Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
”Vi arbetade med världsreligionerna.”
Gymnasieelevers minnen av högstadiets religionsundervisning.
“We worked with the World Religions.”
High School Students’ Memories of the RE in Junior High School.
Jessica Olsson
Lärarexamen 180 poäng Religionsvetenskap och lärande 2007-01-18
Examinator: Torsten Janson Handledare: Bodil Liljefors Persson
Sammanfattning
Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den. De minnen som kommer fram kretsar främst kring världsreligionerna och arbetet med dessa. När eleverna tänker på religionskunskapsämnet förknippar alla det med just de olika religionerna som finns i världen. De kopplar inte det med etik och moral, samt livsfrågor och minns inte heller på vilket sätt man arbetade med dessa områden eller om det överhuvudtaget tagits upp under högstadiet. Missnöjet visar sig genom att man inte är nöjd med mängden undervisning som förekommit och vad som tagits upp. De skillnader som finns gällande elevernas upplevelser från religionen från högstadiet handlar till störst del om arbetssättet. Även om processerna har sett olika ut, ser resultaten till stor del likadana ut oavsett vilken skola de intervjuade eleverna gick på innan gymnasiet. På grund av undersökningens begränsade omfång kan jag inte dra några generella slutsatser om minnena är generella för gymnasieelever i stort.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 4
1.1. Syfte och frågeställning... 6
1.2 Bakgrund ... 7
1.2.1 Den fristående skolan ... 7
1.2.2 Skolorna i undersökningen... 8
1.2.3 Ämnet religionskunskap och dess mål ... 9
2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI... 12
2.1 Nationella utvärderingen 2003 ... 12 2.2 Skolverkets rapport ... 13 2.3 Kunskapssyn... 14 2.4 Etik i skolan... 16 3. METOD... 19 3.1 Urval... 19 3.2 Genomförande... 21 3.3 Tillförlitlighet ... 21 3.4 Etiska aspekter... 22 4. RESULTAT ... 23
4.1 Tankar kring ämnet religion... 23
4.2 Arbetssätt och material... 25
4.3 Undervisningens innehåll ... 27
5. ANALYS... 31
6. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 34
7. KÄLL-OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 36
1. INLEDNING
Denna uppsats handlar om tio gymnasieelevers minnen från deras religionsundervisning under högstadiet. Dessa elever har tidigare gått på antingen kommunal eller fristående skola, vilket är intressant utifrån den aspekten att det finns en het debatt idag kring fristående skolor. Jag vill se om det föreligger några skillnader och likheter i vad dessa elever har med sig från sin högstadietid.
1992 kom riksdagen med ett beslut om att det skulle vara möjligt för aktie- och handelsbolag, stiftelser samt ekonomiska och ideella föreningar att etablera fristående skolor med kommunalt stöd.1 Under den period som gått sedan beslutet fattades, har antalet fristående skolor vuxit i snabb takt och utgör nu ungefär 10 % av grundskolorna i landet. För att visa på hur snabbt antalet vuxit kan vi fastställa att under läsåret 2004/05 fanns det 565 fristående grundskolor och 241 fristående gymnasier i Sverige. Detta är en ökning med nästan 900 % sedan läsåret 1991/92 då det fanns 90 totalt.2
Friskolors vara eller icke vara i Sverige har länge varit ett hett diskussionsämne. Detta blev desto mer aktuellt för mig då jag blev tilldelad praktik på en fristående högstadieskola. Jag fick ta del av debatten som fördes i kommunen, främst bland lärare, elever och föräldrar på kommunens skolor. Jag fick uppleva hur allt fler elever sökte och antogs till den nya friskolan från de kommunala grundskolorna. Detta arbete skrivs inom ramen för religionsvetenskap och lärande. Min erfarenhet från praktiken, när det gäller religionsundervisningen, är att det har varit för lite av det. Jag har ofta fått hoppa in och ha ämnen som jag inte utbildat mig i för att få lektionstid. Detta har många gånger fått mig att tänka på hur religionsundervisningen ser ut på den kommunala skolan.
År 2005 kom Skolverket ut med en rapport 3 vilken visade att elever från friskolor hade bättre
resultat än de från kommunala. Den hade även slagit fast på att kvaliteten på de kommunala skolorna ökade i kommunerna som hade friskolor, eftersom konkurrensen fick dem att skärpa sig. Rapporten presenterades först i januari 2005, men efter hård kritik drogs den tillbaka igen för ytterligare bearbetning. I september samma år presenterades den på nytt, då med ett större
1 www.skolverket.se/ sb/d/379/a/961 (2006-11-17)
2 www.friskola.se /vad/vad_ar.asp (2006-11-17)
antal analyserade skolor, men fortfarande visade den på samma resultat. Efter att ha läst rapporten blir jag nyfiken på hur det ser ut i religionsämnet. Håller resultatet även när det gäller detta ämne? Har eleverna som gått på den fristående skolan mer med sig från högstadiet när det gäller religion, än de som gått på den kommunala?
Religionskunskap har blivit kärnämne på gymnasiet och för att eleven under denna tid ska kunna närma sig en nivå som motsvarar kraven för A-kursen är det nödvändigt att eleverna har vissa förkunskaper. Under kursplanens rubrik ”ämnets karaktär och uppbyggnad” framhålls det att ”Religionskunskap A bygger på grundskolans utbildning eller motsvarande kunskaper.”4 Frågan är om denna förkunskap finns när de kommer till gymnasiet? Då jag under min sista termin skulle ha praktik på ett gymnasium, fick jag höra från undervisande lärare i religionskunskap att de tyckte att elevernas förkunskaper i ämnet var små vid påbörjade gymnasiestudier. Detta kan vi även läsa om på skolverkets hemsida, nämligen att det finns ett utbrett missnöje bland religionslärarna på landets gymnasier mot elevernas förkunskaper. 5
4 www.skolverket.se/kursinfo/00_01/skolform/21/alt_nav/21.html (2006-11-17)
1.1 Syfte och frågeställning
Med tanke på det som sägs i kursplanen och i Skolverkets rapport är det intressant att undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage på väg mot gymnasiet. Lär eleverna sig för livet eller bara för stunden? Vad har de med sig från högstadiets religionsundervisning till gymnasiets A-kurs i religion? Är det så att friskoleeleverna klarar sig bättre än de från en kommunala trots att jag anser att det fanns för lite religionsundervisning? Jag har haft möjligheten att följa upp några elever från en friskola och de kommunala skolorna i området, då jag haft min sista praktik på gymnasiet i samma stad. Syftet blir att se hur eleverna själva ser på sin högstadietid med fokus på religionsundervisningen.
• Hur upplever några gymnasieelever sin religionsundervisning under högstadietiden?
• På vilket sätt kan det noteras några likheter eller skillnader mellan elevernas upplevelser av ämnet religion beroende på vilken högstadieskola de har gått på?
• På vilket sätt kan det noteras några likheter eller skillnader mellan elevernas upplevelser av kunskaperna i religionsämnet beroende på vilken högstadieskola de har gått på?
1.2 Bakgrund
1.2.1 Den fristående skolan
Friskolor finns på så väl grundskole- som gymnasienivå. Det finns även fristående särskolor och fristående förskoleklasser som bedrivs i anslutning till fristående grundskola eller gymnasiesärskola. Det har skett en snabb utveckling sedan det nya systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes 1992. Intresset för friskolor har framför allt på senare år blivit väldigt stort, och antalet ökar hela tiden. Läsåret 2005/2006 gick cirka 8% av landets alla skolpliktiga elever i en fristående grundskola.6
Fristående skolor ska vara öppna för alla och är riksrekryterande. Alla som vill kan alltså gå i en av Skolverkets godkända friskolor. Men då det ofta kan förekomma att det finns fler sökande än platser är det vanligt med olika intagningsprinciper så som kötid, syskonförtur och närhetsprincip.7 Det innebär att elever tas in med hjälp av en kö där anmälningsdatumet räknas eller genom närhetsprincipen, det vill säga att eleverna i skolans närområde har förtur. En friskola har även rätt att ge förtur till elever som har ett eller flera syskon i skolan.
På grundskolenivå får inte friskolor ta ut skolavgifter för undervisning och inte heller några anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter, utan de kommunala bidragen är avsedda att täcka skolans kostnader. Den lagliga rätten till skolskjuts försvinner när en elev väljer att gå i en friskola eller väljer en annan kommunal skola än den som kommunen tilldelat. Däremot kan kommunen frivilligt erbjuda skolskjuts till elever som väljer en friskola och som har lång resväg till skolan.
Det finns stor skillnad på de olika friskolorna i Sverige. De flesta har en allmän inriktning, men det finns även de med en speciell pedagogisk inriktning eller en religiös inriktning. När det gäller konfessionella (t.ex. muslimska, kristna, judiska etc.) så utgör ca 13 % av alla fristående grundskolor denna typ. Den fristående skola jag har studerat har en mera allmän inriktning där man förespråkar en skola där man ser till allas olikheter. Skolan är dessutom ett aktiebolag.
6 http://skolverket.se/sb/d/379/a/961 (2006-11-17) 7 www.friskola.se /vad/vad_ar.asp (2006-11-17)
Uppkomsten av friskolor har i sin tur lett till konkurrens om eleverna och skolpengen mellan friskolorna och kommunala skolor. Friskolor är skolor som drivs av andra huvudmän än kommunen. En stiftelse, förening eller ett företag kan driva en friskola, men för att få driva en friskola måste man ha tillstånd från staten. På skolverkets hemsida kan man söka på fristående skolor som blivit godkända av skolverket. För att få tillstånd måste friskolan bland annat följa de läroplaner och kursplaner som skolverket satt upp. De ska ge eleverna kunskaper som till art och nivå motsvarar dem som eleverna i den kommunala skolan får, de ska delta i de nationella proven i svenska, engelska och matematik. I vissa fall har skolorna egna ämnen/kurser med egna kursplaner vilka utgör skolans profil.
Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen. De kan delvis använda egna styrdokument och det är inte reglerat vilka lokala styrdokument de ska följa. Detta kan påverka de lokala betygskriterierna och i slutändan vilket betyg en elev får. Den fristående skolan som jag har fokuserat på använder skolverkets styrdokument. Friskolor har rätt att utfärda betyg till eleverna. Dessa betyg har samma värde som betygen från kommunala skolor. Regler speciellt uppsatta för fristående skolor, hittar man i skollagens nionde kapitel samt förordningen om fristående skolor.8
Skolverkets utbildningsinspektion utövar tillsyn och granskar kvaliteten på Sveriges friskolor. Inspektionens granskning och bedömning tar fasta på både kvaliteten och hur väl verksamheten fungerar i förhållande till bestämmelserna i skollagen. Vid en inspektion av en nystartad skola granskas hela skolans verksamhet. En av verkets viktigaste uppgifter är att uppmärksamma om alla verkligen får ta del av den goda utbildningen som de har rätt till.9
1.2.2 Skolorna i undersökningen
Den kommunala skolan som jag har valt att ha med i min undersökning är en 7-9 skola, med cirka 380 elever och en personalstyrka på 50 personer. På kommunens hemsida kan man läsa om skolan att de ser till individen och låter eleverna ständigt påverka med val och projekt. De har organiserat verksamheten så att eleverna kan placeras i undervisningsgrupper som passar dem bäst. De har många valmöjligheter inom olika ämnesområden. I matematik, engelska och språkval bedrivs kursutformad undervisning i den mån det går. De anser att det är mycket
8 http://skolverket.se/sb/d/379/a/961 (2006-11-17) 9 www.skolverket.se/sb/d/231 (2006-11-17)
viktigt att få möjligheter att fördjupa sig i och utvecklas inom något man är speciellt intresserad av. Profileringen är viktig för hela verksamheten och ges därför hög prioritet. Arbetet med SO-ämnena sker periodvis, det förekommer samarbete mellan ämnen som t.ex. mellan historia och religion eller svenska och religion. Oftast är det en lärare som ansvarar för alla SO-ämnen i en klass.
Den fristående högstadieskolan som finns med i undersökningen har cirka 340 elever och omfattar skolår 6-9. Antagning görs till skolår 6 varje höst, vilket sker efter ködatum och syskonförtur tillämpas. Skolan ser sig som öppen för alla elever. De anser sig ha en klar idé om vad de tror att eleverna behöver i fråga om kunskaper. De tar hänsyn till att alla elever lär på olika sätt och har därför utformat utbildningen därefter. Skolan byggs till exempel redan från början runt flexibla lösningar vad gäller såväl den fysiska som sociala miljön. Skolan säger sig stå för både tradition och nyskapande. Deras elever ska lära sig grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Men kunskap handlar också om själva lärandeprocessen. De ser det som sin ambition att lägga grunden för ett livslångt lärande och uppmuntra till eget tänkande och kreativitet.
I denna skola läser eleverna SO, i form av kurser där de själv kan välja svårighetsgrad, tillsammans med NO, bild, slöjd och musik. Varje kurs har ett tema som ämnena studeras utifrån. Varje kurs har tydliga ämnesmål, och i 8:an och 9:an också betygskrav för de ingående ämnena. Det är bara en kurs som läses i taget. I kurserna har eleverna olika slags lektioner, som till exempel föreläsningar, workshops, seminarier, laborationer med mera.
Gemensamt för de båda skolorna är att det finns få eller inga elever med invandrarbakgrund.
1.2.3 Ämnet Religionskunskap och dess mål
Religionskunskapsämnets innehåll beskrivs i kursplanen för grundskolan i tre delar: Livsfrågor, Etik samt Tro och Tradition. Ämnet ska hjälpa eleverna att aktivt bearbeta frågor om livet, etiken och om tron och uppmuntra dem till att ta ställning. Samtidigt ska en rättvisande och levande kunskap förmedlas om olika uttryck för tro, etik och livsåskådning.
Livsfrågor och livstolkning
Ämnet har som utgångspunkt, människans frågor inför livet och tillvaron oavsett om dessa uttrycks på ett religiöst sätt eller inte. Det hör till ämnets kärna att medvetet och metodiskt bearbeta dessa livsfrågor. Det finns en mer eller mindre uttalad strävan i varje människa att tolka och tyda och finna sammanhang i sin tillvaro.
Mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret:
”Eleven skall kunna reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor.”
Etik
Att kunna betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig, livslång process. Etiska frågor ar något som berör varje människa genom att hon i konkreta upplevelser möter frågor som har med gott och ont, rätt och orätt att göra. Vardagens etiska frågor blir en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner i ämnet. Diskussionen om de etiska frågorna kan fördjupas ytterligare genom kännedom om olika etiska regler, tankar och system från olika religioner och livsåskådningar.
Mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret:
”Eleven skall kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden”.
Tro och tradition
Tro är ett begrepp som är centralt i olika religioner. Detta kommer till uttryck i texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstaganden. De traditioner eleverna själva bär med sig från olika kulturer utgör en del av ämnet. Jämförelser mellan religioner från olika världsdelar och tidsepoker ger viktiga bidrag till interkulturell och historisk förståelse. Ämnet ska ge möjligheter till ökad förståelse av såväl den egna som andras religioner, livsåskådningar, traditioner och kulturer. Det finns ett gemensamt ursprung för kristendom, judendom och islam. Religionskunskapsämnet ska ge fördjupad kunskap om dessa religioner, som har haft och har stor betydelse för människor och samhällen. Den västerländska kulturen och
samhällsutvecklingen har länge influerats av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt påverkat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner.
Mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret
”Eleven skall ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur,
Eleven skall ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar, Eleven skall ha kunskaper om hur estetiska uttryck som konst, musik och dans gestaltas i olika religiösa sammanhang”.10
2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI 2.1 Nationella utvärderingen 2003
Våren 2003 genomförde Skolverket en nationell utvärdering av grundskolans år 5 och år 9, kallad NU03. Syftet var att undersöka tillståndet i grundskolan och i vilken grad skolorna uppfyller de mål som formulerats i läroplan och i kursplaner. Utvärderingen gjordes med hjälp av enkäter och elevprov och omfattar ett statistiskt urval om sammanlagt 197 skolor från hela Sverige. I rapporten redovisas resultat från NU03 avseende årskurs 9 med relevans för religionskunskapsämnet. 11
Uppgifterna som eleverna fick att arbeta med i religionskunskap i NU03 relaterades till just de tre områden som finns i ämnets målformulering: livsfrågor, etik och tro och tradition. Det konstateras att eleverna har ett stort intresse för livsfrågor. Det eleverna framför allt vill diskutera mer än vad de anser att de gjort är de stora frågorna om meningen med livet, kärlek, framtid, krig och död.
När det gäller religion visar undersökningens resultat att eleverna har brister i kunskaper i detta när resultaten relateras till kursplanens mål. Dessa mål är fördjupade kunskaper om kristendom och några av de andra världsreligionernas ”symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar” som viktigt och därför är elevernas resultat i frågorna om högtider och religiösa texter sämre än väntat. Framför allt tycks elever ha brister då det gäller förståelse av den existentiella innebörden i såväl religiösa traditioner som i religiösa texter.
Etikuppgifter gjordes i elevprovet för att se hur eleverna i konkreta situationer resonerar och om de uppvisar rättskänsla, solidaritet och tolerans. Resultaten på de olika uppgifterna visar att upp emot 90 procent av eleverna kan upptäcka och ta ställning till den etiska dimensionen i de valsituationer de ställs inför. Eleverna visar genom sina svar att de har ett uttalat etiskt tänkande och kan föra ett resonemang om rätt och orätt. På så sätt uppfyller de kursplanens mål att uppnå när det gäller att ”kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden”
Resultaten från elevprovet i religionskunskap i NU03 tillsammans med elevernas svar i elevenkäten angående deras syn på religionskunskapsämnet visar att eleverna har både ett behov av, och önskemål om, att få arbeta mer med såväl livsfrågor, kulturmötesfrågor och frågor om samhällsförändring, som frågor kring rätt och orätt.12
2.2 Skolverkets rapport
År 2002 startade Skolverket ett arbete med syfte att fördjupa myndighetens empiriska och metodologiska kunskap på området resurser och resultat. Rapporten "Att mäta skolors relativa effektivitet - en modellanalys baserad på resurser och resultat" blev resultatet av detta arbete.13 Studien klarlägger hur och om uppgifter från det nationella uppföljningssystemet kan användas för att skapa indikatorer på hur väl skolorna presterar samt att undersöka vilka faktorer som samvarierar med dessa mått.14 Studien publicerades redan i början av 2005, men drogs då in för ytterligare bearbetning. September samma år utkom den på nytt i omarbetad version men fortfarande med samma resultat. Skolverkets studie visade på nytt att obehöriga lärare är lika bra som behöriga och att elever i friskolor har bättre kunskaper än elever i kommunala skolor. Samtidigt visar studien att skolor, oavsett huvudman, som ligger i kommuner med många friskolor också är effektivare. I rapporten hävdades bland annat att konkurrens från friskolor kan göra kommunala skolor mer effektiva.15
Studiens analyser avgränsas till att omfatta grundskolan (kommunala och fristående skolor) baserat på data från det nationella uppföljningssystemet på skolnivå. Det innebär att studien avgränsas till att gälla grundskolor som utfärdat slutbetyg i årskurs 9, vilket sammanhänger med att betyg i dagsläget är den enda resultatinformation som för flera år finns insamlad för samtliga skolor. Detta innebär att av Sveriges cirka 5 000 grundskolor ingår ungefär 1 100 i studien. Den modell som redovisas ger således ingen information om de ca 3 500 grundskolor som inte har årskurs 9 i sin organisation.16
Syftet med studien har, som titeln säger, varit att öka kunskapen inom området resurser och resultat. Studien har prövat möjligheterna att utifrån uppgifter från det nationella
12 Skolverket - Nationella utvärderingen 2003, s. 58-59
13 Skolverket - Att mäta skolors relativa effektivitet - en modellanalys baserad på resurser och resultat (2005) 14 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1498 (2006-12-21)
15 www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=462506 (2006-11-17)
uppföljningssystemet beräkna en form av indikatorer på skolors prestationer, där skolors resultat relateras till befintliga resurser och andra förutsättningar. I studien nämns det att den bör ses som en totalundersökning då samtliga skolor i landet med elever i årskurs 9, som uppfyller de datakrav som är uppställda för analysen, ingår i studien. I studien definieras skolors relativa effektivitet i förhållande till de skolor som når högst studieresultat givet den resurs och den elevsammansättning som finns på skolan. De skolor som presterar bäst utifrån givna resurser har utgjort den måttstock gentemot vilka övriga skolor jämförs med och benämns referensskolor. Det bör dock observeras att skolor i beräkningen av skolans relativa effektivitet endast jämförs med andra skolor med liknande förutsättningar.17
Rapportens analys visar på att fristående skolor samt skolor (oavsett huvudman) som ligger i kommuner med en hög andel elever i fristående grundskolor i genomsnitt har högre relativ effektivitet än andra skolor. Detta ska ligga i linje med ett antal studier som påstått att konkurrens förbättrar studieprestationer. Analysen visar också att fristående skolor i genomsnitt har högre relativ effektivitet än kommunala skolor.18
I denna rapport finns även fakta som tyder på att det inte skulle spela någon roll om en lärare är obehörig eller behörig. Det kan till och med vara så att obehöriga lärare har elever med bättre studieresultat än vad behöriga lärare har. Detta valde folkpartiets skoltalesman Jan Björklund att kommentera. Partiet har sedan länge velat bygga om lärarutbildningen där bland annat ämneskunskaper skulle bli viktigare. Faktumet att eleverna på fristående skolor skulle prestera bättre än de på de kommunala satte han sig däremot inte emot19
2.3. Kunskapssyn
För att förstå begreppet kunskap är det av relevans att ta upp en teori kring detta och det har jag valt att göra genom Bengt Gustavssons bok Vad är kunskap (2004). Han väljer att tala utifrån skolans värld och vad kunskap i denna bemärkelse betyder och vad den bör syfta till. Det kan vara intressant att se hur detta relaterar sig till det eleverna berättar om i sina intervjuer.
17 Skolverket - Att mäta skolors relativa effektivitet - en modellanalys baserad på resurser och resultat s s. 29 18 Skolverket- Att mäta skolors relativa effektivitet - en modellanalys baserad på resurser och resultat s. 26
När Gustavsson diskuterar den stora frågan: Vad är kunskap? menar han att en av skolans mest centrala funktioner är att lära ut kunskaper. Första gången som kunskapsbegreppet nämns särskilt är i 1980 års läroplan. Här införs ett aktivt kunskapsbegrepp som utgår från ”att människor är aktiva och kunskapsbyggande till sin natur”.20 Kunskapsbegreppet i sig har
inte varit föremål för någon större uppmärksamhet förrän i 1992 års läroplan, i vilken de s.k. fyra F:n etableras, som står för fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet.21 Begreppet
vidgas och problematiseras för första gången och det görs en åtskillnad mellan fyra olika former av kunskap.
• fakta är kunskap som information och regler, utan skillnad mellan ytlig och djup kunskap eller mellan olika sätt att förstå samma företeelse.
• förståelse är kunskap som sägs ha kvalitativ karaktär i motsats till fakta, att förstå är att uppfatta meningen och se innebörden i en företeelse.
• färdighet är kunskap vilket innebär att vi vet hur något ska göras och kan genomföra det. • förtrogenhet är den kunskap som kan ses kunskapens tysta dimension eller som bakgrundskunskap. Genom erfarenhet lär man sig olika regler och kan tillämpa dessa på olika sätt beroende på den situation som man befinner sig i. 22 Gustavsson menar att de fyra F:n är ett försök att vidga kunskapsbegreppet inom skolans ramar i relation till vad som händer i det samhälle i vilket kunskapen får allt större betydelse.
Vidare tar Gustavsson upp skillnaden mellan information och kunskap och menar att det finns en skillnad mellan dessa begrepp. Informationen strömmar över oss, men kunskap bärs av människor som tolkat och förstått det de tagit till sig.23 Är det någon skillnad mellan att vara välinformerad och att ha kunskap? Det finns människor som kan hela kataloger utantill, som kan rabbla namn och årtal, fotbollsresultat och tidtabeller om vartannat. Den informationen består i ett antal enskilda uppgifter som inte behöver sättas in i något sammanhang för att bli begripliga. 24 Information förekommer i ett antal lösa bitar, i fragment, men som för att bli till
kunskap behöver förstås i ett sammanhang. Vi kan säga att information är det material som blir till kunskap när en människa tar det till sig och förstår det. För att förstå en sak måste den sättas in i ett sammanhang. Sammanhanget kan vara ens eget på det sättet att man länkar det man tidigare vet till det nya man får sig till del. Men det kan också vara det sammanhang i
20 Gustavsson, Bernt – Vad ar kunskap? Skolverket (2004), s. 23 21 Gustavsson, s. 15
22 Gustavsson, s. 23-24 23 Gustavsson, s. 15 24 Gustavsson, s. 39
vilket saker och ting hänger ihop med vartannat. Det avgörande är att information blir till kunskap när en människa tolkat och förstått informationen. Det betyder att vi gjort informationen till vår kunskap. Vi tolkar och förstår det förflutna utifrån de betingelser vi lever under i vår egen samtid. På samma sätt kan vi säga att en enskild människa ständigt förändrar sin kunskap genom att hon lär sig nya saker och får nya perspektiv på tillvaron. På det sättet kan vi säga att kunskap är något vi skaffar oss i en ständigt pågående process.25
Processen är den väg som leder fram till ett färdigt resultat.26
2.4 Etik i skolan
Eftersom etik och moral är en viktig del av religionsundervisning likväl som i hela skolan verksamhet så anser jag att det är viktigt att ta upp en diskussion kring ämnet här. Jag vill visa vilken betydelse ämnet har och även vilken roll läraren har inom detta område. Detta har jag valt att göra genom att studera Göran Collstes Inledning till etiken (2002), samt Olof Francks Domens eller hjärtats etik (2003). Begreppen etik och moral är ofta sammanflätade men de har skilda innebörder. Moral står för handlingar och ställningstaganden, dvs. praktiken, medan etik betecknar reflektion över det moraliska handlandet och det moraliska ställningstagandet, dvs. teorin.27 Man kan se moralen som en samhällelig funktion, eftersom normer och regler måste följas för att människor ska kunna leva tillsammans i ett samhälle.28 Varje människa i samhället har en unik mänsklig förmåga att kunna leva sig in i hur andra har det. Vi vet vad det innebär att uppleva lycka och vi vet vad lidande innebär och genom det kan vi förstå när andra människor upplever lycka och lidande. Denna förmåga är en viktig utgångspunkt för moralen. Moralens nytta är att vägleda handlandet så att vi kan ta ansvar för vårt sätt att leva.29 Franck menar att syftet med etik och moral är att vårda och sprida den universella
rätten att uppleva mening. Vi har alla ansvar för att både vi själva och andra ges så stora förutsättningar som möjligt för att kunna förverkliga en mening i våra liv.30
Collste tar upp att det finns en utbredd uppfattning att det inte går att argumentera i moraliska frågor. Uppfattningen bygger på att moraliska omdömen är grundade på känslor, vilket man
25 Gustavsson, s. 40 26 Gustavsson, s. 44
27 Collste, Göran (1996, 2002 2:a uppl) Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur s. 13 28 Collste, s. 12
29 Collste, s. 8
30 Franck,Olof (2003) Domens eller hjärtats etik? Moral och människosyn i skolans värld. Lund: Studentlitteratur s. 12
inte kan argumentera utifrån. Man menar här att det finns en skillnad mellan etisk argumentation och argumentation rörande faktafrågor, eftersom oenigheter inom naturvetenskap går att avgöra genom empiriska undersökningar. Denna uppfattning väljer Collste att ifrågasätta och menar att vår moraliska bedömning kan motiveras utifrån generella etiska principer, vilka i sin tur stöds av vissa grundläggande moraliska antaganden. Dessa utgör fundamentet i en persons moraluppfattning. När man inom etiken ställer sig frågan varför en viss handling är rätt eller orätt kan man därför hänvisa till generella etiska principer och bakomliggande grundläggande antaganden.31
Vuxna människor inom skolan bör anpassa förmedlandet av etiska perspektiv så att de blir mottagliga och begripliga för skolans barn och ungdomar. Tanken är att universella moraliska normer måste brytas ner till en mer gripbar nivå för att kunna förstås och förankras i den praktiska verkligheten. Det är här betydelsefullt att man låter en dialog pågå.32 Inte minst i skolans värld är det viktigt att etikundervisningen inte håller sig på en rent teoretisk nivå, eftersom etikens kärna finns i människors verklighet. Det är där all etisk reflektion måste ta sin början och det är där människors moraliska förhållningssätt finner sin motivation och sin existentiella utgångspunkt. Lyckas inte läraren att arbeta utifrån detta blir vägen lång för eleverna att knyta an till det som sägs.33 Om undervisningen ägnas åt diskussioner kring till exempel abort är det viktigt att man inte bara tar tiden till att gå igenom argument för och emot. Man måste tillsammans försöka gestalta vad en abortsituation rent personligt kan innebära för den enskilda människan. Franck menar att man i vissa fall kan genomföra en sådan här gestaltning genom att låta någon person med egen erfarenhet komma till tals och berätta utifrån den. Många gånger kan man nå oerhört mycket längre med sådana möten än med rena litteraturstudier. Har man inte möjlighet att genomföra dessa besök i klassen kan man låta eleverna göra studiebesök hos myndigheter och organisationer där relevant livserfarenhet kan berättas och gestaltas.34 Bäst förutsättningar att utvecklas i personligt och
moraliskt hänseende har vi tillsammans med andra människor.35
Eftersom detta arbete skrivs inom ramen för religionsvetenskap är det även viktigt att se att för de flesta människor, både då som nu, har religionen fungerat som den främsta moraliska 31 Collste, s. 16-18 32 Franck, s. 36 33 Francks, s. 23-25 34 Franck, s. 42-45 35 Franck, s. 177
inspirationskällan. En första uppenbar betydelse som religionerna har för etiken är de etiska plikter och bud som finns formulerade i religionernas heliga skrifter. Genom religionernas verklighetsuppfattning kan den troende orientera sig i tillvaron och de kan inspirera till moraliska ansvarstaganden och handlande. Religionerna erbjuder människor en förståelse av sin omvärld och av livets mening. Den religiösa människan uppfattar sitt och andra människors liv som meningsfullt.36 För många kan en annan religion vara något okänt, men
bland människor finns det en viss nyfikenhet för det okända. Genom att konfronteras med detta lär vi oss mer om både oss själva och andra och vi ser att man som människa kan leva på väldigt olikartade sätt. Inom ramen för etikundervisningen i skolan är det viktigt att ungdomarna får möta synsätt, livsmönster och traditioner de inte är vana vid. Det handlar om att göra eleven medveten om att människor kan välja olika vägar i livet och att mötet med det okända kan leda till utvecklingen av respekt och tolerans för tänkesätt och livsmönster som är annorlunda dem man själv är inbegripen i. Allra bäst är det naturligtvis när man har möjlighet att genom personliga möten med företrädare för varierande livsåskådningar och livsmönster kan gestalta den variation av livsvägar som existerar.37
36 Collste, s. 71-72
3. METOD
Vid valet av vilken metod som skulle vara mest passande fanns två alternativ: den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Eftersom uppsatsens syfte har varit att beskriva enskilda personers upplevelser, i detta fall vad elever själva säger om hur de ser på religionsundervisningen under sin högstadietid, har den kvalitativa metoden med djupintervjuer varit den mest lämpliga. Jag vill få en bild av deras uppfattning, deras åsikter och tankar gällande detta. Avsikten med den kvalitativa intervjun är att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter han/hon har och hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut.38
Alternativet kvantitativ metod hade jag kunnat använda mig av om jag velat ha svar på hur ofta, hur många eller hur vanligt och hade då inneburit att jag hade frågat ett betydligt större antal elever med hjälp av standardiserade intervjuer eller enkäter, och därefter analyserat svaren statistiskt. Jag hade då kunnat säga att ett visst antal procent av eleverna tycker på det ena eller andra sättet.39 Nackdelarna med metoden kan vara att undersökningarna hade fått en ytlig prägel då enklare förhållanden måste mätas. Utförligare svar är svåra att få in via kvantitativa metoder, de ger inget större utrymme för väl utvecklade, oförberedda eller oväntade svar. Jag valde att genomföra en intervju där frågorna är bestämda i förväg och svaren är öppna, det vill säga att frågorna inte kunde besvaras med ja eller nej.
3.1 Urval
Undersökning är gjord ur ett elevperspektiv, med tio intervjuade elever från en mindre stad i södra Sverige. De intervjuade eleverna går idag andra året på gymnasiet, men har tidigare antingen gått på en kommunanal eller fristående högstadieskola. Valet för eleverna från friskolan blev efter bekvämlighetsurvalet, som Trost kallar det, vilket innebär att man tar det man råkar finna.40 Så blev fallet med dessa elever då det fanns få elever från friskolan som valt det lokala gymnasiet och desto fler som valt andra gymnasier runt om i landet. Valet av elever från den kommunala skolan har skett genom slumpmässigt urval. Båda könen är dock
38 Trost, Jan – Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur (2005) s.23 39 Trost s. 14
jämlikt representerade och eleverna går idag på både teoretiska och praktiska program på gymnasiet för att få så heterogena grupper som möjligt att intervjua. De har som gemensamt att de ännu inte haft religionsundervisning på gymnasiet för att detta inte ska färga av sig på deras minnen från högstadiets religionsundersvining. Antalet elever som intervjuas kan motiveras med att få intervjuer är vanligen att föredra, då många intervjuer gör att materialet lätt blir ohanterligt och kanske förmår man inte att få en överblick och samtidigt se alla viktiga detaljer som förenar eller som skiljer.41
Jag valde mellan enskilda intervjuer och gruppintervjuer. De senare hade kunnat leda till en intressant diskussion mellan gruppmedlemmarna, men som Trost menar, bör man sträva efter att undvika att intervjua flera personer samtidigt, då det kan bli en smula komplicerade. De tystlåtna kommer inte så lätt till tals och de språksamma kan lätt ta över. Skulle man behöva tysta ner de språksamma kan stämningen lätt bli en aning spänd.42 Personerna kan lätt påverkas av varandra och man får lätt en majoritetssynpunkt. Valet föll slutligen på de enskilda intervjuerna då det blir lättare att få fram hemligheter och åsikter som kanske inte hade dykt upp under en gruppintervju.43
Nedan kommer en presentation av intervjupersonerna med fingerade namn. Elever som tidigare har gått på fristående högstadieskola:
Frida - tjej, 17 år andra året på gymnasiet, samhällsprogrammet. Filip - kille, 17 år andra året på gymnasiet, mediaprogrammet. Freja - tjej, 17 år andra året på gymnasiet, mediaprogrammet. Felix - kille, 17 år andra året på gymnasiet, byggprogrammet. Frans - kille, 17 år andra året på gymnasiet, samhällsprogrammet.
Elever som tidigare har gått på kommunal högstadieskola:
Kalle - kille, 17 år andra året på gymnasiet hantverksprogrammet. Kristian - kille, 17 år andra året på gymnasiet samhällsprogrammet. Katja - tjej, 17 år andra året på gymnasiet hantverksprogrammet. Karolin - tjej, 17 år andra året på gymnasiet samhällsprogrammet. Kitty - tjej, 17 år andra året på gymnasiet samhällsprogrammet.
41 Trost, s. 123
42 Trost, s. 46 43 Trost, s. 47
3.2. Genomförande
Relationen mellan intervjuare och den intervjuade består av två relationer: intervjuarens relation till den intervjuade och den intervjuades relation till intervjuaren Båda relationerna måste vara goda och allra viktigast är den intervjuades relation till intervjuaren.44 Jag anser att
jag har lyckats upprätta en positiv och förtroendefull relation till de intervjuade då jag träffat dem under min praktik under lärarutbildningen. Jag har under slutterminen haft fyra veckors undervisning i de intervjuades klasser och de eleverna med bakgrund i friskola har jag stött på redan under deras högstadietid.
Att intervjupersonerna känner sig trygga är viktigt för att de ska känna sig säkra och våga svara på ett ärligt sätt, och inte utifrån vilka svar de tror att jag vill ha. Trost menar att intervjuaren inte får uppfattas som ett hot och sätta sig i ett slags maktöverläge, vilket lätt kan ske då man är två som intervjuar.45 Någon sådan position försattes inte de intervjuade i då jag var ensam om att intervjua. Intervjuerna genomfördes i avskilda grupprum på gymnasieskolan. Detta för att få en ostörd och neutral plats där respondenten har kunnat känna sig hemma.
I samråd med eleverna bestämdes tid och plats för elevintervjuerna, vilka lades utanför lektionstid. Intervjuerna inleddes med att jag berättade om min undersökning och jag informerade om att det var frivilligt att ställa upp, att man som intervjuperson var anonym och att man när som helst skulle kunna välja att avbryta intervjun. Därefter ställdes frågan om man godkände bandinspelning av intervjun, vilket åtta av tio intervjuade gjorde, i de två övriga fallen fördes istället anteckningar. Intervjufrågorna i bilagan är de som jag har utgått ifrån. Jag öppnade intervjuerna med att inleda med en fråga om elevernas inställning till religionsvetenskap, för att börja diskutera och få igång deras tankar kring ämnet.
3.3. Tillförlitlighet
44 Trost, s. 70
Jag valde att göra en pilotintervju före elevintervjuerna, vilket gav mig tillfället att testa min intervjuguide och metoden i sig och se om något i detta behövde bearbetas. Under elevintervjuerna har följdfrågor ställts tills jag har tyckt att frågan blivit tillräckligt belyst och för att kontrollera att det som sagts har uppfattats korrekt. Jag valde bandinspelning för att kunna koncentrera mig på ämnet vid själva intervjutillfället.
3.4. Etiska aspekter
Eleverna har informerats om att deltagande i undersökningen sker helt frivilligt och att det som kommer fram i intervjuerna ska behandlas konfidentiellt och inte användas i något annat sammanhang än detta arbete. Varken deras eller skolans namn kommer att nämnas. I resultat- och analysdelen kommer jag att referera till eleverna genom olika bokstavs och sifferbenämningar. Till exempel elev A, elev B när det gäller de kommunala eleverna och elev 1, elev 2 när det handlar om friskoleeleverna.
Ett etiskt problem hade kunnat uppstå om jag valt att intervjua flera personer samtidigt. Som intervjuare har man tystnadsplikt, men inte som intervjuad. Det i sin tur hade kunnat innebära att de efteråt hade berättat för andra vad någon namngiven person sagt och det innebär också att vad någon sagt eller gjort kan brukas mot henne eller honom av andra i gruppen vid ett senare tillfälle.46 Då jag valt att intervjua eleverna enskilt kommer detta inte att ske då all information som kan röja identiteten har tagits bort.
Det kan även vara viktigt att tänka på att det eleverna svarar utifrån dagsläget kring sina minnen. Det handlar alltså om vad de ser nu, om vad de har lärt sig då. De intervjuer jag genomför kan därför även ses som retrospektiva d.v.s. intervjuer som avspeglar vad en person har upp levt vid en bestämd tidpunkt och i ett bestämt sammanhang. De intervjuade ser tillbaka på någonting som har hänt i det förflutna. Svagheten med retrospektiva intervjuer är att det finns en risk att de intervjuade glömmer händelser, känslor och åsikter från förr. Det kan innebära att individen kan återskapa eller minnas det förgångna genom ett filter av tankar och tankesätt som de tillägnat sig senare. På så sätt kan minnen omformas så att de stämmer med vad individen tycker och tänker vid intervjutillfället.47
46 Trost, s. 47
47 Repstad, Pål, Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (1999) s. 80-81
4. RESULTAT
Intervjuerna som utgör underlaget för det här arbetet fördes med sammanlagt tio elever, fem från den kommunala skolan med namn som har begynnelsebokstav K och fem elever från den fristående högstadieskolan med namn som har begynnelsebokstaven F. I bilagan finns den intervjuguide som jag har utgått från i intervjuerna. Jag har valt att kategorisera resultatavsnittet utifrån tre olika teman som varit genomgående under intervjuerna. Jag har valt att skriva ihop intervjuerna till en sammanfattande text för att göra det mer lätthanterligt för både mig och läsaren. Jag har utgått från frågorna och diskussionerna som förts under intervjuerna för att hitta röda trådar som kunde vara lämpliga att dela in texten i och för att kunna bearbeta resultatet. Jag har valt ut de citat som varit mest talande för det som kommit fram under intervjuerna och har försökt föra fram alla röster.
4.1. Tankar kring ämnet religion
Många såg och ser fortfarande på ämnet som ett roligt och intressant ämne. Frida uttrycker det med att ”Jag tycker att religion var ett av de roligaste ämnena. Man får ju inblick i de olika religionernas kultur. Roligast var att diskutera om de olika traditionerna inom de olika religionerna, och sedan jämföra dem.”48 Likaså Filip tycker att ”religion är ett intressant ämne, det är kunskaper jag tycker man ska kunna. Man ska vara medveten om hur alla människor lever i de olika religionerna.” 49 Kristian tycker att ”det är ganska intressant att läsa
religion, eftersom jag tycker det är viktigt att lära sig andra kulturer för att lättare förstå varandra.”50 Några menade att läraren spelade stor roll för hur man skulle uppfatta ämnet.
Som Frans berättar ”jag hade en relativt positiv inställning till ämnet eftersom vi hade en lärare som var bra i andra ämnen så då visste man att det skulle bli bra i ämnet religion också.”51 Felix anser att hur ”inställningen till ett ämne ser ut beror helt på vilken lärare man har, har man en tråkig lärare blir ju ämnet också tråkigt.”52 Karolin nämner även lärarens roll,
48 Intervju med Frida, 2006-12-05 49 Intervju med Filip, 2006-12-05 50 Intervju med Kristian, 2006-12-14 51 Intervju med Frans, 2006-12-07 52 Intervju med Felix, 2006-12-07
”jag kommer ihåg att jag i början trodde att det skulle bli skittrist med religion, för vi hade en jättedålig lärare i religion på mellanstadiet. Men ju mer man satte sig in i ämnet på högstadiet, desto intressantare blev det.”53 Men visst fanns det även mindre intresserade elever, så som Freja uttrycker det ” jag är inte speciellt intresserad av religion, bara man får lite mer kött på benen så räcker det.”54 Kalle tyckte inte heller religion var särskilt roligt utan ”väldigt tråkigt. Det var mest jobbigt att läsa om.”55
Jag ville även veta varför eleverna tror att de läser religion i skolan och vad som i sin tur är viktigt att ta upp. Ett återkommande ord är förståelse. “Jag tror och tycker att man läser religionskunskap för att lära sig hur alla människor lever, det är viktigt att förstå hur andra människor lever och vilka situationer de har”, menar Filip. Frans uttrycker det genom att säga ”det är viktigt att vi har respekt och förståelse för saker i samhället. Vi har ju idag många invandrare i Sverige och det kan vara viktigt att förstå varför till exempel muslimer bär slöjor eller varför de förknippas med bomber. Det behövs en förklaring till det vi ser på nyheterna var dag. Det behöver klargöras om bakgrunden till religionsrelaterade konflikter och kanske skillnader och likheter på muslimer, judar och kristna.”56 Frida tycker att ämnet religion är viktigt ”för att minska fördomar och istället öka kunskapen. Folk vet för lite om de olika religionerna, varför de firar olika saker och därefter skapas fördomar, brist på kunskap med andra ord kan man säga.” 57 Freja anser att ämnet är viktigt ”för att vissa personer kan få en rätt så kränkande syn på andra människors religion. Det är viktigt att lära sig om vad det är de tror på och att man inte är så olika ändå.” 58 När Kristian berättar tar hon upp sin nuvarande situation och säger att ”jag går i en klass där det finns några med andra kulturer och det underlättar för mig jättemycket om jag vet mycket om deras kultur för att lättare förstå deras åsikter och resonemang i vissa frågor.” 59 Även Katja använder ordet förstå. ”Det är bra att
veta hur människor i andra länder lever, alla lever inte likadant som oss i Sverige. Det finns ju muslimer och de får t ex inte äta griskött. Det finns många olika religioner i världen och ifall man möter en kille eller tjej från ett annat land med en annan religion än den man har, så är det viktigt att förstå hur den lever och tänker.”60
53 Intervju med Karolin, 2006-12-11 54 Intervju med Freja, 2006-12-06 55 Intervju med Kalle, 2006-12-06 56 Intervju med Frans, 2006-12-07 57 Intervju med Frida, 2006-12-05 58 Intervju med Freja, 2006-12-06 59 Intervju med Kristian, 2006-12-14 60 Intervju med Katja, 2006-12-05
Men när jag ställde följdfrågan om de tycker att de har lärt sig det som de tar upp som viktigt, är samtliga eniga om att det har inte förekommit tillräckligt eller i den utsträckning som de hade önskat. Frans säger “Vi lärde oss mer om vilka sorters religioner som finns och vilken historia och vilka sagor som fanns till dem, men vad bryr jag mig om vad Muhammed gjorde på sin tid när det är hur religionen ser ut i nutiden som jag vill veta.”61
4.2. Arbetssätt och material
När eleverna från friskolan berättar om hur de arbetade med ämnet religion berättar de just om de kurser som jag har nämnt i bakgrunden och tar då även upp föreläsningarna som de hade. ”Vi hade föreläsningar och mer eller mindre kan jag säga att jag lärde mig relativt mycket, men mer har jag nog ändå lärt mig av bekanta, eftersom jag har många kompisar som är muslimer.”62 Filip berättar att ”På den skolan jag gick på arbetade man så självständigt som möjligt, behövde man hjälp gick man till läraren sen hade man ett eller två pass i veckan då det var föreläsning. På dessa föreläsningar kunde vi få uppgifter vi skulle göra under veckan som vi förväntades bli klara med till nästa föreläsning, en vecka senare och då vi fick nya uppgifter.” 63 När det gäller eleverna som gått på kommunal högstadieskola berättar de att religion låg inte på schemat utan stod som SO, men ämnet lästes enskilt i olika perioder.
Jag var nyfiken på att veta till vilken grad det fanns elevpåverkan under religionslektionerna. Frans svarar med att ”den skolan jag gick på innebar mycket frihet, det spelade ingen roll på vilket sätt man gjorde sina arbeten bara man producerat något.” Han fortsätter även med att berätta om att störst påverkan hade de haft när de fick välja en religion att fördjupa sig i..64 Han är inte ensam om att ta upp arbetet med världsreligionerna. ”Man hade fördjupning i det man själv ansåg var relevant att arbeta med, eller som man kanske fann något större intresse för just det område.”65 Kort och gott ”vi fick välja en speciell religion att forska om.”66 Att
arbeta med en valfri religion i grupp var det som eleverna minns bäst från högstadiets religionsundervisning. Men Felix kommer även ihåg att de arbetade med att skapa en egen religion, det hade gjorts i slutet av nian då de hade läst om alla andra religioner. 67
61 Intervju med Frans, 2006-12-07 62 Intervju med Frida, 2006-12-05 63 Intervju med Filip, 2006-12-05 64 Intervju med Frans, 2006-12-07 65 Intervju med Frida, 2006-12-05 66 Intervju med Freja, 2006-12-06 67 Intervju med Felix, 2006-12-06
Den kommunala skolans elever berättar att de inte heller hade någon större inverkan på hur de skulle jobba och med vad, förutom i valet av religion. Även här berättas det om att man hade grupparbeten där man valde varsin religion som man sedan skulle redovisa för övriga klassen om. Detta är det starkaste minnet de har från högstadiets religionsundervisning. Karolin säger ”Vi fick inte påverka lektionerna så mycket eller i så fall kanske vilken ordning vi skulle beta av religionerna var väl det enda vi fick påverka.”68 ”Vi fick påverka genom att välja vilka
religioner som vi ville arbeta med, men inte hur vi skulle redovisa det sen”, berättar Kitty. 69
Jag var även intresserad av att veta vilka läroböcker som användes eller om man använde andra material och källor. Eftersom jag har haft praktik på friskolan, vet jag att Interskols ”Religion A & B 2000” 70var avsedd som lärobok, men ingen av de intervjuade eleverna från friskolan kommer ihåg vad de hade för lärobok i ämnet religion. ”Vi antecknade mest på föreläsningarna och den andra informationen hittade vi sen på Internet.” 71 ”Jag minns inte böckernas namn, jag kommer bara ihåg att Internet var en stor källa.”72 ”Hade vi någon lärobok egentligen? Jag kommer bara ihåg att läraren berättade och vi antecknade, sedan var det Internet som gällde. Vi gjorde ju nästan allt på dator.”73
Inte heller eleverna som gått på kommunal högstadieskola har något starkt minne av läroboken i ämnet, även om merparten säger att de använde sig mest av denna under lektionerna och till prov. Kitty säger ” Vi använde mest vår religionsbok, men jag minns inte vad den hette.”74 Karolins minne av boken var att ”den var rätt tunn och med någon tråkig färg”75 och genom Katja får vi veta att det var ”blå bok med en blixt på framsidan.” 76 Men även Internet användes som källa på den kommunala skolan. Kalle berättar ”vi hade en bok som vi läste i, men när vi skulle söka fakta och sådant så använde vi Internet, för de var mest praktiskt.” 77
68 Intervju med Karolin, 2006-12-11 69 Intervju med Kitty, 2006-12-14
70 Thulin, Birgitta och Elm, Sten - Religion A & B 2000. Interskol (2001), är egentligen avsedd för gymnasiets A och B kurs i Religionskunskap.
71 Intervju med Filip, 2006-12-05 72 Intervju med Felix, 2006-12-07 73 Intervju med Frans, 2006-12-07 74 Intervju med Kitty, 2006-12-14 75 Intervju med Karolin, 2006-12-11 76 Intervju med Katja, 2006-12-05 77 Intervju med Kalle, 2006-12-06
När vi ändå pratade om material som användes var det även intressant att se om det hade gjorts något studiebesök i samband med religionsundervisningen eller om eleverna hade fått besök av någon representant från en religiös grupp. Här var det svaret nej som var genomgående. Varken eleverna från friskolan eller från den kommunala hade gjort något studiebesök eller fått besök. Kristian kommenterar det med ”Nej det gjorde vi inte, vilket kanske var lite synd för det hade varit intressant att få någon som är inne i religionen och berätta hur dom ser på det.”78 Det fanns dock en möjlighet för friskolans elever till
studiebesök men då var det upp till dem själva om de ansåg att de ville fördjupa sig.
4.3. Undervisningens innehåll
När eleverna tänker tillbaka på religionsundervisningen under din högstadietid är det i de flesta fall arbetet med världsreligionerna som de kommer ihåg, oavsett om man gick på en fristående högstadieskola eller om man gick på en kommunal. Filip berättar ”På våran skola läste vi inte mycket annat än de stora religionerna, eftersom vi inte hade bestämda religions lektioner.”79 ”Det jag kan komma ihåg är att vi snackade om islam och ja, kristendomen med.”80 ”Vi arbetade med de olika religionerna. Kommer inte ihåg mycket, men minns att vi fick skapa en egen religion också.”81 Frans berättar att ”det kändes som om vi knappt hade någon religion, så jag kommer inte ihåg det så bra, ja förutom de största religionerna, de gick vi ju igenom.”82 Likaså de som har gått på kommunal skola tar som sagt upp arbetet med världsreligionerna. Kalle säger ”jag kommer inte ihåg så mycket, mer än att vi läste om nästan alla stora religioner och så.”83 Kristian kommer ihåg ”att vi läste om hinduism, buddhism, islam, kristendom och judendom. Det var ganska så grundläggande, typ traditioner, gud, lite historia och sånt.”84
Jag frågade eleverna om de hade önskat mer eller mindre av religionsundervisning på högstadiet och det blev mer som blev det återkommande svaret hos de flesta. Katja från den kommunala skolan säger ”mer helt klart, om man tänker efter nu efteråt så fick man ju
78 Intervju med Kristian, 2006-12-14 79 Intervju med Filip, 2006-12-05 80 Intervju med Freja, 2006-12-06 81 Intervju med Felix, 2006-12-07 82 Intervju med Frans, 2006-12-07 83 Intervju med Kalle, 2006-12-06 84 Intervju med Kristian, 2006-12-14
egentligen inte lära sig så mycket som man hade velat.”85 Filip från friskolan tycker ”vi skulle ha haft mer religion. Vi hade väldigt lite, bara några få arbeten och senare var lite inbakat i SO kurser men då var arbetet så stort så man fick inte tid att fördjupa sig i det man tyckte var intressant.”86 Frans säger att han ”önskade att det hade varit längre perioder, nu blev det bara
några gånger och snabbt. Poff liksom. Det lades in lite extralektioner här och där, kändes det som. Lärarna kändes inte allvarliga. Det var inte som ett vanligt ämne, som var inlagt på schemat.”87
Men det fanns några som var nöjda med den undervisning som de hade fått som Freja ”Nja jag tycker ändå att vi hade lagom mycket, varken för mycket eller för lite”88 och Kristian ”jag tycker det var rätt lagom eftersom alla tycker att religion är olika kul då är det lika bra med grundläggande fakta.”89
Det var intressant att få veta vilka områden och religioner som eleverna tyckte hade fått mest utrymme i religionsundervisningen. Återigen var det världsreligionerna som kom på tal. ”Eftersom jag valde att fördjupa mig i buddhismen lärde jag mig väldigt mycket om den. Det var väldig intressant att få välja vilken man ville fördjupa sig i”, berättar Filip. Han fortsätter att berättat att ”arbetet med de olika religionerna var en kurs på 5 – 8 veckor, jag kommer inte riktigt ihåg vad den hette. Då fick vi i alla fall jobba i grupper om fyra eller fem och välja en religion som vi ville fördjupa oss i.”90 Felix i sin tur säger ”det är svårt att säga, men alla områden fick väl lika mycket uppmärksamhet med tanke på att vi hade mycket föreläsningar. Men eftersom vi fick välja att jobba med en religion så fick ju den mest uppmärksamhet.”91 Freja tar även upp detta arbete, ”det var väl världsreligionerna som fick mest utrymme i och med att vi fick välja en religion att jobba med och hitta fakta om området och redovisa för de andra.”92
Även eleverna som haft religionsundervisning på den kommunala högstadieskolan nämner världsreligionerna som det som hade fått mest utrymme. ”Jag kommer inte ihåg vilka områden, men jag tror att vi läste mest om hur de olika religionerna fungerade. Vilka gudar de
85 Intervju med Katja, 2006-12-05 86 Intervju med Filip, 2006-12-05 87 Intervju med Frans, 2006-12-07 88 Intervju med Freja, 2006-12-06 89 Intervju med Kristian, 2006-12-14 90 Intervju med Filip, 2006-12-05 91 Intervju med Felix, 2006-12-07 92 Intervju med Freja, 2006-12-06
tror på och hur de lever och sådana saker och av de olika religionerna blev det mest av kristendomen. Vi hade mer frågor om den religionen för de var den religionen som alla i min klass levde i”,93 berättar Kalle och Katja säger ”vi höll länge på med alla religionerna. Var och en i klassen fick en religion att skriva om sen skulle man göra en muntlig redovisning om det, så det blev lite kort om varje religion.”94 Karolin tar upp samma sak, ”jag kommer inte ihåg så bra, men vi hade ju genomgångar på alla fem världsreligionerna så de tog rätt mycket tid.”95
Eftersom eleverna endast tagit upp arbetet med religionerna ville jag även veta om de inte hade arbetat något med etik och moral och i så fall på vilket sätt. Det är endast två av de tio elever som ja intervjuade som kom ihåg att de hade arbetat med detta. En från den fristående högstadieskolan, Frans och en från den kommunala skolan, Kitty. De övriga åtta kan inte komma ihåg om de arbetat med det eller inte. ”Det är möjligt att vi läste om det, men jag har inget minne av det”, säger Freja. 96 ”Jag kommer inte ihåg faktiskt, men det känns bekant”, säger Katja.97
Jag ville ändå veta om eleverna hade någon aning om vad etik och moral handlar om även om de inte kommer ihåg om de läst det under högstadietiden. Frans som kom ihåg att han läst det säger att det handlar om ”hur man bör handla i vissa situationer och att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.”98 Kitty som även kom ihåg det från högstadiet säger att etik och moral ”innebär vad en människa hade gjort i en viss situation, som att rädda en människa men risk för att dö själv.”99 Av de övriga åtta är det endast tre som tror sig veta vad det innebär. ”Vad som är rätt och fel”, säger Frida, ”Vad man får och inte får göra”, säger Filip och Karolin ”tror att etik är läran om moral eller något sånt, någon sorts vägledning. Asså jag är kanske helt ute och reser, men jag har för mig att moral är de handlingar vi utför i olika situationer.”100 Kristian har uppfattat etik och moral att handla om ”varför man i olika
religioner inte äter vissa saker och sånt.”101 Resterande säger sig inte veta vad etik och moral
innebär.
93 Intervju med Kalle, 2006-12-06 94 Intervju med Katja, 2006-12-05 95 Intervju med Karolin, 2006-12-11 96 Intervju med Freja, 2006-12-06 97 Intervju med Katja, 2006-12-05 98 Intervju med Frans, 2006-12-05 99 Intervju med Kitty, 2006-12-14 100 Intervju med karolin, 2006-12-11 101 Intervju med Kristian, 2006-12-14
Slutligen var det även viktigt att fråga om hur arbetet med livsfrågor sett ut eftersom vi hade tagit upp etik samt tro och tradition i intervjuerna. Jag frågade först om de visste vad som menades med en livsfråga och de återkommande svaren blev ”det är väl en fråga som har med livet att göra, typ varför man lever”102 och ”det är frågor som är viktiga för livet.”103 Hur arbetet med detta område hade sett ut var det inte någon som kunde komma ihåg. Freja frågar ” ska man läsa om det också i religion? Nej vi hade nog inget sånt alls.”104
102 Intervju med Katja, 2006-12-06 103 Intervju med Frans, 2006-12-07 104 Intervju med Freja, 2006-12-06
4. ANALYS
Jag har valt att dela upp mitt analys- och diskussionsavsnitt i två delar, där jag i den första kommer vilja sätta ett perspektiv på resultaten genom att sätta elevernas svar och minnen mot den teori och tidigare forskning som jag förut i uppsatsen har presenterat. Här kommer jag bland annat jämföra med styrdokumenten och se hur väl de har följts i respektive skolor, men även hur Gustavsson kunskapsteori förhåller sig till minnena. Därutöver har jag NU 2003 att jämföra med, men även avsnittet gällande etiken i skolan blir viktigt då elevernas diskussion kring etikundervisningen är anmärkningsvärd.
Till en början vill jag sammanfatta de resultat som jag ser som mest viktiga, vilka blir de resultat som jag även avser att behandla i min analys. Först och främst ser vi tydligt att ämnet hos eleverna i första hand har kopplats till världsreligionerna. Därefter har vi den skrala etikundervisningen som visar sig genom intervjuerna, vilken inte har lämnat några större avtryck i elevernas minnen. Dessutom är det även intressant att se hur lite tryckt läromedel i ämnet har använts i skolorna.
Vad är det då eleverna har fått med sig i sitt religionsbagage på väg mot gymnasiet enligt dem själva? Har elever från friskolan mer med sig än de eleverna från den kommunala? Mitt syfte har varit att se hur eleverna själva ser på sin högstadietid med fokus på religionsundervisningen, med frågeställningarna:
– Hur upplever några gymnasieelever sin religionsundervisning under högstadietiden?
– På vilket sätt kan det noteras några likheter/skillnader mellan elevernas upplevelser av ämnet religion beroende på vilken högstadieskola de har gått på?
– På vilket sätt kan det noteras några likheter/skillnader mellan elevernas upplevelser av kunskaperna i religionsämnet beroende på vilken högstadieskola de har gått på?
Förståelse har varit ett återkommande ord i intervjuerna. Eleverna har tyckt att det har varit viktigt med förståelse gentemot de andra i samhället som inte har samma kultur som de har, muslimer är den grupp som oftast tas upp. Med tanke på att skolorna som jag har valt att jämföra inte kan kallas för mångkulturella skolor, kan det ses som extra viktigt att finna en
förståelse för det okända i vårt samhälle. De får inga erfarenheter berättade av någon från t.ex. islam som verkar vara den religion som de är mest nyfikna på. Det finns inga klasskamrater som representerar religionen som kan visa och berätta hur det verkligen är och det görs inga studiebesök eller inbjudan till besök på skolorna av representanter från olika religiösa grupper. Här är det intressant att se tillbaka på det som Franck skriver om nyfikenheten för det okända, vilket stämmer väl överens med det eleverna tar upp under intervjuerna. Här hade det varit viktigt att kunna konfrontera eleverna med det okända genom besök av olika slag för att få dem att lära sig mer om både sig själva och andra och utveckla deras respekt och tolerans för tänkesätt och livsmönster som är för dem anses annorlunda.
Gustavsson tar i sin bok upp skillnaden mellan information och kunskap och frågar sig om det finns någon skillnad mellan att vara välinformerad och att ha kunskap. Han säger att det finns människor som kan rabbla fotbollsresultat och tidtabeller om vartannat. Den informationen består i ett antal enskilda uppgifter som inte behöver sättas in i något sammanhang för att bli begripliga. Detta tycker jag kan jämföras med den information som kan förekomma i skolan i form av upprepning av fakta. Att rabbla upp de fem pelarna inom islam ger inte kunskap förrän det är satt i ett sammanhang. Det finns en mer eller mindre uttalad strävan i varje människa att tolka och tyda och finna sammanhang i sin tillvaro. Att finna sammanhang leder till kunskap, därför är det viktigt att vi ser till att eleverna kan se sammanhangen inom ämnet religion, då kan de uppnå en kunskap som de kan ha med sig längre än till provet nästkommande vecka. Likaså tar Gustavsson upp processen som viktig for att uppnå kunskap. Den är vägen som leder fram till ett färdigt resultat. Processerna har i de flesta fall varit skilda på de olika skolorna men ingen av dem har varit tillräckligt bra for att för att nå upp till den kunskap som efterfrågas i kursplanens mål.
Resultaten från den NU 2003 i religionskunskap visade att eleverna har både ett behov av, och önskemål om, att få arbeta mer med såväl livsfrågor, kulturmötesfrågor och frågor om samhällsförändring, som frågor kring rätt och orätt. Detta kommer även fram ur mina intervjuer. Det fanns i de flesta fall önskemål om att det skulle ha varit mer religion och som jag ser det så finns det behov av mer arbete med livsfrågor och etik och moral. Då jag och eleverna under intervjuerna diskuterade just etik och moral var det förvånande att inte fler än två hade någon aning om vad det handlade om. Jag kommer då att tänka på det som Collste tar upp angående uppfattningen att det inte går att argumentera i moraliska frågor. Denna uppfattning som bygger på att moraliska omdömen är grundade på känslor, vilket inte går att
