Measuring logistics performance in construction

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap

Linköping University Linköpings universitet

LiU-ITN-TEK-G--14/073--SE

Mått för logistikprestationer

inom bygglogistik

Anna Pärsdotter

Jessica Szymasek

2014-06-17

LiU-ITN-TEK-G--14/073--SE

Mått för logistikprestationer

inom bygglogistik

Examensarbete utfört i Logistik

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Anna Pärsdotter

Jessica Szymasek

Handledare Micael Thunberg

Examinator Martin Rudberg

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

http://www.ep.liu.se/

IDENTIFIERING AV M˚

ATT OCH NYCKELTAL

F ¨

OR TREDJEPARTSLOGISTIK INOM

BYGGBRANSCHEN

En fallstudie av Servistik AB

F¨

orfattare

Anna P¨

arsdotter & Jessica Szymasek

Examinator:

Martin Rudberg, ITN

Handledare:

Micael Thunberg, ITN Magnus Lindskog, Servistik AB

19 juni 2014

Tekniska h¨ogskolan vid Link¨opings universitet Norrk¨oping

Sammanfattning

Detta examensarbete ¨ar en fallstudie av Servistik AB som idag upplever ett behov av att kunna m¨ata och f¨olja upp sina bygglogistikprestationer och ¨onskar vidareutveckla det m¨atrelaterade arbete som utf¨ors idag. Detta f¨or att internt kunna p˚avisa att de aktiviteter man utr¨attar g¨ors p˚a ett effektivt s¨att, men ocks˚a f¨or att kunna p˚avisa att dessa aktiviteter skapar v¨arde f¨or kunden. M˚atten som identifiertats representerar en kvalitativ beskrivning av de m¨atomr˚aden som ¨onskas f¨oljas upp. Varje m˚att har sedan kvantifieras genom ett f˚atal nyckeltal.

Syftet med studien som brutits ned i tre delm˚al med tillh¨orande fr˚agest¨allningar ¨ar att iden-tifiera m˚att med tillh¨orande nyckeltal som ¨ar relevanta f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet. Utifr˚an dessa m˚att och nyckeltal ska en kravspecifikation tas fram. Kravspecifikationen ska spe-cificera hur och hur ofta dessa nyckeltal ska ber¨aknas samt vilken indata som beh¨ovs och var i processen den ˚aterfinns.

F¨or att f˚a en f¨orst˚aelse f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet har en kartl¨aggning av verk-samhetens bygglogistikprocesser genomf¨orts genom platsbes¨ok p˚a Servistik lager i S¨atra, s¨oder om Stockholm samt p˚a Norra Djurg˚ardsstaden, i centrala Stockholm. Ett platsbes¨ok har ¨aven gjorts p˚a en byggarbetsplats i centrala Stockholm, d¨ar Servistik AB sk¨oter logistiken.

En litteraturstudie har genomf¨orts f¨or att studera vilka m˚att som f¨orekommer i litteraturen. Dessutom har en empirisk studie best˚aende av intervjuer gjorts f¨or att kunna identifiera de m˚att som anst¨allda vid Servistik AB ser ett behov av att m¨ata. De identifierade m˚atten har diskuterats och prioriterats i en fokusgrupp tillsammans med tre nyckelpersoner p˚a Servistik AB med syfte att v¨alja ut m˚att relevanta att anv¨anda vid det fortsatta arbetet med denna studie.

De m˚att som valdes ut i fokusgruppen och som anv¨ands i det fortsatta arbetet ¨ar: r¨att saker, r¨att kvantitet, r¨att tid, r¨att s¨att, r¨att kvalitet, ledtid - fysisk ankomst till inrapportering i EPIX, ledtid - orderledtid, ledtid - avrop till registrerat avrop i EPIX, ledtid - lossat gods p˚a bygget till ¨overl¨amnade hos kund, hanterade expressorder, korrekta fakturor, fyllnadsgrad, konsolideringseffekt samt korrekt leveransdokumentation.

Dessa m˚att har utifr˚an den f¨orst˚aelse som skapats genom kartl¨aggningen av Servistik ABs bygglogistikverksamhet kvantifierats genom ett antal nyckeltal. M˚atten samt nyckeltalen har slutligen sammanst¨allts i en kravspecifikation. Kravspecifikationen inneh˚aller ¨aven information om vilken indata som beh¨ovs f¨or att utf¨ora dessa ber¨akningar, var i Servistik ABs process denna g˚ar att inh¨amta samt hur ofta dessa ber¨akningar b¨or utf¨oras.

Abstract

This thesis is a case study of Servistik AB who wish to further develop their work to measure its construction logistics performance. The purpose of the measurements is both to internally demonstrate the efficiency of Servistik AB’s activities, but also to demonstrate that Servistik AB creates value for their customers.

The purpose of the study, that has been divided into three sub-purposes, is to identify qualitative measurements, which are to be quantified through a few metrics, that are relevant to Servistik AB’s construction logistics operations. Based on these measurements and metrics, a requirement specification will be developed. The requirement specification should specify how and how often the metrics are to be calculated, which input is needed for the calculations, and where in Servistik ABs construction logistics process the input is to be found.

To get an understanding of Servistik AB’s construction logistics operations, a mapping of the construction logistics process has been made. The mapping is based on two site visits to Servistik AB’s two warehouses in Stockholm and also one visit at a construction site where Servistik is hired to handle the logistics.

A literature study has been conducted to investigate the measurements that are presented in the literature. Additionally, an empirical study, consisting of interviews, has been made in order to identify the measurements that employees at Servistik AB perceive as important to measure. The identified measurements from the literature and empirical studies were discussed and prioritized in a focus group. The focus group consisted of three key people from Servistik AB with the aim of selecting measurements relevant for use in the further development of this study.

The measurements which got selected in the focus group and are therefore used in the future work of this thesis are: correct material, correct quantity, correct time, correct manner, correct quality, lead time - physical arrival to reporting in EPIX, lead time - order lead time, lead time - suborder to registered suborder in EPIX, lead time - unloaded on site to handoff to customer, handled express orders, correct invoices, fill rate, consolidation effect, and accurate shipping documentation.

Above measurements have, based on the understanding provided by the mapping of Servistik AB’s construction logistics process, been quantified by a number of metrics. The measurements and metrics have been summarized into a requirement specification. The requirement specifica-tion contains informaspecifica-tion on how to calculate the measurements, the input needed to perform these calculations, where in Servistik AB’s process the input is collected, and how often these calculations should be performed.

F¨

orord

Detta examensarbete har utf¨orts p˚a Servistik AB och avslutar v˚ara studier vid kandidatpro-grammet Samh¨allets Logistik, Link¨opings universitet. I och med detta ska vi visa att vi nu ¨ar flygf¨ardiga och redo att l¨amna boet f¨or att ge oss ut i verkligheten och se vart v˚ara vingar b¨ar oss. Detta arbete hade inte kunna utf¨oras utan n˚agra personer som vi d¨arf¨or vill tacka.

F¨orst och fr¨amst vill vi tacka v˚ar handledare p˚a Servistik AB, Magnus Lindskog, tidigare l¨arare vid kurser under v˚ar utbildning. Precis som han uttryckte det vid v˚art f¨orsta m¨ote s˚a ¨ar han kanske sn¨allare ¨an n˚agonsin men st¨aller fortfarande lika h¨oga krav. Men vi vill inte bara tacka Magnus, utan ocks˚a hans medarbetare p˚a Servistik AB som st¨allt upp som respondenter vid v˚ara intervjuer, utan dessa hade vi inte l¨art k¨anna Servistiks processer och detta exjobb hade inte kunnat slutf¨oras. S¨arskilt tack till Stefan Fenelius som lite extra tagit hand om oss och visat oss verksamheten.

Fr˚an universitets sida har vi till v˚ar hj¨alp haft v˚ar handledare Micael Thunberg, som varje vecka bollat v˚ara id´eer och hj¨alpt oss fram˚at i arbetet. Vi vill ocks˚a tacka v˚ar examinator, Martin Rudberg som vid n˚agra tillf¨allen passerat v˚ar arbetsplats f¨or att st¨otta oss med peppande ord. Slutligen vill vi tacka Daniel Strindlund f¨or hj¨alp med LaTex (Ja, LaTex ¨ar anledningen till att v˚ar rapport ¨ar s˚a snygg) n¨ar koden inte varit samarbetsvillig och annan st¨ottning n¨ar examensarbetet k¨anns som en om¨ojlighet.

Norrk¨oping, juni 2014

Inneh˚

all

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund . . . 1 1.1.1 Servistik AB . . . 1 1.1.2 Problembakgrund . . . 2 1.2 Syfte . . . 2 1.2.1 Delm˚al . . . 2 1.2.2 Uppgiftsbeskrivning . . . 3 1.2.3 Avgr¨ansningar . . . 3 1.3 Rapportdisposition . . . 4 2 F¨ordjupad bakgrundsbeskrivning 5 2.1 Definition av logistik . . . 5 2.2 Tredjepartslogistik . . . 5

2.3 Logistik inom byggbranschen . . . 6

2.3.1 Byggrelaterade termer . . . 6

2.3.2 Byggbranschen ur en logistisk synvinkel . . . 6

2.3.3 Bygglogistik . . . 7

2.4 Generellt om m˚att och m¨atning . . . 8

2.4.1 Hur b¨or m˚att v¨aljas? . . . 8

3 Metod och genomf¨orande 11 3.1 Studiens uppl¨agg . . . 11

3.2 Kartl¨aggning . . . 11

3.2.1 Kvalitativ metod . . . 11

3.2.2 Observationer . . . 12

3.3 Litteraturstudie om m˚att och nyckeltal . . . 12

3.3.1 Litteraturs¨okning . . . 13 3.3.2 Litteratursammanst¨allning . . . 13 3.4 Empirisk studie . . . 14 3.4.1 Intervjuer . . . 14 3.5 Val av m˚att . . . 15 3.5.1 Fokusgrupp . . . 15

3.6 Val av nyckeltal och framst¨allning av kravspecifikation . . . 15

3.7 Trov¨ardighet . . . 15

3.7.1 Reliabilitet . . . 15

4 Verksamhetsbeskrivning Servistik 17

4.1 Servistiks tj¨anster . . . 17

4.2 Processbeskrivning . . . 18

4.2.1 Gods ankommer till lagret . . . 18

4.2.2 Entrepren¨oren avropar material . . . 19

4.2.3 Leverans till byggarbetsplatsen . . . 19

4.2.4 Byggarbetsplatsen . . . 20

5 Litteraturstudie m˚att och nyckeltal 21 5.1 Anv¨anda referenser . . . 21

5.2 Identifierade m˚att . . . 22

5.2.1 Beskrivning av m˚att . . . 22

6 Empirisk studie 26 6.1 Upplevda problem idag . . . 26

6.1.1 Inkorrekt m¨arkning . . . 26

6.1.2 Ledtider . . . 26

6.1.3 Expressorder . . . 27

6.1.4 Fyllnadsgrad samt antal transporter . . . 27

6.1.5 Kundfokus . . . 27

7 Sammanst¨allning av m˚att och nyckeltal 28 7.1 Resultat litteraturstudie . . . 28

7.2 Resultat empirisk studie . . . 28

7.3 Resultat av fokusgrupp . . . 29

7.4 Utvalda m˚att . . . 30

7.5 Val av nyckeltal . . . 31

7.5.1 M˚att: R¨att saker . . . 31

7.5.2 M˚att: R¨att kvantitet . . . 32

7.5.3 M˚att: R¨att tid . . . 33

7.5.4 M˚att: R¨att s¨att . . . 34

7.5.5 M˚att: R¨att kvalitet . . . 35

7.5.6 M˚att: Ledtid - fysisk ankomst till inrapportering i EPIX . . . 36

7.5.7 M˚att: Ledtid - total orderledtid . . . 37

7.5.8 M˚att: Ledtid - avrop till registrerat avrop i EPIX . . . 38

7.5.9 M˚att: Ledtid - lossat gods p˚a byggarbetsplatsen till ¨overl¨amnade hos kund 39 7.5.10 M˚att: Hanterade expressorder . . . 40

7.5.11 M˚att: Fyllnadsgrad . . . 41

7.5.12 M˚att: konsolideringseffekt . . . 43

7.5.13 M˚att: Korrekta fakturor . . . 44

7.5.14 M˚att: Korrekt leveransdokumentation . . . 44

7.6 Kravspecifikation . . . 45

8 Diskussion 46 8.1 Studiens resultat . . . 46

8.2 Studiens genomf¨orande . . . 46

9 Slutsats 48 9.1 Studien i korthet . . . 48 9.2 Studiens fr˚agest¨allningar . . . 48 9.3 Fortsatt arbete . . . 49 Referenser 50 Bilaga A: Kravspecifikation

Kapitel 1

Inledning

Detta kapitel ger l¨asaren en bakgrund till studiens problemomr˚ade samt en introduktion till det f¨or studien aktuella f¨oretaget Servistik AB. ¨Aven studiens syfte, delm˚al samt avgr¨ansningar presenteras i kapitlet.

1.1

Bakgrund

Logistik handlar om att effektivt planera, genomf¨ora och styra f¨orflyttning och lagring av ma-terial och produkter genom hela f¨ors¨orjningskedjan. Vilket inneb¨ar att fr˚an r˚avara till slutkund tillfredsst¨alla kunders behov och ¨onskem˚al. Logistikl¨osningar kan appliceras p˚a flera branscher varav byggbranschen ¨ar en. Till¨ampning av logistik i byggbranschen tros kunna ¨oka produkti-viteten. (Hellner & Modig, 2011)

Byggf¨ors¨orjningskedjan karakteriseras dock av andra f¨oruts¨attningar ¨an de som r˚ader i till-verkningsindustrin. Exemeplvis ¨ar byggarbetsplatsen en tillf¨allig fabrik, dit allt material samt resurser distribueras f¨or att byggas p˚a den plats d¨ar de sedan nyttjas. Detta medf¨or tempor¨ara f¨ors¨orjningskedjor som endast varar s˚a l¨ange projektet fortl¨oper. Produktionsprocessen karakte-riseras ocks˚a av att vara orderstyrd d¨ar varje nytt projekt skapar en unik produkt. Processerna repeteras s¨allan ¨aven om dessa i m˚anga fall kan vara av likartad karakt¨ar. (Vrijhoef & Koskela, 2000)

Dessa f¨oruts¨attningar inom byggbranschen medf¨or bland annat att m˚anga akt¨orer m˚aste samspela p˚a liten yta vilket st¨aller krav p˚a koordination av material och information i f¨ors¨orjningen av byggarbetsplatsen. Detta kan l¨osas genom att l˚ata en akt¨or specialiserad p˚a logistik planera och utf¨ora materialhanteringen. P˚a s˚a s¨att l˚ater man byggarbetare och hantver-kare fokusera p˚a sin huvuduppgift medan en tredje part s¨akerst¨aller att det material som beh¨ovs finns tillg¨angligt p˚a byggarbetsplatsen n¨ar byggarbetarna beh¨over det. (Lind´en & Josephson, 2013)

1.1.1 Servistik AB

Servistik AB, ben¨amns vidare Servistik, ¨ar ett av de f¨oretag som sett potential i att hantera material ˚at byggentrepren¨orer. Servistik ¨ar ett service- och logistikf¨oretag som grundades 2004. F¨oretaget ing˚ar i koncernen Servistik Group tillsammans med ett f˚atal andra mindre f¨oretag och har cirka 130 anst¨allda. Sedan starten har Servistik varit verksamma inom tillverkningsindustrin men har sedan dess ut¨okat sin verksamhet till att ¨aven innefatta aff¨arsomr˚adet bygglogistik. Inom bygglogistiken arbetar Servistik med att ¨overf¨ora det industrianpassade lean-arbetet till byggindustrins f¨oruts¨attningar. F¨oretagets aff¨arsid´e ¨ar att rikta in sig p˚a sina kunders kring-tj¨anster, s˚a som exempelvis materialhantering och lagring, s˚a att kunden kan fokusera p˚a sin

k¨arnverksamhet. (Servistik AB, 2013)

Inom aff¨arsomr˚adet bygglogistik erbjuder Servistik materialf¨ors¨orjning och lagerh˚allning. Servistik tar ansvaret f¨or att leverera byggmaterialet till r¨att plats i r¨att tid vilket frig¨or tid f¨or byggnadsarbetarna som ist¨allet kan fokusera p˚a sina ¨ovriga arbetsuppgifter. Genom Servistiks materialf¨ors¨orjning lagerh˚alls inte on¨odigt material p˚a byggarbetsplatsen och risken f¨or skador och svinn minskar. Servistik anv¨ander sig av en Bygglogistikcentral, ben¨amns vidare lager, f¨or lagring av kundernas byggmaterial. Genom att materialet lagras tar det inte upp on¨odig plats p˚a byggarbetsplatsen samtidigt som Servistik erbjuder snabb leverans n¨ar materialet v¨al beh¨ovs. (Servistik AB, 2013)

1.1.2 Problembakgrund

Servistik upplever idag ett behov av att kunna m¨ata och f¨olja upp sina bygglogistikprestationer och ¨onskar vidareutveckla det m¨atningsrelaterade arbete som utf¨ors idag. Bygglogistikpresta-tioner innefattar de arbetsuppgifter och processer som sker inom ramen f¨or Servistiks bygg-logistikverksamhet. Genom m¨atning av prestationer kan man identifiera framg˚ang, p˚avisa att verksamheten m¨oter kundernas efterfr˚agan samt p˚avisa var i verksamheten det finns risk f¨or problem och flaskhalsar. Genom m¨atning kan ¨aven beslutsfattare ta faktabaserade beslut och p˚avisa att f¨orb¨attrings˚atg¨arder ger resultat (Parker, 2000). F¨or att ha m¨ojlighet att ta del av dessa f¨ordelar ¨onskar Servistik en identifiering av vilka m˚att som ¨ar relevanta f¨or deras bygg-logistikverksamhet. M˚atten ska representera en kvalitativ beskrivning av de m¨atomr˚aden som ¨

onskas f¨oljas upp. Varje m˚att ska i sin tur kvantifieras genom ett f˚atal nyckeltal.

1.2

Syfte

Syftet med studien ¨ar att identifiera och beskriva ett antal m˚att med tillh¨orande nyckeltal som ¨

ar relevanta f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet. Syftet ¨ar ¨aven att utifr˚an dessa m˚att och nyckeltal framst¨alla en kravspecifikation. Kravspecifikationen ska specificera hur och hur ofta dessa nyckeltal ska ber¨aknas samt vilken indata som beh¨ovs och var i processen den ˚aterfinns.

1.2.1 Delm˚al

Studien f¨oljer den struktur som exemplifieras i figur 1.1 p˚a sidan 3. Ut¨over att identifiera relevanta m˚att med tillh¨orande nyckeltal ska ¨aven en kravspecifikation framst¨allas. Syftet delas d¨arf¨or upp i tre delm˚al som beskrivs nedan. Varje delm˚al best˚ar i sin tur av ett antal fr˚agest¨allningar.

Delm˚al 1: Val av relevanta m˚att

• Vilka av Servistiks bygglogistikprestationer ¨ar relevanta att m¨ata? • Var i Servistiks process b¨or bygglogistikprestationer m¨atas? Delm˚al 2: Val av relevanta nyckeltal

• Vilka nyckeltal beh¨ovs f¨or att ber¨akna den bygglogistikprestation ovanst˚aende m˚att avser m¨ata?

Delm˚al 3: Framst¨alla en kravspecifikation • Hur ber¨aknas ovanst˚aende nyckeltal? • Hur ofta b¨or dessa nyckeltal ber¨aknas?

• Vilken data beh¨ovs f¨or att ber¨akna nyckeltalen?

1.2.2 Uppgiftsbeskrivning

F¨orsta steget f¨or att kunna utv¨ardera Servistiks bygglogistikprestationer ¨ar att identifiera re-levanta m˚att. Detta val ska ske dels utifr˚an en litteraturstudie av m˚att och nyckeltal, dels utifr˚an intervjuer med anst¨allda p˚a Servistik. M˚atten som ska identifieras ¨ar t¨ankta att vara en kvalitativ beskrivning av ett specifikt m¨atomr˚ade och kvantifieras genom ett f˚atal nyckeltal.

N¨asta steg ¨ar att identifiera de nyckeltal som kvantifierar m˚atten fr˚an studiens f¨orsta steg. Nyckeltalens syfte ¨ar att genom siffror bygga upp de ovan valda m˚atten och d¨arigenom lyfta fram de bygglogistikprestationer Servistik ¨onskar f˚a belysta. En kartl¨aggning av Servistiks bygg-logistikprocess kommer att g¨oras f¨or att skapa en f¨orst˚aelse f¨or verksamheten. Kartl¨aggningen ska resultera i en processkarta som ska ligga till grund f¨or vilka nyckeltal som ¨ar m¨ojliga och relevanta att m¨ata i Servistiks bygglogistikverksamhet. Figur 1.1 visar p˚a hierarkin mellan m˚att och nyckeltal.

Figur 1.1: Exempel som visar hierarkin mellan m˚att och nyckeltal

N¨ar m˚att och nyckeltal ¨ar definierade ska ber¨akningar och n¨odv¨andig indata sammanst¨allas i en kravspecifikation. Specifikationen ska klarg¨ora hur och hur ofta nyckeltalen ska ber¨aknas samt vilken indata som beh¨ovs till ber¨akningarna. Kravspecifikationen ska ¨aven redog¨ora f¨or var i Servistiks processer som nyckeltalet m¨ats samt om det m¨ater yttre eller inre effektivitet.

1.2.3 Avgr¨ansningar

Studien fokuserar p˚a att identifiera och utv¨ardera m˚att som g˚ar att kvantifiera genom nyckeltal. M˚atten ska enbart identifieras inom ramen f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet. M˚atten som identifieras kommer att m¨ata bygglogistikprestationer i f¨ors¨orjningskedjan fr˚an och med Servis-tiks lager. Detta eftersom fl¨oden in till lagret kontrolleras av leverant¨orer och inte kan p˚averkas av Servistik. Aktiviteter fr˚an och med lagret ¨ar inlagring p˚a lagret, lagring p˚a lagret, packning p˚a lagret, transport till byggarbetsplats samt aktiviteter p˚a byggarbetsplatsen.

Denna studie kommer inte att belysa finansiella m˚att eftersom fr¨amst en analys av pre-stationsm˚att efterfr˚agas av Servistik. Inga m˚att g¨allande lagrets inneh˚all, exempelvis la-geroms¨attningshastighet eller m¨ojlighet att leverera direkt fr˚an lager, kommer heller att analy-seras eftersom Servistik inte best¨ammer vad som finns i deras lager d˚a detta sk¨ots av kunderna.

1.3

Rapportdisposition

I det inledande kapitlet ges l¨asaren en kort bakgrund till varf¨or det ¨ar intressant att stude-ra bygglogistik och vilken nytta Servistik ser i att etablestude-ra sig inom bygglogistik. Likas˚a blir l¨asaren introducerad till Servistiks upplevda problem samt studiens syfte och en tydligare upp-giftsbeskrivning. F¨or skapa en bakgrundsf¨orst˚aelse till problemet behandlar kapitel 2 teori om bygglogistik och tredjepartslogistik samt generell teori om m¨atning och vilka kriterier som st¨alls p˚a ett prestationsm¨atningssystem. Kapitel 3 beskriver hur studien genomf¨ors och vilka metoder som anv¨ands. F¨or att f˚a en f¨orst˚aelse f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet och skapa en grund som m¨ojligg¨or att relevanta nyckeltal v¨aljas ut inneh˚aller kapitel 4 en kartl¨aggning av Servistiks bygglogistikverksamhet. Kapitel 5 redog¨or f¨or resultatet av den litteraturstudie som genomf¨ors i syfte att identifiera m˚att som f¨orekommer i litteraturen. Dessa m˚att ska tillsammans med m˚att som verksamheten anser intressanta slutligen leda till relevanta m˚att f¨or Servistiks bygglogistik-verksamhet. I kapitel 6 redovisas d¨arf¨or den empiriska studie som genomf¨orts genom intervjuer med nyckelpersoner p˚a f¨oretaget.

De m˚att som identifierats genom litteraturstudien i kapitel 5 och de m˚att som identifierats i den empiriska studien i kapitel 6 sammanst¨alls i kapitel 7. I kapitel 7 kvantifieras m˚atten vi-dare genom ett flertal nyckeltal. F¨or dessa nyckeltal presenteras vilken data som beh¨ovs f¨or att ber¨akna m˚atten samt p˚a vilken niv˚a och hur ofta de b¨or sammanst¨allas. De m˚att och nyckeltal som identifierats, samt tillh¨orande information sammanst¨alls p˚a ett ¨oversk˚adligt s¨att i en krav-specifikation som bifogas som bilaga. I kapitel 8 f¨ors diskussion kring studiens genomf¨orande. Rapporten avslutas med kapitel 9 d¨ar studiens slutsats presenteras tillsammans med f¨orslag p˚a fortsatt arbete.

Kapitel 2

F¨

ordjupad bakgrundsbeskrivning

Detta kapitel introducerar begreppen logistik och tredjepartslogistik samt ger l¨asaren en intro-duktion till logistik i byggbranschen. Kapitlet tar ¨aven upp olika aspekter av m˚att och m¨atning samt hur man b¨or g˚a till v¨aga f¨or att v¨alja ut vilka m˚att som b¨or m¨atas i Servistiks bygglo-gistikverksamhet.

2.1

Definition av logistik

Jonsson och Mattsson (2005) beskriver logistik som l¨aran om effektiva materialfl¨oden. Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) menar att logistikens m˚al ¨ar att f¨oretagets kunder ska kunna f˚a den vara de vill ha, levererad till r¨att plats och i r¨att tid, till en rimlig kostnad. Logistik innefattar d¨armed alla de verksamheter inom en organisation som har till uppgift att f¨orflytta och hantera material. Jonsson och Mattsson definierar logistik som:

planering, organisering och styrning av aktiviteter i materialfl¨odet, fr˚an r˚amaterialanskaffning till slutlig konsumtion och returfl¨oden av framst¨alld produkt, och som syftar till att tillfredsst¨alla kunders och ¨ovriga intressenters behov och ¨onskelm˚al, dvs. ge en god kundservice, l˚aga kostnader, l˚ag kapitalbindning och sm˚a milj¨okonsekvenser (Jonsson & Mattson, 2005 s.20).

Ur logistikbegreppet har koncepten f¨ors¨orjningskedja och Supply Chain Management (SCM) utvecklats (Jonsson & Mattson, 2005). Dessa koncept p˚aminner om logistik-begreppet men syf-tet med f¨ors¨orjningskedjor och SCM ¨ar att integrera flera f¨oretag i logistikarbesyf-tet. SCM inneb¨ar, f¨orutom integrerade materialfl¨oden, ocks˚a samarbete inom ¨ovriga logistikrelaterade aktiviteter f¨oretagen emellan, s˚a som exempelvis produktutveckling och marknadsf¨oring (Jonsson & Matt-son, 2005).

2.2

Tredjepartslogistik

En produkt best˚ar enligt Oskarsson et al. (2013) av de tv˚a delarna k¨arnprodukt och kring-tj¨anster. K¨arnprodukten best˚ar av den fysiska produkten samt dess funktion medan kring-tj¨ansterna best˚ar av de aktiviteter som utg¨or kunderbjudandets ¨ovriga delar, exempelvis lo-gistikarbetet produkten genererar. Traditionellt s¨att har det producerande f¨oretaget st˚att f¨or b˚ade k¨arnprodukten och dess kringtj¨anster men ¨okad globalisering och konkurrens har lett till att f¨oretag i st¨orre utstr¨ackning valt att fokusera p˚a sina k¨arnkompetenser (Jonsson & Mattson, 2005).

Vissa av kringtj¨ansterna, d¨aribland logistikaktiviteterna, kan ist¨allet outsourcas till exter-na f¨oretag som har m¨ojlighet att sk¨ota dessa mer kostexter-nadseffektivt. Dessa exterexter-na f¨oretag har

traditionellt fungerat som en spedit¨or, tredje part, mellan s¨aljare och k¨opare, d¨arav namnet tredjepartslogistiker. (Oskarsson et al., 2006). Tredjepartslogistik inneb¨ar i f¨orsta hand att ett tredjepartslogistik-f¨oretag, ben¨amns vidare TPL-f¨oretag, sk¨oter hanteringen av aktiviteter som dagligen uppst˚ar i ett lager s˚a som exempelvis godsmottagning, inlagring, lagerh˚allning, ex-pediering, leverans och returer. TPL-f¨oretag kan ¨aven erbjuda till¨aggstj¨anster, administrativa tj¨anster samt IT-tj¨anster. Till¨aggstj¨anster ¨ar dels tj¨anster som p˚a f¨orhand ¨ar avtalade med kunden s˚a som m¨arkning och enklare montering med mera. Andra till¨aggstj¨anster kan vara att hantera avvikelser s˚a som transportskador och felleveranser som skickats fr˚an leverant¨or. Ad-ministrativa tj¨anster som TPL-f¨oretag kan utf¨ora ¨ar att bevaka orderpunkter och g¨ora avrop fr˚an leverant¨orer. IT-tj¨anster ¨ar exempelvis lagersystem som kan kommunicera med kundens aff¨arssystem, vilket kr¨aver en integrering mellan system. (Ahl & Johansson, 2002)

Via sina tj¨anster skapar TPL-f¨oretag merv¨arde f¨or sina kunder genom att effektivisera ope-rationella aktiviteter dess verksamhet. Vidare skapar TPL-f¨oretag skalf¨ordelar d˚a denne ofta sk¨oter lagerhanteringen ˚at flera kunder samtidigt. Andra f¨ordelar med TPL-f¨oretag ¨ar att de p˚a ett mer effektivt s¨att utnyttjar lokaler, effektiviserar processer, har l¨agre hanteringskostna-der per enhet, hanterar mindre varor, har f¨arre skador p˚a lagret, h¨ogre kontroll och mindre svinn, h¨ogre orderuppfyllnad samt b¨attre koll p˚a transport¨orer. Detta eftersom TPL-f¨oretag har m¨ojlighet att specifisera sin verksamhet p˚a dessa aktiviteter till skillnad fr˚an de f¨oretag som anlitar tredjepartslogistiker. (Ahl & Johansson, 2002)

F¨or att skapa detta merv¨arde kr¨avs det dock en stark integration med kunden och f¨orst˚aelse f¨or dennes verksamhet. Relationen mellan TPL-f¨oretaget b¨or d¨arf¨or vara l˚angsiktig och ka-rakt¨ariseras av ¨omsesidigt f¨ortroende och delande av risker och bel¨oningar. Desto mer inte-grerad verksamheten blir, desto mer beroende blir parterna av varandra och desto st¨orre ¨ar m¨ojligheterna att g¨ora verkliga f¨orb¨attringar. (Ahl & Johansson, 2002)

F¨ordelarna med tredjepartslogistik ¨ar s˚aledes att TPL-f¨oretag besitter den expertkunskap in-om logistik sin-om m˚anga f¨oretag saknar, vilket inneb¨ar att tredjepartslogistiker kan utf¨ora tj¨anster ˚at flera f¨oretag samtidigt och d¨arf¨or dra nytta av potentiella stordriftsf¨ordelar (Oskarsson et al.,

2013).

2.3

Logistik inom byggbranschen

I nedanst˚aende avsnitt ges en kort introduktion till vissa centrala byggrelaterade termer, vad som specificerar byggbranschen samt tredjepartslogistikens applicering p˚a denna.

2.3.1 Byggrelaterade termer

Detta avsnitt har som syfte att introducera l¨asaren f¨or vissa byggrelaterade termer som ¨ar centrala i studien. F¨orst och fr¨amst presenteras byggherren som ¨ar den akt¨or som vill byg-ga n˚agonting nytt, alternativt g¨ora en om- eller tillbyggnad. Sj¨alva byggnationen, produkt-framst¨allningen, genomf¨ors av olika typer av byggentrepren¨orer samt andra entrepren¨orer. Ent-repren¨orerna kontrakteras av byggherren och samarbetet mellan de olika akt¨orerna kan struk-tureras genom ett flertal olika entreprenadformer. I vissa av dessa former anlitas en entrepren¨or som ansvar f¨or st¨orre delen, eller hela, bygget. Denna entrepren¨or kan i sin tur anlita underent-repren¨orer f¨or specifika uppdrag p˚a bygget. (Nordstrand, 2008)

2.3.2 Byggbranschen ur en logistisk synvinkel

Vrijhoef och Koskela (2000) har identifierat tre faktorer som karakteriserar f¨ors¨orjningskedjor inom byggbranschen. Till att b¨orja med ¨ar en byggarbetsplats en tillf¨allig fabrik som byggs upp

enbart f¨or att producera en produkt. I och med detta skapas ¨aven till varje projekt tempor¨ara f¨ors¨orjningskedjor vilket leder till en instabilitet som f¨orsv˚arar l˚angvariga samarbeten mellan akt¨orerna i f¨ors¨orjningskedjan. Den tredje faktorn som karakt¨ariserar byggbranschen ¨ar att byggindustrin arbetar med orderstyrd produktion vilket inneb¨ar att varje produkt som tillverkas ¨

ar en prototyp.

Genom att byggproduktion drivs i projektform f¨or¨andras f¨oruts¨attningarna fr˚an byggar-betsplats till byggarbyggar-betsplats. Exempelvis skiljer sig byggnationsplatsens utformning, olika ent-repren¨orer med olika kunskap och erfarenhet ¨ar inblandade samt att urvalet av leverant¨orer kan vara olika stort. Detta leder till att m¨ojligheterna att skapa standardiserade produktions-och logistikprocesser f¨ors¨amras j¨amf¨ort med f¨or en traditionell tillverkningsprocess. Det ¨ar ¨aven sv˚art att ta l¨ardom fr˚an en byggarbetsplats till en annan d˚a en ny organisation skapas till varje byggprojekt. (Oskarsson et al., 2013) Dessa faktorer tillsammans med att byggarbetsplatsen st¨andigt f¨or¨andras i och med att produktframst¨allningen fortskrider utg¨or ett sv˚art utg˚angsl¨age f¨or effektivt logistikarbete (Larsson, Hjort, S¨oderlind & Wennersten, 2008).

2.3.3 Bygglogistik

Bygglogistik omfattar flertalet materialfl¨odesrelaterade aktiviteter p˚a byggarbetsplatsen s˚a som planering, organisering, koordinering och kontroll av fl¨odet fr˚an r˚amaterialproduktion till in-byggnadstillf¨alle p˚a byggarbetsplatsen (Larsson et al., 2008). Materialhanteringen p˚a en byggar-betsplats st˚ar f¨or en betydande andel av produktionskostnaderna varf¨or genomarbetade rutiner f¨or dessa aktiviteter b¨or finnas inom byggprojektet (Ervin, 2012). Planeringen av materialfl¨odet f¨orsv˚aras dock genom att byggets olika moment genomf¨ors av olika arbetsgrupper vilket inneb¨ar att det ¨ar m˚anga akt¨orer som m˚aste samarbeta (Oskarsson et al., 2013). ¨Aven i distributionen av material till byggarbetsplatsen ¨ar m˚anga olika parter inblandade, d¨aribland tillverkare, trans-portf¨oretag och entrepren¨orer (Nordstrand, 2008). Ett f¨orslag p˚a l¨osning till detta problem menar Nordstrand (2008) ¨ar att anv¨anda sig av en terminal i n¨arheten av byggarbetsplatsen.

Enligt Larsson et al. (2008) finns det ett betydande sl¨oseri inom byggmaterialhantering-en, Josephsson och Sukkoriipi (2009) kvantifierar sl¨oseriet till 30 - 35 procent, vilket inneb¨ar att byggets materialhanteringsprocess i allra h¨ogsta grad p˚averkar effektiviteten p˚a bygget. Sl¨oseri ter sig ofta i form av exempelvis ¨overproduktion, korrigeringsarbete, v¨antetid och on¨odig f¨orflyttning. Larsson et al. (2008) menar ocks˚a att d˚alig materialhantering kan leda till tv˚a pro-blem: dels att material levereras f¨or sent vilket stoppar upp bygget, dels att material levereras f¨or tidigt vilket tar upp platsresurser p˚a byggarbetsplatsen. Att f˚a materialleveransen s˚a n¨ara inbyggnadstillf¨allet som m¨ojligt undviker dessa tv˚a problem varf¨or detta ¨ar ¨onskv¨art (Ervin, 2012). Sl¨oseri i form av materialspill ¨ar dock sv˚art att helt undvika d˚a byggprocessen ¨ar ett hantverksarbete som ofta kr¨aver att visst extra material finns till hands eftersom olika typer av problem m˚aste l¨osas manuellt p˚a plats p˚a bygget och mer material ¨an kalkylerat d˚a kan beh¨ovas (Oskarsson et al., 2013).

F¨or att byggprojektet ska kunna fortskrida beh¨ovs drift och sk¨otsel av den tillf¨alliga fabrik som ¨ar uppr¨attad i och med bygget. Energi och vatten beh¨ovs samtidigt som material och utrustning p˚a byggarbetsplatsen m˚aste vara v¨aderskyddat. ¨Aven hantering av avfall m˚aste finnas. (Larsson et al., 2008) Detta tillsammans med den ordinarie materialhanteringen inneb¨ar att det ¨ar mycket material som m˚aste hanteras samtidigt p˚a en liten yta. Detta leder till att det m˚anga g˚anger ¨ar h¨og konkurrens om de logistikresurser, exempelvis truckar, bygghissar och kranar, som finns tillg¨angliga (Hellner & Modig, 2011).

2.4

Generellt om m˚

att och m¨

atning

Neely, Gregory och Platts (2005) definierar prestationsm¨atning som processen att kvantifiera effekten av en ˚atg¨ard. Att m¨ata prestationer ¨ar en aktivitet som alla organisationer utr¨attar, vis-sa g¨or det dock mer systematiskt medan andra g¨or det mer oregelbundet. Genom att anv¨anda prestationsm¨atning kan man skapa k¨annedom om verksamhetens processer och var det finns problemomr˚aden och flaskhalsar samt identifiera hur framg˚angsrik en verksamhet ¨ar. Detta ¨ar viktigt f¨or att f˚a k¨annedom om sin egen prestation i en ofta konkurrensutsatt och dynamisk omv¨arld. M¨atning b¨or ocks˚a utf¨oras f¨or att se hur v¨al verksamheten m¨oter sina kunders ef-terfr˚agan. M¨atning av f¨oretagets prestationer kan f¨orb¨attra verksamheten genom att ledningen kan ta faktabaserade beslut samt att man kan p˚avisa vilka resultat f¨orb¨attrings˚atg¨arder ger. (Parker, 2000)

2.4.1 Hur b¨or m˚att v¨aljas?

F¨or att kunna utf¨ora prestationsm¨atningar beh¨over man identifiera prestationsm˚att, vilket ¨ar den st¨orsta utmaningen vid implementering av prestationsm¨atning (Parker, 2000). Vid imple-mentering av prestationsm¨atning i en verksamhet r¨acker det inte att ta fram flera m˚att som m¨ater alla verksamhetens aktiviteter, utan fokus b¨or l¨aggas p˚a de aktiviteter som ¨ar av v¨arde f¨or verksamheten och b¨or baseras p˚a de strategiska m˚alen (Parker, 2000). Om ett f¨oretags m˚al exempelvis ¨ar att producera l˚aga volymer av produkter med h¨og variation borde f¨oretaget m¨ata flexibilitet. Sv˚arigheten i att v¨alja m˚att ligger d˚a i att det finns flera m˚att som m¨ater flexibilitet, vissa ¨ar baserade p˚a volym och andra p˚a produkt eller leverans. (Gunasekaran & Kobu, 2007)

Parker (2000) sammanfattar vad som kr¨avs f¨or att prestationsm¨atning ska vara effektivt och menar att prestationsm¨atning ska:

• belysa resultat och inte de aktiviteter som anv¨ands f¨or att uppn˚a resultat • best˚a av standardiserade m˚att som kan anv¨andas f¨or j¨amf¨orelse

• vara praktiska och l¨atta att f¨orst˚a f¨or alla och ge en kontinuerlig sj¨alvutv¨ardering • anv¨anda tillf¨orlitliga och robusta m˚att

• skapa f¨ordel som ¨overstiger kostnaden f¨or en ˚atg¨ard

M˚anga f¨oretag verkar i en dynamisk omv¨arld som p˚averkas av yttre faktorer och det f¨orekommer allt f¨or ofta att f¨oretag inte uppdaterar sina m˚att och d¨arf¨or ¨ar dessa inte l¨angre adekvata utan m¨ater fel saker (Caplice och Sheffi, 1994; Holmberg, 2000). Detta inneb¨ar att man m˚aste utv¨ardera och uppdatera sina m˚att f¨or att se till att de ¨ar aktuella. Dock beh¨over inte nya m˚att som baseras p˚a nya fysiska eller finansiella f¨oruts¨attningar utvecklas utan befint-liga m˚att kan anv¨andas f¨or att identifiera de kritiska delarna i logistikprocesserna, men m˚aste d˚a anv¨andas p˚a r¨att s¨att. Caplice och Sheffi (1994) har utifr˚an ovan argument fastst¨allt ˚atta kriterier som ¨ar anv¨andbara f¨or att utv¨ardera logistikprestationsm˚att. Dessa kriterier anser de vara helt¨ackande och koncisa vid utv¨arderingen av vilka m˚att en verksamhet b¨or anv¨anda. Kriterierna f¨oljer nedan tillsammans med en kort beskrivning:

• Validitet: inneb¨ar att ett m˚att ¨ar giltigt om det ˚aterspeglar den faktiska verksamheten. • Robust: inneb¨ar att ett m˚att ¨ar allm¨ant accepterat och tolkas p˚a liknade s¨att av olika

• Anv¨andbart: inneb¨ar att ett m˚att ¨ar l¨att att f¨orst˚a f¨or beslutsfattaren och ger en v¨agledning om vilka ˚atg¨arder som ska vidtas.

• Integrerbart: inneb¨ar att m˚att inneh˚aller alla viktiga komponenter och aspekter av en process som m¨ats och fr¨amjar samordningen mellan funktioner, avdelningar och f¨oretag i f¨ors¨orjningskedjan.

• Ekonomiskt: inneb¨ar att f¨ordelarna av att sp˚ara ett m˚att v¨ager upp kostnaden f¨or att samla in och bearbeta och rapportera det. Kriteriet ska inte anv¨andas f¨or att v¨alja om man ska m¨ata eller inte utan snarare f¨or att v¨alja mellan m¨ojliga m˚att

• Kompatibelt: inneb¨ar att m˚att ¨ar f¨orenligt med den datainsamling som g¨ors idag samt de informationssystem och fl¨oden av f¨oretagets information som existerar idag och kr¨aver inget ytterligare omfattande arbete f¨or att m¨ata.

• Detaljeringsniv˚a: inneb¨ar att ett m˚att har r¨att detaljeringsniv˚a om det f˚angar data i en s˚adan grad att det ¨ar till nytta f¨or beslutsfattaren.

• Sunt beteende: inneb¨ar att ett m˚att avskr¨acker fr˚an eventuella kontraproduktiva ˚atg¨arder eller spelar spel med de m¨anniskor eller organisationer som m¨ats. Detta i hopp om att ˚atg¨arder ska anpassa m¨anniskors insatser med organisationens ¨overgripande m˚al, vilket i m˚anga fall kan ge incitament f¨or att g¨ora tv¨artom.

Tidigare kriterier ¨ar inriktade mot individuella m˚att, Caplice och Sheffi (1995) har ocks˚a fastst¨allt kriterier som ¨ar anv¨andbara vid utv¨arderingen av hela prestationsm¨atningssystemet. Anledningen till att utv¨ardera prestationsm¨atning ¨aven p˚a systemniv˚a ¨ar f¨or att ett v¨alutformat system av f¨or m¨atning leder till b¨attre beslut. Caplice och Sheffi (1995) menar d¨arf¨or att ett prestationsm¨atningssystem m˚aste vara mer ¨an bara enskilda m˚att utan sammanh¨angande, helt¨ackande och kompletterande. De sex kriterier som de anser ¨ar mest relevanta n¨ar man utv¨arderar ett prestationsm¨atningssystem f¨oljer nedan tillsammans med en beskrivning:

• Helt¨ackande:inneb¨ar att systemt f˚angar upp alla relevanta intressenter i processen • Kausalt orienterat: inneb¨ar att systemet sp˚arar alla aktiviteter och indikatorer som

p˚averkar framtiden men ocks˚a aktuell prestation. Detta inneb¨ar att man sp˚arar bakom-liggande orsakerna till prestationerna och inte bara det slutliga resultatet.

• Vertikal integration: inneb¨ar att systemet ¨overs¨atter den ¨overgripande f¨oretagsstrategin till alla beslutsfattare i organisationen och ansluter m˚att p˚a varje niv˚a till ett ˚aterkopplingssystem.

• Horisontellt integreration : inneb¨ar att systemet omfattar alla relevanta aktiviteter, funktioner och avdelningar i den aktuella processen.

• Internt j¨amf¨orbart: inneb¨ar att systemet kan kompromissa mellan de olika dimensio-nerna av prestanda.

• Anv¨andbarhet:inneb¨ar att system ska vara l¨atta att f¨orst˚a f¨or beslutsfattarna samt ge en v¨agledning om vilka beslut som ska fattas.

M˚anga f¨orfattare riktar kritik mot finansiella m˚att vilket m˚anga av de traditionella presta-tionsm˚atten ¨ar. Enligt Lambert och Pohlen (2001) ger inte finansiella m˚att insikt i hur viktiga aff¨arsprocesser har utf¨orts eller hur effektivt leveranskedjan har m¨ott kundernas behov. ¨Aven Holmberg (2000) ¨ar kritisk till finansiella m˚att d˚a han menar att dessa m˚att enbart m¨ater historik. Hur ska man kunna fatta beslut om en situation tv˚a veckor efter att den skett? Den information finansiella m˚att ger ¨ar fr¨amst till f¨or externa intressenter och f¨or j¨amf¨orelse mot konkurrenter.

Kapitel 3

Metod och genomf¨

orande

Detta kapitel f¨orklarar f¨or l¨asaren hur denna studie genomf¨ors samt vilka metoder som anv¨ands. Kapitlet inleds med en ¨overgripande beskrivning av genomf¨orandet vilken sedan f¨oljs upp av mer detaljerade beskrivningar om de olika delarna. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trov¨ardighet.

3.1

Studiens uppl¨

agg

Arbetet med denna studie innefattar tre olika delar m˚att, nyckeltal och kravspecifikation. Delar-na ¨ar framtagDelar-na utifr˚an de tidigare angivna delm˚alen. Illustrationen i figur 3.1 p˚a sidan 12 visar den arbetsg˚ang som dessa arbetsmoment f¨oljer. En kartl¨aggning av Servistiks bygglogistikverk-samhet kommer att g¨oras genom observationer f¨or att skapa en f¨orst˚aelse f¨or Servistiks process. F¨or att kunna identifiera m˚att som ¨ar relevanta f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet beh¨ovs en teoretisk referensram som identifierar de m˚att som ¨ar vanligt f¨orekommande i litteraturen.

¨

Aven en empirisk studie kommer att genomf¨oras f¨or att identifiera vilka bygglogistikprestatio-ner Servistik anser vara viktiga att m¨ata. Detta arbete kommer att l¨opa parallellt med arbetet i de tre delarna. N¨ar m˚att definierats i litteraturen samt i den empiriska studien (med hj¨alp av intervjuer) kommer dessa m˚att diskuteras och prioriteras i en fokusgrupp med nyckelpersoner fr˚an Servistik.

Kommande avsnitt ger en redog¨orelse f¨or det arbetss¨att som till¨ampats i denna studie, hur kartl¨aggningen utf¨ors, hur den teoretiska referensramen skapas samt arbetsuppgifterna i varje del och hur dessa metoder f¨orankrar sig i teorin.

3.2

Kartl¨

aggning

Studien inleds med en kartl¨aggning av Servistik f¨or att identifiera f¨oretagets olika processer och aktiviteter samt skapa f¨orst˚aelse f¨or f¨oretagets verksamhet. Kartl¨aggningen utf¨ors genom en observation p˚a en byggarbetsplats i Stockholm d¨ar Servistik ansvarar f¨or bygglogistiken. Dessutom g¨ors platsbes¨ok p˚a Servistiks lager i S¨atra, s¨oder om Stockholm, samt p˚a dess lager i Norra Djurg˚ardsstaden, centralt i Stockholm.

3.2.1 Kvalitativ metod

I denna studie anv¨ands delvis kvalitativa metoder eftersom studien ¨amnar komma ˚at ett sam-manhang som kr¨aver f¨orst˚aelse f¨or Servistiks verksamhet. Eliasson (2013) menar att f¨ordelarna med kvalitativa metoder ¨ar att de ¨ar mer flexibla och g˚ar att anpassa efter unders¨okningens

Figur 3.1: Illustration av arbetsg˚angen

situation och hur unders¨okningen utvecklar sig. Observationer som anv¨ands f¨or kartl¨aggningen samt intervjuer ¨ar kvalitativa metoder. Nedan beskrivs metoden f¨or de observationer som ge-nomf¨ors. En beskrivning av de intervjuer som den empiriska studien best˚ar av ges i kapitel 3.4.1.

3.2.2 Observationer

Vid en observation g¨or en observat¨or iakttagelser av en milj¨o vilket noteras exempelvis genom anteckningar. Observationer ¨ar enligt Eliasson (2013) en kvalitativ metod d¨ar observat¨oren kan vara mer eller mindre deltagande. ¨Overgripande finns det fyra s¨att att f¨orh˚alla sig till, vilka ¨ar: den renodlade deltagaren, den observerande deltagaren, den deltagande observat¨oren och den renodlade observat¨oren.

F¨or denna studie anv¨ands den metod som kallas f¨or den deltagande observat¨oren. Detta inneb¨ar att observat¨oren ¨ar n¨arvarande i milj¨on denne observerar men inte har n˚agon naturlig funktion. F¨ordelen ¨ar enligt Eliasson (2013) att observat¨oren d˚a kan koncentrera sig p˚a att observera och dokumentera.

Observationen samt platsbes¨oken p˚a Servistiks lager har genomf¨orts f¨or att skapa en f¨orst˚aelse f¨or f¨oretagets verksamhet och har resulterat i en processkarta som visar Servistiks arbetsmoment. Processkartan (se figur 4.1 p˚a sidan 18) har framst¨allts via de gjorda observa-tionerna men ocks˚a utifr˚an Servistiks egna processkartor. Servistiks processkartor har diskute-rats under de intervjuer som genomf¨orts i den empiriska studien, se kapitel 3.4.1 p˚a sidan 14 och genom detta har f¨orst˚aelse f¨or Servistiks process uppn˚atts och processkartan har kunnat framst¨allas. Processkartan som skapats i denna studie fokuserar p˚a de omr˚aden av Servistiks bygglogistikverksamhet som ¨ar aktuella f¨or studien. D¨armed inkluderas arbetsmomenten fr˚an dess att material anl¨ander till Servistiks lager f¨or dess bygglogistikskunder till det att materialet ¨

overl¨amnas till kund.

3.3

Litteraturstudie om m˚

att och nyckeltal

F¨or att kunna identifiera m˚att och nyckeltal som ¨ar relevanta f¨or Servistiks bygglogistikverk-samhet beh¨over litteratur om m˚att och nyckeltal studeras f¨or att identifiera vad som anv¨ants i tidigare studier. Anledningen till att litteraturstudie valts som metod f¨or datainsamling ¨ar att Ejveg˚ard (2009) menar att en v¨al genomf¨ord litteraturstudie ¨ar basen f¨or den fortsatta

studi-en. Detta eftersom en genomg˚ang av den forskning som tidigare bedrivits inom ett avgr¨ansat ¨

amnesomr˚ade kan bearbetas s˚a att den g˚ar att j¨amf¨oras med och anv¨andas till den studie som g¨ors. F¨oljande avsnitt beskriver arbetsg˚angen f¨or den litteraturstudie som genomf¨ors i denna studie.

3.3.1 Litteraturs¨okning

En litteraturstudie p˚ab¨orjas enligt Ejveg˚ard (2009) med en litteraturs¨okning. Denna litteratur-studie utg˚ar ifr˚an vetenskapliga artiklar som s¨okts i databaserna Scopus samt Web of Science. Ejveg˚ard (2009) menar att tryckt material, b¨ocker, artiklar, rapporter och uppsatser ¨ar l¨ampligt att anv¨anda vid litteraturstudier och hittas l¨ampligen genom s¨okningar i bibliotekets databaser. I tabell 3.1 visas en sammanst¨allning av de s¨okord som anv¨ands i databaserna. S¨okorden som anv¨ands i denna studie anses vara relevanta f¨or det resultat som efters¨oks. Exempelvis ¨ar det relevant att s¨oka p˚a olika kombinationer av orden third party logistics, mesurements, metrics och performance eftersom information om dessa omr˚aden efters¨oks. S¨okningen g¨ors utifr˚an fra-serna i tabellen med begr¨ansningen att artiklarna ska vara publicerade tidigast ˚ar 2000 f¨or att undvika allt f¨or tidiga publikationer. N¨ar en intressant artikel identifieras anv¨ands bak˚ats¨okning f¨or att identifiera ytterligare intressanta artiklar. Eftersom bak˚ats¨okning anv¨ands ¨ar vissa av de anv¨anda referenserna i denna studie publicerade innan ˚ar 2000 trots tidigare preferens. Anv¨ands en artikel publicerad innan ˚ar 2000 i denna studie beror det p˚a att artikelns inneh˚all anses vara relevant och aktuellt trots publiceringsdatumet.

Tabell 3.1: S¨okord S¨okord

Third party logistics measurements Supply chain metric

Performance measurement in a supply chain Performance metrics in supply chain management Third party logistics key performance indicators

Litteraturs¨okningen genererade sammanlagt ett femtiotal artiklar ur de b˚ada databaserna. Ejveg˚ard (2009) menar att det ¨ar orimligt att l¨asa all litteratur och arbetet m˚aste d¨arf¨or fokuse-ras mot att identifiera den litteratur som ¨ar intressant att anv¨anda i det fortsatta arbetet. Detta g¨ors l¨ampligen med hj¨alp av de hj¨alpmedel som finns att tillg˚a s˚a som inneh˚allsf¨orteckning, sam-manfattning, abstract och nyckelord. Snabbt uppt¨acktes att m˚anga av de relevanta artiklarna var desamma f¨or de b˚ade databaserna och ¨aven f¨or de olika s¨okorden. D¨arf¨or infann sig naturligt en m¨attnadsk¨ansla f¨or vilka artiklar som tog upp, f¨or denna studie, relevant information. Ett flertal artiklar kunde inte heller hittas i fulla versioner och har d¨arf¨or bortsetts fr˚an. Efter att ha skummat igenom de ˚aterst˚aende artiklarna identifierades tio stycken referenser som ans˚ags relevanta vad g¨aller m˚att och nyckeltal.

3.3.2 Litteratursammanst¨allning

F¨or att identifiera vilka m¨atomr˚aden och nyckeltal som enligt litteraturen ¨ar relevanta har en litteratursammanst¨allning gjorts. Litteratursammanst¨allningen best˚ar av de m˚att som identifie-rats i ett antal utvalda referenser och har sammanst¨alls i en tabell d¨ar alla m˚att som identifierats i respektive referens markeras. De referenser som anv¨ands i litteratursammanst¨allningen ¨ar val-da utifr˚an de artiklar som hittats i ovan angiva databass¨okningar. Givet detta anses de anv¨anda

referenserna ge en r¨attvis bild av litteraturen. Som tidigare angetts har alla finansiella m˚att samt m˚att som r¨or vad eller hur mycket som finns p˚a lagret valts bort.

Alla m˚att som har g˚att att urskilja i litteraturen har noterats. I samband med denna process har m˚atten klassificerats som relevanta f¨or studien eller ej. M˚att som ansetts relevanta ¨ar de m˚att som ber¨or de prestationer hos Servistik som denna studie avser unders¨oka. Denna klassificering av de funna m˚atten resulterade i att cirka 50 stycken m˚att identifierades som relevanta f¨or studien. Vissa av dessa m˚att var likartade, men formulerade p˚a olika s¨att, och dessa kunde d¨arf¨or anses vara ett och samma m˚att. Efter denna sammanslagning gjordes en utrensning av m˚atten d˚a processrelaterade m˚att samt m¨atomr˚aden som behandlade relationer mellan akt¨orer i f¨ors¨orjningskedjan s˚allades bort. Efter denna s˚allning ˚aterst˚ar 24 m˚att som ligger till grund f¨or vidare analys.

3.4

Empirisk studie

F¨or att identifiera vilka m˚att som Servistik anser vara relevanta att m¨ata genomf¨ors en empirisk studie i form av intervjuer. Detta ¨ar en kvalitativ metod som ¨ar l¨amplig att anv¨anda d˚a man vill identifiera ett sammanhang som kr¨aver f¨orst˚aelse (Eliasson, 2013). Den tidigare genomf¨orda kartl¨aggningen av Servistiks verksamhet beh¨ovs i detta steg av studien f¨or att f¨orst˚a resultatet av den empiriska studien. I kommande avsnitt beskrivs tillv¨agag˚angss¨attet f¨or de intervjuer som utf¨orts i denna studie.

3.4.1 Intervjuer

F¨or att identifiera problemomr˚aden samt vilka behov som finns av att m¨ata och f¨olja upp olika delar av Servistiks bygglogistikverksamhet intervjuas nyckelpersoner p˚a Servistik. Responden-terna har f¨oreslagits av examensarbetets handledare p˚a Servistik och ¨ar utvalda f¨or att dessa anses ha insikt i verksamheten. Respondenterna f¨or studien utg¨ors av driftchefen f¨or lagret i S¨atra, driftchefen f¨or lagret i Norra Djurg˚ardsstaden, verksamhetschefen f¨or Servistiks bygglo-gistikverksamhet, Servistiks utvecklingschef samt f¨oretagets kvalitetschef.

Kvalitativa intervjuer inneb¨ar att den som intervjuar samtalar med respondenten om oli-ka fr˚agor och ¨amnen som i f¨orv¨ag ¨ar best¨amda. Intervjuernas struktur kan skilja sig ˚at och man brukar skilja mellan ostrukturerade, semistrukturerade och strukturerade intervjuer. Den ostrukturerade intervjun p˚aminner om ett samtal mellan intervjuaren och respondenten, me-dan den semistrukturerade intervjun ¨ar mer styrd och den som intervjuar anv¨ander sig av ett f˚atal fr˚agest¨allningar. Den strukturerade intervjun har ett detaljerat fr˚ageschema, d¨ar den som intervjuar s¨allan har m¨ojlighet att st¨alla ytterligare fr˚agor eller m¨ojligg¨ora djupare intervjuer. (Eliasson, 2013)

Innan intervjun f˚ar respektive respondent ta del av vilka omr˚aden som ska diskuteras, samt eventuellt ett antal f¨orberedda fr˚agor. Att endast anv¨anda sig av ett fr˚ageomr˚ade och ett f˚atal styrda fr˚agor definieras enligt Eliasson (2013) som en semistrukturell intervju, vilket ¨ar den struktur som till¨ampas i studiens intervjuer.

Under intervjuerna f¨ors anteckningar vilka efter˚at sammanst¨alls och skickas till responden-terna f¨or godk¨annande. Respondenresponden-terna har d˚a m¨ojlighet att l¨amna synpunkter och f¨orklara eventuella missf¨orst˚and. Enligt Eliasson (2013) fungerar denna metod bra d˚a intervjuerna ¨

ar korta och genom att l˚ata respondenten ta del av materialet undviker man att eventuel-la missf¨orst˚and uppst˚ar. Nackdelarna med att endast anteckna intervjuerna ¨ar enligt Eliasson (2013) att det inte g˚ar att citera respondenten ordagrant. Detta har dock inte ansetts n¨odv¨andigt f¨or denna studie.

3.5

Val av m˚

att

D˚a m˚att identifierats utifr˚an litteraturstudien samt den empiriska studien ska m˚att relevanta f¨or Servistik v¨aljas ut. Detta g¨ors med hj¨alp av en fokusgrupp vilken beskrivs i nedanst˚aende avsnitt.

3.5.1 Fokusgrupp

D˚a m˚att identifierats utifr˚an ovan n¨amnd litteraturstudie och empirisk studie genomf¨ors en fo-kusgrupp d¨ar Servistiks utvecklingschef, verksamhetschefen f¨or bygglogistikverksamheten samt kvalitetschefen deltar. Enligt Yin (2013) b¨or fokusgrupper best˚a av en grupp individer som har gemensamma erfarenheter, vilket de ovann¨amnda respondenterna har i form av insikt i Ser-vistiks nuvarande prestationsm¨atning. Syftet med fokusgruppen ¨ar att diskutera de m˚att som identifierats och besluta hur dessa ska prioriteras utifr˚an relevans f¨or Servistiks verksamhet. Fokusgruppen anv¨ands allts˚a f¨or att besluta vilka m˚att som det fortsatta arbetet ska behandla. Genom att anv¨anda fokusgrupp som metod har intervjuaren, enligt Olsson och S¨orensen (2011), haft m¨ojlighet att i f¨orv¨ag analysera det aktuella materialet som sedan fungerar som utg˚angspunkt f¨or fokusgruppen. Med hj¨alp av fokusgruppen kan sedan ˚asikter och variation i ˚asikter identifieras utifr˚an det aktuella materialet.

Att anv¨anda fokusgrupper som metod f¨or att bearbeta data ¨ar enligt Halkier (2010) bra f¨or att f˚a information om gruppers tolkning och interaktion om ett ¨amne. Deltagarna st¨aller fr˚agor till varandra och kommenterar varandras erfarenheter utifr˚an en f¨orst˚aelse som intervjuaren inte har. Det handlar allts˚a om att producera data som ¨ar mer komplex ¨an om bara den enskilde intervjuas. (Halkier, 2010)

3.6

Val av nyckeltal och framst¨

allning av kravspecifikation

D˚a m˚att relevanta f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet identifierats enligt ovan n¨amnd metod ska dessa kvantifieras genom ett f˚atal nyckeltal. F¨or att kvantifiera m˚atten genom nyckeltal inh¨amtas dels information fr˚an litteraturstudien. Dessa nyckeltal m˚aste dock anpassas efter Servistiks bygglogistikverksamhet vilket g¨ors med hj¨alp av den f¨orst˚aelse som inf¨orskaffas genom kartl¨aggningen av bygglogistikverksamheten. Ut¨over val av nyckeltal och beskrivning av hur dessa ber¨aknas ska det f¨or varje nyckeltal specificeras vilken data som beh¨ovs f¨or att utf¨ora ber¨akning samt hur ofta dessa ber¨akningar b¨or g¨oras. Detta g¨ors ocks˚a genom den kunskap studiens f¨orfattare tillf¨orskaffat sig om Servistiks bygglogistikverksamhet.

N¨ar valet av nyckeltal ¨ar slutf¨ort ska en kravspecifikation sammanst¨allas. Kravspecifikationen ska p˚a ett ¨overgripande s¨att sammanst¨alla den ovan n¨amnda informationen.

3.7

Trov¨

ardighet

F¨or att denna studie ska f˚a vetenskapligt v¨arde kr¨avs det att reliabiliteten och validiteten ¨ar h¨og. I nedanst˚aende avsnitt beskrivs begreppen samt hur dessa begrepp tas i beaktning i denna studie.

3.7.1 Reliabilitet

Reliabilitet behandlar studiens p˚alitlighet vilket inneb¨ar att studien ska kunna utf¨oras under liknande f¨orh˚allanden och samma resultat ska d˚a ˚astadkommas. Det inneb¨ar att andra m˚aste kunna kontrollera de data som unders¨okningens slutsatser bygger p˚a. Om detta inte g˚ar att

genomf¨ora kan studiens trov¨ardighet och dess slutsatser ifr˚agas¨attas. F¨or att uppr¨atth˚alla h¨og reliabilitet b¨or det finnas tydliga rutiner och instruktioner f¨or vad som ska g¨oras och hur studien ska utf¨oras f¨or att undvika os¨akerheter. De viktigaste variablerna i studien b¨or d¨arf¨or angripas p˚a olika s¨att, i en intervju b¨or exempelvis ett viktigt begrepp, det vill s¨aga en variabel, tas upp flera g˚anger. (Eliasson, 2013)

F¨or att ta reliabilitet i beaktning under studiens g˚ang har respondenterna vid samtliga inter-vjuer f˚att utg˚a ifr˚an Servistiks processkartor. Detta f¨or att ge samtliga respondenter m¨ojlighet att beskriva processen samt beskriva var i processen det finns problem och/eller flaskhalsar samt var det ¨ar intressant att m¨ata bygglogistikprestationer. Servistiks processkart ¨ar s˚aledes en va-riabel som varit central i alla intervjuer. I denna studie kan det dock finnas felk¨allor. Exempel p˚a s˚adana ¨ar att fr˚agor har formulerats olika till respondenterna och d¨arf¨or tolkats p˚a olika s¨att och p˚a s˚a s¨att lett till olika svar. Respondenternas svar kan ocks˚a ha tolkats p˚a ett felaktigt s¨att. F¨or att undvika att tolka svar p˚a fel s¨att har respondenten f˚att en skriftlig sammanst¨allning av intervjun i efterhand med m¨ojlighet att komma med synpunkter.

3.7.2 Validitet

Validitet behandlar huruvida en studie ¨ar giltig eller inte och inneb¨ar om studien unders¨oker det som avses unders¨okas (Eliasson, 2013). Validitet inneb¨ar dessutom fr˚agest¨allningen om data samlats in och tolkats p˚a ett l¨ampligt s¨att s˚a att slutsatserna avspeglar verkligheten (Yin, 2013). Arbetet med denna studie inleds med att beskriva det som avses m¨atas i syftet vilket sedan bryts ned i delm˚al med tillh¨orande fr˚agest¨allningar. F¨or att f˚a h¨og validitet menar Eliasson (2013) att det ¨ar viktigt att tidigt reda ut studiens fr˚agest¨allningar f¨or att man ska vara p˚a det klara vad man vill m¨ata. Det fortsatta arbetet med denna studie f¨oljer de delm˚al som specificerats och fr˚agest¨allningarna besvaras i studiens slutsats. Eliasson (2013) menar att n¨ar information insamlats ¨ar det viktigt att hela tiden kontrollera att den information som samlas in ¨

ar sann/giltig. Inom kvalitativa studier kan validitet ocks˚a handla om att resultatet ska kunna generaliseras till flera milj¨oer. (Eliasson, 2013)

Kapitel 4

Verksamhetsbeskrivning Servistik

Detta kapitel beskriver standardutf¨orandet f¨or Servistiks bygglogistikverksamhet. Kartl¨aggningen baseras p˚a ett antal studiebes¨ok p˚a byggarbetsplatser d¨ar Servistik ¨ar verksamma, p˚a Servistiks lager samt samtal med anst¨allda p˚a plats. Kartl¨aggningen har resulterat i en processkarta som presenteras i kapitlet. Syftet med kapitlet ¨ar att ge l¨asaren en f¨orst˚aelse f¨or Servistiks arbetsprocess.

4.1

Servistiks tj¨

anster

Servistik ¨ar ett tredjepartslogistikf¨oretag vilket inneb¨ar att de ansvarar f¨or logistikuppgifter ˚at externa f¨oretag. Bygglogistikverksamheten ˚atar sig att genomf¨ora logistiktj¨anster specifikt ˚at byggf¨oretag. Genom att l˚ata Servistik sk¨ota materialhanteringen kan byggarbetarna fokusera p˚a deras huvudsakliga arbetsuppgifter. Den tj¨anst Servistik i f¨orsta hand erbjuder ¨ar lagerh˚allning av kunders byggmaterial s˚a att materialet inte beh¨over lagras p˚a byggarbetsplatsen. Servistik kan effektivt driva ett lager i och med de stordriftsf¨ordelar de kan utnyttja genom att hantera material ˚at flera byggarbetsplatser samtidigt.

I och med den lagerhantering som Servistik erbjuder fungerar Servistik s˚aledes som en mellanhand mellan leverant¨oren och byggentrepren¨oren. Om Servistiks tj¨anster inte anv¨ands best¨aller entrepren¨oren, som ¨ar Servistiks kund, sitt material fr˚an leverant¨oren som levererar materialet direkt till byggarbetsplatsen d¨ar det lagras i v¨antan p˚a anv¨andning. V¨aljer man som byggentrepren¨or att kontraktera Servistik ¨ar f¨orfarandet n˚agot annorlunda. Entrepren¨oren best¨aller sitt material direkt fr˚an leverant¨oren, precis som vanligt, men ist¨allet f¨or att leverera materialet direkt till byggarbetsplatsen levereras det till Servistiks lager. Materialet lagerh˚alls tills dess att entrepren¨oren beh¨over materialet och denne g¨or d˚a ett avrop till Servistik som levererar materialet till byggarbetsplatsen. En mer detaljerad redog¨orelse f¨or denna process ges i n¨asta avsnitt.

Servistik har verksamheter b˚ade i Link¨oping och Stockholm men det ¨ar fr¨amst verksamheten i Stockholm som ¨ar inriktad mot bygglogistik. F¨or att serva sina bygglogistikkunder i Stock-holmsomr˚adet har Servistik uppr¨attat ett lager i S¨atra strax s¨oder om Stockholm. Lokalen best˚ar av en stor lagerlokal samt kontor. Servistik har ¨aven inlett ett samarbete med Stockholm Stad d¨ar Servistik ska ansvara f¨or bygglogistiken under byggnationen av den nya stadsdelen Norra Djurg˚ardsstaden. P˚a grund av byggets omfattning samt att byggnationen ska p˚ag˚a i ¨over ett decennium har ett lager byggts upp p˚a plats f¨or att serva dessa byggentrepren¨orer. B˚ada lager-lokalerna i S¨atra och den i Norra Djurg˚ardsstaden arbetar p˚a liknande sett och processen som beskrivs i avsnittet nedan anses d¨arf¨or representera b˚ada lagerverksamheterna. I beskrivningen nedan anv¨ands ordet ”lagret” f¨or att representera b˚ade dessa lagerlokaler.

Ut¨over det ovan beskrivna grunderbjudandet kan Servistik utf¨ora ytterligare tj¨anster. Ex-empelvis kan material packas om och m¨arkas p˚a kundspecifikt s¨att. Detta underl¨attar vid mate-rialets ankomst till byggarbetsplatsen eftersom det d˚a finns information om vart materialet ska levereras samt att olika material som ska till samma inbyggnadsplats kan levereras tillsammans. V¨al p˚a plats erbjuder ¨aven Servistik inb¨arning vilket inneb¨ar att materialet ¨overl¨amnas till kund p˚a den plats d¨ar materialet ska anv¨andas. Detta underl¨attar f¨or byggarbetarna eftersom de inte beh¨over sk¨ota lossning och inb¨arning av material sj¨alva utan kan fokusera p˚a sina ordinarie ar-betsuppgifter. St˚ar Servistik f¨or inb¨arning p˚a bygget erbjuder de ¨aven tj¨ansten avfallshantering. I st¨allet f¨or att g˚a tomh¨anta tillbaka efter att ha burit in material till byggarbetsplatsen kan de i s˚adant fall ta med sig avfall tillbaka.

4.2

Processbeskrivning

Kartl¨aggningen av Servistiks bygglogistikverksamhet har resulterat i den processkarta som presenteras i figur 4.1. Processkartan har en h¨og detaljeringsniv˚a eftersom den ¨ar t¨ankt att anv¨andas som utg˚angspunkt vid best¨ammandet av vilken data som ¨ar m¨ojlig att samla in till ber¨akningarna av nyckeltalen. En utf¨orlig beskrivning av de olika aktiviteterna ges nedan. Var-je aktivitet i processkartan har tilldelats ett nummer, detta nummer refereras beskrivningen i texten till f¨or att underl¨atta f¨or l¨asaren.

Figur 4.1: Processkarta ¨over Servistiks bygglogistikverksamhet

4.2.1 Gods ankommer till lagret

Processen inleds med att kunden best¨aller sitt material av leverant¨oren [1]. I b¨asta fall f˚ar Servistiks lager en avi [2] om att inkommande gods ¨ar p˚a v¨ag till lagret men i dagsl¨aget sker inte alltid detta. Materialet transporteras [3] och n¨ar det ankommer [4] till lagret g¨ors en an-komstkontroll [5] av lagerpersonalen som ocks˚a placerar ut [6] materialet p˚a en best¨amd plats i

lagret. Denna plats best¨ams manuellt men det finns vissa riktlinjer (exempelvis placeras vissa artiklar p˚a vissa platser eller leveranser fr˚an specifika leverant¨orer p˚a vissa platser) som f¨oljs i den m˚an plats finns. Om skada eller anm¨arkning finns p˚a det inkommande materialet note-ras detta tillsammans med chauff¨orens signatur p˚a fraktdokumentationen och informationen f¨ormedlas omedelbart till den kund som best¨allt materialet. N¨ar materialet har ankommit fy-siskt m˚aste det ¨aven registreras i lagersystemet EPIX [7]. Genom att materialet registreras i EPIX kan ¨ovriga Servistikmedarbetare samt entrepren¨oren som best¨allt materialet se att det finns tillg¨angligt p˚a lagret.

4.2.2 Entrepren¨oren avropar material

N¨ar sedan entrepren¨oren beh¨over material till byggarbetsplatsen g¨ors ett avrop [8] till Servistik. Avropen ska helst g¨oras i Servistiks webbaserade WMS-shop men kan ¨aven g¨oras via mail eller telefon. Detta avrop ses som ett ¨onskem˚al om leveranstid fr˚an entrepren¨oren och m˚aste granskas [9] av Servistiks materialsamordnare p˚a det aktuella bygget. Godk¨anns inte avropet (se anled-ningar nedan) ˚aterkopplas detta till entrepren¨oren som f˚ar g¨ora ett nytt avrop. Entrepren¨oren kan v¨alja att g¨ora ett avrop med en exakt leveranstid eller med leverans s˚a snart som m¨ojligt. Leveranstiderna anges i dagsl¨aget i dagar och inte i exakta klockslag.

En f¨orsta kontroll av avropet g¨ors f¨or att kontrollera om det ¨ar rimligt av entrepren¨oren att best¨alla den m¨angden material som ¨ar best¨allt. Godk¨anns inte detta av Servistik ˚aterkopplas detta till entrepren¨oren som f˚ar g¨ora ett nytt avrop. Exempel p˚a avrop som inte godk¨anns ¨ar om entrepren¨oren best¨allt f¨or mycket material. Servistik efterstr¨avar att det ska finnas material f¨or tv˚a till tre arbetsdagar p˚a byggarbetsplatsen.

Servistik kontrollerar ¨aven om det finns planerade transporter till bygget som passar ent-repren¨orens leverans¨onskem˚al. Entrepren¨oren m˚aste best¨alla sitt material en viss tid innan de ¨onskar f˚a leverans. Vanligtvis ¨ar tiden mellan tv˚a och fyra dagar, f¨or att Servistik ska ha m¨ojlighet att planera sina transporter och p˚a s˚a s¨att ¨oka fyllnadsgraden i lastbilarna. I dagsl¨aget uppskattar Servistik att det dock ¨ar m˚anga best¨allningar som g¨ors efter den avtalade tiden vil-ket resulterar i s˚a kallade expressorder. Dessa order kr¨aver extra arbete fr˚an Servistiks sida och kan i vissa fall inneb¨ara extra transporter, mer om problematiken kring expressorder g˚ar att l¨asa i kapitel 6.1 p˚a sidan 26.

N¨ar ett avrop ¨ar godk¨ant ska det registreras [10] i lagersystemet EPIX. Oavsett om avropet skett via WMS-shopen eller via mail/telefon s˚a m˚aste materialsamordnaren p˚a bygget registrera detta manuellt i EPIX. I och med inrapporteringen av avropet i EPIX skapas en order. Materi-alsamordnaren ˚aterkopplar sedan ordern till entrepren¨oren s˚a att denne vet ifall dess ¨onskem˚al kan uppfyllas.

4.2.3 Leverans till byggarbetsplatsen

N¨ar det ¨ar dags f¨or materialet att transporteras till byggarbetsplatsen b¨orjar arbetet med att en plocklista [11] skrivs ut p˚a lagret. Materialet h¨amtas upp och packas samt m¨arks manuellt med information om materialet, vart det ska levereras samt till vem [12]. I samband med packningen g¨ors en kvalitetskontroll [13] av materialet f¨or att kontrollera att r¨att saker ¨ar packade samt s˚a g¨ors en visuell kontroll av materialets skick. Skulle n˚agot material uppt¨ackas saknas eller vara felaktigt rapporteras detta till n¨armaste ansvarig (driftchef eller materialsamordnaren p˚a byggarbetsplatsen) f¨or vidare ˚atg¨ard. Felet registreras ¨aven f¨or att m¨ojligg¨ora uppf¨oljning av felet samt frekvensen av liknande fel. F¨oljesedel och fraktdokument skrivs ut [14] och materialet placeras p˚a utleveransytan vid lagrets lastkaj [15].

Chauff¨oren som ska frakta materialet lastar det p˚a lastbilen [16] samt g¨or ¨annu en kvalitets-kontroll [17] innan transporten avg˚ar. Hittar chauff¨oren en avvikelse rapporteras detta till lagret

s˚a att problemet kan l¨osas, avvikelsen noteras ¨aven f¨or m¨ojlighet till uppf¨oljning av problemet. Antalet leveranser till byggarbetsplatsen skiljer sig ˚at beroende p˚a intensiteten p˚a byggarbets-platsen. Under vissa delar av ett projekt kan leveranser komma att ske varje dag medan man under andra delar har best¨amda dagar i veckan d˚a inleveranser sker [18].

4.2.4 Byggarbetsplatsen

Vid ankomst till byggarbetsplatsen lossas materialet [19] av chauff¨oren, ofta med hj¨alp av Ser-vistiks materialsamordnare p˚a plats. Materialsamordnare finns st¨andigt p˚a byggarbetsplatsen och har som uppgift att ta emot avrop fr˚an entrepren¨or samt samordna transporterna fr˚an lagret till byggarbetsplatsen. Under vissa projekt till˚ats externa transporter direkt till bygget, dessa m˚aste dock boka slottid hos Servistik och kontrolleras av materialsamordnaren.

I samband med lossning av godset g¨ors ¨annu en kvalitetskontroll [20] av materialet (p˚a lik-nande premisser som f¨or kvalitetskontrollen som utf¨ors n¨ar godset lastas av chauff¨oren), denna kontroll g¨ors av materialsamordnaren eller inb¨ararnas teamleader p˚a plats. Materialsamordna-ren ser ¨aven till att materialet tas om hand och f¨orflyttas till ¨onskad uppst¨allningsplats [21]. Har kunden best¨allt till¨aggstj¨ansten inb¨arning levereras materialet till inbyggnadsplatsen, annars till anvisad plats i n¨arheten av lossningsplatsen. Inb¨arning sker oftast tillsammans med ett antal medhj¨alpare inhyrda av Servistik. Inb¨ararna f˚ar sina arbetsorder i mobilen, s˚a kallade mobila arbetsorder, MAO. Dessa inneh˚aller information om vilket material som ska f¨orflyttas vart och efter avslutat arbete ska varje MAO avrapporteras i mobilen. I dagsl¨aget g¨ors dock de flesta av dessa avrapporteringar inte direkt vid f¨ardigst¨allandet utan i slutet av dagen.

Vid leveransplatsen ¨overl¨amnas materialet till entrepren¨oren (kunden) [22] och Servistiks har d¨armed slutf¨ort leveransen. Servistik fakturerar sina kunder m˚anadsvis [23] och fakturan baseras p˚a hur m˚anga timmar Servistiks arbetare har lagt ner p˚a den specifika kunden aktuell m˚anad.

Kapitel 5

Litteraturstudie m˚

att och nyckeltal

Kapitlet presentererar de tio artiklar som litteratursammanst¨allningen utg˚ar ifr˚an samt dess f¨orfattare. Litteratursammansst¨allningen f¨oljs av en n¨armare beskrivning av de 24 m˚att som identifierats ges ¨aven.

5.1

Anv¨

anda referenser

I kapitel 3.3 p˚a sidan 12 beskrivs hur denna litteraturstudie har genomf¨orts. Litteraturstudiens syfte ¨ar som tidigare beskrivet att identifiera m˚att som kan anv¨andas f¨or att m¨ata Servistiks bygglogistikprestationer. Litteraturstudien har resulterat i en litteratursammanst¨allning d¨ar identifierade m˚att presenteras tillsammans med de referenser som behandlar m˚atten. M˚atten som finns med i litteratursammanst¨allningen ¨ar de m˚att som ansetts relevanta f¨or denna studie, hur dessa valts ut g˚ar att l¨asa i kapitel 3.3. M˚att som behandlar tidigare avgr¨ansade omr˚aden finns s˚aledes inte med.

Referenserna som anv¨ants i denna litteratursammanst¨allning g˚ar att se i tabell 5.1 nedan. F¨orfattare, titel samt publicerings˚ar presenteras f¨or varje referens. Tabellen visar att fem av referenserna ¨ar publicerade ˚ar 2000 eller senare, vilket anv¨ants som specifikt s¨okkriterium under genomf¨orandet av litteraturstudien. Att flera k¨allor ¨ar publicerade innan ˚ar 2000 beror som tidigare n¨amnt p˚a att dessa artiklar hittats genom bak˚ats¨okning samt att dess inneh˚all bed¨omts vara aktuellt.