Konkurrenter eller kollegor? : En kvalitativ studie om implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Konkurrenter eller

kollegor?

En kvalitativ studie om implementeringen av

färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen

Isabelle Andersson

Jonna Bodag

Förord

Redan från start så förstod vi att uppsatsskrivandet skulle vara en resa i med- och motvind. När vi nu står vid slutet av denna resa så tar vi med oss många lärdomar om både akademin och om oss själva.

Uppsatsens genomförande hade inte varit möjligt utan det stöd vi har fått från personer som har agerat bollplank, och bidragit med sin tid och engagemang. Vi vill först och främst rikta ett hjärtligt tack till vår handledare Lena Högberg som har bidragit med konstruktiv feedback och nya insikter under uppsatsskrivandet. Vi vill även rikta ett tack till respondenterna som delat med sig av sina upplevelser av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Utan er hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra. Därefter vill vi rikta ett tack till vår handledargrupp och opponenter som har opponerat på uppsatsen under terminens gång. Era åsikter har varit värdefulla för studiens skapande.

Sedan skulle vi vilja tacka våra nära och kära som bidragit med peppande ord och positiv energi!

Fortsättningsvis önskar vi er en trevlig läsning!

Linköping 2020-05-25

___________________ ___________________

Sammanfattning

Titel: Konkurrenter eller kollegor?: En kvalitativ studie om implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen

Författare: Isabelle Andersson och Jonna Bodag Handledare: Lena Högberg

Bakgrund: Miljöfrågan blir allt mer komplex för företagen att ta sig an själva. Det blir viktigare att samarbeta med konkurrenter för att uppnå miljömässig hållbarhet. Tidigare forskning har visat att samarbeten med konkurrenter kan ha en positiv inverkan på vissa områden. Tidigare forskning indikerar på att det råder en brist på studier som adresserar samarbeten mellan konkurrenter inom hållbarhet. Därmed har vi valt öka förståelse för branschsamarbeten genom att studera implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen.

Syfte: Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet. Det görs genom att studera implementeringen för digitaliseringskonsultbranschen i medverkande företag.

Metod: Den här studien är en kvalitativ instrumentell fallstudie med hermeneutisk inriktning och iterativ ansats. Empirisk datainsamling har skett genom fyra semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika företag som medverkar i färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen.

Slutsats: Studien resulterar i att tolkningen av färdplanens syfte visar att översättningen har en roll i implementeringen från branschnivå till företagsnivå. Vidare indikerar studien på att implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen speglas till olika grad i de studerade dimensionerna målsättning, kommunikation och lärande och att det skiljer sig åt mellan företagen. Studien mynnar ut i en slutsats som menar att färdplanen kan ses som en vägledning snarare än en strikt plan.

Nyckelord: Branschsamarbete, branschgemensam, bransch, färdplan, implementering, miljö, hållbarhet, klimat.

Abstract

Title: Competitors or co-workers?: A qualitative study about the implementation of the roadmap for digitalisation consultancy industry

Authors: Isabelle Andersson and Jonna Bodag Supervisor: Lena Högberg

Background: The environmental issue is getting more complex for companies to tackle on their own. The importance of collaborating with competitors to achieve environmental sustainability is increasing. Previous research has shown that collaborating with competitors has a positive influence in certain areas. Previous research indicates a lack of studies that address collaboration with competitors in sustainability. Thus, the focus of this study is to increase understanding for industry-wide collaboration by studying the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding for industry cooperation for environmental sustainability. In order to do so the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry in the participating companies is being studied.

Method: This study is a qualitative instrumental case study with a hermeneutical perspective and an iterative approach. Empirical data has been collected from four semi-structured interviews with respondents from different companies that participates in the roadmap for the digitalisation consultancy industry.

Conclusion: The study concludes that the interpretation of the purpose of the roadmap shows that the translation has a role in the implementation from industry-level to corporate-level. Furthermore, the study indicates that the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry reflects in the studied dimensions goal setting, communication and learning to a certain degree and that it differs between the companies. Thus, the study shows that the roadmap can be viewed as a guideline rather than a strict plan.

Keywords: Industry-wide, Industry, coopetition, cooperation, implementation, environment, sustainability, climate.

Innehållsförteckning

2.5.1 Fallföretag och respondenter ... 9

2.5.2 Litteraturgenomgång ... 11

2.6 Datainsamling ... 11

2.6.1 Intervjuer ... 11

2.6.2 Dokument ... 13

2.6.3 Behandling av empiriskt material ... 14

2.7 Kvalité, transparens och etik ... 15

2.7.1 Trovärdighet ... 15

2.7.2 Äkthet ... 16

2.7.3 Etisk diskussion ... 17

3. Referensram ... 21

3.1 Samarbeten mellan företag ... 21

3.2 Översättning ... 22 3.3 Implementering ... 23 3.3.1 Målsättning ... 23 3.3.2 Kommunikation ... 24 3.3.3 Lärande ... 25 4. Empiri ... 27 4.1 Vad är en färdplan? ... 27

4.2 Beskrivning av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen ... 28

4.2.1 Målsättningar i färdplanen ... 28

4.3 Respondenterna ... 29

4.3.1 Betydelse av miljömässig hållbarhet i företagen ... 30

4.4 Branschinitiativ ... 31

4.4.1 Beslutsprocessen i deltagandet ... 33

4.4.2 Färdplanens bidrag till hållbarhetsarbetet ... 34

4.5 Översättning och förväntningar av färdplanen ... 35

4.6 Målsättning ... 37 4.7 Kommunikation ... 39 4.7.1 I företaget ... 39 4.7.2 Om miljömässig hållbarhet ... 40 4.7.3 Om färdplanen ... 42 4.8 Lärande ... 43

4.8.1 Vikten av anställdas lärande ... 43

4.8.2 Utbildningsinsatser i företaget ... 44 5. Analys ... 47 5.1 Analysmodell ... 47 5.2 Branschnivå ... 48 5.3 Översättning ... 48 5.4 Implementering ... 49 5.4.1 Målsättning ... 49 5.4.2 Kommunikation ... 51 5.4.3 Lärande ... 53 6. Slutsats ... 55

6.1 Studiens kunskapsbidrag och begränsningar ... 56

6.2. Förslag till fortsatt forskning ... 57

1

1. Inledning

I det här avsnittet presenteras en bakgrund till studien, till följt av en kartläggning av tidigare forskning samt en motivering till val av studiens ämne. Vidare presenteras studiens syfte och dess forskningsfrågor.

1.1 Problembakgrund

På nyhetssidor kan vi idag läsa mycket om företagens negativa påverkan på miljön och hur det ställs allt högre krav på företag att öka sitt ansvarstagande – i vissa branscher mer än andra. Att miljöfrågor blir mer omtalade i dagens samhälle gör att mer fokus blir riktat mot klimatet vilket i sin tur påverkar hur företag verkar i dagens samhälle. Statistik från SCB (2019) visar på att det har skett en procentuell ökning, mellan 2014 till 2019, av svenska företag med fler än 10 anställda som tar till åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Frågan som uppkommer i samband med detta är dock om företagen gör tillräckligt för en ökad miljömässig hållbarhet. 

Ett initiativ av regeringen med syfte att göra miljöarbetet mer uppmärksammat är Fossilfritt Sverige. Fossilfritt Sverige verkar i uppdrag av miljö och energidepartementet och samarbetar med olika aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen (Fossilfritt Sverige, u.å.). Enligt Fossilfritt Sverige (u.å.b) är näringslivets engagemang av vikt för att uppnå fossilfrihet. Därav uppmanas olika branscher att ta fram egna färdplaner för att visa hur de kan uppnå fossilfrihet (Fossilfritt Sverige, u.å.c). Branscher kan därmed visa sitt engagemang för miljömässig hållbarhet genom att ta fram en egen färdplan. 

Frågan som uppkommer för någon som tidigare inte hört begreppet kan vara; vad är en färdplan? En färdplan är en branschgemensam plan som innehåller mål, potentiella hinder och förslag för att hantera dessa hinder – som tillsammans visar hur branscherna ska verka för att uppnå klimatneutralhet till år 2045 (Fossilfritt Sverige, u.å.b.). Färdplanerna innehåller även uppmaningar till andra aktörer med förslag på hur de kan agera för att underlätta genomförandet av branschens vision (Fossilfritt Sverige, u.å.c). Färdplanerna är branschgemensamma och frivilliga (Fossilfritt Sverige, u.å.c), vilket innebär att varje bransch har möjlighet att starta ett arbete för att ta fram en sådan. När färdplanerna är färdigställda lämnas de sedan in till regeringen. För närvarande har 21 branscher tagit fram en varsin färdplan, som tidigare har blivit eller i år, 2020, ska bli överlämnad till regeringen (Fossilfritt Sverige, u.å.c). Syftet med dessa färdplaner är att branscherna ska vidta åtgärder för att minska sina utsläpp och bidra till fossilfrihet, och parallellt öka Sveriges konkurrenskraft

(Fossilfritt Sverige, u.å.c). Det är flera branscher som lämnat in en färdplan, däribland digitaliseringskonsultbranschen. 

Digitaliseringskonsultbranschen består av konsultföretag som jobbar med digitalisering. I deras färdplan beskrivs branschen som en icke homogen grupp (Pamlin och Jansson, u.å), bestående av företag från områden så som: 

1.     Tillhandahållare av digital hårdvara 

2.     Tillhandahållare av konsulttjänster relaterade  till användande av digital hårdvara 

3.     Affärsutvecklare med fokus på digitaliserings möjligheter 

4.     Hållbarhetskonsulter med fokus på digitaliseringens möjligheter.  (Pamlin och Jansson, u.å, s.42) 

Digitaliseringskonsultbranschens färdplan blir av intresse att studera då användning av informationsteknik (IT) har ökat med åren i svenska företag. Enligt SCB (2019b) har det skett en procentuell ökning med cirka 90 procent i de svenska företagens utgifter för data och telefoni mellan 2009 och 2018. Utöver det köpte svenska företag IT-tjänster för sammanlagt 69 miljarder kronor under 2018, varav cirka 49 miljarder kronor var från externa leverantörer (SCB, 2019b). Användning av IT kan ur ett visst perspektiv ses som en åtgärd som gynnar miljön, vilket kan vara en anledning till att svenska företag, enligt statistik från SCB (2019c) har blivit mer digitaliserade på senare år, i syfte att minska energiförbrukningen. Höjer (i Lindström, 2018) menar att digitaliseringen för med sig potential i att generera miljöeffekter som verkar positivt men att dessa i dagsläget är svåridentifierade. 

I färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen lyfts det att branschen har ett inflytande i många andra branscher (Pamlin & Jansson, u.å.), vilket gör att branschens miljöarbete är en viktig del av näringslivets miljömässiga hållbarhet. Att digitaliseringskonsultbranschen utgörs till medparten av tjänsteföretag gör det att det blir ytterligare av intresse att studera deras färdplan. Detta då det kan anses vara en utmaning att se hur konsulter direkt kan påverka miljön, i jämförelse med andra branscher vars koppling till klimatpåverkan är tydligare (Djurberg, 2018). 

3

1.2 Problematisering

Företag som verkar inom samma bransch har länge behövt ha en förståelse för vad andra företag på marknaden gör för att kunna hålla sig konkurrenskraftiga. Det i sin tur har lett till att ett företags individuella strategier påverkas av hur andra företag agerar på marknaden.  Porac, Thomas och Baden-Fuller (1989) undersökte skotska textilindustrier och organisationernas beteende i beslutstagande om strategi. I studien kom de fram till att beslutfattarnas val av strategi formades av deras uppfattning av branschen, vilket i sin tur även formade branschen. Att ha en bild av andra företag vid utformande av sin egen strategi är därmed inget nytt. Det faktum att företag har haft andra företag i åtanke vid utformande av sin egen strategi har således existerat ur olika perspektiv sedan tidigare tillbaka. Det har med tiden vidareutvecklats och har på senare tid lett till att företag har tagit ett steg längre och börjat samarbeta inom olika områden. En tidigare studie, som har belyst samarbete mellan olika aktörer har gjorts av Hellgren och Stjernberg (1995). I studien av Hellgren och Stjernberg (1995) undersöks ett projekt kring en större investering, där olika aktörer samarbetar för att uppnå ett gemensamt mål, i form av en lyckad investering. Ytterligare tidigare forskning har belyst samarbeten mellan företag på olika sätt, bland annat: i fackliga förhandlingar (McPherson, 1960), i logistik för miljömässig hållbarhet (Limoubpratum, Shee & Ahsan, 2015) och i hållbarhet (Christ, Burritt & Varsei, 2017). I en nyare studie av Manzhynski och Figge (2020) hävdas det bland annat att samarbete mellan konkurrenter är nödvändigt i frågor som rör hållbarhet. 

Miljöfrågan i sig är komplex och det har uppmärksammats av många företag att dessa frågor är för stora för ett företag att ta sig an. Tidigare studier som har gjorts inom fältet hävdar att det är av vikt att samarbeta mellan olika parter i frågor som rör miljömässig hållbarhet (Albino, Dangelico & Pontrandolfo, 2012; Colaner, Imanaka & Prussia, 2018). Det har därför blivit allt vanligare med samarbete mellan olika företag för att arbeta med miljömässig hållbarhet. I en studie av Peloza och Falkenberg (2009) visades det, att det är gynnsamt för företag att jobba tillsammans med komplexa sociala - och miljömässiga problem. Författarna talar vidare för att företag som samarbetar kring sådana frågor kan dra nytta av varandras kunskap och skapar möjligheter till förbättringar inom en hel bransch. Peloza och Falkenberg (2009) belyser dock att detta inte är något som passar alla företag och att det finns en risk att förlora sin differentiering. Albino m.fl. (2012) hävdar i sin studie att samarbeten kring miljöfrågor är viktiga då det kan krävas kompetenser från andra håll än det interna. Studien visar på att samarbeten med externa parter kan gynna det miljömässiga arbetet i företag (Albino m.fl., 2012). Hartshorn, Maher, Crooks, Stahl och Bond belyser (2005) även dem att det finns stora möjligheter vid samarbete kring frågor som rör hållbarhet.   

Digitaliseringskonsultbranschens färdplan, som innehåller visioner om framtiden, målsättningar och konkreta strategiska åtaganden (Pamlin & Jansson, u.å.), möjliggör olika tolkningar av dess karaktär. I den här studien betraktas färdplanen som ett instrument för branschsamarbeten för miljömässig hållbarhet. Studien kommer således enbart att fokusera på färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen, och inte de övriga färdplanerna. När studien därmed hänvisar till “färdplanen” i texten så refereras det till färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen.

Engert och Baumgartner (2016) argumenterar för att hållbarhetsstrategier behöver anpassas specifikt för att fungera för ett företag, vilket motsätter sig till att ett branschsamarbete innehållande branschgemensamma strategiska åtaganden skulle vara ett fungerande och framgångsrikt medel. Samtidigt framkommer det ur tidigare forskning att olika former av samarbeten företag emellan både har förekommit och argumenteras för att ha en positiv inverkan. Vidare hävdar Manzhynski och Figge (2020) att det råder brist på studier kring samarbeten mellan konkurrerande företag inom hållbarhet. Med rådande brist av studier gällande samarbete inom hållbarhet för konkurrerande företag (Manzhynski & Figge, 2020) blir färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen av intresse att studera då dess karaktär innefattar samarbete mellan konkurrerande företag.   

Implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen kan studeras från flera olika perspektiv då implementering innefattar olika dimensioner. I den här studien kommer implementeringen att studeras ur dimensionerna; målsättning, kommunikation och lärande.  I tidigare studier om implementering av miljömässig hållbarhet fann vi olika teman, däribland målsättning (Epstein & Roy, 2001; Epstein & Roy, 2007; Klettner, Clarke & Boersma, 2014), kommunikation (Simas, Lengler & António, 2013; Engert & Baumgartner, 2016) och lärande (Klettner m.fl.,2014; Engert & Baumgartner, 2016). Anledningen till att vi valde dessa teman var för att de var frekvent benämnda i olika studier (Esptein & Roy, 2001; Epstein & Roy, 2007; Simas m.fl., 2013; Klettner m.fl., 2014; Engert & Baumgartner, 2016), vilket ledde till att vi identifierade ett mönster där vi såg att de var av vikt i en implementeringsprocess. Dessa dimensioner lyftes dessutom upp som viktiga i mån av en lyckad implementering av hållbarhet. Därmed såg vi att de dimensionerna var av vikt att inkludera i denna studie.  

Sammanfattat kan vi efter litteraturgenomgång se en avsaknad i studier som adresserar branschsamarbeten mellan konkurrenter inom miljömässig hållbarhet. Vidare medför färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen ett nytt perspektiv i implementeringen av den, då den upprättas på branschnivå men implementeras på företagsnivå. Det gör att färdplanens innehåll byter kontext från branschnivå till företagsnivå, vilket Czarniawska (2012) och Røvik (2016) benämner som översättning. Vi ser därmed att denna studie skulle

5

vara bidragande i fältet kring branschsamarbeten ur ett organisatoriskt perspektiv och med ett fall av nyare karaktär, det vill säga färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen där översättningen av färdplanen spelar in. Vidare bidrar denna studie till praktiken då den ökar förståelse av ett införande av en branschgemensam plan med syfte att verka för miljömässig hållbarhet, vilket organisationer kan dra nytta av vid beslutstagande i om en sådan ska upprättas och om ett branschsamarbete ska ingås.

1.3 Syfte

Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet. Det görs genom att studera implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen i medverkande företag. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:

- Hur översätts färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen i de medverkande företagen?

- Hur speglar sig branschsamarbetet från färdplanen för

digitaliseringskonsultbranschen i dimensionerna: målsättning, kommunikation och lärande i de medverkande företagen?

7

2. Metod

I det här kapitlet presenteras forskningens metod och tillvägagångssätt. Kapitlet inleds med en presentation av studiens vetenskapliga inriktning, forskningsmetod, ansats och design till följt av urval och en etisk diskussion

2.1 Vetenskaplig inriktning

Hermeneutiken grundar sig i att få förståelse för mänskligt beteende (Bryman & Bell, 2017). I denna vetenskapliga inriktning så finns det intresse i att förstå hur och varför vissa saker är som de är. Hermeneutiken har ett tolkande synsätt som innebär att författarna själva gör tolkningar av det undersökta fenomenet och dessutom försöker tolka andras tolkningar (Bryman & Bell, 2017). Den hermeneutiska inriktningen har använts i den här uppsatsen då fokus har legat i att tolka respondenternas egen tolkning av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen, och därmed har en dubbel tolkning utförts (Bryman & Bell, 2017). Då den här studien syftar till att bidra med ökad förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet genom att studera implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen, är studiens fokus att belysa respondenternas upplevelser av implementeringen av färdplanen. Det gör i sin tur att det hermeneutiska perspektivet är bäst lämpat för denna studie.

2.2 Forskningsstrategi

Bryman och Bell (2017) skriver om två former av forskningsstrategier, de benämns som kvantitativ forskning och kvalitativ forskning. De olika strategierna skiljer sig åt på olika plan och dess skillnader definieras på olika sätt beroende på vilka författare som definierar dessa. Justesen och Mik-Meyer (2011) förklarar att kvantitativa undersökningar syftar till att förklara hur något hänger ihop eller beskriva ett fenomen med statistiska analyser som grund.  Bryman och Bell (2017, s. 372) definierar den kvalitativa strategin som följande: ”…en forskningsstrategi där tonvikten under insamling och analys av data oftare ligger på ord än kvantifiering och siffror”. Även om kvantitativa och kvalitativa strategier skiljer sig åt är det av vikt att ha i åtanke att de skiljs åt genom generella drag, men att dessa åtskiljningar inte är definitiva och att det kan förekomma att ena strategin innehåller drag av den andra (Bryman & Bell, 2017). Med det menas att dessa strategier även har sina likheter (Bryman & Bell, 2017).   

Gällande den kvalitativa strategin hävdar Bryman och Bell (2017) att den förknippas med ett induktivt angreppssätt och en mer tolkande syn där individernas uppfattning av verkligheten vävs in. Även Justesen och Mik-Meyer (2011) menar att kvalitativa undersökningar används för att bidra med en ökad förståelse genom att exempelvis intervjua respondenter och sedan

tolka materialet. Då denna studie har ett tolkande perspektiv är kvalitativ strategi ett lämpligt val för att undersöka fenomenet branschsamarbeten. Den här studien syftar till att öka förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet och ämnar därmed att bidra med djup snarare än bredd. Därmed anses kvalitativ strategi vara mest lämpad för den här studien. Alvesson och Sköldberg (2017) menar att gå på djupet kommer att leda till en fylligare empiri, vilket författarna definierar som ett kriterium för kvalitativa metoder.

2.3 Forskningsansats

Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två huvudsakliga metoder för forskningsprocessen; deduktiv metod och induktiv metod. Den deduktiva processen inleds med att sätta upp hypoteser som sedan antingen verifieras eller avslås. I den deduktiva processen tas hypoteserna fram baserat på kunskapen man har om området innan datainsamlingen påbörjas. Den induktiva metoden kan beskrivas som motsatsen av deduktiv metod där man istället utgår från datainsamlingen för att därefter generera teori (Bryman & Bell, 2017).  Bryman och Bell (2017) menar att tillvägagångssätten nödvändigtvis inte behöver stå emot varandra utan kan kombineras genom att gå fram och tillbaka mellan insamling av data och teori. Författarna benämner den ansatsen som iterativ metod (Bryman & Bell, 2017).

Studien har haft en iterativ forskningsansats (Bryman & Bell, 2017). Processen har varit iterativ då vi under den skrivande processen, har samlat in teorier parallellt med den empiriska datainsamlingen. Innan den empiriska datainsamlingen sökte vi bland teorier om implementering, och identifierade olika teman som hade dykt upp i andra studier. Då implementering kan anses vara brett, så valde vi ut teman i förväg som fick medverka i intervjuguiden. Eftersom vi valde att ha intervjuer som primärkälla fick vi avvakta med att färdigställa alla teorier från start, då det kunde uppkomma relevant information under intervjuns gång som kunde ge nya insikter kring val av teorier och utformning av den här studien. Den insamlade data som framkom i intervjuerna ledde till att vi fick revidera om och ändra i teoriavsnittet. Anledningen till det grundade sig i att alla teorier inte var lämpade efter datainsamlingen, samt att nya insikter framkom vid insamling av det empiriska materialet. Efter datainsamling inkluderades teorier om översättning i studien. Teorierna framkom då vi fann ett mönster i att respondenternas tolkningar och förväntningar av färdplanen skiljde sig åt. Teorier om översättning inkluderades genom att vi som författare har studerat översättningens roll i implementeringen av färdplanen. Därmed är den iterativa forskningsansatsen mest lämplig för studiens tillvägagångssätt.

2.4 Forskningsdesign

Bell, Bryman och Harley (2019) belyser fem olika typer av forskningsdesign; experimentell-, tvärsnitt-, longitudinell-, fallstudie-, och komparativdesign. Vår studie kommer att

9

genomföras med en fallstudiedesign. En fallstudiedesign är enligt Alvehus (2019) lämpad i kvalitativ forskning för att kunna komma närmare det fenomen som forskaren vill studera. Författaren förklarar att det kan vara svårt att ge en enkel definition om vad ett fall i en studie är (Alvehus, 2019). Bryman och Bell (2017) menar att det som skiljer en fallstudie från andra typer av designer är att forskaren försöker belysa vad som är unikt för ett specifikt fall. Alvehus (2019) förklarar att fallstudiedesignen ofta används för att förklara något större än bara det som fallet i sig kan generera. Stake (1995) förklarar att det finns olika typer av fallstudier där en av dem är en instrumentell fallstudie, vilket innebär att fallet används som instrument för att få förståelse för något annat än bara det specifika fallet i sig.

I den här studien är syftet att bidra med en ökad förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet. För att uppnå ökad förståelse för fenomenet har studien således använt sig av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen som ett instrument. Detta för att öka förståelse för fenomenet och inte enbart implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen, i enlighet med Stake (1995).

Då färdplanen bland annat innehåller mål, uppmaningar och strategiska åtaganden (Pamlin & Jansson, u.å.) blir det omfattande att adressera färdplanen i dess helhet. Därmed har studien valts att avgränsas till att studera implementeringen av de strategiska åtagandena som är satta fram till 2020 (se avsnitt 4.2.3). Avgränsningen är i linje med Alvehus (2019) som förklarar att det inte går att fånga ett fall i dess helhet, utan att fokus måste väljas.

2.5 Urval

2.5.1 Fallföretag och respondenter

Enligt Bryman och Bell (2017) används målstyrda urval i kvalitativ forskning. Bryman och Bell (2017) förklarar att ett målstyrt urval mestadels är passande i en kvalitativ forskning. Det grundar sig i att det är av vikt att få spridning i olika individers uppfattning för att kunna besvara de frågeställningar som ställts (Bryman & Bell, 2017). Därav har det blivit ett strategiskt val i vilka fallföretag som ska undersökas.

I denna studie har valet av fallföretagen och respondenterna varit målstyrda utifrån vissa kriterier, vilket enligt Patton och Palys (1990, 2008, i Bryman & Bell, 2017, s. 407) kan vara ett sätt utföra ett målstyrt urval. Kriterierna som vi har valt att förhålla oss efter är följande:   

- Företagen måste vara delaktiga i färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen, som framställts i samarbete med Fossilfritt Sverige.   

- Respondenten måste ha insikt i företagets arbete gällande färdplanen, för att kunna svara på intervjufrågorna.   

Det första kriteriet valdes för att det ansågs vara av vikt att företagen var delaktiga i färdplanen för att vara av relevans till studiens syfte. För att respondenterna sedan skulle kunna svara på intervjufrågorna ansåg vi att de behövde ha insikt i det interna arbetet med färdplanen på företaget de verkar i, därmed är det andra kriteriet av relevans. Initialt hade vi ytterligare ett kriterium: “företaget ska ha påbörjat arbetet gällande färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen”. Under studiens gång tillkom dock ny information till vår kännedom vilket ändrade den initiala tanken, nämligen att alla företag inte hade kommit så långt, alternativt inte påbörjat sitt arbete med färdplanen. Det mynnade ut i att vi valde att exkludera det kriteriet för att även kunna inkludera företag vars arbete kring färdplanen inte kommit igång. Anledningen till det här valet grundade sig i att vi insåg att det kunde ge oss flera intressanta perspektiv i den här studien.  

För att komma i kontakt med potentiella respondenter hörde vi av oss direkt till respondenterna eller till de deltagande företagen i färdplanen. Processen började med ett första mejlutskick där vi introducerade oss själva, studien och tidsåtgången för deltagandet. Det första mejlutskicket innehöll således en introduktion innehållande information av lättare karaktär. Responsen var sedan varierande. De som tackade ja bestämde vi en intervjutid med och skickade sedan ytterligare ett utskick. Det andra utskicket gjordes med minst 24 timmars marginal innan intervjun och innehöll djupgående information om studien (se bilaga 2), samt ett samtyckesavtal som respondenten behövde godkänna innan intervjutillfället. Det gjordes i syfte att respondenten skulle vara medveten om studiens syfte och sin rätt att avstå sin medverkan. De som tackade nej till deltagande gjorde det med anledning av COVID-19 och dess effekter på företagen, och vissa fick vi ingen respons ifrån.  

Antal utförda intervjuer blev fyra stycken, från olika företag som medverkar i färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Det var inte det initiala målet utan tanken var att det skulle genomföras mellan åtta till tio intervjuer totalt, på olika företag. Med den rådande situationen på grund av COVID-19 och utebliven respons har det dock inte varit möjligt att utföra det tänkta antalet intervjuer, och därmed har antalet blivit mindre. Bryman och Bell (2017) argumenterar för att det inte alltid är lönsamt att lyssna på vad andras uppfattning av urvalsstorlek är, utan att det bör anpassas till forskningens syfte. Med de förutsättningarna som har funnits har vi i den mån gjort vårt yttersta för att studiens syfte ska uppfyllas, trots den bristande urvalsstorleken. En större urvalsgrupp hade kunnat medföra fler perspektiv på implementeringen av färdplanen och givit mer i djup i hur den översätts. Vi som författare i denna studie är väl medvetna om att ett lägre antal respondenter kan påverka studien genom att den inte blir av lika djupgående karaktär som den initiala avsikten. Vi är även medvetna om att då datainsamlingen inte kunnat göras till den önskade bredden kan det uppstå konsekvenser, så som försämrad tillförlitlighet av studien. 

11

2.5.2 Litteraturgenomgång

För att få en överblick över vad som tidigare gjorts inom samma fält sökte vi bland den befintliga litteraturen vars studier belyser branschsamarbeten inom strategier, visioner och andra typer av initiativ. Anledningen till att en litteraturgenomgång behöver genomföras enligt Bryman och Bell (2017) är “[…] för att slippa uppfinna hjulet på nytt” (Bryman & Bell, 2017, s.115). Bryman och Bell (2017) hävdar att en presentation av befintlig litteratur är av vikt att inkludera i studien, och att det kan öka författarens trovärdighet. För att genomföra litteratursökningen använde vi oss främst av sökmotorer som vi fick tillgång till via Linköpings Universitet. Dessa sökmotorer var primärt Scopus, Unisearch och Business Source Premiere. För att sedan finna litteratur inom det önskade området använde vi oss utav olika kombinationer av sökord så som följande: cooperation, collaboration, coopetition,

inter-organizational, environment, climate, industry-wide, sustainability.

Litteratursökandet gjordes även i syfte att finna en kunskapslucka som vår studie kunde adressera. När vi sedan fann relevant litteratur letade vi även bland referenserna för att härleda om det fanns litteratur inom samma fält.  Att finna litteratur från annan litteratur benämner Rienecker och Jørgensen (2014) som kedjesökning. Genom kedjesökning har vi kunnat finna relevant litteratur inom ramen av ämnet, vilket Rienecker och Jørgensen (2014) identifierar som en fördel med kedjesökning. Författarna nämner att en nackdel med kedjesökning är att det utgör en risk i att fastna i litteratur med liknande infallsvinklar (Rienecker & Jørgensen, 2014). För att undvika detta har vi inte enbart använt oss utav kedjesökning, utan använt kedjesökning som ett komplement i litteratursökandet.

2.6 Datainsamling

För att samla in data använde vi oss primärt utav intervjuer och dokument i form av bland annat färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Valet grundade sig i att vi vill få en inblick i företagen och respondenternas upplevelser av branschsamarbetet och implementeringen av färdplanen. Då studien syftar till att öka förståelse av branschsamarbeten genom att studera implementeringen av färdplanen på medverkande företag är intervjuer med respondenter från respektive företag av vikt.

2.6.1 Intervjuer

Det finns olika typer av sätt som intervjuer kan utföras på. Gillham (2008) tar upp tre typer av struktureringsgrader att utföra intervjuer på; ostrukturerad, halvstrukturerad och strukturerad. I denna rapport kommer vi att använda oss utav den halvstrukturerade intervjutypen (Gillham, 2008), vilket vi likställer med det Bryman och Bell (2017) benämner som semistrukturerade intervjuer.  Det valet grundade sig i att det var bäst lämpat för studiens syfte, då vi ville ge en frihet till intervjupersonerna att uttrycka sig för att skapa en

bredd i informationssamlingen. Då studien har en hermeneutiskt ansats anser vi att det är av vikt att respondenterna får utrymme till att tolka färdplanen och implementeringen av den med egna ord, inom ramen för de valda dimensionerna. Det är i linje med Gillham (2008) som menar på att halvstrukturerade intervjuer ger utrymme för den som blir intervjuad att svara på ett sätt som ger en bredd i svaren samtidigt som det hålls en viss struktur. Författaren menar att det görs genom att den som intervjuar leder vidare samtalet med följdfrågor (Gillham, 2008). Bryman och Bell (2017) talar för att en intervjuguide används vid semistrukturerade intervjuer, men att intervjun inte alltid strikt förhåller sig till den.

Intervjuerna har genomförts med fyra respondenter från fyra olika företag. Intervjuerna har utförts med syftet att samla in data från olika företag för att i sin tur kunna bidra med ökad förståelse för branschsamarbeten och implementeringen av färdplanen. Innan intervjuernas utförande upprättades en intervjuguide innehållande olika teman (se bilaga 1), utifrån den semistrukturerade intervjuformen (Bryman & Bell, 2017). Intervjuguidens teman var följande: - Respondenten - Företaget - Färdplanen - Kommunikation - Målsättning - Lärande  

Temana valdes ut med syftet och den påbörjade litteraturgenomgången i åtanke. Den initiala tanken var att inkludera företagskultur som ett av temana och därmed inkluderades frågor relaterade till kultur i intervjuguiden. Det valdes dock att exkluderas i senare skede efter intervjuerna vid analys av det insamlade materialet då det inte gick att fånga en rättvis bild av den dimensionen via intervjuerna. Informationen kring respondenterna och företaget frågades under intervjun för att vi som författare skulle få en bättre bild av respondenten, dess erfarenheter och omgivning och ha det i åtanke vid analys. Frågorna om respondenten och företaget ansåg vi även skulle fungera som en mjukstart i intervjun, för att respondenten skulle känna sig bekväm i sammanhanget.  Då respondenterna är konfidentiella i studien har vi valt att inte inkludera deras namn, kön, ålder eller någon annan typ av information som är specifik för respondenten. Detta med undantag för befattningen som valdes att nämnas för att bidra till förståelse av respondentens insyn i miljömässig hållbarhet i sitt företag.  

Samtliga intervjuer gjordes via telefon och digitala möten. Beslutet grundade sig i att det inte var lämpligt att träffas på grund av rådande situation med anledning av

COVID-13

19. Bryman och Bell (2017) hävdar att några av nackdelarna med att hålla en telefonintervju är att det kan uppstå störningar i samtalet, att reaktionerna till frågor som ställs förbises samt att man inte kan se respondentens kroppsspråk. Dessa nackdelar är vi som författare väl medvetna om och hade i åtanke vid utförande av intervjuerna. Vid kontakt med respondenter föreslog vi digitalt möte, men var villiga att anpassa oss om en telefonintervju passade bättre för respondenten. Det valet grundade sig i att vi ansåg att det var av vikt att respondenten kände sig bekväm med det valda kommunikationsmedlet. Intervjutiderna varierade lite, men höll sig mellan cirka 40 minuter till en timme.   

Nedan följer en tabell av intervjuade respondenter. Respondenterna har valts att behandlas konfidentiellt i denna studie, vilket vi argumenterar för kommer att bidra till en bekvämare miljö för respondenten.  Då respondenterna behandlas konfidentiellt har vi valt att ange alias för dem och företagen de verkar på. Detta har vi gjort för att läsaren enklare ska kunna koppla respondenten till företaget, och även kunna skilja på respondenterna i de följande avsnitten.  

Tabell 1. Tabell över respondenterna 

Respondent  Företag  Befattning Intervjuform Intervjulängd Datum Sam SamAB Miljöchef Digitalt möte 00:41:56 2020-03-27

Kim KimAB Hållbarhetssamordnare Telefonintervju 00:59:44 2020-04-02 Robin RobinAB Sustainability Manager Digitalt möte 00:52:52 2020-04-15

Mika MikaAB Chief Sustainability Officier Telefonintervju 00:47:09 2020-04-17

2.6.2 Dokument

I kvalitativa studier så är det vanligast att intervjuerna står i centrum (Justesen & Mik-Meyer, 2011). I denna uppsats kommer insamlade data främst från intervjuer men även dokument. Justesen och Mik-Meyer (2011) definierar dokument som material som existerar innan en studie genomförs. Dokumenten i den här studien har använts som komplement till de utförda intervjuerna.

Studien har använt sig utav dokument i form av färdplanen för

digitaliseringskonsultbranschen och ett dokument med sammanfattningar av samtliga färdplaner. Färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen har varit en grundpelare i studien och även använts i förklarade syfte i inledningen. För att vi som författare av studien ska förstå företagens arbete med färdplanen har den dessutom analyserats och tolkats av oss ett flertal gånger samt diskuterats om sinsemellan.

Justesen och Mik-Meyer (2011) uttrycker att det ibland kan behövas en förklaring till hur dokumentet har skapats, då dokumentet kan ha framställts genom gemensamma skrivningar och därav tolkas olika. I denna studie är vi medvetna om att färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen har framkommit genom att ett flertal företag gemensamt har kommit överens om vad som ska stå i dokumentet. Vi som författare är därav medvetna att det kan finnas olika tolkningar och innebörd av färdplanen, vilket också är något som vi har valt att inkludera i studien. Meyer och Rowan (1977, i Justesen & Mik-Meyer, 2011) menar att det kan vara viktigt att vara medveten om att vissa dokument produceras för att de som står bakom dokumentet ska framstå som mer legitima för omvärlden. Vi som författare har tagit det i beaktning vid användandet av färdplanen och varit medvetna om att det kan vara vinklat för att de samarbetande företagen ska anses vara mer legitima.

2.6.3 Behandling av empiriskt material

Efter godkännande från respondenterna ljudinspelades samtliga intervjutillfällen. Det möjliggjorde i sin tur att intervjuerna kunde transkriberas. Enligt Bryman och Bell (2017) ska man inte underskatta transkriberingsprocessen då den är tidsomfattande och kan mynna ut i mycket skriftligt material. Transkribering av samtliga intervjuer genomfördes då det ansågs vara nödvändigt att ha intervjuerna skriftligt dokumenterade inför analysen. Det valet togs för att enklare kunna tolka och behandla materialet, samt kunna inkludera relevanta citat från respondenterna. Efter varje intervjutillfälle påbörjades transkriberingen direkt för att intervjun skulle vara färskt i minnet för att förhindra att egna reflektioner av materialet och detaljer skulle glömmas bort.

För att säkerställa att respondenterna tolkats rätt i studien skickade vi ut en sammanfattning av det transkriberade materialet. Det ledde till att vi som författare kunde se om vi hade tolkat materialet så att det rättvist återspeglade respondenternas utsagor som framkom under intervjun. Hela transkriberingen skickades inte ut då vi ansåg att den kunde bli svårbegriplig vilket skulle riskera att försvåra genomgången av materialet för respondenten. Att en sammanfattning av det transkriberade materialet skickades ut och blev bekräftat av respondenterna ökar rapportens trovärdighet.  

Trost (2010) talar för att analysen och tolkningen av materialet ibland är processer som sker parallellt, vilket också är applicerbart på hur vi bearbetade materialet. I och med att det blev en hel del insamlat material så skedde en tolkning och kopplingar till teorierna samtidigt, vid analys av materialet. Efter att vi hade transkriberat intervjuerna så läste vi igenom det utskrivna materialet ett flertal gånger för att försöka tolka och förstå materialet. Vår analys gick därefter ut på att försöka tyda olika mönster i respondenternas utsagor. Därefter skrev vi över det materialet, och de citat som vi hade tänkt använda i ett nytt dokument och

15

sorterade informationen efter teman som vi hade identifierat. Vid ett senare skede tog vid hjälp av de teorier som vi hade samlat på förhand och använde det som verktyg för att hjälpa till att analysera det insamlade empiriska materialet. Då nya teman uppkom vid den empiriska materialinsamlingen, gjorde vi ytterligare teorisökningar parallellt med analysen.

2.7 Kvalité, transparens och etik

I den kvalitativa forskningen så har det diskuterats huruvida det går att utgå från specifika kvalitetskriterier då den kvalitativa forskningen skiljer sig markant ifrån den kvantitativa forskningen (Bryman & Bell, 2017). Guba och Lincoln (1985;1994, i Bryman & Bell, 2017) har för den kvalitativa forskningen satt upp två kriterier: trovärdighet och äkthet. Trovärdighetskriteriet är uppdelat i fyra delkriterier som består av: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.  

2.7.1 Trovärdighet

Tillförlitlighet

I hermeneutiken uppfattas den sociala verkligheten genom tolkningar (Bryman & Bell, 2017). Då denna studien har en hermeneutisk ansats har tolkningar av respondenternas tolkningar genomförts, vilket kan leda till att den sociala verklighet som respondenten porträtterar inte uppfattas densamma av oss som författare. Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017) anser att det finns fler tolkningar av verkligheten. För att säkerställa att respondentens verklighet har uppfattats rättvisande av oss har en sammanställning av det transkriberade materialet utförts och skickats till respondenten för respondentvalidering (Bryman & Bell, 2017). Det har gjort för att minimera risken för en missvisande bild av respondenternas verklighet och således för att öka studiens tillförlitlighet.

Överförbarhet

Kriteriet om överförbarhet handlar om huruvida studiens resultat är möjlig att överföra till annan kontext eller tidpunkt (Lincoln & Guba, 1985 i Bryman & Bell, 2017). Studien ämnar till att få ökad förståelse för branschsamarbeten genom att studera ett fall. Då denna studie är av kvalitativ karaktär och har ett hermeneutiskt perspektiv med subjektiva tolkningar så kan den inte anses vara generaliserbar. Det är viktigt att ha i åtanke att branschsamarbeten kan ha olika karaktär med olika kontexter, vilket kan leda till att liknande studier mynnar ut i ett annorlunda resultat. Implementeringen av färdplanen har dessutom studerats under den pågående processen, och därmed förbehåller vi oss till att en annan tidpunkt också kan mynna ut i ett resultat som skiljer sig från den här studiens. Då vi studerar ett fenomen med hjälp av ett fall som instrument, går det att argumentera för att den teoretiska förståelsen är överförbar på andra typer av branschsamarbeten.

Pålitlighet

För att en studie ska kunna ses som pålitlig så ska studiens tillvägagångssätt redovisas från problematisering till analys. Det görs för att hjälpa läsaren att kunna göra en bedömning av kvaliteten i de val som har gjorts under processens gång (Bryman & Bell, 2017). Den här studien har under metodavsnittet redovisat och motiverat de metodologiska val som har gjorts. Därefter har tillvägagångsätt för insamling av material och arbetsprocessen redogjorts och förklararats. I den skrivande processen av studiens upprättande har vi dessutom deltagit vid handledningstillfällen tillsammans med två andra uppsatspar, där vi har mottagit synpunkter på det producerade materialet. I slutskedet av den skrivande processen har vi deltagit i ett förslutseminarium där opponenter från andra handledargrupper och ytterligare en handledare har bidragit med synpunkter på studien.

Konfirmering

Enligt Bryman och Bell (2017) innebär konfirmering att studiens resultat inte ska påverkas av författarnas personliga värderingar och synsätt. Dock är det av vikt att det finns en förståelse i att den samhällsvetenskapliga forskningen gör att det inte går att vara fullständigt objektiv (Bryman & Bell, 2017). För att försöka minimera forskarens påverkan på resultatet, så är det enligt Bryman och Bell (2017) viktigt att agera i god tro. Vi är medvetna om att vi som forskare kan påverka arbetsprocessen och resultatet och har därmed försökt i största mån att undvika att låta våra personliga åsikter influera den information som respondenterna har givit oss, eller hur vi har tolkat den teorin som används.  

2.7.2 Äkthet

Enligt Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017) finns det fem kriterier för att säkerställa äkthet i studien. Dessa kriterier är: rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet.

Rättvis bild

Kriteriet om rättvis bild behandlar frågan om de personer som inkluderas i studien porträtterar en rättvis bild av det studerade ämnet (Guba & Lincoln, 1994 i Bryman & Bell, 2017). I den här studien har respondenterna valts utifrån tidigare nämnda kriterier, där en insikt i färdplanen har ingått. Det säkerställer att respondenterna porträtterar en rättvis bild av implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen på företagen de verkar i.

Ontologisk autenticitet

Den ontologiska autenticiteten handlar om att de medverkande personerna i studien ska få en förståelse för sin sociala situation och miljö med hjälp av studien (Guba & Lincoln, 1994 i

17

Bryman & Bell, 2017). Studien bidrar med att öka förståelse för branschsamarbeten. I och med att färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen är ett branschsamarbete kan det argumenteras för att den här studien ökar förståelse för sammanhanget.

Pedagogisk autenticitet

Det här kriteriet belyser att studien ska bidra med en ökad förståelse för hur andra personer i samma miljö uppfattar det som studeras (Guba & Lincoln, 1994 i Bryman & Bell, 2017). Då respondenterna i studien har verkat i olika företag och har liknande befattningar kan det redogöras för att det skapar en förståelse för andras uppfattningar av samma fall.

Katalytisk autenticitet

Kriteriet belyser om studien har möjliggjort att respondenterna kan förändra sin nuvarande situation (Guba & Lincoln, 1994 i Bryman & Bell, 2017). Vi argumenterar för att det är subjektivt. Studiens resultat har mynnat ut i insikter som är applicerbara på branschsamarbeten. Då färdplansarbetet redan är igång kan det bli svårt att applicera somliga insikter i processen medan andra insikter är applicerbara. Studiens resultat kan dock användas i framtida branschsamarbeten eller som stöd vid utvärdering.

Taktisk autenticitet

Den taktiska autenticiteten handlar om att respondenterna ska ha möjlighet att vidta de åtgärder som krävs (Guba & Lincoln, 1994 i Bryman & Bell, 2017). Studien har inte ämnat till att rekommendera åtgärder utan istället öka förståelse. Det gör att det blir svårdefinierat att anse huruvida respondenterna har fått möjlighet att vidta de åtgärder som krävs. Vi argumenterar för att studien möjliggör att respondenterna kan vidta åtgärder i framtida branschsamarbeten.

Vidare för att leva upp till de ovanstående kriterierna har vi efter transkribering av empiri gjort en sammanfattning av materialet och sedan skickat det till respondenterna för validering. Dessutom har respondenterna blivit erbjudna att ta del av studiens resultat, vilket möjliggör uppfyllande av ovanstående kriterier.

2.7.3 Etisk diskussion

Enligt Vetenskapsrådet (u.å.) så finns det fyra etiska principer som bör tas hänsyn till när forskning görs, dessa principer är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi kommer nedan redogöra hur vi i förhållande till dessa principer har gått tillväga för att genomföra studien.

Informationskravet

Informationskravet innebär att den som deltar i studien ska få information om studiens syfte och övriga information som kan påverka respondentens vilja att delta i studien. Dessutom bör det tydligt meddelas att deltagande i studien är frivilligt (Vetenskapsrådet, u.å.). När en respondent hade visat sitt intresse för att delta i studien så skickade vi en bilaga med information om studiens syfte och intervjuns upplägg, för att ge respondenten tillräckligt med information för att kunna avgöra om denne ville delta i studien. Respondenterna ombads sedan att samtycka till ett avtal innan intervju påbörjades. Intervjuguiden skickades inte ut innan intervjutillfällena, dock gavs information kring vilka teman som skulle diskuteras i förväg. Ur ett etiskt perspektiv så kan det diskuteras huruvida det kan anses vara vilseledande att inte ge all tänkbar information. Vi ansåg att information kring de berörda teman som skulle diskuteras var tillräckligt för att respondenterna skulle kunna avgöra huruvida de ville delta eller inte. Vi informerade även respondenten innan intervjutillfällets start om att deltagande i intervjun är helt frivilligt och att de när som helst kan återkalla sin medverkan och sina uttalanden.

Samtyckeskravet

Samtyckeskravet betyder att den som väljer att delta i en studie själv har rätt att bestämma över sin medverkan. Det betyder att den som bedriver forskning ska be om samtycke från respondenterna (Vetenskapsrådet, u.å.). Innan intervjuerna genomfördes så skickade vi ut detaljerad information om studien till respondenterna (se bilaga 2) och i samband med det utskicket även ett samtyckesavtal för studien. I samtyckesavtalet redogjordes information om hur respondentens uppgifter och det insamlade materialet kommer att hanteras. Respondenten blev dessutom meddelad både innan och under intervjutillfället att respondenten när som helst har möjlighet till att ta tillbaka sina uttalanden och sitt medverkande i studien fram tills studien är inlämnad, utan någon förklaring.

Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet innebär att alla personuppgifter ska behandlas konfidentiellt och på så sätt att enbart behöriga har tillgång till uppgifterna (Vetenskapsrådet, u.å.). Vi har därför i vår studie valt att hålla respondenterna konfidentiella, och medvetet valt vilken information från intervjutillfällena som ska användas i studien. Det har vi gjort då Vetenskapsrådet (u.å.) tydliggör att även om personuppgifter inte anges så kan detaljer ändå härleda till personer deltagande i studien. I samtyckesformuläret har det även informerats om hur informationen kommer att lagras samt vem som kommer ha tillgång till den. Det transkriberade materialet, samt ljudfilerna från intervjutillfället har lagrats på våra datorer, telefoner och ett USB. Enbart författarna av denna studie har därmed haft tillgång till detta material. Genom dessa ställningstaganden så hoppas vi att vi har kunnat minimera risken för att respondenterna känner sig utsatta i sin roll eller att de kommer till skada under processens gång.  

19

Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast får användas forskningsändamål (Vetenskapsrådet, u.å.). Studien har behandlat det insamlade materialet enbart för forskningsändamål. Innan intervjutillfället har respondenterna dessutom blivit meddelande om till vilket syfte det insamlade materialet kommer att användas. Således har nyttjandekravet uppfyllts.

21

3. Referensram

Referensramen behandlar tidigare forskning och teorier som senare i studien kommer att användas som verktyg för att analysera empiriska insamlade data. Avsnittet inleds med att presentera ett urval att tidigare forskning kring samarbeten mellan företag. Då färdplanen formuleras på branschnivå men implementeras på företagsnivå, där färdplanens innehåll byter kontext, kommer teorier om översättning presenteras därefter. Efter teorierna om översättning, kommer dimensionerna målsättning, kommunikation och lärande att behandlas då de dimensionerna anses vara av vikt i en implementeringsprocess baserat på tidigare studier.

3.1 Samarbeten mellan företag

McPherson (1960) studerade ett samarbete mellan företag i bilindustrin kring fackliga förhandlingar i USA. Under denna period slog sig allt fler internationella konkurrenter in på marknaden och företagen hade därav inte hade råd med kostsamma förhandlingar med facket (McPherson, 1960). Författaren identifierade således att en anledning till varför samarbete mellan dessa företag uppstod kan ha berott på förändringar i konkurrensklimatet (McPherson, 1960). 

Limoubpratum m.fl. (2015) anser i deras studie att framgångsrika samarbeten mellan konkurrenter kan ske i vissa frågor, men att konkurrens fortfarande består i andra områden. I studien framkommer det att engagemang hos ledning, hantering av relationer och kommunikation identifierats som viktiga delar för lyckat samarbete kring hållbarhetsfrågor i logistikhantering (Limoubpratum m.fl. 2015). 

Peloza och Falkenberg (2009) har i sin studie tagit fram ett ramverk för vilka hållbarhetsfrågor (CSR-aktiviteter) som bäst lämpar sig, beroende på om det är ett enskilt företag eller flera företag som tar ett grepp om frågorna tillsammans med ett eller flera ickestatliga organisationer (“Non-Governmental Organizations”).  Peloza och Falkenberg (2009) anser att arbeta med hållbarhet (CSR-aktiviteter) gemensamt med fler parter inblandade, kan skapa synergier för en hel industri. Författarna anser att när flera företag delar med sig av kunskaper så kan samtliga engagerade företag dra nytta av den kunskap som har delats. Att samarbeta kring dessa frågor anser författarna kan generera i flera positiva effekter bortom den enskilda firmans prestation (Peloza & Falkenberg, 2009). Peloza och Falkenberg (2009) menar på att det kan vara gynnsamt för företag inom samma bransch att arbeta med dessa frågor då de oftast upplever liknande utmaningar och problem. Författarna hävdar dock att det kan finnas en risk att tappa sin differentiering och menar att det kanske lämpar sig bäst mot företag som har liknande hållbarhetsarbete (CSR-arbete) (Peloza & Falkenberg, 2009).  När det kommer till att fler aktörer jobbar med

hållbarhetsarbete gemensamt så menar Peloza och Falkenberg (2009) att en nackdel kan vara att det finns risk för att en del aktörer åker snålskjuts på andra. En fördel är att flera perspektiv får komma till tals och skapar en helhetssyn. Utmaningar som belyses är att det krävs ledarkunskaper och expertis, och även goda kunskaper i hur prioritering ska ske (Peloza & Falkenberg, 2009).

3.2 Översättning

Czarniawska (2012) beskriver översättning som att allt som går från en part till en annan, kan omvandlas eller förändras när det förflyttar sig. Även Røvik (2016) belyser översättning och förklarar att när kunskap byter kontext och färdas från kunskapskällan till mottagare så uppstår en översättning. Det innebär att det som förflyttas kan komma att förändras längst vägen och frångå sin ursprungsform, oavsett om det är ett yttrande, en idé eller ett sätt att agera som förflyttas (Czarniawska, 2012). Czarniawska (2012) anser att när något byter kontext, så kan det komma att behövas byggas upp på nytt. Författaren förklarar att idéer som ska översättas behöver bli till något konkret, exempelvis riktlinjer. Även om riktlinjer upprättas för att underlätta återskapandet av det ursprungliga yttrandet, idén eller sättet att agera, så finns det inga garantier för att utfallet kommer bli som det var tänkt från början, eller identisk från den ursprungliga idén (Czarniawska 2012). Författaren menar att varje gång en översättning sker så sker en förändring i budskapet, som antingen kan vara till det bättre eller till det sämre. Författaren likställer översättningsprocessen med en kopieringsmaskin och förklarar att inte ens en sådan kan ge identiska kopior av det ursprungliga materialet (Czarniawska, 2012). Røvik (2016) förklarar översättning i olika delar: den som översätter, den ursprungliga källan för informationen, det som ska översättas och hur översättaren förhåller sig till detta.  

Røvik (2016) delar in översättning av kunskap i tre olika typer; den reproducerande, den modifierande, och den radikala. De olika lägena (reproducerad, modifierad och radikal) förklarar att graden av översättning från ursprungskällan och går från låg, till hög. I det reproducerade läget så översätter man genom att försöka kopiera det som kommer ifrån den ursprungliga kunskapskällan in till den nya kontexten i den egna organisationen (Røvik, 2016). Røvik (2016) förklarar att i den modifierande typen, så tar den som är översättare med sig det som denne anser vara viktigast från ursprungskällan till den egna organisationen. Författaren menar att översättaren här både tar hänsyn till de sätten som källan arbetar med det som ska översättas, men även använder sig av de befintliga arbetssätten som organisationen använder sig av (Røvik, 2016). Røvik (2016) argumenterar för att ursprungskällan har underförstådda meningar som bidrar till att de är framgångsrika inom det som ska översättas till en annan organisation. I det fallet är det viktigt för översättaren att göra det underförstådda tydligt vid införandet i sin egen organisation (Røvik, 2016). Det

23

kan även vara så att ursprungskällan har vissa delar som översättaren väljer att inte ta med in i sin organisation då de inte passar dess kontext (Røvik, 2016). Den radikala typen är när översättaren gör ursprungskällans bidrag mindre framträdande och en unik version skapas av den ursprungliga idén, vilket är den högsta graden av översättning (Røvik, 2016).

3.3 Implementering

3.3.1 Målsättning

Stringer och Shantapriyan (2012) förklarar att mål i organisationer kan delas upp som interna eller externa mål. Externa mål sätts upp när ett företag vill kunna jämföra sig med liknande företag på marknaden. En risk med detta är dock att när sådana mål sätts upp så kan det finnas en ovilja i att möta dessa mål, då de som ska genomföra målen kan känna sig frånkopplade målen (Stringer & Shantapriyan, 2012). Stringer och Shantapriyan (2012) anser att användningen av interna mål är främst när ett företag vill arbeta med deras unika kompetens. Beroende på hur mycket inflytande individer har vid målsättningen så styr det även hur mycket motivation man som individ har till att uppnå målet och även vilja att dela information med övriga delar av organisationen (Stringer & Shantapriyan, 2012). Alvesson och Sveningsson (2007) uttrycker att målsättning i sig blir enkelt om alla i organisationen har en gemensam bild av vilka mål som ska uppnås.

I en målsättning som går uppifrån och ner, så sätts målen på högre nivå och kommuniceras sedan ut till resterande organisation, det är tidseffektivt och gör också att ledningen själva kan bestämma svårighetsgraden i målen (Stringer & Shantapriyan, 2012). Stringer och Shantapriyan (2012) förklarar att sätta mål på ett sådant sätt är bäst lämpat om målen kan sättas med historiska trender och standards som grund, eller om ledningen har god kännedom om företagets olika delar. Ett tillvägagångssätt som går nerifrån och upp i målsättningssammanhang kan leda till bättre prestation då de som är delaktiga i målsättningen oftast blir mer engagerade i måluppfyllnad och kommunikationen i organisationen kring mål blir bättre (Stringer & Shantapriyan, 2012). Boswell (2006 i Bauer & Jenny, 2013) förespråkar att förståelsen av hur man kan bidra till måluppfyllelse är viktigare än att förstå målet i sig. För att skapa en sådan orientering är därför ett tillvägagångssätt som går uppifrån och ner inte att föredra (Bauer & Jenny, 2013). Det har visat sig att hög delaktighet av anställda genererat i bättre resultat och därmed en högre grad måluppfyllelse (Batt & Appelbaum 1995, i Bauer & Jenny, 2013). Stringer och Shantapriyan (2012) belyser dock att ett sådant tillvägagångssätt utgör en risk för att målen som sätts blir för lågt satta, då de som deltar i målsättningen eventuellt ser till sina personliga mål istället för de mål som bör uppfyllas med organisationens bästa i åtanke. 

Neubert och Dyck (2016) har identifierat att sättet som företag arbetar och sätter mål kan bidra till negativa effekter för dess intressenter och miljön. Utifrån tidigare studier om mer konventionella sätt att sätta mål så har författarna identifierat att målsättning oftast styrs av kortsiktighet och är drivna av att skapa välstånd för företag. Författarna har skapat en modell för målsättning som bygger på mer långsiktighet, för att göra gott för så många som möjligt (Neubert & Dyck, 2016). Den mer konventionella målsättningsteorin av Locke och Latham (1990 i Neubert & Dyck, 2016) har mer fokus på kortsiktighet och uppgiftsdrivenhet. Locke och Latham (2002 i Neubert & Dyck, 2016) menar att mål behöver vara mer konkretiserade för att uppnå måluppfyllelse. Neubert och Dyck (2016) belyser vikten av att mål ska ses ur ett helhetsperspektiv och inte alltid behöver vara konkretiserade. Att sätta mer generella och vaga mål kan generera i bättre prestation då det bjuder in till en bättre överblick av målen och ger en större flexibilitet (Neubert & Dyck, 2016).

3.3.2 Kommunikation

Kommunikation är viktigt ur många olika aspekter. Welch (2012) förklarar att det finns två typer av kommunikation: formell kommunikation och informell kommunikation. Anledningarna till att kommunicera kan variera, men enligt Genç (2017) grundar sig de flesta anledningarna i att bland annat kunna påverka känslor och tankar. Vidare menar Genç (2017) att både intern och extern kommunikation är av vikt för att kunna utveckla hållbara strategier. En väl fungerande intern kommunikation kan leda till ökad uppfattning gällande ändringar av prioriteringar i organisationen (Welch, 2012), vilket är av vikt då intern kommunikation är en faktor som påverkar processerna som sker i företaget (Jakubiec, 2019). Vidare anser Genç (2017) att kommunikation är av vikt för företagets framgång. Welch (2012) hävdar att dålig kommunikation kan leda till negativa effekter för företaget och skapa motsatt effekt än den önskade. Därmed är det av vikt att vara tydlig i budskapsformuleringen (Genç, 2017). Welch (2012) betonar att det bör anses vara en första prioritering i att se till att den tänkta mottagaren av meddelandet också mottar meddelandet.  

Både Peng och Littlejohn (2001) samt Shimizu (2017) har studerat kommunikation vid implementering av strategier. Peng och Littlejohn (2001) hävdar att kommunikationen påverkar implementeringsprocessen och argumenterar för att en effektiv kommunikation är en nödvändig del av en effektiv implementering av strategi. Att implementera en strategi med effektiv kommunikation garanterar dock inte att implementeringen resulterar i att bli effektiv (Peng & Littlejohn, 2001). Shimizu (2017) anser att det är av vikt att chefer har förståelse för att det meddelandet som sänds inte alltid uppfattas på det tänkta sättet, då det kan ha en påverkan på kvalitén av implementeringen. Det är med andra ord av vikt att cheferna förstår att kommunikation har en viktig roll och förstår hur kommunikationen