Arbetsförmedlingen – Den omdiskuterade
myndigheten och en värdering av deras
förändringsresa
av Charlie Hedhav 2020.01.30
Arbetsförmedlingen är myndigheten vars förtroendesiffror årligen kon-kurrerar om en bottenplacering1 och vars sjuktal är betydligt högre än det svenska genomsnittet2. De är ett ständigt aktuella samtalsämne som ofta får och har fått kritik, både från politiker, opinions-bildare och media. Arbetsförmedlingen är själva medvetna om sina problem och internt har man upplevt en detaljstyrning och ett arbetsklimat där man letar syndabockar samt att man har varit låsta till föråldrade IT-system. Allt detta ville man ändra på genom ett stort förändringsarbete, men hur har egentligen förnyelsen och dess processer sett ut?
2014 startade Förnyelseresan, det stora förändringsarbetet som sträcker sig ända fram till 2021. Målet är att bli en:
- Offensiv och efterfrågad partner - Innovativ tjänsteutvecklare - Självklar expertmyndighet
- Attraktiv och utmanande arbetsgivare
Myndighet med god förvaltningskultur 3
1Data hämtad från Kantar sifo 2012, 2013 2014, 2015, 2016,
2017 och 2018. För exakta källor se sista sidan.
2Arbetsgivarverket (2019). Sjukfrånvaro. [Elektronisk].
Uppdaterad: 2019.04.29. Tillgängligt:
https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/fakta-om-staten/halsa--arbetsmiljo/sjukfranvaro/ (Hämtad 201906.10)
3Ericson, T., Grahn, T., (2015). Arbetsförmedlingen 2021 –
Inriktning och innehåll i myndighetens förnyelseresa. Internt dokument på Arbetsförmedlingen. Opublicerad. Diarienummer: Af-2015/268710
4Statskontoret. (2016). Analys av Arbetsförmedlingens interna
styrning och utvecklingsarbetet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2016/
201605.pdf (Hämtad: 2018.09.03)
5Arbetsförmedlingen (2015a). Arbetsförmedlingens
årsredovisning 2014. [Elektronisk]. Tillgänglig:
Dessa mål skulle uppnås bland annat med hjälp av 96 åtgärder uppdelade på samtliga avdelningarna4, men den stora förändringen som skulle prägla hela organisationen var den nya självledande ledarskapsfilosofin samt en ny gemensam vision och värdegrund5.
Syftet med självledarskapet var att mer av styrningen och beslutsfattandet skulle lyftas från huvudkontoren och ut till de enskilda kontoren och deras förmedlare. Cheferna skulle nu gå från att styra medarbetarna ”med hela handen” till att stötta och coacha dem. På så vis var tanken att cheferna skulle få mer tid till planering, långsiktigt arbete och att effektivisera processer6 medan förmedlarna fick mer ansvar att sköta sitt arbete vilket skulle bidra till ökad motivation7.
Det är inte bara Arbetsförmedlingen som valt att arbeta med mer självledarskap utan detta fenomen kan ses runt om i världen. Det är speciellt vanligt bland nya, mindre företag men börjar även praktiseras hos de större aktörerna8.
Fördelarna med denna styrning är enligt tidigare forskning att det kan leda till större
https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-
verksamhet/styrning-och-resultat/arsredovisning/arsredovisning-2014 (Hämtad: 2018.10.15)
6Arbetsförmedlingen (2017d). Arbetsförmedlingens
ledarkriterier. Internt dokument på Arbetsförmedlingen. Opublicerad.
7Arbetsförmedlingen a (saknas). Arbetsförmedlingens
ledningsfilosofi. Internt dokument på Arbetsförmedlingen. Opublicerad.
8Holmström Olsson, H. and Bosch, J. (2016). No More Bosses?.
Product-Focused Software Process Improvement: 17th International Conference, PROFES 2016, Trondheim, Norway, November 22-24, 2016, Proceedings, p. 86. Tillgänglig: http://search.ebscohost.com.ludwig.lub.lu.se/login.aspx?direct =true&db=edb&AN=120909894&site=eds-live&scope=site (Hämtad: 2018.12.07).
Offensiv och efterfrågad partner Innovativtjänsteutvecklare Självklar expertmyndighet
Attraktiv och utmanande arbetsgivare Myndighet med god förvaltningskultur 3
arbetsglädje, syfte och ökad känsla av kompetens91011. Mer ansvar resulterar i att medarbetare känner sig mer motiverade och uppskattade12.
Baserat på min intervjustudie13 och tidigare granskningar från Statskontoret1415 kan jag dra slutsatsen att den nya ledarskapsfilosofin delvis nått sitt mål men att den tyvärr inte fullt ut har fått det genomslag och effekter som man önskat. Myndigheten upplevs visserligen som mindre detaljstyrd och medarbetare anser att självledarskapet kan ha bidragit till att de upplever ett bättre arbetsklimat. De har fått mer frihet och upplever att de i större grad kan bidra med sin kompetens, dock är den andelen fortfarande mindre än snittet andra för svenska myndigheter. Det framgick även att avsaknaden av tydliga riktlinjer gjort att den nya styrningen praktiseras olika bland de många kontoren och att en del chefer inte anammat det nya sättet att leda.
Den nya vision och tillhörande värdegrund togs fram efter gemensamma workshops för medarbetarna vid årsskiftet 2014 och 201516.
Vår Vision
Vi gör Sverige rikare genom att få
9Manz, C. C. (1986). Self-Leadership: Toward an Expanded
Theory of Self-Influence Processes in Organizations. Academy of Management Review, 11(3), pp. 585–600. Doi:
10.5465/AMR.1986.4306232.
10Luthans, F. and Davis, T. R. V. (1979). Behavioral Self-Management--The Missing Link in Managerial Effectiveness. Organizational Dynamics, 8(1), pp. 42–60. Doi: 10.1016/0090-2616(79)90003-2.
11Cohen, S. G., Chang, L. och Ledford JR., G. E. (1997). A Hierarchical Construct of Self-Management Leadership and Its Relationship to Quality of Work Life and Perceived Work Group Effectiveness. Personnel Psychology, 50(2), pp. 275–308. doi: 10.1111/j.1744-6570.1997.tb00909.x.
12Sheehan, N. T., Isaac, G. I., (2014). Principles operationalize corporate values so they matter. Strategy & Leadership, Vol. 42 Issue: 3, pp.23-30, https://doi.org/10.1108/SL-03-2014-0021
13Hedhav, Charlie (2019). Förändringsledning inom en svensk
myndighet- En kvalitativ studie av Arbetsförmedlingens pågående förändringsarbete
14Statskontoret. (2018). Arbetsförmedlingens ledning och
styrning – Delrapport om förändringsarbetets genomslag.
människor och företag att växa. Ett jobb lägger grunden för människans oberoende, självständighet och frihet. Ett jobb ger kraft och förutsättningar till skapande och växande. Företag och organisationer som har arbetskraft med rätt kompetens kan agera på bättre villkor.
Det lägger grunden för tillväxt och välfärd. När människor och företag möts uppstår utveckling och innovation. På så sätt växer människor, företag och samhället. Tillsammans skapar vi ett rikare Sverige.17
Den kompletterande värdegrunden består av de tre värdeorden professionell, inspirerande och förtroendeingivande. Dessa skulle inspirera och leda medarbetarna i samma riktning och öka medvetenheten om allas roll i att uppnå Förnyelseresans mål samt bidra till ett bättre arbetsklimat18.
Att värdegrunden var välkänd bland medarbetarna rådde det ingen tvekan om bland de jag intervjuade däremot var det osäkert hur väl den faktiskt praktiseras och vilken effekt den fått Baserat på tidigare forskning bör en vision innehålla en tydlig och realistisk bild av var verksamheten ska vara i framtiden, och värdeorden bör vara unika, relevanta, distinkta, accepterade i
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/ 201805.pdf (Hämtad: 2018.09.03)
15Statskontoret. (2019). Arbetsförmedlingens interna styrning -
Slutrapport om förändringsarbetets genomslag. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2019/ 201903.pdf (Hämtad: 2019.04.29)
16Arbetsförmedlingen (2015a). Arbetsförmedlingens
årsredovisning 2014. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-
verksamhet/styrning-och-resultat/arsredovisning/arsredovisning-2014 (Hämtad: 2018.10.15)
17Arbetsförmedlingen.se a (saknas). Vision och värdegrund.
[Elektronisk]. Tillgängligt: https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/vision-och-vardegrund (Hämtat: 2019.06.03)
18Ericson, T., Grahn, T., (2015). Arbetsförmedlingen 2021 –
Inriktning och innehåll i myndighetens förnyelseresa. Internt dokument på Arbetsförmedlingen. Opublicerad. Diarienummer: Af-2015/268710
Vår Vision
Vi gör Sverige rikare genom att få människor och företag att växa. Ett
jobb lägger grunden för människans oberoende, självständighet och frihet. Ett jobb ger kraft och förutsättningar till skapande och växande. Företag och organisationer som har arbetskraft med rätt kompetens kan agera på bättre villkor.
Det lägger grunden för tillväxt och välfärd. När människor och företag möts uppstår utveckling och
innovation. På så sätt växer människor, företag och samhället. Tillsammans skapar vi ett rikare Sverige.17
organisationen och inte motsägelsefulla 19. Hurvida Arbetsförmedlingens vision och värdeord uppfyller detta går att diskutera men jag anser att det finns brister. Visionen nämner inte vad som är myndighetens roll för att uppnå det uppmålade framtids-scenariot eller hur de ska ta sig dit. Värdeorden är inte distinkta. Flera av de intervjuade hade svårt att särskilja definitionerna för professionell och förtroendeingivande, och det kan inte heller anses vara unikt för en arbetsförmedlare att vara professionell eller förtroende-ingivande, det är snarare ett hygienkrav. Detta kan vara en anledning till att många av de intervjuade upplevde att värdegrunden främst var något som användes inledningsvis i Förnyelseresan. Nu kan de nästintill beskrivas som ord på en hemsida eller poster vilket är ett vanligt öde för många värdegrunder20.
Trots min kritiska ton mot värdegrunden och den massiva kritiken från politiker, vilket ledde fram till en total omstrukturering av Arbetsförmedlingen i samband med Januariavtalet21, så finns det många saker som blivit bättre och gjorts på ett korrekt vis i och med Förnyelseresan. Medarbetarna upplever ett bättre arbetsklimat och att de fått mer frihet i och med självledarskapet. Hela myndigheten var från starten av förändringsresan med på att en förnyelse var nödvändig och reformerna har mött ett
19Philipson, S. (2011) Kan en värdegrund skapa framgång? Lund : Studentlitteratur, 2011 (Ungern).
20Sheehan, N. T., Isaac, G. I., (2014). Principles operationalize corporate values so they matter. Strategy & Leadership, Vol. 42 Issue: 3, pp.23-30, https://doi.org/10.1108/SL-03-2014-0021
21Lauffs, T., (2019). Klart: Så många sägs upp från Arbetsförmedlingen. [Elektronisk]. Publicerat 2019.05.21. Tillgängligt.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=722478 2 (Hämtad 2019.06.10)
22Alla påståenden, källor och dylikt kan även finnas i mitt exjobb. Hedhav, Charlie (2019). Förändringsledning inom en svensk myndighet- En kvalitativ studie av Arbetsförmedlingens pågående förändringsarbete Kantar sifo:
Kantar Sifo (2012). Svenska myndigheters anseende – Vem har högst, lägst och varför [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/ansee ndem_tning_2012.pdf (Hämtad: 2019.06.03) (Notera: De hette Tns sifo förr, men har idag bytt till Kantar Sifo)
Kantar Sifo (2013). Svenska myndigheters anseende – Vem har högst, lägst och varför. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.slideshare.net/tnssifo/myndigheternas-anseende-2013 (Hämtad: 2019.06.03)
ovanligt svagt motstånd. Ledningen har enligt mig gjort ett bra jobb att motivera medarbetarna och de tog tidigt fram en tydlig tidsplan.
Det stora problemet som min examensarbete kom fram till var att myndigheten ville göra för mycket samtidigt. Det fanns många områden inom Arbetsförmedlingen som krävde förnyelse men att ta sig an för mycket på samma gång har lett till ett spretigt resultat och varierat praktiserande. Utöver detta har det även saknats rutiner för att visa på de kortsiktiga vinster myndigheten har gjort vilket gjort att medarbetarna inte sett några konkreta förändringar.
Hur framtiden för Arbetsförmedlingen ser ut är fortfarande oklart. Vid årsskiftet 2019 och 2020 stormade det en hel del gällande vem som egentligen ska hjälpa arbetssökande att finna ett jobb. Kan myndigheten klara av denna uppgift effektivt eller ska det utföras av externa parter? Klart är dock att det kommer leda till nya förändringsprojekt och förhoppningsvis får det större genomslag. Den största utmaningen för Arbets-förmedlingen tycks dock inte vara hur vida de anstränger sig internt för förändring. Det tycks snarare var den enormt stora arbetsbelastning som arbetsförmedlarna står inför, något som främst kan ändras av politiska direktiv.22
Kantar Sifo (2014). Anseendeindex för myndigheter 2014. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/myndi gheternas_anseende2014.pdf (Hämtad: 2019.06.03)
Kantar Sifo (2015). Svenska myndigheters anseende 2015. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/myndi gheternas_anseende_2015.pdf (Hämtad: 2019.06.03)
Kantar Sifo (2016). Myndigheternas anseende och hur mediebilden påverkar allmänheten. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/myndi gheternas_anseende_och_hur_mediebilden_p_verkar_allm_nheten_alm edalen_anseendeindex_2016_tns_sifo1.pdf (Hämtad: 2019.06.03) Kantar Sifo (2017). Anseendeindex för myndigheter 2017 – Vad driver anseendet?. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/kantar _sifo_anseende_myndigheter_2017.pdf (Hämtad: 2019.06.03) Kantar Sifo (2018a). Anseendeindex för myndigheter 2018 – Den samhälleliga guldreserven. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/resulta t_anseende_myndigheter_2018_kantar_sifo.pdf (Hämtad: 2019.06.03
