Jag är hel! Detta ska ingen ta ifrån mig. En berättelse om drogupplevelser

D-uppsats Malmö högskola

30 hp Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

JAG ÄR HEL! DETTA SKA

INGEN TA IFRÅN MIG

EN BERÄTTELSE OM DROGUPPLEVELSER

SIV JOHANNESSEN

SRDJAN MALETIN

I FEEL WHOLE! NO ONE

SHALL TAKE THIS AWAY

FROM ME

A STORY ABOUT DRUG EXPERIENCES

SIV JOHANNESSEN

SRDJAN MALETIN

Johannessen, S & Maletin, S. Jag är hel! Detta ska ingen ta ifrån mig. En berättel-se om drogupplevelberättel-ser. Examensarbete i socialt arbete 30 poäng. Malmö högsko-la: Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och Samhälle, 2011.

Abstract

The aim of this study is to highlight drug experiences and the significance our interviewee’s ascribe to their drug experiences in conjunction to their everyday lives. In the concluding chapter of this study we have used the collective experi-ences of the participants to allow us to engage in a dialogue of why it is important to acknowledge the attributes and needs an individual attaches to his/her perspec-tive drug in the field of social welfare in Sweden. Symbolic Interactionism as a theoretical approach is used as the framework for understanding responses of par-ticipants in this study. The word “experience” is a comprehensive concept for the sensations that an individual feels. The research has been collected through seven qualitative interviews with seven former drug addicts, who have all abused drugs on a daily basis over a period of four to thirty years. All the participants have been addicted to amphetamine, heroin or crack. The emphasis has been on each partici-pant’s subjective experience of drug abuse and it is their truth that is told in our study. The result of the research shows that when a drug becomes a bearer of meaning- i.e. the needs and attributes the individual crave for, it becomes the cen-tral and a long-awaited phenomenon in the person’s life. The individual now de-signs his/her reality on the basis of these needs and attributes that he/she has at-tached to the drug. However the world becomes ever more complex over time when the individual’s life revolves around the drug experience and no longer fits into the drug-free society. The positive and negative attributes attached to the drug evolves over time and there for changes their perspective to the drug experience thus allowing them to live a drug-free life.

FÖRORD

Vi vill tacka vår handledare A. Carlbom som har varit vår stöttepelare genom hela denna resa som vi har företagit oss. När vi tappade suget eller blev för känslomäs-sigt engagerade i vårt arbete fanns han alltid där som en objektiv person, och uppmuntrade nya tankar och idéer hos oss forskare.

Utöver vår handledare vill vi även tacka E. Hellström samt H. Johannessen som tog på sig det omfattande arbetet att korrekturläsa vårt material. Ett stort tack går också till våra familjer som har stått ut med oss under denna tid.

Sist men inte minst vill vi tacka våra fantastiska informanter som har öppnat sina hjärtan och livsvärld till oss, och delat med sig av många smärtsamma samt svåra upplevelser som de har och fortfarande genomgår i sina liv. Utan er informanter hade vår studie aldrig existerat. Vi forskare har gjort vårt yttersta för att lyfta fram era individuella upplevelser och situationer. Vi hoppas att det förtroende som ni gav oss speglas i denna D-uppsats.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

1 INLEDNING

1.1 Problemformulering och syfte 7

1.2 Frågeställningar 7

1.3 Presentation av våra informanter med fiktiva namn 7-8 2 METOD

2.1 Validitet, reliabilitet och objektivitet 9 2.1.1 Förförståelse och tidigare kunskap 10

2.1.2 Urval och avgränsningar 10-11

2.2.3 Kvalitativ ansats 11-12

2.2.4 Pilotstudie 12

2.2.5 Semistrukturerade intervjuer och intervjuguide 12-13

2.2.6 Bearbetning av materialet 13

2.2.7 Två forskare och arbetsfördelning 13

2.2 Objektivitet 13-14

2.3 Forskningsetik och deltagarkontroll 14

2.3.1 Informationskravet 14-15 2.3.2 Samtyckeskravet 15 2.3.3 Konfidentialitetskravet 15 2.3.4 Nyttjandekravet 15 2.3.5 Deltagarkontroll 15 3 TIDIGARE FORSKNING 3.1 Betydelsen av alkoholen 16-17 3.2 Sociala relationer 17 3.3 Vardagslivet 17-18

3.4 Drogen och den religiösa upplevelsen 18

3.5 Stigma 19

4 TEORI

4.1 Symbolisk interaktionism 20

4.1.1 Den medvetna människan 20

4.1.2 Meningsbärande objekt 20-21

4.1.3 Definition av situationen 21

4.1.4 Relevans för vår studie 21-22

5 ANALYS OCH EMPIRI

5.1 Självbilden 23-28 5.2 Gruppen 28-31 5.3 Drogen 31-34 5.4 Drogupplevelsen 34-36 5.5 Drogens värld 36-41 5.6 Ansvarslösheten 42-44 5.7 Förändringar 45-49 5.8 Längtan 49-50

6 RESULTATREDOVISNING OCH DISKUSSION

6.1 Sammanfattning av analys och empiri 51-52

6.2 Diskussion 52-53

7 REFERENSER

7.1 Internet 54

7.2 Lagar 54

1 INLEDNING

De psykedeliska drogerna med sina egenskaper att vid förbrukning förändra den mänskliga perceptionen och verklighetsuppfattning har sedan urminnes tiden varit kända för mänskligheten. Vissa kulturer har till och med höjt upp en och annan drog till den gudomliga statusen och lovordat dessa i de religiösa sångerna. Bruket av psykedeliska droger i de forna samhällsorganisationerna har gett människor en alternativ väg till upplevelsen av ett uppbrott från det ”vanliga” livet och möjlig-het att närma sig och erfara det gudomliga, mystiska och transcendenta inom samhällets ramar. Institutionalisering och ritualisering av droganvändning i sam-hället, med tyngdpunkten på det heliga, har haft en nära koppling till det sociala sammanhanget i en strävan att stärka sociala band bland samhällets medlemmar. De negativa konsekvenserna har begränsats då det tillåtna bruket har kopplats till gemenskapens högtider och ritualer (Wolf 1993). Denna möjlighet att använda de psykedeliska drogerna och försätta sig i ett berusningstillstånd på ett av samhället accepterad sätt finns inte i dagens svenska samhälle men det finns människor som brukar narkotika oavsett konsekvenserna. Den restriktiva narkotikapolitiken är sedan 1960-talet den dominerande politik instiftad i svenska lagar, och begränsar handlingsutrymmet och möjligheter för dessa människor då de anses av samhället som kriminella (Johnsson 2009).

Politiska åtgärder i kampen mot narkotika inom det svenska samhället har under många år varit starkt präglade av den repressiva ideologin med syftet att strypa tillgång till narkotika under alla led i narkotika hanteringen från tillverkaren till brukaren. Detta kan man utläsa i narkotikastrafflag 1968:64 där all bruk och han-teringen av narkotikapreparat är förbjudet och kan leda till långa fängelsestraff. Upplysningsverksamhet och informationer i narkotika frågor riktade mot allmän-heten från aktörer engagerade i kampen mot narkotika, får inte sällan en proppor-tion av skrämselpropaganda med ett underliggande syfte att utlösa moralisk panik bland medborgarna och mobilisera hela samhället i kampen mot droger. Narkoti-kan målas ut som det moderna samhällets pest som hotar att förstöra ordningen och samhällets grundvallar. Ordet epidemi används i massmedia och litteratur för att beskriva narkotikans spridning bland alla samhällets klasser, betona den mänskliga sårbarheten inför frestelsen och uppmana till kraftiga åtgärder för att utrotas.

Relationen och samspelet mellan missbrukaren och det omgivande samhället på-verkas av tradition, normer och värderingar i samhället och försvårar eller under-lättar livsvillkoren för narkotikamissbrukaren (Svensson 2007) . Människor som missbrukar narkotika blir ofta utmålade som offer för den förrädiska drogen, en individ som inte har kontroll över sin situation och därmed måste anpassas sig till samhället vare sig de vill eller inte. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vis-sa fall (LVM), har stiftats så att vis-samhället kan gå in och tvångsvårda individer som är farliga för sig själv och/eller andra. Tvångsvården skall syfta till att moti-vera missbrukaren så att hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fort-satt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk (Laanemets 2002). Samhället har byggt upp en stödapparat för att se till att de som missbrukar narkotika ska anpassa sig till de lagar, regler och normer som har upprättats utan att ta hänsyn till, enligt oss, individen bakom missbruket och vad de positiva ef-fekterna blir av att använda narkotika.

Forskningen som bedrivs på området är omfattande och nya kunskaper tillkommer ständigt. Det vi finner anmärkningsvärt är att forskare tillskriver svag betydelse till det vi anser är det centrala i narkotika användning, narkotikaupplevelsen ut-ifrån individens eget perspektiv. Vi hävdar att anledningen till att man inte vill lyfta fram de positiva effekter och behov individen tillskriver drogen, är på grund av att man då motsätter sig den allmänna uppfattning om narkotika, utmanar de vedertagna sanningar som samhället har tillskrivit narkotikahantering och då går emot den politik som riktas mot narkotikahantering i Sverige i dag. För att förtyd-liga vad vi menar kan drar vi en parallell till den debatt som bedrivs idag runt ska-dereducerande metoder, som till exempel metadonprogrammen. Här anser många att om man accepterar en sådan modell skulle det innebära att den restriktiva poli-tiken måste överges och att man då skickar signaler till de som missbrukar narko-tika, att det inte acceptabelt att använda droger. Debatten handlar då om att sam-hället uppmuntrar människor att ta steget att prova narkotikapreparat (Johnson 2009).

Berusningstillstånd är ett tillstånd som hör till och är en aspekt av den mänskliga existensen. Tillstånd framkallad med psykedeliska droger blir problematiskt för individen då individens längtan efter att återuppleva ruset och ofta upprepande av narkotikaanvändning, tar över individens liv i övrigt. Individer vars liv kretsar kring narkotikamissbruk och längtan efter att så ofta som möjligt uppleva ruset har ofta varit ett objekt för forskningsstudier och deras problematik har angripits från olika forskningsperspektiv då det är många faktorer sammanflätade och på-verkar det problematiska beroendetillståndet (Heilig 2004). Kartläggning och en ökad förståelse av faktorerna har haft ett syfte i att använda och implementera kunskaperna i behandlingen och återfallspreventionen av människor som vill bli drogfria. Vägen mot drogfrihet för de människorna är ofta krokig med upprepade behandlingsförsök och återfall i narkotikamissbruk.

Vår ståndpunkt i narkotikadebatten är att drogupplevelsen är en konstruktion av hur individen upplever sig själv i relationen till andra i en situationell kontext. När vi talar om drogupplevelser i detta arbete, menar vi inte det kortvariga ruset, den så kallade ”kicken”. Med drogupplevelser menar vi den perceptionsförändring, förändringen i det mänskliga nervsystemet över tiden som individen upplever, som möjliggör en annan tolkning av omgivningen än den vardagliga. För att kun-na se hur en individ konstruerar drogupplevelsen anser vi att vi måste titta på in-dividens historia, hennes relationer samt situationer. Här menar vi att narkotika-upplevelsen som en individs inre upplevelse, framkallad med hjälp av de psykede-liska drogerna, är subjektiva och individuella erfarenheter. Drogupplevelser och hur individen tolkar och värderar drogen är beroende av, och nära sammankopp-lad med de psykosociala faktorer som påverkar individen. De faktorer som påver-kar tolkningen är bland annat missbrupåver-karens egen livshistoria, självuppfattning, den egna referensramen och det sociala sammanhanget individen befinner sig i. Den betydelse en individ tillskriver narkotikaupplevelsen påverkar i sin tur indivi-dens psykosociala liv och indiviindivi-dens sätt att gestalta sig i världen utanför. Detta kommer vi att visa i vårt arbete genom att lyfta fram våra informanters livshisto-ria, självuppfattning och de psykosociala faktorer som har påverkat deras beslut att börja och sluta att missbruka. Vi kommer även att visa hur drogen blir tillskri-ven olika meningar, beroende på en individs självuppfattning och de psykosociala faktorerna såsom tillexempel tillhörighet till en grupp, och vidare följa deras livs-historia fram till det drogfria liver de lever i dag. Vår avsikt är att undersöka och

beskriva personernas subjektiva upplevelse av drogupplevelsen och med detta vill vi då poängtera att det är utifrån informanternas erfarenheter och deras sanning som information har insamlats och bearbetats. Vårt arbete utgår därmed från ett brukarperspektiv.

1.1 Problemformulering och syfte

Den självklara negativa bilden om drogen i det svenska samhället gör det angelä-get att utforska drogupplevelsens betydelse för individen samt hur detta har en påverkan på hennes liv. När drogupplevelse blir en betydelsefull och central före-teelse för individen förknippas drogen med de positiva effekterna och de tillfred-ställda behov individen upplever då hon hanterar drogen. De positiva effekterna och behov individen tillskriver drogen, är en motsättning av den allmänna upp-fattningen om drogen och utmanar de vedertagna sanningar. Likaså är den bety-delse individen tillskriver drogen en utmaning för de professionella som arbetar med och stödjer människor med missbruksproblematik i deras försök att bli drog-fria. Hovelius och Persson (1995) påpekar vikten av att uppmärksamma och lyfta fram den betydelse drogen har för individen för att på ett effektivt sett stödja hen-ne i henhen-nes förändring.

Enligt våra egna praktik- och arbetserfarenheter som socialsekreterare, är det en utmaning att arbeta med narkotikamissbrukare. Utifrån vår erfarenhet om socialt arbete anser vi att den betydelse individen tillskriver drogen inte uppmärksammas tillräckligt i socialt arbete med missbrukande individer, då fokus ligger på de ne-gativa följderna av missbruket. I detta arbete motsätter vi oss inte den forskning som bedrivits eller de många olika perspektiv man har på varför en individ miss-brukar narkotika. Vi vill snarare tillföra mer kunskap inom området.

Vårt syfte med detta arbete är att beskriva hur våra informanter tolkar och vilken betydelse de tillskriver drogupplevelser samt hur det påverkar deras liv. Med den insamlade kunskap om drogupplevelser som ett underlag, vill vi i den avslutande diskussionen, föra en dialog om vad våra resultat visar.

1.2 Frågeställningar

För att samla in vår empiri har vi utgått från tre övergripande frågeställningar som vi anser söker svar på det vi utforskar. I resultatdelen i denna uppsats kommer vi att besvara följande frågeställningar utifrån den information våra informanter har förmedlat.

 Vad är det man upplever när man är drogpåverkad?

 Vad är betydelsen av dessa upplevelser för individen?

 Hur påverkar betydelsen av drogupplevelser våra informanters liv? 1.3 Presentation av våra informanter med fiktiva namn

Nils är trettiosju år gammal. Han har missbrukat amfetamin under en period av fjorton år. Han är drogfri sedan åtta och ett halvt år tillbaka. Idag är Nils gift och har ett barn. Han har utbildat sig till drogterapeut och arbetar på ett behandlings-hem.

Lotta är trettiotre år gammal. Hon har missbrukat amfetamin under en period av fyra år. Hon är drogfri sedan elva år tillbaka. Idag är hon sambo och studerar vid en högskola.

Fille är fyrtiotre år gammal. Han har missbrukat olika droger bland annat hasch, bensodiazepiner, amfetamin och heroin under tjugoåtta år. Han är drogfri sedan fyra år tillbaka. Idag är Fille sambo och arbetar ideellt med att stötta aktiva miss-brukare i sitt tillfrisknande.

Emma är trettiotre år gammal. Hon har missbrukat amfetamin under en period av fyra år. Hon är drogfri sedan elva år tillbaka. Idag är Emma gift och har två barn och arbetar inom socialtarbete.

Kalle är femtiofyra år gammal. Han har missbrukat amfetamin under en period av trettio år. Han är drogfri sedan tre år tillbaka. Kalle är ensamstående och arbetar deltid.

Jimmy är trettiotre år gammal. Han har haft bland missbruk med dominans av rökkokain under de senaste åren. Han började missbruka droger vid elva års ålder och är drogfri sedan tre år tillbaka. Jimmy är idag ensamstående och har en dotter. Han studerar och vill arbeta inom kriminalvården.

Lisa är femtiofyra år gammal. Hon har missbrukat droger sedan tretton års ålder och hennes huvuddrog har varit amfetamin samt alkohol. Lisa är drogfri sedan fjorton år. Idag är hon gift och har tre barn är familjehem till barn vars föräldrar missbrukar narkotika. Lisa arbetar ideellt för svenska kyrkan.

2 METOD

För att kunna samla in och bearbeta vår empiri till denna uppsats så har vi använt oss av olika tillvägagångssätt och metoder. Vi kommer i följande stycken att lyfta fram den ansats som detta arbete vilar på, hur vi har gått tillväga för att få fram vår empiri och hur vi har valt att analysera denna. Här kommer vi även att presen-tera vår egen förförståelse och tidigare kunskap om vårt valda ämne, varför vi har valt att vara två personer som skriver denna uppsats och forskarnas arbetsfördel-ning, urval och begränsningar, samt de forskningsetiska grunderna och deltagar-kontroll, som denna uppsats vilar på.

2.1 Validitet, reliabilitet och objektivitet

I detta denna del vill vi påvisa hur vi har gjort för att vår uppsats ska ha validitet, reliabilitet samt att vi som forskare har visat objektivitet i arbetet. Vi är medvetna om att det argumenteras bland forskare vilka begrepp som ska användas när man gör kvalitativa undersökningar. En del forskare menar att man inte ska använda sig av validitets och reliabilitetsbegreppen, för att man anser att det inte hör hem-ma i kvalitativ forskning. De hävdar att dessa begrepp är hämtade från den kvanti-tativa forskningen och eftersom den bär någon likhet med kvalitativ forskning, så är de inte applicerbara. Andra forskare menar att om man inte utgår från dessa begrepp så kan man inte heller bevisa att forskningsresultaten är tillförlitliga (Svensson & Starrin 1996). Att forskare inte kan komma överrens om vilka be-grepp som ska användas, och vilken mening som ska tillskrivas dessa bebe-grepp, upplevs av oss som väldigt problematiskt. Det försvårar studenters sätt att kunna beskriva sin metoddel och dras in i en kamp mellan vilka forskares resonemang man ska ta till sig. Det kan ju innebära att den som examinerar uppsatsen lägger mer vikt vid andra begrepp än de vi väljer att använda. Efter många diskussioner mellan de två forskarna kom vi fram till att vi kommer att använda oss av ovan-stående begrepp för deras funktion uppfyller en struktur på hur vi vill förklara vårt tillvägagångssätt och vår metod. Vilken syn och förståelse examinatorn tillskriver dessa begrepp är utom vår kontroll, och vi kan bara hoppas på att vårt sätt att re-dovisa metoddelen blir bedömd på innehållet vi tillskriver begreppen, och inte på osämja mellan olika forskare.

Validitet och reliabilitet inom kvalitativa studier syftar till att man på ett utförligt och koncist sätt ska redogöra för hur man har gått tillväga för att samla in sina data, likaså hur man har bearbetat sin insamlade information på ett noggrant och pålitligt sätt (Kvale1997). Validitet syftar även till att den analys och de resultat som vi som forskare kommer fram till är användbar. Data och resultat som vi som forskare väljer att presentera ska med andra ord spegla och vara applicerbar i verkligheten (Kvale 1997, Robson 2002). Objektivitet handlar om att vi som fors-kare ska hålla oss neutrala och inte låta våra egna värderingar eller förkunskaper påverka den data vi samlar in (Robson 2002). I följande stycken kommer vi att redogöra för dessa begrepp eftersom vi anser att de är användbara inom kvalitativ forskning. Härigenom ger det oss en möjlighet att förklara våra utgångspunkter för att göra den bästa ansats av att dessa tre krav ska vara uppfyllda. Vi kommer att använda oss av begrepp från avdelningen för samhällsmedicin och folkhäl-sa/Allmänmedicin vid Institutionen för Medicin, Sahlgrenska akademien, Göte-borgs Universitet Internet hemsida (www.infovoice.se) .

2.1.1 Förförståelse och tidigare kunskap hos forskarna

Mellan oss två forskare har vi tidigare erfarenheter av att under en längre tid ha arbetat inom behandling av ungdomar och vuxna missbrukare som har varit aktu-ella i tvångsvården enligt LVM (Lag 1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall) och LVU (Lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga). Lika-så har båda forskare praktiserat på en socialförvaltnings vuxenenhet under vår utbildningstid, där vi fick möjlighet att träffa och arbeta med vuxna missbrukare, och fick även genomgå utbildningar med fokus på missbruk. Detta ledde senare till att en av forskarna fick ett vikariat på utrednings- och uppföljningsenheten på denna socialförvaltning, där personen arbetar som socialsekreterare med vuxna missbrukare. Genom detta har vi fått en del erfarenhet när det gäller droger, kom-plexiteten runt missbruksområdet, hur man kan arbeta med en person för att stötta denne i sitt arbete att mot eller att bibehålla drogfrihet, samt erfarenheter om hur man utför utredningsintervjuer.

Under vår utbildning, på Malmö Högskolas Socionomprogram har vi fått fördjupa oss i en hel del forskning, litteratur och varit på många föreläsningar som handlar om missbruk. Vi har dessutom läst litteratur och forskning om vårt valda ämne under tiden vi skrev denna uppsats.

2.1.2 Urval och avgränsningar

Vår målgrupp i detta arbete har alla missbrukat narkotika dagligen under en peri-od av två till trettio år. De har alla varit beroende av vad man ofta kallar ”tyngre” droger (Socialstyrelsen 2007) såsom injektioner av amfetamin och heroin samt crack. I denna uppsats utgår vi ifrån att all bruk av narkotika är missbruk enligt Narkotikastrafflag 1968:64 som är det samhälleliga perspektivet. Vi följer även DSM-IV beteckning av missbruk samt beroende (Socialstyrelsen 2007). För att inte upprepa oss för mycket när vi talar om individer så använder vi oss av ordet henne och honom ibland. Dessa ord är syftat till individ och människa. När vi använder ordet upplevelse så är det ett sammanfattande begrepp för de sensationer som individer upplever.

Vi har intervjuat sju personer, fyra män och tre kvinnor, och deras åldrar varierar från trettio- till sextio års ålder. Samtliga informanter är i dagsläget drogfria, och har varit det allt mellan tre till femton år. Flera av våra informanter har livnärt sig på kriminella handlingar för att betala för sitt missbruk av narkotika, vilket även har inneburit att fyra av våra informanter har blivit dömda för brott med påföljden av fängelse eller fotboja. Detta är därför en av anledningarna till att våra infor-manter har fiktiva namn, eftersom vi ur etiska aspekter vill bevara deras identitet. Vi hittade våra informanter genom att använda oss av vår privata sfär, det vill säga genom att fråga vänner, gamla kollegor och familjemedlemmar om de kände någon som passade in i vår målgrupp. Intressant nog så sattes en så kallad ”snö-bollseffekt” igång vilket vi syftar till, att vi som forskare identifierade en person som passade för vårt syfte och intervjuade denne. Den personen i sin tur rekom-menderade sedan en annan person som föll inom ramen för vår målgrupp och frå-gade i sin tur den personen om den vill medverka (Robson 2002). Här igenom fick vi möjligheten att inrikta oss direkt på den målgrupp som passade vårt syfte med uppsatsen. Vi tror oss veta att om vi själv valt samtliga informanter i förväg så hade vi som forskare inte varit lika öppna för informationen eftersom vi då skulle ha valt människor som kommunicerar och tänker på ett liknande sätt som vi gör.

Vi valde informanter som var över 20 år och som tidigare har varit beroende av droger såsom amfetamin, heroin och crack, och som nu är drogfria utan under-hållsbehandling, för att vi ville utforska deras tänkande när de har tagit avstånd till droger. Som forskare trodde vi oss veta att dessa informanter hade en klarare bild av sitt missbruk och kunde därför öppet reflektera över våra frågor. En annan an-ledning till att vi valde informanter som är drogfria var att chansen att sätta i gång ett ”sug” för droger minimeras. Eftersom dessa informanter har varit drogfria un-der en längre tid så ansåg vi att möjligheterna större att dessa deltagare hade hittat strategier i sina liv för att kunna bibehålla sin drogfrihet. Som forskare var vi medvetna om att vi inte kunde erbjuda våra informanter de stöd de kanske skulle behöva om ett drogsug sattes igång, och just därför var denna målgrupp enligt oss den rätta för vår undersökning.

För att få en subjektiv beskrivning av vad intervjupersonerna upplevde med att vara drogpåverkade, betydelsen av dessa upplevelser, har vi tagit en relativistisk utgångspunkt och med detta menar vi att det vi har studerat är det som existerar i intervjusubjektens psyke, och det är deras förklaringar till fenomenet som vi har undersökt (Robson 2002). Vår avsikt var att undersöka och beskriva personernas subjektiva drogupplevelser och då vill vi poängtera att det är utifrån informanter-nas erfarenheter och deras sanning som data har insamlats och bearbetats (Ibid.).

Urvalet av att använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material, blev ett naturligt val för oss eftersom syftet med att utföra sådana intervjuer är att kunna fördjupa sig och få ett rikt material. Genom detta material lyfter vi då fram informanternas subjektiva upplevelser och förstålelser av deras livsvärld, genom att de beskriver sina upplevelser och förfaranden om vårt valda ämne

(Kvale 1997).

2.1.3 Kvalitativ ansats

Vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats genom semistrukturerade inter-vjuer för att samla in primärdata. Detta tillvägagångssätt nämner Robson i sin bok Real world research (2002) även som en flexibel design, och dess betydelse i vår studie är att vi inte har behövt inskaffa stora mängder av information, teorier eller till och med att ha vetat i förväg vad vi letat efter i våra intervjuer. Informationen har med andra ord utvecklats under tiden materialet samlas in och bearbetas. Eftersom metoden är flexibel hade vi en möjlighet att anpassa vårt tillvägagångs-sätt utefter hur uppsatsen framskred. I valet av vår kvalitativa ansats har vi bland annat utgått från Rosengren & Arvidson (2002) som betonar att det är lämpligt att använda sig av en kvalitativ ansats då man har ett relativt litet antal individer som man intervjuar och vill belysa ett ämne på djupet. Därför gynnas vår forskning av en kvalitativ ansats eftersom vi vill lyfta fram vårt rika material av informanternas drogupplevelser, hur upplevelserna gestaltar sig i deras livsvärld och på vilket sätt de tolkar dessa drogupplevelser utifrån den kontext de befinner sig i, från ett indi-vidperspektiv.

Vår kvalitativa forskning bygger till viss del på ett induktivt tillvägagångssätt, för vi vill hitta ny förståelse till vårt valda ämne. Eftersom det induktiva tillväga-gångssättet inte förutsätter hypotesbildningar, anser vi att det lämpar sig väl till vår studie då kunskapen om fenomenet hos forskaren var vag, och det insamlade materialet blev då styrande vid valet av teori (Rosengren & Arvidson 2002). Då vi upptäckte att vårt valda ämne var relativt outforskat har vår studie en explorativ ansats vilket gynnas av den öppenhet arbetet med kvalitativ metod ger. Det

vikti-gaste för oss var dock att vi var nyfikna och intresserade av ämnet vi skulle skriva om, och därigenom fick vi mer förståelse för våra informanters livssituationer (Ibid.).

2.1.4 Pilotstudie

För att försäkra oss om hög tillförlitlighet och trovärdighet i arbetet, har vi genom- fört en explorativ pilotstudie som är en mindre version av det som vi som forskare vill studera, där vi talade med en person i vår privata sfär och som passade in i vår tänkta målgrupp (Robson 2002). Detta gjorde vi även för att vi ville se om vårt forskningssyfte var användbart, undersöka om svaren vi fick stämde in på vårt syfte och även för att se om de metoder vi planerade att använda oss av var den rätta för att samla in vår empiri. Likaså kunde vi härigenom komma fram till spe-cifika frågor som sedan blev grunden till den intervjuguide som vi har använt oss av i denna studie. Fördelen med en pilotstudie är att man kan prova på hur man kan gå till väga utan att ha allt på plats innan man börjar. Robson (Ibid.) menar att detta ger forskarna en flexibilitet att lära sig under tiden man utforskar sitt valda ämne. Han kallar detta ”learn on the job” (Ibid. s.185).

2.1.5 Semistrukturerade intervjuer och intervjuguide Genom att genomföra sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fem upp-följningsintervjuer med en intervjuguide som underlag, samlade vi in våra pri-märdata. Som tidigare nämnt använde vi vår pilotstudie för att fastställa de frågor vi använde oss av till informanterna. Intervjuguiden innehöll vissa fasta frågor men med möjligheten att ställa öppna frågor utifrån de svar informanterna gav. För att minimera risken för att något fel skulle uppstå använde vi oss av två band-spelare under intervjutillfällen och spelade in samtliga intervjuer. Fördelarna med att använda bandspelare var att vi kunde koncentrera oss på det våra informanter förmedlade och därför upplevde forskarna och informanterna att samtalet blev mer naturligt. Lika så tog det mindre tid att intervjua vilket innebar att informan-terna samt forskarna inte blev allt för uttröttade.

Eftersom vi två forskare hade en viss förståelse till de valda fenomenen och tidi-gare erfarenhet att intervjua många individer från arbetserfarenhet, lyckades vi att hålla intervjutillfällena till ca en timme per informant. Fördelen med att ha tidiga-re erfatidiga-renheter att genomföra intervjuer samt att ha utfört en pilotstudie, tidiga- resultera-de i att vår insamlaresultera-de primärdata blev mycket innehållsrik. Vi såg till att intervju-situationerna var så lika varandra som möjligt, och alla intervjuer förutom en, var utförd av samma student. Dalen (2007) understryker att om olika personer utför intervjuerna så kan det försvaga arbetets kvalitet. Vi är medvetna om att valet av olika intervjuställen kan ha en viss påverkan på resultatet av vårt arbete men som Robson (2002) påpekar är det väldigt svårt att i kvalitativa intervjuer konstruera exakt lika intervjusituationer.

Eftersom vi har haft en hel termin på oss att skriva vår uppsats fick vi en möjlig-het att samla in data under en längre period och efter att ha genomfört sju inter-vjuer samt fem uppföljningsinterinter-vjuer, märkte vi att insamlad primärdata följde ett liknande mönster och att informationen började bli uttömd. Detta är vad Robson (2002) beskriver som att nå en mättnad av primärdata och att man nu har vad som krävs för att göra en analys. De erfarenheter vi fick under tiden vi samlat in pri-märdata gav oss också en möjlighet att förbättra vår slutliga datainsamling. Exempel på detta var att vi uppmärksammade att i vissa informanter så sattes det igång ett sug efter drogen eller drogupplevelsen, och då avbröt vi intervjun för att

vid ett senare tillfälle träffas och fortsätta insamlandet av primärdata.

2.1.6 Bearbetning av material

All de primärdata som samlades in genom semistrukturerade intervjuer var tran-skriberad utifrån våra informanters exakta formuleringar för att vara säkra på att vi höll oss till deras subjektiva upplevelser som de uttryckte med egna ord. Vidare läste vi igenom varje intervju ett flertal gånger tills vi upplevde att vi behärskade innehållet. Nästa steg var att tematisera varje intervju individuellt och identifiera teman och innebörden av dessa. Genom att jämföra samtliga intervjuers teman och betydelse, började vi kunna urskilja gemomgående ämnen i all insamlad data. Detta ledde till att vi hittade begrepp och satte namn på de genomgående teman, som sedan blev våra koder. Vidare blev dessa koder jämförda med varandra och genom dessa koder kom vi sedan fram till gemensamma kategorier. De olika ka-tegorierna knöts sedan till olika vardagliga begrepp och blev då styrande i valet av den teori som vi sedan använde för att få en djupare förståelse av vårt forsknings-ämne. Författaren Robson beskriver detta som “Miles och Hubermans, fairly clas-sic set of analytic moves” (Robson 2002 s.459). Dessa begrepp och teorier valde vi sedan att använda oss av i presentationen av vår analys och empiri.

2.1.7 Två forskare och arbetsfördelning

Vi forskare valde att samarbeta i denna uppsats utifrån att vi båda har ett stort in-tresse för narkotikamissbruk och att våra individuella arbetserfarenheter inom missbruksområdet gjorde att informationen i uppsatsen blev rikare. Lika så upp-täckte vi att när vi individuellt analyserade empirin och sedan pratade om dessa tolkningar, kom vi fram till resultat som var mer hållbara och empiriskt baserat. Vi fann att det underlättade att vara två när man skulle samla in det empiriska ma-terialet genom att en person utförde intervjuerna och den andre satt och lyssnade, antecknade och kom med tilläggande frågor. Det var även mer förmånligt med samarbete när det gällde arbetsfördelningen vid att transkribera intervjuerna. I denna kvalitativa studie har materialet varit omfattande och tidskrävande och ge-nom att fördela jobbet har det underlättat arbetet.

Även om vi har skrivit separat i vissa delar så har vi efteråt satt oss ner och gått igenom allt som formulerats, och diskuterat vad som vi tillsammans ansåg skulle vara med i uppsatsen. Utifrån detta menar vi att ingen av de två studenterna har gjort mer eller mindre än den andre, och att vi gemensamt har samma ståndpunkt i uppsatsen och arbetsfördelningen. En annan fördel med att vara två forskare har varit att vi har kunnat stötta varandra när arbetet har blivit tungt och då kunnat bolla idéer och uppmuntrat varandra. Likaså känns det tryggare att vara två fors-kare när vi ska upp för opponering på vår uppsats och kan då dela ansvarsbördan av våra resultat.

Nackdelar med att vara två forskare har varit avståndet mellan oss och att få ihop tider att träffas och skriva tillsammans. Detta löste vi ofta genom att använda Skype på datorerna och kunde därigenom diskutera och skriva gemensamt. 2.2 Objektivitet

Objektivitet handlar om att vi som forskare ska hålla oss neutrala och inte låta våra egna värderingar eller förkunskaper påverka den data vi samlar in (Robson 2002). Därför är det viktigt att vi två som forskare använder oss av en forsknings-attityd som är systematisk och kritisk. Innebörden att vara systematisk i detta ar-bete, är att vi som forskare har tänkt väl igenom vad vi vill forska om, varför vi

forskar runt vårt fenomen samt vilken roll vi som forskare har i detta. Anledning-en till att vi vill forska runt drogupplevelse är för att vi anser att det har Anledning-en cAnledning-entral betydelse varför människor missbrukar narkotika. När vi sökte efter tidigare forskning inom vårt valda fenomen visade det sig att drogupplevelser inte har va-rit priova-riterat bland forskare, och därför vill i detta arbete lyfta fram mer kunskap om drogupplevelser.

Att inte låta våra egna värderingar styra arbetes gång har varit svårt eftersom vi faktiskt har en del kunskaper om vårt valda ämne samt att vi redan från början visste var vår ståndpunkt är i narkotika debatten. Men under arbetets gång har vi varit kritiska mot oss själva och det material vi behandlade, genom att vi såg till att vi inte ställde några ledande frågor under våra intervjuer, och att den insamlade informationen hela tiden var bearbetad utifrån våra informanters subjektiva upp-levelser. Informanternas berättelser blev även styrande vid val av de teorier som vi har använt oss av i vår analys och sammanfattning. Utöver ovan har vi använt oss av direkta citat från informanterna i vår empiridel för att säkerhetsställa att vi visar objektivitet i vårt arbete.

Vår handledare har varit till stor hjälp eftersom vi som forskare kan bli ”blinda” i vårt arbete och det har funnits stunder där våra känslor kan ha styrt vårt val av ord. Men under våra handledningstillfällen har handledaren kunnat vara saklig och kritisk till det vi har förmedlat, vilket har fått oss att tänka efter och bearbeta materialet igen. Vår handledare har kunnat bistå med ytterligare information och hjälp under forskningsarbetets gång vilket har gynnat vår uppsats. Vi har utöver ovan gett utbildade socionomer en möjlighet att granska och komma med kom-mentarer och perspektiv till våra observationer och slutsatser. Genom dessa tillvä-gagångssätt anser vi att objektiviteten i vår uppsats har stärkts (Robson 2002).

2.3 Forsknings etik och deltagarkontroll

Denna uppsats har genomgått en etisk prövning av etikprövningsnämnden på Malmö Högskola och fått ett godkännande (Dnr HS60-10/683:7). Utöver detta har vi även informerat deltagarna om allt som möjligen kunde påverka deras beslut att medverka, enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser männi-skor.

Etikregler enligt humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning ska man utöver ovannämnda regler använda sig av individskyddskrav (www.stingerfonden.org). Det finns fyra allmänna huvudkrav på forskningen som ska observeras och bör övervägas innan man utför intervjuer med informanter. Detta för att respektera och skydda våra informanters identitet så att resultatet av medverkan inte resulte-rar i bekymmer eller skada för de individer som beslutar sig för att delta i vårt forskningsarbete. Kraven som ställs kallas informations-, samtyckes-, konfidentia-litetskravet och nyttjandekravet (Ibid.). I följande del redogör vi för tillvägagångs-sättet för att uppfylla kraven samt kriterierna för deltagarkontroll.

2.3.1 Informationskravet

Som vi nämnde tidigare så frågade vi vänner, tidigare arbetskollegor och familj om de kände någon som skulle vara intresserad av att vara med i vår undersökning och som passade vår målgrupp. De in sin tur talade sedan med informanterna och därigenom fick vi deras namn, adress och telefonnummer. Vi kontaktade våra informanter via telefon, presenterade oss, berättade om vilken utbildning vi ge-nomgår och på vilken nivå vi studerar samt var vi studerar. Sedan berättade vi lite

kort om tanken med vår studie, vilka huvudfrågor vi valt, vilket syfte vi har med studien och hur själva genomförandet var planerat att gå till väga.

Vi frågade informanten om vi kunde skicka ett informationsbrev till denne med ovanstående information. I vårt brev informerade vi även våra informanter om de individskyddskravforskningsetiska principerna inom

humanis-tisk/samhällsvetenskaplig forskning (www.stingerfonden.org) där de mer ingåen-de kuningåen-de läsa vad ingåen-deras rättigheter är. Vi berättaingåen-de om vårt forskningssyfte och under vilka premisser deras deltagande skedde i vår undersökning. Utöver detta erbjöd vi informanterna att de gärna får ta del av den färdiga uppsatsen.

2.3.2 Samtyckeskravet

Informanterna informerades om att deras deltagande var frivilligt och att de inte behövde svara på alla frågor om de inte vill. Utöver detta klargjorde vi redan från början att de kunde dra sig ur intervjun när/om de vill. Samtliga informanter fick en samtyckesblankett som informerade dem om deras rättigheter med samtycke, som de efter intervjutillfället signerade.

2.3.3 Konfidentialitetskravet

Vi informerade våra informanter att deras namn inte kommer att publiceras i vår slutliga uppsats och att vårt intervjumaterial behandlas konfidentiellt. Likaså in-formerade vi om att vårt intervjumaterial skulle förvaras på en plats där bara vi forskare kunde komma åt det, tills all information hade blivit avidentifierat. Detta för att vi som forskare ville ta tillvara och skydda våra intervjusubjekts intresse och önskningar.

2.3.4 Nyttjandekravet

För att uppfylla detta krav fick informanterna information om att vi endast kom-mer att använda vår insamlade empiri i forskningsändamål. Vi erbjöd dessutom informanterna att ta del av vår undersökning innan den publiceras. Samtliga in-formanter avböjde detta erbjudande men vi påminde dem att de kunde skicka en e-mail till oss om de ville ändra sina beslut.

2.3.5 Deltagarkontroll

Deltagarkontroll handlar om att vi som forskare ger våra informanter en möjlighet att ta del av de data vi har samlat in från våra intervjuer (Robson 2002). Att delge all insamlad data till informanterna efter varje intervju ansåg vi var väldigt svårt eftersom vi bara träffade våra informanter vid en eller två tillfällen och detta skul-le göra vårt förarbete alldeskul-les för omfattande. Vi delgav i stälskul-let informanterna hur vi redovisar resultaten och att vår färdiga uppsats kommer att läggas

upp/publiceras på MUEP och vid opponering på Malmö Högskola, Fakulteten för Hälsa och Samhälle. Med dessa alternativ hade våra informanter en möjlighet att opponera sig om de fann något i materialet som vi som forskare hade misstolkat. Genom detta fick de därigenom en möjlighet att dra sig ur studien om informan-terna kände att resultatet av deras medverkan skulle resultera i bekymmer eller skada för individen. Samtliga informanter avböjde detta erbjudande men en öns-kan fanns att vi skickade uppsatsen till dem efter examineringen var fastställd och att uppsatsen hade blivit godkänd. Vi lämnade våra e-mail adresser till informan-terna för att ge dem en möjlighet att kontakta oss fall i fall de skulle ångra sitt beslut.

3 TIDIGARE FORSKNING

Många skönlitterära romaner samt självbiografier, som förklarar drogupplevelser, kan hittas på marknaden, men ingen av dessa vilar på en vetenskaplig grund. Det har visat sig att forskning runt drogupplevelser inte har varit prioriterat som forsk-ningsobjekt, och därför har vi inte funnit några undersökningar som direkt kan relateras till det vi utforskar. I denna del av vår uppsats kommer vi att presentera en del forskning som vi har funnit relevant till vårt arbete. Även om det finns skillnader, mellan hur vi har vinklat våra teoretiska perspektiv i jämförelse med dessa forskare, val av objekt och att vår empiri är insamlad enbart utifrån intervju som metod, så finner vi deras forskning giltigt för vår undersökning.

Vi kommer att jämföra delar av dessa forskares resultat med vårt eget, vilket in-nebär att helheten av dessa forskares resultat inte kommer att lyftas fram. Vi vill göra läsaren medveten om vad vi analyserar och i denna del av vår uppsats kom-mer vi att göra en kort sammanfattning utifrån hur vi tolkar dessa forskares speci-fika avhandlingar och resultat.

3.1 Betydelsen av alkoholen

Philip Lalander har i sin avhandling, Anden i flaskan. Alkoholens betydelser i olika ungdomsgrupper (1998), studerat tre grupper av ungdomar och deras dryck-esvanor. Han har följt varje grupp, i en period av fyra till sex månader, i deras dagliga liv. Grupperna distinktion skildras som:

 ”En grupp som romantiserar kring alkoholen och ser den som en väg till frihet

 En grupp som måttlighetsdrickande och som ytterst sällan dricker sig be-rusade

 En grupp helnykterister.” (Lalander 1998 s.17)

Lalander har utfört etnografiska studier, och genom intervjuer och deltagande ob-servationer som metod har han samlat in sin empiri. Utifrån det insamlade materi-al utvecklar han teoretiska tankegångar, om hur materi-alkoholens meningar formas och vad dessa betydelser innebär för ungdomarna individuellt liksom i ett socialt sammanhang. Lalander menar att man måste förstår alkoholens betydelse i det sociala sammanhanget man befinner sig i samt den kultur som omringar indivi-den. Genom hans forskning påvisar Lalander, att de olika grupperna ger alkohol symboliska betydelser, och när dessa betydelser är godkända i gruppen, skapas en gruppidentitet. Detta ger gruppmedlemmarna en gemensam grogrund att stå på, som sedan i sin tur erbjuder varje individ i gruppen en markör för hur man ska förhålla sig till världen. Genom att till exempel ta på sig gruppens normer och värderingar om alkohol (symbolen alkohol), kan individen handla inom ramen av grupptillhörighet för att därigenom visa för samhället, och sig själv, vem man är och tillhör.

Gruppens tolkningar av symbolen alkohol, framkallar förändringar i individens sätt att förhålla sig till sin omvärld. Utan denna symbol är samhällets normer och värderingar mer framstående för individens vardag, och de förväntningar som samhället ställer på sina medborgare blir en form av kontroll för hur individen förväntas att uppföra. Detta i sin tur framkallar känslor av ambivalens hos indivi-den vilket gör att man vill bryta loss de från de vardagliga sammansättningar och

roller som samhället kräver att individen ska rätta sig efter. Upplevelsen av att vara styrd och kontrollerad förminskas för individen när man i grupptillhörigheten brukar alkohol (eller inte). Här blir symbolen alkohol, en möjliggörare för att komma ifrån samhällets kontroll, och tillsammans med gruppen kan man göra allt det som man själv som individ annars inte skulle göra. Lalander (1998) beskriver detta som ”alkoholkonsumtionens paradox- att få kontroll genom att göra det egna medvetandet mer suddigt och diffust” (Ibid.s.149).

3.2 Sociala relationer

Bengt Svensson har i sin avhandling, Pundare, jonkare och andra – med narkoti-kan som följeslagare (2007), studerat en grupp narkomaner på 1990 talet, som missbrukar heroin och amfetamin intravenöst. Han har följt dessa individer i deras vardagsliv under tre års tid. Individerna beskrivs som:

 ”Jonkare - heroinist

 Pundare - en som tar amfetamin” (Svensson 2007 s. 442, 444).

Svensson (2007) har utfört etnografiska studier, och genom intervjuer, deltagande observationer, samtal samt domstolsmaterial som metod, har hans samlat in sitt material. Utifrån sin insamlade empiri söker Svensson svar på förklaringar till varför narkomaner stannar kvar eller faller tillbaka i missbruk. I sin undersökning klarlägger han frågor som rör drogmissbruk och försörjning, hemhörighet och identitet, samt värderingar och livsstil. Svensson är av en mening att man måste förstå att människor utformar och vidmakthåller sin egen realitet, och handlar ut-ifrån den symboliska tolkning och betydelser som individer tillskriver sina liv i den sociala kontexten de befinner sig i. Genom sin forskning påvisar Svensson att dessa individer fortsätter att missbruka narkotika på grund av en frånvaro av till-gång till sociala roller från det drogfria samhället. Han menar att den kultur och de förutsättningar narkomanen möter i det drogfria samhället inte skapar eller möj-liggör en adekvat livssituation för att leva ett drogfritt liv.

3.3. Vardagslivet

Då en hel del av vår studie kretsar kring våra informanters vardag och deras drog-upplevelser, kommer vi i denna del att ta upp några tankar kring vardagslivet. Giddens (2009) påpekar vikten av vardagslivsstudier. Vardagens rutiner i det so-ciala samspelet med andra människor skapar ordning och ger struktur åt våra liv, och en individs liv organiseras kring ett liknande beteende som upprepas från dag till dag. Det sociala beteendet är delvis styrt av normer, roller och en gemensam erfarenhet av vardagen. Individernas upplevelse av vardagen är även annorlunda och upplevs olika från individ till individ utifrån deras bakgrund, intresse samt målsättningar i livet. Då människor kan handla kreativt kan de förändra och forma sin verklighet. Verkligheten är inte oföränderlig utan förändras i interaktion med andra människor. Dessa rutiner förändras under tiden och då specifikt i situationer om något oförväntat händer i en individs liv.

Bauman (2007) är liksom Giddens (2009) av den mening, att då en individ upple-ver något oväntat, oförklarligt och utanför hennes kontroll, upplevs situationen som påfrestande. För att stabilisera sin vardag och upplevelse av sin egen verklig-het, vill individen i dessa situationer begreppsliggöra det som händer henne ut-ifrån hennes egna referensramar. Det vardagliga livet inom fältet för missbruks-forskningen har varit av intresse för flera forskare, däribland Svensson (2007), Lalander (2001), Kristensen (2000) och Goldberg (2005). Det dessa studier

påvi-sar, som är av intresse för vår studie, är att missbrukare konstruerar sin vardag med drogen som det centrala objektet i deras liv, då deras tankar och handlingar koncentreras kring att införskaffa, bruka drogen samt umgås med andra missbru-kare. Då drogen som det centrala objektet är med och styr deras liv är dessa män-niskors vardag oförutsägbar och deras beteende är i stort sett beroende av deras upplevelse av nuet.

3.4. Droger och den religiösa upplevelsen

Drogen och dess påverkan på individen har studerats av flera forskare inom fältet för religion vetenskapliga studier. Studierna har i stort sett varit inriktade på två aspekter av drogen och drogens användning. Drogen i dessa studier har studerats utifrån dess funktion för gruppen och samhället samt i relation till den religiösa upplevelsen hos människorna. Till skillnad från dagens allmänna syn på drogen och det lagmässiga förbudet att använda drogen har droger i de tidigare samhälls-formerna världen över haft en integrerande funktion för grupper (Wolf 1993). Drogen har brukats i samband med de för gruppen stora helgdagarna under utfö-randet av gemensamma riter och religiösa ceremonier. Syftet med drogbruket har varit att för individen möjliggöra en religiös upplevelse och upplevelse av upp-brott från det vardagliga livet inom gruppens rammar. De negativa konsekvenser-na av drogbruket har hållits begränsade då drogbruket har utövats under starkt social kontroll. Som en möjliggörare av den religiösa upplevelsen hos individen har drogen varit studieobjekt för flera forskare. Bland dem finns skiljaktiga me-ningar om hur den religiösa upplevelsen framkallad av drogen gestaltas och tolkas av individen (Järvinen 1985).

En mindre del av forskarna anser att den religiösa upplevelsen är av universell art. Med det menar de att individen då hon är drogpåverkad upplever ett tillstånd som är oavhängig individens erfarenhet och hennes sociala sammanhang. En större del forskare är av en annan uppfattning, och anser att drogupplevelsen är individuell och konstrueras utifrån individens erfarenheter och hennes omgivning. En studie som stödjer dessa forskares uppfattningar om hur drogupplevelsen konstrueras är en undersökning om hur blinda individer tolkar sina upplevelser efter att ha varit drogpåverkade (Järvinen 1985). Studien påvisar att människor som är blinda från födelsen har bara upplevt auditiva sensationer medan människor som blivit blinda senare i livet har haft möjlighet att se och har även upplevt visioner.

Flera författare har vidare uppmärksammat den andre, den religiösa ledarens roll för en individs tolkning av drogupplevelsen (Jensen m.fl. 1996). Den religiösa ledaren som en andlig auktoritet har stora möjligheter att påverka drogupplevelsen och dess tolkningar hos sina lärjungar. Den andlige ledaren ger hänvisningar till vad det är lärjungarna kommer att uppleva då de är drogpåverkade och därefter då lärjungarna tolkar sina upplevelser är det den andlige ledaren som ser till att upp-levelsen tolkas i samklang med det religiösa sammanhanget där de befinner sig i. Den forskning kring drogens funktion i gruppen samt den forskningen kring dro-gen som ett medel att uppnå en religiös upplevelse, har inte samma utgångspunk-ter som vår studie om drogupplevelsen, men är relevant för vår studie av flera skäl. Dessa studier påvisar bland annat drogens integrerande roll inom de religiösa grupperna, individens tolkning av drogupplevelsen som en konstruktion utifrån det sociala sammanhanget, och den påverkan andra individer kan ha på individens drogupplevelse och dess tolkning.

3.5. Stigma

Stigma är ett ord av grekiskt ursprung och betyder ett kroppsligt märke (Goffman 2007). I det antika Grekland brändes eller skars märket in i en individs kropp som ett tecken på hennes låga moral. Goffman (2007) urskiljer tre olika typer av stig-ma som påverkar en individs liv inom det omgivande samhället:

 Fysiskt tillkortakommande eller handikapp

 Karaktärsstigma

 Stigma på gruppnivån på grund av bl.a. etnicitet och religion

Stigmatisering som en process av uteslutning i interaktionen mellan människor har lyfts fram av flera forskare i deras studier om det avvikande beteendet. Enligt Goffman (2007) är stigmatisering en märkning och nedvärdering av en individ för hennes tillkortakommanden i det omgivande samhället. Då en individ definieras som avvikande av omgivningen på grund av sitt stigma, föreställer hon ofta det stigma hon har och utesluts från det omgivande samhället. Hon behandlas inte som en människa utan som en varelse av en lägre rang. Följden av stigmatise-ringsprocessen blir att dessa individer som stigmatiseras accepterar sin roll och beter sig som underlägsna utifrån förväntningar och fördomar från det omgivande samhället (Ibid.). Stigmatisering och uteslutningsprocesser av människor med drogrelaterad problematik lyfts även fram av Goldberg (2005) i hans avhandling ”Samhället i narkotika” där han påvisar att tunga missbrukare har blivit uteslutna från samhället redan under deras unga år innan missbruket kom in i bilden samt att de själva söker sig till grupper som bekräftar deras beteende och upplevelse-värld.

4 TEORI

I denna del av vår studie kommer vi att presentera de teoretiska perspektiv som vår uppsats vilar på. Vidare vill vi diskutera den teoretiska ramens relevans för vår studie och de frågor vi ställde oss i det inledande kapitlet.

4.1 Symbolisk interaktionism

Symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv och dess uppkomst, relateras till Georg Herbert Mead och hans tankar om människan och hennes livsvillkor. Det centrala i hans tänkande var hans uppfattning om människan som tolkar sitt beteende, det hon gör och hur hon uppfattar andra (Frykedal 2008). Människan är aktör i sin sociala kontext och en tänkande varelse med förmåga att definiera och förändra sin omgivning. Mead har aldrig sammanfattat sina tankar i en skriftlig form men hans idéer fick ett större genomslag efter publicering och uttolkningar gjorda av hans lärjungar. En av Meads lärjungar och tolkare av hans idéer Herbert Blumer, myntade begreppet symbolisk internationalism ett begrepp som omfattar den teoribildning som utvecklats med utgångspunkt i Meads idéer.

4.1.1 Den medvetna människan

Det medvetna jaget uppstår i en social situation i en individs interaktion med andra människor (Månsson 2003). När två individer i interaktion riktar uppmärk-samhet mot ett objekt och då den ena individens stimuli påverkar henne och den andra individen på samma sätt, skapas mening om objektet. Den liknande påver-kan av båda individer i interaktioner är möjlig med hjälp av signifipåver-kanta symboler. En förutsättning är att signifikanta symboler tolkas likadant och har samma inne-börd för båda individer. Mening om objekt uppstår i en socialkontext och kan där-efter implementeras som ett medvetande fragment hos individerna. Då meningen införlivas hos individen uppstår medvetande om objektet, ett allmänt medvetande (Berg1976). På samma sett kan individen bli i sitt eget medvetande objekt för sig själv, med sig själv som subjekt (Månsson 2003). Individen kan bara varsebli och tolka sig själv som sitt eget objekt genom den andres attityd mot henne.

I de handlingar och attityder som individens nära människor har mot henne lär sig individen att förstå sig själv och sin omgivning. Då dessa nära förlorar sina ansik-ten senare i livet och övergår i abstrakta begrepp är de internaliserade och är med och styr individens handlingar i olika situationer (Fyrkedal 2008). Den generalise-rade andre kan delvis jämföras med Freuds överjagsbegrepp som representation för samhällets normer, internaliserade i psyket, under barndomen (Månsson, 2003). Till skillnad från Freuds överjags begrepp har Meads begrepp generalise-rade andre en bredare betydelse och omfattar det sociala nätverk där människan lever sitt liv, det vill säga abstraktioner som människor, samhället och så vidare. Den uppfattning en människa har om sig själv byggs utifrån hur andra uppfattar henne. Då hon tolkar dessa föreställningar bygger hon uppfattningar om sig själv. Tolkning av dessa uppfattningar möjliggörs i processen som Mead kallar för roll-övertagande (Mead 1937). Uppfattning och det egna medvetandet förändras under tiden då individen definierar situationen och tolkar andras och sitt egen beteende mot minnet hon har om sig själv och liknande situationer och förväntningar i framtiden.

4.1.2 Meningsbärande objekt

Enligt Blumer består samhället av medvetna individer med ett jag som handlar i förhållande till objekten i sin omgivning (Månsson 2003). En individs

medvetan-de är alltid intentionell och riktas mot ett objekt (Blumer 2004). Då ett objekt uppmärksammas kan individen relatera till sin historia, det kunskap om objektet hon har, och hennes framtid. Individen handlar och hanterar objektet utifrån den konstruerade innebörden som är en följd av individens historia, medvetande om andra människor och deras hantering av objektet samt individens egna förvänt-ningar om framtiden. Den meningen om objektet präglas in i omgivningen och människan skapar relationer med människor i sin omgivning utifrån objektets me-ning. När människor hanterar ett objekt agerar de mot den tillskrivna meningen och inte mot objektet så som den är. Då individerna ser likheter i sin hantering av ett objekt kan de slå ihop sina handlingar i en förenad handling, en handling som Blumer kallar för ”joint aktion”, och utveckla ett gemensamt medvetande (Måns-son 2008).

4.1.3 Definition av situationen

En av de grundläggande föreställningarna i symbolisk interaktionism är samman-fattade i Thomas teorem.

”Om människor definierar situationer som verkliga blir dem verkliga till sina konsekvenser”(Svensson 2007 s. 274).

Med utgångspunkten i Thomas teorem kan vi förstå hur individen skapar sin verk-lighet. Enligt Blumer är en verklig situation en sammansättning av den inre sub-jektiva erfarenhet hos individen och en objektiv skapad social situation som på-verkar hennes definition av situationen (Frykedal 2008). Den objektiva sociala situationen är utan betydelse för individen tills individen tolkar den med bakgrund i sin erfarenhet och skapar mening och innebörd i situationen. En förändring i subjektiva erfarenheter och tolkningar förändrar mening och betydelsen av den objektiva sociala kontexten.

4.1.4 Relevans för vår studie

Symbolisk interaktionism kan sammanfattas som ett socialpsykologisk teoretisk perspektiv där människan ses i sitt sociala sammanhang i interaktionen med andra. Hon är en aktör med förmåga att tolka sig själv, andras beteende och deras avsik-ter utifrån sin egen situationella definitionen, samt agera därefavsik-ter. Då vårt syfte med uppsatsen är förståelse av hur våra informanter tolkar drogupplevelsen, vil-ken betydelse de tillskriver drogupplevelsen samt hur det påverkar deras liv i öv-rigt, finner vi symbolisk interaktionism som den teoretiska ansatsen som bäst lämpad för analys av vårt empiriska material.

Drogupplevelsen som en subjektiv och individuell upplevelse kan inte förstås av andra människor så länge individen själv inte tolkar den och beskriver den för andra med hjälp av signifikanta symboler. Den tolkningsprocess av hur individen tolkar sin upplevelsevärld har varit en av de frågorna Mead (1976) försökt besvara då han diskuterar medvetandet och dess uppkomst. Enligt Mead är interaktion ansikte mot ansikte mellan två individer en nödvändighet för att medvetande om en själv och omgivning ska uppstå (Ibid.). Den utgångspunkt har som följd att vi i vår studie, om våra informanters drogupplevelse, kan förstå hur våra informanter tolkar sig själva och sin omgivning.

Symbolisk interaktionism som ett teoretiskt perspektiv är vidare en av de teori-byggningar som utgår ifrån att individens upplevelsevärld och hennes verklighet konstrueras och upprätthålls i interaktionen mellan individerna (Giddens 2009).

Den konstruktivistiska synen på en individs upplevelsevärld och hennes veklighet lämpar sig enligt oss bra för att analysera hur våra informanter med utgångspunkt i sina interaktioner med de närstående människorna konstruerar sin egen upplevel-se av drogen och verklighet de lever i.

I interaktionen mellan individen och de till henne nära människor uppstår me-ningar om objekten i omvärlden. Dessa objekt blir meningsfulla för individen och hon hanterar dem bl. annat utifrån de situationer och relationer med andra där me-ningen har skapats. Meningar som abstraktioner, hur abstrakta de än är, har alltid sitt upphov i de konkreta situationerna i kontakten mellan individen och hennes omgivning. Enligt Blumer (2004) hanterar individer objekten utifrån den till ob-jekten tillskrivna meningen och inte utifrån obob-jekten som den är (Blumer 2004). Att kunna uppmärksamma den mening våra informanter tillskriver drogen genom att analysera vårt empiriska material utifrån symbolisk interaktionism innebär för vår studie att lyfta fram den mening våra informanter tillskriver drogen och me-ningens betydelse för dem.

Eftersom vi vill förstå hur drogupplevelsen tolkas som ett meningsbärande objekt av olika från individen tillskrivna meningar, måste vi först förstå en individs rela-tioner och den situationella kontext där dessa av drogen tillskrivna meningar har uppstått. Det två aspekterna av den mänskliga existensen, det vill säga interaktio-nen mellan individer och den sociala kontexten där interaktiointeraktio-nen utspelar sig, är symbolisk interaktionism grundvalar och likaså nödvändiga att förstå om man vill förstå individen och hennes livsvillkor. Därefter kan vi relatera till situationer då drogen har blivit bärare av dessa meningar och förstå den dynamik i drogupple-velsen samt de tolkningar individen gör utifrån den sociala kontext där hon befin-ner sig i.

De till drogen tillskrivna meningar byggs upp i ett tidsperspektiv och förändras eller blir stabila med tiden beroende på om relationer och eller situationer föränd-ras eller behåller sin stabilitet. Utöver den förståelsen av hur våra informanter tol-kar sin drogupplevelse och den betydelse de tillskriver den vill vi undersöka hur den tillskrivna betydelsen påverkar deras vardag. Flera studier, däribland de vi nämner i kapitlet om tidigare forskning, som haft människornas vardag och den verklighet de lever i som sitt studieobjekt, har symbolisk interaktionism som sin teoretiska utgångspunkt.

Symbolisk interaktionism fokuserar på individernas vardag och deras relationer med andra i den sociala kontexten de befinner sig i. Fokus på dessa aspekter lig-ger på en mikronivå och den underlättar förståelsen av hur individen påverkas av den tolkningen av drogupplevelsen och de interaktionerna med andra individer i hennes vardag.

Symboliska interaktionism som en aktörs perspektiv betonar att en individs tolk-ningar och handlingar kan förstås med utgångspunkt i hur hon uppfattar sin om-givning och relationer med andra människor. Det är våra informanters verklighet som de själva har konstruerat och det är den verklighet vi vill förstå. Enligt oss möjliggör symbolisk interaktion som ett teoretiskt perspektiv, att så långt som möjligt behålla individens perspektiv och hennes uppfattningar om verkligheten i vår analys.

5 ANALYS OCH EMPIRI

I denna del av vår uppsats kommer vi att presentera vår djupa och omfattande empiri, samt vår analys utifrån vår valda teoretiska ansats, symbolisk interaktio-nism. Vi har valt att presentera omfattande empiri för att visa och förmedla de upplevelser våra informanter har och på detta vis garantera ett individuellt brukar-perspektiv, som är enligt oss är av en stor vikt i vårt arbete.

Drogen med sina egenskaper möjliggör förändring av den mänskliga perceptionen då människan brukar den. Upplevelsen av drogen och hur den återges för andra beror på individens egna tolkningar och hennes referensrammar. Att upplevelsen är personlig och egenartad är en vanlig uppfattning bland de flesta av veten-skapsmännen som forskar kring drogens konsekvenser (Svensson 2007). Upple-velsen av drogen och dess tolkning är enligt dessa forskare oavhängig individens biologiska organism och hennes symboliska tolkningsram. En minoritet av fors-karna och en mer allmän uppfattning utgår ifrån att upplevelse av drogen yttrar sig på ett likartat sätt för alla människor oavsett deras bakgrund och livshistoria. En sådan absolut beskrivning av drogupplevelsen är bland annat en framställning som presenteras av Bengt Svenssons informanter, vars berättelser om livet i narkotika-världar är grogrund för hans avhandling ”Pundare, jonkare och andra”. Hans in-formanter beskriver sin upplevelse av drogen likartad och samstämmig med obetydliga individuella skillnader. Det Svensson (2007) påpekar som är av intres-se för och har relevans i vår studie, är att det absoluta och det individuella förhåll-ningssättet i drogupplevelsens tolkningar inte utesluter varandra och behöver inte vara motsägelsefulla.

För våra informanters del verkar det vara så att deras beskrivningar och tolkningar av drogupplevelser är en blandning av absoluta och individuella drag som smälter in i varandra. Det genomgående draget i deras berättelser är upplevelsens betydel-se för deras liv och dess förändring under tidens lopp. Drogens betydelbetydel-se har minskat under tiden de drogade och ännu mer efter att de blivit drogfria, men alla våra informanter framhäver att drogens upplevelser är något utan motsvarighet i vardagen då det varit som bäst. En liknande skildring ger jazzmusiker Art Peppar i sin självbiografi ”Stright life”. I berättelsen urskiljer han olika faser i drogupple-velsen, där den mest anmärkningsvärda fasen, då han uppfattade drogupplevelsen som en avgörande händelse som också förändrar honom, gör att han vill, och längtar, efter att få uppleva det igen (Svensson 2007). Flera forskare har lagt stora ansträngningar på att beskriva drogupplevelsen under psykedeliska och psykoli-tiska psykoterapisessioner (Järvinen 1985). Vid en psykedelisk terapisession är en konfident under påverkan av små doser av LSD med aktiv inblandning av terapeu-ten, medan en psykolitisk session förutsätter höga doser och minimal påverkan på individen från terapeutens sida. Den gemensamma slutsatsen dessa forskare kommit fram till är att drogupplevelsens tolkning är beroende av individens per-sonlighet och hennes livshistoria. Det närmaste man kan komma en individs drog-upplevelse är genom hennes beskrivningar i medvetandets ljus. I vår analys och i vårt empiriska material kommer vi att ta avstamp i våra informanters barndom, då drogupplevelser förknippas med barndomstiden.

5.1 Självbilden

Individen utvecklar ett jagmedvetande i en process då hon tolkar sig själv och sina handlingar i förhållande till andra människor hon har en relation till (Berg 1976).

Tolkning av sig själv och sina handlingar i förhållande till andra människor är en ständigt pågående process där individen både medvetet och omedvetet införlivar attityder och roller från den andre och möjliggör ett kontinuerlig skapande och omskapande av medvetandet och identiteten (Mead 1976). Då individen intar ett reflekterande förhållningssätt som inbegriper den andres attityd mot henne och betraktar sig själv med den andres ögon blir hon objekt för sitt eget medvetande. Då hon reflekterar över sig själv blir hon medveten om sig själv och sina hand-lingar. Som en reflekterande varelse har människan en förmåga att handla och vara en aktör i sin omgivning. Hon handlar utifrån sin historiska kunskap om ob-jekten, tänkandet och framtida förväntningar, därmed kan hon både bekräfta och förändra situationen och uppfattningar om objekten i situationen.

I interaktionen med människor som står våra informanter nära, utvecklar våra in-formanter bilder av jaget som integreras i deras identitet. Den vardagliga, rutin-mässiga interaktionen mellan våra informanter och andra närstående människor skapar en stabilitet i deras identitetsutveckling och deras tillvaro.Då våra infor-manter berättar om hur de har upplevt sig själva under barndomen, berättar de om sina relationer till människor i deras omgivning samt attityder dessa människor haft gentemot våra informanter.

Under deras uppväxt har våra informanter ingen kunskap om drogen med undan-tag för Jimmy som växer upp i en omgivning fylld av narkotika. Då narkotikan kommer in i deras liv som ett meningsbärande objekt, konstrueras drogupplevel-sen delvis utifrån de meningar och självbilder de utvecklar under barndomen. Nils är ett år gammal då hans föräldrar skiljer sig. Hans mamma är alkohol- och spelmissbrukare men detta är inte något som Nils uppfattar eller förstår under sin uppväxt. Han upplever att han får den kärlek och respekt som alla barn ska ha, men de sporadiska mötena och avsaknaden av sin biologiska pappa ger däremot en känsla av tomhet som följer Nils under hela hans uppväxt och in i vuxen ålder. ”Min pappa hörde bara av sig till och från. Och ganska snabbt kom jag under-fund med att här är något som inte stämmer. Han hör inte av sig när han säger att han ska. Det visar sig att han är alkoholist. Så det var många sådana besvikelser och i vissa perioder var det tungt. Jag hade en saknad av min riktiga pappa.” Den saknad Nils känner efter sin pappa blir till en mening som uppstår i interak-tionen mellan honom och hans pappa eftersom relation mellan de två är väldigt instabil och fylld av besvikelser. Saknaden som en mening implementeras i Nils medvetande och är en central betydelse för drogupplevelsens konstruktion då Nils börjar använda drogen. Enligt Berg (2003) sedimenteras meningar som uppstår i interaktionen med andra människor inom den givna sociala kontexten i en indi-vids medvetande och integreras i hennes uppfattning om sig själv. Saknaden blir en del av Nils identitet, en del av hans självbild. Nils varseblir och tolkar sig själv som sitt eget objekt genom den andres attityd mot honom och tillskriver saknaden av sig själv som han tolkar som tomhet under uppväxten (Berg 2003). Saknaden är en mening och ett otillfredsställt behov Nils har och lever med innan drogen träder in i hans liv

Meningar tillskrivna drogupplevelsen skiljer sig åt för våra informanter, men det gemensamma är att de i sitt medvetande integrerar meningar som blir betydelse-fulla för konstruktionen av deras drogupplevelse. Eftersom drogupplevelse är en