Trafikskyltning i heraldiskt och symbolhistoriskt ljus

VTInotat

Nummer:

TF 69-02

Datum: 1991-08-13

Titel:

Trañkskyltning i heraldiskt och symbolhistoriskt

ljus

-Författare: Per Hougaard

Avdelning:

Trañkant- och fordonsavdelningen

Projektnummer: 69312-7

Projektnamn: NORDSKILT

Uppdragsgivare: Nordisk Kommitté for Trañksikkerhetsforskning (NKT)

Distribution:

Fri

m ,_

.

Statens vä - och trafikinstitut

'

? Våg:00/7 af/If'

Pa:58101 Linköping. Tel.gs-204000. Telex50125 VTISGIS. Telefax 013-141436

Nordisk Kommitté for 1991-08-07 Trañksikkerhedsforskning

NORDSKILT-projektet

Per Hougaard: TRAFIKSKYLTNING I

HERALDISKT OCH SYMBOLHISTORISKT LJUS:

Skyltarnas utformning

Färgval och sammansättning

Färgsymbolik

Pictogram

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

1

TRAFIKSKYLTNING I HERALDISKT OCH

4

SYMBOLHISTORISKT LJUS

2

SKYLTARNAS UTFORMNING

4

3

FÄRGVAL OCH SAMMANSÄTTNING

5

4

FÄRGSYMBOLIK

7

5

PICTOGRAM

3

6

SYMBOLER

8

7

SLUTSATSER

9

REFERENSER

11

BILAGA I-III VTI Notaf TF 69-02

BAKGRUND

Inom ramen för Nordisk Kommitté för trañksikkerhetsforsknings projekt "NORDSKILT" pågår för närvarande ett experimentellt utredningsarbete rörande "Förståelse av skyltning ".

Som ett led i en avgränsning av skylttyper som speciellt kan tänkas ge upphov till problem med förståelse och tolkning har en sakkunnig inom området symbolik och grafik m m ombetts granska den befintliga katalogen av skyltar i Danmark och Sverige.

UPPGIFTENS INNEHÅLL

Analys av symboler. former och färger i dagens trañkskyltning

Dagens skyltsystem är utvecklat i takt med trañkens ökning i detta århundrade och består av en rad mer eller mindre standardiserade former, färger, pictogram/symboler och texter.

Skyltarna representerar trañkreglemas information om påbud, förbud, anvisning osv och följer vissa internationella konventioner (Wien-konv.) och liknande vad angår form, färg och innehåll.

Det förutsätts med andra ord viss förhandskunskap om skyltarna från trafikanternas sida, särskilt i

samband med körutbildning, trafikskolor, prov m fl.

I skyltningen används former (cirklar, trianglar osv) symboler (pilar, figurer osv) färger (nationella röd/vita i Danmark, gul/ grön/blå m fl) och diverse texter, hela eller i förkortningar. Former, färger, symboler osv användes traditionellt (historiskt/kulturellt) också i en rad andra sammanhang dagligen. Emellertid inte nödvändigtvis med samma betydelse och tolkning av innehållet.

I t ex semiotiken (teckenläran) och heraldiken (läran om sköldmärken) talar man om vissa

generella tolkningar av vissa symboler (hjärta, stav, öga etc) och att vissa former och färger på

liknande sätt förbindes med vissa generella tolkningar.

Är dagens användning av former och symboler etc i trañkskyltningen vid några tillfällen mer eller mindre olik sådana mer generella och allmänna tolkningar, kan man föreställa sig problem med förståelsen hos vissa trafikanter. Antingen på grund av bristande kunskap om skyltarna, bristande intresse, glömska etc.

En analys av dagens skyltar skall således ha som utgångspunkt att beskriva den "generella" (t ex semiotikern/heraldikerns) tolkning av former, färger, symboler m m och kombinationer härav för enskilda eller grupper av skyltar.

Syftet är att:

1. Utpeka ev skyltar som i trañkmässig/laglig betydelse skiljer sig från den mer generella

tolk-ningen.

2. Och/eller undersöka tänkbara problem hos en dansk/skandinavisk befolkning med tolkning av

dagens skyltar.

På följande sidor redovisas resultatet av analysen.

1. TRAFIKSKYLTNING I HERALDISKT OCH SYMBOLHISTORISKT LJUS

Denna undersökning är baserad på den i dagens Danmark använda och föreskrivna skyltningen

och visas i Översikt som bilaga I.

Materialet uppfattas traditionellt heraldiskt-symboliskt, inte semiotiskt. Undersökningen är skriven i Skandinavisk Heraldisk Selskabs regi, men resultat och motivering är enbart författarens ansvar.

2. SKYLTARNAS UTFORMNING

2.1 Särskilt i storstäder konkurrerar trañkskyltningen starkt med reklam med samma enkla

formspråk. Relationen mellan modern märkesdesign och trañkskyltarnas yttre former - och deras

associationer - är därför av intresse. Av ett jämförelsematerial på 4570 moderna ñrmanamn (Ref.

1) är

389 = ca 8,5 % cirkulära

50 = ca 1,1 % trekanter med spets upptill

14 = ca 0,3 % trekanter med spets nedtill

Som märkes- och skyltform är cirkeln alltså mindre markant än triangeln, såvida effekten

trañkmässigt till en viss grad är självförstärkande. Trots sin ringa förekomst i reklam ses den ofta förekommande i gatubilden, men endast som ram om viktiga trañkbudskap! Den täta förbindelsen mellan trafik och triangelskyltning ses också i andra trafikformers skyltning: Jämvägsutmärkning (Ref. 2) och sjömärken (Ref. 3).

2.2

Som grundsymboler har dessa figurer en kulturhistoria och kan väcka (omedvetna)

associationer. Trots relationer till bl a kosmos, solen, planeterna och evigheten är cirkelformen dock p g a sin stora användning rätt neutral. Mer komplicerat är trianglarnas förhållande.

2.3.1

Triangeln med uppätvänd spets är bl a en ockult symbol med relationer till pyramid (Ref.

4) och kägla (Ref. 5). I kristendomen står den för Treeningheten (Gudsögat) och är märkesform för engagerade organisationer som scoutrörelsen och scientologin. Via Frimurarna, där den spelar en stor roll, fick den som revolutionssymbol stor utbredning i Amerika: Pyramid och Gudsöga kombinerades nämligen 1776 i USA's stora sigill, som bl a ses på 1-dollarsedlarna. Trekantvapnen för Nicaragua, El Salvador och Honduras (i den Centralamerikanska Unionen

1821-38) är inspirerade härav.

Trots detta arv har emellertid endast 2 av 50 märken i ovannämnda jämförelsematerial en historisk grund (Treenigheten, alkemi) medan hela 38 märken förklaras via associationer frän triangelns yttre form (speciellt A och delta, samt berg, tak, trätopp etc).

En associationskonflikt är därför knappast heller sannolik mellan äldre symbolik och den

2.3.2 Tvärtom anses dess betydelse så inarbetad, att den på apoteksetiketter anger trañkfarlig medicin - utan förklarande undertext (Ref. 6). En sådan bör dock kanske tillfogas.

Dessutom stöder sig symboliken pä säkerhetsskyltningens konsekventa bruk av (svart/gula)

var-ningstrianglar (Ref. 7). '

Som vamingstecken har den rödkantade triangeln då också .spritt sig: "Barn i bil", "Levande

djur", "Nymälat" ses som undertexter på klistermärken. Aven Kort- och Matrikelstyrelsens

märke tycks påverkat härav (Ref. 8).

2.3.3 Ett egentligt missbruk av dess blickfäng kan emellertid också_ ses i reklam-design (Bilaga II), och man frågar sig om man inte borde lagligen skydda formen - i varje fall mot användning

på skyltar i gatumiljö?

*

' -

'

.

* '

2.4 Triangeln med nedåtvänd Spets användes ständigt i ockult, bemärkelse (Ref. 9) och är

(röd- eller bläkantad) märkesform för KFUK och KFUM. Av 14 märken i jämförelsematerialet

är dock endast ett inspirerat av äldre symbolik, mot 8 av den yttre formen - speciellt V.

Också spetsställd tjänar triangeln som varningstecken. Inom det militära mot ABC-:fara (Ref. 10)

och hos biodlama mot gift (Ref. 11).

'

Formen, om nedåtvänd spets både i tåg- och biltrafik tycks symbolisera hastighetsreduktioner,

anslås officiellt i Vejdirektoratets mycket rosade märke (Ref. 12) och inofñciellt i

bilklistermärken, t ex "Spar pä energin - jag har tagit bort värdena" på bilrutan.

Reklamen har också tillägnat sig formen (Bilaga III) och slutsatsen blir därför densamma som för den basställda triangeln.

2.5 Mot systemets strävan till samma skyltform för var grupp strider de 6-7 olika konturerna

på väjningspliktstavlan. Kan inte en likartad form införas här? - T ex den spetsställda triangeln,

som trañkanten ju också möter som (blå) ram om röd blink vid järnvägsövergängar.

STOP-tavlans färger kunde då vändas om: Röd platta med vit kant och text, analogt med den amerikanska formen.

2.6

Skyltarnas montering är av sekundär betydelse, men standardisering understryker system

och underlättar igenkännande. De runda tavlorna har minst två stolpformer: Med fäste i underkant eller längs överkant. Sistnämnda gör att skylten är placerad 1/2 skyltbredd längre ut mot

vägbanan, men verkar oestetisk. Bör en annan utformning inte säkra båda perspektiv och estetik

för de många skyltarna som präglar våra omgivningar?

3.

FÄRGVAL OCH SAMMANSÄ'ITNING

3.1 Trañkskyltningens färgpraxis bekräftas historiskt-empiriskt av heraldikens

fårgfrekven-ser. Höga värden för vitt och rött och minimalt bruk av grönt karakteriserade också det heraldiska kännetecknet, då det var livsviktigt på Slagfältet: Tabell 1-2. Mönstret går igen i ny heraldik och i skeppsflaggor: Tabell 3-4. Det förklaras endast delvis via färgpsykologin, där en undersökning

bland

21060

personer

ur

olika

folkgrupper

tex

gav

popularitetsföljden:

Blå/röd/grön/violett/orange/gul (Ref. 13). Historiska förhållanden spelar bl a in, analogt med den nationellt betingade användningen av den impopulära gula färgen i den svenska trañkskyltningen.

Tabell 1 (Ref. 14) Tabell 2 (Ref.15) Tabell 3 (Ref. 16) Tabell 4 (Ref. 17)

230 danska medel- 1419 brabantiska 364 moderna tyska 70

skeppssignal-tidsvapen medeltidsvapen kretsvapen flaggor

vit 36,7 % vit 28,0 % vit 23,0 % vit 28,6 %

röd 21,3 % röd 26,6 % röd 22,0 % röd 25,2 %

blå 19,7 % gul 18,2 % gul 21,0 % blå 22,4 %

svart 12,2 % svart 11,7 % blå 15,5 % gul 17,0 %

gul 8,0 % blå 11,2 % svart 13,9 % svart 5,4 %

grön 2,1 % grön 2,4 % grön 4,1 % grön 1,4 %

3.2 Trañkskyltningens färgbruk överensstämmer således med system för kännetecken i

fjär-ran, som inte bara bygger på färgernas popularitet utan även på deras inbördes kontrast. För att säkra kontrastverkan formulerades tidigt den heraldiska huvudregeln att vitt eller gult (silver och guld) alltid ska växla med övriga färger (Ref. 18). Dvs att vitt och gult inte bör gränsa till

varandra och inte de andra färgerna till varandra. Trañkskyltningen uppfyller allt som allt detta

viktiga krav, men det finns vissa undantag:

3.3.1

BLÅTT/RÖTT syns på följande tavlor: B19, C61, 62, 68, D56, E44, 45, 52, 54.

Sam-mansättningen ses i flera nationalflaggor (t ex Kina, Colombia, Ecuador, Venezuela) samt i tre av de annars färgväxlingstrogna skeppssignalflaggorna: Z och - anmärkningsvärt - talet 3 och B, som är den vanligaste bokstaven i Västeuropas språk (Ref. 19). Anses därför i praktiken som accepta-belt - med undantag för

3.3.2 Tvl. B19: Mötande skall hålla tillbaka

Visar liksom A18 och B18 dubbelriktade pilar men är otydligare. Den omtalas i teoriboken (Ref. 20): "... det är klokt att orientera sig kritiskt, när man möter den. Det är inte alltid säkert att de mötande håller tillbaka som de ska". Denna potentiella fara skulle kunna tydliggöras med att omge den röda pilen med en smal, vit rand - som på tvl E18.

3.4 GULT/VITT ses på huvudvägstavlorna B16, B17 och stolpe N41. Används också vid

tåguppehållsignaler 16.1.1, 16.2.1-3, men är emot heraldikens färglag (Ref 21) och dess brist på kontrast fick 1964 Shell att ändra märke (Ref. 22). En svart streck mellan rand och huvudfält skulle hjälpa.

3.5 För trañkfärgerna generellt bör det gälla en anmärkning som framfördes under arbetet

med Norges fylkevapen: "Färgfrågan bör utredas särskilt av teoretiskt och praktiskt färgkunniga, för att stat, fylken och byar m fl ska kunna enas om en gemensam röd färg, en gemensam blå osv" (Ref 23).

4.

FÄRGSYMBOLIK

4.1

Färgernas symbolik är komplicerad och motsatsfylld (Ref. 24), men lättillgängliga

över-sikter ñnns (Ref. 25). Endast få sätt behöver omtalas här, men säkerhetstavlornas färgbetydelser

(Ref. 26) medtages.

SVART/VITT: Knutet till upplysningsförmedling via böcker och press, vilkas användning av

svart/vitt färguttryck tycks påverkas av modernt storstadsliv (Ref. 27). Används i

säkerhetsskylt-ning endast pä förbudstavlor.

BLÅ'IT: Används med samma betydelse på trañk- och säkerhetstavlor: Päbud, upplysning.

GRÖNT: Ljussignalens symbolik är etablerad ("ge grönt ljus", dvs klartecken, grön motsvarighet

till förbudstavlan C19 visar passageriktningen på butiksdörrar). Ett utpräglat exempel på

trañk-mässig okunnighet är dock också knutet till ljussignalen, som på ett italienskt körpropagandafri-märke ses med grönt ljus överst (Ref. 28): Säkerhetstavla: minus fara, nödpassage.

RÖTT: Kärlekens färg, men också blodets och eldens. Varslar därför redan i bibeln om krig, bäl och brand (Ref. 29) och nu för tiden är brandbilar och eldsläckningsanvisningar röda. Användes i folktron som demonbortdrivning (Ref. 30), står i tidig heraldik bl a för grymhet (Ref. 31) och på

franska är färgens heraldiska färguttryck synonymt med ordet för käft, svalg eller gap (Ref. 32).

En färg som kan ge sådana associationer, väcker förstärkt uppmärksamhet - och vid "STOP" an-vänds rött också i både trañk- järnvägs- och säkerhetsskyltning.

GULT: Det utbredda bruket i svensk trafikskyltning och (i en orange nyans) hos danska postvä-sendet (Ref. 33) är historiskt skapat i kungavapnens färger. används på DSB stoppsignaler 16.1.1, 162.1, 162.3, men endast lite i vår biltrañkskyltning: B16, B17, busstavlan E61.2 -samt särskilt vid provisoriska åtgärder. Har som varningsfärg stor betydelse i säkerhetsskylt-ningen.

4.2 Det endast delvisa sammanfallet mellan trañk- och säkerhetsfärgpraxis beror bl a på att

en äldre färgsymbolik yttrar sig trañkmässigt vid användning av nationalfärgen vitt i Danmark och gult i Sverige. De danska röd/vit/svarta trañkvarningstrianglarna avviker därför frän säkerhetsskyltningens: dessa är i gult/svart, som också i djurvärlden anger fara (t ex geting). En enda bottenfärg (gult) i alla varningstrianglar vore kanske principiellt önskvärt? - men också som varningssystemet är nu, verkar det mera överskådligt än t ex de romber, varmed man ut-märker brandfarliga material (Ref. 34).

5. PICTOGRAM

5.1 Den rena, kontrasterande silhuettform som trañkpictogrammen har, ses också i den s k

"heraldiska ytan", en stil som från ca 1930 utvecklades i Norge av förste arkivarie H. Trätteberg

(Ref. 35). Stilen antogs ca 1950 av Sveriges Riksheraldikerämbete och motsvarar tendenser i konst (op-art) och reklam (Ref. 36), som avser maximal tydlighet med ett minimum av verk-ningsmedel - men bara en duktig konstnär kan förenkla så att resultatet blir både entydigt och

vackert. Exempel härpå kan finnas i den nordiska kommunalheraldiken som vid amts- och

stads-gränser ses i trafiken (Ref. 37). Speciellt Finlands (Ref. 38) och Grönlands (Ref. 39) nyskapade

regionalvapens pregnans och estetik bör kunna inspirera vid nybildning eller omteckning av

trañ-kens pictogram.

5.2.1

I motsats till symboler som inte skall ändras, så länge tydningskoden är allmän skall de

trañkmässiga pictogrammen kompletteras och uppdateras för att ständigt likna den verklighet de varnar för (Ref. 40). Ånglokomotivet på A72 är således på gränsen till föråldrat. Bibehålles det ändå, kan det sluta som en symbol - i likhet med t ex posthornet eller kronan som fortfarande uppfyller en funktion, även om det upphört när det gäller fysiska föremål. Valet är inte så lätt!

5.2.2

Tvl A95: Sidovind

Svårigheten med att åskådliggöra vindens riktning ses av att segelbåtsflaggor ofta ritas på fel sätt,

t o m på frimärken (Ref. 41). Vindpåsen är nog det bästa budet (Ref. 42), särskilt med olika tav-lor för höger och väntster sidvind som det visst brukas i Sverige. Detta löser emellertid inte problemet med växlande vindriktning - här kan tavlan kompletteras med en riktig vindpåse, men hur ofta sker det i praktiken? - och ser trafikanterna den?

Många känner dessutom inte till en vindpåse av egen erfarenhet, den är därför som riktningsvi-sare mindre markant än pilen som användes vid alla andra trañkmässiga förhållanden.

Analogt med undertvl. UA51: Halka - kunde man därför utnyttja pilen på en liknande undertavla med texten: Sidovind - en röd pil i ensidig sidovindsriktning och två parallella, motsatta pilar med växlande vindriktning.

6. SYMBOLER

6.1

Sedan handen med ögat (polistecknet) (Ref. 43) försvann från bilnummerplåtar etc (Ref.

44) på 1950-talet och läkarkorset har gått ur bruk, skall ingen av trañksymbolerna förstås utifrån

äldre symbolik.

Anmärkningar till enskilda symboler skall dock bifogas.

6.2.1 UTROPSTECKNET (faran anges på undertavlan) ses på svenska (och några danska)

tavlor ersatt med ett lodrätt, svart streck. Det finns emellertid redan streck på vägmärkestavlan, A43.1-3 och utropstecknet är att föredra: Dels har det gammal hävd, dels används det ständigt i annonser och tecknade serier för att påkalla uppmärksamhet.

6.2.2 PILEN

kan som gammalt krigs- och jaktvapen symbolisera fara (högspänningsblixt på säkerhetstavla) och hastighet (i postväsendets märke) men dess moderna huvudfunktion är riktningsupplysning.

I trañkskyltningen är pilen dock inte bara Vägvisare. Den anger tillika riktning av/för så olika förhållanden som: vägar och körbanor, körning, trafik och utsträckning (C43, UC60.1). Det är endast vindriktning som inte anges med pil (Se: 5.2.2).

Förståelsesvårigheter tycks inträffa först när även begreppet väjningsplikt knyts till pilarna:

Om B18 sägs att den "ofta är vänd upp- och ned av vägarbetarna" (Ref. 45). För att undgå detta skulle man på tavlan till provisorisk uppställning, i den röda kanten kunna sätta texten: MOT

KANTSTEN eller dylikt framför den röda pilen.

Om Bl9 se: 3.3.2.

Förutom den konventionella pilen används en spetsform utan mothullingar. Denna är på vägvis-ningstavlan bred och försedd med text men på vägvisvägvis-ningstavlan A41.1-2, A42.1 och E41 smal, närmast griffelformad. Hår skulle formen ev kunna ändras till allmän pil, analog med informa-tionstavlan.

6.2.3

RÖD VÄNSTER-SNEDSTRECK på förbudstavlor

Förbudsöverstrykningen bör logiskt gå tvärs över tavelñguren men på C22.2, C23, C24.1, C26.l-2 täcker figuren tvärtom strecket fastän den lätt kan ses bakom en överstrykning. Förhål-landet beror kanske på produktionshänsyn (2) men bör rättas då svenska tavlor har korrekt

förhål-lande.

6.2.4 PRÃSTKRAGEN (MARGUERITEN)

är en ny symboli en ny färg: Brun. Har debatterats mycket (Ref. 46). Verkar insatt på

vägvis-ningstavlan i egentlig mening påklistrad. Skall trañkskyltningen målsättning rymma också detta

initiativ, bör symbolen inpassas ordentligt framöver.

6.2.5 TVÄRBJÄLKEN på C19: Infart förbjuden har fallit väl ut (ses på butiksdörrar), men ses i

DSB-regi överlagt med ett pictogram av en man med utbredda, stoppande armar (på perronger).

7. SLUTSATSER

7.1

Trots sin sammansatta karaktär a'r trafikskyltningen iflera avseenden lyckad som

målinriktat informationssystem:

Färgval och -kontrast motsvarar system för fjärridentiñkation t ex klassisk heraldik och Skepps-signalflaggor - och är på några punkter bättre än järnvägsutmärkning.

10

Dock föreslås mindre ändringar av: Bl6-17 (3.4) och B19 (3.3.2). Chansen för meningskonflikt med äldre symbolik är mycket liten (47). Symboliken har genomslagskraft: Används också icke-trañkmässigt.

Trianglarna föreslås lagskyddade mot reklammissbruk och för att bevara deras karaktär av

trafik-symboler (233; 2.4).

Varningstriangeln bör dock ha undertext på medicin (2.3.2). Vamingstrianglar i trafik och säkerhet kan samordnas (4.2).

7.2 Systematiska svårigheterfinns emellertid i:

Väjningspliktstavlorna, som är systemets mest problematiska grupp.

Väjningspliktstavlornas form föreslås göra lika (2.5).

7.3 Förståelsesvårigheter ses vid:

Pilen som är systemets mest komplexa symbol

Mindre ändringar föreslås för B18 (6.2.2), B19 (3.2.2), A41-42, E41 (6.2.2) Vindpåsen A95 (2)

Föreslås kompletterad med en undertavla (5.2.2)

7.4 Inkonsekvenserföreslås rättade i:

Varningstvl.: A72 (pictogram uppdateras (2) (5.2.1)

Varningstvl.: A99 (utropstecken bevaras (6.2.1))

Förbudstavlor: C22.2, C23, C24.1-2, C25.1-2, C26.1-2 (överstrykning (6.2.3)

7.5 Estetiskt-visuella ändringar föreslås för

montering av skyltar (2.6)

11 REFERENSER

1. Ricci, F.M. & Ferrari, C.: Top symbols & trademarks of the world, 1-7; Milano 1973.

2. DSB: Sikkerhedsreglement af 1975

3. Isaer på båker (sømarker opstillet på fast grund). På bøjer etc. efter IALA system A

bru-ges kegler, da formen skal ses fra alle sider. Se fx Grundbog for Orlogsgaster, 4 udg. 1987, s. 280 ff.

4. Hougaard, P.: Dansk pyramide- og obelisk-symbolik; Herald. Tidsskr. V, 1984, s.

154-82. '

5.

Rickert, A.: Uber den Kegel als archetypische Figur and seine symbolischen Aspekte; i:

Symbolon IV; 1964; s. 176-91.

6. Broch, B. m fl.: Ekspedition af lmgemidler; 1986: "Laagemidler, som kan påvirke evnen

til at køre motorkøretøj og betjene maskiner, skal påføres en rød advarselstrekant, hvis lazgen/tandlzegen har anført ønske herom på recepten".

7. Eksempleri : Knak, C: Brandbekaempelse i skibe; 1981; s. 228.

8. Dannet 1989: KMS vejviser 1991.

9. fx på astrolog-fagbladet "Trigon".

10. gul og i en fladere, ligebenet form: Grundbog f. Orlogsg. s. 311.328.

11. Plantevzern uden bivirkninger; udg. av Lab. f. Biavl. m fL; u.å.; s. 6.

12. Herald. Tidsskr. V; 1984; s. 251 og Genealogica & Heraldica; Report of the 16th Inter.

Congr.; 1984; s. 487-88.

13.

Ref. i Pickford, W.W.: Psychology and Visual IEsthetics; 1972; s. 75, 77 (= Eysenck

1941).

14.

Udregn. efter Bouly de Lesdain, L: Les armoiries danoises; Paris 1906.

15. Raneke, J.: Brabant, ett medeltida häroldsområde; Herald. Tidsskr. III; 1970; s. 18.

16. Jäger-Sunstenau, H.:Statistische Heraldik; Arch. Herald. LXXXII; 1968; s. 8.

17. Udregn. efter: Grundbog f. Orlogsg. s. 477-79.

18. Traetteberg, H.: Heraldiske farvelover; Meddel. f. Riksheraldikerämbetet VII; 1938; s.

27-49.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

12

Stälhane, H.: Hemlig skrift, Coder och Chiffrermaskiner; Sth. 1934; s. 263 f. Johansen, H.J.: Køreskolens teoribog til alm. bil; 3. udg.; 1989; s. 163.

(Trzetteberg, H.): Fylkesmerker/Forslag fra Norges Bondelags Fylkesmerkenevnd; Oslo

1930;s.28.

Herald. Tidsskr. II; 1965; s. 62-63 (cf.: sst. VI; 1989; s. 477). som note 21: s. 17.

Skard, S.: The Use of Color in Literature. A Survey of Research; The American

Philo-sophical Society; 1946 - samt Mølbjerg, H.: Farvepoesien; Kbh. 1983.

Aachen, S.T.: Symboler omkring os; Kbh. 1985; s. 33-53 samt Reiser, B.: Noget om

symbolfarver; Kgl. dsk. Kunstakad. 1989.

At-medd. nr 4.11.1: Vejledning om sikkerhedsskiltning; 1986.

Hallar, S.: Synselelementerne i Naturskildringen hos J .P. Jacobsen; 1921; s. 61-63. Eichner-Larsen, I.: Frimeerkerne forteeller; 1970; s. 57 (=Afa 908; 1957).

Nah. 2, 4; Joh. Åb. 6,4 og 12,3.

Johnsson, J.S.W.: Det folkemedicinske Grundlag for N.R. Finsens Rødt Lys Behandling; Dsk. Stud. 1924 s. 135-47.

Dennys, R.: The Heraldic Imagination; Lnd. 1975; s. 47.

Nyrop, Kr.: Gueles. Et Ords Historie; Kgl. D. Vid Selsk.: Hist-ñl. Medd. IV, 4; 1921. Sveriges vägmärken, trañksignaler etc.; Trañksäkerhetsverket 1990; Postvasenet; Hvem-Hvad-Hvor 1956 pl. 8.

som note 7; s. 225.

Cappelen, H.: Tanker om den heraldiske flatestil; Herald. Tidsskr. III; 1970; s. 77-85.

Scheffer, C.: Heraldiken i dag; sst. 11; 1966; s. 180-84.

Padel, I.: Heraldik längs E4:an. Herald. Tidsskr. VI; 1987; 5. 301-5.

(Haikonen. A., red.): Finlands kommunvapen ...; 1970 (cf.: Herald. Tidsskr. III; 1970; s. 72-74 + 2 tavler).

39.

40. 41. 42.

43.

44. 45. 46. 47.

13

Achen, S.T.: Danmarks kommunevåbener; Kbh. 1982; 3. 102-7; originalforslagene

of-fentliggjortiBerl. Tidn. 1/1 1971.

Achen, S.T.: Symboler- hvad er det?; 1986; s. 12-13. som note 28; s. 55-56.

Heraldikkens vindsymbol er et hoved, som blazser en sky ud af munden (Lachenal, L.D. Une curieuse figure: L'image du Venten héraldique; Arch. Herald. Suisses XCI; 1977; s.

53-56); kan ikke bruges ved vekslende vindretning.

Møller, J.8.: Et Polititegn som Amulet; Dsk. Stud. 1937 s. 53-73. Se: Hvem-Hvad-Hvor 1940 s. 346.

som note 20; s. 163.

Ingeniøren nr. 17 & 19 1991.

Uventede reaktioner forekommer faktisk: Tallet 666 er strøget af britiske nummerplader

som djaevelens tal (Det store dyr i Åbenbaringen); Politiken 3/5-91 (forside).

I

_{Faerdselstavler}

Hougaard:Dsk.Trafikskiltn.

A - Advarselstavler E - Oplysningstavler

AêêA "

Mum»- 'U-rm-'w- Lnugnnl cpu-uu .om

-.nme *W A16 A17 A19 A21 ^22 611.1 511.4 511.5 E115 511.7 E113 511.9 ...r-...m (

WW_{A 11} A 15 A18 _{515 E 19} 1 = . _ "MW > ( E /'_mn. - _.M (WW _mugmw .m nu!! w*

Om W nu... GUI-.1 Ian-on. Low-tvn M M i 5171 5172 51 619.3

A23 A26 A27 A31 Å32 A33 A34 A39 7. -r -r ' '

'X' 7 E 16.2 E 15.3 E 16.4 E 16.5 I csqnt, :_*ñ _. \ \ r' _ W 31 ' 4 O * 0% 670 (90 a- la ä ö ' ^ '2 1142.1 A 431 A 43.2 A 43 3 E 22 E zu _ 5 73 523-2 E 213 f_ 'A .. \0 .2.2 4 0 ' ' o t3.5 Mi ' V. Å . _hm .

'WU-l' .up-.u- .um m

UA 43 A 46.1 A .62 gm-'n -Ã--n ,_ ...W ...MM 1... m.. I ' 5215 1 526.2 en W

A71 __ '

.."..."""" ^ (A99+UA71) mm 5431 5..: en, ...r-.1... _ Mum

A74.1 "5 13 12 11 21 22 23 :01.1 5012 W Mun-.ann nun-o.-.M M A 11 r v \ w- . unna-.m ' A 91 A 92 A 96 A 96 7:-" um dm I UM -M J E 63.1 E 03.2 E 63.:! E 03.4 E 63.5 E 63.6 E 63.7 E 63.! __ B -Vigepligtstavler 2;; 227

v Wv

om .m .1 m P---i

gp

»__mw . E...m

I:-414' ...7...

Mhr 'zoom

L . .

'rus

W L- -w--w

Gm

m.

. w

1 d; .11 + 0 11 W Lag; 2 F13 F11.1-F 13.1 'w ...nu 815 »up-w 511 + nu 14 MW 1:11 U511 .17

gr Arhus från ; I Nobvo Hassen: 4 _ _. J: I, ' ' 'I' : *§55 - .1 man, 1.:. lm] Nibe Indusmomaae f B E I I I

' .l 7 r F Il Skagen 94. - FTé'd'e' rrk'sTmE'ü'n'* Säby 41 M - Servicetavler

E5@§@@!!@§§H@

I" 'dig

M11 M12 m M14 " M22 M23 '0124 "'m '00-' M 31 M 32 M 31I32

SE§E§E@E@EQ@

I... 'W g. 0. m M35 M41 _M42i.. . 'M43 MW" M46_{42143 M45} M51 M52 _M57'- M61 M34 N - O - Kant- og baggrundsafmaerkning mm

71 =

A ) ))))) om

:»>:::::

044 W 041.1 042 [I] 045 M .N P11 U-Undertavler 011.1 0112 ' 011: ' 011.4 011.5 011.6 011.7 01m

ua.1 04.1 us.1 us.:

.

m m

.

G G Q ® (b Q m 022 03.2 03.2 ; 5

00211 i 1 _ 03.2 04.2 0 5.2 u 5.4

ha... man... man... cm ._ en.. III-uu b-lu

-0 152 015.3 o 1; o 21 mm 2 o 22 o 23 o 25.. . Uden for vejareal

,1 (mm Verelse

th 00m

., (M manen L Zlmmgr

_ h _ I »M m

i 0 a han han in_ nu a

0 m oas.: nu 0 25.5 025.5 027 o 55 3; m 2

W k'l

S

I

Rungnget 44-. 2630 Tåstrup

AG II til P.Hougaard:Dansk Trafikskiltning i heraldisk og symbolhist. lys

Societas Heraldica Scandinavica

HERALDISK SELSKAB'HERALDISKA SÄLLSKAPET°HERALDISK SELSKAP

Udgivcr af Heraldisk Tidssknjl

Formandcn I Kmscrcrcn / Arkivarcn / Sekrctasrcn / Rcdaktorcn

'

haV e S kole n

E_ F KIRKEBIEKKE-VALLENSBIEK.

.i 'pcSi'fs-og-svømmehal . -. _ft-"utif-

_A

. - _. _4 SUPERMARKED _

"

"__áludalbibliotek

, , , öfrdmaken .- .I ' _

, 1_ .a -""M'il ,

.KI RKEBIEKKE -VALLENSBIEK .

i

A

4 SUPERMARKED

NETDP

f» _ |

LAG III til P.Hpugaard:Dansk Trafikskiltning i heraldisk og symbolhist. lys

lsides annonce fra:Søndagsavisen (region 1) 7/4 1991

..._ ,. ...Lp 5.... .g . ,r -..NA - ...ax iz'.;,«_-,:; An.. __ u. '\ _ 4.-,"46 w<v.mun._ .lg--un Mu-*N' -.,§_M ' .H I A L A _- _ _ A M 0' J

. 'a ' [5

qr . l

.w 1

'I '.. K - i. 7. fq,eagg§'enkgvät *eyä , \ -.»» .l,;.- , AkuK.: 'Ayn' '7 ^'.' A' -- u " .' - L' ". '. ' ' '. i ,_ .- A L'.,q4

' E s'fø ,i ' - o' i - i' '6 ' _ w :JE' _ *ut i v . . . . L' ' ' h _ . ' l u \ 'N \ - m. uk' h ' _ .v4 . " . C 4 S' 'v- *.w' '- -- ...'1' '. -. i . » '- . . H v'. ' ' - A . - IFK.. _..-.l-qpp .lagra. 'L465143'. ^._ M V '0 'X .41' . . ' 1

_ \ .-. 't' mh ; \ da . \ _få. _. 4 s-. *2-2.* \ '-li .' . ' h a '

. as - .gsz-n? *4. vax-rea" 'ai-5.35 : i - i 'e (§1ålwrufçkxl ' ,. -*P.;_«;.$w...* - . A

. " - *av* "nägra-H' ; A-I

. I 5_ ;.meÅ. minä-,...111 I . _04 . 1,1 ' -- ..ø< .UL L. '.a_-.. . . A . . 15"'1- wr.-7'$.°'«'. s: 2-: '.4' - i'_.-_;'s;-io:§'.5" ' \ 'Air 'g' ' \ ' ' 95.1' . .A nu. .. _O n-.Å . .. .z-g_ .l ._ --' " O ' . . 1. e 4 ;I ; M 1 -; 1 " V . :-* . . . 4 0 -0 kk _ :\

,.

*äa

!0.A ; L z 1 . J .' . ,, J o . b . . . -. ' 4 . . . .-_ ;I'"l F3 *4 r 9: . . fl '. 'en ' ' 1' Ö :1 '1..V)h *m1.vi ' .1:;4521 ' " '-2 121_{;" i.} ' . W :. . . I i 'l' 4-5997 A ' I .' :; exf'rf'., .. i A ' * tr v 45-. ;l '532-72 ä* -1 7 Si'

I' symbolel:

r _ \ 'a' ' .i _. :_. .155. 2:* ..v _ v - . " '- I..J'f'-'."Hrf'

WWW Mein Den omvendlc trekant imGloslmp Cykelimporler lcgn på, el herkø ren cykl; '

:bast helårscykel med Kavlar-dcek Rust/n'_. E dcr aldrig har han. og heller aldrig får den mindste smule bøvl med sin cykel. -' _r

delpmd og cotlerlcss krank ?brpedo J-gear. _. Cyklen er valg! blandt 1100 andre iVeslcgnens slorsle udvalg. Farven er den 81

. 2.995,0. ?bipedo 5-gear. Kr. 3.340,- : rigtige. og den pcrsonlige. laglige beljcning betyder. al cyklen 100% opfylder nelop *3

' . = . , dcnnc cyklists behov. .5.4.3 h

' ' ' . ' * Prisen var også den helt rigtige - og den inkluderede både garantier og to

. ellersyn. la,der iulgle ovenikobel en 100 kroner: ma-kqpon med lil hiemlrans

elden nye cykel. 4 v ' '- . .. _

'. 'Ranger cyklen med tiden lil ct besog hos en riglig cykelsmed - måske bare forat; m I

'_ få monteret lidt praktisk tilbehor fra Glostrup Cykelimporu store udvalg - så har vrerk

. ' :ledet åbenl fra 'I morgen. Så cyklen kan alleveres på vei til arbeidet. r- Lfg-"g 35.555!?

.. ' Det kalder vi problemfri cykling hos Glostrup Cykelimport - og det er en Iorskel -"_

dcrkan market' 'c ?9 l. ..

i i _. .