Examensarbete i Miljö- och hälsoskydd, 15 hp Avseende kandidatexamen
JORDBRUKETS
BETYDELSE FÖR DET HÅLLBARA SAMHÄLLET
med fokus på klimatfrågan i Västerbottens län
Tina Enquist
The importance of agriculture in a sustainable
society – focusing on the climate issue in the region of Västerbotten in Sweden
Tina Enquist
Abstract
The purpose of this study was to investigate how farmers in the region of Västerbotten work for a sustainable development according to climate change, and where resources could be put in place to make agriculture even more climate friendly. The method chosen was a qualitative interview study where eight farmers from the county were interviewed.
Half of them had an ecological production, and the other half was conventional. All the interviews were recorded, and the raw data was put in a database in Excel and analyzed.
The results showed differences between ecological and conventional production systems, such as which agricultural practice that was the most sustainable in the future. Many farmers described several ways of decreasing their own climate burden by changing to LED light bulbs, Eco driving, spring plowing and raising their cattle in an intensive system. The future for agriculture was hard to speculate about, but faith in politicians played a crucial role. There were thoughts about both moving backwards to family- oriented agriculture and to increase the animal units with big industry-like settings.
Overall, my own conclusion states that agriculture should be more circular to be
sustainable, and that the society should be more involved in this circularity for it to work.
Intensively raised cattle fed with less concentrate, and less imported meat, seems like a sustainable production. The agriculture of the future should be close to nature but at the same time modern, and we must protect our countryside if we want to have a sustainable society.
Keywords: Agriculture, nitrous oxide, methane, Sweden, climate change
Förord
Jag vill tacka Erik Sundqvist som varit min kontaktperson under arbetets gång
tillsammans med LRF konsult Umeå, då han givit mig många tips och infallsvinklar att fundera vidare på. Jag vill även passa på att tacka min handledare Kristin Palmqvist, som kommit med bra information och varit väldigt hjälpsam under hela processen från början till slut. Slutligen vill jag även tacka alla de personer som varit en del av
intervjuprocessen, och som genom detta givit mig ett bra underlag till arbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Frågeställningar ... 1
1.3 Avgränsning ... 2
2 Bakgrund ... 2
2.1 Jordbruken i Sverige och Västerbottens län ... 2
2.2 Ekologisk och konventionell produktion ... 3
3 Material och metod ... 3
3.1 Litteratur ... 4
4 Resultat ... 4
4.1 Vilken positiv och negativ klimatpåverkan har jordbruket idag? ... 4
4.3 Hur arbetar jordbruksföretagen i Västerbotten idag med att minska sin klimatpåverkan? Vilka resultat har uppnåtts?
54.4 Vad skulle jordbruksföretagare kunna göra för att minska sin egen klimatpåverkan, vilka gör det redan idag, och varför gör de inte det om så är fallet? ... 6
4.5 Hur ser det klimatsmarta jordbruket i Västerbotten ut år 2030? ... 8
5 Diskussion ... 10
5.1 Resultatdiskussion ... 10
5.2 Metodval... 12
5.3 Slutsats ... 12
6 Referenser ... 13
Bilaga 1 – intervjufrågor ... 1
Bilaga 2 – Intervjusvar – förkortad sammanställning ... 2
Bilaga 3 – avkodade intervjuer från tjänsteman på Länsstyrelsen samt tjänsteman på LRF ... 10
Bilaga 4 - figurer... 12
1 Inledning
Klimatet på jorden har sedan tidernas begynnelse varierat naturligt i cykler, så kallade interstadialer och stadialer. Men den senaste tiden har något hänt. Människan har under sin korta tid på jorden lyckats påverka klimatet till den grad att kurvan visar en numera ständigt uppåtgående trend, något som bidragit till det så kallade två graders målet. Med den begränsade yta som planeten har att erbjuda, är tanken på en exponentiellt växande befolkning skrämmande (Brown et al. 2011). Forskare har kommit fram till att det finns planetära gränser som inte bör överskridas inom flertalet kategorier, och klimatgränsen är en av dem (Steffen et al. 2015). Som läget ser ut idag krävs det drastiska åtgärder för att klara av detta, och där kommer jordbrukssektorn in som en viktig aktör för att bekämpa klimatkrisen då de stora utsläppen av metan- och lustgas från jordbruken är ett faktum (Ander 2018). Vissa har till och med uttalat det så djärvt att lantbruket behöver bli fullständigt fossilfritt inom 30 år för att det ska gå att förhindra att uppvärmningen av jordens medeltemperatur blir högre än 2 grader (Ander 2018).
Jordbruken är grunden till det vi äter och utan dessa skulle jordens befolkning inte få tillgång till den enorma mängden föda som finns idag. Av världens globala areal upptas 12
% av odlingsländerna och 26 % av betesmarker, och en ökning har skett i tropiska
områden medan minskning av odlingsmark skett i tempererade zoner (Foley et al. 2011).
Om miljöpåverkan ska hållas så låg som möjligt, och att grödorna ska täcka efterfrågan, krävs det att det uppnås höga skördar på existerande åkerfält i de länder där
produktionen inte är så hög idag (Tilman et al. 2011). Men livsmedelsförsörjningen är skevt fördelad, och det är inte alla platser på jorden som rent geografiskt lämpar sig för odling. Marker som inte går att använda till att direkt odla grödor till
livsmedelsproduktion lämpar sig bättre till betesmarker åt boskap. Faktum är att det mesta av marken, 75 %, ägnas åt djurproduktion där både betesmark och fodergrödor räknas in (Foley et al. 2011). Mänskligheten står inför dilemmat att både se till att naturens ekosystemtjänster hålls intakta, men även att den globala
livsmedelsförsörjningen inte minskar (Foley et al. 2005). Sverige är på många sätt ett föregångsland i klimatfrågan, särskilt då vi inte släpper ut i närheten av så höga halter skadliga växthusgaser som många andra länder gör (Rockström). Det har beräknats att Sveriges totala utsläpp från jordbrukssektorn ligger på 13 %, medan det globala är någonstans mellan 20–30 % (Ericson 2018). Men detta innebär inte att arbetet med klimatfrågan är över, då de flesta av de miljömål som Sveriges regering satt upp inte kommer att nås till år 2050 med dagens styrmedel och metoder (Naturvårdsverket 2018).
1.1 Syfte
Syftet med projektet var att undersöka hur jordbruksföretagare i Västerbottens län arbetar för en hållbar utveckling med tanke på klimatförändringarna. I projektet undersöktes även var i jordbruksproduktionen som resurser kan sättas in för att göra jordbruken ännu mer klimatsmarta.
1.2 Frågeställningar
1. Vilken positiv och negativ klimatpåverkan har jordbruket idag?
2. Vilka faktorer i jordbruksverksamheten styr påverkan på klimatet?
3. Hur arbetar jordbruksföretagen i Västerbotten idag med att minska sin klimatpåverkan? Vilka resultat har uppnåtts?
4. Vad skulle jordbruksföretagare kunna göra för att minska sin egen klimatpåverkan, vilka gör det redan idag, och varför gör de inte det om så är fallet?
5. Hur ser det klimatsmarta jordbruket i Västerbotten ut år 2030?
1.3 Avgränsning
Arbetet har avgränsats till jordbruk i Västerbottens län. De som intervjuades är kött- och mjölkproducenter med ekologisk eller konventionell inriktning på sin produktion samt en ren växtodlare.
2 Bakgrund
2.1 Jordbruken i Sverige och Västerbottens län
I Sverige har en stor ökning i ekologiskt odlad areal skett, med en ökning från 200 638 hektar år 2005 till 472 567 hektar år 2016 (Jordbruksverket och Svenska Central Byrån (SCB) 2017). Detta innebär att det i hela riket skett en förändring i andelen av den totala arealen jordbruksmark med ekologisk produktion från 6.2 till 15.6 %, och areal under omställning till ekologisk produktion från 0.7 till 2.7 % (Jordbruksverket och SCB 2017).
Detta innebär att det ekologiska produktionssättet fått ett uppsving på senare tid. Men överlag har det svenska jordbruket minskat med 137 700 hektar sedan 2000 fram till 2017, vilket innebär en minskning med 5 % (Jordbruksverket och SCB 2017). Dessutom har konsumtion av svenskt producerad mat minskat med ca 30 % samtidigt som
konsumtion av importerad mat ökat med 70 %, den importerade maten som även för med sig betydligt högre klimatutsläpp (Runsten och Dirke 2018).
I norra Sverige är jordbruken inte lika storskaliga som i södra Sverige, och har även EU- stödet som en större andel av intäkterna i jämförelse med de södra slättbygderna
(Grönvall et al. 1999). Detta är värst för Norrlands småbruk, där stödet som andel ligger på 72 %, men intäkterna bara kommer upp i 6 000 kr per företag, i jämförelse med slättbygdernas småbruk där stödet är 54 % och intäkterna är 31 000 kr per företag
(Grönvall et al. 1999). Men med en längre växtsäsong och ett varmare och fuktigare väder kommer odlingsförutsättningar att förändras. Faktum är att vegetationsperioden redan har ökat med 2 veckor sedan 40 år tillbaka (Ericson 2018). För norra Sveriges del innebär ett varmare klimat att sydligare grödor kommer kunna odlas, samt att vall- och
potatisskördar kan öka i storlek (Holmestig 2008). Jordbruken är en viktig del i flera av miljömålen på grund av den extensiva markbearbetning, maskinkörning och djurhållning som denna typ av verksamhet innebär och behöver bli så hållbart utformat som möjligt om målen ska nås inom en snar framtid. Däremot har utsläppen av metan i Sverige minskat med 16,9 % mellan 1990 och 2010 och för lustgas är motsvarande siffra 27,2 % (Naturvårdsverket 2006). Minskningarna beror främst på att antal mjölkkor i Sverige reducerats, samt att användning av flytgödsel gjort att stallgödsel och konstgödsel minskat i användning (Naturvårdsverket 2006).
Köttförbrukningen i kg per person och år har i Sverige ökat stadigt från 60,4 år 1990 till 87,7 år 2016 (Runsten och Dirke 2018). Livsmedelsverkets kostråd säger att varje person inte bör överstiga 500 g kött i veckan vilket motsvarar 26 kg kött per person och år, men 2016 uppmättes att medelsvensken hamnar på 32,5 kg kött per person och år i
köttkonsumtion (Runsten och Dirke 2018). Att vi sedan slänger ungefär var femte matkasse vi köper, innebär att vi inte har ett konsumtionssätt som är hållbart i längden (Runsten och Dirke 2018). Det finns studier där det diskuteras huruvida dieten hos befolkningen egentligen borde bli mer växtbaserad, och om kött ska ätas ska det helst komma från djur med låg fermentering i matsmältningen, detta för att ytterligare hitta sätt att tackla klimatförändringarna på (Kanyama-Carlsson och D Gonza´lez 2009).
Antibiotikaanvändningen världen över bland boskapsbesättningar är hög, även om
Sverige ligger rätt långt ned på skalan (Runsten och Dirke 2018). Det har kommit fram att antibiotikan i sig kan orsaka högre metangasutsläpp från gödsel då den verkar kunna förändra interaktioner mellan bakterier och de metanogena arkéer som finns i både vommen hos kon och i gödseln (Hammer et al. 2016). Detta innebär i princip att det
importerade köttet, som ofta kommer från länder med hög antibiotikaanvändning, bidrar i hög grad till klimatförändringarna.
Med ett förändrat klimat tror forskare att stora områden runt ekvatorn år 2080 kommer se en minskning med 15–50 % av produktiva jordbruk, medan den norra hemisfären kan få en ökning av 15–35 % (Runsten och Dirke 2018). I Sverige finns idag jordbruk
fördelade över hela landet, med störst koncentration i de sydligare delarna. I södra Sverige odlas främst spannmål som till exempel korn och majs, medan fokus i norra Sverige ligger på vall och till viss del gröna växter och en del spannmål. Här är jordarterna till största del av de lättare varianterna, bland annat av fraktionerna mo och mjäla vilket gör att de har stor förmåga att lagra och ta upp vatten åt grödorna (Ericson 2013). Norra Sveriges jordbruk domineras av hållandet av mjölkkobesättningar, detta då marken passar bäst till detta på grund av näringsfattig jord och en kortare växtsäsong där
vallodling är lämplig (Sidblad 2018). De bidrag som jordbruket främst tillför i utsläppsväg är metan från boskapen, lustgas från odlingsmarkerna och koldioxid från mulljordarna, men även via förbrukning av olja, diesel och användandet av importerat kraftfoder till djuren (Holmestig 2008). Metan är den mest omdebatterade gasen från jordbruken, 25 gånger starkare än koldioxid och med en uppehållstid i atmosfären på 12 år (Wanapat et al. 2015). Detta gör att kontinuerliga punktutsläpp blir problematiska. Energifrågan är också en viktig komponent att tänka på då framtidens jordbruk kommer att kräva ännu högre grad av bevattning och energi (Kullander 2010).
2.2 Ekologisk och konventionell produktion
Den ekologiska produktionen bygger på fler krav och regler för hur jordbruket får brukas och vilka medel som får användas. Till exempel råder ett strikt förbud mot
bekämpningsmedel, konstgödsel, ingen användning av genmodifierade organismer (GMO) samt att karenstid blir längre vid sjukdom och att fodret i huvudsak ska vara egenproducerat (Karlsson och Einarsson 2013). Det har föreslagits att fyra av jordbrukets grundläggande produktionsmetoder behöver förändras radikalt under de kommande 20–
30 åren däribland att avveckla den fossila användningen, minska på kvävetillförseln, stanna av fosfortillförseln och se till att ekosystemtjänsterna verkligen fungerar (Karlsson och Einarsson 2013). Det finns en stor klyfta mellan ekologiska och konventionella jordbruk då det är relativt skilda produktionssätt. Att vara en ekologisk bonde innebär högre grad av planering och analyser, medan konventionella slipper detta i hög grad (Karlsson och Einarsson 2013).
3 Material och metod
Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie, där åtta stycken lantbrukare
inriktade på ekologisk eller konventionell produktion valdes ut. Dessa delades vidare in i mjölk- eller köttproduktion av nötboskap, fyra med köttproduktion och tre med
mjölkproduktion. För att få en tillräcklig insyn i ämnet valdes ungefär lika stor del ekologiska som konventionella, och målet var även att få en bra geografisk spridning i länet. Intervjuer med konsulter och rådgivare på Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Umeå och Länsstyrelsen utfördes, och kontaktlistor på lantbrukare utlämnades även av dessa.
Intervjuer genomfördes till mestadels hemma hos lantbrukarna, med enstaka undantag.
Detta för att få en lättare kontakt och för att även kunna se gårdarna med egna ögon för att få en bättre uppfattning om det som diskuterades. Innan besöken hade ett 20-tal frågor färdigställts på ett papper som sedan skrevs ut och användes under intervjuerna som underlag, men följdfrågor utifrån dessa ställdes även vid behov. Väl på plats
kontrollerades att den intervjuade visste på förhand hur besöket skulle gå tillväga, samt ifall denne godkände att finnas med som referens i examensarbetet. Den tillfrågade fick även godkänna att samtalet spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Under intervjuns
gång antecknades svaren i ett anteckningsblock. Efter att intervjun var klar skrevs
anteckningarna och inspelningarna ned i ett Word-dokument samt analyserades, därefter lades rådatat in i ett externt Excel-dokument indelat efter avkodade intervjusvar som laddades upp på institutionens Cambro-hemsida. En sammanfattning av de avkodade intervjusvaren från lantbrukarna indelade efter frågemallen i bilaga 1 lades även in som bilaga 2. I bilaga 3 lades avkodade intervjusvar från tjänstemän på Länsstyrelsen respektive LRF. Nedan följer en lista över avkodade namn med tillhörande produktionsform.
Bonde 1. Ekologisk växtodlare Bonde 2. Ekologisk köttproducent Bonde 3. Ekologisk kött-mjölkproducent Bonde 4. Ekologisk mjölkproducent Bonde 5. Konventionell mjölkproducent Bonde 6. Konventionell mjölkproducent Bonde 7. Konventionell köttproducent Bonde 8. Konventionell köttproducent
3.1 Litteratur
Litteratur och rapporter har insamlats från hemsidorna Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Greppa näringen, SLU och LRF. Fakta har även erhållits från tidningsartiklar som Norrbruk och Land Lantbruk. Har använt Web of science som sökmotor till vissa av de vetenskapliga artiklarna, och en del har givits av handledaren.
Sökord: agriculture, sweden, scandinavia, crops, climate change, klimatförändringar, jordbruk, hållbarhet, sustainable, methane, emissions, nitrous oxide, fertilizers, cattle
4 Resultat
4.1 Vilken positiv och negativ klimatpåverkan har jordbruket idag?
Enligt de flesta tillfrågade hade jordbruken en jämförelsevis låg klimatpåverkan till skillnad från det globala användandet av fossila resurser. Det som särskilt lyftes fram av vissa tillfrågade var det problematiska med övergödning. På grund av att
animalieproduktionen är hög blir även mängden stallgödsel större, och detta medför även mer problem med övergödning (Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3). Boskap är effektiva foderomvandlare och gör mat till oss av det vi inte kan äta, men de föds istället upp på spannmål som kunde gå direkt till befolkningen. En annan positiv aspekt med boskapen är det faktum att de håller landskapen öppna vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden. Just i Västerbottens län ligger inte metanutsläpp i fokus i arbetet, utan snarare hur resursutnyttjandet tillämpas på ett bra sätt. Detta innebär till exempel att odla grovfoder då marken i Norrland passar bäst till detta på grund av näringsfattig jord och en kortare växtsäsong. En positiv påverkan på klimatet kunde ses då grödorna på åkermarken bör ses som en kolsänka då dessa suger åt sig koldioxid som släpps ut (Bonde 3, bilaga 2).
En av de intervjuade lantbrukarna kände att debatten ofta gick åt fel håll, att det bara är korna som får stå som boven i dramat på grund av att de släpper ut metangas när de idisslar (Bonde 6, bilaga 2). Men flera ansåg att flygtrafiken är enormt stor idag, och även fordonsanvändningen, och att det är dessa delar av samhället som borde stå i fokus då koldioxid uppehåller sig i atmosfären längre tid än metangasen gör. Detta även på grund av det faktum att boskapen i Sverige har minskat kraftigt i antal medan flyg och trafik har ökat minst lika mycket, och därmed inte borde stå för den större delen av utsläppen.
Sedan är jordbruket uppfunnet för att producera mat som behövs för att befolkningen ska överleva, och med fler människor på jorden krävs det mer livsmedel. Där ansåg en del att det är den växande befolkningen som är det verkliga problemet. I vissa kommuner i Västerbottens län var det bara ca 2 % av markarealen som odlades med miljöpåverkan, vilket blir en liten del av den totala arealen som orsakar utsläpp (Bonde 7, bilaga 2).
Därför ansågs inte heller norrländska jordbruk påverka klimatet nämnvärt, utan att de större problemen i Sverige snarare återfanns i södra Sverige pga. de större jordbruken och högre urlakningen av marken.
Sammanfattningsvis ansågs inte klimatpåverkan vara särskilt befintlig, i alla fall inte om det gäller Västerbottens län. Däremot var flera överens om att befolkningsökningen på jorden i takt med den utökade användningen av fossilt bränsle var den riktiga boven i dramat (Bonde 6, bilaga 2). Flera ansåg att flyget borde vara mer i fokus istället för korna som fått ta hela skulden för klimatpåverkan, även om korna släpper ut så lite utsläpp jämfört med resten av samhället. Debatten tyckte många var skev, att fokus flyttats från oljebolagen för att kunna fortsätta sin utvinning av det fossila bränslet (Bonde 5, bilaga 2). Landskapet i Norrland är en mosaik av skogsbygder och slätter, och just det blandade landskapet lyftes gärna fram som positivt för odling då vi saknar de monokulturer som finns i södra Sverige och utomlands (Bonde 8, bilaga 2). En av de tillfrågade ansåg att vi hade på tok för mycket boskap på jorden, och att vi gott kunde ha ätit spannmål själva istället för att ge till djuren och få näringen den vägen. Samma person uppskattade jordbruket till att ha ca 13 % klimatpåverkan överlag. En annan tyckte att marken inte borde odlas så intensivt, och att produktionen bör vara ekologisk samt inneha betande djur. Denna tanke byggde på att människan inte ska ändra på naturen, och låta ogräs vara kvar i den mån det går (Bonde 2, bilaga 2) Den drift vi har häruppe passar in i landskapet på ett bra sätt ansåg flera. Men i de ställen på jorden där besättningarna av djurenheter går uppåt 5000 enheter blir punktutsläppen större. De jordar som finns i Norrland ansågs vara tunga som inte släpper ut lika mycket utsläpp, och samtidigt var jordbruket så litet här att påverkan inte kunde bli så stor (Bonde 5, bilaga 2).
4.2 Vilka faktorer i jordbruksverksamheten styr påverkan på klimatet?
Faktorer som jordbearbetning, jorddränering, maskinanvändning, energiförbrukning, antalet kor, djurens livslängd, fodertyp, transport, körsätt samt att minska sin
energianvändning och dieselförbrukning togs upp av samtliga lantbrukare i studien.
Lustgasutsläpp kommer från dåligt dränerade jordar och hårt gödslade åkrar, men sker även naturligt. Inom ekologisk odling har man mindre tillgång på gödsel och därmed mindre utsläpp, men det krävs mkt gödsel till sådan odling. En faktor är hur intensivt marken brukas, men felet ligger egentligen i att marken överhuvudtaget brukas från första början, vilket vi måste göra. Betande djur som kor avger också större halt metangas, och spannmål avger mindre. Men sedan har vi även alldeles för många djurenheter idag (Bonde 1, bilaga 2).
4.3 Hur arbetar jordbruksföretagen i Västerbotten idag med att minska sin klimatpåverkan? Vilka resultat har uppnåtts?
Största fokus i Västerbotten ligger på övergödningsproblematiken och
resurseffektiviseringen då detta är några av de större problemen med jordbruk i våra trakter (Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3). Därmed görs det inte särskilt mycket för att minska på klimatpåverkan då den inte anses betydande här. I Västerbottens län ses en drastisk minskning av jordbruksarealer, och flera av de tillfrågade hade oro inför framtiden gällande övertag av verksamheten när det kom till generationsskifte. Att föda
upp boskap intensivt och slakta stutarna vid rimlig ålder istället för att låta boskapen leva i många och gå på s.k. naturbeten ansågs som det klimatvänligare alternativet (Bonde 7, bilaga 2). Detta då boskapen hinner producera mer metangas under sin livstid om de tillåts gå på naturbeten i flera års tid.
Att gödsla med rätt mängder, undvika överutfodring av djuren, minska sin
dieselförbrukning genom sparsam körning och rätt val av traktor, byta ut belysning till LED och investera i solceller var de sätt som samtliga använde för att minska sin
påverkan på miljön. För en del var det en kostnadsfråga där de helt enkelt inte hade haft råd, och för vissa hade tanken bara inte bekommit dem förut. Några specifika resultat av dessa åtgärder var främst en minskad energi- och dieselkostnad. Att inte använda
bekämpningsmedel fungerade för vissa utmärkt då de inte hade några problem med ogräs (Bonde 8, bilaga 2).
Att övergå till ekologiskt var även det ett sätt att minska sin klimatpåverkan. En
lantbrukare ansåg att det blev mycket bränsle över till annat på grund av det ekologiska jordbruket (Bonde 3, bilaga 2). Andra tyckte att energikällan var viktig, och använde sig av den förnybara vattenkraften från Umeå energi (Bonde 8, bilaga 2). En annan
lantbrukare hade istället önskan att köpa in sig på ett vindkraftverk motsvarande sin egen förbrukning i energianvändning (Bonde 6, bilaga 2). Överlag hade de flesta lantbrukare inte genomgått en energikartläggning från Länsstyrelsen oberoende av produktionstyp (figur 5). Trots detta hade de flesta koll på sin energiförbrukning och gjorde många energismarta lösningar på eget initiativ.
Flera av de tillfrågade upplevde att gödslingen kom på rätt plats och var noga med att det skulle ligga på åkermarken där det gör nytta, det är även en ekonomisk fråga. En del vårplöjde för att undvika onödiga utsläpp (Bonde 3, bilaga 2).
4.4 Vad skulle jordbruksföretagare kunna göra för att minska sin egen klimatpåverkan, vilka gör det redan idag, och varför gör de inte det om så är fallet?
Det finns en stor rådgivningshjälp av få inom hållbart jordbruk i Sverige, och i allmänhet tänker folk ett steg längre idag och odlar mer närande grödor (bilaga 2). LRF Västerbotten arbetar även i projekt med Länsstyrelsen där energikartläggningar görs på gårdar runt om i länet, för att undersöka hur jordbruksföretagen kan hushålla med energin på gården (Tjänsteman LRF, bilaga 3). Ekologiska lantbruk har energikartläggning som ett krav på sig, och under besöket klyver man bort all elanvändning som inte har med djurhållning eller växtodling att göra och kvar är el som går direkt till korna i kWh (Tjänsteman LRF, bilaga 3). Det som ofta kommer fram under dessa besök är att lantbrukarna kan behöva ändra sina belysningsrutiner, byta ut gamla lampor till LED samt att spara diesel med 10
% genom att köra maskinerna på ett sparsammare sätt (Tjänsteman LRF, bilaga 3).
En av de konventionella lantbrukarna ansåg att ekologiskt jordbruk var dyrare och
svårare att ha (Bonde 5, bilaga 2). Ytterligare en konventionell producent funderade på att ställa om till ekologiskt, men var tveksam om ekologisk produktion var så hållbar i
längden då det krävs mer körning och det faktum att ingen konstgödsel får användas vilket betyder att färre människor i världen får mat (Bonde 6, bilaga 2). Detta kontrades dock av vissa ekologiska bönder, som många gånger ansåg att kostnaderna jämnade ut sig i längden då de fick dubbelt så mycket betalt för sina produkter (Bonde 3, bilaga 2). Det fanns däremot ekologiska bönder som tyckte att det var en mer kostsam produktion, men att lönsamheten troligen skulle öka om skördarna var högre (Bonde 4, bilaga 2).
En av de tillfrågade hade GPS-styrning på sin traktor installerat vilket bidrar till mindre antal vändor med traktorn (Bonde 7, bilaga 2). Flera hade starka funderingar på att installera solceller på sina ladugårdstak för att sänka sin elförbrukning (och därigenom även sin klimatpåverkan). Många hade gått kurser i sparsam körning och tänkte efter hur de använde sina traktorer för att köra på ett energisnålt sätt och därmed minska sin förbrukning (Bonde 2, bilaga 2). Till exempel är det viktigt att använda rätt storlek på traktorn till rätt typ av arbete, för att inte dra extra mycket diesel. Många av lösningarna som fanns på gårdarna var till ekonomisk fördel, men även indirekt klimatnyttigt. En av de konventionella lantbrukarna berättade att de var beroende av EU-stöden för att få verksamheten att inte gå med minus (Bonde 5, bilaga 2). Andra verkade klara sig fint eller inte alls gå runt utan stöden (figur 1). Det ekonomiska hindret var även en stor faktor till varför flertalet inte ville övergå till att bli ekologiskt certifierade. En konventionell lantbrukare ansåg att det var att gå ”bakvägen in i framtiden” att övergå till ekologisk produktion (Bonde 5, bilaga 2).
Alla intervjuade var överens om att Västerbotten inte bidrog nämnvärt till
klimatförändringarna, och vissa ansåg att problemet snarare låg (globalt sett) i att vi är för många människor och att vi har för många antal djur. För att minska sin
energianvändning kan uppvärmningen vara värd att tänka på. En lantbrukare berättade att en stor del energi går åt till diskning och att värma upp verkstäder och liknande i en jordbruksverksamhet (Bonde 3, bilaga 2). Då kan det vara en god idé att tänka på val av uppvärmning, då vissa alternativ är klimatsmartare än andra. Umeå Energis förnybara el med vattenkraft som källa användes av flera lantbrukare som ansåg det vara ett hållbart el-alternativ.
Plöjningsfria åkrar kan även vara en idé i ett hållbart samhälle på grund av minskade lustgasutsläpp, men är bäst lämpat för åkrar där man endast odlar spannmål på spannmål istället för vall (Bonde 4, bilaga 2). Åtminstone för ekologiska lantbruk, som verkligen behöver plöjningen för att få bort ogräs utan bekämpningsmedel. Vårplöjning lyftes fram som en bra strategi då både sådd kan ske lite tidigare på våren samt att det inte blir lika mycket utsläpp från den öppna jorden som om det sker en höstplöjning precis innan vintern då ingen gröda växer som kan ta upp de utsläppen (Bonde 3, bilaga 2). En lantbrukare förde fram att väldränerade fält var lösningen gällande
lustgasutsläppet, då dessa inte släpper ifrån sig lika mycket av gasen (Bonde 7, bilaga 2).
En tanke från en annan lantbrukare var att vi kanske borde träda våra myrjordar då de avger mer utsläpp (Bonde 4, bilaga 2). En av de konventionella bönderna tog upp att gröngödsling kan vara ett hållbart tips, där grödorna får ta sin näring från en förmultnad grön växt som tagit upp kväve ur luften som till exempel klöver (Bonde 6, bilaga 2).
Ytterligare en hållbar lösning kunde vara att börja odla rybs, som sedan kan göras till olja som kan användas som drivmedel till maskinerna på gården (Bonde 3, bilaga 2). På samma sätt som gödsel från korna kan användas för att göra biogas som sedan kan återanvändas av lantbrukaren själv. Detta bidrar till en cirkel där näring och biprodukter kan brukas på samma gård i flera omgångar. Det fanns ett exempel där en gård endast använde biogas till det mesta, dock skulle den tekniken vara kostsam då de allra flesta maskiner och fordon är byggda för att drivas med exempelvis diesel. Ibland kan det vara svårt att investera i ny teknik och nya lösningar på grund av för låga priser för mjölken, vilket leder till att det blir allt färre gårdar som klarar av att fortsätta sin verksamhet (Bonde 6, bilaga 2).
En lantbrukare funderade på att sätta in en timer för att belysning ska gå på automatiskt, istället för att ha på det dygnet runt som det var i dagsläget (Bonde 6, bilaga 2). Detta skulle även spara in en de pengar då kWh blir lägre. Men personen ifråga skyllde det på att en hel del oföretagsamhet låg bakom att det inte blivit av ännu, samt att tanken inte slagit denne helt enkelt. En annan argumenterade för att det var behövligt att ibland låta traktorn stå på tomgång då risken annars kunde vara att den kanske inte startade (Bonde 6, bilaga 2). Men att ambitionen inte är att släppa ut mer avgaser än nödvändigt, för det kostar pengar. Solceller var en teknik som var på gång hos många av lantbrukarna, men en person lyfte fram att kostnadsfrågan stod i fokus till varför det inte blivit av än (Bonde 2, bilaga 2). Men i vissa fall var svaret helt enkelt att lantbrukaren inte hade tänkt i de banorna, men att idéerna var lockande. Val av energikällor varierade, där majoriteten av konventionella producenter hade en kombination av ved, pellets och direktel medan de ekologiska snarare hade en blandning av fliseldning, direktel, ved och vindkraft (figur 2).
De ekologiska framförde att detta var det bästa sättet att odla på om det skulle vara hållbart, medan andra ansåg att kostnaderna för att bygga om ladugården bland annat skulle bli för dyr. Sedan tyckte en person att det var för mycket regler, till exempel att det var onödigt att behöva rasta sina djur utomhus varje vecka oavsett väder då det skulle vara svårt om det är halka eller lerigt ifall djuren faller omkull (Bonde 5, bilaga 2).
4.5 Hur ser det klimatsmarta jordbruket i Västerbotten ut år 2030?
En av de konventionella lantbrukarna ansåg att det fanns en tydlig riktning i vart det svenska jordbruket är på väg, dvs. mot större industri-jordbruk med fler antal enheter (Bonde 8, bilaga 2). Detta för tanken rätt långt bort från det idylliska lantbrukslandskapet som många associerar jordbruket med. Västerbottens mosaiklandskap med
permakulturer av grödor hör till en del av landskapets charm, och är även positivt ur ett miljöperspektiv samt gynnar den biologiska mångfalden. Det är viktigt att värna om den sortens jordbruk som finns i dagens Västerbotten, vilket innebär att om alla svar
sammanvägs bör det klimatsmarta jordbruket innefatta ett enhetligt kretslopptänk där man tillför jorden de näringsämnen som avlägsnats och samtidigt odlar eget foder till djurbesättningen. Andelen egen odlat foder var relativt hög bland både ekologiska och konventionella lantbrukare i denna studie (figur 4). Många var överens om att det finns bra förutsättningar för att bedriva jordbruk i Västerbotten, bland annat på grund av vårt rena och friska vatten (Bonde 2, bilaga 2). Sedan har vi kanske en kortare växtsäsong i Norrland, men på grund av detta är förutsättningarna för att odla vall bättre. Gräset skördas här tidigare än övriga Sverige, vilket gör att gräset innehåller höga proteinvärden som är bra till djuren även om det inte kan tas lika många skördar här som i södra
Sverige.
En viktig aspekt att tänka på kring korna är att det blir lägre metangasutsläpp per enhet ju mer produkt vi producerar per ko (Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3). Resultatet av detta blir att samhället antingen måste minska sin köttkonsumtion och jordbruken producera mer mjölk, eller att det produceras mindre mjölk och mer kött istället
(Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3). För om kor istället får gå med kraftfoder hinner det bildas högre halter metangas. Detta gällde även naturbeten enligt en del, då korna går och betar och ofta lever mycket längre. Det som kunde testas är att försöka producera ett foder som är väl sammansatt med mer spannmål än protein, och på så vis minska användningen av kraftfoder (Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3). Av de intervjuade var det tydligt att mjölkproducenterna alltid använde kraftfoder till sina djur, medan
köttproducenterna undvek detta (figur 3). Den ökade köttkonsumtionen som har skådats i Sverige beror på den ökade importen av kött från övriga världen. Att minska importen av kött från resten av världen skulle gynna den lokala marknaden i Sverige samt bidra till
lägre utsläpp av växthusgaser. En lantbrukare uttryckte att vi borde öka hållbarheten genom att minska vårt köttätande genom att undvika att köpa det importerade köttet som står för 50 % av allt nötkött vi har här (Bonde 7, bilaga 2).
Ett annat argument som fördes fram var det faktum att samhället är felbyggt redan från början, att jordbruket inte får tillbaka någon näring från samhällets sida då slammet från avloppsverken är alldeles för giftigt på grund av sitt innehåll (Bonde 4, bilaga 2). I samma diskussion lyftes det också fram att det inte är jordbrukssektorn ensamt som ska ta tag i problemet, utan att hela samhället måste samverka för att riktig hållbarhet ska kunna uppnås En konventionell lantbrukare ansåg att näringen i kretsloppet skulle gå minus ifall konstgödsel inte användes, då jordbruken inte får näringen från samhället som de borde få (Bonde 5, bilaga 2). En av de tillfrågade ville gärna se att familjejordbruket kom tillbaka i framtiden, och att drifterna inte blir för stora. Samma person trodde att det aldrig kommer bli en total omställning till ett ekologiskt jordbrukssystem, men att det åtminstone kan komma upp i 50 % ekologisk produktion (Bonde 2, bilaga 2). Sedan var det viktigt att jordbruket sköts och styrs av naturkännande människor som vet hur naturen fungerar om jordbruket ska kallas hållbart. Det ska inte endast handla om att tjäna pengar (Bonde 2, bilaga 2). En konventionell producent argumenterade däremot för större enheter, då dessa innebar fler anställda på gården vilket gav lantbrukaren själv mer frihet i vardagen (Bonde 6, bilaga 2).
Att samarbeta som lantbrukare kring maskinparker och låna ut fordon till den som behöver för stunden känns hållbart och är en typ av det återanvändande av produkter som beskrivs enligt avfallshierarkin i Miljöbalken. En av de intervjuade framhöll också att samarbeten kring maskiner utgjorde en social och arbetsmiljömässigt positiv faktor som också ingår i hållbarhet (Bonde 5, bilaga 2). Det ideala jordbruket bör även få vara ett jordbruk där marken går att bruka utan att bostadsområden byggs ut där grödor kunde ha växt och bidragit till den lokala marknaden (Bonde 2, bilaga 2). Dessutom går det inte att uppnå miljömålet ”ett rikt odlingslandskap” om mark slutar brukas på grund av
bebyggelse (Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3). Det går enligt vissa tillfrågade inte att prata om ett hållbart jordbruk, iallafall inte som det ser ut i dagsläget (Bonde 1, bilaga 2).
Det behövs åtgärder så som att ställa om hela jordbrukssystemet med nya tekniker, men då ligger problemet i att konsumenter inte är beredda att betala för den högre kostnaden som blir (Bonde 1, bilaga 2).
Ett lämpligt antal boskap krävs, för att det ska bli en balans och ge omgivande natur en chans att ta upp utsläpp (Bonde 4, bilaga 2). Plöjs åkermarken för ofta frigörs mer gas, men de största problemen finns i de riktigt stora anläggningarna i världen där de även har monokulturer. Sedan bör inte stora anläggningar med hög produktion placeras i områden där det råder vattenbrist, då vatten är en resurs som används i hög grad i ett jordbruk (Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3).
Den ekologiska sidan av jordbruken anser att deras sätt att hålla gården är det som bör prägla framtidens jordbruk. Det innebär högre kostnader enligt vissa, men menar då på att kostnaden blir lägre per hektar om skördarna sköts så att de blir högre, och samtidigt är det bättre betalt för mjölken om den är ekologiskt producerad (Bonde 4, bilaga 2). En ekologisk köttproducent ansåg samma sak, då denne fick 3–4 kr mer betalt per köttdjur än de konventionella får (Bonde 2, bilaga 2). Men samtidigt hänger den ekologiska
mjölkproduktionens ekonomiska ersättningar på att norrmejerier för tillfället kan ta emot ekologisk mjölk, alltså att det finns en efterfrågan, och likadant gäller ekologiskt kött (Tjänsteman Länsstyrelsen, bilaga 3). Dessutom är det ofta dyrt att bygga om stallar och byggnader för att passa de krav som finns inom den ekologiska certifieringen, samt
kostsamt att köpa in ekologiskt spannmål. De lantbrukare som kan odla sitt eget
spannmål får en ekonomisk fördel. En del hävdade att de hade för lite mark för att få ihop nog med foder till djuren utan att gödsla med konstgödsel, och kunde därmed inte bli ekologiska (Bonde 7, bilaga 2). Det ansågs inte heller klimatsmart att behöva köra fler vändor med traktorn för att minska ogräset utan bekämpningsmedel, då detta innebar att det blev mer utsläpp och dyrare för bonden (Bonde 7, bilaga 2).
Det var tydligt att spekulationen kring framtidens jordbruk var en svår fråga, då det mesta styrs helt politiskt i Sverige. Bönderna har ingen egen rätt att säga till om hur de vill att jordbruket ska fungera, utan staten styr med sina stöd (Bonde 5, bilaga 2). Men det fanns en tro på att miljön kommer få större fokus i jordbruket, att det blir mer stöd till
miljölösningar, mer hållbara långsiktiga kretslopp (Bonde 5, bilaga 2).
5 Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Efter en analys av resultaten är det tydligt att det finns en röd tråd ibland både
konventionella och ekologiska lantbrukare. Majoriteten av de svarande är överens om vikten av att låta ett kretslopptänk genomsyra verksamheterna, där jorden inte förbrukas utan brukas på ett rimligt sätt. Däremot finns en stor klyfta i hur respektive
produktionssystem anser att jordbruket bör producera och fungera. Enligt en rapport från Jordbruksverket har de haft som riktlinje att minst 20 % av den svenska
jordbruksmarken ska vara ekologisk produktion till år 2020 (Wallander et al. 2012).
Detta är till och med lägre procent än vad vissa av de ekologiska lantbrukarna vill se i framtiden, där tilltron till den ekologiska produktionen är hög. Men det skulle absolut vara ett steg i rätt riktning. Sedan skulle möjligtvis ersättningen för att ställa om till ekologiskt kunna vara högre då många av de konventionella ändå anser att det ofta kostar dem för mycket. Sedan kan även andra faktorer stå i vägen för omställningen, då det överlag kände som att särskilt de konventionella bönderna höll hårt fast vid gamla traditioner. I dessa fall behövs det ytterligare motivation för att visa på fördelar med den ekologiska produktionen. Samtidigt har Jordbruksverket bedömt att de positiva
klimateffekter som en ekologisk produktion innebär med recirkulering av kväve och vallodling inte avgör att produktionssättet är det ultimata, utan att andra faktorer också måste vägas in (Wallander et al. 2012). Detta stämmer överens med vad som framkom i vissa intervjuer där det framfördes att ekologisk och konventionell produktion egentligen bara är två olika sätt att bruka marken på, och att det är svårt att avgöra vilket som är bäst.
Utsläpp av metangas har flera olika källor, bland annat från förvaringen av stallgödsel. I en studie kom det fram att metan i gödsel är väldigt temperaturberoende, och att det tjocka snötäcket som vi har häruppe kan bidra till lägre metanutsläpp under normala år (Rodhe et al. 2009). Metanutsläpp från idisslande boskap verkar främst härröra från djur som går på naturbeten och lever länge, samt är uppfödda på stor andel kraftfoder. I en studie kom man fram till att olika individer av nötkreatur släppte ut olika mängd metan från sin matsmältningsprocess (Garnsworthy et al. 2012). Med tanke på det otroliga avelsarbete som ligger till grund hos de boskap som används, borde detta vara en egenskap som vi borde kunna avla vidare på. Faktorer som sjukdomstolerans,
värmetolerans och ett effektivt foderupptag hos mjölkkor togs upp i en studie som viktiga genetiska urval att avla på för att minska metan med mellan 9–19 % (Knapp et al. 2014).
Varför olika individer av kor släpper ut olika mängd metangas verkar härröra till vilka metanogena bakteriekulturer som den specifika kon har i våmmen, och en studie visar att de kor som har lägre utsläppsgrad även utnyttjade fodret mer effektivt (Danielsson et al.
2017). Det som kom fram bland de intervjuade var att all boskap i köttproduktionen
utfodrades med enbart grovfoder och ensilage, därav torde deras utsläpp av metangas inte vara lika hög som hos mjölkkobesättningarna som föds upp på stor del kraftfoder för att få igång mjölkproduktionen. Överlag är köttkonsumtionen i Sverige relativt hög, men för att skapa riktig hållbarhet krävs att den inhemska produktionen ökar för att
konkurrera mot importen. Ekonomin får inte glömmas bort, då det är en viktig del i hållbarhetskonceptet (Hessle et al. 2017). Lönsamhet lyftes fram bland lantbrukarna som en viktig del i varför en del inte ville ställa om sin produktion till ekologiskt. Att sedan EU-stöden är så komplicerade i sin utformning känns som något som kanske borde ses över, då pappersarbeten i mängder kan avskräcka många.
En av lantbrukarna hade en idé om att börja odla rybs och pressa egen olja vilket kunde användas i dennes maskiner och på så vis minska miljöbelastningen samt hålla nere dieselförbrukningen. Detta är en väldigt intressant tanke, och det har utförts projekt i både Norrbotten och Västerbotten kring möjligheten att odla denna oljegröda här i Norrland (Bernes och Gustavsson 2016). I studien framfördes det även att rybs kan användas som fullvärdigt protein istället för soja till mjölkkorna (Bernes och Gustavsson 2016). Detta skulle göra att lantbrukare i Norrland kan bli självförsörjande på eget kraftfoder, och klimatbelastningen med det importerade sojaproteinet skulle upphöra eller åtminstone minska. Tanken om att ha plöjningsfria åkrar kom även fram bland vissa lantbrukare, men den allmänna uppfattningen var att det lämpar sig bäst på gårdar där i huvudsak spannmål odlas då vallodling kräver en god plöjning för att brytas. Kvävgas, som inte påverkar klimatet, bildas under helt syrefria förhållanden (Ericson 2017).
Samtidigt bildas lustgas endast vid liten tillgång på syre, så därför borde plöjningsfria- och väldränerade åkrar vara de två sätt som i längden ger högst hållbarhet. Alla de åtgärder som lantbrukare kan göra själva på sin egen gård har bedömts vara viktiga, då dessa kan minska utsläppet med upp till 20 % år 2050 (Hjerpe 2012). Dock verkar det som att utsläpp från jordbrukssektorn i framtiden är svåra att beräkna då vi inte vet vilka sorters grödor som kommer att produceras, hur världskonsumtionen ser ut eller andra osäkerheter. Jordbruksverket har beräknat att det finns ett stort osäkerhetsintervall för det referensscenario som tagits fram med mellan 2,83 – 11,63 Mton koldioxidekvivalenter för år 2050 från jordbruket (Hjerpe 2012).
Johan Rockström har gjort uttalanden om det ultimata hållbara jordbruket, där han anser att framtidens jordbruk kommer att bygga på ny teknik, vara intensivt och modernt (Ander 2018). Detta liknar de tankar som flera lantbrukare i denna intervjustudie framfört. Däremot är det dock viktigt att poängtera att Sveriges goda djurskydd inte bör tummas på bara för att produktionen blir intensiv. Rockström har även gått djupare in på frågan mellan ekologiska och konventionella jordbruk samt vad de båda sätten har för fördelar och nackdelar. De ekologiska brukar kritisera de konventionella för att använda konstgödsel och besprutning, medan de konventionella anser att de ekologiska
jordbruken är sämre på grund av ökade arealer (Ander 2018). Han lyfter även fram det faktum att båda produktionssätten inte lever upp till de planetära gränserna (Ander 2018). Denna klyfta mellan produktionssätten stämmer helt överens med det som samtliga lantbrukare sagt under intervjuerna.
I en studie lyftes det fram att lantbrukare ansåg att klimatförändringarna inte stod för en lika stark drivkraft som marknaden och policys inom jordbruket gjorde (Juhola et al.
2017). Det stod även klart att det även i framtiden kommer vara dessa andra faktorer som påverkar deras dagliga beslut i högsta grad (Juhola et al. 2017). Bönderna i studien kände redan av pressen från klimatet, med ett allt mer oberäkneligt väder som kan komma att leda till svårare jordbearbetning, sämre skördar och ett ökat användande av
bekämpningsmedel (Juhola et al. 2017). Det positiva med klimatförändringarna som framkom var att det blir en längre säsong att odla på. De lantbrukare som intervjuades här i Västerbotten verkade inte riktigt ha några problem med klimatförändringarna än,
men flera var positiva till en längre odlingssäsong även om mer nederbörd skulle vara ett potentiellt problem vid traktorkörning.
Det skulle gå att fördjupa sig i flera olika grenar av denna studie, till exempel att lägga fokus på en utvärdering av hela jordbrukssystemet och ytterligare intervjua näringsliv och politiker i frågan. Och en fortsättning skulle kunna inbegripa att ytterligare undersöka vad som motiverar lantbrukare att arbeta mer hållbart. Sedan skulle det även vara intressant med en uppföljning längre fram i tiden för att se om och hur tankarna har förändrats hos lantbrukare när klimatet förändrats ytterligare.
5.2 Metodval
Metodval i denna studie föll på kvalitativa intervjuer med utvalda lantbrukare inom ett visst område i länet, men denna metod har både positiva och negativa aspekter att ta hänsyn till. I rollen som intervjuledare finns det alltid en risk att det sker en viss påverkan på den som skall intervjuas, och av den anledningen kan resultaten påverkats av hur frågorna ställdes samt hur personkemin såg ut. Från början var det tänkt att även Norrbottens län skulle innefattas i studien, men då hembesök kändes viktigt för att få en bra bild av gårdarna blev detta inte möjligt på grund av långa avstånd och begränsad ekonomi. Att endast ha telefonintervjuer hade möjligen minimerat risken för att påverka informanten, men hade samtidigt inte gett intervjun samma djup. Antal lantbrukare som valdes ut kunde ha utökats för att få en ännu bredare bild av ämnet, men för att inte göra arbetet för stort krävdes en avgränsning. Det som upplevdes som viktigast var att få en lika jämn fördelning av ekologiska som konventionella lantbrukare. Valet att inkludera en ren växtodlare kändes rimligt för att få perspektiv från en person som inte höll boskap då just klimatfrågan enkelt kan skapa starka åsikter som kan hindra en objektiv bedömning gällande metanutsläpp.
5.3 Slutsats
Min egen slutsats av arbetet är att det inte finns en helt solklar väg att gå när det gäller framtidens jordbruk. De flesta lantbrukare i studien har däremot en stark bild av vad ett hållbart jordbruk innebär, och samtidigt finns det en stor klyfta mellan konventionellt hållna jordbruk och ekologiska. En klyfta som det kan vara viktigt att överbrygga om jordbruket som helhet ska kunna ta ett kliv framåt mot ett mer hållbart system. I det stora hela är frågan starkt politikerstyrd på både kommunal och nationell nivå, och många lantbrukare upplever att de själva inte har alltför mycket att säga till om. Men jag tror att det ligger något i att framtidens jordbruk behöver fortsätta att vara naturnära, men samtidigt toppmodernt och nytänkande. För att samhället ska bli helt hållbart uppbyggt hade det dock krävts att näring kommer tillbaka till jordbruken från samhället, då kretslopp är cirkulära och fungerar inte bara en väg. Detta hade dock inneburit stora förändringar i avloppssystem och rening, för att kunna återföra mer av slammet till åkrarna. Satsningar bör även ske för att bibehålla landsbygderna så att fler människor i Västerbotten ska kunna fortsätta upprätthålla sina jordbruk och samtidigt kunna leva på det. Som det ser ut idag går en stor del av lantbrukarna knappt runt utan EU:s direktstöd och är starkt beroende av de stigande och sjunkande mjölk- och köttpriserna. Ett direkt hot mot det lokalproducerade här i länet är även det importerade köttet från länder med både sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning, som blivit en hård konkurrent på grund av de låga priserna. Där anser jag att konsumenter har en stor makt i att påverka vilket typ av kött som efterfrågas i butikerna. Bostadsbyggandet bör även det anpassas runt jordbruket, viktiga jordbruksarealer kan annars riskeras att gå förlorade för alltid.
Västerbottens läns landskap bör användas till den typ av produktion som passar naturen här, och då känns vallodling som ett fortsatt säkert kort. Med ett förmodat varmare klimat i framtiden kommer produktionen i länet att kunna öka, och kanske kan till exempel en standardiserad odling av sojabönor eller rybs tillslut bli en verklighet även i detta län och ersätta det importerade proteinet i kraftfodret till boskapen.
6 Referenser
Ander, Gunilla. 2018. Dags att begrava stridsyxan: intervju med Johan Rockström. Land Lantbruk. 19 januari.
Bernes, Gun och Gustavsson, Anne-Maj. 2016. Odling av vårrybs i Norr- och
Västerbotten – fältstudie och odlingsråd. Rapport/Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. 2016:3. Umeå: Sveriges
lantbruksuniversitet.
Brown, James H., Burnside, William R., Davidson, Ana D., Delong, John R, Dunn, William C., Hamilton, Marcus J., Mercado-Silva, Norman, Nekola, Jeffrey C., Okie, Jordan G., Woodruff, William H., och Zuo, Wenyun. 2011. Energetic limits to economic growth. Bioscience 61 (1): 19–26.
Danielsson, Rebecca, Dicksved, Johan, Sun, Li, Gonda, Horacio, Müller, Bettina, Schnürer, Anna och Bertilsson, Jan. 2017. Methane production in dairy cows
correlates with rumen methanogenic and bacterial community structure. Frontiers in microbiology 8 (226).
Ericson, Lars. (red.). 2018. Norrländsk växtodling. Umeå: Länsstyrelsen i Västerbotten.
Ericson, Lars. 2017. Lantbruket och klimatet – hur minskar vi påverkan?. Norrbruk nr 5.
Ericson, Lars. 2013. Så odlar du ekologisk spannmål i norra Sverige.
Rapport/Jordbruksverket. 300:6. Jordbruksverket.
Foley, Jonathan A., DeFries, Ruth, Asner, Gregory P., Barford, Carol, Bonan, Gordon, Carpenter, Stephen R., Chapin, F. Stuart, Coe, Michael T., Daily, Gretchen C., Gibbs, Holly K., Helkowski, Joseph H., Holloway, Tracey, Howard, Erica A., Kucharik, Christopher J., Monfreda, Chad, Patz, Jonathan A., Prentice, Colin, Ramankutty, Navin och Snyder, Peter K. 2005. Global consequences of land use. Science 309: 570.
doi: 10.1126/science.1111772.
Foley, Jonathan A., Ramankutty, Navin, Brauman, Kate A., Cassidy, Emily S., Gerber, James S., Johnston, Matt, Mueller, Nathaniel D., O’Connell, Christine, Ray, Deepak K., West, Paul C., Balzer, Christian, Bennett, Elena M., Cerpenter, Stephen R., Hill, Jason, Monfreda, Chad, Polasky, Stephen, Rockström, Johan, Sheehan, John, Siebert, Stefan, Tilman, David och Zaks, David P. M. 2011. Solutions for a cultivated planet. Nature 478. doi: 10.1038/nature10452.
Garnsworthy, P.C., Craigon, J., Hernandez-medrano, J.H. och Saunders, N. 2012.
Variation among individual dairy cows in methane measurements
made on farm during milking. American Dairy Science Association 95: 3181–3189.
Grönvall, Anders, Johansson, Marianne och Jönrup, Hans. 1999. Jordbruksstödens storlek och fördelning i Sverige, EU och OECD. Statistikenheten.
Hammer, Tobin J., Fierer, Noah, Hardwick, Bess, Simojoki, Asko, Slade, Eleanor, Taponen, Juhani, Viljanen, Heidi och Roslin, Tomas. 2016. Treating cattle with antibiotics affects greenhouse gas emissions, and microbiota in dung and dung beetles. The royal society publishing 283.
Hessle, Anna, Bertilsson, Jan, Stenberg, Bo, Kumm, Karl-Ivar och Sonesson, Ulf. 2017.
Combining environmentally and economically sustainable dairy and beef production in Sweden. Agricultural Systems 156: 105–114.
Hjerpe, Karin. 2012. Ett klimatvänligt jordbruk 2050. Rapport/Jordbruksverket.
2012:35. Jordbruksverket.
Holmestig, Anders. 2008. Den svenska maten och klimatet. Lantbrukarnas riksförbund.
Beställningsnummer 43048.
Jordbruksverket och SCB. 2017. Ekologisk produktion. Jordbruksstatistiks sammanställning kap 11.
Juhola, Sirkku, Klein, Natacha, Käyhkö, Janina och Neset Schmid, Tina-Simone. 2017.
Climate change transformations in Nordic agriculture?. Journal of Rural Studies 51:
28–36.
Kanyama-Carlsson, Annika och D Gonza´lez, Alejandro. 2009. Potential contributions of food consumption patterns to climate change. American society of nutrition 89:
1704–9.
Karlsson, Lena och Einarsson, Peter. 2013. Vad får jag när jag väljer ekologiskt?
Naturskyddsföreningen upplaga 1.
Knapp, J. R., Laur, G. L., Vadas, P. A., Weiss, W. P. och Tricarico, J. M. 2014. Invited review: Enteric methane in dairy cattle production: Quantifying the opportunities and impact of reducing emissions. J. Dairy Sci. 97: 3231–3261.
Kullander, Sven. 2010. Food security: crops for people not for cars. AMBIO 39: 249–256.
doi: 10.1007/s13280-010-0032-5.
Naturvårdsverket. 2006. Utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn under perioden 1990 till 2010. Rapport/Naturvårdsverket. 5506. Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. 2018. Regionala miljömål. Naturvårdsverket.
https://www.miljomal.se/Miljomalen/Regionala/?l=24&t=Lan (hämtad 2018-05- Rodhe, L., Ascue, J., och Nordberg, Å. 2009. Emissions of greenhouse gases (methane 08)
and nitrous oxide) from cattle slurry storage in Northern Europe. IOP conference series: Earth and environmental science 8 (1).
Runsten, Hilda och Dirke, Maria. 2018. Vässa argumenten. Skypemöte LRF regioner 6 mars.
Sidblad, Solveig. 2018. Odla i norr – ta vara på det goda. Odla.nu.
https://www.odla.nu/inspiration/odla-i-norr-ta-vara-pa-det-goda (Hämtad 2018- 05-23)
Tilman, David, Balzer, Christian, Hill, Jason och Befort, Belinda L. 2011. Global food demand and the sustainable intensification of agriculture. PNAS 108 (50): 20260–
20264.
Wallander, Johan, Wretling Clarin, Anna, Dock Gustavsson, Ann-Marie, Lannek, Jackis, Wallenberg, Peter och Hasund, Knut Per. 2012. Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet. Rapport/Jordbruksverket. 2017:37.
Jordbruksverket.
Wanapat, Metha, Cherdthong, Anusorn, Phesatcha, Kampanat och Kang, Sungchhang.
2015. Dietary sources and their effects on animal production and environmental sustainability. Animal Nutrition 1: 96–103.
Bilaga 1 – intervjufrågor
För att kunna få ut rådatat till resultaten användes en intervjumall med frågor som ställdes till alla de intervjuade, nedan följer vilka frågor som användes.
1. Berätta lite allmänt om hur din gård fungerar, vilka grödor odlas och hur skördarna ser ut, vilken djurhållning har du och hur ser den ut.
2. Hur anser du själv att jordbruk i ren allmänhet påverkar klimatet och vad kan göras åt det? Och hur påverkar din egen gård klimatet, och vad kan göras åt det?
3. Hur ser energihushållningen ut på gården, vad används energin på gården till? Har det gjorts en energikartläggning, och vad kom man fram till då? Vad används för belysning och hur ser rutiner kring detta ut?
4. Vilken typ av maskiner används? Vad går de på för bränslen, och hur mycket drar de ungefär? Hur används dessa? Körs det många rundor till olika saker, eller samkörs en del?
5. Vilket foder får djuren? Och varifrån kommer fodret?
6. Vilka tekniker för plöjning används? Hur sker gödseltillförseln? Vilka slags jordar är det man har här i området (mullhalt)?
7. Hur mycket mineralgödsel använder du i vanliga fall? Om det är ett konventionellt jordbruk; hur mycket bekämpningsmedel används?
8. Om ekologiskt jordbruk; tar du stallgödsel från egna djur? Använder du kvävefixerande växter? Om konventionellt jordbruk; varför har du inte övergått till ekologiskt? Finns det några hinder?
9. Hur väl fungerar odlingen utan bekämpningsmedel? Hur gör du för att undvika ogräs och skadedjur?
10. Har du några tips på hur man odlar grödor på ett hållbart vis utan att förlora för mycket på det ekonomiskt sett?
11. Hur ser du på ett hållbart jordbruk, och vad innebär det för dig?
12. Har du några hållbara lösningar på din gård? Om inte, varför?
13. Upplever du att det är ekonomiskt lönsamt att driva en gård hållbart som det ser ut i dagsläget?
14. Hur tror du att framtidens jordbruk kommer att se ut?
15. Har du koll på vilka utsläpp som kommer från din gård, och hur påverkar det omgivningen?
16. Utsläpp av metan från boskap och lustgas från konstgödsel ger stor påverkan på klimatet, hur anser du att dessa problem ska tacklas?
Bilaga 2 – Intervjusvar – förkortad sammanställning
1. Berätta lite allmänt om hur din gård fungerar, vilka grödor odlas och hur skördarna ser ut, vilken djurhållning har du och hur ser den ut.
Bonde 1. Ekologisk växtodlare: grönsaksodlare, KRAV, 15 hektar mark, 2 år klöver/vall
& 1 år grönsaker. Bonde 2. Ekologisk köttproducent: 100 hektar vall, 10–15 hektar spannmål plus lite träda. Havre/korn och timotej/klöver. 40-tal stutar och KRAV godkänd. Sår på vår och skördar på höst. Bonde 3. Ekologisk kött-mjölkproducent: 26 mjölkkor, avkomman blir till slakt om det inte blir nya kor. 10 000 kg mjölk per ko och år.
Tillverkar naturbeteskött. Odlar korn på 20–30 hektar, 4–5 år vall. Totalt 150 hektar mark, med 50 hektar naturbete. Bonde 4. Ekologisk mjölkproducent: Odlar 159 hektar, 34 hektar grönfoder (havre/ärtor), 10 hektar naturbeten och 9 hektar träda, resten vall.
60 stycken mjölkkor med rekrytering. KRAV märkta. Sår på vår och skördar på höst, har två skördar på gräset. Bonde 5. Konventionell mjölkproducent: 36 mjölkkor plus rekrytering, tjurar säljs till annan uppfödare. 78 hektar åker, 30 hektar korn och resten vall. Får en bra skörd på ca fyra ton korn. Gör två skördar på vall, och en skörd på korn.
Tre år korn och tre år vall. Bonde 6. konventionell mjölkproducent: 60 mjölkkor plus ungdjur, 100 hektar vall, 20 hektar bete, 10 hektar grödor som ärtor/havre/vete och 10 hektar träda. 177 hektar skogsbruk. Från början 12 kor, utökats. Oftast två skördar med vall, ibland tre. Bonde 7. Konventionell köttproducent: 60 stycken renrasiga
limousinkor, 60 kalvar rekrytering och liv, 50 tjurar köps in till slakt. Äldsta korna 17 år.
150 hektar. 30–35 hektar, hälften grönfoder hälften spannmål. 1 mil är åkern längst bort, vill inte åka för långt då det är dyrt och belastar miljön. Hård konkurrens om marken pga.
många jordbruk. Bonde 8. Konventionell köttproducent: Har nötkreatur och får.
Mestadels vall, men också spannmål (korn och ärtor/havre). Skörd i juni och augusti/september. Vårsådd. Har charktillverkning, samt kött och skinn från fåren.
2. Hur anser du själv att jordbruk i ren allmänhet påverkar klimatet och vad kan göras åt det? Och hur påverkar din egen gård klimatet, och vad kan göras åt det?
Bonde 1. 13 % klimatpåverkan, vi har för mycket boskap, betande djur avger metangas, spannmål mindre utsläpp, vi kunde ha ätit spannmålet själva. Bonde 2. Odlar inte marken intensivt på sin egen gård. Anser intensiv markodling vara negativ, ska vara ekologisk och ha betande djur. Tror inte att man ska ändra på naturen, ta bort ogräs och så. Utan låta naturen vara till viss grad. Bonde 3. Ser grödorna som en kolsänka, och att jordbruket behövs för att rena jorden. Anser att de fossila utsläppen från fordon är värre.
Bonde 4. Tror att vi har ett relativt klimatsmart jordbruk häruppe, men kanske bör vi träda våra myrjordar då de avger mer utsläpp. Finns alltid saker att förbättra. Men tycker ändå att den drift som finns här passar in i landskapet. Men har man uppåt 5000 kor på liten yta blir ju utsläppen större. Bonde 5. Generellt påverkar inte norrländska jordbruk klimatet, de är snarare positiva för miljön. Men man har ett konstigt räknesätt på korna.
Tunga jordar här som släpper ifrån sig mindre. Litet jordbruk här i Norrland, med liten påverkan. Bonde 6. Jordbruk till för att producera mat, blir vi fler människor behövs mer mat. Då är det befolkningsökningen som är problemet. Tokigt i debatten att korna orsakat allt. Också ökad flyg- och biltrafik, medan kon minskat kraftigt i antal. Bonde 7.
I vår kommun är det 2 % som odlas med miljöpåverkan om man säger så, så det är ju en väldigt liten del av den totala arealen. Bonde 8. Ja, vad jag egentligen tror om påverkan på klimatet, det är att, jag ser det som en väldigt liten klimatpåverkan (framförallt det jordbruk jag har). Bästa landskapet för odling är när det skiftar, vilket vi har häruppe, inte monokulturer som i södra Sverige.
3. Hur ser energihushållningen ut på gården, vad används energin på gården till? Har det gjorts en energikartläggning, och vad kom man fram till då? Vad används för belysning och hur ser rutiner kring detta ut?
Bonde 1. Ingen energikartläggning, använder vindkraft och vedeldning, medveten om förbrukning. Bonde 2. Ingen energikartläggning, men anser sig ha viss egen kunskap om området. Försöker använda LED lampor och har automatisk belysning på många platser.
Kostnadsfråga. Värmer upp med fliseldning, funderar på solceller. Bonde 3. Gjort energikartläggning en gång, kom fram till att gården förbrukar mindre diesel än en konventionell gård. Fick tips att byta ut lysrören, men är en kostnadsfråga. Har fliseldning. Bonde 4. Ingen energikartläggning, men byggnaden är rätt nybyggd med LED lampor som tänds och släcks automatiskt och känner av ljusnivån själv. Har rimliga energikostnader och har gått kursen sparsam körning med traktor, jämfört med andra en relativt låg dieselförbrukning. Bonde 5. Ingen energikartläggning, lampor alltid på i ladugården för att djuren ska kunna bli dräktiga. Utomhus finns ljusrelän som går på solceller som slår på automatiskt. Ved- och pelletseldning. Även direktel. Har skogsbruk så tar ved därifrån. Bonde 6. Energikartläggning en gång, isoleringen kunde förbättras.
Direktel på det mesta, uppvärmda stallar. Trasiga fönster, ej haft tid/pengar att fixa än.
Tänt dygnet runt hos korna, men tänkt sätta in så det blir automatiskt. Vanliga lysrör, LED kostar. Är väl lite oföretagsamhet som är boven också. Bonde 7. Ingen
energikartläggning har gjorts, men använder inte mycket energi då vi har kalla lösdrifter.
Eldriften och belysningen drar mest, vi har energilampor (led lampor) och eluppvärmda vattenkoppar. Pellets och vedeldning. Bonde 8. Ingen energikartläggning, men har väldigt låg energianvändning, ungefär som en normal villas. Har kalla lösdrifter, ingen uppvärmning mer el till vatten och så. 35–40 000 kWh/år. Direktel med förnybar vattenkraft från Umeå energi. Ska byta ut till LED belysning. Automatiskt och ljusberoende.
4. Vilken typ av maskiner används? Vad går de på för bränslen, och hur mycket drar de ungefär? Hur används dessa? Körs det många rundor till olika saker, eller samkörs en del?
Bonde 1. Buss och traktor på biodiesel, grästrimmer och motorsåg på bensin. Bonde 2.
Flera traktorer som används energisnålt, har gått kursen i sparsam körning. Har även de vanliga redskapen som exempelvis ogräsharv. Anser att man bör använda en traktor som är anpassad storleksmässigt för ändamålet. Bonde 3. Har en hjullastare och två
jordbrukstraktorer. Samarbetar även med en granne och köper maskiner tillsammans.
Investeringar kostar mycket för miljön. Har ogräsharv också. Bonde 4. Några större och några mindre traktorer. Anpassar storlek efter aktivitet, kör inte traktor för att det är kul då det kostar. En mindre hjullastare som används året runt och en större för skörden.
Ingen GPS styrning, har inte så stora fält att det behövs och är ingen tekniknörd. Bonde 5. Fyra dieseltraktorer som driver alla maskinerna. Köper även in tjänster som
exempelvis tröskning. Vallskörd och vårbruket görs själv, och höstbruket och tröskning köps in. Samarbetar även med en kusin, äger 50 % av maskinerna. Socialt och ekonomiskt arbete den vägen. Bonde 6. Tre stycken dieseltraktorer, en på 240 hästkrafter, en 140 och en 95. Största drar slåttermaskinen, fast en 80 hästars hade räckt. Men är steglöst driven, drar 16–17 l/h. Ibland står traktorn på tomgång några minuter, men det kostar ju diesel, man vill inte stå och släppa ut i onödan, men blir en avvägning. Bonde 7.
Samarbetar med en annan person gällande maskiner, vi byter tjänster. Alla går på diesel.
Nyaste traktorn har GPS styrning, blir effektivare körning och bättre för miljön med mindre antal vändor. Bonde 8. Har dieseltraktorer, samt försöker köpa in tjänsterna utifrån eftersom jag inte använder maskinerna hela året, finns ingen anledning att de
