Lärande och samhälle Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Coronakrisen i Allsvenskan
The corona-crisis in Allsvenskan
Söderström Fowler, Jacob
Thalin, Eric
Idrottsvetenskapligt program 180hp Sport management
Kandidatuppsats
Examinator: Jyri Backman Handledare: Torbjörn Andersson Slutseminarium: 2020-06-01
Förord
Studien ska bedömas kollektivt då båda författarna, Jacob Söderström Fowler och Eric Thalin, gemensamt står bakom arbetet. Författarna av denna studie ska således bedömas på ett likvärdigt sätt med utgångspunkten att båda hamnar på samma betyg vid betygsättningen.
Vi vill rikta ett stort tack till Niclas Carlnén, Simon Åström, Henrik Berggren, Lucas Nilsson och Stephan Thernström som tagit sig tid och ställt upp på intervjuer. Ett extra tack riktas till handledare Torbjörn Andersson som bidragit till nya infallsvinklar och perspektiv.
Malmö, den 22:e maj 2020 Jacob Söderström Fowler & Eric Thalin
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av coronakrisen. Mer konkret handlar det om att analysera hur ekonomin inom klubbarna indirekt påverkas och hur nya strategier tillämpats. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt där frågeställningarna har besvarats med semistrukturerade intervjuer och kompletterats med elektroniska källor. Respondenterna har valts då de representerar etablerade klubbar i
Allsvenskan som skiljer sig både vad gäller ekonomiska och sportsliga förutsättningar. Läsaren skall bortse från händelser efter den 22 maj då nya beslut och riktlinjer tillkommit sedan studien fastställdes.
Teorierna valdes med en abduktiv ansats där Stakeholder Theory syftar till att belysa
intressenternas påverkan i de berörda klubbarna. Corporate Social Responsibility används för att visa på det samhällsansvar de undersökta klubbarna intensifierat och diversifierat under krisens gång. Dessutom bidrar perspektivet till en förståelse för hur den traditionella fotbollsprodukten förändrats i Sverige sedan seriestarten flyttades fram. Slutligen har Organisationsutveckling använts för att tydliggöra hur klubbar applicerat innovativa strategier för att hantera den rådande krisen. Slutsatsen kommer fram till att de undersökta klubbarna behöver anpassa strategier och arbetssätt för att klara av de ekonomiska och sportsliga påtryckningarna som coronakrisen medför. Dessutom får intressenter en allt viktigare roll under krissituationer då de kan bistå med såväl mänskliga som ekonomiska resurser.
Abstract
The purpose of this study is to investigate how Swedish clubs have been affected by the corona crisis. More specifically, it is about analyzing how the economy within the clubs is indirectly affected and how new strategies have been applied. The study has a qualitative approach where the questions have been answered with semi-structured interviews and supplemented with electronic sources. The respondents have been chosen as they represent established clubs in Allsvenskan which differ both in terms of financial and sporting
conditions. The reader should disregard events after May 22 as new decisions and guidelines have been added since the study was established.
The theories were chosen with an abductive approach where Stakeholder Theory aims to elucidate the influence of stakeholders in the clubs involved. Corporate Social Responsibility is used to demonstrate how the social responsibility of the investigated clubs intensified and diversified during the crisis. In addition, the perspective contributes to an understanding of how the traditional football product has changed in Sweden since the start of the series. Finally, Organizational Development has been used to clarify how clubs have applied innovative strategies to deal with the current crisis. The conclusion of this paper is that the researched clubs need to adapt strategies and working methods to cope with the economic and organizational pressures that the corona crisis entails. In addition, stakeholders are given an increasingly important role during crisis situations as they can assist with both human and financial resources.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7 1.1 Problemformulering ... 7 1.2 Syfte ... 8 1.3 Frågeställning ... 8 1.4 Teoretiskt begreppsram ... 81.5 Definitioner och förkortningar ... 9
2. Bakgrund ... 10
2.1 Covid-19 ... 10
2.2 Folkhälsomyndigheten ... 11
2.3 Föreningsdemokrati och IdrottsAB ... 11
2.4 SvFF - Krisplan för den nationella fotbollen ... 12
2.5 Ernst & Young analys - Hur mår svensk elitfotboll? ... 13
3. Tidigare forskning ... 16
3.1 Litteratur ... 16
3.2 Internet ... 16
3.3 Andra världskriget & coronakrisen ... 17
3.4 Krishantering i en fotbollskontext ... 18
3.4.1 Konsekvenser efter Hillsborougholyckan ... 19
4. Metodval & vetenskapligt förhållningssätt ... 21
4.1 Urval ... 21 4.2 Avgränsningar ... 22 4.3 Undersökningsmetoder ... 22 4.4 Forskningsprocess ... 23 4.5 Intervjuer ... 25 4.6 Källkritiska överväganden ... 27 4.7 Etiska överväganden ... 29 5. Teoretiska perspektiv ... 30 6. Undersökta klubbar ... 34
6.1 Djurgårdens IF (Djurgården Fotboll AB) ... 34
6.2 Malmö FF ... 35
6.3 Kalmar FF ... 36
6.4 Hammarby IF FF (Hammarby Fotboll AB) ... 37
7. Resultat och analys ... 40 7.1 Frågeställning 1 ... 40 7.1.1 Djurgårdens IF ... 40 7.1.2 Malmö FF ... 42 7.1.3 Kalmar FF ... 45 7.1.4 Hammarby IF FF ... 47 7.1.5 Örebro SK ... 48 7.2 Frågeställning 2 ... 51 7.3 Frågeställning 3 ... 59 8. Slutsats ... 66 9. Framtida forskning ... 69 10. Källförteckning ... 70 10.1 Tryckta verk: ... 70 10.2 Vetenskapliga artiklar: ... 71 10.3 Elektroniska källor ... 71 10.4 Hemsidor ... 75 10.5 Lagar ... 79 10.6 Muntliga källor ... 80 11. Bilagor ... 81 11.1 Intervjuguider ... 81 11.1.1 Djurgården IF intervjuguide ... 81 11.1.2 Malmö FF intervjuguide ... 81 11.1.3 Kalmar FF intervjuguide... 82 11.1.4 Hammarby IF FF intervjuguide ... 83 11.1.5 Örebro SK intervjuguide ... 84 11.2 Intervjubrev ... 85
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Coronaviruset sägs ha fått sitt ursprung den 31 december 2019 i Wuhan, Kina, och har sedan dess skapat avsevärda problem i samhällen över hela världen. Viruset som sprids skapar en infektionssjukdom hos värden som benämns Covid-19 och kan påverka individen på olika sätt, likt en influensa. Sjukdomen, som för tillfället drabbat 5 118 416 personer världen över, 32 172 i Sverige (22 maj, 2020), är svår att jämföra med någon tidigare pandemi i
mänsklighetens historia (Johns Hopkins University & Medicine, 2020). Coronakrisen, som vi kommer benämna det nuvarande läget som, har skapat globala problem, såväl mänskliga som ekonomiska, vilket i denna studie kommer att undersökas i en idrottslig kontext.
I denna studie kommer fokus främst riktas mot coronakrisens direkta inverkan på idrotten och framförallt herrelitfotbollen i Sverige. Regeringar runt om i världen har infört så kallade krislägen, där man väljer att stänga gränser och begränsa folksamlingar. Hela länder sitter i karantän, där tillstånd behövs för att röra sig utanför sin bostad och i stort sett all fotboll har pausats sedan 12 mars då World Health Organization (WHO) gick ut och förklarade att viruset Covid-19 betraktas som en global pandemi. Beslutet togs därefter att det inte gick att genomföra matcher varken med eller utan publik i majoriteten av världens länder (Tovar, 2020). Fédération Internationale de Football Association (FIFA) argumenterar för att situationen som uppstått i och med coronautbrottet är det största och enda som påverkat fotbollslandskapet i denna utsträckning sedan andra världskriget (Fédération Internationale de Football Association, 2020). Sverige har infört krisberedskap då spridningen av coronaviruset ställer särskilda krav på de högsta statsmakternas agerande, bland annat vad gäller skyndsamt beslutsfattande. Smittspridning är ett av många exempel på händelser som kan utlösa en civil kris (Krisberedskapen i grundlagen,[KIG], SOU 2008:61). Detta leder i sin tur till att
produkter och tjänster inte kan erbjudas i den utsträckning som är nödvändig för många affärsverksamheter och dess överlevnad. En konsekvens av detta har blivit att organisationer och verksamheter behöver stängas ner och det finns därför en risk att fotbollsklubbar med en över hundraårig kulturhistoria även de kommer ha svårt att klara den ekonomiska situation som de ställs inför. Problemen uppstår då majoriteten av de kostnader en klubb har består av: personalkostnader, avskrivningar och övriga externa kostnader. Dessutom kommer intäkterna
från publik, sponsorer och sändningsrättigheter med stor sannolikhet minska under
nästkommande säsong. Coronakrisen skapar således inte bara problem för klubben, utan även dess intressentgrupper. Sponsorer, medlemmar och övriga intressentgrupper påverkas alla av att fotbollen inte kan spelas och det är därför av intresse att undersöka hur dessa relationer hanteras och bevaras.
I det stora hela går det att konstatera att coronakrisen skapat enorma samhälleliga problem som högst troligen kommer ge allt mer förödande konsekvenser. Studien syftar således inte till att undersöka hur hela samhället påverkas, då det skulle bli för omfattande. Inriktningen blir istället att analysera och studera hur allsvenska herrklubbar arbetar för att hantera den nuvarande krisen ur såväl ett ekonomiskt som ett styrningsperspektiv.
1.2 Syfte
Denna studie syftar till att undersöka allsvenska herrklubbars strategier och ekonomiska krishantering under Covid-19 pandemin.
1.3 Frågeställning
- Vilka styrningsstrategier arbetar de utvalda allsvenska klubbarna utifrån? - Hur påverkas allsvenska klubbar av coronakrisen och hur har de agerat? - Hur hanterar allsvenska klubbar intressentrelationer under coronakrisen?
1.4 Teoretiskt begreppsram
Stakeholder Theory / Intressentmodellen – Ser alla som kan påverka eller bli påverkade av en verksamhet som intressenter. I en fotbollsklubb kan intressenter vara kommuner,
landsting, samhället, medlemmar, sponsorer, anställda, både ideellt och professionellt. Corporate Social Responsibility (CSR) - En metod för hur en organisation ska ta ansvar för deras påverkan i samhället ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.
Elitlicens - Elitlicens erfordras till en klubb när de inför en säsong har ett eget kapital som inte är negativt. Elitlicensens syfte är undvika att svenska klubbar missköts.
Pandemi - Är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många individer.
Konsolideringsgrad – Konsolideringsgraden räknar ur sårbarhetsgraden hos en organisation genom att jämföra det egna kapitalet i förhållande till personalkostnader.
Styrningsstrategi – strategier som tillämpas av en organisation för att nå uppsatta visioner och mål.
1.5 Definitioner och förkortningar
Allsvenskan - Den högsta divisionen inom svensk herrfotboll
Conmebol - Confederación Sudamericana de Fútbol. De bestämande organet över all fotboll i Sydamerika
Coronakris - Syftar till den krissituation som uppstått i och med coronapandemins utbrott
CL - Champions League. Den största och mest prestigefyllda klubbturneringen i Europa med 32 deltagande klubbar DFB - Deutscher Fussball-Bund, tyska fotbollsförbundet
DIF - Djurgårdens Idrottsförening EL - Europa League. Den nästa största klubbturneringen i Europa med 48 deltagande klubbar
FIFA - Fédération Internationale de Football Association. Högsta organet inom fotbollen
FIFPRO - Fédération Internationale des Associations de Footballeurs
Proffesionels. Internationellt fackförbund för professionella fotbollsspelare
FoHM - Folkhälsomyndigheten
Hammarby - Hammarby Idrottsförening Fotbollförening
KFF - Kalmar Fotbollförening MFF - Malmö Fotbollförening RF - Riksidrottsförbundet SEF - Svensk Elitfotboll SF - Specialistidrottsförbund
Fotbollssupporterunionen - Arbetar aktivt för bevarandet av 51%-regeln och svenska supporterkulturen
Superettan - Den näst högsta divisionen inom svensk herrfotboll
SvFF - Svenska Fotbollförbundet UEFA - Union of European Football associations. Det bestämmande organet över all fotboll i Europa
2. Bakgrund
I detta avsnitt kommer en kort historisk bakgrundsbild om Covid-19, Folkhälsomyndigheten, svensk fotboll och 51%-regeln presenteras. Bakgrunden syftar till att skapa en bredare uppfattning för hur dessa har kommit att påverka föreningarna i studien.
2.1 Covid-19
Coronaviruset Covid-19, upptäcktes den 31 december 2019, i Wuhan, Kina. Viruset tros ha sitt ursprung från handel med levande fladdermöss på en djurmarknad i staden Wuhan
(WHO, 2020). Covid-19 betraktas som en samhällsfarlig sjukdom tillhörande släktet ‘’SARS-virus’’, Severe Acute Respiratory Syndrome. Viruset innebär att infekterade personer kan uppleva extrem hosta och feber som kan leda till andningssvårigheter, försämrat lukt- och smaksinne, och i värsta fall, en för tidig död (CDC, 2020). För en person som inte har underliggande medicinska problem kan sjukdomen upplevas som en kraftig förkylning eller en vanlig influensa, vanligtvis kan personen stanna hemma och självmedicinera för att lindra symptomen. En person som sedan innan har underliggande sjukdomar klassificeras som en riskgrupp, och i flesta fall behöver denne person professionell medicinsk hjälp för att klara sjukdomsförloppet (Region Skåne, 2020). I ett scenario där flertalet personer behöver
professionell hjälp kommer sjukvården bli tvungna att bortprioritera vissa personer. Personer över 60 ålder med underliggande sjukdomar eller svikt, samt personer över 80 års ålder kommer enligt dokumentet från Karolinska Universitetssjukhuset bortprioriteras (Olsson, 2020). Direktiven kommer från Karolinska och bygger på de riktlinjer som Socialstyrelsen gått ut med angående intensivvård under extraordinära förhållanden, vilket coronakrisen är (Socialstyrelsen, 2020). Smittspridningen sker genom droppsmitta, som innebär att den sprids via hosta och nysningar. Av den anledningen har beslut tagits kring restriktioner som minskar antalet personer på samma yta och försvårar således spridningen av viruset. Det allsvenska publiksnittet år 2019 var 9167 vilket leder till att det finns en stor risk för smittspridning på fotbollsmatcher (Esterling & Bergsten, 2020). Flertalet länder har agerat genom att stänga ner stora delar av samhället och endast låtit samhällsviktiga funktioner såsom sjukvård, polis, apotek och livsmedelsbutiker hålla öppet. När denna studie skrivs finns det inte ett vaccin mot sjukdomen Covid-19 (Karolinska institutet, 2020).
2.2 Folkhälsomyndigheten
Sveriges beredskap mot den rådande smittspridningen av viruset Covid-19 beslutas av den svenska regeringen med hjälp av Folkhälsomyndighetens (FoHM) expertis. I skrivande stund, maj 2020, har flertalet länder runt om i världen satt sina medborgare under strikta
karantänsregler (Al-Arshani, Secon & Warren, 2020). Sveriges regering har valt att gå tillväga på ett sätt som skiljer sig från merparten av världen då de rekommendationer och restriktioner som kommit ut inte varit lika strikta, där karantän endast utfärdats vid specifika sjukfall. Rekommendationer som FoHM satt upp är riktlinjer som företag, verksamheter och privatpersoner bör följa, dock är dessa inte lagstadgade. Restriktionerna kan däremot
innebära någon form av straff om en överträdelse äger rum (Ordningslag [OL], SFS 2019:350). De inledande restriktionerna som sattes upp innebär bland annat att
restaurangverksamheter måste arbeta för att motverka köbildningar och trängsel. Dessutom är sammankomster med mer än 50 personer även förbjudna sedan den 27:e mars 2020
(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Beslutet att förbjuda sammankomster med mer än 50 personer har lett till att flertalet evenemang runt omkring i Sverige antingen fått ställas in eller blivit framskjutna vilket i sin tur leder till att intäkterna för verksamheterna, fram tills det datum att evenemangen får ta plats, även de fördröjs. För att den allsvenska serien ska kunna sättas igång, krävs ett godkännande av FoHM på de protokoll som SEF tagit fram för att säkerställa en successiv återgång till normalläge för den professionella herrfotbollen (Svensk Elitfotboll, 2020a; Svensk Elitfotboll, 2020b).
2.3 Föreningsdemokrati och IdrottsAB
Med anledning av att coronakrisen haft en ekonomisk påverkan på allsvenska
herrfotbollsklubbar, är det viktigt att förstå hur den svenska elitfotbollen är strukturerad ur ett organisatoriskt perspektiv. 51%-regeln är inskriven i Riksidrottsförbundets (RF) stadgar och innebär att en förenings medlemmar måste inneha 51% av rösterna och därmed ha
rösträttsmajoritet (Riksidrottsförbundet, 2019). Alltså innebär det att ingen enskild ägare, vare sig privatperson eller företag får köpa en majoritet av idrottsaktiebolaget även om bolagiseringen gör det möjligt för klubbar att sälja aktier för att få in kapital. Av de undersökta klubbarna är ÖSK, DIF och Hammarby bolagiserade (Sahlström, 2019). I maj 1999 så tog Riksidrottsstämman ett beslut som än idag är aktivt, nämligen möjligheten för föreningar att bilda ett IdrottsAB inom Specialistidrottsförbunden (SF). Ett beslut som enligt
Riksidrottsstämman var nödvändigt trots att det skulle ses som en splittring inom svensk idrott. Beslutet att införa IdrottsAB med dess olika restriktioner innebär att det skapas en bättre balans mellan kommersialismen och den viktiga parametern som innefattar den samhällsnyttiga aspekten som idrotten medför. (Malmsten & Pallin, 2005, s.123–124). IdrottsAB skiljer sig från ett vanligt aktiebolag då föreningar måste ha ett aktieinnehav som ger röstmajoritet på bolagsstämman. Föreningen och dess medlemmar måste således alltid ha minst 51% av rösterna, därav namnet (Svensk idrott, 2016). Införandet av IdrottsAB i Sverige grundar sig i ett kulturellt och symboliskt värde med tonvikt på jämlika villkor, som enligt Rohde och Breuer (2017) liknar ett initiativ att främja amatöridrott mer än professionell idrott. Rösträttsregeln, som den även benämns, skapades med syfte att skydda
ungdomsverksamheten där IdrottsAB fungerar som ett verktyg för att underlätta för föreningar som vill ha in externt kapital (Riksidrottsförbundet, 2012).
2.4 SvFF - Krisplan för den nationella fotbollen
Precis som majoriteten av de statliga instanser som berör svenska samhället har Svenska Fotbollförbundet (SvFF) tagit fram en krisplan som ska gälla för den nationella fotbollen. Styrdokumentet, som baseras på FoHM:s rekommendationer och restriktioner, vägleder föreningar runt om i landet hur de ska hantera den rådande situationen. SvFF nämner att coronautbrottet innebär exceptionella utmaningar för vårt samhälle och med anledning av krisen måste svensk fotboll ta sitt ansvar för att på bästa sätt försöka bidra till att situationen i landet hanteras så effektivt som möjligt för att minimera smittspridningen. Trots detta vill SvFF poängtera att FoHM uppmanar till möjligheten att fortfarande ägna sig åt fotboll som träningsform, då träning i grund och botten syftar till att ta ansvar för folkhälsan
(Svenskfotboll, 2020). De menar på att det är viktigt att hålla igång idrotten, dock inte på bekostnad av individens hälsa. Resor inom och utanför landet är inte aktuellt då hälsa alltid kommer före tävling. Däremot är det av stor vikt att poängtera hur snabbt läget kan förändras och således kan nya beslut fattas som kan komma att förändra det nuvarande läget. I
skrivande stund, maj 2020, har Allsvenskan skjutits fram med ambitionen att starta i juni. Andra förbundstävlingar har även skjutits upp (Svensk Elitfotboll, 2020c). Sedan beslutet togs att skjuta på ligastarten har målbilden för Svensk Elitfotboll (SEF) varit att kunna starta igång premiärerna i början av juni. Den 21 april, togs beslutet av SEF i samverkan med de 32 inblandade klubbarna att det preliminära datumet är bestämt, 14 juni 2020 (Svensk
Elitfotboll, 2020d). Ambitionen är att matcherna då ska spelas och helst inför publik. Då det ständigt kommer nya direktiv från regeringar och myndigheter kan beslutet komma att ändras. Vid intervjutillfällena hade ovanstående beslut nyligen fattats. Den senaste uppdatering när denna studie färdigställs är att FoHM fortfarande överväger huruvida
Allsvenskan ska kunna starta den 14 juni. Förutsättningarna är då att matcher ska spelas utan publik.
Svensk fotboll och dess verksamheter har även skapat ett styrningsdokument med olika beslut, riktlinjer och råd. Detta dokument uppdaterades senast 3 april 2020. Dokumentet syftar till att skapa en tydlighet för föreningar runt om i landet genom en sammansättning av förhållningsregler. Träningar och matcher får fortfarande genomföras, så länge de uppfyller myndighetens rekommendationer kring folksamlingar på över 50 personer
(Folkhälsomyndigheten, 2020b). Värt att notera är dock att enligt Polismyndigheten ska begreppet “deltagare” inkludera publik, men däremot inte spelare, ledare, funktionärer, ordningsvakter eller annan personal som tjänstgör på uppdrag av arrangören (Polisen, 2020).
Ytterligare en restriktion som skapats som en konsekvens av coronautbrottet är att
utbildningar och årsmöten kan komma att skjutas upp. Beslutet är taget med anledning av att utbrottet skapat en extraordinär situation som motiverar avsteg från vad som är reglerat i förbunds- och föreningsstadgar (Riksidrottsförbundet, 2020).
2.5 Ernst & Young analys - Hur mår svensk elitfotboll?
Då denna studie ämnar att undersöka det ekonomiska perspektivet i allsvenska klubbar har Ernst och Youngs årssummering av säsongen 2019 använts (Esterling & Bergsten, 2020). Den senaste rapporten är en analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2019 och undersöker ekonomierna delvis utifrån de externa förändringar som coronakrisen kan komma att skapa. Mot bakgrund av det rådande läget skapades en riskanalys för att visa hur bortfall av publikintäkter påverkar de allsvenska klubbarnas ekonomi. Analysen kom fram till att redan efter två inställda hemmamatcher skulle fem av de allsvenska klubbarna uppvisa ett negativ eget kapital och således behöva ett kapitaltillskott (Esterling & Bergsten, 2020). Det konstateras även att klubbar med ett stort eget kapital har en klar fördel. Det är tydligt att coronakrisen påverkar allsvenska klubbar kortsiktigt, ur ett långsiktigt perspektiv så kommer
det att påverka hur en skall hantera kraven för elitlicens. Det förlorade intäktsströmmarna och kapitalet till följd av coronakrisen påverkar huruvida en klubb inför nästa säsong skall kunna erhålla elitlicensen som krävs för fortsatt allsvenskt spel. Licensen delas ut av SvFF och ett av kraven lyder följande.
Förening får inte ha negativt eget kapital i årsredovisningen per 31 december. Förening med negativt eget kapital per den 31 december ska senast den 31 mars nästföljande år till Licensnämnden ge in en handlingsplan som beskriver hur föreningen under innevarande kalenderår ska eliminera det negativa egna kapitalet. (Svenska Fotbollsförbundet, 2020, s.7)
Eftersom virusspridningen fortfarande är aktiv så blir det således svårt att avgöra när en allsvensk fotbollsmatch kan spelas med publik, därav finns det en risk för att nästkommande säsong kommer präglas av de intäktsbortfall som coronakrisen skapat.
Allsvenskan bidrar även till den svenska statskassan. Esterling och Bergsten (2020) uppskattar att klubbarnas bidrag till statskassan i form av källskatter, arbetsgivaravgifter, reklamskatt och andra punktskatter, uppgår till 539 miljoner kronor årligen. Dessutom skapar klubbarna ett mervärde i och med restaurangverksamheter, souvenirförsäljningar och affärer med andra intressenter (Esterling & Bergsten, 2020). Varje omgång av Allsvenskan gynnar svenska samhället, inte minst inom kommunerna där det spelas allsvensk fotboll. Trots de positiva aspekterna kan matchevenemangen öka kostnaderna för samhället med anledning av eventuella räddningstjänster och poliskostnader (Sundqvist, 2018). Det går således inte att avgöra om de positiva aspekterna är större än de negativa då det inte bara är ekonomiska faktorer som ska beaktas.
Allsvenskans intäkter ökade med 5% från föregående år även om både rörelseresultat och eget kapital har minskat. Det konstateras även att den ekonomiska skillnaden i klubbarna har ökat säsongen 2019 vilket går att utläsa från tabellens poängställning där det skiljer hela 10 poäng mellan plats åtta och nio. De klubbar som är positionerade från plats 1–8 har utifrån de ekonomiska rapporterna uppvisat en avsevärt högre nettoomsättning (Esterling & Bergsten, 2020). Artikeln behandlar även de nya sponsor- och tv-avtal för Allsvenskan och Superettan som ska ge klubbarna en högre ersättning. Ett sponsoravtal med Unibet och ett tv-avtal med Discovery Networks Sweden ska träda i kraft under 2020 där SEF menar på att intäkterna från tv-avtalen kommer öka från 320 till 700 miljoner kronor per år. Med anledning av att
den procentuella ersättningsmodellen för avtalen kommer vara oförändrad ställer författarna frågan om den ökade ersättningen kommer bidra till att fler klubbar kan konkurrera om topplaceringar eller om det blir svårare att slå sig in bland topplagen (Esterling & Bergsten, 2020).
3. Tidigare forskning
Denna text kommer belysa tidigare forskning gällande kriser. Då forskning inom det specifika ämnet fotboll relaterat till pandemier är begränsat kommer detta avsnitt snarare belysa tidigare krissituationer, hur de har hanterats och därtill hur det har påverkat idrottens värld.
3.1 Litteratur
Litteraturen som ligger till grund för denna studie baseras till viss del på den kurslitteratur som används i programmet Sport Management på Malmö universitet. Detta för att
företagsekonomiska, juridiska och psykologiska termer som vanligtvis appliceras i ett generellt sammanhang istället appliceras i en idrottslig kontext. Det har även gjorts en litteratursökning i den redan befintliga litteraturen och på vetenskapliga artiklar (Bryman, 2016, s.149). Litteraturen som ligger till grund för metoddelen baseras till största delen på Alan Brymans (2016) Samhällsvetenskapliga metoder men även här har annan litteratur använts för att stärka studiens validitet (Bryman, 2016, s. 465–466). Litteraturen som
behandlar de olika teorier som används i denna studie går att återfinna på Malmö universitets bibliotek, denna litteratur är relativt ny med ett undantag för Edward Freeman (1984)
Strategic Management - A Stakeholder Approach. Boken går dock att validera då författaren sägs vara den person som myntade teorin i första hand. Detta bekräftas i andra delar av den litteratur som går att återfinna i referenslistan (Borglund et al., 2017; Freeman, 1984).
3.2 Internet
Då ämnet som undersöks i studien tros ha aktualiserats så sent som 31 december 2019, är mycket av den information som tagits fram från elektroniska källor. Information har inhämtats direkt från de berörda klubbarnas hemsidor där dokumentbanken har varit nödvändig. Därtill har flertalet artiklar från nyhetssajter använts i denna studie. Det finns således viss kritik att rikta mot studiens validitet då delar av insamlad fakta och empiri kommer att ha ändrats efter studiens sammanställning. Beslut från FoHM och SEF angående ett nytt datum för seriestart har inte fastställts ännu, likaså siffror som berör antal smittade och döda av viruset förändras varje dag. Dock går det att understryka att majoriteten av alla artiklar från nyhetssajter är från erkänt stora nyhetsbyråer.
Studiens bakgrund och analys är till stor del formad utifrån de empiriska material som inhämtats från de olika föreningarnas hemsidor och de intervjuer som utfördes. För att få en djupare förståelse på ämnesområdet så har även två stycken studier behandlats. Båda
studierna har påträffats efter sökningar i den bibliografiska databas som Malmö universitet tillhandahåller på sin webbplats (Malmö Universitet, 2020a). Då denna studie behandlar ett pågående ämne finns det begränsat antal peer-reviewed granskade artiklar inom ämnet “Covid-19”, därav kan den externa reliabiliteten i denna studie inte uppfyllas (Bryman, 2016, s.465). Det finns dock flertalet godkända peer-reviewed artiklar som behandlar de olika ämnesområden som tas upp i denna studie, några som tillkommit sedan uppsatsen började skrivas. De årsredovisningar som presenteras i studien är inhämtade från Ernst & Youngs årsrapport från 2020 (Esterling & Bergsten, 2020). Alla siffror och nyckeltal har sedan jämförts med de berörda klubbarnas årsredovisningar som går att hitta på respektive
webbplats. Jämförelsen gjordes för att kontrollera att resultaten från årsredovisningarna var korrekt angivna.
3.3 Andra världskriget & coronakrisen
Forskningen som behandlar den rådande kris som Covid-19 viruset skapat är relativt
begränsad. Det finns dock undantag. Tovar (2020) har producerat en studie som innehåller en jämförelse mellan andra världskrigets påverkan på fotboll och hur coronakrisen har påverkat fotbollsvärlden fram till dess att studien skrevs. Soccer, World War II and coronavirus: a comparative analysis of how the sport shut down publicerades av Jorge Tovar den 14 april 2020.
Mellan åren 1939 och 1945 pågick ett av de värsta krigen genom tiderna. I september 1939 gick Adolf Hitlers nazityska armé in i Polen (Söderberg, 2004, s.20–22). Startskottet för en flerårig krissituation som i slutändan skördade mellan 70–80 miljoner människoliv. Att ens jämföra Covid-19:s påverkan på samhället med andra världskriget går inte. Det finns dock likheter och paralleller att dra utifrån olika perspektiv där fokus i denna studie kommer behandla den idrottsliga kontexten. Därför ämnar denna del av undersökningen till att förklara hur världsfotbollen blev påverkad av andra världskrigets framfart (Tovar, 2020).
Polen var det första landet att stänga ner sin nationella liga och stoppet varade till 1946. Den nazityska regimen startade då upp en ny sorts fotbollsliga med strikta regler och restriktioner om vem som fick delta. Åtgärden ledde till att matcher spelades i hemlighet där bland annat Wisla Krakow mötte Garbarnia 1942, en förbjuden match som ändå lockade 1500 åskådare (Tovar, 2020). Fotbollen levde vidare trots förutsättningarna som rådde. Den franska fotbollen delades upp i två nationella ligor till följd av att Adolf Hitlers arméer ockuperade landet. I England valde Football Association (FA) att stänga ner ligan under kriget. English Home Office ville dock att ligan skulle återupptas då den betydde så mycket för samhället, men så blev inte fallet. Mussolini och Hitler styrde sina respektive länder med järnhand vilket ledde till att både den italienska och tyska fotbollen levde vidare till 1943. Den italienska fotbollsligan gjordes om till ett gruppspel som spelades i Milano åren 1943–1944 medan den tyska fotbollen stängdes ner helt under perioden 1943–1947. Fotbollen blev uppenbart påverkad av de externa faktorer med anledning av krigets framfart i Europa och utöver de länder som nämns ovan var det fler ligor som påverkades. Sverige och Schweiz är egentligen de enda länderna som kunde genomföra seriespel utan större problematik under denna period. Efter krigets slut startades samtliga ligor upp relativt fort och fram till coronakrisen har några större nedstängningar inte ägt rum. Coronavirusets påverkan på den globala fotbollen är tydlig. Den 11 mars 2020, meddelade WHO att viruset kan betraktas som en global pandemi. Följden av detta blev att 41 ligor världen över stängdes ner på bara två dagar. Innan dess hade ligorna i Italien, Kina, Österrike och Portugal redan valt att stänga. Utöver att alla ligor stängts ner har även Confederación Sudamericana de Fútbol (Conmebol) valt att skjuta upp Copa Libertadores till 2021 och UEFA valde att skjuta upp Champions League och Europa League på obestämd tid. Sommarens Europamästerskap i herrfotboll är även ett evenemang som flyttats till sommaren 2021. Effekterna av coronakrisen som fotbollsvärlden upplever är en stor osäkerhet kring när matcher kommer att spelas igen och hur ekonomiska värderingar av spelare kommer att se ut i den närmsta framtiden (Tovar, 2020).
3.4 Krishantering i en fotbollskontext
Med anledning av den rådande situationen i allsvenska klubbar är det av intresse att undersöka hur krissituationer tidigare hanterats i en fotbollskontext. Manoli (2016)
undersöker i sin studie kriskommunikation inom engelska Premier League-klubbar utifrån tidigare praxis och nämner att bristen på akademisk forskning inom ämnet kan bero på att
tillgången till värdefull och känslig information är förhållandevis svåråtkomlig. Crisis-communication management in Football Clubs publicerades den 1 juli 2016 (Manoli, 2016).
Studien är av kvalitativ art och utgår från 25 intervjuer med representanter från engelsk elitfotboll. Studien understryker bristen av proaktivt arbetet inom klubbarna och presenterar de mest populära strategierna inom krishantering där en av nyckelfaktorerna kring hantering av krissituationer är att hantera de strategiska funktionerna av verksamheten, däribland kommunikationen (Manoli, 2016). Kriserna som nämns i intervjuerna varierade från
individuella spelar- och tränar skandaler (t.ex. twitter-kommentarer, överfall, otrohetsaffärer) till hot för hela organisationen (t.ex. finansiell misskötsel, ägare/sponsor i affärskris).
Den reaktiva krishanteringen, vilket innebär att hantering av krisen tar plats efter att krisen brutit ut, förespråkades av majoriteten av klubbarna i studien, efter både media och
allmänheten har blivit medvetna om krisen. Manoli (2016) argumenterar för att den reaktiva kommunikationen i en kris inte ska vara defensiv. Den ska vara informativ snarare än
ursäktande, samtidigt som den ska projicera en stark övergripande identitet av organisationen. Den proaktiva krisplaneringen, vilket innebär att det finns planer för hur krisen ska hanteras, var enligt respondenterna av ett annat slag (Manoli, 2016). Vid frågan om det funnits en proaktiv plan för kriskommunikation, var svaret hos samtliga respondenter att det antingen var opraktiskt eller omöjligt. Planeringen av en “worst-case scenariosituation” får endast utrymme om sannolikheten för att det kan hända är hög, då det tenderar att finnas endast ett fåtal lösningar på problemen som anses vara unika. I och med att nedflyttning till en lägre serie potentiellt kan leda till en kris (t.ex. höga löner kan ej betalas, tränare slutar, supportrars missnöje) är det värt att notera att nedflyttning i studien var det enda exemplet där 1 klubb av 25 hade en proaktiv plan för kriskommunikation (Manoli, 2016).
3.4.1 Konsekvenser efter Hillsborougholyckan
Engelsk fotboll drabbades år 1989 av en förfärlig katastrof som tog 96 Liverpool-supportrars liv. Olyckan skedde när Liverpool FC mötte Nottingham Forest FC i FA-cupens semifinal på Hillsborough Stadium i Sheffield. Dåligt koordinerade polisinsatser, ostrukturerad
biljettförsäljning och dålig skyltning ledde bland annat till att läktaren med Liverpool-anhängare blev överfylld och publikmassor pressades mot staketet så pass kraftigt att de
skadades och till och med dog. Hillsborougholyckan fick stora konsekvenser i den engelska fotbollen. Lord Justice Taylor utsågs att utreda orsaken till olyckan och skrev en avslutande rapport som gav allmänna rekommendationer om säkerheten kring fotbollsmatcher. Detta blev känt som Taylorrapporten. Till följd av Taylorrapporten ökades säkerheten på arenorna där ståplatsläktare förbjöds i Englands högsta och näst högsta division, vilket innebar att ståplatserna på många arenor ersattes med sittplatser medan andra arenor jämnades med marken. Staketen framför fansen togs bort och boxarna avskaffades, dessutom fick alkohol inte längre intas på läktaren (The National Archives, 2020). Konsekvenserna visar på att större kriser och katastrofer kan komma att förändra värderingar, kulturer och regler inom idrottens värld. Supporterkulturen som i England var en av de mest framstående i världen har sedan Hillsborougholyckan övergått till en mer kommersiell verksamhet delvis med
anledning av att ståplats och alkohol inte längre erbjuds på matcher som var en stor del av den tidigare fotbollskulturen. Det går således att argumentera för att fotbollslandskapet kan komma att se annorlunda ut när fotbollsserierna återgår till spel, då konsekvensen av ett felbeslut i rådande stund kan leda till en annan persons död.
4. Metodval & vetenskapligt förhållningssätt
4.1 Urval
Det valda urvalet för denna studie grundar sig i avgränsningen som har gjorts.
Intervjupersonerna skall representera en allsvensk herrfotbollsklubb. Personen skall även inneha en nyckelroll såsom Verkställande direktör (VD) eller klubbchef i den valda
föreningen, även om en av respondenterna hade rollen Chief Financial Officer (CFO). Detta för att forskningsfrågorna behandlar ämnen som rimligtvis hanteras av en högt uppsatt person inom föreningen. Valet av Djurgårdens IF (DIF), Malmö FF (MFF) och Kalmar FF (KFF) som intervjuobjekt grundar sig i att samtliga föreningar deltagit i allsvenskt spel det senaste tre åren. Dessutom skiljer sig deras ekonomier markant där MFF hade 2019 en
nettoomsättning på 371.7 mkr, DIF 122.2 mkr och KFF 59.7 mkr (Esterling & Bergsten, 2020). Ytterligare anledningar till varför dessa klubbar valts ut är på grund av att MFF äger sin arena, medan KFF och DIF hyr in sig på sina. Valet av dessa klubbar skall bidra till att förklara och besvara de forskningsfrågor som ställts. Urvalet är därav ett målstyrt urval (Bryman, 2016, s.496–497).
Till en början var grundtanken att intervjua fyra specifika klubbar som spelar och har spelat allsvensk fotboll senaste tre åren. Detta angreppssätt förändrades dock eftersom fler
intervjuer behövdes för att kunna skapa en bredare analys. Dessutom föll IF Elfsborg (IFE) bort då de inte svarade på förfrågan om intervju varken via telefon eller mail. Det skickades ut förfrågan om intervju via mail till Hammarby IF FF (Hammarby), Örebro SK (ÖSK), IFK Norrköping, IFK Göteborg & AIK fotboll. ÖSK och Hammarby, tillkom således i efterhand. Urvalet blev ett bekvämlighetsurval då dessa klubbar visade sig vara tillgängliga vilket gav studien ett bredare perspektiv som kan bidra till en högre generaliserbarhet (Bryman, 2016, s. 484–485). Valet av de nytillkomna klubbarna grundar sig precis som de andra i att de har spelat i Allsvenskan under en längre period. Urvalet grundar sig i att ÖSK:s geografiska och ekonomiska förutsättningar skiljer sig från de andra undersökta föreningar. Deras
nettoomsättning uppgick till 50.6 mkr år 2019 och deras arena ägs av kommunen (Esterling & Bergsten, 2020). Hammarby är ur ett sportsligt, ekonomiskt och geografiskt perspektiv förvisso väldigt lika DIF då de delar Tele2 arena, hamnade en poäng från varandra i serien 2019 samt att de har liknande nettoomsättning senaste två åren. Då klubbarnas strategier och strukturer skiljer sig åt blir det trots likheterna en intressant synvinkel. Nettoomsättningen i
Hammarby uppgick år 2019 i 181.3 mkr vilket är högre än DIF, främst med anledning av en spelarförsäljning som det året utgjorde 30,4% av klubbens intäkter (Esterling & Bergsten, 2020).
4.2 Avgränsningar
Studien har valt att undersöka fem lag för att möjliggöra djupdykning inom klubbarnas strategier och struktur. Dessutom kommer avgränsningen gälla coronakrisens påverkan på svenska herrfotbollen, med fokus på Allsvenskan. Då coronakrisen är ett samhälleligt problem och en global pandemi går det ej att göra en omfattande studie på dess påverkan i hela samhället, inte minst i ett så pass tidigt skede av virusets utbrott. Vi har istället valt att fokusera på krisens inverkan på svensk herrelitfotboll.
4.3 Undersökningsmetoder
Studiens undersökningsmetod är av kvalitativ art då det möjliggör en analys av klubbarnas strategier på ett djupare plan. En kvantitativ studie hade kunnat genomföras genom att skicka ut enkäter till klubbrepresentanter vilket i rådande stund hade varit aktuellt då social
distansering rekommenderas. Det hade dock varit svårare att analysera då nya siffror, resultat och studier dagligen tillkommer och skulle skapa problem kring den insamlade empirin. Det går heller inte att garantera att svarsfrekvensen når en tillfredsställande nivå, inte minst med anledning av den höga permitteringsgrad som råder inom idrottsverksamheter (Bryman, 2016, s. 290–291).
Såväl människor som organisationer har påverkats hårt av coronakrisen; dödsfallen ökar varje dag, likaså rapporterar organisationer om korttidspermitteringar av personal och allt fler företag ansöker om konkurs. Då denna studie inte ämnar till att spekulera om framtida scenarion, är ett kvalitativt tillvägagångssätt att föredra. Klubbarna som analyseras i denna studie befinner sig i olika skikt av Allsvenskan, antingen vad gäller ekonomiska eller sportsliga resultat. Därför förväntas det att svaren från intervjuerna kommer skilja sig åt och således bidra till en bredare förståelse för strategier inom svensk elitfotboll och hur
förutsättningarna påverkar en klubbs möjligheter. Ytterligare argument till varför ett kvalitativt tillvägagångssätt är att föredra grundar sig i följande argument: ¨Kvalitativ forskning syftar alltså till att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper, medan
kvantitativ forskning handlar om att fastställa mängder¨ (Widerberg, 2002, s.15). En kvantitativ insamlingsmetod med hjälp av enkäter hade dock kunnat bedöma parametrar såsom medlemmarnas nöjdhet med klubbens krishantering, som inte får utrymme i en kvalitativ studie som denna. Den kvalitativa forskningen skall istället bidra till en bättre förståelse för hur en fotbollsklubb som spelar allsvensk fotboll hanterar en rådande kris. Då de klubbarna som undersöks skiljer sig markant i sportsliga resultat och finansiella tillgångar, går det inte att på förhand dra en slutsats om hur klubbarna kommer svara på intervjufrågorna (Patel & Davidson, 2019, s.104–105). Därför gjordes valet att utföra intervjuer som
semistrukturerade, främst för att semistrukturerade intervjuer ger upphov till en diskussion som i sin tur öppnar upp för egna tankar kring krisen som den intervjuade upplever (Bryman, 2016, s.563–564). Valet av klubbar syftar även till att kunna generalisera svaren. Hade studien endast utförts på MFF så hade resultatet bara speglat MFF:s påverkan då de befinner sig i en helt annan situation ekonomiskt jämfört med sina allsvenska konkurrenter (Holme & Solvang, 1997, s.13–14). För att trovärdigt kunna generalisera svaren togs beslutet att
komplettera de tre första undersökta klubbarna med ytterligare två klubbar.
4.4 Forskningsprocess
Kapitlet nedan kommer att beskriva hur studien successivt formades till hur den slutligen blev. Dessa olika faser i forskningen är nödvändiga för att inte missa viktiga aspekter, att påskynda arbetet genom att hoppa över olika steg skulle i slutändan inte ge en rättvis bild av det valda ämnet. Syftet med studien är att undersöka allsvenska klubbar och deras
ekonomiska krishantering under coronakrisen. Därtill ska en analys av klubbarnas strategier bidra till en förståelse för hur en klubb hanterar en kris vilket skall besvaras med hjälp av forskningsfrågorna: 1. Vilka styrningsstrategier arbetar de utvalda allsvenska klubbarna utifrån? 2. Hur påverkas allsvenska klubbar av coronakrisen och hur har de agerat? 3. Hur hanterar allsvenskan klubbar intressentrelationer under coronakrisen?
För att kunna få fram nödvändig fakta så har denna studie utförts i linje med Brymans (2016) huvudsakliga steg i kvalitativ forskning som innebär följande:
Då studien behandlar en rådande kris är det på förhand svårt att avgöra hur frågeställningar skall se ut, därför är författarna av denna studie medvetna och öppna för att dessa kan komma att ändras under studiens gång. Därav kommer intervjuguiden vara ännu bredare för att således kunna inhämta ännu mer från intervjuerna. Intervjufrågorna ändrades efter de två inledande intervjuerna. Vikten av att ha en egen arena bidrog inte till att svara på
frågeställningen, istället ställdes fråga kring hur föreningarna använder sig av kommunen för ekonomiskt stöd. Dessutom gjordes mindre justeringar i frågornas utformning för att inte vara för ledande för respondenten.
2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner
KFF, MFF och DIF valdes utifrån ett målstyrturval som dessutom skulle bidra till en generell bild av hur föreningar med olika förutsättningar hanterar en kris. Personerna som
representerade klubbarna hade alla gemensamt att de hade en beslutsfattande roll. Henrik Berggren, VD i DIF, Niclas Carlnén, VD i MFF och Lucas Nilsson, tillförordnad klubbchef i KFF.
3. Insamling av data
Artiklar och nyheter som publicerats på de berörda klubbarnas hemsidor har använts i denna studie. Det har även hämtats data från Folkhälsomyndigheten och andra statliga
organisationer och institutioner. 4. Tolkning av data
Tolkningen av data görs genom att jämföra de olika klubbarnas agerande kopplat till vad Folkhälsomyndigheten har gått ut med för rekommendationer och riktlinjer under
coronakrisen. De olika klubbarnas årsredovisningar har noggrant granskats genom att nyckeltal och siffror förts in i Excel. Detta för att kunna visa på hur fördelningen av klubbarnas ekonomier skiljer sig åt.
5. Begreppsligt och teoretiskt arbete
En sammanställning av all data från intervjuer, artiklar och litteratur kopplat till de olika teorier som bearbetats i denna studie. Det teoretiska arbetet har en abduktiv ansats vilket innebär att två teorier till en början bearbetades, Stakeholder Theory och HRM (Patel & Davidsson, 2019, s. 26–27; Alvesson & Sköldberg, 2008, s.55–56). Efter att ha utfört den första intervjun skapades det en förståelse om att CSR-arbete var avgörande inom
föreningarna och således kompletterades teoretiska perspektiv under arbetets gång. Även organisationsutveckling tillkom som ett teoretiskt perspektiv.
För att studien skulle få ett bredare urval tillkom två klubbar genom att dessa kontaktades med förfrågan att delta i en kandidatstudie. Beslutet att kontakta ÖSK och Hammarby togs tre veckor innan uppsatsens inlämning. Det ledde till att de första två respondenterna som
svarade på förfrågan Simon Åström och Stephan Thernström, valdes för underlag till studien. Arenafrågan som i intervjuguiden ändrades skickades via mail till respondenterna som inte svarade på frågan i intervjun. Således blev det ett komplement med information som är relevant för studiens syfte.
6. Rapport om resultat och slutsatser
I denna del är det viktigt att skapa en förståelse för läsaren, detta genom att koppla insamlad data till teoretiska perspektiv. Tydliga citat från de intervjuade presenteras i koppling till de olika frågeställningar som denna studie ämnar besvara (Bryman, 2016, s.459–462).
4.5 Intervjuer
Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med representanter från MFF, DIF, KFF, Hammarby och ÖSK. Valet av semistrukturerade intervjuer grundar sig i att studien
behandlar ett ämne som är aktuellt. Det är svårt att på förhand dra en slutsats om hur en klubb arbetar proaktivt och reaktivt i situationer som den vi ser med anledning av coronakrisen. För att skapa en röd tråd utformades en intervjuguide som skulle ligga till grund för intervjun (se bilaga). Intervjuguiden var sedermera individuellt anpassad för varje lag. En kvalitativ studie har en låg grad av standardisering då materialet som utgör studien är framtagna från
ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Metoden medför dock en fördel då samtalen kan skapa diskussioner och frågor som bidrar till nya insikter kring det undersökta
forskningsämnet (Bryman, 2016, s.258–260). Samtliga intervjuer genomfördes med en viss grad av flexibilitet som gav intervjupersonerna mer frihet att prata öppet om ämnet i fråga (Bryman, 2016, s.565–566). Egna reflektioner och tankar som på förhand inte var förutsedda uppkom under intervjuerna och ställs till respondenten (Bryman, 2016, s. 562–563).
Intervjuerna genomfördes över telefon. Detta då folkhälsomyndigheten har gått ut med rekommendationer och riktlinjer att hålla avstånd och minska direktkontakter mellan
individer för att på så sätt minska spridningen av coronaviruset. Samtliga intervjuer spelades in via TapeACall. I efterhand transkriberades samtliga intervjuer för att enkelt kunna
intervjuer genomfördes av Jacob Söderström Fowler och transkriberingar av Eric Thalin. Transkriberingen av de fem intervjuerna tog totalt cirka 10 timmars arbete. Intervju via telefon skapar en hög grad av flexibilitet då det sparar både tid och pengar för författarna. Ytterligare fördelar med att använda sig av inspelningar är att författarna noggrant kan gå igenom intervjuerna så att inga viktiga moment försvinner (Bryman, 2016, s.577–579). Trots den ökade flexibiliteten är en av de många nackdelarna med telefonintervjuer svårigheten att förstå den “sociala konstruktionen” som bildas genom samspel mellan respondenten och intervjuer (Alvesson & Sköldberg, 2008, s.81–83). Ytterligare en nackdel med telefonintervju är att det inte går att tyda reaktioner och kroppsuttryck i samma utsträckning som i en
direktintervju. Det går heller inte att förtydliga och förenkla frågor med hjälp av uttryck och visuella hjälpmedel till respondenten (Bryman, 2016, s. 582–583). Därav uppkom en
diskussion om videointervjuer skulle hållas men då det fanns en rädsla för att respondenterna inte skulle vara lika mottagliga för en video- som en telefonintervju, valdes det andra
alternativet. Intervjuerna tog mellan 14–20 minuter vardera och resultatet var över förväntan då alla respondenter bidrog till en mer nyanserad bild av hur en förening kan hantera en krissituation. I och med att mycket källmaterial har inhämtats från de berörda klubbarnas hemsidor fanns det inget större behov att hålla intervjuerna längre än 20 minuter. Undantag för KFF då transparens på deras egen hemsida inte är lika omfattande som de andra berörda klubbarna.
Respondenterna valdes alla med anledning av deras nuvarande arbetsbefattning i respektive klubb, bortsett från i Hammarby där den efterfrågade skickade oss vidare till sin kollega. Den initiala kontakten togs via telefon där de som inte svarade kontaktades därefter via e-post. Vid första kontakten ställdes frågan om respondenterna kunde tänka sig att medverka i en studie för att bidra till underlag för en kandidatuppsats. Författarnas bakgrund och nuvarande studier förklarades och syftet presenterades kortfattat tillsammans med en motivering till varför den valda klubben kontaktades. Bifogat i mailet var kontaktuppgifter till båda
författarna. För att förberedelsenivån skulle vara så hög som möjligt, kontaktades handledare för att kontrollera att frågorna var väl anpassade för studiens syfte. Dessutom gjordes en testintervju med utomstående person för att känna av tidsramen och frågorna från intervjuguiden. När analys och resultat var sammanställt så utfördes även en
respondentvalidering genom att allt material skickades till de respondenter som på förhand efterfrågade detta. Detta gjordes för att säkerställa så att ingen missvisande information sprids
på grund av studien, samt för att bekräfta att ingen information blivit misstolkad.
Ovanstående punkter kan anses som positiva för studiens utfall, men det finns även negativa synsätt på en respondentvalidering. Det kan framstå ett scenario där respondent väljer att avstå till viss del eller helt och hållet på grund av att studien inte motsvarar den bild som svarande hade från början. Det kan leda till att deltagande vill medverka anonymt (Bryman, 2016, s.466). Ett positivt utfall från intervjuerna är även att fyra av fem respondenter bad om att få läsa studien när den var färdigställd då de var intresserade av att se slutresultatet.
4.6 Källkritiska överväganden
Kvalitativa och kvantitativa studier går att granska enlig kriterierna validitet och reliabilitet. Det finns dock svårigheter att utföra en bedömning i denna form då det i grunden är ett format för en kvantitativ studie (Bryman, 2016, s.465). Därav kommer nedanstående
bedömning utgå ifrån de kriterier som Guba och Lincoln (1994) utformat. Trovärdighet och äkthet är grundpelarna i denna bedömning. I den förstnämnda återfinns fyra stycken
delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och slutligen en möjlighet att styrka och konfirmera. Dessa delkriterier kan i viss mån jämföras med intern och extern validitet och reliabilitet (Bryman, 2016, s.465). Trovärdigheten innebär att det kan finnas flertalet olika beskrivningar av en social verklighet, det är därför viktigt att den bild av social verklighet som denna studie belyser går att acceptera hos läsaren. Detta går att uppfylla om forskningen har följt etiska regler och kan även stärkas genom den respondentvalidering som utfördes med respondenterna (Bryman, 2016, s.466). Då denna studie behandlar ett ämne som är aktuellt går det att konstatera att en framtida studie med samma utgångspunkt troligen inte skulle få samma utfall som denna. Ur ett kvantitativt synsätt hade det tolkats som ett misslyckande. Kvalitativa studier skall istället lägga vikten på att skapa en överförbarhet i materialet som presenteras. Det kan göras genom att den information och fakta som
förmedlas skall innefatta täta och fylliga beskrivningar av det studerade fenomenet vilket görs i analysen av klubbarna (Bryman, 2016, s.467–468). Begreppet pålitlighet är det tredje
kriteriet i denna bedömning. Innebörden av detta kriterium är att hela forskningsprocessen förklaras detaljerat i studien vilket görs i kapitel 4.4. Exempelvis så skall det redogöras varför forskningsfrågorna, urvalet och analysen av data är utformade på det valda sättet. För att detta kriterium skall fungera i praktiken har det regelbundet förts samtal med handledaren Torbjörn Andersson som bidragit med förslag och tankar kring processens helhet (Bryman, 2016,
s.468–469). Slutligen återfinns det sista kriteriet, möjligheten att kunna styrka och konfirmera. Denna del innebär att författarna av denna studie ej varit påverkade av egna värderingar kring det valda ämnet, detta för att skapa en så objektiv bild av fenomenet som möjligt (Bryman, 2016, s.470). Trots att Eric Thalin och Jacob Söderström Fowler är supportrar till två olika klubbar som deltar i studien, MFF och DIF, har studien helt grundat sig på objektiva uppfattningar. Äkthet är den andra grundpelaren i granskningen av studien. Precis som föregående del återfinns här fem delkriterier som skall tas i beaktning. Studien ska skapa en rättvis bild av det studerade ämnet för att resultaten ska kunna generaliseras, vilket är det första delkriteriet. Då de utvalda klubbarna befinner sig i olika skikt i Allsvenskan utifrån ekonomiska och sportsliga resultat, går det således att generalisera på den större massan. Nästkommande två kriterier är ontologisk autenticitet och pedagogisk autenticitet. Här uppstår frågan om denna studie kan hjälpa de som medverkat i studien att förstå situationen bättre. Då studien hanterar och analyserar fem olika klubbar kan en
sammanställning av dessa bidra till att belysa de mest återkommande tillvägagångssätten vid krissituationer, vilket i sin tur kan bidra till underlag för klubbarnas framtida
krishanteringsstrategier. Katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet är de två sista kriterierna och är en produkt av föregående kriterier. Vid studiens slut kommer det som tidigare nämnts att presenteras en analys och slutsats om det valda fenomenet. Således kommer de inblandade i studien i efterhand få möjligheten att påverka sin egen organisation om så önskas (Bryman, 2016, s.470).
Källkritik gentemot hemsidor och tidskrifter som används i studien är inte minst ett övervägande som behövt göras. Trovärdigheten i artiklar via exempelvis Expressen, Fotbollskanalen och Aftonbladet är inte speciellt hög då fakta i dessa typer av skrifter kan förvrängas för att få fler “klicks”. Även meningsfullheten är låg i dessa typer av artiklar, det vill säga tydligheten kring materialet då det sällan framkommer var informationen är hämtad (Bryman 2016, s.657). Studien använder sig även av officiella dokument från statliga
myndigheter som kan uppfattas som autentiskt och meningsfullt. Däremot kan även statliga instanser nås av felinformation och frågan om trovärdighet väcker således frågan om det finns några skevheter i informationskällan (Bryman 2016, s.664).
4.7 Etiska överväganden
Denna studie har följt de etiska överväganden som vanligtvis följs i Sverige. Det som undersöks i denna studie kan på något sätt inte skada en person fysiskt eller psykiskt, därav har etikrådet vid Malmö universitet inte kontaktats för rådgivning (Malmö universitet, 2020b). Däremot undersöker denna studie fem fotbollsklubbar som tillsammans har en stor inverkan på samhället då de sammanslaget har flera tusentals medlemmar och ofta syns i media. I krisen som samhället upplever på grund av Covid-19-viruset, har beslut tagits i allsvenska klubbar som resulterat i korttidspermitteringar, lönesänkningar och ekonomiska dilemman. Det är ett allt mer känsligt ämne då föreningsdemokrati råder inom svensk elitfotboll. Föreningsdemokratin bidrar till att medlemmar har en större inverkan på
beslutsfattande inom klubben och det blir således ännu viktigare för klubbarna att hålla sina medlemmar nöjda jämfört med om det finns en extern investerare. För att säkerställa att etiska dilemman inte uppstår har de etiska principerna följts enligt vad som beskrivs under informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman 2016, s. 170). Informationskravet innebär att alla deltagare fått information om studiens syfte och vilka olika moment som förekommer. Dessutom skall varje deltagare kunna lämna
studien utan att behöva ge någon direkt anledning vilket informerades vid första samtalet med respondenterna. De blev även erbjudna att vara anonyma men samtliga respondenter tackade nej till förfrågan. Det andra kravet som behandlas är samtyckeskravet. Som tidigare beskrivits så kan viss information vara av känslig art, därför kommer varje part själva få bestämma om vad som publiceras från intervjuerna. Med anledning av samtyckeskravet skickades
transkriberingen av intervjuerna till respondenterna via mail. Respondenterna var mottagliga men ingen respons eller kommentar lades fram. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet; allt material som grundar sig i intervjuerna såsom personuppgifter och inspelning kommer endast att vara åtkomligt för Jacob Söderström Fowler och Eric Thalin. Det sista kravet är nyttjandekravet vilket innebär att alla de uppgifter som samlats in från intervjuerna endast kommer att användas för denna studie (Bryman, 2016, s.168–172). För att säkerställa nyttjandekravets kriterier raderades inspelningen av intervjuerna efter att de transkriberats.
5. Teoretiska perspektiv
Vetenskapliga arbeten som denna bör ha en önskan att utveckla och skapa en bättre uppfattning om de företeelser man arbetar med. För att i så stor utsträckning som möjligt uppnå den förståelsen krävs det teorier (Holme & Krohn Solvang, 1996 s.50). Samhälleliga problem och förhållanden är vanligtvis komplexa och inte minst skiftande. Av den
anledningen kommer studien utforma sig efter ett fåtal teoretiska perspektiv som ska bidra till en förståelse av det valda undersökningsområdet. Utgångspunkten för denna studie tar en abduktiv ansats då Organisationsutveckling och CSR tillkom som begrepp under arbetets gång (Patel & Davidsson, 2019, s. 26–27). Tanken var även att använda Human Resource Management (HRM) som en teori för att tydliggöra hur föreningarna arbetar med mänskliga resurser men efter interna diskussioner valdes den bort då författarna inte kände att den bidrog till att studiens bredd.
Studiens teoretiska perspektiv kommer delvis utgå från Stakeholder Theory, även kallad intressentmodellen (Freeman, 1984). Teorin behandlar relationen mellan företag och dess intressenter. Ur den sportsliga kontext som studien grundar sig i kommer intressentmodellen användas för att förklara och analysera fotbollsföreningars relation till dess intressenter och hur dem i en krissituation används för värdeskapande och samhällsnytta. Det kan röra sig om supportrar, sponsorer, regeringar, konkurrenter och delägare, det vill säga alla organisationer som påverkas av verksamhetens resultat och insatser. Att klubben ifråga värdesätter alla dessa komponenter lika resulterar i att detta arbetssätt skall ge bättre förutsättningar för att lyckas på lång sikt (Freeman, 1984, s.4–8). Freeman (1984) som under många år bearbetat teorin, föreslår att traditionellt ledarskap och externa intressentgrupper med tiden har förändrats med anledning av den ständiga samhällsförändringen. Därför måste vi hitta nya tillvägagångssätt att bemöta förändringarna och han menar på att intressentmodellen är ett sådant verktyg (Freeman, 1984, s.27). Värt att notera är att det konceptuella ramverk som används när denna bok kom ut 1984, fortfarande var under utveckling, vilket den är än idag. Trots detta återfinns många av de idéer och koncept som än idag appliceras i den valda litteraturen. Exempelvis är intressenten enligt Borglund et al. (2017) en definitionsmässig aktör som antingen berörs av en verksamhet eller som har en möjlighet att påverka den i något avseende (Borglund et al. 2017, s.20–21). Applicerandet av intressentmodellen på denna studie syftar till att skapa en bredare uppfattning om en fotbollsförenings
indirekt påverkan på andra verksamheter. I turbulenta tider finns ett starkare behov för ett ramverk att arbeta utifrån. Freeman (1984) föreslår att organisationer har fyra grundläggande sätt att hantera en förändring i den externa miljön: inaktivitet, där verksamheten inte agerar trots en medvetenhet om de externa förändringarna. Reaktivitet är när en verksamhet aktivt agerar utifrån de externa förändringarna. Proaktivitet är när en verksamhet arbetar
förebyggande för att hantera de externa förändringarna. Slutligen innebär interaktivitet att en verksamhet är medveten om de externa förändringar som sker. Alla hanteringsformer är beroende på omständigheterna lämpliga, men genom att applicera rätt arbetssätt visar en organisation på förståelse av förändringen som skett (Freeman, 1984, s. 23–24). Coronakrisen har, som förklarats i problemformuleringen, skapat enorma samhälleliga problem och detta perspektiv kan således skapa en bättre förståelse för hur en organisation strategiskt arbetar för att tillgodose dessa behov. Intressentmodellen kan även bidra till en bredare förståelse för hur en fotbollsförening kan vara med och påverka och influera stora delar av samhället. Fotbollen och idrotten överlag, går att se som en samhällsfunktion som Sverige kan använda sig av i en krissituation som den vi ser nu.
Intressentmodellen har nära anknytning till Corporate Social Responsibility (CSR) som i dagens verksamheter är en metod för hur en organisation ska ta ansvar för deras påverkan i samhället ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv (Borglund et al., 2017). I och med coronakrisen är det allt viktigare att föreningar med såväl större som mindre medlemsantal bidrar till samhället och använder de verktyg som finns tillgängliga för att hjälpa landet i en krissituation. Därför kommer CSR utgöra en betydande del i denna studie då den kan belysa de aktiva insatser som föreningar gjort för att bidra till samhällsnyttan. Det finns även argument som föreslår att CSR-arbete skulle bidra till en ökad lönsamhet
(Borglund, 2017, s.275–277). Många verksamheter ser således CSR som en långsiktig
strategi för att öka lönsamhet inom organisationen samtidigt som de bidrar till samhällsnyttan (Borglund, 2017, s.275–277). En av många utmaningar med samarbeten kan bestå i att vinstdrivande verksamheter och ideella organisationer ibland har olika syn på hur man löser problem, men det är också där möjligheterna och potentialen finns för organisatorisk
utveckling och nytänkande (Borglund et al., 2017, s. 25–29). Enligt Borglund et al. (2017) kan CSR-engagemanget utvecklas längs två handlingslinjer som även kan kombineras: den ena innebär att företagen utvecklar sitt CSR-åtagande i förlängningen av sin egen verksamhet med utgångspunkt i den egna kompetensen. Det vill säga att man exempelvis hittar ett mer
miljövänligt alternativ för produktion av sin produkt än den man har idag. Den andra
utvecklingslinjen är att skapa en allians mellan det egna företaget och en frivilligorganisation. Det bör då inte vara fråga om sponsring eller ett enkelt utbyte av resurser mot legitimitet utan en långsiktig och ömsesidig läroprocess där man tar lärdom av varandras olika kompetenser (Borglund et al., 2017, s. 26).
CSR är ett tänk och arbetssätt som blir allt mer aktuellt för varje år som går. Detta gäller inte minst inom fotbollen där klubbar har gått från att i stort sett vara helt prestationsorienterade, till att numera vara samhällsorienterade och fokusera på att skapa samhörighet, inkluderande miljöer och nya arbetstillfällen (Nilsson et al., 2020). I kristider blir det ännu viktigare för organisationer att skapa en positiv relation till samhället. Då idrottsföreningen delvis är beroende av stöd från statliga organisationer som t.ex. RF, Svensk Elitfotboll och sina kommuner blir klubbarnas CSR-arbete allt mer avgörande för att få stöd från dessa organisationer.
En bidragande orsak till fotbollsklubbars nuvarande framgång och utveckling är deras potential för värdeskapande som bland annat sker genom CSR-arbete. Därtill tillkommer begreppet Return on investment (ROI) som betyder avkastning på investeringar. ROI är en vanlig term för att beräkna avkastning och används inom både finans och ekonomi för att mäta och jämföra resultat (Shilbury, Westerbeek, Quick, Funk & Karg, 2014, s. 278–279). Ur en intressents perspektiv gentemot en fotbollsklubb, t.ex. en sponsor, behöver detta inte nödvändigtvis innebära ekonomisk avkastning, utan kan även vara social avkastning som kan komma att visa sig genom andra insatser. Som förening kan man t.ex. genom goda etiska handlingar bidra till en goodwill som sponsorn vill associeras med och således ge en social avkastning till sponsorer (Beech & Chadwick. 2013, s. 384). Därtill kommer begreppet användas i såväl intervjufrågor som analys för att förtydliga hur fotbollsklubbar aktivt arbetar för att se till att deras intressenter får ett socialt eller ekonomiskt värde av sin investering.
Organisationsutveckling är ytterligare ett perspektiv att ha i beaktande när vi diskuterar idrottsorganisationer. Som nämnts ovan är CSR ett arbetssätt som blir allt mer aktuellt. Världen blir allt mer globaliserad och således är förnyelse och innovation betydelsefullt för att samhället ska utvecklas (Forslund, 2012). Organisationer är enligt Forslund (2012) beroende av omvandling för att överleva. Inom idrotten är det avgörande att kontinuerligt
förnya sig med hjälp av nya strategier för att hänga med i den professionalisering och kommersialisering som allt mer avgör en förenings sportsliga framgång.
Organisationsutveckling grundar sig i att utvärdera verksamheten med hjälp av arbetsmetoder, ledarskaps- och organisationsmodeller. Då idrottsföreningar dessutom
behöver anpassa sig efter en omvärld som är i ständig förändring, blir det allt mer avgörande för idrottsföreningar att utvecklas i takt med sin omgivning (Forslund, 2018). Trots att förnyelse och innovation i grunden handlar om att utveckla en organisation är det vanligt att individer, som i en fotbollskontext kan utgöras av medlemmar, gör motstånd mot förändring. Vid förändringar finns det ofta en rädsla eller osäkerhet hos medlemmar och övriga
intressenter om vad utvecklingen kan leda till men även hur det kommer påverka dennes roll och ställning (Forslund, 2018). Det kan därför medföra att svensk elitfotboll, som grundar sig i föreningsdemokrati med anledning av 51%-regeln, stöter på större motstånd vad gäller organisationsutveckling inom fotboll än många i andra länder (Riksidrottsförbundet, 2019).
