Analys av trafikskadade enligt polisen för olika trafikantgrupper under perioden 1970-1991 : Reviderad version av VTI Notat 34

VTI natat

Titel: Författare: Avdelning: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Nr T 141 - 1993 Analys av trafikskadade enligt

polisen för olika trafikantgrupper

under perioden 1970-1991

Reviderad version av VTI Notat T 34

Peter Wretling Trafik 74322-9 Utveckling av förklaringsmodeller för trafikolyckor TSV

fri/nyförvärv/begränsad

db

_Vä

-acllPai/(-'Insgitutet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING N N N N N s h L O N H SAMMANFATTNING BAKGRUND

BILFÖRARE

Trafikarbete för bilar Förklaringsmodell 1 Hastighetsutveckling Förklaringsmodell 2 BILPASSAGERARE MOTORCYKLISTER MOPEDISTER

CYKLISTER OCH FOTGÃNGARE

VTI NOTAT T 141

Sid

18 20 22

Analys av trafikskadade enligt polisen för olika

trafikant-grupper under perioden 1970-1986.

Reviderad version av VTI Notat T 34 av

Peter Wretling

Statens Väg- och Trafikinstitut

581 95 LINKÖPING SAMMANFATTNING

Analysen är en revidering av VTI Notat T 34 "Analys av trafik-skadade enligt polisen för olika trafikantgrupper under perio-den 1970-1986" av Göran Nilsson för perioperio-den 1970-1991.

Analyserade trafikantgrupper är bilförare, bilpassagerare, motorcyklister, mopedister, cyklister och fotgängare.

I början av 90-talet vände den tråkiga utveckling av

trafik-skadade som rått sedan början av 80-talet.

Under 80-talet ökade både trafikarbetet för bilar och trafik-skadade bilförare kraftigt. I början av 90-talet stannade trafikökningen av samtidigt som antalet trafikskadade bilförare

minskade.

Vid en modellanpassning under antagandet att det existerar ett

samband mellan antal trafikskadade bilförare och biltrafikens

storlek visar på en årlig genomsnittlig riskreduktion på 2 %. Dock är en modell som baseras på successiv riskreduktion dåligt

anpassad till verkligheten.

Om istället en modell ansätts under antagandet att hänsyn tagits till förändringar i trafiken och den generella

hastig-hetsnivån och att man kan relatera övriga riskförändringar till andra åtgärder visar på en minskning av trafikskadade bilförare

per trafikenergi under perioden 1973-1981 med 5,6 %.

En positiv utveckling av antalet skadade och dödade motor-cyklister som i början av 90-talet var nere på samma nivå som i

slutet av 70-talet.

II

Under en dryg tioårsperiodfrån 1975 till 1987 minskade antalet

skadade och dödade mopedister kraftigt. Därefter en viss ökning.

Antalet trafikskadade cyklister ökade med ungefär 20 % från 1980 till 1991. Under samma period minskade antalet döda cyklister med undefär 40 %.

Trafikskadade fotgängare minskade under samma period med drygt 15 % och döda fotgängaremed drygt 10 %.

1 BAKGRUND

I VTI Notat T 34 analyseras trafikskadade för olika trafikant-grupper under perioden 1970-1986. Följande analys är en revide-ring för perioden 1970-1991.

Trafikpolitiska målsättningen för trafiksäkerhetsarbetet (1982 och 1988) innebär att antalet trafikdöda och trafikskadade

fort-löpande skall minskas; riskerna att skadas i trafiken skall fortlöpande minskas för alla trafikkategorier; risken att skadas i trafiken skall i högre grad minskas för de oskyddade trafikan-terna än för de skyddade, barnens problem skall särskilt

beak-tas.

I 1989 års trafiksäkerhetsprogram föreslog trafiksäkerhetsrådet att utifrån 1989 års nivå skall såväl antal dödade som skadade minska med i genomsnitt 4 % per år.

I figur 1 åskådliggörs utvecklingen av det årliga antalet

tra-fikskadade i Sverige under perioden 1970-1991.

Index 1400:

1300{

12005

1100{

i_ A r/R\ 1000 ^\\\*// \\\

9005

8002

1

7004

,

,

.

.

,

. _ ,

,

1

,

.

70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

90

92

År

Figur 1 Index för totala antalet trafikskadade enligt SCB

under perioden 1970-1991 i förhållande till

1970 = index 1000.

I begreppet trafikskadade ingår även döda personer. Detta inne-bär att i trafikskadade ingår det enligt polisen angivna antalet

döda, svårt skadade och lindrigt skadade.

För 1991 och 1990 minskade totala antalet trafikskadade med 5-6 % jämfört med året innan. Detta innebar att den tråkiga ut-veckling som existerat sedan början av 80-talet med årliga pro-centuella ökningar av trafikskadade vände. Under samma period minskade trafiken med knappt 1 % jämfört med 1989.

Analyserade trafikantgrupper är bilförare, bilpassagerare, motorcyklister, mopedister, cyklister och fotgängare.

2 BILFÖRARE

I tabell 1 redovisas antal döda och totala antalet skadade

(inklusive döda) bilförare samt förändringsindex och index i

förhållande till 1970 för åren 1970-1991.

Tabell 1 Antal döda, totala antalet döda och skadade förare

åren 1970-1991 samt förändringsindex i förhållande till föregående år resp i förhållande till 1970.

År

Antal Summa

Förändrings-

Index i

döda döda + index i för-

för-skadade hållande till hållande

föregående år till 1970 1991 309 9398 876 1152 1990 342 10730 942 1315 1989 377 11394 1049 1396 1988 359 10857 1146 1331 1987 334 9470 983 1161 1986 347 9624 1058 1180 1985 306 9108 1084 1116 1984 266 8405 1101 1030 1983 258 7631 1027 935 1982 278 7429 1033 911 1981 277 7195 949 881 1980 295 7581 948 929 1979 337 7995 945 980 1978 360 8460 1004 1037 1977 383 8426 942 1033 1976 364 8967 1170 1099 1975 367 7649 971 937 1974 362 7880 899 965 1973 385 8770 1082 1075 1972 385 8109 1019 994 1971 391 7959 976 976 1970 393 8159 1000 1000 2.1 Trafikarbete för bilar

Det existerar ett logiskt samband mellan trafikutvecklingen och antal trafikskadade. En ökad trafik ger ökat antal skadade för-utsatt att inga andra förändringar uppträder.

I tabell 2 redovisas trafikarbetets utveckling år från år enligt

Vägverkets trafikräkningar för perioden 1970 till 1991. I ta-bellen redovisas också skaderisken - skadeindex relaterat till

trafikindex för varje år.

Tabell 2 Trafikindex i förhållande till föregående år och i

förhållande till 1970 samt skadeindex i förhållande till trafikindex för åren 1970-1991.

År Trafikindex i Trafikindex Skadeindex/

förhållande i förhållande Trafikindex

till före- till 1970

gående år 1991 1001 1723 0,67 1990 989 1721 0,76 1989 1055 1740 0,80 1988 1055 1649 0,81 1987 1051 1563 0,74 1986 1063 1487 0,79 1985 1009 1399 0,80 1984 1033 1387 0,74 1983 1018 1342 0,70 1982 1014 1319 0,69 1981 995 1306 0,67 1980 970 1307 0,71 1979 1008 1347 0,73 1978 1021 1337 0,78 1977 1028 1309 0,79 1976 1050 1273 0,86 1975 1080 1213 0,77 1974 970 1123 0,86 1973 1050 1158 0,93 1972 1050 1103 0,90 1971 1050 1050 0,93 1970 1000 1000 1,00

Från 1970 till 1981 minskade skadeindex i förhållande till tra-fikindex. Vid jämförelse av 1982 med 1991 är skadekvoten

oför-ändrad. Dock existerar det fluktuationer inom perioden i bägge riktningarna.

I figur 2 åskådliggörs trafikutvecklingen, skadeutvecklingen

samt skaderiskutvecklingen för bilförare i förhållande till 1970 för perioden 1970-1991.

Tmü

1 1 0 05 Aids och dödade

1000:

9005

V

600; Sknmwm I 7 T ' I I I 7 I ' I T I ' ' 7 T T I ' I ' I 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

År

Figur 2 Trafikutveckling, antal skadade bilförare samt

skade-kvot för bilförare - index i förhållande till 1990.

Skadekvot = index antal skadade och dödade bilförare

i förhållande till index för trafiken.

Under i stort sett hela 80-talet ökade antalet trafikskadade bilförare årligen på ett dramatiskt sätt. Denna ökning samman-föll med en kraftig trafikökning. När trafiken i början av 90-talet minskade eller var relativt oförändrad minskade antalet

trafikskadade.

Det totala antalet skadade bilförare uppgick 1991 till 9398 vil-ket jämfört med 1989 innebar en dryg 15 %-ig minskning. Givetvis kan inte denna minskning av trafikskadade förklaras endast av trafikens förändring.

Först ansätts en enkel modell som antar att det existerar ett

samband mellan antal trafikskadade bilförare och biltrafikens

storlek.

2.2 Förklaringmodell 1

Modell l:

s

_n

s

_{1970 ---}

n

_iöö--

100 e H 1970

1970

antalet skadade och dödade bilförare år i (index). biltrafiken år i (index).

P3 II

årlig riskförändring i %.

(D II

I figur 3 redovisas resultatet av den applicerade

förklarings-modellen utifrån 3, 4 respektive 5 %-ig årlig riskreduktion som

resultat av trafiksäkerhetsarbetet. Om det verkliga antalet tra-fikskadade ligger under eller på 5 %-linjen innebär det en årlig riskreduktion på minst 5 %. Index 1800: 17003 16005

15005

1400§ 13005

Skadade och dödade

12005 1100-: /M 1000Äréäåfågzáö\a ' 900f 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

JÅr

Figur 3 Index i förhållande till 1970 för antalet skadade bilförare samt beräknat index utifrån en årlig

skade-riskminskning med 3,4 respektive 5 %.

Från 1970 och fram till början av 80-talet är den årliga

risk-reduktionen 3-5 %. Därefter en sämre utveckling vilket innebär att för hela perioden är den genomsnittliga årliga

riskreduk-tionen cirka 2 %.

Denna genomsnittliga riskreduktion från 1970 till 1991 för bil-förare beräknas enligt följande:

S]

[T .1.221 = [100-e]21

F]

100

T 1970

100-e _ [Eiöö-] - 0,9815 e = 1,9 %

En modell som baseras på successiv riskreduktion är dåligt

an-passad till verkligheten med de senaste årens skadeutveckling.

2.3 Hastighetsutveckling

I juni 1989 ersattes hastighetsgränsen 110 km/h med 90 km/h generellt på alla vägar i landet. Detta medförde en sänkning av

hastighetsnivån mellan 1988 och 1989. I och med att 110-vägarna

successivt åter fick 110-gräns ökade hastigheten på nytt.

Liksom tidigare baseras förändringar i hastigheten dels på tra-fikens fördelning på olika hastighetsgränser och dels på

skattade förändringar av hastigheten utifrån VTIs

hastighets-mätningar.

I tabell 3 redovisas den relativa förändringen av

hastighets-nivån samt hastighetsnivån i kvadrat i förhållande till 1970.

Index för förändring av produkten av trafikarbetsindex och

has-tighetsnivå redovisas också.

Tabell 3 Skattad hastighetsnivå, kvadratiskthastighetsindex, energiindex samt skaderiskindex åren 1970-1991 i

för-hållande till 1970.

År Skattad Index Energi-

Skade-hastighets- 2 2 index2 index/

nivå (v) (v) (v) T* (v) energi-1970 1970 index 1991 81,38 6623 1157 1995 0,58 1990 80,37 6459 1128 1943 0,68 1989 78,55 6170 1078 1877 0,74 1988 81,92 6711 1173 1935 0,69 1987 80,19 6430 1124 1757 0,66 1986 79,80 6368 1113 1655 0,71 1985 80,70 6512 1138 1592 0,70 1984 80,70 6512 1138 1578 0,65 1983 77,70 6037 1055 1416 0,66 1982 77,45 5999 1049 1384 0,66 1981 76,95 5921 1035 1352 0,65 1980 76,20 5806 1015 1327 0,70 1979 74,10 5491 960 1293 0,76 1978 76,06 5785 1011 1352 0,77 1977 75,67 5726 1001 1310 0,79 1976 75,37 5681 993 1264 0,87 1975 73,67 5427 949 1151 0,81 1974 71,90 5170 904 1015 0,95 1973 71,60 5127 896 1038 1,04 1972 71,30 5084 889 981 1,01 1971 72,67 5281 923 969 1,01 1970 75,63 5720 1000 1000 1,00

I figur 4 redovisas trafikenergiindex samt index för antal

skadade bilförare/trafikenergiindex i förhållande till 1970.

Trañkenergi

i Skadade 7 0 0 f bilförare per - trdñkenergi 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Figur 4 Trafikenergi (trafikarbetet (hastighetsnivån)2) samt

index för antal skadade bilförare/trafikenergiindex i

förhållande till 1970.

10

2.4 Förklaringsmodell 2

Införda åtgärders effekt påverkar antalet skadade bilförare successivt under perioden 1970-1991.

Modell 2: T - v2

81991 = S1970

_{T - V}

' "2

1991 [?OO_e]1991-1970 1970 v =hastighetsnivå 21 _ lgâê 199:? e = 2,6 % (perioden 1970-1991)

Antagandet är att man tagit hänsyn till förändringar av trafiken och den generella hastighetsnivån och att övriga riskföränd-ringar kan relateras till andra åtgärder.

Detta resulterar i en modell som antar att det endast under

perioden 1973 till 1981 förekommit övriga åtgärdseffekter.

Modellen ger en minskning av antalet skadade bilförare/trafik-energi med 5,6 % under perioden 1974-1981.

I figur 5a redovisas index för antalet skadade bilförare i

för-hållande till 1970 samt beräknat index utifrån en årlig minsk-ning av antalet skadade bilförare/trafikenergi med 2,6 %.

ll hndex 18005 17005 16005 15005 14005 13005 '

_{Skadade bilförare} 12005 11005

WWW

9005 \\\X\\//x//// 8005 7005 6005 sooiuiT__n_ _{Hmr_qr 1,2 alll_l,_1 rrrr_r} 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Figur 5a Index i förhållande till 1970 för antalet skadade bilförare samt beräknat index utifrån en årlig

minsk-ning av antalet skadade bilförare/trafikenergi med 2,6 %.

I figur 5b redovisas index för antalet skadade bilförare i

för-hållande till 1970 samt beräknat index utifrån en minskning av

antalet skadade bilförare/trafikenergi med 5,6 % under perioden 1974-1981.

12 Index 1800: 1700å 1600? lSOOå 1300å _ _{Skadade bilförare}

1200?

11005

/ñ%§\*<ä\

10003&\*<j?;§\<;/ \

\\\\\//ø/// 4/1/

900% _50%

Figur 5b _{Index i förhållande till 1970 för antalet skadade} bilförare samt beräknat index utifrån en årlig

minsk-ning av antalet skadade bilförare/trafikenergi med 5,6 % under per. den 1974-1981.

I _{tabell 4 och 5 redovisas riskförändringsmatriser mellan olika}

år och perioder av år 1970-1991 för antal skadade bilförare i

förhållande till trafikarbetet och antalet skadade bilförare i

förhållande till trafikenergin.

VTI NOTAT T 141 Rh üñüåm ñd ng pe rår Fr ån år Ti ll Sk ad a Tr af ik 19 90 19 89 19 88 19 87 19 86 19 85 19 84 år inde x in de x 19 91 1990 1989 1988 1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 1977 1976 1975 1974 1973 1972 1971 11 52 13 15 13 96 13 31 11 61 11 80 11 16 10 31 ₉₃5 ₉₁1 ₈₈1 ₉₂9 ₉₈0 10 37 10 33 10 97 ₉₃7 ₉₆5 10 75 ₉₉4 ₉₇6 17 23 17 21 17 40 16 49 15 63 14 87 13 99 13 87 1342 1319 1306 1307 1347 1337 0913 7312 1213 1123 1158 1103 1050 -1 2. 5 -8 .7 1 -6.0 8 -2 .6 0 -3 .3 7 -4 .76 -2 .7 0 0. 95 -O .9 4 -O .6 0 3. 93 0. 37 8. 66 0. 85 -6 .3 9 19 83 -2 .90 -1 .5 0 -0 .5 1 -0 .8 6 0. 46 0. 14 1. 54 0. 39 2. 08 -3 .5 0 -0 .0 2 -0 .5 2 3. 32 7. 32 1. 33 2. 38 2. 99 1. 61 4. 43 7. 00 6. 69 19 82 -0 .3 6 1. 27 2. 16 2. 63 1. 47 3. 53 4.92 3.74 0.88 19 81 -0 .0 9 1. 39 2. 19 2.60 1.62 3.30 4.28 3.29 1.63 2.39 19 80 -0 .5 5 0. 73 1. 35 1. 60 0.63 1.85 2.33 1.13 _-0.6 6 -1 .4 3 -5 .0 9 1979 _-0.7 0 0.45 0.98 1.16 0.26 1.25 1.55 0.43 _-1.0 8 -1 .7 2 -3 .7 1 -2 .3 0 19 78 -1 .1 4 -0 .1 2 0. 31 0. 40 -0 .4 8 0. 29 0. 40 -0 .7 1 -2 .1 2 -2 .8 6 -4 .5 5 -4 .2 7 -6.2 0 19 77 -1 .1 8 -0 .2 5 0.14 0.21 _-0.6 0 0. 06 0. 13 -0.8 5 -2 .0 5 -2 .6 3 -3 .8 5 -3 .4 3 -3 .9 8 -1.7 2 19 76 -1 .6 8 -0 .8 6 -0 .5 5 -0 .5 4 -1 .2 3 -0 .8 2 -0.8 5 -1 .8 3 -2 .9 9 -3 .6 2 -4 .7 8 -4 .7 0 -5 .4 9 -5 .1 3 -8 .4 2 19 75 -0 .9 0 -0 .0 7 0. 27 0. 34 -0 .3 3 0.25 0.32 _-0.4 3 -1 .2 8 -1 .5 9 -2 .2 3 -l .6 5 -1 .4 9 0. 14 1. 07 11 .5 6 19 74 -1 .4 7 -0 .7 3 -0 .46 -0 .4 5 -1 .1 1 -0 .6 6 -0 .6 7 -1 .4 4 -2 .3 0 -2.6 9 -3.4 0 -3 .1 1 -3 .2 7 -2 .5 3 -2 .8 0 0. 14 -1 0.11 19 73 -1.8 1 -1 .1 4 -0 .9 1 -0 .9 3 -1 .5 8 -1 .2 0 -1 .2 6 -2 .0 0 -2 .83 -3 .2 3 -3 .9 1 -3.7 4 -3 .9 8 -3 .5 3 -3 .98 -2 .4 5 -8 .7 8 -7 .4 3 19 72 -L 56 -0 .9 1 -0 .6 8 -0 .6 9 -1 22 8 -0 .9 0 -0 .9 3 -1 .5 9 -2 .3 1 -2 .6 3 -3 .1 7 -2 .9 2 -3 .01 -2 .4 7 -2 .6 2 -i ;1 1 -5 .0 1 -2 .3 5 3. 01 1971 _-1.6 3 -1 .0 3 -0 .8 1 -0 .8 3 -1 .3 9 -1 .0 5 -1 .0 9 -1 .7 0 -2 .3 7 -2 .6 6 -3 .1 5 -2 .9 4 -3 .0 2 -2 .5 5 -2 .6 9 -1 .5 0 -4 .52 -2 .58 -0 .0 6 -3 .0 5 19 70 -1 .9 0 -1 .3 4 -1 .1 5 -1 .1 8 -1 .7 3 -1 .43 -1 .5 0 -2 .1 0 -2 .7 4 -3 .0 4 -3 .5 2 -3 .3 6 -3 .4 7 -3 .1 3 -3 .33 -2 .4 5 -5 .0 3 -3 .7 2 -2 .4 5 -5 .0 7 -7 .0 5 bilförare.

perioder av flera år föravseende skadeindex/trafikindex mellan år eller underskadade (inklusive dödade)

(1970=1000) samt årliga procentuella föränd1970-1991rlngar

Tabell 4 Skadeindex och trafikindex för aren

VTI NOTAT T 141 Ri sk för ån dr in g pe r år Från år Ti ll Sk ad a En er gi 19 90 19 89 19 88 19 87 19 86 19 85 år 1991 1990 1989 1988 8719 1986 1985 1984 1983 8219 8119 1980 1979 1978 1977 7619 1975 1974 1973 1972 1971 in de x in de x 11 52 13 15 13 96 13 31 11 61 11 80 11 16 10 31 ₉₃5 ₉₁1 ₈₈1 ₉₂9 ₉₈0 10 37 10 33 10 97 ₉₃7 5₉₆ 10 75 ₉₉4 ₉₇6 19 95 19 43 18 77 19 35 17 57 16 55 15 92 15 78 14 16 13 84 13 52 13 27 12 93 13 52 13 10 12 64 11 51 10 15 10 38 1_{98 96}9 -1 4. 7 -1 1. 9 -5 .6 7 -3 .3 1 -9 .0 0 -0 .8 1 0. 80 8. 12 6. 09 4. 10 -4 .1 3 -1 .2 9 1. 42 -1 .7 8 -7 .3 2 -3 .1 8 -0 .7 0 1. 49 -0 .6 3 -2 .9 1 1. 71 19 84 -1 .7 5 0. 59 2. 63 1. 29 0. 38 4. 46 7. 29 19 83 -1 .6 6 0. 35 2. 00 0. 82 0. 02 2. 59 3. 04 -1 .0 5 19 82 -1 .4 4 0. 35 1. 76 0. 74 0. 08 2. 02 2. 12 -0 .3 7 0. 32 19 81 -1 .2 0 0. 42 1. 67 0. 78 0. 23 1. 82 1. 84 0. 09 0. 66 1. 01 19 80 -1 .7 4 -0 .3 4 0. 67 -0 .2 2 -0 .8 2 0. 31 0. 03 -1 .7 1 -1 .9 3 -3 .0 3 -6 .9 2 19 79 -2 .2 4 -1 .0 2 -0 .1 9 -1 .0 7 -1 .7 0 -0 .8 7 -1 .2 9 -2 .9 3 -3 .3 9 -4 .5 9 -7 .2 8 -7 .6 3 19 78 -2 .1 6 -1 .0 4 -0 .2 8 -1 .0 8 -1 .6 4 -0 .9 1 -1 .2 8 -2 .6 4 -2 .9 5 -3 .7 5 -5 .2 9 -4 .4 6 -1 .1 8 19 77 -2 .2 0 -1 .1 7 -0 .4 9 -1 .2 3 -1 .7 5 -1 .1 1 -1 .4 6 -2 .6 5 -2 .9 1 -3 .5 5 -4 .6 6 -3 .8 9 -1 .9 6 -2 .7 3 19 76 -2 .6 8 -1 .7 6 -1 .1 8 -1 .9 2 -2 .4 5 -1 .9 5 -2 .3 4 -3 .4 9 -3 .8 3 -4 .5 0 -5 .5 7 -5 .2 3 -4 .4 2 -5 .9 9 -9 .1 4 19 75 -2 .1 2 -1 .2 2 -0 .6 4 -1 .2 9 -1 .7 2 -1 .2 0 -1 .4 8 -2 .4 1 -2 .5 8 -2 .9 9 -3 .6 4 -2 .9 7 -1 .7 7 -1 .9 7 -1 .5 8 6. 61 19 74 -2 .8 9 -2 .1 0 -1 .6 2 -2 .2 9 -2 .7 6 -2 .3 7 -2 .7 3 -3 .6 8 -3 .9 7 -4 .4 9 -5 .2 5 -4 .9 7 -4 .4 3 -5 .2 3 -6 .0 4 -4 .4 6 -1 4. 4 19 73 -3 .1 9 -2 .4 7 -2 .0 5 -2 .6 9 -3 .1 6 -2 .8 3 -3 .2 0 -4 .1 0 -4 .4 0 -4 .9 1 -5 .6 3 -5 .4 4 -5 .0 7 -5 .8 3 -6 .5 9 -5 .7 2 -1 1. 3 -8 .2 0 19 72 -2 32 -2 .2 2 -1 .8 0 -2 .3 9 -2 18 1 -2 .4 8 -2 .7 9 -3 .5 9 -3 .8 2 -4 .2 2 -4 .7 9 -4 .5 2 -4 .0 6 -4 .5 3 -4 .8 9 -áça o -7 .0 4 -3 .1 3 2. 21 19 71 -2 .7 4 -2 .0 7 -1 .6 7 -2 .2 2 -2 .6 0 -2 .2 8 -2 .5 6 -3 .2 7 -3 .4 6 -3 .7 9 -4 .2 6 -3 .9 6 -3 .4 9 -3 .8 2 -4 .0 0 -2 .9 3 -5 .1 8 -1 .9 1 1. 40 0. 60 19 70 -2 .5 8 -1 .9 3 -1 .5 5 -2 .0 6 -2 .4 1 -2 .0 9 -2 .3 4 -2 .9 9 -3 .1 4 -3 .4 2 -3 .8 2 -3 .5 0 -3 .0 3 -3 .2 6 -3 .3 4 -2 .3 3 -4 .0 3 -1 .2 5 1. 17 0. 66 bilförare.

perioder av flera år for

Tabell 5 Skadeindex

(l970=1000) och energiindex åren

skadade (inklusive

1970-1991

)

avseende skadeindex/energiindex mellan år eller under för

samt årliga procentuella forandringar dödade

15

3 BILPASSAGERARE

Under förutsättning att alla personskadeolyckor där bilister skadas innebär att alla i bilen skadas och att antalet personer

i bilen inte påverkar olycksuppkomsten beskriver kvoten mellan

skadade passagerare och skadade förare det genomsnittliga anta-let passagerare i bilen.

Även om detta teoretiska förhållande inte har reell förankring

kan kvoten ändå antas beskriva det genomsnittliga antalet passa-gerare i bilar och förändringen över tiden.

I tabell 6 redovisas antal döda, svårt skadade och lindrigt

ska-dade bilpassagerare för perioden 1970-1991 samt förhållandet mellan antal skadade bilpassagerare och antalet skadade

bil-förare.

Tabell 6 Antal döda, svårt respektive lindrigt skadade, totala

antalet skadade bilpassagerare samt förhållandet mellan skadade bilpassagerare och skadade bilförare

för åren 1970-1991.

År

Döda Svårt

Lindrigt Summa

Skadade

passa-skadade passa-skadade skadade gerare/Skadade

förare 1991 150 963 3686 4799 0,51 1990 154 1239 4256 5649 0,53 1989 213 1274 4359 5846 0,51 1988 166 1351 4428 5945 0,55 1987 162 1328 3780 5270 0,56 1986 160 1385 4044 5589 0,58 1985 205 1386 3849 5440 0,60 1984 161 1332 3586 5079 0,60 1983 151 1344 3529 5024 0,65 1982 153 1358 3413 4924 0,66 1981 185 1389 3332 4906 0,68 1980 203 1549 3620 5372 0,71 1979 216 1532 3845 5593 0,70 1978 240 1645 4250 6135 0,73 1977 225 1742 4442 6409 0,76 1976 305 1707 4594 6606 0,74 1975 253 1683 4526 6462 0,84 1974 257 1704 4441 6402 0,81 1973 264 1883 5192 7339 0,84 1972 260 1739 4883 6882 0,85 1971 278 1796 5106 7180 0,90 1970 275 1732 5336 7343 0,90

VTI NOTAT T 141

16

I tabell 7 redovisas trafikskadeindex för bilpassagerare, index för bilpassagerartrafik samt ett skaderiskindex för

bilpassa-gerare i förhållande till 1970 för perioden 1970-1991.

Trafikskadeindex för bilpassagerare är samma som för bilförare

då man använder sig av förhållandet mellan skadade

bilpassage-rare och skadade bilförare för att skatta passagerarexpone-ringen.

Tabell 7 Trafikskadeindex för bilpassagerare, index för bil-passagerartrafik samt skaderiskindex för

bilpassage-rare i förhållande till 1970 för åren 1970-1991.

År

Index

Index

Skaderisk

skadade bil- passagerar- för bil-passagerare trafik passagerare

1991 654 976 0,67 1990 769 1013 0,76 1989 796 986 0,81 1988 810 1008 0,80 1987 718 973 0,74 1986 761 958 0,79 1985 741 932 0,80 1984 692 924 0,75 1983 684 969 0,71 1982 671 984 0,68 1981 668 987 0,68 1980 732 1031 0,71 1979 762 1048 0,73 1978 836 1084 0,77 1977 783 1106 0,78 1976 900 1047 0,86 1975 880 1132 0,78 1974 872 1011 0,86 1973 999 1081 0,92 1972 937 1042 0,90 1971 977 1050 0,93 1970 1000 1000 1,00

I figur 6 redovisas trafikskadeindex för bilpassagerare, index för bilpassagerartrafik samt skadekvotsindex för bilpassagerare

i förhållande till 1970 för 1970-1991.

Index 1800i 1700; 1600å 1500? 1400§ 1300? 12005

1000;

900å

800%

700f 600f 5004

1100EJ/$N«/&\ø/Å\V/Å\e\k\x\

17 mbmmwmmmmk

summwm 70 Figur 6 72

Index i förhållande till 1970 för bilpassagerar-trafik, antal skadade bilpassagerare samt Skadekvot. Skadekvot = antal skadade bilpassagerare/bilpassage-rartrafik.

18

4 MDTORCYKLISTER

I tabel 8 redovisas antal döda, svårt respektive lindrigt

skadade :ch totala antalet skadade motorcyklister samt antal döda per 1000 skadade (inklusive döda) 1970-1991.

Tabell 8 Antal döda, svårt resp lindrigt skadade, totala

antalet skadade motorcyklister samt antal döda per

1000 skadade (inklusive döda) 1970-1991.

År

Döda Svårt

Lindrigt Summa

Antal döda

skadade skadade skadade per 1000 skadade 1991 37 286 648 971 38 1990 46 357 660 1063 43 1989 40 435 719 1194 34 1988 57 482 827 1366 42 1987 59 533 791 1383 43 1986 68 586 924 1578 43 1985 57 532 889 1478 39 1984 75 628 1102 1805 42 1983 84 680 1204 1968 43 1982 47 645 1085 1777 26 1981 53 548 830 1431 35 1980 43 459 746 1248 35 1979 32 385 613 1030 31 1978 42 358 616 1016 41 1977 29 353 597 979 30 1976 29 397 668 1094 27 1975 41 443 683 1167 35 1974 72 562 780 1414 51 1973 40 507 673 1220 33 1972 66 513 814 1393 47 1971 52 482 724 1258 41 1970 53 386 729 1168 45

Från 1983 och framåt en mycket gynnsam utveckling av skadade och dödade motorcyklister. I början av 90-talet var antalet skadade och dödade nere på samma nivå som i slutet av 70-talet.

19

I figur 7 redovisas index i förhållande till 1970 för antalet

dödade och skadade motorcyklister samt antal döda

motorcyk-lister. Endex 18001 1 7 O O Skadade och dödade motorcykllster

1600å 1500? 1400? 1300å 1200?

11005

1 0 0 0 4 8 0 0 Dödade motorcyklls'rer 700% . 600% sooi, . , ,of . 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

År

I T I ' 7

Figur 7 Index i förhållande till 1970 för antalet dödade och

skadade motorcyklister samt antal döda motorcyk-lister.

20

5 MDPEDISTER

I tabell 9 redovisas antal döda, svårt respektive lindrigt skadade och totala antalet skadade mopedister samt antal döda

per 1000 skadade (inklusive döda) 1970-1991.

Tabell 9 Antal döda, svårt resp lindrigt skadade och totala antalet skadade mopedister samt antal döda per 1000 skadade (inklusive döda) 1970-1991.

År

Döda Svårt

Lindrigt Summa

Summa döda

skadade skadade skadade per 1000 skadade 1991 12 248 574 834 14 1990 22 299 584 905 24 1989 24 259 559 842 29 1988 24 257 462 743 32 1987 24 208 421 653 37 1986 30 246 508 784 38 1985 26 282 471 779 33 1984 32 312 553 897 36 1983 31 380 633 1044 30 1982 41 439 644 1124 37 1981 32 408 648 1088 29 1980 34 452 755 1241 27 1979 50 485 868 1403 36 1978 78 578 933 1589 57 1977 73 643 1013 1729 42 1976 73 642 1106 1821 40 1975 91 693 1161 1945 47 1974 92 701 935 1728 53 1973 100 648 1033 1781 56 1972 101 578 1001 1680 60 1971 115 714 1057 1886 61 1970 108 655 1141 1904 57

Från 1975 och fram till 1987 en mycket positiv utveckling av

antalet skadade och dödade mopedister. Under denna period minskade antalet trafikskadade med nästan 1300 (drygt 60 %). Samtidigt antas mopedåkandet kraftigt minska under samma period. Efter 1987 en viss ökning av antalet trafikskadade.

21

I figur 8 redovisas index i förhållande till 1970 för antal

dödade och skadade mopedister samt antal döda mopedister.

Index 1200: 11005 1000: 9005

8 O O _{Skadade och} dödade mopedister

700-: 6 0 Dödade mopedister 500% 400-:

300;

200% , H*\\ 100::

i

I I I 1 T I I I I I I I x I 7 I I I I 1 I ' T 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

År

Figur 8 Index i förhållande till 1970 för antal dödade och

skadade mopedister samt antal döda mopedister.

22

6 CYKLISTER OCH FOTGÃNGARE

I tabell 10 redovisas antal döda, svårt respektive lindrigt

skadade, totala antalet skadade cyklister samt index för totala antalet skadade och dödade i förhållande 1970 för 1970-1991.

Tabell 10 Antal döda, svårt skadade resp lindrigt skadade,

totala antalet skadade cyklister och index för totala antalet skadade och döda i förhållande till 1970 för

1970-1991.

.År

Döda

Svårt

Lindrigt Summa

Index Index

skadade skadade skadade 1970 döda

1970 1991 68 755 1998 2821 1451 482 1990 68 772 2056 2896 1490 482 1989 87 742 2010 2839 1461 617 1988 66 717 1854 2637 1357 468 1987 58 652 1656 2366 1212 411 1986 85 815 1909 2809 1439 602 1985 91 794 1779 2664 1365 645 1984 111 895 2042 3048 1562 787 1983 90 945 1875 2910 1491 638 1982 82 850 1806 2738 1403 582 1981 76 812 1511 2399 1229 539 1980 112 776 1507 2395 1227 794 1979 94 729 1367 2190 1122 667 1978 114 751 1214 2079 1065 809 1977 121 667 1219 2007 1028 858 1976 127 698 1193 2018 1034 901 1975 147 770 1219 2136 1094 1043 1974 139 732 1160 2031 1040 986 1973 144 775 1237 2156 1104 1021 1972 138 652 1102 1892 969 979 1971 118 671 1231 2020 1034 837 1970 141 673 1139 1953 1000 1000

Från 1976 och fram till 1984 ökade antalet trafikskadade

cyk-lister med 1000. Därefter en knapp minskning. Totalt sett ökade

antalet trafikskadade från 1970 och 1980 fram till 1991 med

drygt 40 % respektive nästan 20 %.

Däremot är utvecklingen för dödade cyklister positiv med en

minskning på nästan 40 % från 1980 till 1991.

23

I tabell 11 redovisas antal döda, svårt resp lindrigt skadade, totala antalet skadade fotgängare samt index för totala antalet skadade och dödade i förhållande till 1970 för 1970-1991.

Tabell 11 Antal döda, svårt skadade resp lindrigt skadade,

totala antalet skadade fotgängare samt index för totala antalet skadade och döda i förhållande till

1970 för åren 1970-1991.

År

Döda Svårt

Lindrigt Summa

Index Index

skadade skadade skadade 1970 döda

1970 1991 125 545 1037 1707 605 407 1990 134 647 1077 1858 658 436 1989 155 746 1217 2118 750 504 1988 136 720 1069 1925 682 442 1987 144 701 1111 1956 693 468 1986 148 716 1034 1898 672 481 1985 113 717 1056 1886 668 367 1984 152 821 1052 2025 717 494 1983 157 749 944 1850 655 509 1982 142 722 998 1862 660 461 1981 135 846 1014 1995 707 438 1980 133 817 1075 2025 717 432 1979 178 844 1073 2095 742 577 1978 189 871 1085 2145 760 614 1977 181 910 1108 2199 779 588 1976 247 926 1142 2315 820 802 1975 240 989 1134 2363 831 779 1974 247 1010 1193 2450 868 802 1973 231 976 1090 2297 814 750 1972 226 957 1189 2372 840 734 1971 243 1087 1302 2632 932 789 1970 308 1051 1464 2823 1000 1000

Både för skadade och dödade fotgängare och för enbart dödade

fotgängare är utvecklingen positiv. Från 1980 till 1991 minskade

antalet trafikskadade fotgängare med drygt 15 % och dödade fot-gängare med drygt 10 %.

24

I figurerna 9 och 10 redovisas index i förhållande till 1970 för

antal skadade cyklister och skadade fotgängare respektive döda cyklister och döda fotgängare.

Index 1700: 1600; 1500? 1400å 1300? 1200; i Skadade cyklister 1100: 1000:

900§

.i Skadade fotgangare

8005 7005

6002

-* 5001I I I , 1 1 I 1 1 I 1 T T I i ' I ' 1 ' I ' 1 70 72 74 '76 78 80 82 84 86 88 90 92

År

Figur 9 Index i förhållande till 1970 för antal skadade cyklister och skadade fotgängare.

hndex 1400: 1300å 1200?

1100å

1000: 900; 800% 700% 600% : Dmxxm 500: 400; 300{ 25 Dödcde cyklister G fotgängare Index

Figur 10 i förhållande till 1970 för antal döda

cyklister och döda fotgängare.