Vägledning för ensamkommande ungdomar -en studie om etableringsprocessen

0

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Vägledning för ensamkommande

ungdomar

- en studie om etableringsprocessen

Guidance for unaccompanied youths

– a study about the establishment

process

Wiktoria Baranowska

Emila Olsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Handledare: Ange handledare 2013-06-07

Examinator: Thomas Persson Handledare: Irene Andersson

2

Sammanfattning

Denna studie handlar om ensamkommande ungdomar och deras etableringsprocess ut i samhället. Utifrån studier som har gjorts har det uppdagats nyhetsinslag att majoriteten av de ensamkommande ungdomarna inte klarar skolan och har svårigheter med att bli självförsörjande. Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt och metoder som används för att etablera de ensamkommande ungdomarna ut i samhället så att de blir självständiga. Samtidigt vill vi vidga perspektiven för studie- och yrkesvägledare, om det finns arbetsmöjligheter där vi kan utnyttja vår kompetens utanför skolväsendet. För att få fram vårt resultat har vi använt oss av djupintervju med två personal på boende för ensamkommande ungdomar, två lärare som arbetar med samma ungdomar samt studie- och yrkesvägledaren som också jobbar med dem. Huvudfrågorna i vår studie är hur de ensamkommande ungdomarna vägleds ut i samhället och vilka arbetssätt och metoder som används. Enligt vårt resultat som vi har fått fram lär

personalen ungdomarna att bli självständiga. För detta tar man både hjälp av skolan och boenden samt försöker få ungdomarna delaktiga i olika projekt för att prova på hur det känns i det svenska samhället.

3

Förord

Det har varit roligt och intressant att få skriva detta arbete och fått en större inblick om hur etableringsprocessen ser ut för ensamkommande ungdomar.

Vi vill tacka alla våra informanter som har ställt upp och gjort vårt arbete möjligt samt vår handledare.

Vi har arbetat tillsammans under hela arbetets gång, hjälp och stöttat varandra. Våra idéer har vi bollat med varandra när vi har fastnat på vägen under skrivandet av denna uppsats. Vi tackar därför varandra, vår handledare och informanter. Vi har dock skrivit dessa delar tillsammans:

 Inledning  Resultat  Analys  Diskussion  Referenslista  Bilagor/ intervjuguide Emila har skrivit:

 Innehållsförteckning

 definitioner under inledningen

 litteraturförankring Wiktoria skrev:

 teoriförankring

4

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 5

1.1SYFTE ... 5

1.2DEFINITIONER.ENSAMKOMMANDE BARN ... 6

1.3DEFINITIONER.ETABLERINGSPROCESSEN ... 6

1.4MYNDIGHETERS ANSVARSOMRÅDEN ... 6

1.5STATISTIK PÅ ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR ... 7

1.6FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8 2. LITTERATURFÖRANKRING ... 9 2.1TIDIGARE FORSKNING... 9 2.2DEFINITION.HANDBOK ... 9 2.3HANDBÖCKER ... 10 3. TEORIFÖRANKRING ... 12 3.1 ”SOCIAL SPACE” ... 12

3.2 KOMMUNIKATION MELLAN OSS MÄNNISKOR ... 13

3.3 KRIS OCH TRAUMA ... 14

3.4 SAMMANFATTNING... 14

4. METOD ... 16

4.1 METODVAL OCH METODDISKUSSION... 16

4.2 URVAL AV UNDERSÖKNINGSENHETER ... 16 4.3 DATAINSAMLING ... 17 4.4 ANALYSMETOD ... 17 4.5 METOD ETIK ... 18 5. RESULTAT ... 19 5.1 BAKGRUND ... 19 5.2 ETABLERINGSPROCESSEN ... 20 5.3ARBETSMETODER ... 25 5.4AVSLUTANDE FRÅGOR ... 27 6. ANALYS ... 30 6.1INLEDNING ... 30

6.2 HUR VÄGLEDS UNGDOMAR UT I SAMHÄLLET? ... 30

6.3VILKA ARBETSSÄTT/ METODER ANVÄNDS? ... 32

7. DISKUSSION... 34

7.1RESULTAT ... 34

7.2METOD ... 34

7.3LITTERATUR ... 35

7.4FÖRDJUPNINGSARBETETS KONSEKVENS FÖR VÅRT FRAMTIDA YRKE ... 35

7.5FORTSATT FORSKNING... 36

8. REFERENSLISTA ... 37

5

1. Inledning

Vi ska undersöka hur etableringsprocessen för ensamkommande ungdomar ser ut, samt Vilka arbetsmetoder som personal som jobbar med denna målgrupp använder sig av.

Etablering kännetecknas ofta som att arbeta eller befinna sig i utbildning men viktigt är också social och ekonomisk självständighet (Hessle, 2009). Faktorer som har verkan på etableringen är skolan, sociala nätverk och en boendeform som tar hänsyn till barnets kulturella bakgrund (Hessle, 2009). Mottagandet av ensamkommande barn är ett

omtalat ämne i svensk media och enligt Migrationsverkets statistik det senaste årtiondet visar trenden på att antalet av de ensamkommande ökar kraftigt. Majoriteten av denna målgrupp som ansöker om asyl i Sverige får permanent uppehållstillstånd och blir utplacerade runt om i landet (Migrationsverket, 2012).

Dagens Nyheter beskriver sin studie om ensamkommande ungdomar och hur de klarar sig i Sverige ur ett samhällsperspektiv. Studien visar på att majoriteten som får uppehållstillstånd inte uppnår sina mål för sina studier och har stora svårigheter att försörja sig själv, vilket ses som ett problem från samhällets synvinkel (Dagens Nyheter, 2012-09-18).

Vi har även ett eget intresse för detta ämne då en av oss har arbetserfarenheter av att arbeta med ensamkommande ungdomar samt att en av oss är nyfiken på att vidga vilka arbetsmöjligheter vi har som framtida studie- och yrkesvägledare.

1.1

Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur etableringsprocessen ser ut för de

ensamkommande ungdomarna och på vilket sätt man arbetar som personal med att etablera ungdomarna ut i samhället. Som framtida studie- och yrkesvägledare vill vi ta reda på hur man vägleder dessa ungdomar för att främja deras utveckling.

6

1.2

Definitioner. Ensamkommande barn

Enligt Barnkonventionen är barn alla som är under 18 år (Barnkonventionen artikel 1, 2012). Utlänningslagen 1 kapitel 2 § som tillhör svensk lag beskriver detsamma som Barnkonventionen (Utlänningslagen 2005:716, 2012). Enligt EG-direkten 2005/85/EG är alla ensamkommande barn de som är under 18 år och som kommer till ett nytt land utan vuxen som ansvarar för dem. (EG-direktiv 2005/85/EG kapitel 1 artikel 2).

1.3

Definitioner. Etableringsprocessen

Etableringsprocessen definierar den process som de ensamkommande ungdomarna måste gå igenom i form av utbildning, praktik, boende, aktiviteter och med mera för att integreras i samhället.

1.4

Myndigheters ansvarsområden

Efter att vi har läst texter om svenska myndigheters ansvarsområden gällande ensamkommande barn och ungdomar så har vi kommit fram till att när

ensamkommande barn blir mottagna till landet är många olika myndigheter involverade i processens olika delar. Myndigheterna som det rör sig om är framförallt

migrationsverket, landstingen, kommunerna och länsstyrelserna (Migrationsverket, 2012).

Migrationsverket tar ansvar för bland annat att ta emot ensamkommande barn och ungdomar samt pröva ansökan om asyl. Migrationsverket har även som uppgift att utföra åldersbedömningar på barn som ansöker om asyl för att se om personerna är under 18 år. När man kommer som ensamkommande ungdom undersöker

migrationsverket om man har familjemedlemmar i landet samt behandlar de frågor som rör ens ekonomiska bistånd. De som arbetar på migrationsverket måste även planera o göra prognoser över vart det finns bostadsplatser i kommunerna samt vart man kan få tag i fler bostäder. För att migrationsverket ska kunna få fler bostadsplatser krävs det att myndigheten gör avtal med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Länsstyrelsernas ansvar är att under Migrationsverkets ledning komma överens med kommuner och andra aktörer om mottagandet av ensamkommande barn.

7

Kommunens ansvar är att utreda vilket behov den ensamkommande behöver, vilken insats som krävs samt vart barnet ska placeras. De utreder om en familj eller vilken typ av boende som är lämplig för barnet och om de har förutsättningarna att ge stöd efter barnets behov. Kommunen ansvarar för att ungdomen får skolundervisning och efter personen fått uppehållstillstånd är det fortfarande kommunens uppgift att se till att insatser fortsätter som barnet kräver under sin utveckling. Landstingets ansvar är att ensamkommande barn under asyl får samma sjukvård, barnpsykiatrisk vård och

tandvård som andra barn i Sverige. När de ensamkommande barnen fyllt 18 år räknas de inte som barn längre utan får då bara rätt till akutvård och Landstinget ansvarar då inte för vård som är i förebyggande syfte. Socialstyrelsen ansvarar för det kommunala mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar (Migrationsverket 1, 2012).

1.5

Statistik på ensamkommande barn och ungdomar

Enligt statistiken som vi ser här nedan så kommer det väldigt många barn och ungdomar utan föräldrar eller någon annan vuxen till Sverige för att ansöka om asyl. Dessa barn och ungdomar som är under 18 år och anländer till Sverige utan förälder kallas för ensamkommande barn (Migrationsverket 2, 2012)

Det är kommunernas uppgift att ta hand om mottagandet av de ensamkommande

barnen, att de har ett boende samt omsorgen om dem. Skyldigheten som kommunen har gäller både de som är asylsökande, de som kommit hit som ensamkommande och som har fått uppehållstillstånd. De kommuner som gjort överenskommelser med

migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn och ungdomar kan få ersättning från staten.

Migrationsverkets statistik visar att för varje år från 2004 fram till år 2012 ökar asylansökningar från ensamkommande barn till Sverige. År 2004 var det endast 388 barn som ansökte om asyl medan fram till oktober år 2012 var det 2916 barn som sökte sig till Sverige. Statistiken kopplar vi till vår frågeställning på det viset att vi ställer oss frågan hur arbetar och etablerar man dessa barn och ungdomar så att de klarar sig i samhället (Migrationsverket 2, 2012 ).

8

Asylsökande ensamkommande barn jan - okt 2012

Figur. Migrationsverket 2, 2012

1.6

Frågeställningar

Vi vill ta reda på hur personal hjälper ensamkommande ungdomar ut i samhället med hjälp av dessa frågeställningar.

Hur vägleder man de ensamkommande ungdomarna ut i samhället? Vilka metoder/ arbetssätt används?

9

2.

Litteraturförankring

2.1

Tidigare forskning

I rapporten och projektet om Som vilket barn som helst: erfarenheter av 25 års

mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Härnösand handlar om vad boendet har

lärt sig under tiden de mottagit ensamkommande barn. Undersökningen gjordes både ur personal- och ungdoms perspektiv för att se vad som kan förbättras i mottagandet av ensamkommande ungdomar i Härnösand samt i övriga Sverige. Rapporten belyser bland annat vad personalgruppen tycker är väsentligt när man vägleder och etablerar ungdomar, de påpekar att det är viktigt att ha en gemenskap på boendet som skapar trygghet hos barnen. Att lyssna på ungdomarna och att finnas för dem till vardags är några betydelsefulla faktorer i deras utveckling. Personalen anser också att det är nyttigt för barnen att få komma ut i samhället genom att prova på olika aktiviteter i

etableringssyfte (Rosenberg, Bolin m.fl., 2012).

Marie Hessle har skrivit en avhandling om Ensamkommande men inte ensamma som kom ut år 2009. Den handlar om en tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Resultatet i hennes avhandling visar på att efter tioårs tid har de flesta av de ensamkommande barnen etablerat sig ut i samhället. Många utav ungdomarna är inte längre ensamma utan har lyckats återförenas med sina familjer. Avhandlingen belyser även det sociala nätverket att det har en viktig roll i deras etablering samt en personalgrupp som är stödjande och bekräftande på gruppboendena (Hessle, 2009).

2.2

Definition. Handbok

Handbok är en manual där man får vägledning inom ämnesområdet och oftast är man redan bekant med ämnet når man använder sig av en handbok (Nationalencyklopedin, 2013).

10

2.3

Handböcker

Författarna Birgitta Angel och Anders Hjern har skrivit boken Att möta flyktingbarn och

deras familjer. Angel är psykolog och har arbetat väldigt många år med behandling av

flyktingar i olika åldrar. Hjern är forskare och barnläkare med inriktning inom hälso- och sjukvården i det mångkulturella samhället. Han har arbetat med hälsofrågor inom Röda Korsets center sedan 30 år tillbaka. Tillsammans har Angel och Hjern gjort flera forskningsprojekt angående nyanländas psykiatriska problematik i Stockholm och Växjö. I deras bok om att möta flyktingbarn och deras familjer berättar de om hur viktigt det är för barn och ungdomar att ha en vardag fylld med struktur och aktiviteter. För barn och ungdomar som befinner sig i kris är det bra om deras vardag är

innehållsrik och strukturerad så att ungdomarna kan koncentrera sig på annat. De skriver även om att det är betydelsefullt att ungdomarna känner att de har de vuxnas stöd till vardags. Författarna berättar om att man som personal bör satsa på den första tiden för den ensamkommande ungdomen eftersom det är då den största nyfikenheten finns hos den nyanlände. Om det finns ungdomar som svävar i riskzonen och lider av Posttraumatisk stressyndrom eller annan psykisk ohälsa är det angeläget att man fångar upp dessa individer i tidigt skede så att de får rätt hjälp.

Angel och Hjern påpekar även att i arbetet med att stödja nyanlända kan vara tufft och det är lätt att man stirrar sig blind på vissa saker. De saker som de lyfter upp i boken är bland annat stigmatisering, där personal blir blinda och enbart ser till exempel

symptomen på PTSD (Posttraumatisk stressyndrom) istället för att se individen med symptomen. Den synen kan göra att flyktingen ser sig själv som sjuk och bör därför bete sig som en sjuk individ enligt författarna Angel och Hjern. Därför är det väsentligt att man som personal jobbar för att hitta nya vägar till ett självständigt liv så att dessa människor inte hamnar i ett vårdsystem med sjukpenning, säger författarna.

Angel och Hjern talar om flyktingars sociala nätverk och att den skiljer sig från svenska familjers nätverk.

När flyktingar kommer till Sverige blir oftast deras sociala nätverk ännu mindre än i hemlandet. Det sociala nätverket har en stor betydelse för den psykiska hälsan hos de ensamkommande ungdomarna och kvalitén på nätverket också är viktigt. I boken beskriver författarna att många tvingas att bo tillsammans med människor som de själva inte valt, på så sätt skaffar flyktingarna ett snabbt socialt nätverk. Den sortens nätverk som de skaffar sig är kanske inte alltid av god kvalité, säger Angel och Hjern.

11

Författarna berättar även att efter några års nätverksskapande så återgår många

flyktingar till sitt gamla nätverk genom att flytta till områden där släktingar bor. Angel och Hjern skriver att ge nyanlända flyktingar en svensk värdfamilj är ett sätt att

påskynda flyktingars etablering av sociala nätverk.

Angel och Hjern skriver också om vikten av att lära sig det svenska språket och att det är flyktingens största utmaning. De berättar om att många nyanlända inte har någon studie vana och många gånger har psykisk ohälsa. Författarna pekar på att det är oerhört viktigt med motivation till dessa människor. Angel och Hjern beskriver även att många flyktingar inte accepterar att de befinner sig i Sverige och därför har de svårt med att lära sig språket. De berättar att man inte enbart lär sig det svenska språket i skolan utan inlärningen underlättar också om man pratar med svenskar ute i samhället.

Kommunikationssvårigheter förstärker känslan av ”utanförskap” säger författarna. Mikael Lundgren och Kent Lökholm har skrivit en hand bok om Motivationshöjande

samtal i skolan och vi har den till grund för en del av vårt arbete då

motivationsarbete/samtal är en stor del av etableringsprocessen. Boken belyser bland annat vikten av empati under ett samtal. Enligt författarna betyder empati förmågan att förstå och ta in den andres situation och kunna möta personen där hon eller han befinner sig. De säger att en empatisk lärare försöker förstå ur elevens perspektiv. Kortfattat beskriver de att empati är när man som lyssnare förstår den andres känslor, uppleva och uppfatta den andres upplevelser utan att själv lägga till några värderingar.

12

3.

Teoriförankring

3.1

”Social space”

Denna teori handlar mestadels om ”social space” det vill säga hur individen själv reflekterar kring sina valmöjligheter och väljer det som är det mest självklara för honom eller henne. Valmöjligheterna uppstår med hjälp av individens egen självbild, bakgrund samt dens omgivning och för att därefter kunna matcha in de yrken som passar

individen bäst (Lovén, 2000).

Gottfredsons teori som skapades av Linda S. Gottfredsons, en amerikansk sociolog, förklarar att individen hellre väljer arbeten med lägre lön samt status

Med detta menar Gottfredson att här väljer individen hellre ett arbete med låg status istället för att välja arbeten som går emot dens genus. Det är svårast för individerna att anpassa sig till val där de måste go emot de traditionella könsmönstren. För att hjälpa dessa individer på bästa sätt genom vägledning måste man fokusera på människornas värderingar men även intressen för att få de att se vilka fler möjliga alternativ det finns för dem (Brown m fl., 2002).

Denna teori står mellan både de psykologiska och de icke-psykologiska teorierna och vägen för att hitta rätt yrke sker genom en längre process där man går igenom tre olika steg. Processen sker genom att individen i det första steget väljer eller väljer bort de alternativ som inte är rimliga för individen med tanke på vilket genus individen har. Det är individen själv som kategoriserar yrken utifrån sitt genus. I nästa steg är det dags för individen att fortsätta välja bort de alternativ det vill säga de yrken som inte stämmer överens med individens sociala status och tillhörighet, det vill säga att individen har i åtanke vad dens familj och nära har för åsikter kring de val som han/hon gör. Och i det tredje steget tar individen hänsyn till vilka intressen han/hon har och väljer bort de alternativa yrken som inte går ihop med individens egna intressen. Individen väljer alltså bort de alternativ som inte är realistiska för individen och hans/hennes livsstil, tidigare bakgrund samt traditioner. (Lovén, 2000).

Gottfredsons teori visar och förklara hur individer har tänkt när de gjort de val de gjort och hur de har tvingats till att välja och kompromissa bland yrkesval. De har gjort sina yrkesval beroende på deras genus och vilka yrken som varit accepterade för dem (Patton & Mc Mahon, 2006).

13

3.2

Kommunikation mellan oss människor

Det är viktigt att vi människor kan kommunicera på rätt sätt med varandra för att kunna förstå varandra. Vår kommunikation mellan varandra ökar och blir bättre om vi försöker förklara vad vi menar på ett sätt som är lätt förståligt. Gör vi inte det blir

kommunikationen försämrad och det blir svårare för oss att förstå varandra samt ta till sig den rätta informationen. Johari fönstret som är en modell visar tydligt vad som händer när vi inte kommunicerar rätt och vad som sker när vi gör det (Maltén, 1992). Modellen förklarar att det finns fyra olika sorters fält som vi människor har stor användning av och ska tänka på när vi kommunicerar med varandra. Även i grupp måste man vara tydlig med den informationen man vill ge ut för att alla ska förstå och tolka den på rätt sätt. Man måste tänka på att ju fler personer man kommunicerar med desto mer måste man tänka på att man förklarar på ett bra sätt då alla individer är olika och förstår saker på olika sätt (Maltén, 1992).

Johari fönstret har fyra punkter och dessa är:

individens kända fält- detta fält handlar om egenskaperna hos en individ samt om vad andra vet om dessa egenskaper. Det är viktigt att människor runtomkring en får samma uppfattning om dig själv som man själv har. Dessa egenskaper kan vara allt från känslor och uppfattningar.

individens dolda fält- alla har vi brister samt egenskaper som är mindre bra och som andra människor inte känner till och inte vill att andra ska få reda på dem. Detta steg handlar alltså om det som du inte vill att omgivningen ska få reda på.

individens blinda fält- här handlar det om de egenskaper du har som du själv inte vet om. Egenskaper som andra människor ser hos dig men som du själv är blind för. Punkt tre förklarar hur andra människor ser på dig som enskild individ.

individens okända fält- det okända fältet beskriver alla de egenskaper som ingen vet att du har, varken individen själv och alla i omgivningen. Egenskaper som är mindre tydliga och som man inte kan läsa av. Det finns även de egenskaper som man aldrig kommer på att man har och aldrig kommer märka heller (Maltén, 1992).

14

Figur 2. Johari-fönstret (Maltén, 1992)

3.3

Kris och trauma

Vi har även valt att ta med Cullbergs teori som handlar om kris och trauma. Det finns olika sorters kriser, vissa större än andra men oftast har alla fyra olika faser. Teorin förklarar hur människor hanterar och vad som kännetecknar varje fas (Cullberg, 2003). Den första fasen kallas för chockfasen, här är människan i chock och kan inte riktigt förstå vad som händer eller har hänt. Det händer ofta att man inte har någon

verklighetsuppfattning. Denna fas kan vara från bara några timmar till en längre period och även om det kan hända att man vet vad som har hänt så kan man länge förneka händelsen. I reaktionsfasen som är den andra fasen kan man inte förneka längre. Då är chockfasen över och verkligheten hinner ikapp en och man börjar förstå vad som har skett. Denna fas pågår under några veckor där man även räknar in chockfasen. Den tredje fasen är bearbetningsfasen. Det är nu man börjar bearbeta händelsen som har skett och den blir alltmer verklig. Att hålla krisen för sig själv gör bara att man mår ännu sämre. I denna fas är det bäst att få prata ut för att inte hålla allt inom sig. Fjärde och sista fasen är nyorienteringsfasen, i detta stadium är man öppen för nya olika förslag gällande framtiden. Krisen är till största delen bearbetad och man är nu redo för att gå vidare (Cullberg, 2003)

3.4

Sammanfattning

Vi valde att ha med två teorier och en modell i vårt arbete. Den första är Gottfredsons teori som ligger mellan psykologiska och icke psykologiska teorier. Den andra teorin som vi har valt till vårt arbete är Johari fönstrets modell som förklarar hur viktigt det är

15

med kommunikation och dess samspel mellan människor. Vilka egenskaper varje individ har och hur de är uppdelade. Tredje och sista teorin som vi har valt är Cullbergs teori om kris och trauma. Då många av de ensamkommande ungdomarna kommer från svåra situationer såsom exempelvis krig så anser vi att denna teori platsar i vår studie.

16

4.

Metod

Då informationen som vi behöver till vår studie är stor ansåg vi att vi skulle få bäst resultat om vi använde oss av den kvalitativa metoden, vilket innebär att vi utförde djupintervjuer med våra informanter: Djupintervjuer innebär att vi stämde träff med våra informanter för att sedan kunna intervjua och få utförliga svar. På så sätt ansåg vi att vi skulle få den mängd av information som vi behövde. Informanterna kunde prata fritt under varje fråga och vi kunde även ställa följdfrågor och ta upp intressanta argument gällande frågorna (Larsen, 2009).

4.1

Metodval och metoddiskussion

Vi har använt oss av den kvalitativa metoden, vilket innebär att vi hade förberett en väl strukturerad intervju guide till varje intervjuperson. För att få svar på våra

frågeställningar använde vi oss av våra intervjuguider (Larsen, 2009).

Vi använde oss av denna metod då vi ansåg att vi skulle få djupgående och innehållsrika svar på våra frågor. Hade vi använt oss av den kvantitativa metoden hade vi inte fått lika bra svar enligt vår åsikt, då vi tycker att en undersökning med hjälp av en enkät hade gett oss korta svar (Larsen, 2009). Fördelen med den kvalitativa metoden är att

informanterna får prata fritt kring sina svar och tillägga information om det är något de glömt eller tycker är extra viktigt. Nackdelen med denna metod är dock att man kan få väldigt mycket information och ibland kan informationen inte vara relevant till ämnet då informanternas svar kan lätt flyta in på andra ämnen. Den kvalitativa metoden passade bäst in i vårt arbete eftersom vi behövde utförliga svar.

4.2

Urval av undersökningsenheter

När vi valde ett ämne till vår studie kom vi väldigt snabbt fram till att vi ville intervjua personal som arbetar på boendena där man arbetar med de ensamkommande. Dock fick vi fundera lite kring vilken personal det var som var viktigast och mest relevant att intervjua i vårt arbete. Personalen på boendena som vi intervjuade är utbildade

socionomer och hjälper ungdomarna att stagda sig här i Sverige samt lär de vardagliga sysslor för att de sedan ska klara sig på egen hand i Sverige. Här hade vi inga kriterier gällande genus, ålder osv. utan det viktigaste var att vi skulle få relevant information för att kunna göra vår studie. Därför använde vi oss av snöbollsmetoden (Larsen, 2009),

17

vilket innebär att vi kontaktade personal som arbetar med denna målgrupp, i detta fall kontaktade vi personal på två boenden, lärare på en skola och studie- och

yrkesvägledare på skolan och sedan blev det slumpmässigt vem vi utförde våra intervjuer med. Då en av oss författare har arbetat en del med ensamkommande ungdomar så fick vi ganska snabbt och lätt kontakt med både personal på boende och även skolpersonal som arbetar med de ensamkommande ungdomarna. I skolan var det endast några få lärare som arbetade med denna målgrupp så vi skickade ut mejl och stämde träff med de som hade möjlighet.

4.3

Datainsamling

Vårt empiriska material har vi samlat in genom djupgående intervjuer (Larsen, 2009). Då vi utförde våra intervjuer spelade vi in samtalet men tog samtidigt anteckningar. Vi utförde tre stycken intervjuguider så att frågorna skulle vara lämpliga till informanterna i de tre kategorierna det vill säga; personalen på boendet, lärarna och studie- och yrkesvägledaren. Frågorna i varje intervjuguide delade vi upp i ytterligare fyra kategorier; bakgrund, process, arbetsmetoder samt avslutningsfrågor. Frågorna var relaterade till våra frågeställningar och med hjälp av våra intervjufrågor fick vi information för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi transkriberade och sammanställde alla våra intervjuer när de var färdiga, för att lättare kunna ta del av informationen.

Då vi intervjuade två lärare, två ungdomsutvecklare och en studie- och yrkesvägledare fick vi större trovärdighet i svaren. Vi är nöjda med resultaten som vi erhöll från intervjuerna eftersom vi såg en röd tråd i informanternas svar. Vi menar inte att resultatet enbart var bra för att vi såg en röd tråd utan att vi fick våra frågeställningar besvarade. Informanternas svar hade kunnat vara annorlunda men vi hade ändå fått ett resultat samt material att arbeta med. Mycket av informationen vi fick har vi även hittat i avhandlingar och handböcker vilket styrker informationen ännu mer.

4.4

Analysmetod

Då vi tog anteckningar och även spelade in våra intervjuer var det mycket lättare att renskriva materialet. Med hjälp av det inspelade materialet fick vi också information som vi hade missat då vi kunde gå igenom alla svar ytterligare en gång (Dalen, 2008).

18

4.5

Metod etik

Några av våra informanter ville vara anonyma i vår studie och därför valde vi att alla skulle vara det. Vi behövde inte ha med våra intervjupersoners namn i vår studie för att få något bättre eller annorlunda resultat. Vi valde att kalla våra informanter för lärare 1 och 2, boendepersonal 1 och 2 samt studie- och yrkesvägledare 1(Larsen, 2009). Inom forskningen finns det olika krav man måste följa, dessa fyra är; informations-,

samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekravet. Alla dessa fyra är krav som ska följas i forskningar och studier. Som forskare måste man informera sina informanter om vad arbetet handlar om och dess syfte, vilket är huvudregeln i informationskravet. Informanterna måste även bli informerade om att deras medverkan i forskningen är frivillig och att de inte är tvingade till det. Nästa krav är samtyckeskravet och förklarar att som forskare måste man få informanternas samtycke för att få intervjua dem och använda deras information i arbetet. Tredje regeln som handlar om konfidentialitet förklarar att det är viktigt med sekretess i arbeten. Det sista kravet är det nyttjande kravet vilket innebär att all den information man har fått och tagit del av i arbetets syfte, endast ska användas i arbetet och inte till andra ändamål (Vetenskapsrådet).

För att vår studie skulle kunna utföras på bästa möjliga sätt informerade vi våra

intervjupersoner om dessa fyra krav. Vi förklarade även vad vår studie skulle handla om så att de lättare kunde få en inblick på vad de förväntade sig för frågor vid intervjuerna. Våra informanter var väl förberedda på att allt de sa skulle vara sekretessbelagt och endast få användas i arbetes syfte.

19

5.

Resultat

5.1

Bakgrund

Alla våra informanter arbetar med de ensamkommande ungdomarna fast på olika sätt. Lärarna och studie- och yrkesvägledaren har hand om de i skolan, medan personalen på boendet arbetar enbart på boendet med dessa ungdomar. Lärare 1 och 2 lär båda ut det svenska språket för dessa ungdomar, skillnaden är att lärare 1 undervisar svenska 2 på grundnivå medan lärare 2 lär ut svenska 2 på fortsättnings nivå. Vilket betyder att de ungdomar som har klarat grund nivån i svenska men fortfarande har mycket att lära sig fortsätter på nästa nivå för att kunna få behörighet i det svenska språket. Det finns två klasser för de ensamkommande ungdomarna och eleverna får göra prövningar för att lärarna ska veta på vilken nivå de ligger på i det svenska språket för att därefter kunna placera ut de i rätt klass. Eleverna läser även andra ämnen som till exempel; musik, bild och idrott. Personal 1 berättar om sin arbetsplats som är ett etableringsboende för ensamkommande ungdomar i åldrarna 15-18 år. Personal 1 säger ”jag började som timanställd på ett annat boende för ensamkommande ungdomar. På det sättet fick jag kontakt med denna sortens verksamhet och nu är jag fastanställd på detta boende sedan några månader tillbaka”. Personal 2 berättar om att han arbetar som ungdomsutvecklare på ett etableringsboende för ensamkommande ungdomar som är mellan 15-18 år gamla. ”Jag var med och startade upp boendet för snart ett år sen och jag jobbar här för att jag har ett stort intresse för denna målgrupp eftersom jag själv kom som ensamkommande barn en gång i tiden”. Studie- och yrkesvägledaren som arbetar på skolan hjälper samt vägleder eleverna ut i livet, bland annat med att välja skola och inriktning inför

gymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren ville jobba som studie- och yrkesvägledare och hamnade därför på skolan men att hon även skulle arbeta med de ensamkommande ungdomarna var nytt för henne. Tidigare utbildningar har hon inom studie- och yrkesvägledning och har alltid brunnit för att arbeta och hjälpa människor.

Båda lärarna som vi intervjuade har jobbat med språk i tidigare arbeten och kände båda att när de fick chansen att lära ut svenska till de ensamkommande ungdomarna så var det en stor möjlighet för de att utvecklas. Dock hade lärare 1 arbetat med vuxna

20

invandrare och lärt dem det svenska språket så hon hade erfarenhet inom detta, medans för lärare 2 var det en utmaning i början men känner att hon har hamnat rätt.

”Man måste våga anta nya utmaningar för att komma någonstans här i livet, för att lära sig och uppnå nya mål” sa lärare 2 med ett leende. Lärare 2 berättar att varje dag för henne är en utmaning och att hon blir så glad när hon ser vilka framsteg dessa elever gör med språket.

Informanterna som vi intervjuade på boendet har båda en socionom utbildning i grunden och sedan har båda även läst ett flertal enstaka kurser inom olika områden. Samt har båda sedan tidigare lite erfarenhet av att arbeta med denna målgrupp, det vill säga ensamkommande ungdomar. ”För att kunna arbeta med ensamkommande

ungdomar krävs det att man har lämplig kompetens som tillexempel socionom

utbildning eller beteendevetenskaplig utbildning. Det är jätte viktigt att man tycker om att arbeta med människor och med förändringsarbete. Det jag menar är att man bör vara positivt inställd till utveckling och förändring hos ungdomarna” berättade Personal 1. ”Jag tycker det är bra om man har någon typ av beteendevetenskaplig utbildning i bagaget samt att man kanske jobbat med olika typer av människor som är i behov av stöd och vägledning” berättade personal 2.

Framför allt bör man tycka om att jobba med människor och tro på förändring. Det är viktigt att man visar att man bryr sig och att man är där för ungdomarna. ”De har kommit hit till Sverige utan föräldrar och många har ingen kontakt med dem därför är det väldigt viktigt att ungdomarna kan känna trygghet hos oss som personal”, berättar Personal 2. Studie- och yrkesvägledaren på skolan hade inga tidigare erfarenheter av att jobba med de ensamkommande utan det var helt nytt för henne och hon antog det som en utmaning då hon även kände att hon kunde utvecklas ytterligare som studie- och yrkesvägledare. När hon nu har jobbat med de ensamkommande under några år tycker hon att måste ha tålamod och empati för att kunna arbeta med denna målgrupp. Då de oftast kräver mer tid för att etableras ut i samhället.

5.2

Etableringsprocessen

Båda lärarna förklarar att deras arbete inte endast går ut på att agera som lärare utan även lite som kurator/psykolog då dessa ungdomar ibland behöver mer personlig kontakt då de alla har olika bakgrunder och måste först känna sig trygga i deras

21

situation samt att de har någon som de kan känna trygghet hos. Därför händer det rätt ofta för lärarna att de samtalar med eleverna för att de behöver prata ut och berätta om deras förflutna.

”Eleverna behöver en förebild och det kan ofta bli så att det just är en mammaroll som de behöver för att känna trygghet och stabilitet” säger lärare 2. Hon menar att eleverna har så mycket de vill få berättat och behöver en trygg plats och en förebild så de kan verkligen kan känna att man lyssnar på de och vill hjälpa de. Många av eleverna har så hemska berättelser att det ibland kan ta lång tid innan de öppnar upp sig och är villiga att berätta. Lärare 2 menar att i de flesta fall när eleverna har öppnat upp sig och fått ut allt de har gått runt och burit på så blir det nästan genast lättare för de att fokusera på skolarbeten.

Personal 1 och 2 berättar om vilken hjälp personal på boendet bidrar med i

ungdomarnas etablering och målet är att de ska bli självförsörjande genom att personal tränar det svenska språket dagligen med ungdomarna.

”Vi övar svenska med ungdomarna så mycket som möjligt och det sker oftast vid olika aktiviteter som vi har med ungdomarna, som tillexempel när vi lagar middag eller har läxläsning. Läxläsningen är schemalagd på boendet och det är till för de ungdomar som behöver och vill ha hjälp” säger personal 1.

Personalen som jobbar på boendena är med i olika projekt för att främja ungdomarnas etablering i samhället. Några projekt som de nämner är Samhällsorienterings projekt där ungdomarna får lära sig om hur samhället fungerar i Sverige. Ungdomarna tar även del av Hälsoskolan, där får de lära sig om det svenska sjukvårdssystemet. Ett annat projekt som de nämner är Folkhögskoleprojektet som ska starta för de ungdomar som vill plugga vidare. Räddabarnen driver också ett projekt med boendet, där de tillsammans med ungdomarna hittar på olika aktiviteter så som utflykter, läxläsning och

sällskapsspel.

”Ungdomarna tränar på sin fritid och jag tycker det är bra att dem gör det eftersom då kommer dem i kontakt med andra ungdomar. Det är ett sätt att främja det sociala livet för de ensamkommande och jag tycker att det är viktigt med socialsamvaro för den psykiska hälsan, inte bara för ungdomarna utan för alla människor”, säger personal 1. Andra sätt som personalen bidrar med hjälp är bland annat via sommarjobb, extra jobb och praktik.

22

Etableringen sker på olika sätt som tillexempel att man visar hur olika vardagssysslor går till och det kan vara allt från att handla, laga mat och laga punkteringen på cykeln. Personal 1 berättar att de utför veckohandling tillsammans med en ungdom varje vecka. Syftet med veckohandlingen är att ungdomen ska lära sig att hålla sig till en budget, jämföra priser och planera. Alla ungdomar har var sin matlagningsdag där de bestämmer vilken maträtt de ska laga och utifrån dessa maträtter handlar man alla ingredienser som behövs.

De får även hjälp med hur man söker bostad och att det finns ett kösystem när man letar lägenhet. Personal 2 berättar om att det är viktigt att ungdomarna kommer ut i samhället och träffar folk, så att de kan utöka sitt nätverk och skapa nya kontakter.

”Vårt mål med etableringen är att alla ska bli självständiga och självförsörjande..” säger personal 2. Personalen arbetar utifrån genomförandeplaner med mål som ska uppfyllas utav ungdomen. Dessa genomförandeplaner utförs tillsammans med ungdomen och handledaren på boendet. Om ungdomen visar på att han kan klara de vardagliga sysslorna, skolan och de mål som är uppsatta finns chans till träningslägenhet för ungdomen. Alla ungdomarna under 18 år har blivit tilldelade god man som ser till att deras ekonomi fungerar. Personalen hjälper även till med myndighetskontakter samt olika pappersdokument. Det finns även motgångar i ungdomarnas etableringsprocess bland annat när de är under asyl och väntar på permanent uppehållstillstånd. Många ungdomar mår dåligt av det och personalen upplever då att det är svårt att motivera personerna och deras inlärningsförmåga försämras under väntetiden.

De positiva medgångarna är personliga och individuella, säger Personal 1. Det är beroende från person till person hur de utvecklas men sker det medgång i ungdomens etableringsprocess är väldigt positiv och glädjande för både personal och honom ”De största motgångarna som vi stöter på under deras etablering är väl att de hade behövt gå längre i skolan, att skoltimmarna skulle varit minst 6 timmar långa och inte 4 timmar som det är i dagsläget. De ungdomar som är under asyl och väntar på permanent uppehållstillstånd de kan må dåligt och då känner jag som personal att det blir svårt att motivera ungdomarna och jag märker att det går lite trögare med det svenska språket för dem” säger personal 1. Personalen hanterar motgångarna med ännu mer stöd och

övningar i det svenska språket säger Personal 2. För att ungdomarna ska komma ut så mycket som möjligt utförs olika aktiviteter som ska främja deras utveckling samt att personalen försöker få ungdomarna att delta i föreningslivet så som träning.

23

Studie och- yrkesvägledaren tycker att skolan har en stor del av hur ungdomarna etableras ut i samhället. Det är här de får lära sig det svenska språket som är ett måste för att kunna leva här samt att elevernas

Lärare får sådan bra kontakt med dessa ungdomar då de känner sig trygga och kan därefter börja utvecklas. Vägledaren tror att om dessa elever inte hade fått sådan stor hjälp och framförallt stöd av skolan och dess lärare så hade de inte fått lika stora

framsteg som de får nu. Syv 1 förklarade att hon som studie- och yrkesvägledare för alla skolans elever kan hon inte lägga ut mer tid för de ensamkommande ungdomarna, alla skolans elever får lika mycket tid hos henne och där tycker hon att det borde ske lite ändringar.

”Alla elever är lika viktiga men vissa behöver mer tid än andra för att uppnå och förstå sin situation, därför hade det varit lättare om vi hade varit två studie- och

yrkesvägledare på skolan”. Då de ensamkommande oftast behöver mer tid än återstående elever på skolan. Syv 1 har möten med ungdomarna för att hjälpa de att välja rätt väg antingen till gymnasiet eller till arbetslivet. Det beror helt på vad ungdomen vill göra efter grundskolan. Hon informerar eleverna vad de har för olika alternativ och vilka som passar bäst in på just den eleven som hon samtalar med.

När studie- och yrkesvägledaren började berätta om med- och motgångar förklarade hon att en motgång som är rätt vanlig för de ensamkommande ungdomarna är att de inte riktigt har stabiliserat sig i Sverige ännu, att de har de svårt att ta in all information som de får här i Sverige till exempel som det svenska språket. Språket är det viktigaste ämnet för denna målgrupp och de måste lära sig det. Men när elever inte riktigt kan släppa sitt förflutna eller har svårt för att gå vidare och fastnar på en punkt en längre tid så kallar syv in de på möten och samtalar med dem. Det är därför extra viktigt att man vet hur man ska samtala med denna målgrupp det vill säga de ensamkommande

ungdomarna. Men hon lade även till att det är en sak som man blir bättre på ju längre tid man arbetar med dessa ungdomar.

Båda lärarna berättade även hur samarbetet ser ut mellan skola och boende för de ensamkommande. Skolans personal gör allt för att hjälpa dessa ungdomar med att gå framåt i livet likaså boendet men båda förklarade och tyckte att samarbetet kunde förbättras mycket. Boendet har sina strikta regler när det gäller sekretess och den informationen får inte lärarna vilket ibland behövs. Lärare 1 menar att i vissa fall kommer ungdomarna och öppnar upp sig för henne om allvarliga saker och när hon tar

24

upp det med personalen på boendet berättar de inget då de har skrivit på sekretessavtal. Lärare 2 förklarar att hon tror det hade hjälpt om de också fick ta del av en del av informationen då det kan hjälpa till i elevernas utveckling. Om personalen på skolan stöter på med- eller motgångar kan de även ta hjälp av skolans kurator eller studie- och yrkesvägledare då det ibland behövs någon med kompetens inom just det område för att lättare hjälpa eleverna. Då eleverna litar på lärarna blir det även lättare att gå framåt i deras utveckling och även följa de tills de blivit självständiga.

Personal 1 och 2 berättar att boendet inte har något direkt samarbete med

Arbetsförmedlingen då många av killarna fortfarande är under 18 år och på så sätt är de inte inskrivna på Arbetsförmedlingen. Personal på boendet samarbetar med

Migrationsverket som placerar ut ungdomarna på de olika boendena, samt när de

ansöker om PUT (permanent uppehållstillstånd). De samarbetar även med ungdomarnas godmän som ansvarar för deras ekonomiska del. Boendena samarbetar även med BUP som står för barn och ungdoms psykiatri, ungdomar som mår psykiskt dåligt blir hänvisade dit för att få professionell hjälp.

Samarbetet mellan personal på boendet och lärare/syv är sådär, men informanten upplever att kontakten mellan de kunde varit bättre då hon tror att det skulle främja arbetet med ungdomarna. Personal 1 berättar att det största hindret för samarbete mellan de och lärarna/syv är att det finns sekretess på vilka uppgifter som får lämnas ut.

”Det största hindret till varför vi inte har så gott samarbete med lärarna eller studie- och yrkesvägledaren på skolan är sekretessen, det är synd.. Det hade varit bättre för

ungdomarna om vi tillsammans med personalen på skolan hade ett bättre samarbete” säger personal 1.

Personal 2 säger att det är Migrationsverket som ser över vart det finns lediga

boendeplatser och det är socialsekreteraren som väljer en passande boendeplats utifrån ungdomens behov, där efter utgör de en vårdplan. Boendet uträttar genomförandeplan som ungdomen ska uppfylla för att bli självförsörjande och självständig.

25

5.3

Arbetsmetoder

Då lärarna berättat att de inte endast är lärare för dessa ungdomar utan även agerar som kuratorer för dem. Ungdomarna har oftast en stor bakgrund då de kommit till Sverige och lämnat sitt hemland och även i många fall lämnat familj och vänner. Därför behöver de någon förebild att kunna se upp till för att även kunna känna sig trygga i den nya miljön/ samhället säger lärarna.

Tillsammans med boendets personal försöker lärarna skapa olika sorters

mångfaldsprojekt för dessa ungdomar där personal och ungdomar arbetar med varandra för att kunna skapa en kontakt. Lärarna anser att det är väldigt bra att det finns två lärare som tar hans om de olika nivåerna för dessa elever, men de hade önskat att det var fler elever för dessa klasser då alla har olika svårt för att lära sig ett nytt språk och allt som tillkommer med det. Personalen på skolan träffar boendets personal ungefär en gång i månaden och de hoppas på att det kan bli fler möten under en månads tid då lärarna måste vara mer involverade i ungdomarnas utveckling som sker i boendet för att lättare kunna arbeta med de i skolan. Samarbetet är därför något som kan förbättras enormt enligt lärarna. Lärarna på skolan har även kontakt med ett navigator-centrum som är ett ställe för utbildning och arbete. Lärarna samarbetar med varandra i de olika projekten för ungdomarna samt att de gör många övningar i grupp med eleverna, vilket gör att de blir mer sociala och utåtriktade.

Lärarna på skolan har ett bra samarbete med skolans studie- och yrkesvägledare det enda negativa dock är att de hade önskat att få ännu en studie- och yrkesvägledare som endast kunnat fokusera på de ensamkommande eleverna.

Dessa elever behöver mer hjälp och stöd och får för lite av detta då studie- och

yrkesvägledaren även har andra elever på hela skolan att ta hand om. Lärarna tycker att samarbetet med boendens personal skulle kunna förbättras stort. Lärarna arbetar lika mycket med ungdomarna som personalen på boendet och därför tycker lärarna också att de ska få vara med på fler möten samt få mer information om ungdomarna och deras situationer. Samarbetet med skolans studie- och yrkesvägledare och lärare 2 var större då lärare 2 tog hand om de klasser med elever som hade fortsättnings svenska vilket innebär att de är ännu närmare att gå klart skolan och sedan ge sig ut vidare i livet.

Varje ungdom får en handledare tilldelad på boendet och tillsammans med handledaren använder man sig av veckosamtal för att se om målen blivit uppfyllda enligt

26

överenskommelser som gjorts under tidigare veckosamtal. Personalen säger att dessa veckosamtal är bra för både personal och ungdomen då det blir lättare för de båda att följa upp saker och ting. Dokumentationen som görs kring ungdomarna och deras mål sänds till deras socialsekreterare. Boendet håller i pedagogiska aktiviteter både i grupp och enskilt för att främja deras etablering. Alla aktiviteter ska vara i pedagogiska syften men informanterna berättar att inte alltid är så och att det alltid kan förbättras.

Personalen anser att handledarskapet fungerar bra och att ungdomarna inte får välja vilken handledare de ska få utan de får två stycken tilldelade. Om de inte skulle komma överens med den första så finns det en annan som de kan kontakta, vilket informanterna tycker är bra eftersom det har hänt att man inte kommit överens. Boendet använder sig av husmöten för att tillsammans bestämma om saker och ting som rör deras hem, personal försöker göra det så individanpassat som möjligt men det krockar ibland med deras kultur att man oftast lever kollektivt med stor familj.

Studie- och yrkesvägledaren säger att ett vägledningssamtal med en ensamkommande ungdom kan ofta ta längre tid än med en vanlig elev, då man oftast måste gå igenom informationen fler gånger och få eleven att förstå. Man måste helt enkelt ta saker och ting i deras takt för att uppnå bästa möjliga resultat. Det är även oftast många fler möten för de ensamkommande ungdomarna då det kan vara svårt för de och i vissa fall inte vet vad de vill göra eller vad de kan göra efter grundskolan i deras situationer. Det är

skrämmande för de att byta skola, hamna i ny miljö och möta nya människor när de har vant sig vid att ha samma människor runt sig under en längre tid. Svårt är det också att våga bli en självständig individ då de fortfarande ibland inte känner sig redo för att ta nästa steg ut i arbetslivet eller för att börja läsa på gymnasienivå.

Vägledaren berättar att de inte så ofta använder sig utav gruppsamtal utan att det blir mycket enskilda samtal med dessa ungdomar då det är lättare att ge ut informationen till de om de har frågor och funderingar kring det hon har sagt. Vägledaren berättar även att hon samarbetar med de ensamkommande ungdomarnas lärare framförallt för att lättare kunna veta ungdomens bakgrund och vilken nivå han/ hon ligger på. Därför är det viktigt att lärarna och studie- och yrkesvägledarna har nästintill daglig kontakt för att kunna arbeta ännu mer effektivt med de ensamkommande ungdomarna.

27

Det som studie- och yrkesvägledaren påpekade var att om skolan hade haft en studie- och yrkesvägledare som enbart riktade in sig på de ensamkommande hade samarbetet varit bättre för då hade den vägledaren enbart kunnat lägga sin tid åt dessa ungdomar vilket hon tycker behövs. Och som vägledare för en hel skola är det svårt att hitta mer tid än det finns för dessa ungdomar. Vägledarna har inget direkt samarbete med Arbetsförmedlingen men däremot så informerar de ungdomarna om vad det är och hur de går till där.

5.4

Avslutande frågor

Lärarna anser att deras arbetssätt är tillräckligt och bra för eleverna för att de ska kunna gå vidare i deras språkutveckling. Utvecklingar sker med jämna mellanrum och hon är glad att hon kan bidra till dessa ungdomars språkutvecklingar och även utvecklingar i samhället. Fler lärare i dessa klasser hade varit ännu bättre men de tycker att som det ser ut nu så flyter allt på väldigt bra och hon är nöjd i det stora hela.

När vi frågade vad lärarna hade för åsikter om studien som Dagens Nyheter gav ut tyckte lärarna att ungdomarna behöver få ännu mer undervisning. Alla ungdomar har olika bakgrunder mer sig till Sverige vilket kan orsaka många olika svårigheter. Vissa har lättare att lära sig än andra och med tanke på att många är analfabeter så tycker lärare 1 att de måste ha mer tid i skolan samt för skolan. Lärare 2 säger att det svenska språket är huvudämnet för de ensamkommande ungdomarna och för att de ska kunna klara sig i Sverige på egen hand så måste de kunna behärska språket på ett mycket bra sätt innan de är redo att ge sig ut ibland annat arbetslivet.

Som råd för dem som vill arbeta med de ensamkommande ungdomarna berättade lärare 1 att hon tycker att bland det viktigaste är att man ska ha tålamod, vissa utvecklas snabbare än andra och det gäller att inte ge upp utan fortsätta kämpa med dessa elever. Andra viktiga egenskaper är även; ha empati, vara lyhörd och att förstå elevernas livs situation för att kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Lärare 2 tycker att den viktigaste egenskapen för att arbeta med dessa ungdomar är att brinna för sitt yrke/ arbete. ”Man ska gå in och utföra sitt jobb helhjärtat och anta alla utmaningar som dyker upp” menade hon. Man ska vilja hjälpa dessa ungdomar att göra framsteg och pusha de positivt.

28

På studien som Dagen Nyheter gav ut om att majoriteten av ensamkommande ungdomar inte klarar skolan och att de har svårigheter med att bli självförsörjande, svarade Personal 1 att hon tycker att 18 timmar i veckan i skolan är alldeles för lite för ungdomarna. Om ungdomarna hade fått fler timmar i skolan för att lära sig det svenska språket så hade det underlättat väldigt mycket för dem, då språket är bland det

viktigaste. Personalen har olika förväntningar på ungdomarna eftersom de har olika erfarenheter med sig. Vissa är analfabeter och har det betydligt svårare med att lära sig ett nytt språk då dem inte kan skriva eller läsa på sitt eget språk. Personalen säger att det finns de ungdomar som kommer att klara högskolan och andra har intresse för

yrkesarbeten och kommer att lyckas inom det. Informanten berättar att bara ungdomarna får rätt hjälp på vägen och mår psykiskt bra så kommer de lyckas. Hon säger även att om hon inte hade trott på det så hade det inte varit någon mening med att hon jobbar

med att hjälpa de ensamkommande ungdomarna.

”Jag tror att fler ungdomar hade klarat av skolan om de hade fått fler timmar i

svenskundervisningen eftersom att språket är det viktigaste för att kunna bygga vidare.. Jag tror också att det finns de ungdomar som kommer att bli självständiga och de som kommer att klara sig mindre bra. Alla har som sagt olika erfarenheter med sig, vissa har gått i skolan i sitt hemland och vissa är analfabeter”

Studie- och yrkesvägledaren förklarade att hon var nöjd med sitt arbetssätt och skolan. Men när det gällde de ensamkommande ungdomarna tyckte hon själv att de borde ha en egen vägledare som enbart kan lägga ner sin arbetstid på dem. Dessa ungdomars

utveckling kan ibland ta längre tid och därför är det viktigt att man har tillräckligt med tid för de ensamkommande. Förutom det så är hon nöjd och berättar att ”det är så härligt” att jobba med de ensamkommande och kunna se deras utveckling samt vart de hamnar efter grundskolan och det viktigaste av allt att de klarar av att ta hand om sig själv. Hon menade då att hon blir stolt över att hon har fått vara en del av dessa ungdomars framsteg.

För de som studerar studie- och yrkesvägledning och är intresserade av få arbeta med ensamkommande ungdomar måste man ha empati och tålamod. Denna målgrupp kräver oftast så mycket mer tid än vad man tror och man måste vara beredd på att få kämpa sig

29

fram med dessa ungdomar ibland. Men det är just därför studie- och yrkesvägledaren tycker om att arbeta med de, för att hon antar det hela som en positiv utmaning och vill hjälpa till i ungdomarnas framsteg.

30

6.

Analys

6.1

Inledning

Här har vi analyserat vårt resultat med tidigare forskning, handböcker, teorier och en modell.

6.2

Hur vägleds ungdomar ut i samhället?

Alla våra informanter påpekade flera gånger hur viktigt det är med kommunikation samt att visa empati för de ensamkommande ungdomarnas situationer. Man måste kunna använda det svenska språket på rätt sätt samt på rätt nivå för att ungdomarna ska förstå och ta till sig ny information. Som våra informanter berättade så kan de inte enbart agera som personal, utan genom att visa medkänsla och empati innebär det att man får en närmare kontakt med ungdomarna när de öppnar upp sig. Johari fönstret där

kommunikation ligger i centrum förklarar teorin att om vi ska kunna uppnå bästa resultat så måste vi kommunicera på rätt sätt. Såsom våra informanter förklarade att när vi kommunicerar med ungdomarna kan det ofta hända att vi måste använda ett väldigt enkelt språk för att de ska uppfatta och förstå vad vi menar. Personalen måste samspela med ungdomarna helt enkelt (Maltén, 1992).

Alla ungdomar har sina olika bakgrunder, religioner och familjer. Ungdomarna har mycket att tänka på när de ska välja yrke eller arbetsplats. Gottfredssons teori förklarar hur viktig den sociala bakgrunden är och hur mycket den kan påverka ens framtida val av yrken (Lovén, 2000) (Gottfredsons, 1996).

Personalen som arbetar med dessa ungdomar måste sätta sig in ungdomarnas situationer och ha deras olika bakgrunder i åtanke. Vissa har strikta regler för vad man får och inte får ha som yrke, personalen som arbetar med ungdomarna måste förstå detta. När ungdomarna anländer till ett nytt land kan det ofta vara så att det enda de har kvar är sin kulturella bakgrund från hemlandet. Många av dessa ungdomar kan därför ha svårt för att släppa in nya människor i sitt liv och stannar därför på en plats i deras utveckling (Lovén, 2000) (Gottfredsons, 1996). Cullbergs teori om kriser och trauma förklarar hur en kris- eller trauma upplevelse har för inverkan på människor. Det kan ta lång tid innan man återhämtar sig från en sådan situation och det är också en anledning till varför

31

många av de ensamkommande ungdomarna stänger in sig och har svårt för att lita på nya människor (Cullberg, 2003).

Enligt informationen i handboken som gjorts utav psykologen Angel och barnläkaren Hjern, beskriver de att ungdomar som befinner sig i riskzonen med någon typ av

traumatisk upplevelse är det väldigt viktigt att man som personal fångar upp dem i tidigt skede så att de kan få rätt hjälp så tidigt som möjligt. Informanterna pratade just om att de tycker att det är svårt att motivera ungdomar som lider av psykiskohälsa eftersom de är inte så mottagningsbara för nya vägar. I den tidigare handboken beskriver författarna även om stigmatisering att man som personal ofta stirrar sig blind på det psykiska bilden, istället menar författarna att man bör se på individen med syndromet och hjälpa personen att hitta nya vägar för ett självständigt liv. Angel och Hjern skriver att det är viktigt att man satsar på den första tiden då nyfikenheten är som störst hos ungdomen. De menar på att om man är nyfiken är man betydligt lättare mottagningsbar för ny information och inlärning. Våra informanter berättade att i början är det lättare för de flesta att lära sig nya saker eftersom det mesta är då spännande. Informanterna talade om vikten av att visa empati och att man finns där för ungdomarna. Författarna Lundgren och Lökholm skriver i handboken Motivationshöjande samtal i skolan om empati och dess innebörd, för att personal som arbetar med ungdomarna ska kunna förstå och ta in den andres situation och kunna möta individen där han befinner sig. Angel och Hjern skriver också om empati i sin bok och hur viktigt det är med vuxet stöd som lyssnar på dem, på så vis kan ungdomarna känna trygghet och det behöver dem när de inte har sin familj i närheten.

Informanterna pratade om att det är viktigt med kontaktnät för att kunna etablera sig i samhället då detta är målet för dessa ungdomar. Hessle förklarar i sin avhandling om det sociala nätverket och hur viktigt det är för ungdomarna att knyta kontakter i

etableringssyfte.

Angel och Hjern skriver om det sociala nätvärket, att de ensamkommande

ungdomarnas sociala kontaktnät förminskas betydligt när de kommer till ett främmande land och kontaktnätet har och göra med den psykiska hälsan, vilket även informanterna uttryckte. Om det sociala livet inte fungerar mår man automatisk psykiskt sämre då människan är i behov av att träffa nya människor.

32

6.3

Vilka arbetssätt/ metoder används?

Med hjälp av både personal från boenden samt från skolan försöker man göra olika aktiviteter för att ungdomarna ska kunna utvecklas och känna sig mer hemma i Sverige. Något som man försöker göra ofta är olika projekt för att ungdomarna ska få prova på nya saker exempelvis arbeta, bo i träningslägenhet, skapa nya kontakter på så vis kunna lära sig att fungera ute i samhället. Det största syftet med de pedagogiska aktiviteterna är att man ska komma ett steg närmare självständigheten. Det är viktigt att ungdomarna får testa på nya samt olika saker så att de får en uppfattning på vad som väntar dem ute i samhället samt att de kan välja bort de alternativ som inte är något för dem. (Patton & McMahon, 2006).

På boenden lär man ungdomarna att ta hand om sig själva samt hur man gör vissa saker på egen hand såsom betala räkningar och fylla i blanketter. Det är viktigt att ungdomarna lär sig att bli självständiga. Målet är att de ska etableras ut i samhället. På boendena blir ungdomarna tilldelade handledare som man har möte med varje vecka för att kolla upp så man har utfört sina delmål. Man gör även mycket i grupper på boendena för att ungdomarna ska tillsammans med personalen kunna bestämma hur saker och ting ska skötas i boendet. Även här kopplar vi till Johari fönstret som uttrycker att

kommunikation är viktigt. Genom möten som man har med handledare ökar

kommunikationen. Ju fler möten man går på desto bättre kan man kommunicera och som personal är det viktigt att ungdomen förstår oss och vad vi vill förklara (Maltén, 1992).

Så som teorin säger är det viktigt med kommunikation och vilket språk man använder så att mottagaren förstår. Informanterna arbetar mycket med det svenska språket med ungdomarna eftersom språket är den största utmaningen de har och bland det viktigaste redskapet för att kunna klara sig i samhället.

Angel och Hjern uttrycker sig att om man har kommunikationssvårigheter förstärker det känslan av ett så kallat ”utanförskap” och det underlättar absolut inte för

ungdomarnas etablering ut i samhället. Därför lägger personal mycket tid på att öva det svenska språket med ungdomarna så att de kan klara av skolan och få ett arbete i

33 vecka vilket informanterna berättade.

Med hjälp av de många projekt som ungdomarna får ta del av kan de lättare knyta nya kontakter för att öka möjligheterna till att få jobb. Detta förklaras i Rosenbergs avhandling där det talas om utveckling hos de ensamkommande ungdomarna, där personal anser att det är viktigt med praktisk vägledning. Det vill säga att ungdomarna provar på olika aktiviteter för att utveckla deras etablering ut i

34

7.

Diskussion

7.1

Resultat

Vi valde att skriva denna studie om etableringen för de ensamkommande ungdomarna efter att vi hade läst en artikel i Dagens Nyheter där det stod om att ensamkommande ungdomar har svårt att bli självförsörjande och svårigheter med att uppnå målen i skolan. Efter att vi intervjuat våra informanter fick vi det bekräftat att det finns många som har det svårt då de alla har olika bakgrunder och olika inlärningsgrader. Vissa av ungdomar har det lättare än andra men det krävs mycket arbete för att ungdomarna ska klara sig på egen hand när de lämnat skolan och framförallt boendet. Alla informanterna tyckte att ungdomarna får alldeles för få undervisningstimmar i skolan och det är en av många faktorer varför det tar längre tid för ungdomarna att uppnå målen i skolan. Genom resultatet kom vi även fram till att de som arbetar mest med dessa ungdomar är lärarna och personalen på boenden. Skolans studie- och yrkesvägledare arbetade med de ensamkommande ungdomarna, men hade även skolans resterande elever att ta hand om och kunde därför inte lägga ner den tid som behövdes för de ensamkommande

ungdomarna. Efter alla våra intervjuer kan vi hålla med om att de ensamkommande borde ha en egen studie- och yrkesvägledare som endast kan fokusera på denna målgrupp och lägga ner all sin tid på dem. Det behövs då dessa ungdomar kräver mer tid och arbete. Vi fick bra information av alla våra informanter och efter att vi fått inblick i hur man jobbar med ensamkommande ungdomar tycker vi båda att det är ett väldigt intressant arbete, att kunna se människors utveckling samt att vara en del av processen är väldigt givande.

7.2

Metod

Vi valde att använda oss utav den kvalitativa metoden. Och det var den rätta för vår studie, genom att utföra djupgående intervjuer med våra informanter fick vi ett väldigt bra resultat. Vi spelade in intervjuerna samt antecknade och det underlättade att vi stämde möten då vi kunde ställa följdfrågor. Om vi hade valt den kvantitativa metoden

35

däremot anser vi att vi inte hade fått lika ordentliga och utförliga svar som vi behövde till vårt arbete. Vi behövde ha frågor som var öppna och om vi hade använt oss av enbart enkäter hade vi varit tvungna att ha mer slutna svar. Vi utförde fem intervjuer och då hade det inte varit tillräckligt med att enbart skicka ut enkäter till informanterna. Varför vi bara hade fem informanter beror på att

Ett minus med den kvalitativa metoden är att man kan få så pass utförliga svar att det sedan kan vara svårt att sammanställa all information samt att det kan bli ett väldigt långt resultat. Vi spelade därför in intervjuerna vilket var en fördel då vi kunde lyssna på materialet ett flertal gånger för att endast få med den allra viktigaste informationen till vår studie.

Urvalet av våra informanter gjorde vi utifrån snöbollsmetoden och vilket innebär att valet blev slumpmässigt. Därför anser vi att det inte har en påverkan på vårt resultat eftersom vi inte själva styrde vem vi skulle intervjua.

7.3

Litteratur

Vi har hittat en del böcker och forskning på hur man bör tänka ur ett personalperspektiv när man arbetar med nyanlända människor. Vissa böcker har varit väldigt relevanta och vi har kunnat förstå arbetssätten och tänket som bedrivs i verksamheterna genom att vi bland annat tagit del av litteraturen. Böcker som vi bland annat utnyttjade var Hessle, intervju, kvalet inför valet och att möta flyktingbarn och deras familjer.

7.4

Fördjupningsarbetets konsekvens för vårt

framtida yrke

Som framtida studie- och yrkesvägledare har vi fått en stor inblick i hur det är att arbeta med ensamkommande ungdomar. Efter våra intervjuer och resultat var vi ännu mer intresserade av att få arbeta med denna målgrupp. Att ha studie- och yrkesvägledare utbildningen är en grund men sedan finns det många olika sätt hur du kan arbeta med de ensamkommande. Som vi har fått reda på så kan man även agera lite som kurator bland annat, då ungdomarna behöver få prata ut. Man hittar helt enkelt sitt egna arbetssätt som passar bäst in och är lämpligast när man ska arbeta med de ensamkommande

36

Kommunikationen och den muntliga kontakten med eleverna och även annan personal är jätte viktig och det är viktigt att personalen tar del av varandras information och erfarenheter för att kunna få bästa möjliga resultat och få ungdomarna att bli självständiga och att klara sig på egen hand I det svenska samhället. Så länge vi har tålamod och engagerar oss i ungdomarnas utveckling och framsteg så är man rätt person för arbetet.

7.5

Fortsatt forskning

För att fortsätta vår forskning om detta ämne tycker vi att man även kan göra ett arbete där ungdomarna står i fokus och man intervjuar dem. Detta arbete har ju handlat om hur personalen arbetar och det hade varit intressant med ungdomarnas tankar och åsikter om hur de upplever situationerna i skolans, boenden, ute i samhället etc. Vi hade möjlighet att intervjua ungdomar också men då hade vårt arbete blivit mycket större.

Ungdomarnas synvinkel är väldigt viktig då det är genom den som man kan förbättra saker och ting. Det hade varit väldigt intressant och jämfört ungdomarnas resultat med personalens för att sedan se vilka olika eller lika åsikter det finns.

37

8.

Referenslista

Angel, B & Hjern, A (1992) Att möta flyktingbarn och deras familjer. Studentlitteratur AB. Lund

Brown D., (red.) (2002) “Career choice and development”, Jossey-Bass, San Fransisco 2002

Cullberg, J (2003) Dynamisk Psykiatri. Stockholm: Natur Kultur

Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups.

Larsen, Ann Kristin (2008) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups

Lovén, Anders (2000) Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med

vägledare i grundskolan. Malmö: Lärarhögskolan

Lundgren, L &Lökholm, K (2006) Motivationshöjande samtal i skolan – att motivera

och arbeta med elevers förändring. Studentlitteratur AB. Lund

Maltén, Arne (1992) Grupputveckling. Studentlitteratur

Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/handbok

2013-01-25

Patton, W., & McMahon, M. (2006). Career Development and System Theory.

Connecting

theory and practice. Rotterdam/Taipei: Sense Publishers.

Barnkonventionen Artikel 1

http://www.barnensraddningsark.com/fn-barnkonvention-hela.shtml

38 Dagens Nyheter

Artikel

http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-gick-det-for-flyktingbarnen

2012-10-15

(EG-direktiv 2005/85/EG kapitel 1 artikel 2h

http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:326:0013:0034:SV:P DF

2012-11-23

Hessle, Marie (2009). Ensamkommande men inte ensamma Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2009

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29580 2012-12-02 Migrationsverket 1 http://www.migrationsverket.se/info/419.html 2012-11-27 Migrationsverket 2 (statistik+bild) http://www.migrationsverket.se/info/418.html 2012-11-27

Rosenberg, David, Bolin, Malin & Drejare, Joakim (2012). Som vilket barn som helst:

erfarenheter av 25 års mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Härnösand .

Härnösand: Kommunförbundet http://www.fouvasternorrland.se/Filer/Rapporter/Som-vilket-barn-som-helst.pdf 2012-12-02 Utlänningslagen (2005:716) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050716.htm 2012-11-25

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk -samhällsvetenskaplig forskning

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf