Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Juha Kenttäkumpu HOP 18-20/SAMA
Handledare Antal ord: 18076
Johan Österberg Beteckning Kurskod
Självständigt arbete
mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
DET MILITÄRA BESLUTSFATTANDET
En studie i den svenska officerens beslutsfattande i dynamiska situationer
Sammanfattning:
Den här studien handlar om hur svenska officerare fattar sina beslut i dynamiska situationer, det vill säga situationer som bland annat präglas av stress, oklarheter och tidspress. Även frågor kring vad som bygger förmågan till att fatta dylika beslut och hur till exempel gruppen och ledarskapet påverkar beslutsfattandet studeras.
Det tycks finnas motsättningar gällande frågan om beslut fattas på ett rationellt och analytiskt sätt eller om det sker på ett intuitivt vis. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska officerare fattar beslut i dynamiska situationer och vad det kan innebära för deras utbildning och utveckling. Frågan studeras genom sammanlagt femton intervjuer med erfarna svenska officerare och officerskadetter och i studien har en tematisk analys med en induktiv ansats använts.
Studiens resultat tyder på att det militära beslutsfattandet i dynamiska situationer kan förklaras med två teman: a) individuella och b) strukturella faktorer. Individuella faktorer handlar bland annat om intuitivt beslutsfattande, ledarskap och gruppdynamik medan strukturella faktorer avser erfarenhet och utbildning. Resultaten bekräftar teorier om att det intuitiva beslutsfattandet förutsätter att officeren är erfaren och har en hög nivå av expertis. En expertis och erfarenhet som genom år av träning har skapat en minnesbank som medger igenkänning eller mönsterförståelse i många militära dynamiska situationer. Med resultaten i åtanke diskuteras slutligen huruvida den inslagna vägen för att forma morgondagens officerare och högre officerare är den mest produktiva.
Nyckelord:
Naturalistic Decision Making, Recognition-Primed Decision Model, beslutsfattande, Ledarskap, officersprofession
Innehåll
1. INLEDNING ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte ... 2
1.3 Forskningsfråga ... 3
1.4 Källor och avgränsningar ... 3
1.5 Begreppsanvändning ... 4
1.6 Disposition ... 5
2. FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6
2.1 Första och andra generationens forskning om beslutsfattande ... 6
2.2 Svensk forskning ... 8
2.3 Uppsatsens forskningsbidrag ... 8
3. TEORI ... 9
3.1 Det militära beslutet ... 9
3.2 Svenska teorier om beslutsfattande ... 11
3.3 Igenkänningsbaserat beslutsfattande, RPD ... 13
3.3.1 Naturalistiskt beslutsfattande, NDM... 13
3.3.2 Igenkänningsbaserat beslutsfattande, RPD ... 14
3.3.3 Sammanfattning av uppsatsens teoretiska utgångsläge ... 16
3.4 Heuristic Biases... 16
3.5 Group Think ... 18
3.6 Ledarskap ... 19
3.7 Sammanfattning och relevans ... 20
4. METOD ...21 4.1 Forskningsdesign ... 21 4.2 Operationalisering ... 21 4.3 Metodologiska utgångspunkter ... 22 4.4 Datainsamlingsmetod ... 22 4.4.1 Respondenter ... 23 4.4.2 Etiska överväganden ... 23 4.5 Analys av data... 24 4.5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 25
4.5.2 Bias och Reflexivitet ... 26
5.1.1 Intuitivt beslutsfattande ... 27
5.1.2 Group Think ... 28
5.1.3 Ledarskap ... 29
5.2 Strukturella faktorer ... 30
5.2.1 Officersprofessionens utveckling ... 30
5.2.2 Praktisk erfarenhet och befattningsträning ... 31
5.2.3 Akademiserad utbildning ... 32
5.3 Svar på forskningsfrågan ... 32
5.4 Sammanfattning av resultat ... 33
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER...34
6.1 Sammanfattning av diskussionen ... 34
6.2 Teoretisk diskussion ... 34
6.2.1 Individ- och gruppteoretiska aspekter ... 34
6.2.2 Strukturella aspekter ... 37
6.2.3 Metoddiskussion ... 39
6.3 Praktiska implikationer och framtida forskning ... 40
6.3.1 Förslag på fortsatt forskning ... 42
6.4 Självkritisk reflektion ... 43
7. REFERENSER ...45 8. BILAGA, INTERVJUGUIDE ... I
1. Inledning
”In 30 seconds, Gen Mattis made the decision to order an attack. Later, after the validity of the targets had been confirmed, an investigator asked Gen Mattis how much time he spent
making the decision. He replied, `about 30 years`.”1
Krigföring och krishantering präglas bland annat av osäkerhet och behov av att fatta beslut under tidspress. Beslut vars konsekvenser kan innebära liv och död, samhällsfara och att betydande värden hotas.2 Baserat på kunskap och erfarenhet är det upp till chefen att fatta dessa
beslut och tillförliten till bland annat intuition kan bli avgörande.3 Militära beslut och hur
Försvarsmakten bäst skapar förutsättning för officerarnas beslutsfattande torde därmed vara en viktig fråga. Gustav II Adolf ska, enligt historikern Gunnar Artéus, ha gjort klart för blivande infanteri- och kavalleriofficerare att de skulle visa sig dugliga som den tidens motsvarighet till specialistofficerare innan de kunde uppnå officersstatus. Karl XI införde ett system som kallades gradpassage, där man skulle passera samtliga tjänstegrader i syfte att lära sig hantverket innan man erhöll officers grad. Systemet ska inte ha betytt att den teoretiska utbildningen på 1600-talet betraktades som meningslös men för officerare på kompani sågs det som underordnat erfarenhet från slagfältet och av ledarskapet. Gunnar Artéus menar att den här synen fortfarande utgör en del av den svenska doktrinära hållningen4 men frågan är huruvida den hållningen återspeglas i hur vi formar den svenska officeren.
Beslutsfattandet är en förmåga som ofta tillskrivs officersprofessionen och i synnerhet förmågan till att fatta beslut under tidspress när osäkerheterna kan vara många och konsekvenserna stora.5 Att kunna fatta tillräckligt bra beslut och att kunna fatta dem tillräckligt snabbt kan fälla avgörandet i en strid, en operation eller i ett krig.6 Hur fattar vi då beslut i krig, hur bygger vi förmågan till beslutsfattande och hur skapar vi förutsättningar för våra officerare att genom sin beslutsamhet fatta de avgörande besluten?
I den här studien undersöks hur svenska officerare fattar beslut i pressade situationer. Situationer där till exempel oklarheterna är många, stressen påtaglig och framförallt tiden är knapp. Vidare undersöks vad som krävs för att kunna fatta tillräckligt bra beslut i dynamiska
1 Mccown, N., and Naval War College. Developing Intuitive Decision-Making In Modern Military Leadership. Joint Military
Operations Dept. Newport Ri. 2010. s1
2 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, Stockholm: Elanders Sverige AB, 2016. s9 3Försvarsmakten. Operativ doktrin 2014. Stockholm: Försvarsmakten 2014. s16
4Artéus Gunnar, A Brief History Of The Swedish Armed Forces, Försvarshögskolan, Stockholm 2003. s43 5Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. 2016. s71
situationer och vad som i övrigt påverkar denna förmåga. Slutligen diskuteras huruvida Försvarsmaktens blivande officerare och högre officerare, i och med dagens utbildnings- och befordranssystem, ges förutsättning att leva upp till några av de ledningsprinciper som poängteras i Försvarsmaktens ledningsfilosofi; ”välutbildade chefer med initiativkraft, beslutsamhet och god etik”.7
1.1 Problemformulering
I den här uppsatsen studeras begreppet beslutsfattande och i tidigare forskning råder det motsättningar avseende hur beslut fattas samt vad som utgör en god förmåga till att fatta tillräckligt bra och tillräckligt snabba beslut. Aktuell svensk litteratur8 drar slutsatser baserat på
civil amerikansk forskning från 1970-talet om att den militäre ledaren gör rationella överväganden i situationer som exempelvis präglas av hot och okänd miljö.9 Baserat på motsättningar från annan svensk10 och amerikansk forskning11 ligger den här studiens fokus på beslutsfattande i dynamiska situationer.
Med resultatet som grund diskuteras hur den svenska officeren, i och med dagens kombination av akademiska utbildning och snabba karriärvägar, utvecklas från kadett till överstelöjtnants grad. Härvid undersöks den personliga erfarenheten av beslutsfattande genom kvalitativa djupintervjuer med erfarna men också med blivande svenska officerare. Hur de har fattat sina beslut och vad de anser att det krävs för att uppnå det som beskrivs som förutsättningar i svensk doktrinär kontext eftersöks också.
Det huvudsakliga argumentet för att svara på studiens frågeställningar är att det föreligger en kunskapslucka avseende hur beslut fattas på stridsfältet och vad som krävs för att kunna fatta dessa beslut. Ämnet behöver belysas för att kunna täcka den luckan.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att studera hur beslutsfattande i dynamiska situationer kan förstås i en svensk militär kontext.
7 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, Stockholm: Elanders Sverige AB, 2016, s67 8Larsson, Gerry, Kjell Kallenberg. Direkt Ledarskap. Stockholm: Försvarsmakten, 2006. s253-254 9Ibid. Kap 12
10Enander, Ann, and Marcus Börjesson. Rustad För Risk: Riskpsykologi För Militärer Och Insatsorganisationer. Upplaga 1:3.
Studentlitteratur, Lund. 2017. Kap 7
11Klein, Gary A., Orasanu Judith, Calderwood Roberta & Zsambok Caroline, E. Decision making in action: Models and
1.3 Forskningsfråga
Hur kan militärt beslutsfattande under dynamiska situationer samt förmågan att fatta dessa beslut förstås?
1.4 Källor och avgränsningar
Empirin i denna studie genereras genom kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med både erfarna som blivande svenska officerare. I syfte att identifiera forskningsluckor har tidigare forskning använts. Doktriner, propositioner och regeringsbeslut bidrar också då dessa styr Försvarsmaktens inriktning.
Studiens fokus innebär att forskning om beslutsmodeller som till exempel The Military Decision Making Process (MDMP)12 och SAFE-T13 inte beskrivs mer än som rationella modeller generellt. Då studien i huvudsak baseras på dynamiska situationer och intuitiva beslut innebär det att studiens forskningsöversikt inte kan betraktas som komplett avseende hela ämnet beslutsfattande. En komplett forskningsöversikt om beslutsfattande är dock inte heller syftet, utan en avgränsning. Ambitionen är att finna ett vetenskapligt problem och en kunskapslucka som den här studien ska försöka fylla.
Stressreaktioner och lägesuppfattning14 är exempel på sådana faktorer som inte heller behandlas
i den här studien då det inte bedöms ha direkt bäring mot forskningsfrågorna.
Vilka personlighetsdrag som eventuellt påverkar beslutsfattandet och hur den påverkan i så fall sker har avgränsats eftersom detta tillhör ett annat ämne, nämligen psykologi.
Studiens behandlar den stridstekniska nivån, emedan det normalt sett är i denna kontext som beslut i dynamiska situationer fattas. I fokus ligger beslutsfattandet som är en del av militär ledning och därmed också militär effekt. Med detta resonemang placeras därför studien i ett krigsvetenskapligt sammanhang.
12 Vowell, Joel, B. and Army Command General Staff College. Between Discipline and Intuition: The Military Decision Making
Process in the Army's Future Force. Fort Leavenworth KS School Of Advanced Military Studies. 2004
13 Shortland, Neil, Laurence Alison, and Chloe Barrett-Pink. Military (in) decision-making Process: A Psychological
Framework to Examine Decision Inertia in Military Operations. Theoretical Issues in Ergonomics Science 19.6 2018,
s752-772.
14Bäccman Charlotte, Wallenius Claes och Larsson Gerry. Examining the Impact of Personality and Situational Factors on
1.5 Begreppsanvändning Tabell 1, begreppsförklaring
Beslut Ett beslut utgörs av ett val av vad man ska eller inte ska göra. Ett beslut syftar till att uppnå ett mål och baseras normalt sett på en tro (eller en känsla) på vilken eller vilka aktioner som kommer leda mot dessa mål.15
Heuristik Ett begrepp nära sammanhörande med intuitiva beslut. En enkel definition kan vara att heuristik innebär förmågan till snabba bedömanden av en situation genom användning av sitt minne av liknande händelser.16
Heuristics and Biases Inte att sammanblanda med själva definitionen av Heuristik, utan är en skola eller gren av beslutsforskning som till motsats mot NDM är skeptiska till det intuitiva beslutsfattandets tillförlitlighet. För närmare beskrivning, se punkten 3.1.
Rationella beslut Beslut som bland annat fattas genom analys och genom att flera handlingsalternativ vägs emot varandra. För närmare beskrivning, se punkten 3.1.
Intuitiva beslut Beslut som fattas genom att igenkännande av situation, så kallad magkänsla eller mönsterförståelse, medger att den erfarna beslutsfattaren snabbt kan fatta beslut. Något som sker utan vidare analys eller genererande av flera handlingsalternativ. Det här beslutsfattandet följer den naturalistiska modellen (NDM) och Recognition Primed Decision making (RPD). För närmare beskrivning, se punkten 3.1.
Praktisk erfarenhet Praktisk tjänstgöring
Begrepp som ger uttryck för mängden med träning i beslutsfattande befattningar eller hur mycket man har upplevt beslutsfattande. Dynamiska situationer Dynamiska situationer beskrivs i den här studien (och i
intervjusituationen) som en situation där pressen är högre, stressen kanske påtaglig, osäkerheterna många och konsekvenserna kanske allvarliga. Framförallt situationer där tidspress råder och du inte hinner fråga om råd. Definitionen för den här studien är inspirerad av Kleins beskrivning av den naturalistiska beslutssituationen som bland annat innehåller nedanstående punkter:17
- Svårstrukturerade problem - Oklara förhållanden
- Växlande, eller illa definierade målsättningar
- Svårigheter att dra slutsatser av åtgärder och konsekvenser - Tidspress
- Höga insatser
- Flera inblandade aktörer - Organisatorisk påverkan
15Baron, Jonathan. Thinking and Deciding. 4.th ed. Cambridge: Cambridge UP, 2008. s6
16Schwikert, Shane R., and Curran Tim. Familiarity and Recollection in Heuristic Decision Making. Journal of Experimental
Psychology. 2014
1.6 Disposition
Figur 1: Disposition av studien
I figur 1 visas översiktligt studiens disposition. Efter inledningen med bland annat problemformulering, syfte och forskningsfrågor ges en forskningsöversikt. Här beskrivs den mest adekvata forskningen för studiens syfte, samt uppsatsens vetenskapliga bidrag. I kapitlet Teori åskådliggörs den empiriska uppbyggnaden med uppsatsens viktigaste teorier medan det i metodkapitlet redovisas för operationalisering, metod, forskningsdesign, vetenskapsfilosofisk grund och metodologisk ansats. Därefter redogörs för de resultat som datainsamlingen tillsammans med analysen av data har gett, där också en ansats till att besvara forskningsfrågan görs. Slutligen följer en diskussion av resultaten och metodvalet innan de praktiska implikationerna samt förslag på framtida forskning beskrivs och uppsatsen avslutas med en självkritisk reflektion.
2. Forskningsöversikt
Innan tidigare forskning redogörs för definieras begreppet beslutsfattande, vilket i nästa kapitel sätts in i en militär kontext. Beslutsfattande är inte ett mål i sig, utan handlar mer om ett verktyg för att uppnå målsättningar eller att lösa uppgifter. I beslutsfattandet ingår att definiera en utmaning eller ett problem, få förståelse för en eller flera rimliga lösningar, agera för att uppnå målsättningar och utvärdera vidtagna åtgärder. I vardagliga sammanhang kan beslutsfattandet sägas bestå av två saker, nämligen uppgiftens eller målets särdrag och beslutsfattarens kunskap och erfarenhet kopplat till uppgiften.18 När det kommer till militärt beslutsfattande tillkommer krigets natur och att i en hotfull miljö kunna fatta godtagbara beslut snabbare än motståndaren blir dessutom viktigt för överlevnad.19
Fortsättningsvis i det här kapitlet ges en överblick av forskningen för den här studien och kapitlet avslutas med en redogörelse för uppsatsens forskningsbidrag. Bakgrunden utgörs av studier på civilt beslutsfattande med start från mitten av 1900-talet, vilket beskrivs under rubriken Första och andra generationens forskning om beslutsfattande. De här generationernas forskning bygger en grund till senare studier och blir betydande eftersom delar av den leder till slutsatser som dras i aktuell litteratur.20 Senare forskning om beslutsfattande startade under
1990-talet och är föremål för en mängd tvärvetenskapliga studier. 2.1 Första och andra generationens forskning om beslutsfattande
I Andra världskrigets svallvågor blev effektivitet viktigare i återskapandet av förmåga inom affärsvärlden och med detta i åtanke skrev nobelpristagaren Herbert Simon 1947 om satisficing. Begreppet innebar enligt Simon att beslut som fattas i den nya effektivitetens tecken är tillräckligt bra, men inte de bästa. Simon ansåg att skillnaden mellan satisficing och de vanligare rationella beslutsmodellerna är att handlingsalternativ utvärderas sekventiellt och att det första alternativet är det mest troliga att bli utvalt.21
1970-talets forskning med bland andra Irving Janis och Leo Mann förde ämnet vidare och som kontrast till satisficing betraktades beslutsfattandet som resultatet av ett antal konsiderationer.22 1989 samlades forskare, där bland andra psykologen Gary Klein deltog, och genomförde fältstudier på beslutsfattare i deras naturliga omgivning, vilket kom att kallas för det
18Klein, Orasanu, Calderwood, Zsambok. Decision making in action: Models and methods. Ablex, Norwood, NJ. 1993. s6-7 19Storr, Jim. The Human Face of War. London; New York: Continuum. Birmingham War Studies. 2009. Kap 3
20Larsson och Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. Kap 12-13.
21Brown, Reva. Consideration of the Origin of Herbert Simon's Theory of "satisficing" (1933-1947). Oxford Brookes
University Business School, Oxford, UK. 2004. s1240-1247
22 Janis Irving L. and Mann Leon. Decision Making: A Psychological Analysis of Conflict, Choice, and Commitment. Pp. vii, 88.
naturalistiska beslutsfattandet (NDM). Den här forskningen utgör inledningen för den andra generationens forskning, där bland annat brandmän och officerare studerades. Studien resulterade i en deskriptiv modell som kom att kallas Recognition-Primed-Decision Model (RPD).23
En utgångspunkt i NDM är att den erfarna experten fattar beslut på ett sätt som till del talar emot tidigare uppfattningar, där beslutsfattandet beskrivs som ett rationellt analyserande tillvägagångssätt.24 I artikeln Naturalistic Decision Making25 görs kopplingar till erfarenhet vilket ytterligare följs upp i artikeln Conditions for Intuitive Expertise där även den kontrasterande forskningen kring Heuristic Bias beskrivs (se kapitel 3).26
Även Daniel Kahneman27 har beskrivit kopplingen mellan erfarenhet och beslutsfattande, där han diskuterar system ett och system två.28 I detta utgår Kahneman från Keith Stanovich och Richard West beskrivna teori om intellektet som bestående av två system29 och här finner vi en del av grunden till den här studiens problemformulering.
I kontrast till ovan beskrivna naturalistiska beslutsfattande står begreppet Heuristic Bias, som myntades av Amos Tversky och Daniel Kahenman.30 Mer nutida forskning i ämnet utgörs av bland annat Jonathan Barons31 och John Hammond med fleras32 utveckling av teorier som direkt eller indirekt ifrågasätter effektiviteten i den typ av beslutsfattande som RPD utgör exempel på. Anhängarna till Heuristic Bias motsäger sig inte att många beslut fattas genom RPD men tenderar att förespråka en mer algoritmisk eller formaliserad hållning där NDM- anhängarna mer förlitar sig på det intuitiva.33 De menar också att intuitiva metoder ensamt inte
är en tillräckligt stabil grund att luta sig emot i militärt beslutsfattande, eftersom de hävdar en övertro på expertisen och erfarenheten. Övertron, eller överkonfidensen tros kunna påverka kreativitet och kvalitet i fattade beslut. Här betonas att RPD bör kombineras med beslutsmodeller, vilket också Marr med fleras teorier belyser.34
23 Klein, Orasanu, Calderwood, Zsambok. Decision making in action: Models and methods. Ablex, Norwood, NJ. 1993.
24 Ibid. s21-35.
25Klein, Gary. Naturalistic Decision Making. Human Factors: The Journal of Human Factors and Ergonomic Society 50.3
2008.
26Kahneman, Daniel och Gary Klein. Conditions for Intuitive Expertise. American Psychologist 64.6.: 515-526. 2009. 27Kahneman, D. Tänka, snabbt och långsamt. Månpocket, bokförlaget Volante. 2011.
28Ibid. s26-27
29Stanovich, Keith E., and Richard F. West. Individual Differences in Reasoning: Implications for the Rationality Debate?
Behavioral and Brain Sciences 23.5. 2000
30Tversky, A., Kahneman, D. Judgment under Uncertainty: Heuristics and Biases. Oregon Research Inst. Eugene 1973 31Baron. Thinking and Deciding. 2008.
32Hammond, J. S, Keeney, R. L. and Raiffa H. The Hidden Traps in Decision Making. Harvard Business Review. 1998 33Kahneman och Klein. Conditions for Intuitive Expertise. 2009. s518.
34Marr, J., and Army Command General Staff College. The Military Decision Making Process: Making Better Decisions Versus
I ovanstående forskning är studier om beslutsfattande i en militär kontext knapphändig och saknas i en svensk stridsteknisk kontext. Både första och andra generationens forskare har haft sitt huvudsakliga fokus på beslutsfattande i generella termer. Denna identifierade kunskapslucka kan delvis täckas med svensk forskning om militärt beslutsfattande. Detta följer nedan.
2.2 Svensk forskning
Försvarshögskolans forskare diskuterar militärt beslutsfattande35 och drar slutsatser som till stor
del, även i dynamiska situationer talar för det rationella beslutsfattandet, vilket motsäger den forskning som utgörs av ovan beskrivna NDM och RPD.
Claes Wallenius menar exempelvis att det är rationella beslut som behövs i krig trots dess inneboende irrationalitet.36 Han uttrycker dock även en annan bild genom att påtala att det i den militära dynamiska situationen saknas premisser för rationella beslut och att den mest tänkbara metoden för beslutsfattande i den kontexten är igenkänning.37 Den svenska forskningen avhandlas i kommande kapitel.
2.3 Uppsatsens forskningsbidrag
En del av krigsvetenskapen utgörs av diskussion kring militär ledning och hur militära förmågor skapas. Ledning påverkar i allra högsta grad den militära effekten och beslutsfattande är en betydande del av ledning. Den krigsvetenskapliga utgångspunkten för denna studie, tillsammans med uppsatsens relevans, återfinns här. Genom att efterfråga utvalda personers syn på militärt beslutsfattande i dynamiska situationer nås nya bidrag till befintlig äldre forskning.
35Larsson och. Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. Kap 12-14.
36Wallenius, Claes. Människans Illusoriska Rationalitet: Om Kampen Mellan Känsla Och Förnuft I Samhälle Och Politik.
Norlén & Slottner, Kristinehamn. 2014.
3. Teori
I det här kapitlet redogörs inledningsvis och översiktligt för de teorier som utgör grunden för den här studien. Därefter beskrivs den beslutsforskning som tog vid, och också har blivit den här studiens teoretiska underlag, något utförligare. Slutligen presenteras kontrasterande teorier och forskning kring andra påverkansfaktorer än de som ryms inom de huvudsakliga teorierna. 3.1 Det militära beslutet
“The quality of medical care is determined by two main factors: the quality of the decisions that determines what actions are taken and the quality with which those actions are executed
– what to do and how to do it.”38
I ovanstående citat skulle medcial care kunna bytas ut mot military operations. Vad man ska göra och hur det ska utföras utgör en betydande del av militär ledning eller kanske all ledning, och svaret på vad styr om ett bra beslut har fattats. Uttrycket bra beslut är svårt att fullständigt definiera och någon sådan ansats görs inte heller här eftersom det bör vara så pass beroende av den aktuella kontexten som avhandlas. Storr skriver med sitt militära perspektiv att ledning i krig i huvudsak handlar om två saker. Att besluta och agera snabbare än fienden samt hur vi organiserar resurser för att understödja beslutsfattaren i att omvandla hans eller hennes beslut till verkställande.39 Vikten av att beslut fattas snabbt även då beslutsunderlaget är knappt betonas.40 ”Imagine a boxing-match in which one boxer attempts to move and punch more slowly than his opponent! If you go slowly, you simply give your opponent time to react.”41 Shortland med flera42 diskuterar hur erfarenhet och expertis spelar roll och menar att om man
”övertänker” en dynamisk situation leder det ofta till ett efterläge för beslutsfattaren. De definierar bra beslut som: “In our view, part of what makes a decision “good” is that it often means committing to a least-worst or most tolerable outcome given the circumstance. […] bad decisions are sometimes about failure to act quickly enough or at all.”43
38Larsson, Gerry, Weibull Henrik, and Larsson, Bodil W. Analysis of the Decision‐making Process Leading to Appendectomy:
A Grounded Theory Study. Scandinavian Journal of Psychology 45.5. 2004. s449
39 Storr. The Human Face of War. 2009. s129 40Ibid. s148-149.
41Ibid. s38
42Shortland, Neil D., Laurence J. Alison, and Joseph M. Moran. Conflict: How Soldiers Make Impossible Decisions. Oxford
University Press. New York, Unite States of America. 2019. s14
I Försvarshögskolans Handbok i Manöverkrigföring beskrivs John Boyds OODA-loop som tycks vara en av de vanligare teorierna kring just snabba
beslut. Kortfattat handlar modellen om att den befälhavare som tar sig innanför den andres OODA-loop också kommer stå som segrare av ett slag, eller ett krig.44
Även om Storr betraktar OODA-loopens generaliserbarhet utanför luftarenan som skör är vikten av snabba beslut ändå något som han verkar vara överens om med Boyd. Ledning i strid förefaller kortfattat handla om att besluta och agera
snabbare än sin motståndare i komplexa och dynamiska situationer.45
Wallenius menar att en reaktion som betraktas som korrekt i en situation inte behöver vara det i en annan och att kunna behålla förmågan att fatta vidare beslut som baseras på bland annat medvetenhet blir viktigt.46
Figur 2: Operationskonst47
I Försvarsmaktens operativa doktrin beskrivs operationskonst sammanfattat i figur 2 och förutom genom det redan konstaterade kravet på snabbhet beskrivs beslutsfattandet med att ju mer besluten går mot uppsatta mål, ju kreativare besluten är, ju bättre vald metod rimmar med uppgiften, desto mer relevant är också beslutet.
Ett beslut i en dynamisk situation sammanfattas enligt den här studien som ett bra beslut om beslutet anses ha fattats tillräckligt snabbt för att inte missa möjligheter eller hamna i efterhand,
44Lind, William S., Arne Baudin, Nils Marius Rekkedal. Handbok I Manöverkrigföring. Förkortade och Kommenterade Uppl.
ed. Stockholm: Försvarshögskolan, 2006. s 17.
45Storr. The human face of war. 2009, s129
46Wallenius. Människans Illusoriska Rationalitet: Om Kampen Mellan Känsla Och Förnuft I Samhälle Och Politik. 2014. s27 47Försvarsmakten. Operativ doktrin 2014. 2014
samt om beslutet ledde mot målet och uppgiftens lösande. Notera att bra resultat inte räcker för att beslut ska betraktas som framgångsrika, eftersom det förstås också kan ha att göra med tur eller andra faktorer.48 Beslutskvalitet kan bedömas olika beroende på vem som gör en tolkning
av kvaliteten i fattade beslut och en viktig aspekt i detta är utvärdering av fattade beslut. 49 Här har en forskningslucka identifierats som denna studie försöker besvara genom att tillfråga militära beslutsfattare hur de bedömer och upplever beslut.
3.2 Svenska teorier om beslutsfattande
I svensk forskning kring militärt beslutsfattande utgör litteraturen från Försvarshögskolans ledarskapsinstitution av naturliga skäl en betydande del av den grund som svenska officerare och blivande dito utbildas på. Ett exempel på sådan forskning utgörs av diskussionen kring hur beslut fattas i stress och tidspress.50 Här tas utgångspunkten i amerikansk forskning från 1970-talet51 som utgår från civila beslutsfattare. Även om den diskussionen inte tycks avhandla de dynamiska situationerna som betonas i den här studien52 är det relevanta slutsatser som bör diskuteras. Teorin sägs alltså bestå av flera steg, där det inledningsvis sker en värdering av situationen och därefter ett övervägande av målsättningar. Slutligen sker den översikt och värdering av handlingsalternativ som ovan nämnts innan beslutsfattaren vidtar försiktighetsåtgärder i syfte att minimera risken för att beslutet mottas negativt under det sjätte och sista steget, som är tillkännagivandet.53
Det hela sammanfattas med konstaterandet att ju okändare miljön är med den ökade hotbild det kan medföra, desto större betydelse får den rationella beslutsstrategin. En slutsats som också innebär att strategier baserat på igenkännande och får duga, eller det som den här studien benämner intuitiva beslut (jämför med satisficing), får mindre betydelse.54
Här dras dock även slutsatser att beslutstrategin igenkänning fungerar bäst på konkret verksamhetsnivå där det är välbekanta situationer, medan det på den högre och mer abstrakta nivån med relativt okända händelser passar bättre med en rationell beslutsstrategi.55 I ovan citerade artikel om medicinskt beslutsfattande föreslås det att utbildningen inom läkarkåren i större omfattning bör hantera att erfarna kirurger med hög expertis snarare använder sig av ett
48Baron. Thinking and Deciding. 2001. s64
49Försvarsmakten. Operativ doktrin 2014. Stockholm: Försvarsmakten 2014 50 Larsson och Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. Kap 13
51Janis och Leon. Decision Making: A Psychological Analysis of Conflict, Choice, and Commitment. 1977 52 Larsson och Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. Kap 13
53Janis och Leon. Decision Making: A Psychological Analysis of Conflict, Choice, and Commitment. 1977 s88. 54Larsson och Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. Kap 13.
igenkänningsmönster än de rationella beslutsmodeller som de oerfarna använder sig av. 56 Just
den studien, som handlar om blindtarmsoperationer, behandlar en civil kontext med hög grad av stress men som kanske inte berör beslutssituationer med tidspress på samma sätt som de i den här studien beskrivna dynamiska situationerna. Här betonas också snarare erfarenhet och expertis som avgörande om vilken form av beslut som fattas, än den kontext som den här studien betonar.
Militära beslutsfattare sägs i över 100 år ha följt en beslutsmodell som heter Bedömande och beslut i stort. Den innebär kortfattat att militära beslutsfattare inledningsvis tar in mycket information som exempelvis händelseutveckling, motståndarens agerande, vad de egna styrkorna företar sig, miljöfaktorer, fiendens och de egna handlingsalternativen. All denna information bearbetas sedan av chefen i sitt övervägande mellan de olika handlingsalternativens för- och nackdelar innan ett alternativ väljs ut. Slutligen analyseras det valda alternativets svagheter innan en plan utformas.57 Modellen beskrivs dock ha begränsningar i och med att den inte i tillräcklig omfattning har synats med vetenskapliga ögon och att det finns studier som pekar på att militära chefer i många fall inte använder sig av detta systematiska beslutsfattande.58
En annan aspekt på beslutsfattandet behandlar hur chefer har misslyckats med att fatta de för uppgiften rätta besluten på grund av stridsrelaterade stressreaktioner.59 Krig har irrationella drag
men det är rationella beslut som behövs i dessa sammanhang. Militära chefer behöver ha en god förmåga till informationsbearbetning för att kunna fatta rationella beslut och chefen måste kunna väga in olika perspektiv i sitt beslutsfattande.60 Samtidigt kan träning och utbildning öka
förutsättningarna för chefens beslutsfattande i och med att då stressreaktioner bättre kan hanteras.61 Det eventuella ställningstagandet kan upplevas som något otydligt då det å ena sidan
talas om det rationella beslutets vikt i motsvarande dynamiska situationer men å andra sidan om hur träning och utbildning kan minska behovet av kreativitet i situationen. I boken Rustad för Risk blir det dock tydligare, där det hävdas att det i den militära dynamiska situationen saknas premisser för rationella beslut och att den mest tänkbara metoden för beslutsfattande i
56Larsson, Weibull, och Larsson. Analysis of the Decision‐making Process Leading to Appendectomy: A Grounded Theory
Study. 2004. s449-454.
57 Larsson och Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. s252-253 58Ibid. s254
59Wallenius. Människans Illusoriska Rationalitet: Om Kampen Mellan Känsla Och Förnuft I Samhälle Och Politik. 2014. Kap 3 60Ibid. s38
den kontexten är igenkänning.62 ”Tiden det tar att göra dessa [rationella] analyser torde i
många fall överstiga nyttan med dem.”.63
3.3 Igenkänningsbaserat beslutsfattande, RPD 3.3.1 Naturalistiskt beslutsfattande, NDM
Med utgångspunkt i Stanovich och West forskning64 menar Kahneman att intellektet är uppbyggt av två system, där system ett karakteriseras som ett automatiskt och snabbt tankesystem med låg möda och avsaknad av avsiktlig påverkan. Där bildas ändå komplexa intellektuella mönster medan det långsammare system två, som utmärker sig av strävsammare mental flit, medvetna val och koncentration istället stegvis strukturerar tankarna. I system två används uppmärksamhet på ett specifikt mål eller en särskild uppgift för att nå resultat, vilket är en nivå av uppmärksamhet som enligt Kahneman kan få oss att missa andra väsentligheter.65
Klein med flera menar att beslutsfattare med hög expertis är mer framgångsrika i komplexa situationer med höga insatser, där liv kan stå på spel, där målsättningarna är illa definierade och där osäkerheterna är höga.66 Eftersom han menar att denna typ av överväganden fattas i en naturlig miljö där sällan förutsättningarna finns för den typ av analytiskt beslutande som de flesta tidigare studier har berört, kallas detta för ett naturalistiskt beslutsfattande eller Naturalistic Decision Making (NDM).67 I NDM är utgångspunkten att ju mer erfaren beslutsfattaren är desto fler mönster har han eller hon i minnet, vilket medför att beslutsfattaren snabbt känner igen sig i en situation och därmed mer eller mindre automatiskt också kan välja de bästa tillvägagångssätten. En jämförelse med schackspelare som ingått i forskningen kring NDM säger oss att mycket erfarna spelare bedöms ha 50- till 100 000 omedelbart identifierbara mönster, vilket möjliggör handlingsalternativ utan beräkningar och bedömanden av eventualiteter.68
Forskningen kring NDM utfördes inledningsvis med hjälp av studier på brandbefäl i beslutsfattande positioner på fältet.69 Dessa hävdade, tvärtemot det som till exempel Janis och Mann förespråkat,70 att de inte övervägde alternativ, bedömde sannolikheter, jämförde för- och
nackdelar eller ställde handlingsalternativ emot varandra. Deras beslut var reaktioner och
62Enander och Börjesson. Rustad För Risk: Riskpsykologi För Militärer Och Insatsorganisationer. 2017. Kap 7 63Ibid. s167
64Stanovich och West. Individual Differences in Reasoning: Implications for the Rationality Debate?. 2000 65Kahneman. Tänka, snabbt och långsamt. 2011. s27-29
66Klein, Orasanu, Calderwood och Zsambok. Decision making in action: Models and methods. 1993. 67Klein, Gary. Naturalistic Decision Making. Human Factors.2008. s456
68Kahneman och Klein. Conditions for Intuitive Expertise. 2009. s515.
69Klein, Orasanu, Calderwood, Zsambok. Decision making in action: Models and methods. 1993. 70Janis och Mann. Decision Making: A Psychological Analysis of Conflict, Choice, and Commitment. 1977
agerande baserat på tidigare erfarenhet71 och genom sin erfarenhet samt sitt
mönster-igenkännande kunde de förutse hur elden mest troligtvis skulle röra sig och utvecklas.72 Den
igenkänningsbaserade beslutsmodellen som kom att kallas Recognition-Primed Decision Model (RPD) fann sin styrka i brandbefälets kunskaps- och erfarenhetsbank.73 Efterhand utökades studierna även genom att studera fler yrkeskategorier, bland annat armé- och sjöofficerare.
3.3.2 Igenkänningsbaserat beslutsfattande, RPD
RPD är en deskriptiv modell genom att den beskriver hur människor vid behov av snabba beslut intuitivt korrelerar en situation med inlärda mönster eller erfarenheter och hur därmed intellektet föreslår typiska reaktioner eller handlingsalternativ. Den initiala delen av RPD-processen, som är mer av karaktären att matcha bekanta mönster, kompletteras sedan om tid finns med en mental simulering av ett handlingsalternativ. Alternativet modifieras slutligen om simuleringen inte förutser önskad effekt. RPD beskriver alltså en blandning av intuition och analys, där det visat sig att det första handlingsalternativet hos erfarna beslutsfattare också oftast är det bästa, även om det kan behöva modifieras något vid den mentala simuleringen.74
Figur 3: RPD75
RPD har olika nivåer som modell där varje nivå utgörs av olika grader av tidspress, vilket framgår av figur 3. I situationen med mest tidspress känns situationen igen och den uppenbara
71Klein, Orasanu, Calderwood, Zsambok. Decision making in action: Models and methods. 1993. s139-140 72Kahneman, Daniel, and Gary Klein. Conditions for Intuitive Expertise. s515.
73Ibid. s516.
74Klein. Naturalistic Decision Making. Human Factors. 2008. s457-458
reaktionen implementeras medan det i nästa nivå hinns med att ta fram en plan som snabbt prövas innan implementering. I situationen med minst tidspress sker någon form av
utvärdering och simulering av planen innan implementering.76
Den första nivån, när pressen är hög och tiden knapp, går ut på att den erfarna och talangfulla chefen genom mönsterförståelse eller kategorisering agerar på det första möjliga handlingsalternativet varpå utfallet blir framgångsrikt. Den andra nivån behandlar otydligare situationer där den framgångsrika och erfarna beslutsfattaren genererar ett beslut genom att med hjälp av mentala modeller simulera dess utgång. I den tredje simulerar beslutsfattaren genom sin expertis sitt handlingsalternativ, vilket därigenom också utvärderas utan att fler alternativa tillvägagångssätt genereras.77
En kompletterande, eller alternativ förklaring till hur experten kan fatta dessa snabba intuitiva beslut föreslås av David Hardman som menar att hög erfarenhet medger att mindre fokus behöver tilldelas enklare och rutinmässiga uppgifter. Därmed kan högre uppmärksamhet riktas åt beslutet, vilket han exemplifierar med bilkörning. En expert kan lägga mindre fokus på enklare saker som att till exempel växla eller använda blinkers och därmed ägna större vikt åt att söka efter fara.78
Klassisk forskning har företrädesvis behandlat den typen av beslutsfattande där chefen har ett antal konkreta alternativ att välja mellan och kan väga dem emot varandra med bedömda konsekvenser i åtanke.79 Det vill därmed också säga den typen av beslutsfattande som vanligtvis förekommer då förutsättningarna är bättre avseende till exempel tillgänglig tid. Sådana situationer karakteriserar inte den typ av beslutssituationer som Klein med flera fokuserar på. Deras studier lyfter alltså istället fram ett beslutsfattande som i huvudsak baseras på en sammansättning av beslutsfattarens kunskap och erfarenhet i kombination med uppgiftens särdrag.80 De menar därmed också att en novis oftare faller hän åt en analytisk approach och systematisk jämförelse mellan multipla alternativ.81 De betonade bland annat att den utmärkande faktorn som skiljer erfarna beslutsfattare från mindre erfarna är förmågan att bedöma den rådande situationen. De erfarnas bedömning sker snabbare och resulterar dessutom
76Klein, Orasanu, Calderwood, Zsambok. Decision making in action: Models and methods. 1993. s140-141, figur 6.1 77Lipshitz, Raanan, Gary Klein, Judith Orasanu, and Eduardo Salas. Taking Stock of Naturalistic Decision Making. Journal of
Behavioral Decision Making 14.5. 2001 s336
78Hardman, D. Judgment and Decision Making: Psychological Perspectives. Chichester: BPS Blackwell. BPS Textbooks in
Psychology. 2009. s124-125
79Klein, Orasanu, Calderwood, Zsambok. Decision making in action: Models and methods. 1993. s5 80Ibid. s7
i ett eller flera handlingsalternativ. Den erfarna beslutsfattaren agerar på handlingsalternativ som nödvändigtvis inte är de bästa, men tillräckligt bra.82
3.3.3 Sammanfattning av uppsatsens teoretiska utgångsläge
I det här kapitlet har sammanfattningsvis ett antal teorier presenterats och de modeller som ingår i dem. NDM som beskriver beslutsfattande i en naturlig miljö, vilket i sin tur vill säga att tiden är knapp, utgången oviss och stressen påtagligare än vid beslut utan tidspress. Ur denna teori finner vi en vidareutveckling i form av modellen RPD som beskriver hur en blandning av intuition och analys leder till att det första handlingsalternativet ofta är det bästa. Handlingsalternativet kan, om tid finns, behöva modifieras lite vid den mentala simuleringen och modellen kräver erfarna beslutsfattare.83 En förgrening av NDM och RPD är Stanovich, West och Kahnemans slutsatser kring det som kallas system ett och system två. System ett utgörs i princip i det här fallet av det som ovan kallas både intuitivt och naturalistiskt beslutsfattande, medan system två omfattar motsatsen. Även Kahneman beskriver RPD som en förlängning av systemtänket och i slutändan handlar detta i princip om två olika synsätt på beslutsfattande. Fortsättningsvis benämns i den här studien det analytiska beslutsfattandet där handlingsalternativ ställs emot varandra och som passar i system två för rationellt beslutsfattande. Det erfarenhets- och igenkänningsbaserade beslutsfattandet som också beskrivs som system ett benämns intuitivt beslutsfattande.
3.4 Heuristic Biases
I kontrast, avseende hur framgångsrikt RPD och NDM är står Tverksy och Kahnemans Heuristics och Biases approach. Begreppet beskrivs tredelat där första delen kallas för Representativeness, vilket i korthet innebär att man bedömer sannolikheter utifrån händelsers samband med typiska processer. Den andra delen, Availability, innebär att man bedömer sannolikhet utifrån typiska händelseutvecklingar. Adjustment and anchoring är den tredje delen som innebär att man drar slutsatser utifrån tidigare förekomst av händelser.84
Heuristic Bias (HB) innebär också att fokus på till exempel ett mål eller en uppgift kan leda till att andra relevanta målsättningar missas och att nyliga händelser kan påverka omdömet negativt. Som exempel beskrivs att risken för flygplanshaverier ofta bedöms som högre efter att man har hört talas om en flygolycka och att beslut ofta fattas för att förstärka tron om korrektheten i tidigare beslut eller handlingar.85
82Klein, Orasanu, Calderwood, Zsambok. Decision making in action: Models and methods. 1993. s18-19 83Klein. Naturalistic Decision Making. Human Factors. 2008. s457-458
84Tversky, A., Kahneman, D. Judgment under Uncertainty: Heuristics and Biases. Oregon Research Inst. Eugene 1973. s3-26 85Baron. Thinking and Deciding. 2008. s54-58
Anhängare av HB är skeptiska till intuitionens tillförlitlighet, även när det gäller experter. De anser att en mer algoritmisk eller kanske en mer analytisk metod är säkrare för att nå korrekta slutsatser, beslut eller bedömningar av en situation. Forskare inom HB tenderar att genomföra sina studier i väl kontrollerade laboratoriemiljöer. NDM-forskarna anser att dessa situationer är så pass komplexa att de svårligen kan återskapas i laboratoriemiljö och därför bör ske på fältet, där verkliga fall studeras. Även frågan om hur själva begreppet expert definieras utgör en debatt mellan lägren. HB-forskarna anser att det är svårt att finna tillräckligt bra operationaliseringar av begreppet om det inte handlar om tydliga fall där man som i exemplet med schackspelarna kan mäta antalet vinster och förluster. NDM-forskarna anser däremot att expertisnivån kan baseras på en historik av framgångsrika insatser snarare än kvantitativa mätningar av prestationer. Den vanligaste metoden för att mäta detta är genom att inhämta kollegors, som befinner sig på ungefär jämlik nivå, omdömen.86
Det intuitiva beslutsfattandet sägs också ha flera inneboende beslutsfällor. Genom sin erfarenhet och expertis riskerar man, enligt dessa teorier, att utveckla en överkonfident inställning till de beslut man fattar vilket negativt påverkar kvaliteten på besluten. Genom detta överdrivna självförtroende begränsar man alltså sina möjligheter onödigt mycket.87 RPD handlar som tidigare konstaterat i mångt och mycket om att agera på det första handlingsalternativ som dyker upp hos beslutsfattaren i en dynamiska situation. Enligt dessa kontrasterande synsätt befaras således kvaliteten påverkas och kreativiteten hämmas i och med att de mer kreativa alternativen aldrig hanteras.88
86Kahneman, och Klein. Conditions for Intuitive Expertise. 2009 s519. 87Hammond, Keeney och Raiffa. The Hidden Traps in Decision Making. 1998
88Hammond S. J., Keeney R. L., Raiffa H. Smart Choices: A Practical Guide to Making Better Decisions. Boston, MA: Harvard
3.5 Group Think
Wallenius och Lajksjö belyser också fenomenet Group Think som en påverkansfaktor på det militära beslutsfattandet.89 Teorin är baserad på Janis forskning som i stort avhandlar hur grupper har tillkortakommanden eftersom bland annat strävan efter enighet i arbetsgruppen blir viktigare än själva beslutet. Dessa kan som en effekt av gruppens sammanhållning bland annat leda till sämre fokus och överdrivet risktagande.90 Överskattning av gruppens förmåga,
ensidighet och gruppens påtryckning mot uniformitet kan leda till ofullständig kartläggning av handlingsalternativ, målsättningar och risker. Något som vidare kan medföra utelämnad om-prövning av handlingsalternativ och omfallsplanering samt opartisk informationsbearbetning.91
Janis teorier kommer från fallstudier genomförda på hög politisk nivå men dess förekomst i Försvarsmaktens litteratur gör teoriernas applicerbarhet på den här studien intressant.
Bäccman, Wallenius och Larsson menar att Janis studier om ovanstående gruppdynamik är baserad på militärt beslutsfattande.92 Eftersom de politiska beslut som fattades i fallstudierna de facto hade militära konsekvenser är det intressant att utröna dess tillämpning i den militära kontext som avhandlas i den här studien. Baserat på en studie på två stabsövningar genomförda på armétaktisk nivå eller högre, dras bland annat slutsatser om att gruppdynamik har ett samband med sämre beslutsfattande.93
Claes Wallenius, Charlotte Bäccman och Gerry Larsson har också skrivit om hur ovan nämnda gruppdynamik påverkar beslutsfattandet. Beslutskvaliteten, som avhandlats tidigare i detta kapitel, tenderar att påverkas av grupptänkande, vilket innebär lägre omgivningshänsyn.94
89Larsson och Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. s286-290
90Irving L. Janis. Groupthink: A Psychological Study of Foreign Policy Decisions and Fiascoes. Second edition. Houghton
Mifflin Company Boston. 1982. s3
91Ibid. s174-175
92Bäccman, Wallenius och Larsson. Examining the Impact of Personality and Situational Factors on Decision Making among
Military Staffs. 2014. s3.
93Ibid. s3.
94Bäccman, Charlotte, Wallenius, Claes, and Larsson, Gerry. Examining the Impact of Personality and Situational Factors on
3.6 Ledarskap
Figur 4: Ledaregenskaper
Ledarskap har konstaterats ha en direkt påverkan på den militära effekten och därmed även krigföringsförmågan men det saknas en enad definition av begreppet. Ett sätt att se på det kan vara att lyfta fram egenskaper som anses viktiga som i figur 4, där beslutsamhet utgör en egenskap.95 Enligt ett annat sätt att se på det består ledarskap bland annat av att fatta beslut, förmedla beslut, organisera arbete och representera sin organisation.96 I Militärstrategisk doktrin beskrivs ledarskap så här: ”Ledarskapet inom Försvarsmakten syftar ytterst till att förmå personalen att lösa tilldelade uppdrag och uppnå fastställda målsättningar vid varje givet tillfälle”97. En definition som nämns i boken Direkt Ledarskap är ”att påverka
någon/några i syfte att nå ett visst mål”.98 Ledarskapsmodeller tycks inte i större utsträckning
ha studerats tillsammans med modeller kring beslutsfattande99. Utan att ge sig på ett försök till
definition konstateras ändå med relevans för forskningsämnet att en av de viktigaste komponenterna i ledarskap, och särskilt då militärt ledarskap i dynamiska situationer, är just beslutsfattande. Att bedriva ledarskap över chefer kan därmed innebära att chefens ledarskap påverkar den underställda chefens beslutsfattande.100 Ledarskapets påverkan på beslutsfattandet blir i den här studien extra tydlig avseende chefens visade förtroende till sina underställda chefer. Ett ledarskap som är av karaktären kontrollerande och detaljstyrande skapar oro eller kanske till och med rädsla för att göra fel.101 För att uppnå tillit mellan chefer där rädslan för
95Larsson, Gerry, Lundin Josi and Zander Ann. Ledarskapsmodellen: Konsten Att Matcha Individuella Och Organisatoriska
Förutsättningar. Lund: Studentlitteratur, 2017. s23.
96Wallenius. Människans Illusoriska Rationalitet: Om Kampen Mellan Känsla Och Förnuft I Samhälle Och Politik. 2014. s82 97Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. 2016.. s71
98 Larsson och Kallenberg. Direkt Ledarskap. 2006. s18
99Wallenius, Claes., Alvinius, Aida., & Larsson, Gerry. Decision-making in a military staff context: A qualitative study on
norms, challenges and difficulties. Res Militaris. 2019. s2
100Larsson, Lundin och Zander. Ledarskapsmodellen: Konsten Att Matcha Individuella Och Organisatoriska Förutsättningar.
2017. s100.
att göra fel inte blir hämmande för ledarskapet och därmed beslutsfattandet krävs det tid för att bygga ömsesidigt förtroende.102
3.7 Sammanfattning och relevans
Den svenska utgångspunkten i Försvarsmaktens och Försvarshögskolans litteratur förefaller, med sitt avstamp i civila amerikanska studier, vara att beslut fattas på det rationella viset i situationer som liknar de situationer den här studien benämner som dynamiska. Beslutsfattande berörs även i annan litteratur, som till exempel ovan nämnda ledarskapsstudie103, eller en studie
där kontexten räddningsoperationer studerades.104
I kontrast till den svenska militära forskningen finner vi den naturalistiska skolan (NDM) med Klein i täten. Ur NDM kommer alltså det igenkänningsbaserade beslutsfattandet (RPD) som bekräftar den naturalistiska uppfattningen om att beslutsfattande i dynamiska situationer sker intuitivt. Det som RPD tillför är att det naturalistiska beslutsfattandet kräver beslutsfattare med hög erfarenhet och expertis. Styrkan med RPD kan vara att den har sitt ursprung i forskning på fältet där beslutsfattarna studeras i sin naturliga miljö men det kan även betraktas som en svaghet i jämförelse med de studier som genomförts i mer kontrollerade miljöer.105 Då studierna på fältet även har inkluderat officerare har RPD blivit den här studiens teoretiska utgångspunkt.
102Enander och Börjesson. Rustad För Risk: Riskpsykologi För Militärer Och Insatsorganisationer. 2017. s122-123 103Larsson, G., Johansson, A., Jansson, T. and Grönlund, G., Leadership under severe stress: a grounded theory study, in
Lester, R. and Morton. 2001
104Sjöberg M, Wallenius C, Larsson G. Leadership in Complex, Stressful Rescue Operations. Disaster Prevention and
Management: An International Journal 20.2. 2011
4. Metod
Det här kapitlet inleds med en övergripande skildring av forskningsdesignen. Efter en redogörelse om operationalisering övergår kapitlet i en närmare beskrivning av den metodologiska utgångspunkt som studien tar sitt avstamp i. Därefter beskrivs den valda metoden för datainsamling samt hur data och empiri under analysen omvandlas till resultat med de aspekter som detta innebär i form av exempelvis etiska avväganden. Avsnittet avslutas med en vetenskapsfilosofisk diskussion.
4.1 Forskningsdesign
Figur 5: Forskningsdesign
Forskningsdesignen i figur 5 åskådliggör som komplement till nedanstående metodrubriker vägen från teorier till resultat och slutsats. Med undantag från redogörelser avseende resultat finns de viktigaste teorierna med i processens samtliga steg. Genom operationaliseringen skapas intervjuunderlag som i sin tur ger data till analysen, vilken i sin tur inleds med läsning och transkribering. Transkriberingen leder med stöd av teorierna till koder som genom tematisering i två steg skapar de slutliga teman vari resultaten redogörs för. Slutligen diskuteras resultaten tillsammans med teorierna innan slutsatser dras.
4.2 Operationalisering
Ur definitionsdiskussion eller konkretisering, väsentliga faktorer i teori samt operationaliseringar från tidigare forskning har intervjuguiden utformats. Andra begrepp har i enlighet med Donatella Della Porta och Michael Keatings beskrivning gjorts mer mätbara genom tillförsel av empirisk källdata eller skapandet av intervjufrågor kring begreppen.106
Faktorer som framkommit genom denna operationalisering av teorier har varit tidsfaktor, intuitiva beslut, rationella beslut, erfarenhet, ledarskap, utbildning, reflektion, förmåga, beslutskvalitet, Group Think, personlighet, insats, övning, förändring av profession, handlingsalternativ i beslutsfattandet, Försvarsmaktens ledningsfilosofi samt igenkänning eller
106Della Porta, Donatella, and Michael Keating. Approaches and Methodologies in the Social Sciences a Pluralist Perspective.
mönsterförståelse. Dessa faktorer har slutligen genom datainsamling och analys bildat de teman som resultaten uppdelats i.
Operationaliseringsprocessen har också utgjort en grund för vald datainsamlings- och analysmetod. Som exempel innehar begreppet bra beslut odefinierat för hög abstraktionsnivå för att kunna mätas men genom den begreppsdefinition som genomförts i forskningsöversikten har till exempel indikatorn tid kunnat göra begreppet mer mätbart. Om ett beslut inte har fattats i tid, i den dynamiska kontext som berörts i den här studien, har beslutet inte heller varit ett bra beslut, oavsett andra indikatorer. För att kunna utröna detta, tillsammans med liknande områden, har frågan om tidsfaktor blivit en av flera avgörande faktorer för vald datainsamlings-metod.
4.3 Metodologiska utgångspunkter
Det är i respondenternas svar som empirin står att finna men den kan framgå av både klara budskap, och i innebörd funnen mellan raderna. Den explorativa metoden kräver en förståelse och acceptans för att sanningen vare sig är absolut eller objektiv. Det som uppfattas som sant av en person behöver inte utgöra sanning för en annan. Det är alltså i respondenternas uppfattning om de efterfrågade fenomenen, vilket vill säga militärt beslutsfattande i dynamiska situationer, som svaren står att finna i den här studien. Mönstren som framträder ur respondenternas svar omvandlar data till empiri och med hjälp av analysen bildas resultaten.107 Den här processen vars svar söks i tolkning av intervjudata, stämplas därmed som en induktiv undersökningslogik.108
4.4 Datainsamlingsmetod
Metodvalet har resulterat i femton semistrukturerade djupintervjuer som har utförts, inspelats, transkriberats och analyserats av författaren själv. Metodens närhet till tolkning medför en öppenhet för att tillåta att en upptäckt får leda till en annan. Eftersom ämnet beslutsfattande är så nära förknippat med det bredare ämnet ledarskap, utgör detta inte bara en fördel, utan även en risk.109 En helt ostrukturerad intervjumetod skulle i det här fallet kunnat leda till att de öppna svaren förlorade kontakt med forskningsproblemen, för att istället fastna i ledarskapets djupa resonemang.110 Det är här den semistrukturerade djupintervjun kommer väl till pass som utan
107David, Matthew & Sutton, Carole D. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur, 2017. s100
108Schwartz-Shea, P., & Yanow, D. Interpretive research design: concepts and processes. New York/London: Routledge.
2012, s27
109David & Sutton. Samhällsvetenskaplig metod. 2017. s32 110Ibid. s113-114
att hämma respondentens fria svar med för hårda styrningar ändå, genom den struktur som åtföljs, kan styra undan från dylika fällor.
4.4.1 Respondenter
I den här studien har 15 svenska militärer, indelat i två kategorier, intervjuats. I den största kategorin har erfarna officerare med i snitt 18 års erfarenhet som officer och tjänstegraden kapten (två stycken) eller major/örlogskapten (sju stycken) intervjuats. Dessa intervjuer tog mellan 35 och 52 minuter att genomföra och i snitt åtgick det 44 minuter.
I syfte att skapa bredd med den oerfarnas syn på beslutsfattandet samt i ändamålet att kunna tillföra ytterligare perspektiv har även officerskadetter intervjuats. För att säkerställa en jämförbar erfarenhetsnivå bland dessa har endast förstaårskadetter, vars erfarenhet består av grundutbildning samt deltagande vid militärhögskolans övning Ihärdighet,111 valts ut. Viktigt har dock varit att de i sin militära tjänstgöring har erhållit chefserfarenhet. De sex intervjuerna tog mellan 31 och 41 minuter att genomföra och i medel åtgick det 36 minuter.
Sammanlagt tog de femton intervjuerna i medel 41 minuter att genomföra och av respondenterna tillhör tre Marinen, fem Flygvapnet och sju Armén. Fem av respondenterna identifierar sig som kvinnor och resten som män.
4.4.2 Etiska överväganden
Utgångspunkter, metoder och resultat redovisas öppet och den data som ligger till grund för studiens produkter arkiveras separerat från personuppgifter, med stor noggrannhet och hög respekt för både individ som vetenskapen.
För att bedriva forskning ska forskningen ha ett värde, vilket av Vetenskapsrådet benämns forskningskravet.112 Det ska kunna bidra med något, även om det bidraget kan te sig litet i ett
akademisk och världsligt perspektiv och i det här fallet återfinns motiven i krigsvetenskapen. Intervjuer är förknippat med etiska överväganden och nedan redovisas för de viktigaste som gjorts i den här studien. Under intervjuerna framkommer åsikter av personlig karaktär, som av respondenterna skulle kunna uppfattas som skadande för integritet, person eller karriär om resultat eller citat gick att spåra till källan. Respondenternas integritet har krävt en hög medvetenhet från författaren gällande det så kallade individskyddet i både planering, genomförande, transkribering, datahantering, analys och publicering. Samtliga respondenter har inför intervjuerna lämnat informerat samtycke, vilket bland annat innebär att de när som
111https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/11/framtidens-officerare-testas/, Hämtad den 26 februari 2020 112Vetenskapsrådet, God Forskningssed. Stockholm. 2011. s13.
helst har rätt att avbryta sitt deltagande.113 Även om citaten svårligen kan knytas till specifik
individ har samtliga respondentcitat innan publicering godkänts av respektive respondent. Ett annat syfte med detta har varit att undvika felcitering och därmed minska risken för att annat än sanningen som den har uppfattas framkommer.
Anonymitet kan vara en förutsättning för en studie men det kan också innebära nackdelar avseende kontroll av de uppgifter som framkommer.114 Under inspelningarna har respondenternas namn inte uppgetts utan endast deras respondentnummer. Samtliga respondenter har också informerats om hur ljud- och datafiler förvaras inlåst i författarens hem och att deras personliga koppling till den skyddas genom separerad förvaring. Respondenterna har slutligen även informerats om att insyn i datan kan vara nödvändigt av utomstående i vetenskapliga syften, som att till exempel utöva kontroll av resultaten.115
Äktheten i empirin från intervjuerna har säkerställts genom att ingen annan än författaren har varit inblandad i processen från intervju till resultat. Därmed kan det också garanteras att detta är förstahandsinformation.
Källkritiken är en avgörande del i valet av källor och i en studie där teorier har en så pass betydande roll som i denna handlar det till syvende och sist om en strävan att presentera sanningen så långt som det rimligtvis är möjligt. I denna strävan har principerna äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet116 eftersträvats genom att källornas vetenskaplighet
synats avseende till exempel ursprung och eventuella tendenser. Artiklar är i hög utsträckning vetenskapligt granskade och stämplade som Peer Reviewed och den litteratur som i övrigt valts ut har betraktas som innehavande väsentliga roller i ämnet.
4.5 Analys av data
För att analysera intervjuerna har Tematisk Analys använts.117 Valet har fallit på denna analysmetod på grund av behovet att identifiera mönster. Metoden har också, som beskrivningen betonar utgjort ett bra verktyg för att behålla fokus på området i fråga men också för att finna bredare kontext än det som primärt har eftersökts. Virginia Braun och Victoria Clarke menar att det eftersökta ofta påträffats i mönster som kanske inte framkommer genom metoder innehållande större fokus på vad datan som helhet säger, snarare än vad enskild respondent uttrycker.118 Analysresultatet i den här studien bekräftar detta och datan som
113David & Sutton. Samhällsvetenskaplig metod. 2017, s52 114Vetenskapsrådet, God Forskningssed. Stockholm. 2011. s41 115Ibid
116Thurén, Torsten, and Jack Werner. Källkritik. Fjärde upplagan. Stockholm: Liber, 2019. s7
117 Virginia Braun & Victoria Clarke. Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3:2, 2006 118Ibid. s79-81
intervjuerna resulterat i har därmed medfört möjligheter att fastställa gemensamma nämnare för beslutsfattandet.
Analysen av datainsamlingen skedde i olika steg och resulterade i två slutliga teman. Som Matthew David och Carole Sutton beskriver framträdde det redan under analysens första steg teman och tolkningar som tillsammans med tankar och frågor som uppkommit under tidigare intervjuer ledde detta till ett ökat empiriskt djup.119 I detta första steg av analysen lästes och omlästes transkriberingarna i enlighet med metodbeskrivningen120 medan anteckningar gjordes efterhand som idéer och mönster framträdde. Syftet var att bli bekant med datan och att förenkla efterföljande steg, vilket var en process som effektiviserades genom att samtliga intervjuer och all transkribering utfördes av författaren själv. Respondenternas citat har resulterat i ett antal koder, vilka har grupperats och skapat kategorier. Kategorierna har sorterats in i teman som slutligen blev två till antalet: individ- och grupprelaterade faktorer samt strukturella faktorer som förklarar hur beslut under press har upplevts av respondenterna.
4.5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Studiens slutsatser har nedtecknats med en hög medvetenhet om att till exempel utbildning, stress, stridsvärde och inte minst den specifika kontexten också kan påverka resultatet. Den induktiva utgångspunkt och explorativa ansats som den här studien har betonar vikten av att öppet undersöka fenomenet beslutsfattande. Öppenheten innebär också att denna kvalitativa studie utgör ett exempel på när djupvaliditet har fått en större betydelse än generaliserbarhet eftersom individens specifika upplevelser ligger i fokus.121
Göran Wallén menar att vetenskap ska vara öppen, tillgänglig och prövbar men tolkning av det prövbara är och måste också få vara lika varierande som hur själva prövningen går till. Den här studien har skapats med tanken att andra forskare ska kunna ta del av data, kritisera resultat eller kanske till och med fortsätta där den avslutades. Wallén menar också att spekulation kring tingens ordning är en naturlig del av vetenskap vilket samtidigt innebär att vetenskap inte utgörs av frågan kring hur saker och ting föreligger. Med detta i vetskap och författarens förförståelse i åtanke har den här studien betraktat det naturliga sätt Hermeneutiken förhåller sig till tolkning som en utgångspunkt och förutsättning.122
119David & Sutton. Samhällsvetenskaplig metod. 2017. s260
120Braun och Clarke. Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology. 2006 121David & Sutton. Samhällsvetenskaplig metod. 2017. s86
4.5.2 Bias och Reflexivitet
Med 27 års erfarenhet av arbete i Försvarsmakten kan författarens egen förförståelse av fenomenet beslutsfattande inte bortses ifrån. Förförståelse medför både för- och nackdelar och som exempel kan nämnas att författarens uppfattningar och egna erfarenheter har underlättat intervjusituationen då till exempel begreppsförvirring har kunnat minskas. Samtidigt kan intervjun påverkas åt det håll som överensstämmer med egna uppfattningar, vilket författaren genom medvetenhet motverkar.
Författaren kan påverka sina resultat, exempelvis genom att respondenter men också data under analysen påverkas.123 Att forskaren påverkar sin studie är en naturlig del av den hermeneutiska vetenskapsfilosofin men denna insikt utgör också ett verktyg för att undvika att den påverkan blir skadlig för vetenskapligheten. I den här studien har flera medvetna val gjorts för att undvika detta och ett exempel är att intervjuguiden har utvecklats med bias i åtanke. Intervjuerna har skett på platser där strävan har varit att respondenten ska känna sig bekväm124 och för att undvika att skapa onödig nivå av formalitet har författaren varit civilklädd under samtliga intervjuer.125 Allt från behandling av data från transkribering till resultat har slutligen skett med en hög medvetenhet av författarens uppfattning om ämnet.
123Schwartz-Shea & Yanow. Interpretive research design: concepts and processes. 2012. s95-99
124I huvudsak på Karlbergs slott för kadetter och Drottning Kristinas väg för officerare. 125David och Sutton. Samhällsvetenskaplig metod. 2017. s118
