Sida 1 av 40
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Kadett Adam Samor OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11818
Professor Jerker Widén Beteckning Kurskod
1OP415
En framtida resurs eller ett arv från det förflutna?
- En teoriprövande enfallsstudie om nätverksbaserat försvar i IrakABSTRACT:
The theory of network centric warfare has since its introduction in the early 2000s experienced both a substantial hype and spectacular collapse. Various studies have focused on the theory’s ability to increase mission effectiveness, predominantly within sea and air operations, whilst the
domain of land warfare remains largely uncharted. This single case study assesses the theory’s ability to deliver mission effectiveness in ground combat. The case chosen for the study was the
U.S. army 3rd Infantry Division and their offensive during the invasion of Iraq 2003. It is concluded that, while a digitalized force, the interoperability within the division was low, effectively excluding definite claims of network centric warfare’s ability to produce mission effectiveness in the land warfare domain. Being one of a few studies on this complex domain,
these results warrant for further research. In addition to its findings the study provides an additional tool for how the effects and workings of network centric warfare may be understood
and studied in the future.
Nyckelord:
Sida 2 av 40
1. INLEDNING ... 3
1.1PROBLEMFORMULERING ... 4
1.2FORSKNINGSÖVERSIKT ... 5
1.3SYFTE OCH BIDRAG ... 8
1.4FORSKNINGSFRÅGA ... 8
1.5AVGRÄNSNING ... 8
1.6DISPOSITION ... 9
2. TEORI ... 10
2.1NCW-MODELLEN OCH MCP-KONCEPTET ... 10
2.2DE TRE DOMÄNERNA ... 12
2.3INTEROPERABILITET OCH DEN SOCIAL PRAKTIKEN ... 13
2.4KRITIK OCH MOTIVERING ... 15
3. METOD ... 17
3.1METODVAL ... 17
3.2MOTIVERING AV METOD OCH EMPIRI ... 17
3.3KÄLLKRITISK DISKUSSION ... 19 3.4OPERATIONALISERING ... 20 3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 22 4. ANALYS ... 24 4.1DEN TREDJE INFANTERIDIVISIONEN ... 24 4.2HÖGRE OPERATIONSTEMPO ... 24
4.2.1 Planeringstid och beslutprocess ... 24
4.2.2 Kvalitet ... 25
4.3ÖKAD RESPONSIVIETET ... 26
4.3.1 Från upptäckt till bekämpning ... 26
4.3.2 Från order till verkan ... 27
4.4LÄGRE RISK ... 27
4.4.1 Mindre konsekvenser ... 27
4.4.2 Mindre sannolikhet ... 28
4.5LÄGRE KOSTNADER ... 29
4.5.1 Personalkostnader och överlevnad ... 29
4.5.2 Materielkostnader ... 30
4.6INTEROPERABILITET ... 30
4.7RESULTAT... 32
5. AVSLUTNING ... 32
5.1SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGAN ... 32
5.2DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 33
5.3VIDARE FORSKNING ... 34
5.4RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 34
6. BILAGOR ... 36
BILAGA 1LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTÄCKNING ... 36
Litteratur ... 36
Rapporter, andra källor ... 38
Offentligt tryck ... 39
Sida 3 av 40
1. Inledning
1996 skrev Admiral William A. Owens en kort artikel i den amerikanska tidskriften Strategic
Forum, där han argumenterar för att Revolution in Military Affiars (RMA) kommer förändra
sättet militärer strider på. Den teknologiska utvecklingen innebär en utveckling av ”system inom system” som har en förmåga att markant öka effektiviteten i krigföringen. Enligt Owens skulle utvecklingen primärt ske på tre områden, underrättelse, ledningsförmåga och vapensystemsprecision.1 Owens tankar skulle snart bli till teori, tidigt 1998 publicerar Arthur Cebrowski och John Garstka begynnelsen till det som kom att kallas Network Centric Warfare (NCW).2
Tron på teknologiutveckling och dess möjligheter i militären såväl som i övriga samhället var betydande. IT-kraschen skapade viss teknologiskepticism men intresset var fortsatt stort hos det amerikanska försvarsdepartementet som investerade i NCW.3 David Alberts ledde en forskargrupp inom departementets ledningsvetenskapsavdelning som genom tre teoriutvecklande verk skapade grundfundamentet till NCW.4 Framtiden lovordade den nätverkscentrerade krigföringen, där befälhavaren ständigt skulle ha tillgång till aktuell information om egna och fiendens styrkor.
Enligt NCW finns det kausala mekanismer mellan användningen av en informationsstruktur och god lägesuppfattning. Något som i sin tur skapar högre stridstempo, ökad responsivitet, lägre risktagning, lägre kostnader samt bättre marginaler.5 NCW drog inspiration från affärslivet, framförallt teorin kring den nya ekonomin (DNE). DNE förutspådde att teknologisprånget och avreglering skulle betyda att företag kunde undvika sjunkande avkastning och istället få nästan gränslösa möjligheter till värdeskapning.6
1 Owens, William; and National Defence University Washington DC Inst FOR National Strategic
Studies. The Emerging U.S. System-of-Systems. Strategic Forum. 1996. 1-2
2 Cebrowski, Arthur and Garstka, John. "Network-centric Warfare: Its Origin and Future." United States Naval Institute. Proceedings 124, no. 1. 1998: 28-35.
3 Goodnight, Thomas and Green, Sandy. Rhetoric, Risk, and Markets: The Dot-Com Bubble. Quarterly Journal of Speech 96, no. 2. 2010. 115-140: 122-124
4 Alberts, David; Garstka, John and Stein, Frederick. Network Centric Warfare: Developing and Leveraging Information Superiority. 2. ed. CCRP Publication Series. National Defence University Press.
Washington DC. 1999
Alberts, David; Garstka, John; Hayes, Richard; Signori, David and Assistant Secretary of Defence. Understanding Information Age Warfare, 2001
Alberts, David; Hayes, Richard; and Office of The Assistant Secretary of Defence Washington DC Command Control Research Program. Power to the Edge: Command...Control...in the Information Age, 2003
5 Alberts m.fl. Network Centric Warfare: Developing… 89
6 Reid, Darryn; Goodman, Graham; Johnson, Wayne and Giffin, Ralph. All That Glisters: Is
Sida 4 av 40 När NCW lanserades var ambitionen att bidra med ett verktyg för hur militära uppdrag, operationer och organisationer kunde undersökas. Ett nytt perspektiv som skulle motverka begränsningen som äldre idéer ofta innebär.7 Teorin bidrar med en alternativ förklaringsmodell till hur krig kan förstås och normativ i sin utformning. Widén och Ångström skriver att en normativ teori ger vägledning i hur krig bör föras; ”Om stat A följer detta bör resultatet bli X”.8
Vid millennieskiftet påbörjas utvecklingen av en svensk motsvarighet till NCW, nätverksbaserat försvar (NBF). Stora pengar läggs på forskning men år 2019 konstaterar Försvarsberedningen i departementsserie Värnkraft att ”inga påtagliga resultat rörande den operativa förmågan” skapats genom NBF. Tanken var att NBF skulle hjälpa till i transformeringen från ett invasionförsvar till ett flexibelt insatsförsvar men istället har misslyckandet skapat problem för dagens ledningssystem.9
1.1 Problemformulering
Sverige och USA valde under 2000-talet olika vägar när det kom till NCW. USA tillämpade exempelvis förmågan i både Afghanistan och Irak med viss framgång.10 I en rapport från amerikanska försvarsdepartementet sammanfattas NCW som de strategier, ny taktik, modus operandi och organisering som en nätverkad enhet kan använda för att få avgörande fördelar i striden.11 En beskrivning som borde innebära att åtminstone amerikanerna ser en möjlighet till att skapa operativ effekt. En effekt som amerikanska marina och flygförband har påvisat i studier, uppsatsen återkommer till dessa i forskningsöversikten. Oavsett hållning i frågan kring NCW kan det finns anledning att återbesöka teorin.
Nätverken i samhället såväl som Försvarsmakten blir allt större och viktigare. Enligt Post- och telestyrelsen förväntas lanseringen av 5G under 2020 vilket bedöms öka nätverksberoendet ytterligare.12 Nätverkens roll för aktörer runt om i världen ser ut att bli allt viktigare och med det ökar behovet av att förstå nätverkens möjligheter och begränsningarna.
7 Alberts m.fl. NCW: Developing... 87
8 Ångström, Jan & Widén, Jerker, Contemporary military theory: the dynamics of war, Routledge,
Abingdon, 2015. 8
9 Ds 2019:8 Värnkraft: inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, Regeringskansliet, Försvarsdepartementet, Stockholm, 2019.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2019/05/ds-20198/ 123-124
10 Luddy, John. The Challenge and Promise of Network-Centric Warfare. Lexington Institute. Arlington.
2005. 2
11 United States. Department of Defense. Office of Force Transformation. The Implementation of Network-centric Warfare. Washington, D.C. 2005. 3
12 Post och Telestyrelsen. Mer om 5G. 2020. https://www.pts.se/sv/bransch/radio/5g/5g-for-pts/
Sida 5 av 40 Den svenska linjen verkar vara att överge idén kring ett nätverksbaserat försvar och NCW. En möjlig förklaring till detta kan vara problematiken som Widén och Ångström nämner; att mycket militärteori utformas för och av stormakter och därför kan det krävas mindre ändringar för att de skall bli överförbara på små stater.13Även små förändringar kan vara för dyra för en liten stat att genomföra. Till exempel är tillgången till satelliter en av flera viktiga komponenter i NCW. Sverige har i dagsläget fyra aktiva satelliter i omloppsbana varav en är till för kommunikation.14 Detta kan jämföras med USA:s mer än 1000 varav 189 militära.15 En sådan skillnad ger helt skilda förutsättningar för NCW.
Intresset för NCW minskade dock kraftigt vid mitten på 00-talet. Något som inte förklaras genom sattelittillgång. En annan förklaring kan istället vara att det till dagens datum finns få landbaserade fall där NCW påvisats. Det finns ett behov att pröva teorin för att slutsatser skall kunna dras om dess förmåga att bidra till bland annat operativ effekt. Finns det fog för det som hävdas i Värnkraft eller är det en fråga om resurser?
1.2 Forskningsöversikt
De centrala studier som idag ramar in NCW-området har sammanställts här nedan. De består av tre studier från den amerikanska tankesmedjan RAND Corp. Bland dessa ingår nätverkscentrerade operationer (NCO) vid stabiliserande insatser i norra Irak, flygvapnets användning av Länk 16 och en NCW-studie från ett fiktivt scenario vid en stridssimulationsanläggning i Louisiana. Dessa tillsammans med en studie från Arizona universitet där amerikanska flottan undersöktes och delar av Paul Mitchells bok åskådliggör var forskningsområdet står idag.16 Varje studie har valts ut för att illustrera hur beforskad enskild arena är (luft, mark och marin). Djupet och detaljnivån varierar kraftigt mellan det olika arenorna. Studierna redogörs för i kronologisk ordning utifrån deras publiceringsdatum.
Denna första studie representerar utforskande fallstudie kring NCW inom marinen. 2003 publicerades studien som undersöker NCW på operativ nivå under Afghanistankriget.17 Analysobjektet var den amerikanska femte flottan och dess insats inom Stridsgrupp 50
13 Ångström & Widén. Contemporary… 3
14 Rymdstyrelsen. Register of Swedish Objects Launched into Outer Space. 2017.
https://www.rymdstyrelsen.se/contentassets/2cc9303ee44745af92ac6804b4d78a3a/svenska_satellitregi stret_2017_juni.pdf (Hämtad 2020-05-04)
15 UCSUSA. UCS Satellite Database. 2019. https://www.ucsusa.org/resources/satellite-database
(Hämtad 2020-05-04)
16 Mitchell, Paul. Network Centric Warfare and Coalition Operations: The new military operating system.
Routledge. Abingdon. 2009.
17 Adkins, Mark; Kruse, John and Arizona University: Center for The Management of
Information. Network Centric Warfare in the U.S. Navy's Fifth Fleet. Web-Supported Operational Level
Sida 6 av 40 (Commander task force 50). Forskarna analyserade dokument och andra artefakter, för att sedan faktatriangulera fynden genom intervjuer av befälhavare på olika nivåer inom stridsgruppen.18
Studien bidrog med breda slutsatser inom den teknologiska och sociala domänen av NCW. Slutsatserna fokuserar både på vad som krävs av en organisation för att införa NCW och vilka effekter det får. Forskarna menar att den operativa effekten ökade eftersom Stridsgrupp 50 skapade ett självförsörjande system för lägesuppföljning som fungerade i operationer. Detta uppnåddes genom internetbaserade samarbetsytor, chattfunktioner och elektroniska loggar.19
I den första studien från RAND publicerades 2005 och studerar användningen av Länk 16 i amerikanska flygvapnet. Forskargruppen använde kvantitativa data från 12 000 träningsuppdrag tillsammans med intervjuer med piloter för att skapa en bild av hur Länk 16 bidrog till utfallet i uppdragen. Detta är en NCW-studie och fokus ligger vid processerna som bidrar till, och effekter av teorin. 20 I experimentet användes fyra näst intill identiska vapenplattformar, två röda som endast nyttjade tal för att förmedla information, en blå med samma konfiguration som fungerade som kontrollgrupp och en sista blå roteln som var utrustad med Länk 16.21 Genom länken skedde en automatisk delning av information mellan planen.
Slutsatserna bekräftade NCW; tillförs ett robust nätverk till en styrka ökar informationsöverspridning, delad lägesuppfattning och självsynkronisering vilket i sin tur skapar operativ effekt.22 En svaghet som forskarna själva belyser är att studien endast hanterar ett mindre antal enheter och att NCW-ramverket bör testas i en mer komplex miljö.23
Parallellt med den första RAND-studien publicerades en andra rapport från samma organisation som undersöker den mer komplexa miljö som efterfrågades. Studieobjektet var den, på den tiden, helt nya Styrker-brigadstridsgruppen (SBSG) som tagits fram för att snabb kunna lyftas in med luft- eller sjötransport. Stridsgruppen var dessutom byggd för att utnyttja de nya markbaserade tekniksystemen som skulle digitalisera förbanden.24 I rapporten analyseras ett anfall mot den fiktiva staden Shughart-Gordon, en amerikansk stridssimulationsanläggning. Resultatet jämfördes mot den kontrollenhet som bedömts ha störst
18 Adkins m.fl. NCW in the U.S… 17 19 Ibid. 32-33, 35
20 Gonzales, David; Hollywood, John; Kingston, Gina; Signori, David. and Rand National Defense
Research Inst Santa Monica CA. Network-Centric Operations Case Study: Air-to-Air Combat With and
Without Link 16. RAND Corperation. Santa Monica. 2005. 2, 8, 12 21 Ibid. xix
22 Ibid. xxx, xxxi 23 Ibid. 79
24 Gonzales, David; Johnson, Michael; McEver, Jimmie; Leedom, Dennis; Kingston, Gina; Tseng, Michael
and Rand National Defense Research Inst Santa Monica CA. Network-Centric Operations Case Study: The
Sida 7 av 40 likhet med SBSG, en lätt infanteribrigad.25 SBSG bedömdes vara betydligt mer mångsidig och mer kapabelt än dess lättare motsvarighet. Nätverksförmågan bedömdes ge korta ledtider, minska förluster och förbättra lägesuppfattningen något RAND anser bekräftar teorin.26 Nästa naturliga steg är att undersöka hur samma stridsgrupp presterar i verkligheten.
Den sista RAND-studien har undersökt huruvida SBSG erhållit ett informationsöverläge och om detta ökat uppdragseffektiviteten i stabiliserande operationer i Irak. Tre enheter jämfördes, 101:a luftburna divisionen samt två olika SBSG där den luftburna divisionen fungerade som referens mot de två brigaderna. På divisionen var digitala ledningsverktyg begränsade till bataljonsnivå och uppåt medan SBSG hade flertalet digitala hjälpmedel genom dess utökade nätverkskapacitet.27
I studien kommer författarna till slutsatsen att ledarskap, träning och taktik är minst lika viktigt för operativ effekt, som nätverksförmågan. Skillnaden mellan enheterna var stor, störst mellan de två brigaderna, trots att de hade samma nätverksföresättningar. Resultatet kan delvis stå i kontrast till de lärdomar som drogs från övningen i USA eftersom brigaderna ansågs prestera lite sämre respektive mycket bättre än dess lättare motsvarighet. 28 Tvetydigheten i resultatet innebär även att inte allt för långtgående slutsatser kan dras från studien.
Den sista boken i denna översikt, författad av Paul Mitchell, problematiserar de många utmaningar som informationsteknologin kan leda och leder till. Han studerar framväxten av NCW som teori och tillägnar ett kapitel till att undersöka dess betydelse för marina operationer i en koalitionsmiljö. Mitchell konstaterar att det amerikanska centralkommandot, ansvarigt för operationer i Mellanöstern och Centralasien, använder mer än 84 olika nätverk för informationsdelning. Samtidigt finns det begränsningar för vilken information som delas, något som leder till minskat utbyte och motverkar nätverkets egensyfte.29 Bilden som målas upp är långt ifrån friktionsfri och det är tydligt att mer och större nätverk inte alltid är lösningen.
I slutsatserna skriver Mitchell att om NCW skall kunna bidra till operativ effekt måste koalitionsmedlemmar visa tillit, kompromissvilja och säkerhetstänk. Vilket författaren menar fanns. Samtidigt tilläggs att NCW på land har en avsevärt högre komplexitetsgrad. Antalet noder i den landbaserade organisationen gör att de tekniska utmaningarna är större något
25 Gonzales m. fl. NCO: Stryker… 8-9 26 Ibid. 104-106
27 Gonzales, David; Hollywood, John; Sollinger, Jerry; Mcfadden, James; Dejarnette, John; Harting,
Sarah; Temple, Donald; and Rand National Defense Research Inst Santa Monica CA. Networked Forces in
Stability Operations: 101st Airborne Division, 3/2 and 1/25 Stryker Brigades in Northern Iraq, 2007. xiii,
xiv
28 Ibid. 134, 137, 139
Sida 8 av 40 Mitchell menar återstår att lösa.30 De studier som redovisats ovan skapar en bild av NCW som ett potentiellt verktyg att användas inom marin- som luftarenan men oklarheter om dess tillämpbarhet på markarenan kvarstår. Denna studie avser komplettera denna bild och bidra med ny kunskap om markarenan.
1.3 Syfte och bidrag
Den teknologiska utvecklingen är ständigt pågående och det finns, som beskrivet ovan, ett intresse av att hitta förklaringsmodeller för hur det moderna kriget förs och vad som leder till framgång. Syftet med denna studie är att klargöra huruvida användandet av NCW kan bidra till operativ effekt vid markoperationer. Detta sker genom en undersökning av dess användning under Irakinvasionen 2003.
Inomvetenskapligt utforskar studien en möjlig alternativt bidragande framgångsfaktor vid invasionen av Irak. Detta utökar den förståelse som redan existerar och berikar kunskapen kring ett annars välstuderat krig. Vid ett eventuellt framtida återuppväckande av teorierna, kan slutsatserna från denna studie även bidra till en bättre förståelse av NCW och dess användning. Utomvetenskaplig kan resultatet förstärka eller stå i konflikt med de slutsatser som dras i Värnkraft.31 I övrigt är bidraget begränsat eftersom det saknas regelrätta brukare av teorin och flera stater likt Sverige förkastat dess betydelse för samtida krigföring.
1.4 Forskningsfråga
Forskningsfråga:
I vilken utsträckning kunde informationsutbytet genom infostrukturen skapa de operativa effekter som beskrivs i NCW-teorin under Irakinvasionen (2003)?
1.5 Avgränsning
NCW-teorin består av flera delar som kommer diskuteras ingående i teoriavsnittet. Denna studie intresserar sig för det fysiska och observerbara effekter som kan anses ge NCW dess operativa effekt. Enligt teorin är dessa, högre operationstempo, högre responsivitet, lägre risk, lägre kostnader och ökad stridseffektivitet.32 Operativ effekt används ofta i denna studie och är utifrån forskningsfrågan ett viktigt begrepp att definiera. Verksamheter, beslut och effekter som leder till lösandet av Försvarsmaktens huvuduppgift ses ibland som synonyma med att skapa operativ effekt. En huvuduppgift som länge definierades ”förmågan till väpnad strid”.33 Med
30 Mitchell. NCW and Coalition… 119-120 31 Ds 2019:8 Värnkraft… 123-124 32 Alberts m.fl. NCW: Developing... 89 33 DS 2019:8 Värnkraft… 135
Sida 9 av 40 detta som definition blir dock innebörden av operativ effekt väldigt bredd. För denna studie räcker det med att deklarera att fortsättningsvis när operativ effekt används åsyftas de fem effekterna som redovisats här ovan.
Irakinvasionen varade mellan den 21 mars och 1 maj, regimen anses dock kollapsat efter Bagdads intagande den 7 april. Analysen sker därför av perioden 21 mars – 7 april. Fallet utgörs av den tredje infanteridivisionen och dess offensiv genom södra Irak. Divisionen utgör en av de första enheterna som nyttjar NCW i det första kriget där USA hävdat att konceptet prövas fullt ut. 34
1.6 Disposition
I detta kapitel har det skett en introduktion till NCW-teorin. Forskningsfältet har sammanfattats och studiens bidrag och forskningsfråga har redovisats. I nästkommande kapitel diskuteras, för studien, viktiga delar av NCW-teorin och den kritik som riktats mot teorin från forskare och andra militära tänkare. I tredje kapitlet sker en metoddiskussion där studien upplägg redovisas, motivering till detta och vald empiri. I slutet av kapitlet sker operationalisering av teorin, skapelsen av ett analysverktyg och en forskningsetiks diskussion. Det fjärde kapitlet innehåller uppsatsens analys där analysverktyget tillämpas på empirin och till slut producerar ett resultat. I det sista kapitlet sker en diskussion av resultatets implikationer och slutsatser redovisas. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare forskning och vilken relevans resultatet får för yrkesprofessionen.
34 Tisserand, John. Network Centric Warfare Case Study: U.S. V Corps and Third Infantry Division During Operation Iraqi Freedom Combat Operations. Vol.3. Createspace Independent Publishing Platform. 2013.
Sida 10 av 40
2. Teori
I detta kapitel studeras teoribildningen kring NCW mer ingående. Initialt sker en introduktion till de tre verk som byggt teorin samt det centrala som varje verk bidragit med. Därefter sker en fördjupning i varje enskilt verk där det redogörs för dess betydelse för teorin. De delar som är av störst relevans redovisas och en överblick av kritik mot NCW och motivering till teorivalet avslutar kapitlet.
NCW innehåller som tidigare nämnts en serie kausala mekanismer som vill påvisa vad som sker om teorin följs. Detta gör den kan undersökas på strategisk såväl som taktisk nivå. Teorin byggs stegvis upp genom tre nära sammanflätade böcker. Den första lyfter fram komponenterna som karakteriserar NCW och ger exempel på hur uppdragsspecifika produkter bör utformas för att passa teorin. Alberts m.fl. introducerar även den modell som visar sambandet mellan infostrukturen och den operativ effekten.35 Verken går från konkret nivå till allt abstraktare. Därför kommer grunden byggas från denna första bok och kompletteras med en flera saker från andra boken och ett fåtal ämnen från den sista.
Den andra boken fokuserar på den vetenskapliga processen, utformning av prövbara hypoteser och förfiningen av dessa. Samtidigt betonas vikten av att skapa empiri som kan studeras för att utveckla förståelsen för teorin ytterligare.36 I boken introduceras tanken kring domäner, den informativa domänen där information skapas, den kognitiva domänen där förståelse bildas och den fysiska domänen där handling sker.37
Den sista boken i samlingen fokusar på informationsåldern. Hur föråldrade ledningsstrukturer, organisation och system måste moderniseras. Alberts och Hayes målar upp bilden av en decentraliserad och självsynkroniserande organisation och benämner filosofin likt boken ”Power to the edge”. Om de två första böckerna var mer konceptsutformande är denna mer utforskande. En domän tillkommer, den sociala, som accentuerar interaktionen mellan och inom enheter. Boken lägger stor vikt vid att förklara interoperabilitetens betydelse för den militära organisationen.38
2.1 NCW-modellen och MCP-konceptet
När den första boken Network-centric Warfare: Developing and leveraging information
superiority kommer ut år 2000 är det i bakvattnet av IT-bubblan, trots det är intresset för den
35 Alberts m.fl. NCW: Developing... xiii, 89 36 Alberts m.fl. Understanding… 2, 3, 5 37 Ibid. 12, 13
Sida 11 av 40 nya informationsåldern fortsatt stort. Boken lägger mycket tid vid att spegla samtiden och möjligheterna som den kan erbjuda. Författarna inspireras av företagsvärldens snabba informationsflöden, konkurrensmedvetenhet och förmåga till värdeskapning.39 En effektivare organisering.
Militärt blir ambitionen att information som samlats in genom sensorer och vapenplattformar skulle kunna omsättas i en ”infostruktur”. Produkten som skall tillgodogöra sig informationen kallar Alberts m.fl. Mission Capability Package (MCP). MCP är ett helhetstänk kring operationskoncept, ledningsfilosofi, organisation, systemanvändning och personalexpertis. Samtliga delar skall utformas så att fördelning och användning av information underlättas. 40 Sedermera räcker det inte med att tillföra nätverk till en enhet som saknar relevant utbildning eller kriga med en vars doktrin är föråldrad.
För att ett operationskoncept skall passa NCW bör det till fullo utnyttja de sensorer, information och styrkor som tillförts. Främst genom att identifiera när, var och hur styrkorna skall användas för att bemästra motståndaren. Ledningsfilosofin bör avspeglas i valet av operationskoncept och därigenom bidra till att kunskapen om slagfältet fördelas över tid. Generellt betyder detta att fler beslut fattas längre ned i hierarkin med större autonomi samtidigt som den delade lägesbilden och högre chefsmålbild fortfarande ligger till grund för besluten. För att få ut full potential måste organisationen i ett MCP möjliggöra för ett obehindrat informations- och materielflöde. För att åstadkomma detta förordas att skapandet av NCW-organisationen sker gemensamt för stridskrafterna. På detta sätt säkerställs att alla resurser och information är tillgänglig.41
Detta ställer krav på informationsstrukturen som bland annat kommer innehålla informationslagring, bearbetningskraft och beslutstöd. För att stötta enheterna i deras allt närmare kommunikation är det centralt att det finns interoperabilitet mellan systemen och att dessa är optimerade på ett sätt som minimerar behovet av överflödiga system. Inordning under den större strukturen är överordnad systemens individuella värde och bara de som kan bidra effektivt kommer användas.42
I modellen (figur 1)43 nedan åskådliggörs de kausala mekanismer som författarna tycker sig se mellan högst upp en infostruktur och längst ned det som denna studie valt att benämna operativ effekt. En sammanfattning av författarnas förklaring på modellen är som följer.
39 Alberts m.fl. NCW: Developing... 51 40 Ibid. 193
41 Ibid. 193-195 42 Ibid. 195-196 43 Ibid. 89
Sida 12 av 40 Strukturen längst upp möjliggör för datainsamling,
bearbetning och en utspridning av sensorer. Detta leder i sin tur till förbättrad lägesuppfattning och delad slagfältsmedvetenhet (skillnaden tydliggörs nedan), vilket gör att enheterna kan samarbeta virtuellt. Temporära organisationer kan bildas utifrån vilken uppgift som skall lösas och informationen får ett värde som kan ersätta människor och materiel. Organisationen matas ständigt med information vilket gör att det kan ske en självsynkronisering på förbanden och allt detta leder i slutänden till operativ effekt.44 Författarna ger inte ytterligare förklaring till modellen men det som ses i grått kan beskrivas som två av domänerna som diskuteras i nästa avsnitt och den svarta bubblan har med ledning att göra, möjligen filosofin som är viktig för teorin.
Innan de tre domänerna studeras sker en kort
återkoppling. Det som nu redogjorts för är de kausala mekanismer
som leder till operativ effekt samt vad som krävs av en aktör som vill använda NCW. Kraven sammanfattas till det som benämnts MCP och är ett helhetstänk innehållandes organisation, doktrinärutveckling, ledningsfilosofi, system, personal och operationskoncept.
2.2 De tre domänerna
I den andra boken ”Understanding Information Age Warfare” utvecklar författarna NCW. De menar att krigföringskomponenten i teorin bäst förstås genom tre domäner; den informativa, den kognitiva och den fysiska.45 Här nedan redovisas varje enskild domän, vad som är centralt inom dem samt hur de förhåller sig till NCW-modellen.
Informationsdomänen består av tre underkategorier; dess uppfyllnadsgrad, räckvidd och samverkanskvalitet. Informationens uppfyllnadsgrad kan närmast liknas med de källkritiska kriterier som källor förhåller sig till inom forskning; hög uppfyllnadsgrad skapas genom korrekt information från trovärdiga källor som levereras i rätt tid. Informationens räckvidd är beroende av antalet människor, arbetsstationer och organisationers förmåga till informationsdelning. 46
44 Alberts m.fl. NCW: Developing... 87-94 45 Alberts m.fl. Understanding… 57-58 46 Ibid. 95-99
Sida 13 av 40 Samverkanskvalitet är bestäms av funktionerna i systemet, kan brukaren tala eller endast skicka data, finns säker videoöverföring och om rörlig bild skickas.47 Informationsdomänen är alltså platsen där informationen skapas, ändras och delas. Det är den del som utgör början i NCW-modellen, det som fyller ut infostrukturen.
Den kognitiva domänen representeras i modellens mellanskikt. Domänen innehåller som namnet antyder tankeverksamhet. Detta gör den svårare att studera och är därför den del av modellen som blir mest kritiserad. Exakt vad kritiken grundar sig i återkommer studien till under 2.4 Kritik och motivering. Domänen innehåller uppfattningen av slagfältet, det vill säga den information som har bearbetats av befälhavare och annan personal. Alberts m.fl. har valt att kalla denna bearbetade form av information för slagfältsmedvetenhet. Denna medvetenhet skiljer sig från lägesuppfattningen och är istället är en gemensam produkt som bildas av alla aktörers medvetenhet i en given situation.48
Målsättningen inom NCW är att medvetenheten skall kunna delas mellan koalitionspartners och andra välsinnade aktörer. Detta skall följaktligen leda till en utökad medvetenhet, en berikning av förståelsen av situationen.49 En produkt som sedan kan omsättas i verkligheten eller som författarna valt att benämna det, den fysiska domänen. I den fysiska domänen observeras den operativa effekten, var vid studiens huvudfokus ligger i denna domän.
2.3 Interoperabilitet och den social praktiken
Power to the Edge: Command…Control…in the Information Age skrevs på uppdrag av det
amerikanska försvarsdepartementets avdelning för nätverk- och informationsintegrering. Departementet ville bland annat skapa en bättre förståelse för kommande investeringar i ledning- och underrättelsestrukturen samt överse departementets investeringsprogram för nätverk till NCW.50 Således hanterar boken inte endast NCW utan historisk ledningsstruktursutformning, informationsålderns implikationer för ledningssystemen och organisationsutformning för att nämna några.
En kvalitet som lyfts fram för teorins funktionalitet är interoperabilitet mellan olika uppdragsdeltagare och deras system. För att självsynkronisering skall uppstå måste full interoperabilitet råda i samtliga domäner.51 Det måste därför finnas ett gemensamt språk, muntligt och kodmässigt, helst ett som delas av samtliga deltagare och enheter. Alternativt en
47 Alberts m.fl. Understanding… 100-102 48 Ibid. 120-121, 123
49 Ibid. 127, 128
50 Alberts m.fl. Power… xx 51 Ibid. 107, 108, 110
Sida 14 av 40 översättare som behärskar språken eller, i det minst eftersträvansvärda fallet, två översättare som översätter till ett gemensamt referensspråk. Förhållandet som råder ger förutsättningar för praktikalitet, skalbarhet och belastning som organisationen måste hantera.52
Det är lätt att förstå behovet av ett gemensamt språk inom en koalitionsmiljö, exempelvis att alla rapporter skrivs på engelska, vilket innebär att alla kan läsa och ta del av dem. Inom nätverksvärlden och programmering blir det dock snabbt förhållandevis omständligt. På samma sätt som latin, franska och engelska under någon tidsperiod utgjort lingua franca i den ”civiliserade” världen, existerar även popularitetsskillnader i programmeringsspråk. Tillskilland från dess talade motpart sker dock förändringar inom populariteten snabbt.
För att illustrera problematiken erbjuds följande exempel, 1995 var programmeringsspråket C populärast följt av C++ med ~70% respektive ~20% användning.53 2000 var C fortfarande populärast men endast ~37% använde det. 2005 använde 11-13% av programmerarna C eller C++.54 För varje nytt system som ansluts till NCW måste en översättare skapas och om flera olika system skall ”tala” med varandra måste de alla tala ett gemensamt språk. Om en återkoppling sker till det amerikanska centralkommandot som använde 84 olika nätverk för informationsdelning, kan det endast spekuleras kring hur många system som behöver tala med varandra i dessa nätverk. Följaktligen är interoperabilitet inte bara en viktig del av NCW utan kanske den mest komplicerade delen.
Introduceringen av den sociala domänen innebär att teorin får vad som närmast kan beskrivas som en diskursiv del. Alberts m.fl. talar om domänen som platsen där makt utövas och där påverkan sker.55 Den sociala domänen är följaktligen där ledningsprocessen och interaktionerna mellan människor äger rum. Den fysiska domänen är där allt existerar men integreringen sker i denna nya domän. Produkter från den kognitiva domänen, bedömningar, utvärderingar och beslutsunderlag skapas i medvetandet hos befälhavaren men blir till handling här. Domänen tillåter på detta sätt en studie av sociala praktiker56 som annars inte hade inbegripits i teorin.
Den teoretiska grunden för denna studie är i och med detta klar. Teorin utgår ifrån NCW-modellen där informationens effekter visas i ett kausalt samband. De fyra domänerna
52 Alberts m.fl. Power… 112, 114
53 Statistiken redovisar inte överlappning mellan språken utan endast hur spridningen på språket ser ut
inom populationen (programmerare). En individ kan representeras i flera olika språk. Andelen som behärskar både C och C++ kan antas vara överlappande eftersom språken är besläktade.
54 Data is Beautiful. Most Popular Programming Languages 1965-2019. 2019.
https://www.youtube.com/watch?v=Og847HVwRSI (Hämtad 2020-04-18)
55 Alberts m.fl. Power… 166
Sida 15 av 40 information, kognitiv, fysisk och social används för att åskådliggöra hur informationen påverkar militära operationer. Verktyget som skall användas för att tillämpa teorin benämns MCP och är helhetstänket kring operation, ledning, organisation, system och personal. För att verktyget skall fungera måste interoperabilitet finnas mellan de olika deltagarna och systemen i operationen. Detta uppnås bäst genom användandet av ett gemensamt talat och kodat språk.
2.4 Kritik och motivering
Tidigare nämndes att teorin kritiserats och i detta avsnitt avser studien redovisa en del av den vanligaste kritiken som framförs. Den stora majoriteten kritiker har rent praktiska invändningar som att användandet av nätverk leder till säkerhetsbrister eller att mängden data som genereras riskerar att överbelasta beslutsfattaren.57 Kostnaden ses även som ett problem när NCW kompatibla system riskerar att bli fler gånger dyrare än deras enklare motsvarighet.58 Samtidigt finns det vissa som menar att mindre eller haltande investeringar riskerar att leda till bristande interoperabilitet och resultera i verkanslösa system.59 Betz menar att teorin nästa helt saknar ett motståndarperspektiv och vilket är viktigt på marken. I luften och på havet är målen relativt få och koncentrerade men striden på marken hanterar i slutänden enskilda individer och blir därför betydligt mer oberäknelig. Teorin är av denna anledning sämre lämpad för markstrid.60
Reid m.fl. är mycket kritisk och ifrågasätter inte bara vad de uppfattar som undermålig definitioner utan hela teorin som vetenskaplig produkt.61 Författarna menar att eftersom det saknas en definition av vad NCW är, kan ingen tydlig avgränsning ske. Den kognitiva domänen ses som särskilt problematisk, ett flertal definitioner är formulerade på ett sätt som omöjliggör falsifiering. Reid m.fl. tar exempelvis upp beskrivningen av medvetenhet; medvetenheten i en given situation är ett resultat av komplexa interaktioner mellan tidigare kunskap (och tro) och nuvarande uppfattning av verkligheten. Om denna definition skall avkodas och bli något prövbart menar författarna att avkodningen alltid kommer kunna ifrågasättas för att var missvisande.62 Det går dock att argumentera för att detta är ett omnivetenskapligt problem, att valen som forskaren gör påverkar studiens utfall. Det finns alltid ett problem med att skildra processer ur hjärnan utifrån en epistemologisk synvinkel.
57 Peeler, David, and Michael Dahlstrom. "NETWORK CENTRIC WARFARE: ADVANTAGES AND
DISADVANTAGES." Strategic Impact, no. 48. 2013: 94-100. 96, 98
58 Anand, D; Raja, Ch and Rajan E.G. Network Centric Warfare – Concepts and Challenges. CiiT
International Journal of Networking and Communication Engineering. Vol 3. No 14. 2011: 898-902. 901 59 Mosley, Robbie. Network centric warfare: Does funding priorities support the strategy. U.S. Army War
College. 2006. 1
60 Betz, David. The more you know, the less you understand: The problem with information warfare. Journal of Strategic Studies. Vol. 29:3. 2006: 505-533. 512
61 Reid m.fl. Defence… 359-360 62 Ibid. 346-347
Sida 16 av 40 Utifrån den välgrundade kritik som framförts ovan anses att samtliga delar av teorin kan prövas men att den kognitiva delen av teorin ej är prövbar givet det grundförutsättningar som finns för denna studie. Utforskning av tankemönster och medvetenhet kräver intervjuobjekt, objekt som är otillgängliga. En begränsning till det som går att iaktta och därigenom undersöka inom litteratur anses lämplig.
Sida 17 av 40
3. Metod
Innan denna metoddiskussion inleds återkopplar uppsatsens till studiens huvudsyfte; att klargöra huruvida användandet av NCW kan bidra till operativ effekt vid markoperationer. Här nedan redogörs det för hur studien ämnar genomföras inom ramen för en konstruerad forskningsdesign, motivering till vad som gör denna design lämplig och det fall som valts. De delar som skall tillämpas ur NCW-modellen operationaliseras och det sker en diskussion om vilka forskningsetiska överväganden som föreligger vid krigsvetenskaplig forskning.
3.1 Metodval
För att möta studiens huvudsyfte genomför denna uppsats en teoriprövande enfallsstudie av NCW i Irak. Valet av enfallsstudie har vissa fördelar som möjligheten att gå på djupet i ett enskilt fall. Varför just denna studie valt enfallsstudie återkommer uppsatsen till i nästa avsnitt. Nackdelarna med att genomföra en enfallsstudie är att den saknar den korsjämförelse som finns i vid flerfallsstudier. Detta ger flerfallstudien en bättre generaliserbarhet även om fallen inte undersöks lika ingående. Yin har valt att beskriva valet av flerfallstudie som eftersträvansvärt men menar att det finns anledning att göra undantag från detta.63 Vilket diskuteras nedan.
För att bearbeta empirin används kvalitativ textanalys där materialet först läses översiktlig, exempel som talar för/emot en indikator identifieras och sammanställs. Sammanställningen skapar en uppfattning om hur vanlig varje indikator är och dess uppfyllnadsgrad (närvarande, tvetydig, frånvarande). Sedan sker en djupläsning av varje enskild situation för att identifiera gemensamma faktorer eftersom empirin återkommande tar upp vissa system eller likvärdiga situationer. Till sist väljs en situation eller flera situationer ut som ger en tydlig bild av den indikatorn och som ger klar motivering till uppfyllnadsgraden.
3.2 Motivering av metod och empiri
Förståelsen för metodvalet underlättas genom en återblick till domänerna inom teorin. Varje domän har unika utmaningar med det finns ett övergripande problem, källmaterialets relativa svåråtkomlighet. Stor del av den empiri som finns tillgänglig är sekundärkällor, sammanställningar av personers vittnesmål och erfarenheter. Detta ställer höga krav på att sekundärkällan i sig har god trovärdighet. Denna studie använder flera av varandra oberoende
Sida 18 av 40 källor för att, där möjligt, verifiera påståenden, händelseförlopp och för att åstadkomma en nyansering.64
Metodmässigt kan en undersökning som vill studera informationsdomänen och flödet av information göra detta med exempelvis kvantitativ ansats. Problemet i detta fall är att tillförlitliga data bedöms som svåråtkomliga. För studier i den kognitiva domänen behövs tillgång till individer vara avgörande. Att genomföra intervjuer även om detta varit med pionjärer i Sverige hade förvisso varit intressant men som Esaiasson m.fl. framhåller är samtidiga andrahandskällor ofta att föredra framför äldre förstahandskällor.65 Problematik som Reid m.fl. framförde motiverar även till varför det finns anledning att undvika studier av NCW kognitiva domän. För studier av den fysiska domänen och operativ effekt finns det en stor mängd källor vars äkthet, oberoende, samtidighet och tendens låter sig kontrolleras. Även om källorna är flera finns det ett begränsat antal fall att välja av. USA har använt NCW i Irak, fullskaligt och Afghanistan, mer begränsat.66
Fallet som valts anses representerar det Yin kallar ett ”critical case”. Om teorin erbjuder ett tydligt påstående; informationsutbyte leder till medvetenhet…och i slutänden till operativ effekt; samt specificerar förutsättningarna för när påståendet är sant; när det finns en infostruktur och full interoperabilitet; kan den prövas i en enfallsstudie mot ett fall som möter de förutsättningarna. Fallet kan sedan användas för att bekräfta, utmana eller utveckla teorin. I slutänden kan påståendet sägas vara korrekt eller möjligen finns det alternativa förklaringar.67 Detta fall uppfyller kraven och kan därför studeras i en enfallsstudie.
Empirin som skall representera fallet hämtas företrädesvis från fyra verk. Tisserands
Network Centric Warfare Case Study som skildrar tredje infanteridivisionen under de två första
månaderna i irakinvasionen;68 Cordesmans The Iraq War som redogör för samma tidsperiod översiktligt men diskuterar flera ämnen från kriget med stor detaljupplösning;69 och Rayburn & Sobchaks The U.S. Army in the Iraq War som är den första av två volymer som skildrar de viktigaste händelserna i Irakkriget under tidsperioden 2003-2006.70 Wilsons tillsynsrapport
64 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann E och Wängnerud,
Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. Uppl. Wolters Kluwer, Stockholm. 2017. 292, 293
65 Ibid. 297
66 Wilson, Clay. Network Centric Operations: Background and Oversight Issues for Congress. Report for
Congress: Washington DC: Congressional Researsh Service. 2007. Sammanfattning
67 Yin. Case… 65-67 68 Tisserand. NCW Case…
69 Cordesman, Anthony. The Iraq war: strategy, tactics, and military lessons. Praeger. Westport. 2003 70 Rayburn, Joel and Sobchak, Frank. (red.) THE U.S. ARMY IN THE IRAQ WAR: VOLUME 1. Strategic
Sida 19 av 40
Network Centric Operations: Background and Oversight Issues for Congress används för att
tillföra ytterligare en kritisk vinkel till övriga verk.71
3.3 Källkritisk diskussion
Genomgående i denna uppsats eftersträvas användandet av referatgranskade artiklar och alster. Tisserands bok följer som tidigare nämnt tredje infanteridivisionen och som antyds av titeln ligger fokus vid att studera NCW. En bokserie som producerad av U.S. Army War College i samarbete med Office of Force Transformation och Office of the Secretary of Defence. Den innehåller tre volymer, den första redogör för studiens uppbyggnad, den andra fokuserar på ledningsstrukturen och den tredje analyserar slutsatserna från de två tidigare. Den tredje volymen innehåller även sex vinjetter vars syfte är att belysa NCW användning i krig och som författaren förespråkar används för fortsatta studier av NCW. 72
Dessa vinjetter ger god detaljupplösning på taktisk och operativ nivå samt hanterar flera av de system som anses centrala för fungerande NCW. Innehållet är baserat på intervjuer med officerare vid tredje infanteridivisionen och med enstaka undantag genomfördes dessa under år 2004. Faktumet att studien är framtagen i samarbete med två statliga kontor som var drivande i utvecklingen av NCW gör att källan inte kan ses som helt oberoende. Det finns anledning att vara skeptisk till de fall som valts ut och huruvida de är helt representativa för den generella användningen av NCW. Därför jämförs innehållet i vinjetterna på två sätt, först genom att händelseförlopp och detaljer kontrolleras mot övrig empiri för att hitta avvikande/bekräftande fakta. Sedan genom att de tekniska systemen som belyses jämförs mot en tillsynsrapport som producerats för amerikanska kongressen. I rapporten sker en saklig genomgång av flera NCW system.
Cordesmans bok baseras på en stor bredd av journalistiska källor, intervjuer och koalitionsorienteringar. Författaren framhåller själv att mycket av materialet inte fullständigt kan härledas. Cordesman är en militäranalytiker som tjänstgjort på flera centrala positioner i den amerikanska statsapparaten.73 Historiskt har Cordesman citerats i större medier och har stundtals kritiserat Bush-administrationen.74 Inget tyder dock på att författaren skulle vara
71 Wilson. NCO: Background… 72 Tisserand. NCW Case… ix-x, 1 73 Cordesman. The Iraq war… xvii, 573
74 Cordesman, Anthony. Two Winnable Wars. Washington Post. 2008.
https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/02/22/AR2008022202176.html (Hämtad 2020-04-23)
Sida 20 av 40 partisk i detta ämne. Det finns kritik mot att en snabb publicering innebär att vissa detaljer måste rättas till varefter ny information framkommer.75
Den sista boken publicerades förra året och skrevs på uppdrag av den amerikanska arméstabschefen. Den fokuserar främst på den strategiska nivån och är användbar när det kommer till att studera storheterna i Irakkriget.76 De flesta detaljer kan antas vara kända idag vilket innebär att den kompletterar övriga källor. Boken delar förutsättningar med den första studien i det att ett oberoende inte kan säkerställas.
Det existerar även en After Action Report från tredje infanteridivisionen som publicerats av bland annat Wikileaks 2008. Denna har medvetet valts bort, även om flera av händelserna går att bekräfta genom andra källor, saknas data för att bekräfta dokumentets äkthet.77 Tillsammans anses dock verken komplettera varandra och svagheterna hos ett verk överbryggas av ett annat.
3.4 Operationalisering
Operativ effekt har sedan tidigare definierats till de fem beståndsdelar som redovisas i NCW-modellen. Fyra av dessa kommer operationaliseras till två indikatorer vardera. En beståndsdel kommer exkluderas på grund av dess överlappning med övriga delar. Beståndsdelen stridseffektivitet anses uppstå genom att operationstempo ökar och att responsiviteten blir bättre. Istället för att använda en avgränsning mellan dessa inkluderas den i övriga beståndsdelar. Detta har även genomförts vid andra studier där stridseffektivitet ses som produkten av bland annat snabbare beslutsfattning, högre tempo, ökad överlevnad.78
För att indikatorer skall bidra till god validitet används först och främst de få definitioner som finns närvarande i de teoriskapande verken. Därefter används definitioner från tidigare forskning inom NCW och i sista hand väl motiverade vedertagna definitioner.79 Interoperabilitet är en central del av teorins praktiska möjligheter att tillämpas och representeras i verktyget av en stapel.
75 Brookes, Andrew. The Iraq War: Strategy, Tactics, and Military Lessons. RUSI Journal. London: Royal
United Services Institute for Defence Studies. 2004. 88
76 Rayburn & Sobchak. THE U.S. ARMY… xxxi
77 [Okänd]. Third Infantry Division (Mechanized) After Action Report Operation IRAQI FREEDOM.
Wikileaks. 2008.
https://wikileaks.org/wiki/Operation_Iraqi_Freedom_Third_Infantry_Division_After_Action_Report_Jul_2 003 (Hämtad 2020-04-23)
78 Gonzales m.fl. Networked Forces in Stability Operations... 2
79 Ekengren, Ann-Marie och Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats. 2. rev.
Sida 21 av 40 Här nedan introduceras analysverktyget, definitioner hämtade från teorilitteraturen markeras i verktyget med *. Andra vedertagna definitioner markeras med **.8081 Tidigare har denna uppsats diskuterat interoperabilitetens betydelse för NCW. Interoperabiliteten är det Yin tidigare beteckna som en förutsättning för när påståenden kring NCW kan vara sanna. Ett lågt interoperabilitetsvärde innebär alltså att fler antal indikatorer måste vara uppfyllda för att studien med säkerhet skall kunna hävda att just NCW gett hög operativ effekt. En effekt som blir tydlig i detta exempel; sex av indikatorerna är uppfyllda men empirin har inte kunnat hitta tecken på interoperabilitet. Operativ effekt har uppnåtts men det går inte att säga det var NCW och informationsflödet som skapade den.
Det antas, i linje med teorin, att det finns ett samband mellan ett obehindrat flöde och dess möjligheter att skapa operativ effekt. Interoperabilitetsstapeln indikerar följaktligen hur många indikatorer som måste vara uppfyllda för att hög operativ effekt skall uppstå. Utsträckningen bestäms av hur stor procentandel av stapeln som indikatorerna uppfyller. Om resultatet är 25% eller mindre bedöms den operativa effekten som låg, 26–50% medel, 51–75% hög och 76–100% mycket hög.
Vid låg interoperabilitet (röd stapel) krävs att samtliga indikatorer är uppfyllda för att den operativa effekten skall bedömas som hög och mycket hög utsträckning kan inte uppnås. På det sättet balanseras osäkerheten i resultatet upp av interoperabiliteten; högre värde → säkrare samband till operativ effekt; lägre värde (som i exemplet ovan) → mindre säkert samband.
Specificeringen till just divisionsorder görs inte i litteraturen. En NCW-kompatibel enhet har en förhöjd förmåga, jämfört andra enheter, att kunna kommunicera och bekämpa Beyond
Line of Sight (BLOS).82 Denna förmåga kan dock antas användas mer frekvent från division till brigad än från exempelvis bataljon till kompani, något som borde ge tidsvinster. Detta motiverar att divisionsordern används som referenspunkt. I verktyget ses vådahändelse som synonymt med beskjutning av egna styrkor och avser inte övriga olyckor som normalt kan inkluderas i begreppet.
80 * Alberts m.fl. NCW: Developing... 2, 41, 180.
81 ** Risk har definierat utifrån den internationella standardiseringsorganisationen (ISO). Risk beskrivs
som konsekvens x sannolikhet. Internationella standardiseringsorganisationen. ISO 73:2009. 2009. https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:guide:73:ed-1:v1:en (Hämtad 2020-04-23)
Sida 22 av 40
Eget analysvektyg
3.5 Forskningsetiska överväganden
Vid krigsvetenskaplig forskning föreligger stundtals ett dilemma, i en strävan att förstå och utveckla teorier kring krig skapas även verktyg för destruktion och makt. I fel händer kan dessa verktyg användas för brott mot mänskligheten eller förtryck av individen och samhället. I detta särskilda fall skall teorin leda till operativ effekt, detta kan översättas till en effektivare neutralisering av fienden, men som erfarenheter från bland annat Irak visar är detta även förknippat med många civila dödsoffer.83
En av det centrala delarna i teorin som redovisats ovan är dock bättre lägesuppfattning och i takt med att den enskilda soldaten får bättre information på slagfältet bör risken för civila minska. I ett välfungerande nätverk är utrymmet för missförstånd mindre och hjälpmedel som enhetsspårning minskar inte bara egen vådabekämpning utan förhoppningsvis även oavsiktligt dödande. Effektiv krigsföring kan även förkorta durationen av en konflikt vilket minskar tiden
83 Iraq Body Count. Monthly civilian deaths from violence, 2003 onwards. Iraq Body Count. 2020.
Sida 23 av 40 civila blir deplacerade. Ett exempel ur samtiden är att UNHCR uppskattar antalet deplacerade eller flyende syriska flyktingar till 12,2 miljoner.84
Ökad NCW är långt ifrån oproblematiskt dock, ett verkligt resultat från teknologiutvecklingen är ökningen av obemannade drönare. Ur precisionssynpunkt finns rapporter som visar att civila offer är överrepresenterade i drönar- kontra normala flyganfall.85 I försvar mot detta skall framhållas att nätverksanvändningen inom NCW syftar till att sprida information och att denna i sig inte har en värdeladdning utan som diskuterats ovan möjliggör bättre precision. Farorna med beforskning av NCW är med andra ord lika de som föreligger vid all krigsvetenskap, användaren och användning har betydelse.
84 UNHCR. Syria emergency. UNHCR. 2020. https://www.unhcr.org/syria-emergency.html (Hämtad
2020-04-14)
85 Zenko, Micah; Mae, W. Amelia. Drones Kill More Civilians Than Pilots Do. Foreign Policy. 2016-04-25.
Sida 24 av 40
4. Analys
I detta kapitel analyseras empirin utifrån de indikatorer som tagits fram i analysverktyget. Först sker en kortare beskrivning och inramning av fallet. Sedan presenteras fynden för de fyra beståndsdelarna, uppdelat på varje indikator. Det görs en övergripande bedömning av interoperabiliteten mellan systemen. Slutligen presenteras resultatet för analysen.
4.1 Den tredje infanteridivisionen
Tidigt på morgonen den 21:a mars 2003 korsar den femte armékåren sandfortifikationen som markerar gränsen mellan Irak och Kuwait. Detta markerar startskottet för det som kommit kallas andra Gulfkriget. Manöverdelarna i den femte armekåren (3:e Infdiv., 101:a LBdiv., 82:a LBdiv.) började omgående ta terräng mot kårens förutbestämda nyckelpunkter. Denna analys följer 3:e infdiv. från den tidiga morgonen 21:a mars till tagandet av Saddam International Airport och det efterföljande räderna mot Bagdad (ofta omnämnda som The Thunder Runs).86
4.2 Högre operationstempo
4.2.1 Planeringstid och beslutprocess
Flera tillfällen från offensiven kan ge exempel för när användningen av NCW ledde till klara planeringsfördelar. Under invasionen var kartunderlaget undermåligt, många befälhavare tvingades använda 1:100000-kartor för att orientera sig under anfallsrörelsen. Den låga detaljupplösningen gjorde det svårt att sammanstråla resurser för koordinering. Vid staden As Samawah vittnar ett befäl om hur ett system för enhetsuppföljning var till stor hjälp i att lokalisera och sedan sammanstråla med en för befälet sidoordnad enhetschef. Efter en överlämning kunde befälet utforma ny order till sina direkt underställda chefer (DUC) och dela den via samma system.87
Det fanns även större nätverk med fler system som möjliggjorde för samordning mellan luftrumsanvändning, indirekt bekämpning, målklassificering och underrättelseinhämtning. Systemet som förkortas ADOCS (Automated Deep Operations Coordination System) användes primärt på divisionsnivå och var således ett verktyg för högre och gemensam stabsnivå. Det lär dock ha varit ett uppskattat system.88 Cordesman lyfter också fram att planeringsprocesser hjälpts avsevärt av datorisering och integrering på samtliga nivåer. Något som lett till en ökad
86 Rayburn & Sobchak. THE U.S. ARMY… 85, 97, 99 87 Tisserand. NCW Case… 41-42
Sida 25 av 40 förmåga till anpassning.89 Samtidigt nämner både Cordesman och Rayburn & Sobchak en viktig detalj, problemet med rådata.
Den enorma rådatamängden ledde till stora problem för underrättelsesektionerna vid analysering. Ett direkt resultat blev fördröjningar i sektionernas verkansutvärderingsunderlag.90 Informationsmängden betydde även att sektionerna fick problem med att omsätta ny information och skapa nya bedömningar på de irakiska styrkorna. Något som gjorde att förbandet återgick till att stridsspana istället för att vänta på underrättelse. 91
Sammantaget visar detta att många beslut på lägre nivå (under division) underlättats av existensen av en infostruktur. Samtidigt har planeringsprocessen såväl som kvaliteten på besluten påverkats negativt när informationen blivit överflödig och ”fastnat” i bearbetningscykeln istället för att bli tillgänglig. Uppenbarligen till den grad att taktikanpassning setts som en bättre lösning, en lösning som är mindre beroende av informationsstrukturen och dess system. Detta gör att indikatorn inte kan ses som uppfylld utan att det råder en tvetydighet i detta fall.
4.2.2 Kvalitet
Ett fåtal beslut har kunna identifieras när kvaliteten påverkats av informationsdelningen inom systemen. Ett sådant beslut fattades vid objekt PEACH (nyckelterräng bro över Eufrat). Bataljonschefen ansvarig för att säkra PEACH hade tidigt tagit initiativet och lyckats framgruppera två kompanier som försvarade brohuvudet på motsatt sida floden. Deras uppgift var att försvara detta i fyra timmar till dess att påföljande brigad tagit terrängen bortom deras position. Bataljonschefen kunde via sina uppföljningsinstrument se att påtänkt brigad tvingats backspåra när vägen de valt inte bar. En information som inte nåt chefen på annat sätt en genom displayen. Detta innebar dock att bataljonen fick ställa om från att temporärt säkra brohuvudet till att genomföra försvarsförberedelser. Ett beslut som fick stor betydelse när positionen mindre än fyra timmar senare attackerades av tre brigader ur den irakiska armén.92 Paradoxalt nog har samma befälhavare uttalat sig och sagt att de trots alla sensorer inte kunde uppfatta irakiernas närvaro innan de hamnade i strid.93
Ett talande exempel där informationssystemen bidrog till att sämre beslut fattades var två dagar tidigare. Tydlig information hade mottagits om att motståndet för offensiven tycktes bestå
89 Cordesman. The Iraq war… 178 90 Ibid. 185
91 Rayburn & Sobchak. THE U.S. ARMY… 87, 104 92 Tisserand. NCW Case… 102-103
Sida 26 av 40 mindre, irreguljära styrkor, snarare än de konventionella förband som amerikanerna planerat för. Detta innebar att fiendebedömningarna som gjorts innan behövde ersättas och symbolerna på den digitala kartan ändras till sådana som representerar mindre enheter. Av oklar anledning misslyckades omställningen vilket innebar att kartan felaktigt fylldes med kompani eller andra större enhetsformationer. Allvarligt nog åtgärdades aldrig felet under hela invasionsdelen.94
Även på denna indikator är det tydligt att kvaliteten påverkats av enhetens förmåga att dela information genom sina system. Samtidigt är det tydligt att det fanns begränsningar i vilken information som kunde delas, vilket kan ha påverkat beslutsfattandet negativt. Många av besluten är dessutom fattade genom information från ett fåtal olika system vilket innebär att den övergripande kvalitetspåverkan som NCW haft är svårbedömd. Faktum att divisionen ständigt behövde ifrågasätta fiendeinformationen som delgavs genom hela invasionen bedöms dock mer graverande i jämförelse med det positiva exemplet. Felinformationen måste påverkat kvaliteten av beslut i stor utsträckning. Indikatorn bedöms därför som tvetydig.
4.3 Ökad responsivietet
4.3.1 Från upptäckt till bekämpning
Empirin erbjuder få illustrationer av bekämpningskedjan men Cordesman har tagit med några som visar på effektiviteten som kan uppnås när flera enheter kan dela måldata på ett obehindrat sätt. Den första kommer från en genomgång med tredje infdiv. chef Buford Blount där han beskriver artilleriets roll under invasionen. Generalen menar att divisionen vid flera tillfällen kunde använda spaningsresurser för att göra målupptag med meterprecision via ett system och sedan enkelt sända detta till artilleriet.95 Ett system som idag ses om en självklarhet men som för 17 år sedan var revolutionerande.
Cordesman skriver dock att flera nyhetsrapporter vittnar om att måluttagen var långt ifrån problemfria. I den ”digitala armén” fanns det stora problem med att samordna snabb eldgivning mot högvärdiga mål, särskilt i urban miljö. En bild som skiljer sig en betydande del från generalens. Det finns dock avsnitt där Cordesman uttalar sig mer allmänt om de nya lednings- och underrättelsesystemen. Författaren menar att de har utvecklats mycket och möjliggjort för en lägesuppfattning utan motstycke och att bekämpningskedjan förkortats från timmar till minuter mellan det första och andra Irakkriget.96 Även om empirin sällan behandlar ämnet
94 Rayburn & Sobchak. THE U.S. ARMY… 87-88
95 Blount, Buford. Försvarsdepartementets nyheter transkribering 15 Maj 2003. Citerad i Cordesman,
Anthony. The Iraq war: strategy, tactics, and military lessons. 358
Sida 27 av 40 explicit är det generella intrycket att infostrukturen och systemen markant bidrog till att öka responsiviteten för de enheter som var sammankopplade. I dessa fall har indikatorn uppfyllts och bedöms som närvarande.
4.3.2 Från order till verkan
Varje division hade förmågan att samverka direkt med underställda brigader genom ett gemensamt satellitsambandsnät. Denna funktion var väl använd under hela invasionen där avstånden ofta blev väldigt långa och den amerikanska motsvarigheten till radiolänk sällan hade tid nog att etablera sig innan det var tid att fortsätta anfallsrörelsen. Order kunde istället mottas via satellitlänk direkt till brigaden.97 Denna egenskap blev särskilt viktig vid intagandet av Bagdad och det som är känt som ”The Thunder Runs”.
På morgonen den sjunde april genomfördes en brigad vad som skulle vara ett nålstick in mot Bagdad centrum och Saddams palats. Striderna på vägen in var hårda vilket innebar att radiolänk inte säkert kunde upprättas längs vägen. Väl inne vid palatset var förbandet avskuret och bortom direktsambandsavstånd. Brigadchefens sattelitsamband blev avgörande för att motta order. Chefen valde även att anhåll om att stanna i centrum, något som bedöms förkortat kriget med fler dagar.98 Denna avgörande manöver hade inte varit möjlig utan sattelittillgången. Användningen av satellitkommunikation var som tidigare nämnts vigt till brigad och över, något som flera gånger ledde till problem på lägre nivå. Cordesman skriver exempelvis att nätverket var som svagast på lägre nivå (bataljon och under) och att denna obalans stundtals ledde till att tid för samverkan och koordinering ej medgavs.99 Ofta var nätverket en förutsättning för att manövrarna, som den ovan, skulle kunna genomföras på ett säkert sätt. Bandbreddsanvändningen från satelliter uppskattas ha varit 30 gånger högre än i det första Irakkriget.100 Detta talar för mängden information som förmedlats via nätverket. Mycket tyder på, inte fullt förvånade, att möjligheten att använda satellitnätverk i stor utsträckning förkortade tiden från divisionsorder till verkan. Indikatorn anses vara närvarande i empirin.
4.4 Lägre risk
4.4.1 Mindre konsekvenser
Inget i empirin tyder på något system lindrat konsekvenserna av en vådahändelse. Däremot finns ett mindre antal exempel på där flera system använts för att säkerställa att konsekvenserna
97 Tisserand. NCW Case… 120 98 Ibid. 122, 124-125
99 Cordesman. The Iraq war… 222 100 Wilson. NCO: Background… 25
Sida 28 av 40 av en eventuell strid skulle bli lägre. Brigadspaningen kunde med hjälp av sina sensorsystem, säkerställa att fienden inte hade ett starkt närskydd vid tagandet av Tallil flygbas. Kunskapen gjorde att en enkel anfallsrörelse användes för att ta basen.101 På det sättet kunde striden om än oundviklig, genomföras med vetskapen om att fienden inte hade ett överläge och anfallsrörelsen blev mindre komplex än om informationen saknats.
Här ovan nämndes att satellitsamband främst kunde nyttjas av brigad eller över. Ett undantag fanns dock för det uppföljningssystem som användes av tredje infdiv. Mellan städerna As Samawah och Ash Shinafiyah blev ett förband tvingat att lösa uppgift på två geografiskt skilda platser. En separation på 70km som normalt inneburit en oacceptabel risk, men förmågan att hålla ständig kontakt och dela lägesuppfattningen gjorde att risken sågs som acceptabel.102 Det går att argumentera för att den delade lägesuppfattningen snarare minskar sannolikheten än konsekvensen för strid. I detta fall var dock det primära hotet i regionen Fedayeen, en irreguljär styrka, som ofta nyttjade eldöverfall.103 Detta betyder att det måste varit svårare för amerikanerna att bedöma sannolikheten för att de egna styrkorna skulle bli påskjutna. Istället kan antas att bedömningen gjordes att konsekvenserna av att bli påskjuten sänkts till en acceptabel nivå.
Två tillfällen är ett bristfälligt underlag för att uttala sig om konsekvenserna faktiskt minskats med hjälp av informationssystemen. Skillnaden på denna indikator och de andra är att det saknas tillfällen för när motsatsen verkar sann; det vill säga när system ej fungerat och konsekvensen blivit värre. Därför anses indikatorn vara närvarande.
4.4.2 Mindre sannolikhet
Utifrån vad som diskuterats tidigare i denna analys framgår det att sensorspridningen på tredje infdiv. var oproportionerlig. Mest resurser var förlagda till divisionsnivå vilket fick konsekvensen att mer traditionell stridspaning användes istället. Detta ledde i sin tur till att enheter flera gånger blev utsatta för eldöverfall. Information om flera överfall fanns på kårnivå men lyckades inte kommuniceras ned till de taktiska enheterna.104 Samtidigt skriver Cordesman att många vådaincidenter undvikits tack vare uppföljningssystemen men att fördröjning i systemen fortfarande leder till att amerikanska trupper dör av egen eld.105
101 Tisserand. NCW Case… 30 102 Ibid. 51
103 Rayburn & Sobchak. THE U.S. ARMY… 87 104 Ibid. 87
Sida 29 av 40 Förutsättningarna för att undvika ej nödvändiga strider bedöms ha funnits vid divisionen men resursfördelningen och brister i kommunikationen gjorde att detta inte realiserades. En bättre användning av informationsstrukturen hade kunnat överbrygga dessa brister men mycket tyder på att den inte utnyttjades till fullo. Motsatsen tycks ligga närmare till hands när metoder som stridsspaning används, vars främsta syfte är att söka strid med motståndaren. System, sensorer och information som tilldelats/förmedlats till de taktiska enheterna bedöms inte ha minskat sannolikheten för strid. Att vådahändelserna blivit färre är rimligt med tanke på enheternas förmåga att följa varandras progression via det gemensamma uppföljningssystemet. En uppgift som även kan bekräftas i kongressens tillsynsrapport.106 Sammanvägt innebär det dock att sannolikheten för strid inte minskats, möjligen har stridandet blivit effektivare vilket snarare ökat sannolikheten för strid. Osäkerheten i empirin gör indikator tvetydig.
4.5 Lägre kostnader
4.5.1 Personalkostnader och överlevnad
Empirin ger inte en tydlig bild av personalkostnaderna förknippade med NCW. Förlustsiffrorna hanteras endast av Cordesman som redogör för statistiken över döda och skadade, tyvärr sammanställt över alla vapengrenar, vilket innebär att inga direkta slutsatser kan dras kring tredje infdiv. Den generella uppfattningen är att USA totalt sett haft mycket goda överlevnadstal, med i genomsnitt 4 och 1,5 döda per dag under mars respektive april. 107 Empirin anses dock inte ge stöd för ett samband mellan låga dödstal och användningen av NCW. Cordesman argumentation bör även kritiseras för att vara lite sifferblind, samma uträkning med de siffror författaren själv angett från första Gulfkriget ger i genomsnitt 0,7 döda per dag.108
Det finns emellertid stöd för att dödsfall till följd av vådahändelser lyckats reduceras mellan första och andra Gulfkriget. Cordesman hade inte förmånen att kunna verifiera sina siffror men tillsynsrapporten skriver att andelen dödade av egen eld sjunkit från 24% till 11% mellan första och andra Gulfkriget. Rapporten tillskriver framgången till det uppföljningssystem som tredje infanteridivisionen använde.109 Den 13% skillnaden innebär i
106 Wilson.NCO: Background… 37 107 Cordesman. The Iraq war… 238
108 Utifrån antagandet att det första Gulfkriget varade mellan 2/8-1990 och 28/2-1991 (210 dagar) och
att 146 amerikaner dog.
