2020-10-14
Näringsdepartementet Landsbygdsavdelningen
Enheten för fiske, jakt och rennäring
Minnesanteckningar från möte den 14 oktober kl. 10:00-12:00 om översyn av ren näringslagstiftningen
Statssekreteraren Per Callenberg (Ss Callenberg) välkomnade deltagarna till mötet och framförde i huvudsak följande.
Landsbygdsministern kunde tyvärr inte närvara, vilket hon beklagar men hälsar att hon hoppas att det blir ett konstruktivt och bra möte. Hon tackar på förhand för deltagarnas inspel som är värdefulla för den fortsatta
processen.
Regeringen kommer att tillsätta en utredning för översyn av
rennäringslagstiftningen. Syftet med det mötet är att ta del av deltagarnas kunskap och perspektiv inför att utredningsdirektiv ska tas fram.
Sametinget har uttalat att det vill se en parlamentarisk kommitté med representanter för alla riksdagspartier och med genomgående bred samisk representation. Regeringen är öppen för olika former för utredningen och vill på mötet få deltagarnas synpunkter på formen för en utredning. Målet är att utredningen ska tillsättas i början av nästa år.
Syftet med utredningen är att få en moderniserad rennäringslagstiftning som är anpassad till dagens förhållanden samt till Högsta domstolens dom i Girjasmålet. Målet är att presentera en proposition till ny lag som går igenom i riksdagen.
I det som skickades ut som bilaga till inbjudan är ett antal områden som utgör diskussionsunderlag till dessa möten. Något direktiv är inte framtaget och det är alltså för tidigt att ange vilka frågor som kommer att utredas,
2 (4) själva sakrådsprocessen och mötena är en del i framtagandet av direktiv med frågeställningar. Vidare har det upptäckts ett fel i bilagan ”utkast till ram för utredning till sakråd”, den första underrubriken ska rätteligen lyda
”upplåtelser och rättigheter till land och vatten”.
Ss Callenberg presenterade Regeringskansliets medarbetare på plats och framförde att alla deltar för att ta del av deltagarnas kunskap och lyssna till synpunkter och reflektioner.
Många deltagare framförde att de välkomnar en utredning och några anförde att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas. Flera ansåg att utredningen bör vara så bred som möjligt men betonade samtidigt att uppdelning i olika delmoment är viktigt så att brådskande frågor kan behandlas först. En rättslig analys av Girjasdomen behöver genomföras och lagstiftningen behöver anpassas till urfolksrätten. Högsta domstolen har utvidgat begreppet urminnes hävd betydande och gett samebyn en uttrycklig bevislättnad. Vidare tillämpar domstolen folkrättsliga principer. Domen har tydliggjort, men också i viss mån otydliggjort rättsläget.
Det är viktigt att utredningen försöker hitta och föreslår konkreta lösningar som är generella och genomförbara. Mänskliga rättigheter kan inte
kompromissas bort. Mekanismer för konflikthantering som kan verka över mycket lång tid behöver komma på plats. Det är olyckligt när sådana här frågor hamnar i domstol och det bör undvikas.
Klargöranden av samrådsskyldighet, roller och ansvarsfördelning mellan olika aktörer så som samebyarna, Sametinget och länsstyrelserna
efterfrågades.
Flera deltagare påtalade att rättigheter medför skyldigheter och att dessa behöver klargöras. Här lyftes t.ex. viltvård, tillsynsfrågor, miljöpåverkan och förbud mot diskriminering.
Klargöranden krävs kring vilka förutsättningar som renskötseln ska ha. Rättighetsfrågor bör vara tydligt åtskilda från rena näringsfrågor. Samebyn som rättslig konstruktion behöver ses över och vad som ska gälla för
medlemskap. Girjas sameby har en ensamrätt i förhållande till staten. Det är inte klart vad som gäller i förhållande till samer som inte är medlemmar i samebyn.
3 (4) Samebyar som inte har gränsbestämda områden är en stor fråga och det finns skäl att utreda det vidare och fastställa gränser för att minska konflikter mellan markägare och samebyar. Utredningen behöver se över
konkurrerande markanvändning samt hur statens rättigheter och
markförvaltning ska se ut. Frågor kring alla sorts upplåtelser behöver ses över.
Det är många lagstiftningar som behöver samverka och det behöver utredas hur de påverkar varandra. Även riksintressen och allmänna kontra enskilda intressen i förhållande till miljöbalken behöver utredas. Vissa rättigheter i rennäringslagen kring avverkning behöver moderniseras.
Ss Callenberg anförde i huvudsak följande. Gränsdragningar och
avgränsningar är svårt. En möjlig lösning är en bred utredning men med delbetänkanden. Självklart önskar vi erhålla en utredning som leder till en robust lagstiftning så att frågor inte behöver avgöras i domstol. Man behöver ha ett långsiktigt perspektiv för det.
Vi kommer att återkomma till samiska företrädare. Den gränsöverskridande renskötseln behandlas i ett eget spår och det kommer inte denna utredning hinna titta på.
Ss Callenberg avslutade med att tacka för alla inspel. Det är tydligt att det finns ett stort engagemang från många.
4 (4)
Deltagare
Per Callenberg, Statssekreterare hos statsrådet Nilsson Kommunikationschef, Näringsdepartementet
Tf. Rättschef, Näringsdepartementet
Tf. Enhetschef Rättsenheten, Näringsdepartementet
Enhetschef och handläggare från Enheten för fiske, jakt och rennäring, Näringsdepartementet
Handläggare från Enheten för civila samhället och nationella minoriteter, Kulturdepartementet Diskrimineringsombudsmannen Fortifikationsverket Justitiekanslern Kommerskollegium Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Naturvårdsverket
Polismyndigheten, polisregion Nord Skogsstyrelsen
Statens fastighetsverk Statens jordbruksverk
Sveriges geologiska undersökning Sveriges Kommuner och Regioner
