Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete, 15 hp | Specialpedagogprogrammet 90 hp Vårterminen 2021 | ISRN LIU-IBL/SPPED-A-21/39-SE
Överlämning från grundskola
till gymnasieskola
- En analys av kommuners organisering av
överlämningsprocessen vid byte av skolform
_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Handover from Primary School to Upper Secondary School
- An Analysis of Municipalities’ Organization of the Handover
Process When Changing School Form
Cecilia Asplid
Melinda Blombäck
Handledare: Mathilda Hallberg Examinator: Fredrik Alm
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping 013-28 10 00, www.liu.se
Sammanfattning
När en elev övergår från en skolform till en annan skolform ska den avlämnade skolenheten skyndsamt överlämna den dokumentation som underlättar och gynnar elevens fortsatta lärande. Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är komplex som visar på behov av samarbete, tydliga rutiner och en innehållsrik dokumentation. Viktig information behöver överföras för att säkerställa att elever i behov av stöd fortsättningsvis får de förutsättningar eleven har rätt till.
Studien syftar till att undersöka hur kommuner organiserar överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan på huvudmannanivå. Forskningen är av kvalitativ karaktär där
semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från kommunerna i studien. Som komplement till intervjuerna har kommunernas riktlinjer och rutiner bearbetats och använts i forskningen. Tidigare forskning, empiriskt underlag från intervjuer och
kompletterande material har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av tematisk analys.
Elever i behov av stöd är extra sårbara vid skolövergångar. Studien visar att
överlämningsprocessen är viktig då den åskådliggör kontexten runt eleven och bistår mottagande skola att knyta an till ett unisont förhållningssätt och gemensamt
samverkanssystem. Vidare framkommer att överlämningsprocessen mellan grundskolan och gymnasieskolan kan fungera som samverkan mellan olika skolformer och professioner som strävar mot samma mål för eleven. Utvecklingsområden som framkommer i studien är överlämningen mellan kommunala och fristående skolor samt att det finns ett behov av att dokumentationen följer eleven oavsett när eller hur många gånger en elev byter skola.
Konklusionen i studien är att det finns ett behov och önskemål att generera en tydlig och effektiv process utifrån eleven förutsättningar och fortsatta progression. När elever är involverade i överlämningsprocessen och dokumentationens innehåll visar det på att övergången upplevs framgångsrik.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 2
3. Bakgrund ... 2
3.1 Pedagogisk dokumentation och stödinsatser ... 2
3.2 Elever i behov av stöd ... 3
3.3 Styrdokument ... 3
4. Tidigare forskning ... 6
4.1 Skolövergångens påverkan för elever i behov av stöd ... 6
4.2 Socioekonomi och kön ... 8 4.3 Elevinflytande är en framgångsfaktor ... 9 5. Teoretiska perspektiv ... 11 5.1 Centrala begrepp ... 12 5.1.1 Samverkan ... 13 5.1.2 Kommunikation ... 13 5.1.3 Likvärdighet ... 14 5.1.4 Elevinflytande... 14
6. Metod och material ... 15
6.1 Avgränsningar ... 15
6.2 Material ... 16
6.3 Kvalitativ intervju ... 17
6.4 Urval och genomförande ... 17
6.5 Kvalitativ dataanalys ... 19
6.5.1 Tematisk Analys ... 19
6.6 Etiska ställningstaganden och forskningsetiska principer ... 21
6.7 Metoddiskussion ... 22
7. Resultat ... 23
7.1 Process ... 23
7.1.1 Syfte och motiveringar ... 23
7.1.2 Skriftlig och muntlig överlämning ... 24
7.1.4 Ett komplext arbete ... 26
7.2 Dokumentation ... 27
7.2.1 Digitala system och pappersdokument ... 27
7.2.2 Svårigheter ... 28
7.2.3 Elevers inflytande över dokumentationen ... 30
7.3 Sammanfattning av resultat ... 31
8. Diskussion ... 33
8.1 Hur kommuner organiserar överlämningen ... 33
8.2 Överlämningens innehåll ... 34
8.3 Hinder och möjligheter vid överlämningsprocessen ... 35
8.4 Framtida forskning ... 36
9. Referenser ... 37
1
1. Inledning
De flesta elever som avslutar grundskolan väljer att fortsätt sina studier inom
gymnasieskolan, även om denna skolform är frivillig. Gymnasieskolan ska bemöta alla elevers olika behov och förutsättningar i den dagliga verksamheten. Ett sätt att möjliggöra detta är en organiserad överlämning mellan grundskolan och gymnasieskolan. Tydliga rutiner och en innehållsrik dokumentation kan öka möjligheten för en fungerande överlämning. Mottagande gymnasieskola ska uppmärksamma och klargöra elevers behov av särskilt stöd samt följa upp och utvärdera vidtagna åtgärder (Runström Nilsson, 2017).
Vid övergångar och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan, eller inom samma skolform, ska den avlämnade skolformen överlämna det material som underlättar övergången och det som är betydelsefullt för elevens fortsatta skolgång (SFS 2010:800). Den mottagande gymnasieskolan ska skyndsamt informera den avlämnade grundskolan om att eleven är mottagen, om det inte är överflödigt för gymnasieskolan att göra det (SFS 2018:1098).
Om eleven har haft extra anpassningar, särskilt stöd eller om det finns ett upprättat åtgärdsprogram kan den avlämnade grundskolan behöva lämna dessa uppgifter till den mottagande gymnasieskolan. I förekommande fall kan det vara relevant att även lämna över utredningen som ligger till grund för det upprättade åtgärdsprogrammet (Skolverket, 2020a). Det är viktigt att dokumentera och lämna över information om stödinsatser kring elevens kunskapsutveckling, studieresultat och elevens totala studiegång i grundskolan. Om eleven byter skola under pågående läsår och betyg inte har hunnit uppnås behöver den avlämnade skolan informera om undervisningsinnehållet i de olika ämnena (Skolverket, 2020a). Den avlämnade skolan behöver göra en bedömning om de uppgifter som ska överlämnas omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är att det kan finnas sekretessgränser mellan olika verksamheter såsom skolor i olika kommuner samt
verksamheter som är inordnade under olika nämnder (Skolverket, 2020a).
Skolans uppdrag kring övergångar och dess överlämningar, är ett intressant och angeläget forskningsområde då antalet elever med ett dokumenterat stödbehov har ökat. Föreliggande studie har genomförts för att få ökade kunskaper om hur kommuner organiserar
2
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att öka kunskapen om överlämningsprocessen vid byte av skolform. Detta görs genom att granska hur överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan organiseras på huvudmannanivå. Alla skolor bör vid behov lämna över relevant, aktuell och likvärdig information till elevens nya skola i ett försök att säkerhetsställa elevens fortsatta lärande och progression. I de fall överlämning behövs är alla kommuner ansvariga på
huvudmannanivå för att se till att en överlämningsprocess genomförs. För att svara mot syftet har följande frågeställningar formulerats:
Hur arbetar kommuner med överlämningen mellan två skolformer? Hur har huvudman tolkat vad överlämningen ska innehålla?
Vilka hinder och möjligheter kan ses vid en överlämningsprocess?
3. Bakgrund
I det här avsnittet behandlas pedagogisk dokumentation och stödinsatser, skolans ansvar för elever i behov av stöd samt information om Skolverkets riktlinjer och delar om vad som står i Skollagen kring skolans uppdrag.
3.1 Pedagogisk dokumentation och stödinsatser
Betyg, extra anpassningar, utredningar kring behov av särskilt stöd, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP gäller för elever i årskurs 1 - 5) är den pedagogiska dokumentation som skolan är skyldig att sammanställa. När elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i grundskolans kursplan ska eleven erbjudas stöd som finns i form av extra anpassningar och särskilt stöd (Jakobsson & Nilsson, 2019). Extra anpassningar ges till elever i den ordinarie undervisningen exempelvis i form av anpassat läromedel, hjälp med att
komma igång med arbetet eller hjälp med att strukturera skolarbetet. Inom ramen för extra anpassningar kan även kortare specialpedagogiska insatser ingå (upp till två månader). De extra anpassningarna ska dokumenteras i elevens IUP eller i annat dokument för elever som når kunskapsmålen. Om de extra anpassningarna inte har gett avsedd effekt ska särskilt stöd erbjudas eleven (Jakobsson & Nilsson, 2019). Rektor har ansvaret för att en utredning genomförs skyndsamt som ska dokumenteras i två steg; kartläggning och bedömning av ett eventuellt behov av särskilt stöd. Om det finns ett konstaterat stödbehov ska ett
åtgärdsprogram upprättas där elevens progression i riktning mot kunskapsmålen ska
dokumenteras. I de fall där ett åtgärdsprogram inte behöver upprättas ska beslutet motiveras och skriftligt dokumenteras. När ett åtgärdsprogram upprättas ska eleven och elevens
3
vårdnadshavare ges möjlighet att medverka. Både IUP och åtgärdsprogram ska kontinuerligt följas upp och utvärderas och dess innehåll ska dokumenteras utan sekretessbelagda
uppgifter. Genom hela processen är det betydelsefullt att en samverkan genomförs mellan elev, vårdnadshavare och elevhälsan (Jakobsson & Nilsson, 2019).
3.2 Elever i behov av stöd
Skolan har ett speciellt ansvar för elever som av olika anledningar riskerar att få svårigheter. Elevers svårigheter behöver uppmärksammas på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Enligt gällande styrdokument ska elever erbjudas stöd utifrån individuella behov samt
erbjudas en stödjande och utvecklande lärmiljö för att förebygga och motverka att svårigheter uppkommer i skolan (Jakobsson & Nilsson, 2019). Elever ska i den mån det är möjligt ges stöd inom den klass eller grupp de tillhör. Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska det
möjliggöras att ge elever stöd i en särskild undervisningsgrupp. Skolans utveckling och synen på elevers svårigheter har förändrats över tid. Från att orsaker till svårigheter söktes hos den enskilde individen till att anledningar på grund av svårigheter bör sökas i hela skolmiljön, i sociala sammanhang och i samhällets omgivning. Specialpedagogiska insatser har
reformerats från att vara organisatoriskt segregerande med individinriktade insatser till att stödåtgärderna integreras inom den ordinära undervisningen (Jakobsson & Nilsson, 2019).
3.3 Styrdokument
År 2018 genomfördes en lagändring i skollagen som förtydligade skolans skyldighet när det gäller överlämnande av information för elever som byter skolform. Enligt lagen ska den avlämnade skolan förmedla uppgifter till elevens nya skola under vissa förutsättningar. Det finns en skyldighet att lämna över uppgifter när en elev byter skolenhet inom samma skolform eller byter skolform. Först efter att ett beslut om skolplacering eller antagning är taget ska informationen lämnas över eftersom informationen inte ska ligga till grund när man fattar beslut om urval inför skolplacering eller antagning (Skolverket, 2020a). Bakgrunden till lagändringen kan ses i regeringsproposition En gymnasieutbildning för alla (2018) där det konstateras “hur en bristfällig överlämning av relevanta uppgifter kan innebära att viktig kunskap som en skola har om elever och som skulle kunna hjälpa eleverna att lyckas i sina fortsatta studier inte tas tillvara. Det påverkar i synnerhet elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd“ (s.51). Exempel på vad elever kan gå miste om är fysiska eller pedagogiska anpassningar eller att de inte bli bemötta på ett adekvat sätt. En dålig start i en ny skolform, t.ex. gymnasieskolan, kan försämra elevernas förutsättningar att nå
4
I Skolinspektionens rapport, Övergångar – Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7 (2018) framgår att styrningen av övergångar på både skolnivå och huvudmannanivå inte är tillfredsställande. Det konstateras bland annat att skolorna har svårigheter att organisera elevens kontinuitet och progression. Hemkommunen och huvudmännen behöver generellt ta ett större ansvar för elevers övergång oavsett skolform genom att upprätta tydliga rutiner. Även om huvudmannen bör ta ett större ansvar är det fortfarande rektorn som har
huvudansvaret och ska leda och samordna det pedagogiska arbetet vid övergången inom och mellan skolformerna (Skolinspektionen, 2018). Ett annat resultat som framkommer i
rapporten är betydelsen av att systematisera överlämningen genom digitala system (Skolinspektionen, 2018).
Skolverket (2020a) förtydligar att syftet med dokumentationen är att ge mottagande skola tillräcklig och relevant information för att säkerställa att det sker en progression i elevernas kunskapsinhämtning. Dokumentationen har även stor betydelse för att barn och elever i behov av särskilt stöd ska få anpassningar och rätt typ av stöd. I skollagen finns krav på
dokumentation för exempelvis resultat från uppföljning av tidiga stödinsatser inom ramen för läsa-skriva-räkna-garantin, individuella utvecklingsplaner, utredningar för att bedöma elevers stödbehov, åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång och individuella studieplaner för nyanlända elever (SFS 2010:800).
För att ge exempel på vilken typ av dokumentation som ska vara inkluderad i överlämningar hänvisar Skolverket (2020a) till proposition En gymnasieutbildning för alla (2017/18:183) och de exempel som ges där. De exempel som ges är som tidigare nämnt dokumentation om stödinsatser för de elever som har haft stöd under sin tidigare skolgång såsom extra
anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, särskilt stöd, tidigare
åtgärdsprogram, relevanta utredningar, kunskapsutveckling och studieresultat. Propositionen (2018) ger även exempel på relevant dokumentation som stöttar elever som av olika skäl behöver särskild utmaning och stimulans i undervisningen, t.ex. särskilt begåvade elever för att så långt som möjligt stärka elevens progression (s.61). Även information om åtgärder som har vidtagits för att förhindra problematisk frånvaro ska bifogas (s.62).
Olika skolformer, skolor, professioner och personer behöver samverka för att en överlämningsprocess ska bli framgångsrik. För att lyckas med samverkan kring överlämningsprocessen bör skolledningen ge mandat och resurser, samt fråga efter
5
samverka mellan och inom skolformer, vidare bör rektorn ge personalen förutsättningar att genomföra de samtal som behövs. Skolan bör skapa en tydlig struktur och ansvarsfördelning vid övergångar samt tydliggöra hur samverkan ska bedrivas (Skolverket, 2020a).
Skolverket menar att skolan behöver digitala verktyg och tjänster som är ändamålsenliga, behovsanpassade och lätta att använda. Det behövs en IT-miljö där olika system, tjänster och verktyg samspelar. Det är viktigt att verksamheten har en god dialog med IT-avdelningen om behoven av IT-stöd så att de system som implementeras på bästa sätt stödjer verksamheten (Skolverket, 2021c).
Enligt svensk skollag är det skolans uppdrag att fortlöpande informera vårdnadshavaren om elevens utveckling (Skollagen, 3 kap 4 §). Samverkan med hemmet ska bland annat ske genom återkommande utvecklingssamtal och vid utredning och åtgärder i samband med ordningsfrågor samt vid upprättande av åtgärdsprogram (ibid. 5 kap 11–16, 23 § 3 kap 9 §). Vårdnadshavaren ska också erbjudas möjlighet till samråd och inflytande över utbildningen samt deltagande i skolans kvalitetsarbete (ibid. 4 kap 4, 12, 13 §). Föräldrar och
vårdnadshavare kan anmäla skolor till Skolinspektionen om skolan inte fullgjort sina skyldigheter (Skolverket, 2020b).
6
4. Tidigare forskning
I det följande kommer både svensk och internationell forskning som är relevant för studien att presenteras. Först introduceras studier kring skolövergångens påverkan för elever i behov av stöd, vidare presenteras studier som belyser kön och socioekonomiska faktorers påverkan på övergången för att avslutas med studier om elevers inflytande som framgångsfaktor.
4.1 Skolövergångens påverkan för elever i behov av stöd
Vid en skolövergång är överlämningen och dess innehåll extra viktigt för att elever i behov av stöd ska uppleva skolgången positiv. Att byta skola som tonåring kan vara utmanande och påverkar utvecklingen för alla elever, eftersom de ofta är inne i en period av biologiska, emotionella och psykologiska förändringar. Aldosiry, Alharbi, & Alrusaiyes (2021) har forskat i hur övergången är för elever i behov av stöd och fann att det är extra krävande vid övergångar för elever i behov av stöd. En av anledningarna är att det tar längre tid att anpassa sig till förändringar. Detta överensstämmer med Knesting, Hokanson, & Waldrons studie (2008) som har undersökt hur det fungerar för elever med lätt funktionsnedsättning att byta skolform. Studien visar hur elever med någon form av funktionsnedsättning, som är i behov av stöd, har det mer utmanande än andra jämnåriga när det kommer till att genomföra skolövergången framgångsrikt (Knesting, Hokanson, & Waldrons, 2008).
Skolövergång från grundskola till gymnasieskola ställer högre krav på eleverna än tidigare eftersom gymnasieskolan är en skolform innehållande kurser som ska avslutas under en kort tidsperiod. Studier visar att elever med någon form av funktionsnedsättning finner det svårare än sina jämnåriga att klara av nya sociala relationer och att nå måluppfyllelse utan något akademiskt och/eller socialt stöd (Knesting, Hokanson, & Waldron, 2008).
Av de elever som är i behov av stöd så är elever med autismextra sårbara vid skolövergångar eftersom de upplever det utmanande att lyckas akademiskt, att passa in i sociala sammanhang och att övergången är mentalt påfrestande (Hebron, 2018). Hebron (2018) fann i sin studie att elever med autism har svårare att knyta an till sin nya skola jämfört med elever utan autism, även om de också ofta hade det utmanade till en början. Forskning visar att elever med autism upplever svårigheter vid inkludering och psykiskt mående än sina jämnåriga klasskompisar. Elever med autism visar tecken på svårigheter med sociala relationer, att lyckas med studier och problem med sin mentala hälsa, vilket bidrar till att elever med autism får det svårare att knyta an till nya skolor och att känna sig inkluderade. Hebron (2018) menar att rutiner som gynnar skolanknytning och som får elever att känna sig inkluderade och sedda är av yttersta vikt för att elever med autism ska klara av skolövergångar på ett framgångsrikt sätt. Hebrons
7
studie (2018) visar vikten av rätt organisation och stöttning för elever med autism så att skolövergången blir framgångsrik.
Elever i behov av stöd i skolan är en heterogen grupp med komplexa och individuella behov av stöttning som det behövs ta individuell hänsyn till (Hughes, Banks & Terras, 2013). Elever med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för mobbning och det är 50 % större risk att de hoppar av skolan (Hughes, Banks & Terras, 2013). I den heterogena gruppen av elever i behov av stöd finns en blandning av individer. Det kan vara elever med
funktionsnedsättning, elever med NPF-diagnoser eller elever med problematisk skolfrånvaro. Skolövergångar och skolgång kan bli framgångsrik för dessa elever om individuella risk- och framgångsfaktorer tas i beaktning när stöttning planeras (Hughes, Banks & Terras, 2013). Maras & Avelings studie (2006) visar att till skillnad från elever utan behov av stöd fungerar det inte med generell stöttning, till exempel faddersystem för elever i behov av stöd, speciellt för elever med autism. Det visar sig att elever som är i behov av stöd behöver en mer
individuellt anpassad stöttning än sina jämnåriga för att klara av att byta skola på ett positivt sätt (Maras & Aveling, 2006).
En individuell organisering av rutiner som stöttar elever vid skolövergångar är en framgångsfaktor för elever i behov av stöd (Aldosiry, Alharbi, & Alrusaiyes, 2021). För elever i behov av stöd krävs ett fortsatt och kontinuerligt stöd under hela skolgången. Vilket skiljer sig från elever utan stödbehov som endast behöver insatser vid skolövergångar (Letrello & Miles, 2003). Aldosiry, Alharbi, & Alrusaiyes´s (2021) forskning om praktiska rutiner vid överlämningar för elever i behov av stöd beskriver hur sårbara elever i behov av stöd är vid skolövergångar och hur viktigt det är med rätt sorts rutiner vid skolövergångar. Elever i behov av stöd kräver mer stöttning än andra elever för att kunna anpassa sig i nya skolmiljöer på ett bra sätt. Skolövergångar är kritiska och om en skolövergång upplevs negativt för eleven påverkar det senare studier, utveckling och mående negativt (Aldosiry, Alharbi, & Alrusaiyes, 2021). En framgångsfaktor är att det behövs skriftlig information som överlämnas till de nya skolorna för att kunna ge rätt stöd och även att praktiska rutiner skapas på mottagande skola som är anpassade individuellt för elever i behov av stöttning (Aldosiry, Alharbi, & Alrusaiyes, 2021).
Skolor behöver skapa rutiner som innehåller sociala interaktioner och främjar det sociala samspelet för elever som börjar i nya skolor (Letrello & Miles, 2003). I studien (Letrello & Miles, 2003) beskriver elever som blivit inkluderade i aktivitetsinvolvering en mer positiv
8
skolövergång än de som inte varit med i de socialt främjande aktiviteterna. Elever visar sig ha en större förmåga att hantera övergången från grundskolan till gymnasieskolan om de ingår i aktivitetsinvolvering innan de börjar i den nya skolan (Letrello & Miles, 2003). I studien framkom även att det är mer komplext och sårbart för elever i behov av stöd med
skolövergångar. En inkluderande organisation av skolövergång gör så att elever på ett positivt sätt kan förberedas och lättare bli inkluderade. Genom sociala interaktioner, såsom att besöka framtida skolor och vara med i sociala sammanhang skapar en känsla av att vara inkluderad (Letrello & Miles, 2003).
4.2 Socioekonomi och kön
Det är flera faktorer som påverkar hur övergången mellan skolformer blir för elever i behov av särskilt stöd. Studier visar hur sårbara elever i behov av stöd är när det kommer till att byta skola och skolform. McCoy, Shevlin & Rose (2019) fann att även kön och socioekonomiska faktorer påverkade utgången. I studien framkom att flickor och elever från svåra
socioekonomiska förhållanden upplevde övergångar mer problematiska än sina
klasskompisar. De tre grupper som var sårbara i skolövergångar var elever i behov av stöd, flickor och elever från svag socioekonomisk bakgrund. Elever i behov av stöd visade sig vara mest sårbara och visar tydligt att de behöver kontinuerligt fortsatt stöd, även flickor och de elever som befinner dig i en sårbar socioekonomisk situation visar att de är känsliga för skolövergångar och är sårbara (McCoy, Shevlin & Rose, 2019).
Johanna Mellén (2021) har forskat om hur socioekonomi och kön påverkar vilka skolval elever gör inför sina val av gymnasieprogram. Melléns (2021) studie visar att elever från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan elever med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Vidare väljer flickor breda högskoleförberedande program eller omsorgsinriktade yrkesprogram, medan pojkar väljer mer tekniskt orienterade utbildningar. Mellén (2021) diskuterar att svensk gymnasiepolitik behöver ifrågasätta den nuvarande utbildningsorganisationen som bär med sig sociala skillnader. Mellén (2021) menar att synen på utbildning har förändrats över tid och det bör synas i diskussionen om differentiering och vem utbildning är menad för. Frågan ställs om det är “fruktbart att
fortsätta söka efter dem som inte befinner sig inom ett värdesatt område, utan istället utforska varför dessa områden positioneras som värdefulla” (Mellén, 2021, s.125). Mellén (2021) poängterar i sin slutdiskussion att inte enbart analyser av diskurs, eller enbart storskaliga analyser räcker, utan att i gränssnittet mellan olika ansatser blir det möjligt att se alternativa vägar.
9
4.3 Elevinflytande är en framgångsfaktor
Möllås (2009) skriver i sin avhandling att behovet av individuella stödåtgärder kan minska om verksamheten realiserar förändringar i sin organisation kring undervisningens
genomförande och innehåll. Det är viktigt hur inkluderings- och exkluderingsprocessen tar sig uttryck i skolpraktiken för att eleven ska känna sig delaktig. Genom kontinuerlig kommunikation och interaktion med pedagoger blir eleven påtagligt mer delaktig i
lärandeprocessen och dess kontext, vilket gynnar elevens skolgång inom gymnasiet (Möllås, 2009). Vid en lång väntan på att åtgärder ska sättas in vid en övergång från grundskolan till gymnasieskolan underhålls exkluderingsprocessen för eleven. I Möllås (2009) avhandling lyfts tre formella kontexter som ska ha en stödjande och förebyggande funktion, vilka är överlämningskonferenser, elevvårdsteamsmöten och elevgenomgångar. Resultatet av studien visar att om det tar lång tid att sätta in åtgärder blir överlämningen verkningslös även om mycket tid avsätts till förberedelser och genomförande av konferenser och
elevvårdsteamsmöten. Den information som har lämnats har varit begränsad oavsett övergångskontext (Möllås, 2009).
Bunn & Boesley (2019) genomförde en intervention i England där elever tillsammans med skolpersonal utvecklade ett dokumentationsverktyg för skolövergångar. Verktyget kallas My
New School och används på flertalet skolor vid övergången från grundskolan till
gymnasieskolan. De elever som var med i forskningsprojektet var elever i behov av stöd och var vid övergångar påverkade både fysiskt och psykiskt av förändringar (Bunn & Boesley, 2019). För att övergångar ska bli framgångsrika involveras elever för att skapa nya rutiner i skolans organisation. Elever får vara delaktiga genom deras egen
överlämningsdokumentation i My New School, där önskemål, loggbok och planering kring deras skolövergång skrivs av eleven (Bunn & Boesley, 2019).
I en studie från Chesterfield, Missouri, framgår att de elever som ingår i en social interaktion och aktivitetsinvolvering har en större förmåga att hantera övergången från grundskolan till gymnasieskolan oavsett inlärningssvårigheter eller inte. I studien undersöktes elever med inlärningssvårigheter jämsides med elever utan inlärningssvårigheter där syftet var att undersöka på vilka sätt som gynnar de båda gruppernas övergång till gymnasieskolan (Letrello & Miles, 2003). Vikten av elevers inflytande i planering för elever i behov av stöd är tung och behöver aktivt uppmuntras (Letrello & Miles, 2003). När elever i behov av stöd är delaktiga i planering av sitt stöd visar det sig att de har en större förmåga att hantera
10
Thurlow, Wu, LaVelle och Davenport (2012) har undersökt vilka samband som kan ses när elever i behov av stöd är med i planering av stöd inför en skolövergång. Elevernas
självförtroende var förhållandevis lågt när de träffade skolpersonal för att bestämma sina utbildningsmål och eleverna hade svårigheter att uttrycka sina önskemål och intressen. Johnson et al. (2012) diskuterar att det således inte räcker med att elever i behov av stöd närvarar vid planeringsmöten inför deras övergång till en annan skolform utan de behöver även känna sig inkluderade och medvetet medverka i sin planering inför framtida studier.
En organisation som består av noga planering, centrering och inkludering av eleven skapar en fungerande övergångsprocess (Richter, Popa-Roch & Clément, 2019). När elevens styrka och utmaningar tas hänsyn till och när eleven får påverka innehållet i överlämningen skapas de bästa förutsättningarna. Resultatet innebär att eleven får vara med och påverka processen vilket genererar en organisation där elevens röst blir hörd och elevens komplexa och individuella behov tydliggörs (Richter, Popa-Roch & Clément, 2019).
Sammanfattningsvis framhålls i tidigare forskning att skolövergången påverkar alla elever i olika grad men har störst inverkan och är en större utmaning för elever i behov av stöd. Forskning visar att om överlämningen individanpassas och framgångsfaktorer beaktas kan övergången upplevas positiv i större utsträckning. I studier framkommer att elevinflytande påverkar elevens känsla av delaktighet i inkluderingsprocessen. Vidare visar forskning att elevens gymnasieval påverkas av socioekonomi och kön.
11
5. Teoretiska perspektiv
I studien används ett systemteoretiskt perspektiv för att få en helhetsbild över
överlämningsprocessen som utgår från Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori. I systemteorin identifieras fyra system som påverkar elevens utveckling där varje system ger upphov till roller, normer och regler. Bronfenbrenners teorier är komplexa men kan i en enklare form användas för att öka förståelsen om hur samverkan mellan systemen kan ske på ett sätt som utvecklar eleven snarare än hindrar utvecklingen (Skolverket, 2020b). I ett systemteoretiskt perspektiv blir kommunikationen mellan individer i olika system viktigt för att kunna stötta eleven på rätt sätt då det enligt det systemteoretiska perspektivet finns ett ömsesidigt beroende mellan individ och omvärld (Öquist, 2008). I det systemteoretiska perspektivet ses varje individ som en del i ett större sammanhang, till skillnad från de teoretiska perspektiven som utgår från ett individcentrerat perspektiv. Utifrån det systemteoretiska perspektivet kan en förståelse uppnås för hur en organisation och kommunikation är uppbyggd.
Enligt det systemteoretiska perspektivet är individer omgärdade av system i olika nivåer av som kan den påverka den enskilda individen (Öquist, 2018). I det systemteoretiska
perspektivet påverkar och påverkas individer, grupper och organisationer av varandra på olika nivåer. Individen bör ses utifrån ett helhelhetsperspektiv då händelser i det ena systemet kan påverka övriga delar av systemen (Öquist, 2018). Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kan ett framgångsrikt sätt att arbeta förebyggande vara, att försöka se kopplingar till de olika nivåer av system eleven ingår i och hur dessa kan skapa möjligheter för eleven.
När två system kommunicerar med varandra vid ett utbyte av information blir samverkan viktig i det systemteoretiska perspektivet då det finns det möjlighet att föra över samlad kunskap (Öquist, 2018). Överlämningsprocessen kan vara en möjlighet till ökad kunskap om eleven för mottagaren om kommunikation sker och samlad information delas. För att
tydliggöra de system som omringar eleven redovisas en kortare sammanfattning av Bronfenbrenners (1979) fyra olika system.
Mikrosystemet Det system som befinner sig allra närmast en elev i utveckling och faktorer
som direkt påverkar dess utveckling är Mikrosystemet. Faktorer som påverkar kan till exempel vara klassrummet och hur samspelet är mellan eleven och läraren. Elevens biologiska förutsättningar räknas också hit.
12
Mesosystemet I Mesosystemet finns kopplingen mellan de olika mikrosystemen. I skolans
värld kan det vara vårdnadshavarens relation till barnets klasskompisar, vårdnadshavares koppling till lärare och kopplingar till andra vårdnadshavare. Bronfenbrenner argumenterar att hurdana kopplingarna är mellan vårdnadshavare och skola kan påverka elevens förmåga att läsa, såsom upplägget på undervisningen (Bronfenbrenner, 1979).
Exosystemet I Exosystemet finns de miljöer som eleven oftast inte har direkt kontakt med,
men som trots det direkt kan påverka dess utveckling. Det kan vara insatser utförda av Socialförvaltningen eller att en vårdnadshavare blir arbetslös. Även om eleven inte är i direkt kontakt med miljön så kan påverkan ändå vara mycket stark.
Makrosystemet I Makrosystemet finns de kulturer och ideologier som finns i det samhälle
som individen växer upp i och som genomsyrar de tre tidigare systemen. Subkulturer, industrialisering, demokrati, fattigdom, etnicitet, socioekonomisk status och kulturella uppfattningar kommer att påverka elevens utveckling. Här kan till exempel skollagen räknas in och hur den påverkar alla system.
Bilden nedan förklarar hur de olika systemen omger och förhåller sig till eleven.
Figur 1. Modell över de olika system som omger och förhåller sig till eleven med Mikrosystemet närmast eleven och Makrosystemet längst ifrån. (Skolverket, 2020b).
5.1 Centrala begrepp
I studien är begreppen samverkan, kommunikation, likvärdighet och elevinflytande centrala för att tolka och förstå det insamlade materialet.
13 5.1.1 Samverkan
I överlämningsprocessen, men även i andra skolsituationer är samverkan betydelsefull oavsett det gäller mellan elev och lärare, mellan skolans personal, mellan hemmet och skolan eller mellan samarbetspartners från andra verksamheter t.ex. hälso- och sjukvård/habilitering. Behovet av samverkan utökas för elever i behov av särskilt stöd, elever med
funktionsvariationer och för elever med diagnoser (Jakobsson & Nilsson, 2019). Den främsta samarbetspartnern som lotsar eleven vidare inom elevhälsan är oftast specialpedagogen eller specialläraren. Samverkan mellan olika samhällsinstitutioner, så som sjukvård, socialtjänst och skola, är viktigt utifrån barns och elevers livssituation. För att alla samverkande parter ska känna delaktighet är kommunikationens form, karaktär och innehåll samt maktrelationer och ansvarsfördelning viktiga aspekter vid planering och genomförande av samverkan (Jakobsson & Lundgren, 2018). Överlämningen mellan avlämnande skola och mottagande skola kan skapa möjlighet till samverkan för skolans förebyggande arbete om de får tillgång till relevant information.
5.1.2 Kommunikation
Överlämningsprocessen kan möjliggöra kommunikation mellan olika parter och vara en central del då information på olika sätt ska kommuniceras. Kommunikation kan vara ett verktyg eller instrument som används i egenskap av att förmedla tankar, känslor och avsikter. Beroende på vår erfarenhet och hur verktygen används avgörs vad kommunikationen leder till. Resultatet av kommunikationen påverkas av färdigheter, kunskaper, attityder och vår samarbetsvilja (Nilsson & Waldemarson, 2019). Även om språket är en medfödd förmåga är inte färdigheterna av att använda språket medfött. Förmågan att kommunicera är kunskap som utvecklas genom erfarenhet. För att förhindra friktioner och öka intentionsdjupet måste
kommunikationen finslipas, vilket genererar att vi får grepp om det som finns men inte är underförstått (Nilsson & Waldemarson, 2019). Ett grundläggande behov för alla är att känna meningsfullhet, vilket i sin tur ger förutsägbarhet och trygghet. Genom kommunikation mellan människor skapas en världsbild där vi kategoriserar och namnger personer, händelser och föremål. Interaktionen människor emellan hjälper till att göra världen gripbar och därmed möjlig att förändra. Samspel mellan människor sker framförallt genom möten i vardagen i en symbolisk kontext i form av ord och handlingar. När kommunikation studeras utan att ta hänsyn till kontexten och dess sammanhang förekommer feltolkningar, oriktiga slutsatser samt missbedömningar (Nilsson & Waldemarson, 2019). För att undvika misstolkning och istället skapa en gemensam rättvis bild av elevens behov kan kommunikation spela en stor roll.
14 5.1.3 Likvärdighet
Överlämningsprocessen kan skapa förutsättningar för likvärdighet. Enligt skollagen har alla elever rätt att gå i en likvärdig skola där utbildningen håller hög kvalitet. Överlämningens information kan möjliggöra skolans förebyggande arbete mer likvärdigt.
Överlämningsprocessen kan bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet när huvudman och rektor genomför en nulägesanalys för likvärdigheten. När det systematiska kvalitetsarbetet realiseras kan verksamheten få fram vilka aspekter som orsakar eventuella brister i
likvärdighet. Befintliga utvecklingsbehov och erforderliga insatser kan identifieras för att bidra till en ökad likvärdighet inom skolans verksamhet (Skolverket, 2021b).
5.1.4 Elevinflytande
Elevers möjlighet till inflytande och delaktighet varierar och påverkas av elevens
skolsituation och dess kontext, vuxnas förhållningssätt samt elevens förmåga och individuella förutsättningar (Jakobsson & Nilsson, 2019). Möjlighet till elevers inflytande hör samman med kommunikationen mellan exempelvis elever och skolans personal. Utgörs mötet av pedagogisk karaktär mellan elev och lärare ges det möjlighet för eleven att bli delaktig i sitt eget lärande. Genom möjlighet till reflektion och ansvar för sitt eget arbete kan eleven få stort inflytande över skolsituationen. Miljörelaterade aspekter i kombination med individrelaterade aspekter är betydelsefulla för elevens möjlighet till inflytande i skolan. Individrelaterade aspekter kan vara elevens ålder, personlighet, utvecklingsnivå och eventuell
funktionsnedsättning. Miljörelaterade aspekter kan vara skolform, skola, klass/grupp, skolpersonalens förhållningssätt och entusiasm (Jakobsson & Nilsson, 2019). Det finns många framgångsfaktorer som är gynnsamma för elevers lärande och utveckling i skolan. De mest betydande framgångsfaktorerna för elever är mellanmänskliga relationer,
15
6. Metod och material
Metodansatsen styr vilken eller vilka metoder som ska användas vid datainsamling där datainsamlingen ger upphov till nya frågor som i sin tur ger upphov till ny datainsamling (Fejes & Thornberg, 2019). Frågor om ontologi, epistemologi och metodologi får
konsekvenser för vad som studeras, hur det studeras och hur det kan analyseras enligt Fejes och Thornberg (2019). Vid insamling och analys av data utgörs fokus kring ord i en kvalitativ forskning till skillnad mot den kvantitativa forskningen då siffror är mer i fokus. Den
kvalitativa forskningsstrategin kan enligt Bryman (2018) anses som induktiv, tolkande och konstruktionistisk till sin form. Kvalitativa studier är att föredra när forskaren önskar få fram människors sätt att resonera eller förstå och hitta handlingsmönster (Trost & Hultåker, 2016).
6.1 Avgränsningar
Vid ett målstyrt urval strävar forskaren efter att välja informanter utifrån en strategisk aspekt så att de medverkande är relevanta för målen med studien. Urvalen genomförs utifrån
forskningens uppsatta mål där analysmetoden väljs med hänsyn till hur forskningsfrågorna ska kunna besvaras (Bryman, 2018).
Utifrån vad som framkommit i forskning och styrdokument är fokus för den här studien kommuners organisering av överlämning mellan grundskolan och gymnasieskolan. För att ge så tillförlitlig och nyanserad bild som möjligt blev avgränsningen fyra medelstora kommuner med liknande befolkningsmängd. Avgränsningen till fyra kommuner gjordes med hänsyn till att genomförandet skulle vara rimligt att hantera men ändå få en reliabel bild av hur
organisationen går till. Kommunernas representanter är sex tjänstemän med en samordnar- eller ansvarsroll för överlämningsprocessen. Samtliga kommuner tillhandahåller även omfattande skriftliga underlag som används vid överlämningar. För att bredda
undersökningen och få en fördjupad förståelse av hur överlämningsprocessen kan gå till har vi valt att även inkludera detta material i studien. Det kompletterande materialet
sammanväver och ger en fördjupad och bred bild hur kommunerna på huvudmannanivå arbetar med överlämningsprocessen.
Studien innefattar överlämning från grundskolans årskurs nio till gymnasieskolan, vilket inte inkluderar överlämning till eller från särskolan. Individuella utvecklingsplaner behandlas inte då de endast används till och med årskurs fem. I det följande kommer vi att närmare beskriva och resonera kring studiens material.
16
6.2 Material
Studiens resultat bygger på intervjumaterial samtinnehåll från de överlämningsrutiner som används av de kommuner som har medverkat i studien. Intervjumaterialet behandlar frågor som rör kommunernas process och organisation kring skolövergången från grundskolan till gymnasieskolan. Med hjälp av riktlinjerna kan förhoppningsvis kunskapen om hur
organisationen kring överlämningsprocessen är uppbyggd bli mer komplett. Det kompletterande material som används består av överlämningsrutiner och riktlinjer som kommunerna hänvisar till. Det dokumenterade materialet är av en omfattande karaktär där bland annat tidsplaner, processkartor, pedagogiska övergångsblanketter och ytterligare material ingår. Nedan redovisas kommunernas kompletterande material och dess innehåll vilket har ingått i studien. Tabellen visar exempel på det material som kommunerna hänvisar till vid överlämningsprocessen. Det kompletterande materialet som har använts i studien hittas på respektive kommuns hemsida där riktlinjer och rutiner för överlämningsprocessen finns beskrivna. De informanter som har intervjuats har hänvisat till dessa dokument som används i överlämningsprocessen. Dokumenten är nedladdningsbara och kan användas av personal som är involverade kring överlämningsprocessen. Materialet innehåller bland annat mallar för pedagogisk dokumentation som ska fyllas i av personal på avlämnade skola.
Tabell 1. Tabell över kommunernas kompletterande material och riktlinjer.
Typ av handling Innehåll
Rutiner och riktlinjer Tips på upplägg inför överlämnande till
gymnasiet (Power Point-presentation) Anvisningar om hur den digitala
överlämningen genomförs
Dokument med lagtext, samverkansplaner, systematiskt kvalitetsarbete, förtydliganden kring överlämning på grupp- och individnivå Dokument med information om vilka
elevgrupper som särskilt ska beaktas (skyddade personuppgifter, elever som tillhör särskolans elevkrets, elever som av myndighet har placerats i annan kommun, nyanlända elever, elever med problematisk skolfrånvaro)
Årshjul Tidsplan kring överlämningsprocessen
Tidsplan med ansvarsfördelning
Processkarta Schema för överlämnade mellan
grundskolan och gymnasieskolan som visar de båda skolformernas uppgifter som ska genomföras
Karta över den digitala processen
Dokument för överlämning Pedagogisk överlämning till
introduktionsprogram (IM)
Pedagogisk överlämning till nationellt program för elev som uppnått minst betyg E med hjälp av stöd och/eller anpassningar Överlämning av uppgifter vid övergång
17
Sammanställning av elever för pedagogisk och muntlig överlämning
Samtycke till överlämnade av information utöver pedagogisk information
Bekräftelse: elev som slutar vid fristående grundskola
Samtycke vid överföring av information till annan huvudman
Processmaterial Dokument med stödfrågor vid muntlig
överlämning
Instruktioner för personer som genomför digital överlämning
Dokument som visar vilka handlingar som får finnas i den digitala överlämningen Dokument som visar roller och
arbetsfördelning vid digital överlämning Checklista vilka handlingar som skolan har
lagt i den digitala överlämningen
6.3 Kvalitativ intervju
En del av studiens insamlade material består av intervjuer. Intervju som metod innebär ett utbyte av ståndpunkter mellan personer som resonerar om ett visst huvudsakligt innehåll. För att få insikt om informantens erfarenheter, tankar och känslor förespråkas kvalitativ intervju (Dalen, 2015). Intervjutypen som har använts i denna studie är semistrukturerad då samtalet är inriktat på ett visst ämne som har valts i förväg. Inför arbetet med semistrukturerade intervjuer och för att de ska kunna genomföras på bästa sätt bör en intervjuguide
sammanställas. För att täcka de viktigaste områdena för studien bör intervjuguiden innehålla konkreta teman med underliggande frågor som är skapade utifrån studiens forskningsfrågor (Dalen, 2015). En semistrukturerad intervju innebär att fasta frågor är sammanställda i intervjuguiden med möjlighet för intervjuaren att ställa kompletterande frågor (Bryman, 2018).
6.4 Urval och genomförande
Urvalet för informanterna var av ett målstyrt slag och anledningen till det var önskemål om att intervjua personer på huvudmannanivå som är ansvariga för överlämningen. För att få kunskap om hur olika kommuner organiserar sin överlämning togs kontakt med fyra
kommuner via telefon för att få fram vilka personer som var mest lämpliga att intervjua. De fyra kommunerna som ingår i studien har ett invånarantal mellan 141 000 och 163 000 (Statistiska centralbyrån, 2020). Efter att ha kontaktat Utbildningsförvaltningen i fyra olika kommuner intervjuades totalt sex informanter. Ursprungstanken var att intervjua åtta personer i fyra olika kommuner. Det visade sig att i två av kommunerna ingår grundskolan och
gymnasieskolan under samma nämnd där en person har ansvaret för att en överlämning sker från grundskolan till gymnasieskolan. För de andra två kommunerna, där det är två nämnder
18
finns två ansvariga personer, en ansvarig person för grundskolan och en ansvarig person för gymnasieskolan. Då det visade sig att två kommuner har en ansvarig person för båda skolformerna intervjuades sex personer istället för åtta personer. Samtliga informanter var kvinnor, vilket skedde slumpvis och var ett omedvetet val. Kommunernas representanter är tjänstemän med en samordnar- eller ansvarsroll för överlämningsprocessen där deras roller innebär olika ansvar inom respektive kommun. Fyra av personerna har en samordnarroll och två av personerna har en chefsroll i överlämningsprocessen. Nedan redovisas antalet
gymnasieskolor i respektive kommun.
Tabell 2. Tabell över antalet gymnasieskolor i de deltagande kommunerna.
Kommuner i studien Kommunala
gymnasieskolor Fristående- och regiongymnasieskolor Totalt antal gymnasieskolor Kommun 1 6 10 16 Kommun 2 6 14 20 Kommun 3 5 13 18 Kommun 4 5 10 15
En intervjuguide (se bilaga 2) skapades utifrån våra forskningsfrågor som delades in i tre teman. Ett inledande tema där frågor om bakgrundsinformation formulerades, för att sedan övergå till frågor som handlade om överlämningens organisering och avslutningsvis skapades frågor om överlämningens innehåll. Korta intervjufrågor konstruerades för att generera utförliga svar från informanterna. Genom att följa upp informanters svar och möjlighet att ställa följdfrågor skapades förståelse för dess innebörd. Som intervjuare är det viktigt att lyssna aktivt på vad informanten säger för att kunna ställa följdfrågor. “Att lyssna aktivt är lika viktigt som att behärska frågetekniken” (Kvale & Brinkman, 2014, s. 180). Om
intervjufrågor är tillräckligt bra konstruerade bidrar de tematiskt till kunskapsproduktionen och dynamiskt till skapande av en mellanmänsklig och angenäm intervjuinteraktion (Kvale & Brinkman, 2014).
Till de utvalda personerna skickades ett missivbrev (se bilaga 1) via mail med en personlig presentation samt information om studien och en mötesinbjudan till en digital intervju. Vid intervjutillfället informerades informanterna om syftet med studien, att uppgifterna behandlas konfidentiellt och att deltagandet kunde avbrytas om så önskades. Intervjuerna spelades in med mobiltelefonens röstinspelningsfunktion.
19
Vid samtliga intervjuer deltog båda författarna för att tillsammans kunna bidra till förståelse och möjlighet att diskutera dess innehåll under kommande analyser. Innan intervjun
påbörjades informerades informanterna om att en inspelning kommer att ske för att sedan raderas efter att transkribering har genomförts. Under intervjuerna framkom att alla deltagande kommuner använder sig av skriftligt dokumenterade rutiner samt annat kompletterande material.
Det inspelade intervjumaterialet överfördes till Word med hjälp av en transkriberingsapp från mobiltelefonen. Det första steget i transkriberingen resulterade i en förhållandevis otydlig transkribering där många ord och meningar feltolkades från det digitala programmet. Materialet transkriberades ytterligare en gång genom att lyssna på inspelningarna samtidigt som materialet kunde revideras i Word från den digitala transkriberingen. Genomförandet av transkriberingen var mycket tidskrävande. Tematisk analys valdes för att bearbeta och analysera empirin i studien, vilket ligger till grund för resultatet. Det insamlade materialet organiserades, bearbetades och tematiserades för att möjliggöra en redovisning av det mest essentiella resultatet.
6.5 Kvalitativ dataanalys
Målet för vår studie är att få vetskap om hur olika kommuner organiserar överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan. Enligt Bryman (2018) finns det en generiskt målstyrd urvalsmetod som införlivar de viktigaste stegen som är aktuella i en analys. På liknande sätt finns det ett generiskt synsätt vid analysen av kvalitativa data som genomförs i olika steg (Bryman, 2018). Kvaliteten på intervjuer är avgörande för kvaliteten på kommande analyser (Kvale & Brinkman, 2014).
6.5.1 Tematisk Analys
Det finns många olika sätt att analysera kvalitativa data och Tematisk analys är ett av de vanligaste angreppsätten när det gäller kvalitativa data (Bryman, 2018) Tematisk analys är en metod som används för att identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) inom data (Kvale och Brinkman, 2014). Under senare år har forskare specificerat analyssteg med mer detaljerade tillvägagångssättet för tematisk analys, bland annat har Braun & Clarke (2013) skapat analysseg som kan användas i tematisk analys.
De olika stegen innebär inledningsvis att forskaren ska bekanta sig med materialet som ska analyseras för att sedermera påbörja en initial kodning av datamaterialet. I det första steget bekantar sig forskaren med data. Datamaterialet bearbetas flera gånger för att identifiera
20
punkter av intresse, generera initiala koder, upprepning av begrepp eller ord. I detta steg skapas en första lista över ord och begrepp som har ett återkommande mönster (Braun & Clarke, 2013). I denna studie har semistrukturerade intervjuer och kommunernas riktlinjer använts och första analyssteget blir då att bekanta sig med transkriberingarna och
kompletterande material.
I nästa steg strävar forskaren efter att utveckla de olika koderna till namngivna teman och det som ser relevant ut organiseras till meningsfulla grupper. Utifrån de teman som hittats skapas delteman eller olika dimensioner bland koderna. Nu kan forskaren fortsätta nästa steg genom att knyta an till den litteratur som rör studiens mål och relevant data kan upptäckas. Med ny insikt av data framkommer olika begrepp och forskaren kan undersöka tänkbara kopplingar och samband mellan begreppen. Det är av stor vikt att koppla forskningsfrågorna till relevant forskningslitteratur (Bryman, 2018). Forskaren måste få fram narrativa data från
forskningsmaterialet genom att visa att dess teman är intressanta och viktiga. I denna fas vidareutvecklar forskaren och reviderar utvecklade teman som kan kopplas till forskning (Kvale och Brinkman, 2014). I slutet av detta steg finns en samling av teman, underteman och citat ur data som relaterar till dem. I nästa steg namnges och definieras teman för att hitta kärnan i varje tema och fastställa mer preciserat vad varje tema fångar. I det avslutande steget finns det klara teman som kan relatera till forskningsfrågorna (Bryman, 2018).
I det sista steget är det viktigt att forskaren kan säkerställa och försvara sina teman genom att kunna dra slutsatser om samband mellan, de av forskaren upptäckta, teman och dess
konsekvenser. Forskaren ska kunna visa hur aktuella teman har identifierats genom en transparent redogörelse av dokument och data. De olika stegen är huvuddelarna i en tematisk analys som påvisar de olika delarnas relation till varandra. Det finns en samverkan mellan tolkning och granskning av data i en kvalitativ analys (Bryman, 2018). I slutet av detta steg har olika teman valts att användas i studien och den övergripande berättelse de har i relation till data.
Tematisk analys har använts vid bearbetning av både intervjuer och kommunernas
kompletterande material. I analysarbetet har teman identifierats för att organiseras i kategorier och underteman. Teman som framkom var syfte och motiveringar, skriftlig och muntlig
överlämning, utvärdering och utveckling av process, ett komplext arbete, digitala system och pappersdokument, svårigheter och elevers inflytande över dokumentationen. Process och
21
dokumentation identifierades och valdes som huvudtema, övriga teman valdes som
underteman.
6.6 Etiska ställningstaganden och forskningsetiska principer
Studier som genomförs inom högskola och universitet måsta alltid ta hänsyn till etiska överväganden (Hammar Chiriac & Einarsson, 2018). Under hela forskningsprocessen har forskaren ett övergripande ansvar att skydda informanterna utifrån de etiska problem som forskaren kan ställas inför (Dalen, 2015).
Individskyddskravet kan preciseras med fyra huvudkrav inom forskningen. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationsskyddskravet innebär att forskaren ska delge informanterna om vad det innebär att medverka i studien och vad villkoren innebär för dem. Informanterna ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att det är i sin ordning att avbryta deltagandet i studien när de vill (Vetenskapsrådet, 2017). Samtyckeskravet innebär att deltagarna i studien innehar rättigheten att själva avgöra om de vill medverka i studien eller inte, vilket innebär att
forskaren måste inhämta samtycke ifrån deltagarna. Informanterna ska kunna avgöra om, hur länge och på vilka premisser de ska medverka i studien. Vid ett eventuellt avbrott i studien ska informanterna inte utsättas för opassande påtryckning, påverkan eller negativa följder (Vetenskapsrådet, 2017). Alla deltagare i studien ska ges full konfidentialitet enligt konfidentialitetskravet och informanternas personuppgifter ska skyddas så att ingen utomstående kan identifiera informanterna eller ta del av uppgifterna. Alla personer inom studien bör underteckna en förpliktelse om tystnadsplikt. Enligt nyttjandekravet får insamlade forskningsuppgifter om enskilda personer endast användas inom forskningens syfte
(Vetenskapsrådet, 2017). Etiska ställningstaganden som genomförs inom högskola och universitet måsta alltid ta hänsyn till etiska överväganden (Hammar Chiriac & Einarsson, 2018). Under hela forskningsprocessen har forskaren ett övergripande ansvar att skydda informanterna utifrån de etiska problem som forskaren kan ställas inför (Dalen, 2015).
Etiska ställningstaganden är viktiga att beakta och utgå ifrån under forskningsprocessen. Inför intervjuerna har informanterna upplysts om studiens syfte samt om den konfidentialitet som råder under och efter intervjun. De inspelade intervjuerna har genomförts i samtycke med informanterna för att sedan raderas. Transkriberingar och allt övrigt material har
avidentifierats inför analysarbetet. Som forskare är god etik en viktig grund att förhålla sig till under hela forskningsprocessen.
22
6.7 Metoddiskussion
I den här delen diskuteras val av metodansats, analysmetod, studiens reliabilitet samt de teoretiska utgångspunkter som används i studien. Studiens syfte är att öka kunskapen om överlämningsprocessen vid byte av skolform och detta görs genom att granska hur
överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan organiseras på huvudmannanivå. En studie får en hög reliabilitet om samtliga delar i studien är kopplade till syfte och
forskningsfrågor och en röd tråd genom hela arbetet skapar validitet (Hammar, Chiriac och Einarsson, 2018). Den röda tråden har varit att belysa överlämningsprocessen genom att undersöka hur kommuner arbetar och tolkar överlämningsprocessen och vilka hinder och möjligheter som kan ses.
Studien är gjord med en kvalitativ forskningsansats och valet på en kvalitativ ansats har gjorts för att kunna svara upp mot studiens syfte och frågeställningar att öka kunskap om
överlämningsprocessen. En kvalitativ ansats kan ge möjlighet till att vara flexibel och ställa fördjupande frågor (Bryman, 2018), jämfört med en kvantitativ forskningsmetod som följer en mer bestämd ordningsföljd genom ett frågeformulär med ett statistiskt resultat (Dalen, 2015). Samtliga intervjuer genomfördes gemensamt vilket ökar möjligheten för en vidare infallsvinkel utifrån författarnas olika erfarenheter och förförståelse från respektive organisation.
Det systemteoretiska perspektivet känns befogat då det utgår från att varje individ ses som en del i ett större sammanhang (Öquist, 2018). Systemteorin kan hjälpa till att skapa en
förståelse för hur organisationer är uppbyggda och hur kommunikation sker, vilket hjälpte författarnas att skapa förståelse av data när den analyserades tematiskt.
Vår förförståelse av forskningsområdet kan ha påverkat tydligheten i redovisning av resultat eftersom forskningsområdet är bekant, men kan även ha bidragit till ökad förståelse av
insamlad data. Modellen tematisk analys var relativt enkel att följa och följdes på ett stringent sätt.
23
7. Resultat
I denna del presenteras resultatet av studien. Utifrån forskningsfrågorna kunde två centrala huvudteman identifieras process och dokumentation. Temat process redovisar de resultat som berör kommuners process med överlämningen och hur de har tolkat överlämningsprocessens syfte och utförande. Temat dokumentation redogör för vilken typ av dokumentation som ska överlämnas samt hur överlämningen ska genomföras. Vidare presenteras resultat kring vilka hinder och möjligheter som kan ses vid en överlämningsprocess.
7.1 Process
Under den här rubriken kommer följande underteman att behandlas syfte och motiveringar,
skriftlig och muntlig överlämning, utveckling och utvärdering av process samt ett komplext arbete.
7.1.1 Syfte och motiveringar
Kommunernas motivering av syfte för överlämning skiljer sig åt i kommunerna även om syftet för överlämning i grunden är liknande. En kommun skriver i sina riktlinjer att det är för att stödja elevernas kunskapsprogression och för att säkerställa likvärdiga kvalitativa
övergångar för samtliga barn och ungdomar från noll till tjugo år som överlämningar ska göras. Vidare framgår i riktlinjerna att en nära samverkan mellan den obligatoriska skolformen och gymnasieskolan ska finnas.
Inför en elevs övergång ska personal i de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. (Riktlinjer, kommun ett)
I en annan kommun finns inte en nedskriven motivering av syfte, men kommunrepresentanten hänvisar till Skolverkets (2021c) syfte (Riktlinjer, kommun tre). Ytterligare en
kommunrepresentant uttrycker att syftet med överlämningen är att den ska säkerställa
kvaliteten på övergångar samt ge mottagande skola bästa förutsättningar för att ta emot elever i behov av stöd (Informant, kommun fyra).
Men rent konkret så är det en överlämning av information kring ungdomar eller elevers tidigare behov av stöd och vare sig det har varit särskilt stöd eller extra anpassningar idag ifrån grundskolan till
gymnasieskolan så att de på bästa sätt ska kunna möta de behov som grundskolan har identifierat och ta vid inom gymnasieskolan. (Informant, kommun två)
24
Möjlighet för att gymnasieskolan att få ta vid information om tidigare stöd från grundskolan är också något som kommer fram vid andra intervjuer. En kommunrepresentant trycker även på att det bör ske skyndsamt och att det arbete som grundskolan har lagt ner för att hitta rätt anpassningar för elever i behov av stöd behöver snabbt sättas in av gymnasieskolan
(Informant, kommun ett).
I en av kommunernas riktlinjer lyfts betydelsen av adekvat information om vilka pedagogiska förutsättningar som finns för att kunna stötta elever (Riktlinjer, kommun fyra). Med hjälp av dokumentering på elevens pedagogiska förutsättningar kan överlämningen hjälpa elevens fortsatta progression (Informant, kommun fyra).
Till viss del så titta vi på den här om man, säger sociala och psykiska situationen i vissa sammanhang, de är inte så vanliga. Är det också fysiska förutsättningar? Men framför allt, hur ska vi kunna få till en bra skolgång för eleverna? (Informant, kommun fyra)
Överlämningens innehåll kan ge mottagande skola förutsättningar för att skapa en bra
skolmiljö för elever i behov av stöd. De olika motiveringar av syfte som finns i kommunerna skiljer sig åt, men det finns ett gemensamt syfte med överlämning vilket är att stötta elevers fortsatta progression i sin skolgång. Motiveringar för att en överlämningsprocess ska
genomföras är att överlämningen kan bidra till en god skolmiljö och medverka till att eleven får rätt förutsättningar i sin nya skola.
7.1.2 Skriftlig och muntlig överlämning
I flera av kommunerna används både muntlig och skriftlig information vid överlämningen. Vad som ska ingå i den skriftliga överlämningen finns beskrivet i kommunernas riktlinjer. I en kommuns riktlinjer framgår att följande dokumentation ska ingå.
Centralt innehåll, kunskapskrav, nationella prov, extra anpassningar, åtgärdsprogram, pedagogiska kartläggningar och andra utredningar, närvaro, anpassad studiegång, interna och externa kontakter, tilläggsbelopp, elevens styrkor. (Riktlinjer, kommun ett)
Den muntliga informationen fungerar som ett komplement till den skriftliga
dokumentationen. En kommunrepresentant berättar att muntlig överlämning används vid överlämning av till exempel information om mjuka värden såsom problematiska sociala förhållanden som är svåra att beskriva i blanketter.
25
Så har vi tolkat det och som sagt med det här muntliga, så handlar det ju mer om de här mjuka värdena. Det här som man känner kanske att det här är svårt att förklara i en blankett, men det men det kan vara livsviktigt för elevens fortsatta lärande att den inte stannar hemma, för det är ju det vi vill att elever ska vara i skolan. (Informant, kommun ett)
För att underlätta den muntliga överlämningen har en av kommunerna skapat ett dokument med frågor baserade på Skolverkets stödmaterial (Övergångar inom och mellan skolor och skolformer, 2021c). Frågorna fokuserar på områden gällande elevens skolgång i grundskolan, elevens lärande, särskilt stöd, relationer och samarbete och förväntningar inför kommande gymnasiestudier.
I två av kommunerna används muntlig överlämning främst som komplement vid överlämning till introduktionsprogram eftersom dessa överlämningar anses vara mer komplexa (Informant, kommun tre). En kommunrepresentant berättar att den muntliga överlämningen är ett
komplement som används för elever med stora behov.
Vi går inte igenom elev för elev, utan det muntliga är ju de elever där det finns ett stort behov av en pedagogisk överlämning. Och det är det ju om man tänker de elever som går på introduktionsprogrammen. Elever som har behov av stort stöd för att klara sin skolgång men som klarar den, om man får rätt stöd. Alla introduktionselever ska väl få en muntlig överlämning, det är tanken. (Informant, kommun fyra)
En av kommunerna i undersökningen använder sig endast av skriftlig överlämning och kompletterar inte med muntlig överlämning. I kommunens riktlinjer framgår det noga beskrivet vilka handlingar som får bifogas i den skriftliga överlämningen.
7.1.3 Utvärdering och utveckling av process
I samtliga kommuner genomförs utvärdering av överlämningsprocessen med förhoppning om att förbättra, effektivisera och utveckla processen. Utvärdering sker på olika sätt i
kommunerna. Med hjälp av ett yrkesprofessionellt forum utvärderas överlämningsprocessen i en av kommunerna, där specialpedagoger från grundskolan och gymnasieskolan träffas efter att överlämningen har genomförts varje år (Informant, kommun fyra). Resultaten visar att samtliga kommuner har genomfört utvärderingar som påvisar utvecklingsområden för att öka likvärdigheten för deras respektive överlämningsprocess.
Vi har jobbat mycket med att utveckla processen tills i år och det hoppas vi ska bli bättre. Den kan ju faktiskt vara avgörande för hur starten på gymnasiet blir för en elev. (Informant, kommun ett)
26
En kommunrepresentant ger exempel på omfattande utvecklingsarbete med rutiner som sker med hjälp av referensgrupper i regi av kommunen (Informant, kommun tre). I
referensgruppen finns representanter för grundskolan, gymnasieskolan och huvudman. Utvärderingen sker slutligen på huvudmannanivå som arbetar med att förbättra
överlämningsprocessen. Även dessa utvärderingar som genomförs på olika sätt kan leda till förändringar i processen för att förbättra överlämningen (Informant, kommun tre).
Även om alla kommuner genomför utvärderingar framkommer i intervjuerna att det är upp till alla som medverkar i processen att ta till sig förändringar och applicera förändringar i sina rutiner för att de ska utvecklas.
7.1.4 Ett komplext arbete
Den överlämning som berörs i studien är mellan två skolformer vilket kan vara komplext då skolformerna har olika traditioner och olika upplevda skolkulturer. Skolplikten i grundskolan och målen att uppnå alla kunskapskrav kräver att skolan ska tillgodose och möta alla behov. Kraven skapar en skolkultur där alla elever i behov av stöd ska erbjudas det stöd de har rätt till. En skillnad kan ses i gymnasieskolan då den är frivillig och eleven själv har valt sin utbildning. En kommunrepresentant upplever att det finns en förväntan på att eleven i större utsträckning ska genomföra sina studier självständigt i gymnasieskolan. Det handlar även om föreställning om varandra, att grundskolan för över elever som kanske med stöttning har fått ett godkänt betyg (Informant, kommun två). I en intervju framkommer att lärare på
gymnasieskolan kan uppleva att glädjebetyg har delats ut och att grundskolorna brustit i sitt uppdrag och nu behöver lärare på gymnasieskolan ta över (Informant, kommun två).
Grundskolan kan anses ha ett bredare och tuffare uppdrag utifrån hur de ska möta alla elevers förutsättningar och att det är skolplikt. Skillnaden kan innebära att någon lägger skulden åt ett annat håll istället för att se till helheten. I en intervju framkommer att det är gamla kulturer och strukturer som påverkar överlämningsprocessen och det finns en upplevd “kulturskillnad” i sättet att tänka kring specialpedagogens och elevhälsans uppdrag.
Och jag kan ju då se en ganska stor kulturskillnad i sätt att tänka kring elevhälsa överhuvudtaget mellan grundskolan och gymnasieskolan. Sen har det hänt en del de senaste åren. Men gymnasieskolan upplever jag generellt sett är en koloss att förändra vad gäller specialpedagogiskt tänkande. (Informant, kommun två)
En annan kommunrepresentant upplever att det finns ett visst ointresse från gymnasieskolans sida att ta vid diskussionen kring de specialpedagogiska frågorna och att ett slags
27
ingenmansland har skapats mellan grundskolan och gymnasieskolan (Informant, kommun tre). De upplevda skillnaderna är en utmaning och kan bli ett hinder i överlämningsprocessen. För att undanröja de hinder som skillnaderna skapar så behövs överlämningsprocessen
förtydligas och likriktas. Det gäller inte bara mellan skolformerna då en kommunrepresentant tycker att det även är stora skillnader mellan alla gymnasieskolorna (Informant, kommun två).
Sammanfattningsvis framkommer att för att få en framgångsrik överlämningsprocess behöver processen vara likriktad för att kunna bli likvärdig för alla elever. Olika upplevda skolkulturer skapar hinder och gör överlämningsprocessen komplex i sin natur och inte nödvändigtvis så framgångsrik som den skulle kunna vara.
7.2 Dokumentation
En överlämning består till stor del av dokument som lämnas över till mottagande skola med syfte att upplysa om elevens stödbehov. Under rubriken dokumentation presenteras hur kommuner arbetar med dokumentationen av överlämningen, hur kommunerna har tolkat vad dokumentationen ska innehålla och vilka hinder och möjligheter som kan ses kring
dokumentationen vid en överlämningsprocess. Följande underteman kommer att behandlas;
digitala system och pappersdokument, svårigheter och elevers inflytande över dokumentationen.
7.2.1 Digitala system och pappersdokument
Till hjälp för hantering av elevers stödbehov används digitala hjälpmedel av alla deltagande kommuner i studien. Enligt samtliga kommunrepresentanter används de digitala systemen för att underlätta och förenkla processen samt för att dokumentationens innehåll ska kunna likriktas. Den digitala dokumentationen följer eleven från grundskolan till gymnasieskolan om det är en kommunal skola. Oavsett om övergången sker från en kommunal enhet till en fristående enhet eller annan kommun ska en överlämning genomföras. De digitala systemen används för information såsom om elever tidigare har haft särskilt stöd och om de har haft anpassningar.
I samtliga kommuner har ett utvecklingsarbete av de digitala systemen genomförts. En kommunrepresentant berättar om hur de har arbetat med att utveckla och förenkla dokumenteringen i kommunen.
De ska fylla i, de ska fylla lite till och sen ska jag fylla i den, så ska du fylla i där också, jädrans ifyllande hela tiden, så då fanns det en grundidé om allt att det ryms på en sida. Så att vi krympte ihop det och sen satte ihop den med de förslagen som fanns på Skolverket. (Informant, kommun tre)
