom utmanar slöjan, tankar och idéer om jämställdhet. Västvärlden tenderar att beskriva den som förtryckande och påtvingad. För många muslimer betyder den något helt annat.
Det är mycket som pekar på att debatten om slöjan kommer att intensifieras och att öka (Črnić & Pogaćnik, 2019). I Sverige är det tydligt att frågan väcks alltmer hos beslutsfattare. Genom att här peka på debatten i Europa, om de länder och regioner som förbjudit den samt om det ökade användandet av slöjan, har jag försökt lyfta upp vikten av att frågan lyfts och granskas inom forskning. Črnić & Pogaćnik, (2019) betonar också detta och skriver att akademiker och andra intressenter behöver föra fram en ansvarsfull analys och forskning i ämnet och att det är viktigt utifrån ett vetenskapligt perspektiv att granska debatten.
1.2 Syfte och frågeställning
Undersökningen bygger på att förklara och beskriva idéer och tankar som grundar den politiska debatten gällande slöja på barn. Detta genom att granska idéerna som ligger till grund för politikers argumentation och problematiserande. Dels kan det handla om att utreda vilka som förespråkar slöjförbud eller andra förslag som på olika sätt kan begränsa användandet av slöja. Men också strävan efter att förstå skillnader och likheter mellan olika argument och idéer när det gäller hur debatten ser ut. På vilka sätt problematiserar man kring slöjan och på vilka sätt försvarar man den? Politiker ska representera befolkningen, eftersom all makt utgår från folket. Samtidigt besitter de också makt att besluta och föra fram idéer, inte minst genom att föra fram ståndpunkter som påverkar medborgarna i olika grader. Därför blir politikers åsikter både intressanta och viktiga att undersöka.
3
Genom att granska politikers åsikter i slöjdebatten, förväntar jag mig att få en beskrivande bild av deras idéer och tankar. Med materialet kan jag också sedan jämföra både lösningsförslagen och argumentationen mellan partitillhörigheterna och mellan varandra. Att sedan sammankoppla beskrivningen med teorierna om jämställdhet och sekularism, vill jag försöka förstå och förklara idéerna i ett större perspektiv.
Syftet med undersökningen är således uppdelad i två delar. Det ena handlar om att undersöka och beskriva hur de politiska förslagen ser ut, gällande slöja på barn i skolan. Det kan handla om önskan om slöjförbud, motsättning mot slöjförbud, några former av begränsningar av slöjan på barn eller om det finns andra nämnda förslag. Den andra delen i undersökningen kommer att fokusera på vilka idéer som ligger bakom debatten kring slöjan. Alltså att undersöka idéerna och tankarna bakom debatten, exempelvis genom att se på hur slöjan symboliseras och beskrivs och vilka argument som ligger bakom de politiska förslagen. Utgångspunkten är att ta vid från tidigare forskningar om just idéer kring slöjan, men också att försöka vara så öppen för idéerna som möjligt och på så sätt fånga in texternas innebörd. Denna del av uppsatsen, kommer även att försöka fånga in hur slöjan ställs i motsats eller synonymt med svenska värderingar och svensk självbild.
För att fånga en debatt som skett under de senaste åren, har jag valt att undersöka politikers åsikter under en 16-årsperiod, det vill säga mellan åren 2003 och 2019. Detta för att begränsa materialet och att fånga en nutida debatt, men också för att skolverket under 2003 uttalat sig om slöja i skolvärlden och att det blir en startpunkt för politiska debatter. Vidare ämnar jag enbart att undersöka politiker i riksdagspartier; Socialdemokraterna (S), Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Centerpartiet (C), Vänsterpartiet (V), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Miljöpartiet (MP). Detta är en naturlig avgränsning för att materialet inte ska bli för stort, samt att det är dessa politiker som har möjlighet att lämna in motioner på nationell nivå.
Frågeställningarna i uppsatsen kommer alltså att vara;
- Hur ser de politiska förslagen ut, gällande slöja på barn i skolan och vilken partitillhörighet finns bakom dessa förslag?
4
1.3 Avgränsningar
I uppsatsen har jag valt att endast granska debatten kring barn som bär slöja, men det är viktigt att nämna att det i de texter som jag granskat, också ofta förekommit argumentation kring vuxna som bär slöja. Många texter har alltså berört flera olika dimensioner kring slöjan. I detta arbete har jag dock uteslutit debatter som rört endast vuxna och inte barn. Detta för att arbetet inte skulle bli för spretigt och för att kunna lyckas rama in en specifik fråga. När det gäller vuxna som bär slöja, kan det beröra ämnen såsom poliser som bär slöja, den heltäckande slöjan och valfriheten eller tvånget att bära slöja. Dessa är intressanta områden, men i insamlandet av material märkte jag tydligt att det är olika sorters debatter och att materialet som skulle analyseras, skulle bli för stort för en uppsats. Jag har också endast granskat politiker som representerar ett riksdagsparti och alltså uteslutit andra debattörer och aktörer, vilket medför att jag inte kan i denna uppsats säga något om debattklimatet som helhet. Eftersom resterande debattklimat har uteslutits, saknas enskilda muslimer som utifrån sin religion, argumenterat kring slöjan, med i uppsatsen. Bara de som företrätt ett parti, har alltså tagits med i undersökningen.
1.4 Disposition
Jag kommer först att beskriva en bakgrundsbild, där jag lyfter fram en historisk beskrivning av muslimer i Sverige samt hur debatten sett ut vad gäller frågor som kan kopplas till specifikt Islam. I detta kommer jag även att beskriva slöjan utifrån koranen samt en kort beskrivning av de olika typerna av slöjan som används i uppsatsen. Vidare kommer jag att presentera tidigare forskning från andra länder samt den forskning som finns i Sverige. Därefter presenterar jag det teoretiska ramverket som utgör grunden i arbetet; jämställdhet och sekularism. Inom sekularism presenterar jag också om religionsfrihet. Sedan finns ett kapitel om metoden, där jag går närmare in på idéanalys, materialet och analysverktyget. Slutligen presenterar jag resultaten och en analys där jag ämnar koppla ihop resultaten med det teoretiska ramverket samt tidigare forskning.
5
2. BAKGRUND
2.1 Muslimer i Sverige
I Sverige är muslimsk närvaro ett ganska nytt fenomen och det tog lång tid innan frågor kring Islam och muslimer fick uppmärksamhet från myndigheter och politiker. Den första muslimska församlingen inrättades 1949 av estniska flyktingar och väckte inte särskilt mycket uppmärksamhet i stat eller bland etablerade partier, eftersom gruppen var så liten (Cato, 2014:267). En öppning om statliga bidrag till icke-kristna församlingar år 1975, kan ses som en del av de tidiga stadierna av den svenska politiska debatten om multikulturalism. Samma år beslutade också den socialdemokratiska regeringen om att staten skulle både sträva efter att integrera invandrare och också stödja insatser att behålla och bevara etniska och språkliga traditioner. Målet var bland annat att skapa jämlikhet mellan invandrare och majoritetsbefolkning, vilket kunde leda till mer integration och samarbete. De poängterade att det var valfritt för minoriteter att själv bestämma vad de ville upprätthålla och inte (Cato, 2014:270). Under 1970-talet skedde en större institutionalisering av muslimsk närvaro i samhället genom flera rikstäckande organisationer. Debatterna började också blossa upp och fram till 1980-talet rörde det sig om praktiska bitar, såsom huruvida kristendomsundervisning skulle finnas med i läroplanen och om religiös slakt. Konservativa ledamöter såg kristendomen som väsentlig del av läroplanen och bland annat Centerpartiet såg problem kring behandlingen av djur. År 1989 uttalade en ledamot från Moderaterna att det inte fanns något att vinna för samhället när det gällde invandring från muslimska länder. I debatterna beskrevs muslimer som annorlunda än svenskar. Under 1990-talet svängde debatten om utbildning från kristendomsundervisning till om oberoende muslimska och arabiska skolor. Kritiken riktade sig mot en rädsla för etablering av fundamentalistisk Islam och att muslimska föräldrar skickade barn till dessa skolor i rädsla för att de annars skulle bli för svenska. Andra skolor med viss tros- eller etnisk karaktär kritiserades också, men deras legitimitet ifrågasattes inte på samma sätt. En förklaring kan vara att oberoende muslimska och arabiska skolor utmanar den svenska homogeniteten (Catom 2014: 276–278). År 2001 svängde debatten ytterligare och nu betonades värden inom Islam. Listerborn betonar att attackerna 9/11 2001 intensifierade både den globala och den svenska debatten till att handla om värderingar och ofta som ett hot mot det västerländska samhället (Listerborn, 2014). En debatt kretsade kring statligt betalda Imam-utbildningar. Förespråkare inom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna (dåvarande
6
Folkpartiet) menade att det kunde vara en väg för att förhindra utländska fundamentalistiska krafter. Regeringen beställde en statlig utredning om svensk relation med den muslimska världen, där man i undersökningen beskrev konsekvent om kvinnor som underkastade och diskriminerade i relation till svenska värderingar och attityder (Cato 2014:278–279). År 2003 kom skolverkets utredning om två elever som bar heltäckande slöjor under skoltid. Skolverket menade att ordningen stördes eftersom slöjorna kunde skapa obehags- eller otrygghetskänslor. Här tolkade man frihet från religion till förmån för frihet till religion. Skolverket betonade att skolan skulle vara en neutral plats i religiösa sammanhang (Roald 2011:198).
Att debatterna dröjde, kan förklaras på flera sätt. Cato (2014:271) menar att de tidiga grupperna av muslimer var få och gav inga krav på det svenska samhället. Kunskapen om Islam som religiöst system, var mycket knapp bland myndigheterna. En annan anledning kan ha varit den svenska synen på religion, där det var givet att normer, värderingar, traditioner och sedvänjor med västeuropeiska och svenska rötter, var överlägsna andra traditioner. Utgångspunkten var att invandrare inte skulle vara intresserade av att upprätthålla sin ursprungliga kultur, utan istället omfamna de svenska traditionerna så snart som möjligt.
2.2. Slöjan
Kvinnans beslöjning, där hon täcker huvudet med ett tygstycke och ibland också sitt ansikte, har föregått i flera kulturer och religioner. Exempelvis var den en symbol för överklassen i det antika samhället, kristna kvinnor bar den fram till 1200-talet och ortodoxa judar bär den fortfarande idag (Kahf 2008:27). Under 1800-talet blev slöjan en symbol för Islam, troligen är att det skedde i samband med att kvinnor i västvärlden slutat bära den (Otterbeck, 2000:36). Långt ifrån alla muslimska kvinnor bär slöja och de flesta är överens om att slöjan inte symboliserar förtryck eller något annat som västvärlden ofta pekar på. Kvinnor som bär slöjan beskriver ofta det som ett eget val och att den ger frihet, befrielse lättnad och glädje. Många unga kvinnor bär den som uttryck för identitet, andlighet och blygsamhet (Yazbeck Haddad, Smith & Moore, 2006:9).
Beslöjningen inom Islam argumenteras utifrån koranen, bland annat Sura 33:59 som uppmanar kvinnan att klä sig blygsamt (Jilbāb) för att bli igenkända och att undgå att bli ofredare. Sura 24:31 beskriver att kvinnor ska fästa sjalen (khimār) för att inte visa mer av sina behag än vad som kan vara synligt. Vad som menas här med jilbāb och khimār är tolkningsfrågor. Bernström
7
(2016) skriver i kommentarerna till den svenska översättningen av koranen, att khimār troligtvis var den slöja över håret som många kvinnor före och efter Islam hade för vana att bära. Jilbāb är det plagg som bärs över khimār. Kända muslimska feminister såsom Fatima Mernissi argumenterar att slöjan var för Muhammeds döttrar och inte för alla. Andra muslimer ser problem med denna tolkning, då Mernissi aldrig berör exempelvis jilbāb. Haditherna, till skillnad från koranen nämner knappt om kvinnans slöja. Dessa texter berör mer påbudet om manlig klädsel, som också enligt Islam bör vara blygsam (Roald 2003:193–194).
I denna uppsats kommer slöja användas som begrepp för olika beslöjningar. Om ämnet handlar om en specifik form av slöja, nämns det i den specifika termen. Följande är vanlig beslöjning inom Islam;
- Hijab som täcker håret och öronen, antingen löst och täcker även halsen eller lindas bak i en knut. Vidare att den är lindad runt halsen och täcker håret, öron, axlarna i kombination med löst sittande kläder.
- Burka täcker hela kroppen, inklusive ansiktet och ibland också ögonen.
- Jilbab är en mantel som täcker kroppen, inklusive slöja som täcker huvudet, men inte ansiktet
- Niqab är en svart mantel som täcker hela kroppen med en slöja som täcker en del av ansiktet, men lämnar ögonen fria. Ofta också kallat chador eller carsaf. (Rosenberger & Sauer, 2011)
2.3
Tidigare forskning om slöjdebatten
Det finns flera europeiska studier där slöjdebatten belyses. I en slovensk forskning utredde man debatten om religiösa symboler i skolan, med fokus på slöjan. Det framkom att hanteringen av debatten berodde mycket på hur det politiska klimatet såg ut, samt landets sociala och kulturella särdrag. Forskarna menade att den politiska och akademiska debatten sannolikt kommer att öka och betonade också vikten av att akademiker och andra intressenter för en ansvarsfull diskussion, analys och forskning i ämnet (Črnić & Pogaćnik, 2019). I en studie från Nederländerna om den allmänna debatten om slöjan, såg man en förändring över tid. Tidigare hade debatten ofta kretsat kring oro för religionsfrihet och neutralitet, medan den senare handlade om oro för social sammanhållning och nationell identitet. Studien visade också att ökad politisering i frågan, gick hand i hand med ökning av muslimska röster som hävdade
8
rätten att bära slöjan, samt att muslimska kvinnliga debattörer hade en röst i media, men inte burkabärande kvinnor. I en svensk forskning från 2019 om inställningen till burkaförbud, framkom att de som förespråkade burkaförbud, problematiserade kring fyra föreställningar; 1) dölja ansiktet 2) hindrandet av kommunikation, 3) förtryck av kvinnor samt 4) religiöst överskott. Det visade också sig att det fanns politiker i samtliga etablerade partier utöver Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som förespråkade begränsad användning av burka (Frisk & Boyd Gillette, 2019). I en komparativ diskursanalys där man jämförde slöjdebatten i Tyskland, Nederländerna och Frankrike, framkom att nationens historier om nationens byggande och gamla politiska klyvningar, påverkar inramningen av slöjan. I Frankrike kunde muslimska kvinnor vara fullständiga medborgare, men uppfattas som både offer och aktörer i islamisk gemenskap om de bar slöja. I Nederländerna fanns en större tolerans i reglering, men debatten hade präglats av en större intolerans med åren. I några tyska delstater betraktas beslöjade kvinnor som offer för deras samhälle och ibland också representanter för en politisk Islam, som behöver bevisa lojalitet till nationen. I alla tre länderna förstärktes inramningen av slöjan en symbol för ojämlikhet mellan könen när antimigrantpopulistpartier kom upp (Lettinga & Saharso, 2014).
2.3 Tidigare forskning om slöjan i det västerländska samhället
I en svensk intervjuundersökning med tretton muslimska män, svarade samtliga att det var viktigt att ens hustru bar slöja. Frågorna handlade dock inte om vilken slöja och de flesta uttryckte en kompromiss, exempelvis att det viktigaste var bönen och inte slöjan eller att det var okej att kvinnan inte bar slöja på arbetsplatsen (Samuelsson 2005:145). I en intervjuundersökning med muslimska kvinnor i Malmö, som bar slöja, vittnade de om våld och trakasserier mot dem, oftast på platser som inte definierades som osäkra, och att gärningsmannen oftast var kvinnor i övre medelåldern. (Listerborn, 2014) En fransk forskning från 1999 med intervjuer av 45 muslimska nordafrikanska kvinnor och första generationens invandrare, fokuserade man kring deras syn på att flickor hade slöja i skolan. Respondenterna som ansåg att förbud var bra (en tredjedel av totala), argumenterade utifrån integration, kopplingen till fanatism, vikten av att anpassa sig till samhället samt att religion var hjärtats sak. De som motsatte sig förbud, kunde argumentera utifrån rättigheten att uttrycka sin religion, uppmuntra och vara stolt över sin identitet, att förbud stänger ute vissa elever från samhället
9
och möjligheten för diskussion att förbud var rasism. Det visade sig att välutbildade kvinnor resonerade utifrån franska ramar, exempelvis rättigheten att uttrycka sin religion. Lägre utbildade eller äldre kunde argumentera att det inte borde vara ett problem och för de som ansåg att barn inte ska bära slöja, att den muslimska identiteten skulle vara i hjärtat och inte störa en samhällsordning (Killian, 2003).
Rosenberger & Sauer (2011) listar tre olika förklaringar till vilken riktning landet tar gällande slöjan. Det första är landets förhållande mellan stat och kyrka. I Europa kan tre relationsmodeller urskiljas; separationsmodellen/laic-modellen, som bygger på att alla statliga institutioner måste vara skilda från religiös praxis. Exempel på sådana länder är Frankrike och Turkiet. Dessa länder tenderar förbjuda alla religiösa symboler, även sjalar. Det andra är en “Cooperativ modell” där neutralitet fungerar med religiösa samhällen och det religiösa kan finnas i det offentliga rummet, men ändå vara skild från exempelvis undervisningen. Här är Österrike, Tyskland och Nederländerna typiska modeller. Den sista modellen “stat-kyrklig modell” är där det finns starka band mellan kyrka och stat, exempelvis England, Skottland och Danmark. Båda de sistnämnda tenderar ha ett mer inkluderande förhållningssätt till att bära religiös symbol, såsom slöjan. (Rosenberger & Sauer, 2011:7).
3. TEORETISKT RAMVERK
3.1 Sekularism och religionsfrihet
3.1.1 En sekulär stat
Sekularism kommer ursprungligen från de latinska orden “saecularis” och “sarculum” som betecknar “världsligt” i motsats till “annanvärldsligt” och hade från början inte något att göra med frånvaro eller närvaro av religion (Ahdar, 2013). Begreppet kan med fördel delas upp i olika dimensioner; 1) En sekularism i det offentliga rummet, såsom att aktiviteter i samhället inte hänvisas till någon Gud, 2) En beteckning på nedgång i personlig tro och praxis, 3) En miljö där vi söker och tänker om andliga och religiösa frågor, exempelvis att Gud inte är oproblematisk eller har monopol på vissa frågor (Ahdar Rex, 2013). Sekularism kan betecknas som en politisk filosofi eller ett kluster av filosofier där man förnekar existens eller relevans av en transcendental eller gudomlig dimension för offentliga angelägenheter. Ett tecken på sekulär
10
stat, är kravet på att politiska beslut ska motiveras med bakgrund av allmänt tillgängliga skäl, det vill säga lika motiverade av religiösa som icke-religiösa medborgare. En mjukare form av sekularism tvingar staten att avstå att påtvinga medborgarna etablerade trosuppfattningar. Religiösa röster får höras i det offentliga rummet, men inte drunkna ut alla andra. Ibland kallas detta för en pragmatisk politisk princip, istället för politisk filosofi. En hårdare form av sekularism är där religiöst tänkande inte har någon plats i det offentliga och politiska området och endast får utövas i den privata sfären. Politik är exklusivt för förnuft och rationalitet och religion framställs ofta som känsloladdat och godtyckligt. En mjuk sekularism kan med tiden glida ofrivilligt in i en hård sekularism. Det är också svårt för en nation att förhålla sig neutralt till olika trosuppfattningar, oavsett vid en hård eller mjuk sekularism. I många sekulära, liberala stater kan man inte undvika att ta sida mellan religiösa medborgare och ateistiska eller agnostiska sammanhang (Ahdar Rex, 2013). Det är viktigt att notera att sekularism och sekularisering inte är beteckningar på samma sak. Sekularisering är beteckning på en process, ofta definierat som att religion betyder allt mindre hos fler människor och inom allt fler samhällsområden (Hagevi, 2005:15–18). I detta arbete kommer inte sekularisering att beröras, mer än den naturliga koppling som finns till sekularism.
3.1.2 Religionsfriheten
En sekulär europeisk stat betonar inte bara separationen mellan stat och kyrka, utan också individuell religiös frihet. Detta garanteras av internationell rätt och konstitutionella lagar inom EU (Ferrari, 2005:12). Religionsfriheten i Sverige framgår av Regeringsformen och innebär att var och en ska ha friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (RF 2 kap. 1§). Barns religionsfrihet beskrivs i FN:s barnkonvention, artikel 14 stycke 1 och är sedan 1 januari 2020 svensk lag. Religionsfriheten garanteras ytterligare i Europakonventionen, artikel 9 om tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Artikel 9 består av två punkter; Den första handlar om rätten att byta religion, utöva eller manifestera religion offentligt eller enskilt och om gudstjänster, undervisning, sedvänjor och ritualer. Den andra punkten handlar om att utövandet får endast underkastas begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, skydd för allmän ordning, hälsa och moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Första punkten innebär alltså en negativ rätt där man inte behöver tillhöra religion, utöva religion eller avslöja sin religion, samt en positiv rätt om att utöva och manifestera. Begränsningarna i den andra punkten gäller endast friheten att manifestera och alltså inte rätten att ha en religion eller
11
tro. För att begränsa den positiva rätten, behöver staten motivera allvarliga och övertygande skäl om en störning i det religiösa beteendet (European Court of Human Rights, 2019:28). Enligt European Court of Human Rights (2019) måste ett hälsosamt och demokratiskt samhälle, tolerera och upprätthålla pluralism och mångfald gällande religiösa kläder och religiösa symboler. En person som gjort religion till en central grund för sitt liv, måste kunna förmedla denna tro till andra genom att bära religiösa symboler eller kläder. Men rätten är inte absolut och måste balanseras med andra intressen. Europadomstolens rättspraxis täcker bland annat skolor. Att bära religiösa symboler i utbildningen, har domstolen gett länderna breda marginaler att fatta beslut i detta och pekat på att religionen skiljer sig åt i olika delar av unionen. Exempel där slöja varit aktuell i Europadomstolen är följande;
- Förbud mot statlig grundskolelärare som ansvarade för en klass med små barn (4–8 år) som bar muslimsk slöja. Europadomstolen menade att slöjan var en kraftfull extern symbol som var svårt att förena med budskap om tolerans, respekt för andra, jämlikhet och icke-diskriminering, som alla lärare måste förmedla till sina elever.
- En lektor vid statligt universitet i Turkiet bar slöja i utförandet av undervisningen och överträdde reglerna för klädsel för offentligt anställda. Europadomstolen konstaterade att staten hade rätt att kräva lojalitet från tjänstemännen när de grundade sig i sekularismens princip.
- Förbud mot en medicinsk student på ett turkiskt statligt universitet som bar slöja i klassen. Domstolen erkände förbudet med hänvisning till Turkiets strävan att upprätthålla sekularismens princip och jämställdhet som grundläggande princip i staten. - Fransk gymnasieskola som inte tog emot elever med slöja till idrottsklasser. Domstolen
erkände att det inte var orimligt att överväga att en slöja var oförenlig med hälso- och säkerhetskäl.
- Ett förbud mot elever på statliga grundskolor och gymnasier i Frankrike som bär symboler eller kläder som uppenbarligen visar sin religiösa anknytning. Domstolen ansåg att syftet med att skydda sekularismens konstitutionella princip, var tillräcklig motivering för förbudet (European Court of Human Rights, 2019:33–34).
12
När det gäller Islam och sekularism, uttrycks ibland en rädsla för att Islam inte skiljer mellan det politiska och det religiösa. I många muslimska länder är Islam antingen en statsreligion eller under statlig kontroll, även i nominellt sekulära stater. Den globala Islam är dock flerdimensionell. Ett spänningsfält mellan en reformistisk Islam och en radikal, stängd Islam polariserar muslimska sammanhang i väst. Vissa muslimer anpassar sig till en religiöst begränsad vardag, såsom att be hemma istället för på jobbet. För andra blir det viktigt att förkroppsliga Islam på flera sätt, såsom klädsel (Cesari 2005:5). Flera europeiska länder har både erkänt och skapat samarbete med muslimska organisationer i samhället. Ferrari (2005:12) menar att organisationer behöver underkasta sig vissa krav såsom statens demokratiska och sekulära världen. Dessa krav gäller dock endast i det politiska och civila samhället. Staten kan inte påverka religiösa organisationers autonomi, exempelvis att de ska respektera jämställdhet mellan könen på samma sätt som detta värde respekteras i civilsamhället (Ferrari 2005:18).
3.2 Jämställdhet
3.2.1 Jämställdhetspolitik globalt och i Sverige
Sedan grundandet av FN 1975 har de flesta länder i västvärlden erkänt en ojämlikhet mellan könen och något som behöver offentligt ingripande. Idag har jämställdhet, åtminstone i teorin accepterats av många regeringar och internationella organisationer, samt förankrad i internationella avtal och åtaganden (Lomazzi & Crespi, 2019:10). Inom EU har jämställdhetsarbetet varit integrerat i unionen sedan fördragen 1957, till en början om en jämställd lön. Bland EU:s värden finns jämlikhet och jämställdhet med; artikel 2 och 3.3 samt inom artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. EU-lagar och rättspraxis har bidragit till jämställdhetsarbetet. I handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020 betonas bland annat jämställdhet och egenmakt för flickor och kvinnor (Europaparlamentet, 2019). Den europeiska jämställdhetspolitiken grundar sig i tre faser eller idealtypiska punkter. I den första modellen uppmuntras kvinnor att integreras i sammanhang som tidigare varit för män. I den andra modellen kan ojämlikhet hanteras genom att anpassa situationer till kvinnors behov. I den tredje modellen utvecklas nya standarder för både män och kvinnor. (Lomazzi & Crespi, 2019:13)
Den nordiska jämställdhetsmodellen har betraktats som mycket framgångsrik. Redan vid den första jämställdhetsindexen 1995 noterades nordiska länder ligga högt upp, med Sverige som
13
nummer ett. Sedan dess har olika europeiska och internationella index bekräftat positionen som de mest jämställda länderna i världen. Forskningsrapporter, statistik, politisk retorik och populärkultur har också beskrivit jämställdheten som en svensk nationell egenskap (Martinsson, Griffin & Nygren, 2016:4). I Sverige är det en grundläggande statsrättslig norm och tydligt politiskt mål, bland annat en jämställd utbildning som övergripande mål (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Feministisk mobilisering i Sverige har historiskt tenderat betona kvinnors gemensamma intressen och mål. Till skillnad från många länder där välfärdsförmåner har reserverats för specifika grupper, har det i Sverige setts som en universell rättighet och en del av gemensamt medborgarskap (Reyes, 2016:25–27).
3.2.2 Muslimska kvinnor och Islam
Som tidigare nämnt, finns stora svårigheter att beskriva muslimska kvinnor som en homogen grupp. Jag vill dock nämna kortfattat om dem i det västerländska samhället och kopplat till jämställdhet. Studier från USA visar att muslimska kvinnor fått en svår situation sedan 11/9-attackerna. De kämpar inte enbart med stigande nivå av negativa attityder mot Islam, utan också med den vanliga uppfattningen att Islam behandlar kvinnor som andra klassens medborgare (Yazbeck Haddad, Smith & Moore, 2006:8). Även i Sverige riskerar kvinnorna blir klämda mellan deras religiösa övertygelse och västerländska feminister som vill riva av slöjan (Samuelsson, 2005:21).
Många muslimska kvinnor som tillhör konservativa sunniter ser ofta upp till profetens fruar som förebilder av styrka, lärdom, professionalism och fromhet. Dessa modeller blir viktiga för kvinnor i västvärlden som är angelägna om att delta på den offentliga arenan i exempelvis ledarpositioner. Många shiitiska kvinnor ser profetens dotter Fatima som förebild för andlig vägledning. En liten andel kvinnor som ansluter sig till Sufi-Islam, ser Sufi som befrielse från många av de seder som ger män fler rättigheter inom Islam och vissa av dem kan även delta i ceremonier som tidigare endast var för män. Vissa kvinnor i västvärlden uttrycker sin trohet till Islam på offentliga sätt, såsom kläder, tal eller livsstil i så nära anslutning av vad de förstår vara Koranens budskap. Andra utövar Islam privat och en mycket liten del deltar i moskéer, utöver under större festivaler. Bland det mest synliga sättet som en kvinna kan manifestera Islam, är den muslimska slöjan (Yazbeck Haddad, Smith & Moore, 2006:8).
Dr. Jamal A. Badawi menar män och kvinnor delar samma andliga natur och ställföreträdare på jorden. Ingenstans i koranen gör ett kön överlägset den andra. Endast när det gäller att leda
14
i bön samt att leda ett land, begränsas utrymmet till män (Badawi, 2016). Även Islamiska Sunni Centret (2020) menar att Islamisk lag ger kvinnan samma position som mannen och citerar koranen om att rättvisa är könslös. Imamen Kahina Bahloul är Frankrikes första kvinnliga imam och både leder män i bön och ber utan slöja (Svt, 2019). Detta är exempel på hur tre muslimer resonerar kring jämställdhet.
4. METOD
4.1 Idéanalys
Uppsatsen bygger på en kvalitativ textanalys, där fokuset är att ta reda på och beskriva vilka idéer och argument som används vid slöjdebatten på barn i Sverige. Bland forskare som använder kvalitativa textanalyser, är det vanligt att utgå från att mening är social eller intersubjektiv, skapad i interaktioner och delad av aktörer. Det intressanta här är alltså inte om idéerna är sanna eller riktiga. Idéerna och meningarna är intressanta i sig, eftersom all mening har effekt. Eftersom idéerna ofta uttrycks genom talat eller skrivet språk, blir alltså textanalys ett fungerande forskningsverktyg (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017:212). I denna undersökning kommer jag att endast studera texter och inte tal, eftersom materialet jag använder mig av, inte har resulterat i några tal och att texterna varit lättillgängliga.
Eftersom syftet med undersökningen är att beskriva hur de politiska förslagen ser ut gällande slöja på barn i skolan, samt att utforska vilka idéer som ligger bakom debatten kring slöjan, fann jag det naturligt att använda mig av specifikt idéanalysen. Idéer kan hjälpa oss att förstå människors världsbilder och vilka idéer som ligger bakom och präglar föreställningar och ställningstagande. Det kan handla om verklighetsomdömen om vad människor tror är fallet med olika sociala fenomen eller skeenden och om värdeomdömen som rör människors moraliska övertygelser (Boréus & Bergström, 2018:136). Exempel på verklighetsomdömen kan vara ”muslimer tvingas på slöjan” och exempel på värdeomdömen kan vara ”slöjan går emot jämställdhet”. Uppsatsen bygger på en systematisk undersökning som syftar till att bringa reda i texter och lyfta fram mening tematiskt och systematiskt, till skillnad från den kritiskt granskande undersökningen som exempelvis undersöker maktrelationer som förmedlas i texten (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017:213). En beskrivande idéanalys
15
strävar efter att säga något om materialet som inte säger i sig själv, motsägelser eller oklarheter. Det kan också handla om att göra jämförelser mellan olika idéer, exempelvis likheter och skillnader mellan idéer eller att jämföra det i ett tidsperspektiv. I denna uppsats är strävan efter att både jämföra mellan idéer och att säga något om materialet, som inte säger i sig själv. Det senare nämnda, handlar exempelvis om att tolka textens innebörd och centrala mening och att kategorisera dem tillsammans med andra. Till viss del kommer jag i analysen in på att kritiskt granska idéerna och argumenten, en så kallad kritisk idéanalys. Men det är viktigt att nämna att detta sker i begränsad form, där jag analyserar den inre konsistensen i idésystemets argumentation. Det handlar alltså inte om att bedöma huruvida något är rätt eller fel (Boréus & Bergström, 2018:141–143).
4.2 Analysverktyg
För att genomföra en kvalitativ textanalys, är det viktigt att läsa texter aktivt, ställa frågor till texten och se om texten kan besvara frågorna. Vid genomläsningen av materialet, har jag gett stor tid till texten. Jag har läst den flera gånger, vid flera olika tillfällen och ibland högt. För att analysera texterna, har jag valt ’framing’, det vill säga hur politiker ”ramar in” ett problem och lösningar. Studier som använder framing, vill ofta komma åt inramningen som sker medvetet och strategiskt av vissa aktörer. Det som är intressant är inte aktörernas motiv eller inre tankar, utan innehållet i inramningen (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017:219). Jag har ställt bland annat följande frågor till texten;
1) Vem är aktören och vilket parti representerar hen? 2) Vilka eventuella lösningar framkommer i texten? 3) Hur är problemet inramat i texten?
4) Hur är slöjans användning/symbolik inramat i texten som helhet?
5) Finns det flera problem beskrivet i texten? Vad är det mest tydliga och det minst tydliga?
6) Vad är rubriken på inlägget och hur speglar det textens inriktning?
Beskrivande analyser handlar ofta om att klassificera verkligheten, vilket också kommer prägla kodningen i detta arbete. De olika kategorierna finns förklarade i det teoretiska ramverket och
16
framkommer i resultatredovisningen. Jag har gjort en kombination mellan förhandsbestämda kategorier och öppna kategorier (ord som sorterades i de olika kategorierna, finns i bilaga 1). De förhandsbestämda hämtade jag från Rosenberger och Sauers (2011:16) inramning av argument för slöjförbud utifrån jämställdhetsperspektiv. Den första kategorin; ”Victimization and liberation from religion” beskriver inramningen utifrån den muslimska kvinnan som offer och i behov av befrielse. I boken fokuserades det på befrielse från religion eller Islam, men jag breddade kategorin till att även inkludera texter där det inte framkommer vad kvinnan ska befrias ifrån. Min kategori i denna uppsats, blev idén; ”Slöjan strider mot jämställdhet”. Här platsade texter som fokuserade på just jämställdhetsproblemet och inte andra problem. Det kunde exempelvis handla om sexualisering eller könsförtryck. Den andra kategorin i Rosenberger och Sauers text om jämställdhet, är ”Islamic fundamentalism as a threat to gender equality”. Denna kategori fungerade väl i min uppsats, utan att omarbetas. I arbetet heter den ”slöjan är en del av fundamentalistisk Islam” och presenteras som kategori 3, till skillnad från i boken, där den kategoriseras som nummer 2. Att jag valde det som kategori tre, beror på omarbetningen av den sista kategorin. Den sista kategorin ”Instrumentalizing the feminist agenda” beskrivs i boken om slöjan som segregation, kulturkrockar, krav på assimilering eller utvisning. Ingen av texterna som jag analyserat, berörde exempelvis assimilering och utvisning. Jag omarbetade således kategorin för att betona kulturkrock och segregation, snarare än kulturell assimilering eller utvisning. På det sättet fungerade den bättre på det materialet som analyserades. Denna kategori finns presenterad som nummer 2. Att jag bytte ordningen, berodde som tidigare nämnt, att jag omarbetade den sista kategorin. I kategoriseringen kan man se det såsom en skala. Kategori 1 innehåller enbart jämställdhet, medan kategori 2 innehåller både jämställdhet och kulturkrock. Kategori 3 kan innehålla alla delar; jämställdhet, kulturkrock och politisk Islam. När det gäller sekularism, kategoriserades detta utifrån Ahdar (2013) beskrivning om mjuk och hård sekularism. Detta presenteras i avsnittet om teori, men handlar kortfattat om att mjuk sekularism tillåter religion i politiska och offentliga utrymmen, så länge detta inte drunknar ut andra livsåskådningar, medan hård sekularism förvisar religion till enbart den privata sfären. Exempelvis kan åsikten att religiösa symboler såsom slöjan, ska förbjudas från skolan vara en hård sekularism, medan åsikten att alla måste få utöva sin religion, klassas som mjuk sekularism. Även om jag i detta arbete drar isär kategorierna, sker det i mycket mer flytande form i verkligheten. Exempel på koder som hör till kategorierna, kan ses i bilaga 1.
17
Kategorierna bygger på att de kan operaliseras på ett rimligt sätt och att indelningsgrunderna är enhetliga. De är också ömsesidigt uteslutande och uttömmande. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017:139). Det har krävts mycket arbete för att få kategorierna till att vara just uteslutande och uttömmande. Hur kategoriserar man exempelvis kulturkrock? Många texter nämner hederskultur, vilket jag i detta arbete inte kategoriserat som en kulturkrock eftersom hederskultur inte behöver automatiskt betyda att idén om en krock mellan kulturer. Dessutom grundar sig de flesta texterna om jämställdhet, i ett ”vi” och ett ”dom”, något som jag nämner i diskussionen och som kan tolkas som kulturkrockar. När jag använt mig av kategori 2, har jag alltså gjort en strikt tolkning av kulturkrock, där det centrala i texten är just en krock mellan kulturer. Jag vill dock visa med detta att kategorierna inte är helt oproblematiska och att det skett en tolkning, som vid en annan undersökning och av en annan student, hade eventuellt tolkat annorlunda.
4.3 Material
Såsom i all textanalys, behöver man argumentera varför visst material har använts (Boréus & Bergström, 2018:138). Mitt mål var att försöka få ett så brett urval som möjligt och sökte alltså i motioner, partiernas egna material samt debatter. På det sättet hoppades jag att få en bred uppfattning i partiet, men också de enskilda politikerna inom partiet. Eftersom detta är en aktörscentral studie, har det varit viktigt vem som skriver vad (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017:224). Jag har därför uteslutit alla intervjuer, debatter eller andra texter som inte är skrivna av politiken eller partiet själv, inklusive intervjuer. Det betyder att en ledartext om en politikers uttalande eller en nyhetsrapportering från ett tal, sorterats bort. Anledningen är att dessa, även intervjuer, kan vinklas och meningar lyfts ur sitt sammanhang, vilket skulle göra det problematiskt för mig att då tillskriva denna politiker, just denna åsikt. Om politiker har skrivit en text med partitillhörighet, men idag inte längre är del av partiet har det ändå tagits med eftersom personen vid tillfället var aktiv i det partiet.
Till en början gjordes en sökning på www.regeringen.se och under avdelningen för motioner. Anledningen varför jag valde motioner, var att de skulle kunna ge överblick för vilka förslag som lagts fram, vilka partier som politikerna representerade samt vilka argument som användes. En sökning på motioner som innehöll ordet ‘slöja’ fick 134 träffar. Motioner som sorterades bort var liknelser om slöjan (tex. tystnadens slöja), slöjan på arbetsplatser, inom utrikespolitik, slöjförbud på offentliga platser och där det inte förekom något om
18
barn/flickor/skolor samt meningar som “slöja har blivit en vanligare syn”. Sökning gjordes även på ‘huvudduk’ och ‘slöjförbud’, men där framkom inga motioner utöver de träffar som redan fanns. Efter att tagit ut de motioner som rörde slöja på barn eller slöjan i skolan, resulterade detta i 45 motioner, som sedan analyserats.
Efter att ha analyserat motioner, fortsatte jag att undersöka partiernas egna material. Jag valde då att granska hemsidor, partiprogram, valplattform, ungdomsförbund och kvinnoförbund. Jag gjorde en sökning på orden; ‘slöja’; ‘slöjförbud’; ‘huvudduk’; ‘hijab’; ‘niqab’ samt ‘burka’. Det gick till så, att jag gick in på deras egen hemsida, exempelvis ”www.socialdemokraterna.se” och sedan sökte på orden och samlade in de träffar som handlade om slöjan kopplat till barn. Jag öppnade deras senaste partiprogram och gjorde en liknande sökning där. Detta eftersom de ofta var dokument och därför inte syntes i sökningen på hemsidan. Vidare gick jag till kvinnoförbundet samt ungdomsförbundet och gjorde samma sökning. Det visade sig finnas mycket lite material hos partierna själva, samt att vissa partier saknade sökfunktion och jag fick gå genom Google och genom detta komma till partiernas hemsida (jag tog alltså inte andra resultat som inte fanns med i partiernas egna material). Vidare skilde det sig mellan partiernas hemsidor. På en hemsida kunde man, genom sökfunktionen få en omfattning i även lokala förbund. På andra hemsidor, framför allt hos de större partierna, uppkom inte de lokala förbunden. De hade egna hemsidor, som jag i undersökningen inte granskade. Detta kan förstås ha lett till missvisande resultat. Dessutom kan sökfunktionerna fungera på olika sätt hos de olika partierna, vilket också kan ge missvisande resultat. Anledningen till att jag behöll de material som framkom av partiernas egna material, var att materialet gav större spridning mellan partiet. Exempelvis kunde man se att flera kvinnoförbund uttryckte sig om slöjan, eller att ungdomsförbunden kunde vinkla slöjan på andra sätt, än vad som framkommit i motioner. Medan motionerna ofta gav en homogent tänkande inom partiet, kunde partiernas hemsidor avslöja mer oliktänkande inom partiet. Detta var viktigt för uppsatsen, för att knyta an till syftet om att utforska politikers idéer och inte bara partiers idéer.
För att komplettera den mer breda uppfattningen inom partiet, valde jag därefter att fokusera på enskilda politikers framförande av åsikter. Här var debattinlägg ett lättillgängligt redskap att använda sig av. Till en början hade jag tänkt att undersöka två tidningar; Aftonbladet och Göteborgsposten. Detta för att tidningarna kunde komplettera varandra geografiskt och politiskt och på så sätt ge en så rättvis och helhetlig bild. Vid sökning på Aftonbladet med ordet
19
‘slöja’ resulterade i 1262 mellan åren 2004 och 2019, samt med ordet ‘slöjförbud’ resulterade i 121 resultat. Efter att allt som inte var debattartiklar från politiker i riksdagspartierna samt dubbletter sorterats bort, återstod 14 debattartiklar. Efter att ha genomfört sökning på Aftonbladet, hade jag mycket material att gå igenom för analys, varpå jag av tidsmässiga skäl inte gick igenom Göteborgsposten. Detta får enligt mig ses som den största bristen i uppsatsen och kritik kan riktas mot att jag inte kompletterade debattartiklar från Aftonbladet med debattartiklar från Göteborgsposten eller annan liknande tidning. Jag har ändå valt att ta med debattartiklar från Aftonbladet, eftersom dom har gett en mer spridning i partiet vad gäller synen på slöjan. Dessutom har debattartiklarna varit skrivna av representanter från olika partier, vilket kan ses i bilagan där jag presenterat alla debattartiklar. På så sätt, behöver resultatet inte vara alltför missvisande. Vidare vore det också intressant att söka i lokala tidningar, eftersom det eventuellt skulle ge en större spridning i både partitillhörighet och i idéerna bakom argumentationen. Detta kan andra undersökningar belysa.
4.4 Validitet och reliabilitet
En metod är valid om den mäter vad den är avsedd att mäta i en särskild studie. Med detta menas att det blir viktigt vilka texter och vilka teoretiska ramverk som använts för att besvara frågeställningen. Dessutom dras textanalytiken in i skapandet av studieobjektet, vilket gör att förförståelsen spelar en avgörande roll för hur resultatet sedan kommer bli. Därför behöver man ta hänsyn till forskarens historiskt och socialt påverkade föreställningar (Boréus & Bergström, 2018:39). Här är jag medveten om svårigheten att på ett neutralt sätt granska en debatt. I skapandet av kategorisering, kommer mina egna åsikter och mina föreställningar om olika partier eller ideologier, omedvetet att spela en roll. Målet har varit att sätta mig in i varje text, genom att läsa den flera gånger och vid flera tidpunkter och på det sättet komma närmare en riktig beskrivning. Utgångspunkten har varit att försöka förstå idén bakom texten.
En annan viktig del i metoden, är reliabiliteten. En hög reliabilitet grundar sig i noggrann mätning och beräkning, exempelvis att vara korrekt i alla steg och minska felkällor så långt som det går (Boréus & Bergström, 2018:40). För att sträva efter god reliabilitet i denna studie, har jag samlat in materialet på ett strukturerat sätt och beskrivit varje steg i metoddelen. Materialet har varit noggrant utvalt, men det ger förstås bara en bild av hur debatten ser ut.
20
Eftersom jag valt endast en tidning, kan jag inte säga hur det ser ut i andra tidningar, exempelvis en tidning som är oberoende liberal eller en lokal dagstidning. Vidare har jag valt att inte bara läsa i moderpartiets material, utan även i ungdomsförbund och kvinnoorganisationer. Syftet med detta är att se om det finns variation bland aktiva politiker i partierna, men jag är också medveten att detta kan leda till missvisande resultat när jag exempelvis redovisar resultatet. Exempel på missvisande resultat, är att moderpartiet kanske inte skulle ha uttryckt sig på samma sätt som ungdomsförbundet. Det visar dock en viktig spridning i partiet, vilket jag velat ta fasta på. När det gäller intersubjektivitet, det vill säga att olika forskare med samma analys och samma material kommer fram till samma sak (Boréus & Bergström, 2018:40) kan kritik riktas till själva kategoriseringen. Kategoriseringen av materialet arbetades fram under insamlandet och vid läsning av tidigare forskning och det är troligt att en annan forskare hade kommit fram till andra kategoriseringar och eventuellt andra slutsatser. Ambitionen har varit att vara transparant och presentera välmotiverade svar.
4.5 Eventuellt andra gångbara metodval
Det finns goda skäl att använda sig av en kvalitativ uppsats när syftet är att uppmärksamma idéer. Genom exempelvis en kvantiativ innehållsanalys, hade inte samma intensiva läsning kunnat göras och inte heller möjligheten att ta fram det dolda i texten (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017:212).
När jag skissat på en grund till uppsatsen, hade jag från början tänkt mig en argumentationsanalys. Argumentationsanalysen hade kunnat beskriva hur argumenten var uppbyggda i texterna, retoriken kring dem och på det sättet kunnat besvara forskningsfrågan. Det hade också kunnat belysa värden i argument, exempelvis att studera om det är välgrundat att slöjförbud argumenteras utifrån ett liberalistiskt synsätt eller om det är argumentationsfel att hävda att slöjan skapar könshierarki. Vidare hade den kunnat användas som komplement till idéanalysen. Varför det ändå föll på idéanalysen, var att jag med den kunde komma åt idéerna i debatten och på det sätt kunna beskriva debattens innehåll på ett mer helhetligt sätt. Ett alternativ till den beskrivande idéanalysen hade varit att göra en idékritisk analys där sanningshalten i idéerna hade granskats och idéer om slöjan eller självklara begrepp om sekularism och religion, hade fått större fokus.
21
5. RESULTAT
5.1 Politiska förslag om slöjan på barn eller slöjan i skolan
5.1.1 Motioner
Totalt har det lagts fram 46 motioner som har med slöja och barn/skola att göra. 28 av motionerna innehåller förslag om slöjförbud i skolan och samtliga är skrivna av politiker inom Sverigedemokraterna. Det fanns också en motion från en politiker inom Vänsterpartiet, om förbud av religiösa symboler i skolan och där slöjförbud inkluderades och uttrycktes i motionen. Politiker inom Moderaterna lade fram fyra motioner om statlig utredning om slöjförbud i skolan.
Utöver slöjförbuden, lades några andra förslag fram. Politiker inom Kristdemokraterna lade fram fem förslag om skolundervisning om religiösa symboler och kläder, där slöjan nämndes som viktig att förstå. En motion från politiker i samma parti, beskrev bättre kontroll på flyktingförläggningar, där det framkommit att barn tvingats på sig slöjan. Vidare fanns flera politiker inom Kristdemokraterna som föreslog brottsrubricering för hedersförtryck och där påtvingad slöja på barn, var exempel på sådant förtryck. En motion lades fram från Centerpartiet om att öka kunskapen hos skolpersonal och en annan motion om att förtydliga skollagen så att lärare kunde förbjuda slöja då det var lämpligt att göra det. I båda dessa motioner utgick man från hedersförtryck och att en påtvingad slöja, var ett sådant förtryck. Det fanns ingen politiker från Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna som hade lagt fram en motion där slöja på barn eller under skolgång, fanns med.
5.1.2 Debattinlägg
Vid sökning på Aftonbladet med ordet ‘slöja’ resulterade i 1262 mellan åren 2004 och 2019, samt med ordet ‘slöjförbud’ genererade 121 resultat. Efter att allt som inte var debattartiklar från politiker i riksdagspartierna, de som inte nämnde barn/skola samt dubbletter, hade sorterats bort, återstod 12 debattartiklar. Fyra av dem föreslog slöjförbud. Två debattartiklar från politiker inom Sverigedemokraterna hade som det centrala i texten att slöjförbud på barn i skolan, skulle vara positivt. Fyra Sverigedemokrater skriver i ett debattinlägg följande;
22
”Genom att låta skolan vara en neutral plats där alla barn ska känna sig trygga i att villkoren är samma för alla, oavsett kön, religion eller etnicitet. En skola där värderingsstyrd slöja är förbjuden”
Också en debattartikel från en politiker inom Vänsterpartiet, beskrev slöjan också som något centralt, men föreslog däremot ett allmänt förbud mot religiösa symboler på skolan och där slöja var ett exempel på det som skulle förbjudas. Slutligen argumenterade en moderat politiker om att all typ av slöja bör förbjudas i skolan.
De resterande debattartiklarna nämnde inte förbud, men några debattartiklar kan man tolka såsom en önskan av begränsad användning. En politiker inom Kristdemokraterna framhöll önskan om bättre integrationsarbete och lyfte fram bland annat problematiken kring att pojkar tvingade flickor att bära slöja, samt flickors svårigheter för flickor att bryta från sociala normer. En liberal politiker önskade samtal om religionsfrihetens gränser, bland annat som reaktion på en nyhet att förskolelärare kan tänkas kontrollera att flickor bär slöja. En annan liberal politiker föreslog skolundervisning om islamismens brott, varpå flickor i heltäckande slöja nämndes som tecken på radikalisering. En tredje resonerade om tvingande slöjor på barn, på följande sätt;
”Fokus framåt bör enligt mig alltså ligga på att förebygga konflikterna innan de leder till våld och tragedi.”
Utöver detta, fanns debattartiklar där det inte fanns någon typ av begränsning. En socialdemokrat förespråkade fördjupad studie om islamofobiska brott, bland annat på grund av rasismen mot muslimska tjejer i slöja. En vänsterpartist argumenterade på liknande sätt där hen reagerade på attackerna mot flickor i slöja. Och från samma parti, argumenterade en annan politiker emot den religiösa indoktrineringen som innebar att flickor som inte bar slöja, riskerades att frysas ut. Endast en artikel motsatte sig slöjförbud och var skriven av en socialdemokratisk politiker, som menade att debatten istället borde handla om mansstrukturer som förtrycker kvinnor och inte om slöjförbud. Hen skriver följande;
”Vi diskuterar alltså inte kärnproblemet: de förtryckande mansstrukturerna i samhället. De strukturer som legitimerar att unga grabbar ropar hora efter den tjej som anses vara
23
för lättklädd och de strukturer som ger unga grabbar rätt att ge sig på den unga muslimska tjej som väljer att inte bära huvudduk”.
5.1.3 Partiernas egna material
Vid sökning i partiernas egna material, användes sökorden; ‘slöja’; ‘slöjförbud’; ‘huvudduk’; ‘hijab’; ‘niqab’ samt ‘burka’. Materialet bestod av; hemsidor, partiprogram, ungdomsförbund, kvinnoförbund samt valplattform. På Liberalernas hemsida samt Sverigedemokraternas hemsida saknades sökfunktion, varpå Google användes och på de sättet kom jag in på hemsidorna. Sökningen resulterade i ett spann mellan 2003 och 2019, med totalt 23 texter med resultat där slöja kombinerat med barn/skola nämndes. Av dessa, var det två texter från Kristdemokraternas ungdomsförbund som föreslog förbud mot heltäckande slöja, samt en text från Liberalernas kvinnoförbund, som förespråkade förbud om att barn på skolan bar slöja. Politiker inom Liberalerna skriver följande;
”Liberala kvinnors centralstyrelse vill införa slöjfria förskolor, i såväl kommunala som fristående förskolor i hela Sverige och föreslår detta till vårt landsmöte i maj”
En text från Moderaternas kvinnoförbund, föreslog en statlig utredning om slöjförbud på skolan, det vill säga liknande som motioner som lagts fram från Moderaterna. Likaså föreslog ett lokalt socialdemokratiskt kvinnoförbund om slöjförbud på skolan. Sex texter nämnde slöja på barn, men där det varken framkom önskan om förbud eller att de motsatte sig förbud. Ett exempel är en text från Liberalernas hemsida, där problematiseringen rör hederskulturens yttringar. Bland könsstympningar och bortgifte, nämns småflickor som tvingas bära slöja. Följande mening kan tolkas som någon form av begränsning, även om detta inte uttrycks;
”Sverige är ett tolerant land, men de föräldrar som tror sig kunna fortsätta tillämpa hederskultur också här måste få klart för sig: övergrepp mot barn tolererar vi aldrig!”
En annan liberal politiker pekar i en text om slöjan, att ett demokratiskt samhälle, behöver dra en gräns gällande hedersförtryck och kvinnlig underordning. Vart denna gräns går, nämns inte men det framkommer att det framför allt är den tvingande slöjan som är problematisk. Vidare nämner en Kristdemokrat att barn som inte bär slöja och som bor i utsatta områden, riskeras bli
24
attackerade och diskriminerade för just detta. Inte här heller framkommer något konkret förslag, men i sammanhanget nämns motarbetandet av parallellsamhällen.
Flera reagerar på förslaget om slöjförbud eller begränsandet av slöja. En vänsterpartist jämför förslaget om slöjförbud med Saudiarabiens kläddirektiv för kvinnor. Två centerpartister skriver på hemsidan följande;
”Centerkvinnorna värnar alla individers rätt att klä sig som de själva vill och tror därför inte på ett statligt slöjförbud, niqabförbud eller burkaförbud”
5.2 Problembeskrivning i debatten utifrån jämställdhet
De flesta politiker som debatterar kring slöjan, nämner jämställdhet som orsak till att en slöja är problematisk. Av 45 motioner kategoriserades 35 av dem, att handla om jämställdhet. Av 12 debattinlägg, kategoriserades 8 av dem att handla om jämställdhet. Av 20 texter från partiernas egna material, kategoriserades 15 att handla om jämställdhet.
Från jämställdhet har tre kategorier delats upp. Den första kategorin ”slöjan strider mot jämställdhet” innehåller argument som endast hänvisas till jämställdhetsproblem. Den andra kategorin ”slöjan strider mot svenska värderingar” innehåller inte bara jämställdhetsproblem, utan också en hänvisning till kulturella skillnader. Den tredje kategorin ”Slöjan står för islamistisk fundamentalism” innehåller både jämställdhetsproblem och ibland också kulturella problem. Här finns dock ytterligare en synvinkel om politisk islamism.
5.2.1 Slöjan strider mot jämställdhet
De absolut vanligaste argumenten i debatten om slöjan, var att enbart hänvisa till jämställdhet. Det kan handla om att problematisera kring slöjans betydelse inom Islam, det vill säga att kvinnan ska täcka sig för att slippa bli ofredad av mannens lustar. En grupp politiker inom Moderaterna skriver tillsammans att denna täckmantel, som slöjan är, görs för att flickor inte ska väcka begär hos män. En socialdemokrat pekar på att den också har som syfte att osynliggöra kvinnan. Andra vanliga uttryck är könsförtryck, hierarkisk ordning, kvinnans
25
kyskhet eller sexualisering. Fyra sverigedemokrater skriver i en debattartikel att slöjan är en fråga om långt mycket mer än valet av kläder. Det kan exempelvis inte jämföras med att bära andra kläder, eftersom frågan rör jämställdhet och skolans värderingar. Några politiker från Liberalerna gör ett utlåtande 2017 om slöjförbud där själva inramningen av problemet beskrivs som strukturella;
“Slöjan är ett plagg som i allra högsta grad befäster de traditionella könsroller som män och kvinnor tilldelats och som bekräftar en patriarkal samhällsordning där kvinnor ska anpassa sitt beteende efter mannens vilja.”
På ett liknande sätt skriver en politiker inom Vänsterpartiet om hur slöjans symbol av oacceptabel könsmaktsordning gör att den strider mot uppsatta mål om jämställdhet i för- och grundskolan. En liberal politiker lyfter även fram en praktisk orsak; Att den kan skapa rörelsehinder och begränsar flickor i lek och idrott. Men det är få gånger som praktiska problem lyfts fram när det gäller barns slöja. En socialdemokratisk politiker, som inte tar ställning för slöjförbud riktar skarp kritik om att hen hoppas att ingen kvinna ska behöva bära den. En annan socialdemokrat skriver i en debattartikel att debatten kring slöjförbud flyttar fokuset till tjejers kläder, när debatten borde fokusera på strukturella problem i samhället.
Ett annat intressant fenomen i debatten är skillnaden om ett barn bär den och om en vuxen bär den, eller skillnaden när slöjan är frivillig respektive ofrivillig. För några liberala politiker som vid ett tillfälle förespråkar slöjförbud och vid ett annat tillfälle skriver att slöjan på barn inte kan accepteras, är inramningen att en vuxen kvinna kan bära den frivilligt, men ett barn kan inte göra det. Det framkommer tydligt i en text från Liberalernas hemsida;
“Jag tycker att vi måste kunna acceptera en vuxen kvinnas val att bära slöja som vilket annat klädesplagg som helst – samtidigt som vi måste se den som en symbol för utsatthet och förtryck vid de tillfällen då slöjan tvingas på kvinnor och unga flickor.”
Även en annan liberal debattör skriver i en debattartikel att vi bör kämpa för flickor som inte vill bära slöja och för de myndiga kvinnor som vill bära den. Politiker från Centerpartiet nämner också denna dubbelhet i att slöjan både kan vara frivillig och tvång. De kommer däremot fram
26
till en annan slutsats och menar att slöjan kan bäras frivilligt av både barn och vuxna. Endast när vuxna tvingar barn att bära slöja, kan de ses som ett förtryck.
5.2.2 Slöjan strider mot svenska värderingar
När det gäller motioner som lagts fram, var det vanligt att inte bara påtala slöjans symbol för kvinnoförtryck eller i motsats till jämställdhet, utan också att argumentera utifrån en värdering som strider emot svenska värderingar. Slöjförbud eller ett problematiserande av den, kunde inramas genom kulturkrockar, segregation eller kommunikationsproblem. En sverigedemokratisk politiker skriver att själva syftet med slöjan är att motverka integration mellan Islam och västerländska sammanhang. Hen menar att det ligger i Islams kultur att separera och segregera. I en motion från Sverigedemokraterna uttrycks det såhär;
“En påtaglig kulturkrock är då kvinnor bär slöja, niqab eller burka. Bruket strider mot den syn på kvinnors och mäns jämställdhet vi under århundranden utvecklat i Sverige” Ovanstående citat är ett exempel på där jämställdhet lyfts i kombination med kulturkrock, något som sker ofta på liknande sätt. Ibland uttrycks inte kulturkrock, utan beskrivs i andra termer, såsom kulturskillnader, värderingsskillnader eller beteckningen ”den värdeladdade slöjan”. En kristdemokratisk politiker skriver i ett debattinlägg om att det pågår kulturkrig i Sverige, där pojkar tvingar hundratals invandrartjejer att bära slöja. Tjejerna kan inte åtnjuta den frihet som Sverige lovat dem. Politikers uppgift är att motverka denna segregation och att ge flickor från andra länder, samma frihet som svenskfödda barn. I en motion från Moderaterna beskrivs problemet med heltäckande slöja, som problem för kommunikation. De uttrycker att samtal i Sverige sker via kroppsspråket, vilket gör att samtalet med en kvinna med heltäckande klädsel försvåras. Dessutom har kvinnan med heltäckande klädsel, själv svårt att integreras i ett sammanhang, då hennes slöja både förhindrar kommunikation och väcker stor uppmärksamhet. Två politiker inom Kristdemokraterna skriver om en elev som bär heltäckande slöja och som skapar problem för läraren som inte kan identifiera personen. Denna värderingsskillnad blir särskilt tydlig i slutet av texten;
