Patientens upplevelse av vakenkirurgi

Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Patientens upplevelse av vakenkirurgi

Författare:

Jenny Adolfsson

Maria Lindskog

Handledare:

Examensarbete i huvudämne 15 hp

Mats Christiansen

Specialistsjuksköterskeprogrammet

Operationssjukvård, 60 hp

Examinator:

SAMMANFATTNING

INTRODUKTION:Vid vakenkirurgi är patienten vid medvetande under hela eller delar av den intraoperativa fasen. Detta genererar ett stort informationsbehov från patienten och ställer även höga krav på operationssjuksköterskans förmåga att förmedla trygghet. Det teoretiska begreppet integritet används med en induktiv ansats i arbetet. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att beskriva patientens upplevelse av att opereras i vaket tillstånd. METOD: Uppsatsen är en litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturanalys har utförts i fyra steg enligt Evans. RESULTAT: Fyra kategorier framkom. Bemötande var viktigt för att patienten skulle känna sig delaktig. God relation till kirurgen och möjlighet att få uttrycka sina behov under

operationens gång bidrog även till en positiv upplevelse. Kvaliteten på den preoperativa informationen resulterade i hur patienten upplevde trygghet under operationen. När patienten inte kunde lita på personalen vittnade de bland annat om att vilja skapa sig en bubbla, att stänga in sig i tills operationen var över. Många upplevde obehag av att känna kroppen domna bort och den upplevdes som overklig, både visuellt och vid beröring. Andra patienter beskrev en positiv känsla av att lämna över ansvaret av kroppen under operationen för att uppnå ett gott kirurgiskt resultat. Miljön på operationssalen kändes ren men också främmande med många konstiga och oroande ljud. SLUTSATS: Situationer som hotar kränka integriteten ter sig som orosmoment för patienten. Genom att operationssjuksköterskan ges möjlighet att bygga en relation till patienten minskar hotet och därmed förbättras kvaliteten på den

perioperativa omvårdnaden.

ABSTRACT

INTRODUCTION: Awake surgery allows the patient to remain conscious during all, or parts of the intraoperative phase. This generates a great deal of need for information from the patient, and also causes high demands for the operating theatre nurse’s ability to make the patient feel safe. The theoretical concept of integrity is used with an inductive approach in the essay. AIM: The study aimed to describe the patient’s experience of awake surgery.

METHOD: The essay is a literature study with an inductive approach. Literature analysis has been performed in four steps according to Evans. RESULTS: Four categories were found. For the patient to feel involved it was important with a friendly approach from the operating staff. A good relationship with the surgeon and the opportunity to express their individual needs during the procedure also contributed to a positive experience. The quality of the preoperative information affected if the patient felt safe during the operation. When the patient felt a lack of trust in the staff, they indicated, among other things, about wanting to create a bubble, to hide inside until the procedure was over. Many experienced the discomfort of feeling the body go numb and felt it was unreal, both visually and physically. Other patients described a positive feeling when handing over the responsibility for the body, during the surgery, to achieve a good surgical result. The environment in the operating theatre felt hygienic but also strange with many unfamiliar and worrying sounds. CONCLUSION: Situations violating the integrity of the patient also seem to contribute to be worrying for the patient. By allowing the operating theatre nurse to build a relationship with the patient, the threat is reduced and thus improves the quality of perioperative nursing.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION……… 5

1.2. Tidigare forskning……….. 5

1.2.1. Miljön på operationsavdelningen……….. 5

1.2.2. Operationssjuksköterskans ansvar……… 6

1.2.3. Den vakna patienten………. 7

1.3. Problemformulering……… 7

1.4. Syfte och frågeställning……… 8

2. TEORETISK RAM………

8

2.1. Integritet……… 8

2.2. Hot mot integriteten………. 8

2.3. Skydd av integriteten……… 9

3. METOD………

9

3.1. Design……… 9

3.2. Datainsamlingsmetod……… 9

3.3. Sökstrategi……… 9

3.4. Bearbetning och analys………. 10

3.5. Forskningsetiska överväganden……… 11

4. RESULTAT……… 12

5. DISKUSSION……… 17

5.1.1. Vad som skyddar integriteten………...……….. 17

5.1.2. Vad som kränker integriteten……….……… 19

5.2. Metoddiskussion……… 20

5.4. Slutsats……… 23

6. REFERENSER………

24

Bilaga 1 Sökstrategi……… 29

Bilaga 2 Kvalitetsgranskningsmall……….. 31

1. INTRODUKTION

Enlig hälso-och sjukvårdslagen har den enskilda människan rätt till en god vård utförd med respekt för alla människors lika värde. Utöver detta ska vården även tillgodose behovet av trygghet och säkerhet samt respektera individens värdighet, autonomi och integritet (SFS, 2014:821; SFS, 2017:30).

I följande uppsats undersöks patientens upplevelse av vakenkirurgi, och vad för roll detta kan spela i operationssjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Genom att vakenkirurgi kan vara integritetskränkande innebär operationssjuksköterskans potentiella kunskapsluckor i ämnet ett hinder för att bedriva en god omvårdnad som värnar om patientens integritet. Därmed finns ett behov av att beforska området.

1.2. Tidigare forskning

1.2.1. Miljön på operationsavdelningen

När patienten kommer till operationsavdelningen innebär det för de flesta att träda in i en helt ny miljö. De specifika hygienrutinerna gör att patienten anländer genom en luftsluss där överlämning sker till ny personal i annorlunda kläder, och patienten rullas sedan genom långa korridorer in på sal. Operationssalen är högteknologisk med bland annat starkt lysande

operationslampor och medicinteknisk apparatur som ger ifrån sig annorlunda ljud. Liggande på operationsbordet erfar patienten personal av flera olika professioner som på olika sätt vill ha tillgång till dennes kropp och få svar på alla sina frågor. De främmande rutinerna och de nya sinnesintrycken kan resultera i känslor av ångest och stress, och kan därmed vara skrämmande för patienten (Brekken & Myklestul Dåvøy, 2012; Haugen, Eide Geir, Haukeland, Remme & Wahl, 2009).

Vakenkirurgi innebär att patienten är vid medvetande under hela eller delar av den

intraoperativa fasen. Därmed kan allting från den omgivande miljön och behandlingen som utförs uppfattas av patienten vilket ger ett stort informationsbehov. Detta ställer, i sin tur, höga krav på operationssjuksköterskans förmåga att förmedla information och trygghet (Brodin, Hellzén & Häggström, 2017; Hansen, 2012).

1.2.2. Operationssjuksköterskans ansvar

Operationssjuksköterskan är ansvarig för att utföra en säker intraoperativ omvårdnad som är anpassad efter de erfarenheter och upplevelser patienten har i samband med kirurgiska ingrepp. En förutsättning för detta är att vården bedrivs på ett personcentrerat sätt baserat på medkänsla, respektfullhet och hänsyn till patientens integritet (RFOP & SSF, 2020; SSF, 2017).

En personcentrerad vård inom operationssjukvård innebär att se varje patient som en unik individ. Det preoperativa samtalet ger en god möjlighet för operationssjuksköterskan att ta del av patientens berättelse. Därmed skapas en grund för att vården bedrivs utifrån patientens personliga tankar, förutsättningar och specifika önskemål. Operationssjuksköterskans närvaro är även lugnande för patienten, dels genom fysisk beröring men även genom blickar och tysta överenskommelser, som att sjuksköterskan och patienten delar en hemlighet (Arakelian, Swenne, Lindberg, Rudolfsson & von Vogelsang, 2016; Blomberg, Bisholt, Nilsson & Lindwall, 2015; Lindwall, von Post & Bergbom, 2003).

Tidigare studier har visat att operationssjuksköterskor anser det problematiskt att räcka till i operationssalen under vakenkirurgi. Att uppträda moraliskt och respektfullt med hänsyn till patientens behov samtidigt som resurserna ska delas till teamet och operationen ses som utmaningar gällande flexibilitet och rörlighet (Brodin et al., 2017). Det kan dessutom vara svårt för en operationssjuksköterska som är van vid sövd patient att under vakenkirurgi, utöver tekniskt svåra arbetsuppgifter, även tillgodose patientens välmående (Palese & Infanti, 2006).

Inom intraoperativ omvårdnad är det viktigt att på kort tid skapa en relation baserad på kontinuitet och självförtroende för patienten. För att uppnå detta bör patienten stå i centrum för hela teamet. Respektfullt bemötande uppnås även genom att operationssjuksköterskan förbereder så mycket som möjligt på sal innan patienten rullas in. Om borden med instrument är övertäckta döljer detta föremål som kan skapa rädsla hos patienten. Samtidigt känner sig operationssjuksköterskan väl förberedd och kan fokusera på patientförberedelserna såsom positionering, huddesinfektion samt sterildrapering. Därmed skapas en betryggande atmosfär i operationssalen som bidrar till patientens välmående (Kelvered, Öhlén & Åkesdotter Gustafsson, 2012).

1.2.3. Den vakna patienten

Moderna operationsmetoder möjliggör att fler patienter kan vara vakna under kirurgi

(Hansen, 2012). Det finns flera typer av regional anestesi vilket innebär en tillfällig förlust av funktion i ett specifikt område av kroppen då nervfibrer för smärta och motorik blockeras eller bedövas. Spinal- och epidural- anestesi samt perifer nervblockad är de vanligast förekommande regionala anestesiformerna (Campbell, 2019).

Regional anestesi har många fördelar ur ett samhällsperspektiv då patienterna postoperativt visar upp mindre smärta och illamående (Rastogi, Gyanesh, Nisha, Agarwal, Mishra & Tiwari, 2013). Detta resulterar i snabbare återhämtning och tidigare hemgång. Kortare vårdtider ger i sin tur färre vårdrelaterade infektioner och därmed även kostnadseffektiv vård (Cobbold & Money, 2010).

Att vara vaken under operationen ger även patienten större inblick i sin egen vård och stärker det holistiska synsättet inom omvårdnad (Cobbold & Money, 2010). Hur det preoperativa samtalet uppfattas av patienten kan påverkas av faktorer som utbildningsnivå och generell livskvalitet. Därför kan informationen i vissa fall behöva specialanpassas för att uppnå sitt syfte. Förtroendet som skapas under det preoperativa samtalet byggs sedan vidare på i operationssalen. Där överlämnar patienten sin kropp i personalens händer och skapar genom sin relation till vårdpersonalen en strategi att hantera sina känslor i samband med ingreppet (Potters & Klimek, 2015).

1.3. Problemformulering

Operationssjuksköterskans lagstadgade styrdokument och etiska riktlinjer inbegriper bland annat att identifiera patientens psykosociala och fysiska behov genom att bevara integriteten och rätten att inte bli kränkt. Patienten befinner sig på operationsavdelningen i en ofta ny och utsatt miljö där kroppen, för att kunna genomföra operationen, behöver blottas.

Operationssjuksköterskan är dessutom mer van att vårda sövd patient, och därmed finns ofta brist på kunskaper gällande patientens upplevelse av att vara vaken under kirurgi.

Problematiken består därmed av tre aspekter: styrdokument, patientens integritetskränkning samt operationssjuksköterskans brist på kunskap.

1.4. Syfte

Syftet med uppsatsen är att beskriva patientens upplevelse av att opereras i vaket tillstånd för att bevara patientens integritet.

2. TEORETISK RAM

Ordet integritet härstammar från latinet och betyder hel och okränkbar (SSF, 2016). Integritet kan förklaras som rätten till en egen sfär som är skyddad mot intrång (Svensk ordbok, 2019). Att bevara patientens integritet brukar liknas vid att visa respekt för människan som person och att vara lyhörd för individens olikheter och sårbarheter. Alla människor har integritet oavsett intellektuell kapacitet eller fysiskt tillstånd. Den kan inte överlåtas, utan endast respekteras eller kränkas (SSF, 2016).

Inom hälso- och sjukvård innebär ordet integritet ett koncept som ger patienten utöver de fysiska och psykiska aspekterna av vården även rätten till en privat sfär att uppta ett personligt område. Integritet är avgörande för en individs existens och är av lika stor avgörande betydelse som en persons värdighet (Randers & Mattiasson, 2003).

Inom engelskan finns motsvarande uttryck privacy som överensstämmer med integritet på så sätt att varje människas personliga sfär har rätt till obegränsat skydd mot intrång (Randers & Mattiasson, 2003).

2.2. Hot mot integriteten

I den främmande miljön på operationsavdelningen hotas integriteten genom att

operationssjuksköterskan, för att kunna genomföra de preoperativa förberedelserna, måste utföra vissa arbetsuppgifter. Detta innebär bland annat att operationssjuksköterskan behöver blotta patientens intima kroppsdelar, ta på och utföra handlingar åt patienten. Därigenom hotas patientens personliga sfär (Hansen, 2012).

2.3. Skydd av integriteten

Varje människa har en egen unik kropp, som genom dess existens och livserfarenheter fylls med upplevelser, erfarenheter och minnen. Att få leva i sin egen kropp är en önskan

människan har och kroppens odelbarhet innefattar värden såsom harmoni, gemenskap, identitet och integritet. Genom kroppens innersta rum erfar människan sin värdighet som tillsammans med identitet och integritet bildar människans ethos, det djupaste etiska värdet (Lindwall, 2019).

För att bevara och skydda patientens integritet kan operationssjuksköterskan tillse att samtal om patienten görs lågmält och i en privat sfär samt att respektera patientens kropp genom minimal exponering (Walsh & Kowanko, 2002; Matiti & Trorey, 2008).

3. METOD

Målsättningen med studien är att beskriva det aktuella kunskapsläget och därmed har en deskriptiv litteraturöversikt genomförts (Polit & Beck, 2017). Det teoretiska begreppet

integritet kommer användas med induktiv ansats i resultatdiskussionen (Henricson &

Billhult, 2017).

3.2. Datainsamlingsmetod

Artikelsökning har utförts i databaserna Pubmed och CINAHL då dessa innehåller artiklar inom omvårdnadsforskning. De båda databaserna kompletterar varandra väl då CINAHL kan innehålla artiklar som inte alltid finns i PubMed (Forsberg & Wengström, 2003).

Då studiens syfte är att utforska patientens upplevelse eftersöktes artiklar med kvalitativ ansats. Tidsbegränsningen beslutades till 20 år.

3.3. Sökstrategi

Initialt användes sökorden “perioperative care”, “intraoperative care”, “awake surgery”, “patients experience” och “nursing”. Dessa kombinerades med booelska termerna AND och OR beroende på hur sökningen skulle avgränsas (Polit & Beck, 2017).

För att öka träffsäkerheten studerades sedan de nyckelord som kunde hittas i de funna artiklarna. Därmed utökades sökningen med sökorden “awake craniotomy”, “regional

anaesthesia”, “spinal anaesthesia” och “qualitative research”. Slutligen granskades

referenslistor i de funna artiklarna utifrån studiens syfte. Totalt hittades 12 relevanta artiklar.

Inklusionskriterier: Artiklar som inkluderats i studien handlar om patientens upplevelse av

vakenkirurgi och har en kvalitativ ansats samt är skrivna på engelska.

Exklusionskriterier: Artiklar som ej tillhandahålls gratis i fulltext eller handlar om forskning

utförd på personer under 18 år har exkluderats. Sökstrategi redovisas i bilaga 1.

3.4. Bearbetning och analys

Artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallen “bedömning av studier med kvalitativ metodik” (bilaga 2) från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, (2020). Denna kvalitetsgranskningsmall innehåller bedömningar angående:

• Val av teori utifrån studiens syfte och frågeställning • Urvalsstrategier

• Studiens tillförlitlighet r/t datainsamlingsmetod • Analysmetod

• Forskarnas förförståelse eller andra influenser som kan påverka tillförlitligheten såsom relationer till informanterna och finansiell påverkan (SBU, 2017).

Artiklar av hög och medel kvalitet har inkluderats i studien. Kvalitetsgranskning har initialt skett enskilt av de båda författarna och sedan sammanställts tillsammans. Kvalitetsgranskning redovisas tillsammans med centralt innehåll i tabell, se bilaga 3.

Analys av materialet har utförts enligt Evans (2002). Denna analysmetod innehåller fyra steg och innebär:

1. Litteratursökning utifrån studiens exklusions- och inklusionskriterier.

2. Identifiering av centralt innehåll i de olika studierna genom att upprepat läsa igenom artiklarna med uppmärksamhet fäst vid både detaljer och generella resultat. Det centrala innehållet redovisas sedan i en separat tabell, se bilaga 3.

3. Informationen från tabellen grupperas i teman som namnges genom att det som redovisats delas upp efter likheter och olikheter. Teman utforskas och förtydligas med hjälp av nyckelmeningar och förklarande fraser. Varje tema delas upp i subteman

varefter hela analysen granskas objektivt för att tolka varje tema och identifiera överensstämmelser och orimligheter, se tabell 1. Subteman valdes av författarna att beskrivas i löpande text då för många rubriker i resultatdelen gjorde texten

svåröverskådlig.

4. Varje subtema och tema härleds sedan tillbaka till originalartikeln för att bekräfta exaktheten i beskrivningen varpå analysen stöds med hjälp av exempelmeningar från originalstudien. Slutligen grupperas alla subteman och teman i grupper för att

generera en beskrivning av fenomenet (Evans, 2002). Tabell 1: Exempel analysresultat

Artikel Centralt innehåll Tema/subtema Exempelmening Karlsson et al. (2012) Fysisk kontakt med personalen Kontakt/ beröring

”feeling somebody’s pulse and measuring their blood pressure is much more than just measuring the blood pressure, actually checking the whole person, not only blip, blip, blip, blip, a number on a screen.”

Karlsson et al. 2012

Positionering, att kroppen blir exponerad

Kroppen/ exponering

”I lay there totally flattened out with my arms straight out from my body. Lying like that makes you feel unprotected.”

3.5. Forskningsetiska överväganden

Enligt vetenskapsrådets riktlinjer för god medicinsk forskning bör litteraturstudier utföras utan fusk och ohederlighet i form av fabricering av data, avsiktlig förvrängning av

forskningsprocessen eller stöld och plagiat. Vidare bör studier väljas där författarna tydligt visar att etiska överväganden har beaktats (Forsberg & Wengström, 2003). Vi har i denna studie följt vetenskapsrådets riktlinjer samt i största möjliga utsträckning varit objektiva och inte låtit vår förförståelse påverka studiens resultat.

Enligt Källström (2017) handlar ett studentarbetes värde om hur studiens resultat kommer till nytta. Denna studie motiveras etiskt genom att den antas komma till nytta för hur omvårdnad

bedrivs på operationsavdelningen. Därigenom kan den bidra till att stärka

operationssjuksköterskans kunskap angående perioperativ omvårdnad i mötet med den vakna patienten.

4. RESULTAT

Totalt har 12 artiklar inkluderats i studien. Samtliga är intervjustudier och generellt har ett konsekutivt eller strategiskt urval tillämpats. Studierna är utförda i Sverige, Danmark,

Storbritannien, Italien, Turkiet, Kanada och Hongkong. Kirurgspecialiteter som undersöks är ortopediska operationer (höft, knä och hand), kraniotomi, åderbråckskirurgi samt kejsarsnitt. Två av studierna har ett brett perspektiv och har undersökt tiden från diagnos till utskrivning (Engström, Boström & Karlsson, 2017; Palese, Skarp, Fachin, Visioli & Zannini, 2008). Vid analysen har då endast de delar som handlar om själva operationen inkluderats i vår aktuella resultatanalys.

Vid analys av inkluderade studier hittades fyra stycken kategorier som beskrev patientens upplevelse av att opereras i vaken tillstånd. Dessa är: bemötande, trygghet, kroppen samt

miljön.

4.1. Bemötande

Samtliga artiklar i studien tog på något sätt upp vikten av bemötandet från

operationspersonalen. Många uppgav att ett personligt förhållningssätt hade en lugnande inverkan (Bager, Konradsen & Sander Dreyer, 2015; Bergman, Stenudd & Engström, 2012; Chit Ying, Levy, Oi Chan, Wing Hung & Kit Wah, 2001; Fletcher, das Nair, Macniven, Basu & Byrne, 2012; Karlsson, Ekebergh, Larsson Mauléon & Almerud Österberg, 2012;

Mauleon, Bengtsson & Ekman, 2007). Mauleon et al (2007) beskrev bland annat att patienten upplevde det som positivt att bli sedd och bekräftad som en person. Vidare beskrev Karlsson et al. (2012) att manuell pulstagning till skillnad från instrumentell uppskattades då den fysiska beröringen bidrog till att patienten kände sig inkluderad.

”For my own part I think it was good that they talked about everyday events about things like; how long the snow will last and what was the weather like when you came here and so on and so on. . . continually about something else” (Bergman et al., 2012, s. 91)

Många gånger visade sig ett bra bemötande från personal kombinerat med en god relation till kirurgen kunna kompensera för om patienten kände att den preoperativa informationen varit bristfällig, eller om ork inte funnits för att ta till sig all information (Fletcher et al., 2012; Hudson, Ogde & Whiteley, 2014). Andra gånger kunde personalens inverkan vara lugnande på patienten genom att denne fick en möjlighet att uttrycka sina behov under operationens gång eller fick hjälp med copingstrategier såsom att tänka på andra saker än den pågående operationen (Chit Ying et al., 2001; Howie, Bambrough, Karabatsou & Fox, 2016).

”She got to know me and I feel [...] we’ve got a relationship.” (Howie et al., 2016, s. 2618)

Det fanns även tillfällen när personalens bemötande inverkade negativt. En studie nämnde att otrevlig stämning på operationssalen gjorde att patienten oroade sig för slutresultatet av operationen (Engström et al., 2017). Vidare beskrevs att rutiningrepp där förberedelser och operation med opersonligt bemötande och löpande-band-princip kunde ge patienten

obehagskänslor i form av objektifiering trots att personalen upplevdes ha kontroll över

situationen (Engström et al., 2017; Karlsson et al., 2012; Mauleon et al., 2007). Ytterligare en studie beskrev att patienten kände ett utanförskap under operationen och upplevde

omgivningen som overklig (Mauleon et al., 2007).

Sammanfattningsvis upplevdes bemötandet från personal vara av stor betydelse för om patienten kände sig som en i teamet eller som ett objekt som skulle opereras (Chit Ying et al., 2001; Engström et al., 2017; Howie et al., 2016; Mauleon et al., 2007).

”Everyone was so lovely while I was there, all the nurses were angels… they were so friendly which made me feel better.” (Hudson et al. 2014, s. 1506)

4.2. Trygghet

Studien visade även att patienten hade ett stort behov av trygghet både inför och under operation. Inför operationen var det många patienter som använde sig av olika

copingstrategier såsom att prata med anhöriga, gå i korridoren och försöka distrahera sig med annat (Fletcher et al., 2012).

”I was quite frightened before [the AC]…I went back to work and stuff and yeah I suppose that helped. It meant I was just getting on with like normal normal stuff. I’m glad I did that rather than sitting at home because I think I really would have wound myself up” (Fletcher et al., 2012, s. 834)

God information och att veta vad som skulle hända under operationen gav en större acceptans för viss obekvämlighet och även trygghet inför den obekanta situationen (Bager et al., 2015; Bergman et al., 2012; Chit Ying et al., 2001).

”They explained continually that now you will feel like this and now you feel it this way and it felt as if they had almost gone through it themselves” (Bergman et al., 2012, s. 92)

Vissa patienter upplevde även en ökad trygghet i att få möjlighet att vara vaken och medveten under ingreppet (Chit Ying et al., 2001). Under operationen visade flera artiklar att patienten hade ett kontrollbehov genom att vilja veta i vilken fas operationen var (Bergman et al., 2012; Engström et al., 2017; Palese et al., 2008). En annan studie beskrev att patienten såg

operationen som att släppa kontrollen över sin kropp och ge den till operationspersonalen, en situation där stöttande operationspersonal var avgörande för om upplevelsen blev behaglig eller oroande (Engström et al., 2017). Vid operationer där patienten inte kunde lita på personalen kändes en stor oro och många vittnade om att vilja distansera sig från tillvaron och skapa sig en bubbla att stänga in sig i tills operationen var över (Howie et al., 2016).

4.3. Kroppen

Upplevelsen av att vara bortdomnad i en del av kroppen beskrevs av flera patienter som overklig, både visuellt och vid beröring. Kroppsdelen upplevdes försvinna och inte tillhöra den egna kroppen (Bager et al., 2015; Bergman et al., 2012; Karlsson et al., 2012; Mauleon et al., 2007). Det var en positiv upplevelse för de flesta (Bager et al., 2015), men det fanns även de som oroade sig över att något inte stod rätt till (Bager et al., 2015; Bergman et al., 2012; Karlsson et al. 2012). Det fanns en känsla av hjälplöshet när kroppen inte gick att röra som vanligt (Bergman et al., 2012). Vissa oroade sig även för att tillståndet skulle vara

irreversibelt (Karlsson et al. 2012).

”One can hardly visualize what it’s like to be so numb . here it was as if it was disconnected, it felt as though my legs weren’t part of my body any more.” (Karlsson et al., 2012, s. 159)

Att ha kontroll över sin kropp var av stor vikt för flera patienter (Howie et al., 2016; Palese et al., 2008). I studierna gjorda av Bergman et al. (2012), Howie et al. (2016) och Karlsson et al. (2012) framkom att de flesta upplevde en känsla av att ha kontroll. Däremot framkom att med en ökad känsla av kontroll kom även en ökad känsla av ansvar för det slutgiltiga resultatet av operationen, vilket upplevdes som stressande (Howie et al., 2016). Flera patienter beskrev att det kändes positivt att överlämna sin kropp i vårdpersonalens händer, att någon annan tog över ansvaret under operationen för att uppnå ett gott kirurgiskt resultat (Engström et al., 2017; Howie et al., 2016; Karlsson et al., 2012). Det fanns en tillit till personalens förståelse för den utsatta situationen som patienten befann sig i (Karlsson et al. 2012). Däremot

upplevde vissa en svårighet i att överlåta ansvaret när något kroppsligt skulle avlägsnas och ersättas med något artificiellt, vilket beskrevs som en tuff och överväldigande känsla (Engström et al., 2017).

Flera av patienterna upplevde ett obehag i att bli positionerad med armarna utsträckta, det var obekvämt och upplevdes som en utsatt situation (Chit Ying et al., 2001; Karlsson et al., 2012).

“My two hands were hung just like crucification… The feeling is uncomfortable” (Chit Ying et al., 2001, s. 119)

Upplevelsen av smärta framkom i två studier (Bergman et al., 2012; Mauleon et al., 2007). Patienter i studien av Mauleon et al. (2007) beskrev att smärtan var en del av själva

upplevelsen, att den måste accepteras i samband med kirurgin. I vissa fall var smärtan så kraftig att patienten inte kunde fokusera på någonting annat. Bergman et al. (2012) förklarar att vissa upplevde smärta efter att ha legat still på rygg under en längre tid. Även

tourniquetkuffen bidrog till en ökande och pressande smärta lokalt. Däremot var det vissa som inte upplevde någon smärta alls.

4.4. Miljön

Miljön inne på operationssalen sågs kunna påverka patienternas upplevelse av att vara vaken under ingreppet (Bergman et al., 2012; Chit Ying et al., 2001; Hudson et al., 2014; Jadavji-Mithani, Venkatraghavan & Bernstein, 2015; Karlsson et al., 2012; Mauleon et al., 2007; Palese et al., 2008; Trängeberg & Warrén Stomberg, 2013). Den upplevdes som främmande för vissa patienter och skapade därmed en känsla av rädsla, obehag och kyla (Chit Ying et al., 2001; Karlsson et al., 2012; Mauleon et al., 2007).

Bergman et al. (2012) och Hudson et al. (2014) beskrev däremot att patienterna upplevde en positiv atmosfär inne på operationssalen genom att miljön uppfattades som professionell och varm då vissa hade föreställt sig att miljön skulle vara mer steril med rostfritt stål.

”I thought it was very professional, it was clean and sterile but it was anyhow… warm… I must use the word warm.” (Bergman et al., 2012, s. 92)

De olika ljuden inne på operationssalen bidrog starkt till en del av upplevelsen. Obehagliga ljud bestod av apparatur, instrument och borr vid kraniotomi. Även att inte höra något ljud kunde bidra till en oroväckande känsla av att något inte stod rätt till (Bergman et al. 2012; Chit Ying et al., 2001; Karlsson et al., 2012; Mauleon et al., 2007; Palese et al., 2008). Musik beskrevs som rogivande och ingav ett lugn vilket bidrog som en distraktion för att fokusera på annat samt att stänga ute oönskade ljud (Chit Ying et al., 2001; Hudson et al., 2014; Jadavji-Mithani et al., 2015; Trängeberg & Warrén Stomberg, 2013).

”Felt like I was cut off from reality. I lay on the table and listened to music and felt good. I was not bothered about what happened on the other side of the curtain.” (Trängeberg & Warrén Stomberg, 2013, s. 294)

5. DISKUSSION

I denna litteraturöversikt framkom fyra teman som påverkar upplevelsen av vakenkirurgi. Dessa är: bemötande, trygghet, kroppen samt miljön.

Faktorer som bidrog till en positiv upplevelse var att få bli bekräftad som person, få bra information samt att genom att vara vaken få möjlighet att behålla kontrollen över sin kropp. Däremot bidrog upplevelsen av bortdomnade kroppsdelar, att positioneras i främmande kroppsställningar samt den obekanta miljön till en negativ upplevelse.

5.1. Resultatdiskussion

Att som patient vara vaken under operationen kan vara både ett skydd av och ett hot mot integriteten. Patienten kan till viss del hålla kvar kontrollen över sin kropp och vad som sker med den, samtidigt som det vakna tillståndet gör att patienten personligen måste genomleva den kränkning som hotar. Därmed finns ett intresse utifrån operationssjuksköterskans professionsbeskrivning att anpassa sina omvårdnadshandlingar för att bevara patientens integritet.

5.1.1. Vad som skyddar integriteten

Denna studies resultat visar att bemötandet från operationspersonalen är viktigt för att patienten ska känna sig sedd. Detta stöds av Arakelian et al., (2016) som menar att patienten upplever det som viktigt att involveras som en i operationsteamet, att i den perioperativa fasen fortfarande ses som en person och inte som ett objekt eller nummer. Orsaken skulle kunna vara att om patienten känner sig delaktig i arbetet på sal minskar känslan av att någon annan exponerar kroppen på ett sätt som patienten inte är beredd på. Därmed är det viktigt med information till patienten, både pre- och intraoperativt för att bevara integriteten under hela operationsförloppet.

Att utsättas för smärta upplevdes enligt denna studies resultat däremot som en del av operationen, och något som måste accepteras. Det är möjligt att smärtan ändå representerar en typ av kontroll och därmed inte en integritetskränkning. Detta stärks även av Widäng, Fridlund och Mårtensson (2008) som menar att även om vissa ingrepp upplevs som

obehagliga kan patientens integritetsgränser flyttas när det är nödvändigt. Patienten förstår att vissa saker måste genomlidas för att uppnå förbättrad hälsa.

Studien visar att en positiv operationsupplevelse grundar sig i att patienten är lugn och trygg. Detta uppnås bland annat genom en möjlighet för patienten att uttrycka behov under

operationens gång och ett väl utfört preoperativt samtal så att patienten känner sig väl

informerad angående vad som kommer ske på salen. Widäng et al., (2008) menar att just brist på information och att inte veta på vilket sätt klagomål kan framföras är en orsak till att patienten känner sig exponerad och inte respekterad som person. Detta ger ytterligare tyngd till hur viktig den preoperativa informationen är. Tydlig information kan minska den

kroppsliga integritetskränkningen genom att patienten redan innan har gett ett samtycke till det som kommer ske.

Studien visar att bemötandet från operationssjuksköterskan är av stor vikt för patientens känsla av trygghet. Karlsson, Ekebergh, Mauléon och Almerud Österberg (2013) beskriver en modell för intraoperativ omvårdnad där just interaktionen med patienten är grundläggande för att tillgodose behoven av närhet, kommunikation och interaktion mellan patienten och

sjuksköterskan. Just denna modell utgår från anestesisjuksköterskans perspektiv då denna befinner sig i patientens närhet.

Ur operationssjuksköterskans perspektiv finns alltid ett längre avstånd till patienten som dessutom förstärks genom sterildraperingen. Därmed försvåras operationssjuksköterskans möjligheter att tillgodose den vakna patientens behov under pågående operation. Brodin et al, (2017) menar i sin studie att operationssjuksköterskor på ett indirekt sätt försöker fastställa trygghet för patienten genom att säkerställa att alla i teamet agerar professionellt, fokuserar på sin uppgift och behåller en hög etisk standard vid behandling av patienten. Genom att inte benämna instrument som skalpell och borr vid dess namn utan använda tyst kommunikation och anstränga sig mer för att förutse nästa steg i operationen bevaras patientens lugn (Brodin et al., 2017; Palese & Infanti 2006) och därmed integritet.

Även kompetensbeskrivningen för operationssjuksköterskor tar upp problematiken att ta del av patientens anamnes då första mötet med patienten oftast sker inne på operationssal. Mötet blir kort och det medför svårigheter att få en bra uppfattning av personen bakom sjukdomen. Mycket av den information som kommer operationssjuksköterskan tillhanda kommer från att läsa på i patientens journal (RFOP & SSF, 2020).

Nya kirurgiska metoder tillåter att fler patienter opereras i vaket tillstånd. Ur ett

samhällsperspektiv är det alltså troligt att denna patientgrupp kommer växa. Vakenkirurgi är snabbare, kräver mindre resurser, kortare tid på uppvakningsavdelning och färre

postoperativa komplikationer än generell anestesi. För att operationssjuksköterskan ska kunna utföra en god personcentrerad intraoperativ omvårdnad som inte kränker patientens integritet är det därmed viktigt att god dokumentation angående patientens personliga önskemål finns från samtliga involverade professioner i patientens närhet. Detta blir stärkande både för patienten och för operationssjuksköterskan som kan ge varje patient individuellt anpassad vård.

5.1.2. Vad som kränker integriteten

Resultatet visar att patienten upplever det obehagligt att förlora kontrollen över sin kropp, att kroppsdelar domnar bort. Detta stärks genom integritetsbegreppets betydelse av hel och okränkbar (SSF, 2016). Syftet med att genomgå en operation, vilken som helst, är att på något sätt dela på kroppen. Ur ett integritetsperspektiv blir detta per definition kränkande då all typ av kirurgi hotar den helhet och okränkbarhet som kroppen innebär.

Ofta återställs kroppen hel igen men som studiens resultat visar så upplevs det mer obehagligt om en kroppsdel ska ersättas med något artificiellt. Enligt Widäng et al. (2008) upplever patienten att integriteten kränks i större grad vid en sådan typ av ingrepp där jaget förloras. Dessa ingrepp är av sådan art att de innebär en förlust eller ersättande av en kroppsdel, eller där följder av operationen resulterar i förminskad arbetsförmåga. Patienterna upplever då att de tappar bort sig själva och därmed förlorar sin integritet.

Studien visar även att patienterna använder olika copingstrategier för att avskärma sig från den aktuella situationen, såsom att stänga in sig i en bubbla (Fletcher et al., 2012; Howie et al., 2016). Ur ett integritetsperspektiv kan detta förklaras som rätten till sin egen sfär som är skyddad mot intrång (Svensk ordbok, 2019). Genom att avskärma sig skapar patienten en egen liten sfär som ett skydd för sin integritet. Det är rimligt att tänka att denna sfär, vid en positiv operationsupplevelse vidgar sig och även tillåter andra personer att komma in när patienten involveras i teamet. Detta bekräftas även i Widäng et al. (2008) som menar att patienten på vårdavdelning bevarar sin integritet dels genom att kontrollera den privata sfären, men även genom att ha mod att sätta gränser.

Resultatet av vår studie visar inte på att patienterna har ett behov av att sätta gränser. Det är möjligt att den speciella miljön på operationsavdelningen bidrar till en så pass annorlunda upplevelse att patientens privata gränser suddas ut. Därmed är det än viktigare för

operationssjuksköterskan att förvissa sig om patientens behov så att de tillgodoses i den utsträckning det är möjligt.

5.2. Metoddiskussion

Utifrån att studiens syfte var att beskriva en upplevelse hade författarna gärna velat

genomföra en intervjustudie. Dock var detta inte möjligt då Dataskyddsförordningen (GDPR) förhindrar åtkomst till patientjournaler. Därav ansågs en litteraturstudie vara ett lämpligt alternativ för att kunna besvara studiens syfte.

Enligt Rosén (2017) ger en systematisk litteraturstudie en bild av forskningsläget och bidrar till en evidensbaserad vård. Den ska bland annat ha en preciserad forskningsfråga, vara reproducerbar, inkludera studier som framkommit genom en systematisk sökning samt att resultatet ska sammanvägas genom en metaanalys eller metasyntes. Detta går dock ej att genomföra inom ramen för ett studentarbete. Rosén (2017) menar även att en svaghet och det som skiljer en systematisk litteraturstudie från ett studentarbete är att författarna möjligtvis väljer ut artiklar som stödjer deras åsikter. Det är även rimligt att eftersom författarna inte har vana att göra textanalyser kan denna bli bristfällig och därmed ge en felaktig bild av

verkligheten, vilket påverkar studiens trovärdighet i negativ riktning.

Som teoretisk ram valdes begreppet integritet. Författarna ansåg utifrån tidigare forskning att detta var en ny ansats på fenomenet. Eftersom det teoretiska begreppet kunde ses vara svagt utvecklat valdes en induktiv design. Därmed används begreppet i diskussionen för att

reflektera resultatet (Henricson, 2017) och finns inte med som ett sökord för att besvara syfte och frågeställning.

Att använda en bibliotekarie som känner till de olika databasernas struktur kan medföra en så effektiv sökning som möjligt, samt att på ett bättre sätt hitta relevanta ämnesord och få direkt feedback på sökningens sensitivitet och specificitet (Rosén, 2017; Forsberg & Wengström, 2003). Detta ansågs dock inte möjligt på grund av tidsbrist i att hinna boka, söka och sammanställa resultatet inom den tidsramen som angivits för examensarbetet.

Enligt Forsberg och Wengström (2003) och SBU (2017) ökar chansen att hitta samtliga relevanta artiklar inom ämnesområdet om flera databaser används i sökningen. Två databaser användes i studien eftersom PubMed kan sakna artiklar som framkommer i CINAHL. Trots detta hade författarna svårigheter att hitta tillräckligt med relevanta artiklar då området är relativt outforskat med kvalitativ ansats.

Enligt Polit och Beck (2017) är en tidsbegränsning på tio år att föredra. Dock ansåg författarna att tidsspannet behövde ökas till tjugo år för att få tillräckligt antal relevanta artiklar. Tre artiklar i studiens resultat tillkom med denna utökning. Dessa tre kan ses ha gemensamma teman med de mer aktuella studierna och anses därför av författarna ha en relevans i studiens resultat vilket påverkar studiens pålitlighet.

Det kan ses som en svaghet att sökstrategin inte var optimal från start och därmed behövde utökas. Detta var dock en rimlig lösning då författarnas tidigare kunskap inom området var begränsad och det var svårt att veta exakt vilka sökord som skulle resultera i en lyckad sökning. Författarna anser att detta inte har påverkat pålitligheten i studien, då vi utifrån bästa förmåga kunnat genomföra sökningar som resulterat i artiklar av god kvalitet. Vidare är sökningarna dokumenterade och redovisade i tabeller vilket ökar studiens

trovärdighet. Att ha transparens är av största vikt i en litteraturstudie om den ska kunna vara

replikerbar (SBU, 2017).

Studier med kvalitativ ansats har som syfte att beskriva en upplevelse eller upplevda

erfarenheter. För att kunna ge en rikare beskrivning av själva fenomenet har de därför oftast ett mindre antal deltagare eller inkluderade artiklar (Henricson & Billhult, 2017). Att endast ha tolv inkluderade artiklar i detta studentarbete kan anses vara få till antalet. Författarna har diskuterat detta och kommit fram till att dessa studier ändå gav tillräcklig styrka och mättnad för att kunna göra en god analys. Därmed anses antalet artiklar tillräckligt utifrån arbetets omfattning.

Det kan ses som en styrka att kvalitetsgranskningen utfördes först enskilt och därefter gemensamt. Att endast artiklarna som var av hög och medel kvalitet togs med, styrker

underlättade kvalitetsgranskning att samma kvalitetsgranskningsmall kunde användas till samtliga artiklar, eftersom alla var av kvalitativ design.

Tre artiklar med relevant titel och abstract föll ifrån i litteratursökningen på grund av att de inte kunde tillhandahållas gratis i fulltext. Detta kan ha medfört att relevant information gått förlorad till studiens resultat.

Det var viktigt för denna studie att samtliga inkluderade artiklar hade etiskt godkännande då kvalitativ forskning kan medföra en intim situation för deltagaren. Dock kan det ses som ett observandum att de inkluderade artiklarna är från olika länder och därmed kan de etiska reglerna skilja sig åt.

Artiklarna var skrivna på engelska och då detta inte är författarnas modersmål är det möjligt att texter kan ha uppfattats fel. Därav ansåg författarna att det var viktigt att läsa och

diskutera texten ytterligare för att inte missuppfattningar skulle uppstå. Då texten översattes och tolkades av två personer oberoende av varandra anses dock risken för felaktig

översättning minimal och ökar trovärdigheten.

Båda författarna har tidigare erfarenhet av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd. Förförståelse kan motivera, men samtidigt skapa en begränsad öppenhet för det som ska utforskas (SBU, 2017). Författarna har dock i detta arbete försökt att inte låta de egna erfarenheterna påverka öppenheten till resultatet vilket ökar studiens pålitlighet.

Gällande studiens överförbarhet innefattar de inkluderade artiklarna flera olika kirurgiska ingrepp. Det är rimligt att exempelvis en kraniotomi upplevs annorlunda av patienten än en ortopedisk operation. Däremot har gemensamma teman framkommit oberoende av vilket kirurgiskt ingrepp som genomförts. Utifrån detta anser författarna att resultatet kan överföras på patienter som genomgår operationer i vakenkirurgi oberoende av vilket ingrepp som utförs. Det är dock ej troligt att detta går att använda vid operationer i generell anestesi då upplevelsen av att vara vaken på många sätt skiljer sig från att vara sövd. Däremot skulle resultatet kunna guida operationssjuksköterskans omvårdnadshandlingar även vid

mottagandet av en patient som ska genomgå ingrepp i generell anestesi, då den

högteknologiska miljön fortfarande är densamma, och troligen upplevs på liknande sätt av patienten.

5.3. Vidare forskning

Då ny teknik möjliggör att fler patienter opereras i vaket tillstånd finns behov av ytterligare forskning inom detta område. Författarna har under studiens gång reflekterat kring huruvida upplevelsen av vakenkirurgi kan påverkas av kulturella faktorer hos patienten. Därmed skulle det vara intressant att studera fenomenet utifrån exempelvis ålder, genus eller etnicitet.

5.4. Slutsats

Denna studie har visat att situationer som hotar kränka patientens integritet ter sig som orosmoment för patienten. För att kunna säkerställa en lugn och trygg upplevelse av vakenkirurgi på operationsavdelningen är det av största vikt att operationssjuksköterskan bedriver omvårdnaden på ett integritetsbevarande sätt. Genom att säkerställa att patient fått god preoperativ information samt att bemötandet sker på ett respektfullt sätt kan patienten flytta sina gränser och släppa in personalen i sin personliga sfär. Därmed byggs en

förtroendefull relation mellan patient och operationssjuksköterska som skapar kontinuitet i denna, för patienten, främmande miljö och förbättrar därmed kvaliteten på den perioperativa omvårdnaden.

Jenny Adolfsson och Maria Lindskog har i lika stor omfattning bidragit till alla delar och till helheten i denna uppsats.

6. REFERENSER

* Artiklar inkluderade i resultatet

Arakelian, E., Swenne, L. C., Lindberg, S., Rudolfsson, S., & von Vogelsang, A-C. (2016). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient ́s perspective - an integrative review. Journal of Clinical Nursing, 26. 2527- 2544. doi: 10.1111/jocn.13639

*Bager, L., Konradsen, H., & Sander Dreyer, P. (2015). The patient’s experience of

temporary paralysis from spinal anaesthesia, a part of total knee replacement. Journal of

Clinical Nursing, 24, 3503–3510. doi:10.1111/jocn.13007

*Bergman, M., Stenudd, M., Engström, Å. (2012). The experience of being awake during orthopaedic surgery under regional anaesthesia. International Journal of Orthopaedic and

Trauma Nursing.16, 88–96. doi:10.1016/j.ijotn.2011.08.004

Blomberg, A-C., Bisholt, B., Nilsson, J., & Lindwall, L. (2015). Making the invisible visible - operating theatre nurses ́perceptions of caring in perioperative practice. Scandinavian

Journal of Caring Sciences 29; 361–368. doi:10.1111/scs.12172

Brekken, R. S., & Myklestul Dåvøy, G. (2012). Operationsavdelningen. I G. Myklestul Dåvøy, P. Hege Eide, I. Hansen (Red.), Operationssjukvård, Operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad. (s. 103-105). Lund: Studentlitteratur AB

Brodin, K., Hellzén, O., & Häggström, M. (2017). Intraoperative Care of the Couscious Patient from the Perspective of the Operating Theatre Nurse: A Grounded Theory. Open

Journal of Nursing, 7, 1086-1099. doi:10.4236/ojn.2017.79079

Campbell, B. D. (2019). Anesthesia. I J. C. Rothrock & D. McEwen (Red.), Alexander´s

Care of the Patient in Surgery. 16th edition (s. 107-141). Canada: Elsevier Mosby.

*Chit Ying, L., Levy, V., Oi Shan,C., Wing Hung, T., & and Kit Wah, W. (2001). A qualitative study of the perceptions of Hong Kong Chinese women during caesarean section under regional anaesthesia. Midwifery 17, 115-122. doi:10.1054/midw.2000.0249 Cobbold, A., & Money, T. (2010) Regional Anaesthesia: Back to Basics. The Journal of

*Engström, Å., Boström, J., Karlsson, A-C. (2017). Women’s Experiences of Undergoing Total Knee Joint Replacement Surgery. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 32(2), 86-95. doi:10.1016/j.jopan.2015.11.009

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.

*Fletcher, K. J., das Nair, R., Macniven, J. A. B., Basu, S., & Byrne, P. (2012). An

interpretative phenomenological analysis of the patient experience of awake craniotomy: Brain tumour diagnosis to discharge. British Journal of Health Psychology. 17, 828–842. doi:10.1111/j.2044-8287.2012.02079.x

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering,analys och presentation av omvårdnadsforskning (1 uppl.). Stockholm: Natur &

kultur.

Hansen, I. (2012). Patientens psykosociala behov. I G. M. Dåvøy, P. H. Eide & I. Hansen (Red.), Operationssjukvård: operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (1. uppl., s. 117-149). Lund: Studentlitteratur.

Haugen S. A., Eide Geir E., Haukeland, B., Remme R. Å., & Wahl, K. A. (2009). Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical Nursing (18). 2301-2310. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02792.x

Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 43-55). Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 111-120). Lund:

Studentlitteratur.

*Howie, E., Bambrough, J., Karabatsou, K., & Fox, J. R. E. (2016). Patient experiences of awake craniotomy: an interpretative phenomenological analysis. Journal of Health

Psychology 21(11) 2612–2623 . doi:10.1177/1359105315581513

*Hudson, B. F., Ogden, J., & Whiteley, M. S. (2014). A thematic analysis of experiences of varicose veins and minimally invasive surgery under local anaesthesia. Journal of clinical

nursing 24, 1502-1512. doi:10.1111/jocn.12719

*Jadavji-Mithani, R., Venkatraghavan, L., Bernstein, M. (2015). Music is beneficial for awake craniotomy patients: a qualitative study. Canadian journal of neurological sciences. 42, 7-16. doi:10.1017/cjn.2014.127

*Karlsson, A-C., Ekebergh, M., Mauleon, A. L., Österberg, A. A. (2012). ”Is that my leg?” Patients’ experiences of being awake during regional anaesthesia and surgery. Journal of

PeriAnesthesia Nursing, 27(3), 155-164. doi:10.1016/j.jopan.2012.02.005

Karlsson A. C., Ekebergh, M., Larsson Mauléon, A. L., & Almerud Österberg, S. (2013). An intraoperative caring model - the `awake ́patient ́s need for a genuine caring encounter.

Clinical Nursing Studies. 1 (4), 23-35. doi:10.5430/cns.v1n4p23

Kelvered, M., Öhlén, J., & Åkesdotter Gustafsson, B. (2012). Operating theatre nurses’ experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 26, 449–457. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x

Källström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod.

Från idé till examination inom omvårdnad(s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, L. (2019). Kropp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga

begrepp i teori och praktik (s. 113-124). Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, L., von Post, I., & Bergbom, I. (2003). Patients’ and nurses’ experiences of perioperative dialogues. Journal of Advanced Nursing, 43(3), 246-253.

doi:10.1046/j.1365-2648.2003.02707

Matiti, M. R., & Trorey, G. M. (2008). Patients’ expectations of the maintenance of their dignity. Journal of CLinical Nursing, 17, 2709–2717.

doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02365.x

*Mauleon, A. L., Bengtsson, L. P., & Ekman, S-L. (2007). Patients experiencing local anaesthesia and hip surgery. Journal of Clinical Nursing 16, 892-899. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01771.x

*Palese, A., Skrap, M., Fachin, M., Visioli, S., & Zannini, L. (2008). The experience of patients undergoing awake craniotomy. In the patients’ own words. A qualitative study.

Cancer Nursing 31(2), 166-172. doi:10.1097/01.NCC.0000305699.97625.dc

Palese, A., & Infanti, S. (2006). The experiences of nurses who participate in awake craniotomy procedures. AORN Journal 84(5) 811-826. doi:10.1016/S0001-2092(06)63967-7

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice (10. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Potters, J. W., & Klimek, M. (2015). Awake craniotomy: improving the patient’s experience.

Current Opinion in Anaesthesiology. 28(5), 511-516.

Randers, I. & Mattiason, A-C. (2003). Autonomy and integrity: upholding older adult patient’s dignity. Journal of advanced nursing. 45(1), 63-71. doi:10.1046/j.1365-2648.2003.02861.x

Riksföreningen för operationssjukvård [RFOP] & Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2020). Kompetensbeskrivning, avancerad nivå, specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Hämtad 2020-05-05 från

http://www.rfop.se/media/nrpdvt1e/kompetensbeskrivning-2020_webb.pdf

Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 376-387). Lund:

Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2017). Utvärdering av

metoder i hälso-och sjukvården- en handbok. Hämtad 2020-01-30 från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2020). Vår metod. Stockholm: SBU. Hämtad 2020-01-20 https://www.sbu.se/sv/var-metod/ SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Svensk ordbok (2019). Integritet. Hämtad 2020-01-23 från https://svenska.se/so/?id=22815&pz=7

Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2020-01-23 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020-01-23 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

*Trängeberg, Ö. S-F., & Warrén Stomberg, M. (2013). Listening to music during regional anaesthesia: Patients’ experiences and the effect of mood. Journal of Peri Anaesthesia

Walsh, K. & Kowanko, I. (2002). Nurses’ and patients’ perceptions of dignity. International

Journal of Nursing Practice, 8(3), 143-151. doi:10.1046/j.1440-172X.2002.00355.x

Widäng, I., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2008). Women patients’ conceptions of integrity within health care: a phenomenographic study. Journal of Advanced Nursing 61(5), 540– 548. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04552.x

Bilaga 1: Sökstrategi

Databas Sökord Antal träffar Intressanta

rubriker Utvald efter abstract Utvald efter fulltext/ kvalitetsgra nskning

CINAHL 1 awake surgery AND patients experience

70 16 9 6

CINAHL 2 awake surgery AND patients experience AND intraoperative care

5

0

CINAHL 3 awake surgery AND patients experience AND nursing

6 0

CINAHL 4 awake surgery AND patients experience AND perioperative care

5 0

Sökning 2-4 resulterade inte i några nya artiklar. Samma sökning upprepades i PubMed utan att ytterligare fler artiklar hittades. Därefter granskades de funna artiklarna efter nyckelord.

Sökning i CINAHL

CINAHL 5 Awake craniotomy AND patients experience

14 0

CINAHL 6 Patients experience AND regional anaesthesia OR spinal anaesthesia

6012

CINAHL 7 Patients experience AND regional anaesthesia AND qualitative research

12 2 2 2

CINAHL 8 Patients experience AND spinal anaesthesia

AND qualitative research

Sökning i PubMed

PubMed 1 Patients experience AND regional anaesthesia OR spinal anaesthesia

2106

PubMed 2 Patients experience AND regional anaesthesia OR spinal anaesthesia AND qualitative research

32 5 3 1

PubMed 3 Regional anaesthesia OR spinal anaesthesia AND qualitative research

85 7 4 2

PubMed 4 Awake craniotomy AND qualitative research 12 1 1 1 Sökning i referenslistor Karlsson Is that my leg 1 1 1 1

Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsmall

1 bedömning av studier med kvalitativ metodik

Bedömning av studier

med kvalitativ metodik

Författare: __________________________ År: ____________________ Granskare: ____________________________________________________

Sammanvägd bedömning av metodologiska brister: Obetydliga eller mindre

Måttliga

Stora brister, studien ingår inte i syntesen Kommentarer:

Bilaga 3. Sammanställning resultat och kvalitetsgranskning

Författare, Titel, År och Land

Syfte Urval Metod Resultat Studiekvalitet, Kommentarer

Bager, L., Konradsen, H. & Sander Dreyer, P.

The patient's experience of temporary paralysis from spinal anaesthesia, a part of total knee

replacement

2015, Danmark

Att beskriva betydelsen av att vara temporärt

förlamad av spinalanestesi vid knäartroplastik Strategiskt urval. 12 patienter som genomgått elektiv knäartroplastik En fenomenologisk hermeneutisk design. Semi-strukturerade intervjuer, 1-2 dagar postop.

Tre teman framkom. 1. Anestesi –

nödvändighet som inte går att undvika

2. En främmande kropp som inte känns igen 3. Kroppen återvänder – lättnad och smärta

Hög, väl beskriven metod.

Godkänd etikprövning

Bergman, M., Stenudd, M. & Engström

The experience of being awake during orthopaedic surgery under regional anaesthesia

2012, Sverige

Att beskriva patienternas erfarenheter av att vara vaken under ortopedisk kirurgi med regional anestesi

Strategiskt urval.

10 patienter som genomgått ortopedisk kirurgi med regional anestesi

En kvalitativ innehållsanalys.

Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor.

Två teman och sju subteman framkom. Huvudtema ett: Känsla av tillit och säkerhet. Huvudtema två: Önskan om att ha kontroll och inte uppleva smärta

Hög, väl beskriven metod

Framkommer ej hur lång tid efter operationen som intervjun utfördes

Godkänd etikprövning

Chit Ying, L., Levy, V., Oi Chan, C., Wing Hung, T. & Kit Wah, W.

Att utforska kvinnor upplevelse och uppfattning av elektivt kejsarsnitt i regional Strategiskt urval. 18 kvinnor En undersökande studie med kvalitativ ansats.

Djupintervjuer, 2-5 dagar

Tre teman framkom. 1. Interagerande med andra

2. Upplevelsen av födseln

Medel

Ingen etikprövning, dock redovisas muntligt informerat samtycke i

A qualitative study of the perceptions of Hong Kong Chinese women during caesarean section under regional anaesthesia

2001, Hong Kong / Kina

anestesi postoperativt. 3. Att vara medveten om

omgivningen

löpande text.

Saknar filosofisk ansats Dataanalys genomförd efter översättning från kantonesiska till engelska

Engström, Å., Boström, J. & Karlsson, A-C.

Women's experiancecs of undergoing total knee joint replacement surgery

2016, Sverige

Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå total knäplastik

Strategiskt urval

5 kvinnor

Kvalitativ design och innehållsanalys av intervjutexterna. Semi-strukturerade intervjuer. 0-3 månader postoperativt.

Tre huvudteman och sju subteman framkom. Relevant för studien: Huvudtema 2: Upplevelser under operationen. Dess subteman: 1. Att känna personalens stress 2. Överlåta ansvaret

Hög, väl beskriven metod och analys

Godkänd etikprövning

Fletcher, K. J., das Nair, R., Macniven, J. A. B., Basu, S. & Byrne, P.

An interpretative phenomenological analysis of the patient experience of awake craniotomy: Brain tumour diagnosis to discharge

2012, Storbritannien

Att utforska upplevda erfarenheter av att ha genomgått kraniotomi i vaket tillstånd Strategiskt urval 7 patienter

IPA / dubbel hermeneutik. Semi-strukturerade intervjuer. 5-48 månader postoperativt. Huvudtema: Relationen med neurokirurgen. Subteman:1. Copingstrategier innan och under operation 2. En bisarr men ändå trevlig upplevelse

3. Behovet av mer konkret preoperativ information Hög, bra redovisad analysmetod Intervju genomförd långt postoperativt (4 år) Godkänd etikprövning

Howie, E, Bambrough, J., Karabatsou K. & Fox J. R. E. Patient experiences of awake craniotomy: An interpretative phenomenological analysis 2016, Storbritannien Att förstå patienters upplevelse av att genomgå en vaken kraniotomi

Strategiskt urval.

6 patienter

IPA / dubbel hermeneutik.

Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor.

6-16 veckor postoperativt.

Ett huvudtema framkom: En balansgång mellan kontroll och ansvar.

Elva subteman framkom som beskriver olika aspekter av problematiken.

Hög, väl beskriven metod

Godkänd etikprövning

Hudson, B. F., Ogde, J. & Whiteley, M. S.

A thematic analysis of experiences of varicose veni and minimally invasive surgery under local anaesthesia

2015, Storbritannien

Att få insikt i upplevelsen av att leva med åderbråck och genomgå minimal invasiv kirurgi i lokalanestesi

Studien ingick i en större studie med totalt 398 deltagare. 20 deltagare randomiserades ut för att delta i denna kvalitativa del.

Kvantitativ design med tematisk analys.

Semi-strukturerade telefonintervjuer. 8 veckor postoperativt

Fyra teman framkom och tolv subteman.

Huvudtema 1: Negativa känslor associerade med symtom

Huvudtema 2: Känna sig omhändertagen

Huvudtema 3: Att känna sig oförberedd inför det kirurgiska ingreppet Huvudtema 4: Förbättring i välmåendet Hög, väl beskriven metod. Godkänd etikprövning Jadavji-Mithani, R., Venkatraghavan, L. & Bernstein, M.

Music is beneficial for

Att förstå betydelsen av musikens effekt på patienter som genomgår en kraniotomi

Strategiskt urval

29 patienter

Prospektiv kvalitativ metod. Tematisk analys.

Semi-strukturerade

Positivt att inte behöva höra dialogen på sal, hjälpte de att fokusera på annat än egna tankar eller

Medel, ej så väl beskriven analysmetod, dock detaljerat resultat.

awake craniotomy patients: A qualitative study

2015, Kanada

intervjuer med öppna frågor.

2 veckor postoperativt.

illamående. Sänkta stress och ororsnivåer.

Egen musik föredrogs.

Godkänd etikprövning

Karlsson, A-C., Ekebergh, M., Larsson Mauléon, A. & Almerud Österberg, S.

‘‘Is that my leg?’’ Patients experiences of being awake during regional anesthesia and surgery

2012, Sverige

Undersöka patienters upplevelse av att vara vaken under kirurgi med regional anestesi

Strategiskt urval.

9 patienter som genomgått knä- och höftoperationer.

Fenomenologisk kvalitativ deskriptiv design.

Intervju med öppna frågor.

3-30 dagar postoperativt.

Fyra teman framkom. 1. Balansen mellan närhet och avstånd inne på operationssalen

2. Balansen mellan att ha kontroll och att uteslutas 3. Min delvis okontrollerbara kropp hanterad av andra 4. Vårdarens signifikanta roll Hög, väl beskriven metoddel. Godkänd etikprövning Mauleon, A. L., Palo-Bengtsson, L. & Ekman, S-L.

Patients experiencing local anaesthesia and hip surgery

2007, Sverige

Undersöka patientens upplevelse av att genomgå kirurgi i lokalanestesi

Strategiskt urval

7 patienter som genomgått höftoperation

Fenomenologisk metod.

Intervjuades med öppna frågor. 5-10 dagar efter operationen Huvudtema: Att kompromissa med välmående och bekvämligt Subteman 1. Känna smärta 2. Ändlös väntan

3. Känna utanförskap och uppleva omgivningen som overklig

Hög, väl beskriven design.

4. Känna förtroende och misstro

Palese, A., Skarp, M., Fachin, M., Visioli, S. & Zannini, L.

The experience of patients undergoing awake craniotomy

2008, Italien

Att beskriva patienters upplevelse före, under och efter vaken kraniotomi

Strategiskt urval 21 patienter Fenomenologi / fenomenografisk studie.

Intervju med öppna frågor vid två tillfällen, dagen före och dagen efter kraniotomin.

Relevant för denna studie: Huvudtema 2: Intraoperativa orosmoment Subtema: Ha situationen under kontroll Hög, väl beskriven metoddel Godkänd etikprövning

Trängeberg, Ö. S-O. & Warrén Stomberg, M.

Listening to music during regional anesthesia: patients experiences and the effect on mood

2013, Sverige

Att bestämma effekten av en musikintervention på patientens sinnesstämning och självrapporterade tillfredsställelse Strategiskt urval

15 patienter som skulle genomgå handkirurgi i regional anestesi Multimodal forskningsdesign. Innehållsanalys från öppna intervjuer.

Intervju med öppna frågor och en kvantitativ

ångestskala användes och fylldes i innan och efter operationen.

Intervjun gjordes direkt efter avslutad operation

Ett huvudtema och tre subteman framkom. Huvudtema: En känsla av tillfredsställelse Subtema: 1. Positiv erfarenhet 2. Inre frid 3. Avskildhet från verkligheten Medel. Väl beskriven metod, doc många patienter som tackade nej att medverka. Del av större studie. Går att urskilja ångestskalan i resultatdelen.