Ansvar, tillsyn och påföljder Arbetsmiljö

(1)

Alexandra Rönnberg, Madeleine Andersson

Arbetsmiljö

Ansvar, tillsyn och påföljder

Working Environment

Liabilities, supervision and penalties

Rättsvetenskap C C - uppsats

Termin: HT 10

Handledare: Joachim Heilmann

(2)

1

Sammanfattning

Arbetsmiljöområdet är idag ett mycket omdiskuterat ämne som ständigt utvecklats. De bestämmelser och lagar som reglerar det arbetsmiljörättsliga området är idag mycket mer omfattade än vad det var förr. När de första lagarna anskaffades, var de primära områdena som dessa behandlade arbetsplatsolyckor och olycksfall. Dessa områden utgör än idag en stor del av lagen. Arbetsmarknadens utveckling har då det gäller till exempel ny teknik och kemiska ämnen bidragit till att lagstiftaren måste beakta mycket mer idag vid stiftande av lagen. Arbetsmiljölagen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter uppdateras ständigt på grund av samhällets utveckling. De nutida lagarna inom arbetsmiljöområdet reglerar allt ifrån ergonomiska faktorer till farliga kemiska ämnen. För att ge läsaren en bredare förståelse kring utvecklingen av arbetsmiljölagarna har vi använt oss utav ett historiskt perspektiv. Genom detta perspektiv redogör vi för de arbetsmiljörättsliga bestämmelsernas utveckling.

En tillfredsställande arbetsmiljö har i dagens läge fått en kraftigt ökad betydelse. Vi vill i vår framställning undersöka vem som bär ansvaret för att de lagar och regler som finns inom området efterföljs på arbetsplatserna. För att kunna fastställa detta har vi i vår framställning använt oss utav en rättdogmatisk metod då vi bland annat har studerat lagtext, rättsfall samt doktrin. Genom studier av dessa olika rättskällor vill vi undersöka de olika ansvarförhållandena gentemot lagens efterföljelse samt fastslå vem som bär huvudansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Arbetsgivarens respektive arbetstagarens lagreglerade ansvar återfinns främst i Arbetsmiljölagens (AML) (1977:1160) tredje kapitel samt i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (2001:1).

Vem utövar tillsyn över lagens efterföljelse samt vilka påföljder kan göras gällande vid brott mot den arbetsmiljörättsliga lagstiftningen är även något vi genom studier av de olika rättskällorna vill undersöka.

Som ett komplement till den rättsdogmatiska metoden har vi även använt oss utav empiriskt material för att ge en bild av de arbetsmiljörättsliga reglernas faktiska funktion i praktiken.

Det empiriska materialet har vi samlat in under vår praktik hos Säffle Kommun. Materialet består utav diverse dokument som är insamlade från kommunens intranät, mer specifikt deras handbok för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom det empiriska materialet vill vi ge läsaren en förståelse kring hur de arbetsmiljörättsliga reglerna tillämpas i verkligheten.

(3)

2

Förord

Arbetsmiljö är ett komplext begrepp, det innehåller väldigt många aspekter som man egentligen inte tänker sig skall sättas i sammanhang med begreppet. Innebörd i verkligheten varierar troligtvis avsevärt beroende av vem du frågar, vilket arbete den personen har, vilka uppgifter denne utför i sitt arbete samt dennes livssituation. Praktiska exempel från verkligheten anges och kontrasterar mot gällande rätt.

Gällande rätt är väldigt klar, koncis och konkret, eller? Vi har valt att undersöka arbetsmiljön ur en rad aspekter, vi har valt att se till begreppets innebörd, den historiska utvecklingen av arbetsmiljön, ansvar, tillsyn och påföljder med utgångspunkt från det som vi idag kallar gällande rätt.

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Joachim Heilmann, tack för din hjälp och din goda feedback som varit viktig i utformandet av denna uppsats. Vi vill även rikta ett stort tack till Anette Sörenssen som var vår handledare inom praktiken på Säffle Kommun. Guldhjärta vill vi ge till våra familjer som varit ett stort stöd!

Tack!

Trevlig läsning!

______________________ ______________________

Alexandra Rönnberg Madeleine Andersson

(4)

3

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen

AFS Arbetsmiljöverkets föreskrifter AMF Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) AML Arbetsmiljölagen (1977:1160)

ATL Arbetstidslagen (1982:673) BrB Brottsbalken (1962:700)

DiskrL Diskrimineringslagen (2008:567) EU Europeiska Unionen

FL Förvaltningslagen (1986:223)

HD Högsta Domstolen

HTF Tjänstemannaförbundet HTF

LAF Lag om allmän försäkring (1962:381) LASkF Lag om arbetsskadeförsäkring (1976:380) LO Landsorganisationen

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) PTK Privattjänstemannakartellen

SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete

SIF Svenska Industritjänstemannaförbundet SkL Skadeståndslagen (1972:207)

SOU Statens offentliga utredningar TCO Tjänstemännens Centralorganisation YFL Yrkesfarelagen (1889:19)

(5)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Syfte 6

1.2 Problemformulering och frågeställningar 7

1.3 Avgränsningar 7

1.4 Definition av centrala begrepp 7

1.5 Disposition 8

2. Metod 9

3. Framställning 10

3.1 Arbetsmiljörätten ur ett historiskt perspektiv 10

3.1.1 Epok 1880-1912 10

3.1.2 Epok 1912-1949 10

3.1.3 Epok 1949-1997 12

3.1.3 Epok 1997-2010 14

3.2 Arbetsmiljö 16

3.2.1 Vad innebär begreppet arbetsmiljö 16

3.2.2 Arbetsmiljörättsliga bestämmelser 18

3.2.3 Arbetsmiljölagens disposition 19

3.2.4 Arbetsmiljölagens ändamål och syfte 19

3.3 EU 21

3.3.1 EU-rätt 21

3.3.2 Produktdirektiv 21

3.3.3 Minimidirektiv 21

3.3.4 Implementering av EU-rätt 22

3.4 Ansvarsförhållanden 23

3.4.1 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar 23

3.4.1.1 Rehabiliteringsskyldighet 24

3.4.1.2 Företagshälsovård 25

3.4.1.3 Instruktion och Introduktion 25

3.4.2 Arbetstagarens arbetsmiljöansvar 26

3.4.2.1 Tolkningsföreträde 28

3.4.2.2 Skyddsombud 28

3.4.2.3 Skyddskommitté 30

3.5 Allmänna skyldigheter 31

3.5.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 31

3.5.1.1 Delegering av arbetsmiljöuppgifter 32

3.5.1.2 Medverkan 32

3.5.1.3 Arbetsmiljöpolicy 32

3.5.1.4 Handlingsplan 33

3.5.1.5 Rutiner 33

(6)

5

3.5.1.6 Undersökning och riskbedömning 34

3.5.1.7 Utredning 35

3.5.1.8 Introduktion och instruktioner 36

3.5.1.9 Dokumentation 36

3.5.1.10 Kunskaper 37

3.5.1.11 Uppföljning 37

3.6 Arbetsmiljöuppgifter 39

3.6.1 Delegering av arbetsmiljöuppgifter 39

3.6.2 Tydlig uppgiftsfördelning 39

3.6.3 Vilka kan få uppgifter 40

3.6.4 Hur går uppgiftsfördelningen till? 41

3.6.5 Formella krav 41

3.7 Samverkan 43

3.7.1 Arbetsgivare och arbetstagare 43

3.7.2 Fackliga organisationen 43

3.8 Arbetsmiljöverket 44

3.8.1 Tillsyn 44

3.8.2 Arbetsmiljöverkets rättigheter 44

3.8.3 Inspektion 44

3.8.4 Inspektionsmeddelande 45

3.8.5 Föreläggande eller förbud 46

3.8.6 Vite 47

3.9 Sanktionssystemet 48

3.9.1 Påföljder 48

3.9.2 Bedömning 48

3.9.3 Ansvar 49

3.9.4 Brottsbalkens reglering 49

3.9.5 Arbetsmiljölagens reglering 49

3.9.6 Skadeståndslagens reglering 50

3.9.7 Rättsfall 50

4. Deskriptiv framställning 52

4.1 Säffle Kommun 52

4.1.1 Företagshälsovård 52

4.1.2 Undersökning och riskbedömning 53

4.1.3 Arbetsmiljöpolicy 53

4.1.4 Delegering av arbetsmiljöuppgifter 53

4.1.5 Samverkan 54

4.1.6 Skyddsombud 54

5. Analys och slutsats 55

Källförteckning 59

(7)

6

1. Inledning

Arbetsmiljö är ett viktigt område där arbetsgivaren och arbetstagaren skall samverka för att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Vem har egentligen det största arbetsmiljöansvaret inom en verksamhet? Vi kommer att behandla flera aspekter av arbetsmiljön då vi anser att det är ett viktigt ämne. Det finns områden inom arbetsmiljön som bör ses över, mer än andra, beroende av verksamhetsform.

Var dag sker det arbetsplatsolyckor, av olika former, i Sverige. Dagligen så skadas hundratals människor på sina arbeten och varje vecka avlider en person, orsaken till det är konsekvenser av deras arbeten. En del av dessa personer drabbas av belastningsskador, andra påverkas av organisatoriska eller sociala faktorer och skadas i sin tur genom det. Arbetsskador är ett oerhört stort problem eftersom det drabbar alla parter, det vill säga, det drabbar både arbetstagarna, arbetsgivarna och samhället. En specifik arbetsskada medför inte enbart mänskligt lidande och ekonomisk förlust för densamme utan det innebär också att arbetsgivaren får dras med stora kostnader eftersom det i slutändan kommer att leda till ersättningar för sjukskrivningar, kostnader för eventuella produktionsbortfall samt nyanställningar. Om det på en och samma arbetsplats sker flera arbetsplatsolyckor som leder till att arbetstagare skadas så kan det leda till minskad motivation och framtida svårigheter vid rekrytering för arbetsgivaren. Samhället skadas även det av eventuella brister i arbetsmiljön på grund av att det blir kostnader för sjukvård, utbetalningar av diverse ersättningar för sjukskrivningar och rehabiliteringar samt minskade skatteunderlag.

Vi anser att det är intressant att belysa arbetsmiljörättsliga frågor, det känns som att frågor av det här slaget har blivit förbisedda och det är definitivt inte ett område som lyfts fram så mycket som det borde göras. För att vårt samhälle skall fungera bra, gällande arbetsmarknaden i synnerhet, så krävs det att sådana här problem tas på allvar. Antalet arbetsskador, sjukskrivningar och dylikt är många idag och för att problemet skall lösas så behövs det verkligen tas på allvar. Människor skapar genom sitt arbete en yrkesidentitet, människor skapar viktiga kontakter och arbetet skapar en känsla av att vara behövd för människor varpå arbetstagarna skall kunna känna tilltro till att skyddsombuden har och får alla möjligheter som finns att påverka, ifrågasätta och agera för en bra arbetsmiljö.

Arbetstagarna skall även kunna känna att arbetsgivaren tar arbetsmiljöarbetet på största allvar.

1.1 Syfte

Genom att redogöra för den historiska utvecklingen kan vi visa på hur den arbetsmiljörättsliga lagstiftningens växt fram samt vilken betydelse den haft genom tid. Det huvudsakliga syftet med vår framställning är i synnerhet att redogöra för arbetstagarens ansvar kontra arbetsgivarens ansvar i verksamheten, vi vill visa på hur det skiljer sig åt mellan parterna, vem som egentligen har det huvudsakliga ansvaret samt hur man ska arbeta med arbetsmiljön. Vi syftar även till att visa på vilka som utövar tillsynen över att den arbetsmiljörättsliga bestämmelserna följs samt vilka påföljder som kan göras gällande om det inte efterföljs. Vi kommer att analysera paragraferna i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, rättsfall samt den Europeiska Unionens påverkan på de nationella rätten. Vi syftar även till att föra in empiriskt material i form av Säffle kommuns arbetsmiljödokument för att visa på hur den gällande rätten tillämpas i praktiken. Avsnittet fungerar som redogörande för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunen och kommer inte genomgå en djupare analys. Vi har lagt stor vikt vid en redogörelse av hur arbete med arbetsmiljön bör bedrivas för att de arbetsmiljörättsliga bestämmelserna skall bäst efterföljas.

(8)

7 1.2 Problemformulering och frågeställningar

Flertalet frågeställningar har använts för att ge vägledning till besvarandet av den huvudsakliga frågeställningen.

Hur ser den historiska utvecklingen ut?

Vad innebär arbetsmiljö?

Hur skall man arbeta med arbetsmiljö?

Hur sker delegeringen av arbetsmiljöuppgifter?

Den huvudsakliga problemformuleringen lyder som följande; hur ser de arbetsmiljörättsliga bestämmelserna ut gällande ansvar, vem utövar tillsyn över bestämmelsernas efterföljelse samt vilka påföljder kan göras gällande vid brott mot dessa?

1.3 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa oss till de arbetsmiljörättsliga bestämmelserna som finns i svensk rätt, med undantag av EU-rätt. Undantaget gällande EU-rätten innefattar att vi har valt att enbart se till vilken inverkan den har på den nationella rätten, vi har därmed inte lagt någon stor vikt vid direktivens bestämmelser. Sedan har vi valt att undersöka hur arbetsmiljön skall vara beskaffad enligt andra kapitlet Arbetsmiljölagen, arbetsgivarens och arbetstagarens allmänna arbetsmiljöansvar som beskrivs främst i Arbetsmiljölagens tredje kapitel. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare som beskrivs i sjätte kapitlet Arbetsmiljölagen, vem som utövar tillsynen över att lagen efterföljs i sjunde kapitlet Arbetsmiljölagen samt vilka påföljder som kan göras gällande om inte lagen följs enligt åttonde kapitlet Arbetsmiljölagen. Vår avgränsning innebär att resterande kapitel inte kommer att beröras djupgående. Vi har lagt stor vikt vid Arbetsmiljöverkets föreskrift gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1) samt publikationer då vi anser det vara en av de mer tillförlitliga källorna.

Vi skall beröra det allmänna ansvaret för arbetsmiljön, vilket innebär att vi skall undersöka reglerna som gäller oavsett vilken verksamhet du arbetar i, vi kommer därmed att studera de grundläggande bestämmelserna som gäller alla verksamheter. Vi kommer inte att inrikta oss på någon specifik verksamhetsform, exempelvis, fartygsarbete då vi inte känner att det är relevant för vår framställning.

1.4 Definition av centrala begrepp

Arbetsgivare

En arbetsgivare är en juridisk eller fysisk person som upprättar ett anställningsavtal med en arbetstagare om att mot en viss bestämd ersättning erhålla en arbetsprestation av den senare.

Arbetsledare

Vad som avses med arbetsledare är en person med arbetsledande befattning, ofta utsedd av arbetsgivaren. Denne har formell makt att leda och fördela arbetet inom verksamheten.

Arbetsmiljöverket

Offentligt organ som utövar tillsynen över att Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter efterföljs.

Arbetstagare

En arbetstagare är en person som står till arbetsgivarens förfogande mot ersättning.

Delegering av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom en verksamhet.

Påföljd

En påföljd är ett annat ord för straff, sanktion eller liknande och utdelas som konsekvens av en viss handling.

(9)

8

Skyddskommitté

Skyddskommitté företräder arbetstagare i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredställande arbetsmiljö. En skyddskommitté skall utses på arbetsplatser med minst femtio arbetstagare.

Skyddsombud

Skyddsombud företräder arbetstagare i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredställande arbetsmiljö. Skyddsombud skall utses på arbetsplatser med minst fem arbetstagare.

Tillsyn

Arbetsmiljöverket utövar tillsyn vilket innebär en granskning av att de arbetsmiljörättsliga bestämmelserna efterföljs.

1.5 Disposition

Uppsatsen påbörjas med en inledande del ett som innehåller inledning, syfte, problemformuleringar, avgränsningar, definitioner av centrala begrepp samt disposition. Del två behandlar vårt metodval.

I del tre beskrivs en historisk utveckling av arbetsmiljön genom tid för att visa på hur den har förändras, samt för att visa på varför utformningen tillkommit på det sätt den gjort. Den historiska utvecklingen redogör även för varför det arbetsmiljörättsliga skyddet är så betydelsefullt. Sedan följer en förklaring på begreppet arbetsmiljö, dess innebörd samt en redogörelse för vad arbetsmiljöarbete innebär. Sedan följer en kort redovisning av den Europeiska Unionens inverkan på de svenska arbetsmiljörättsliga bestämmelserna. Vidare följer huvuddelen av vår framställning där vi skall redogöra för parternas ansvarsförhållanden, samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Delegering av arbetsmiljöuppgifter, skyddsombudens och skyddskommitténs uppgifter samt samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare följer därefter. En redogörelse för tillsynsmyndighetens roll samt vilka påföljder som kan göras gällande om inte lagen efterföljs avslutar vår huvudsakliga framställning. I del fyra redovisas material från vår praktikplats Säffle Kommun för att visa på bestämmelsernas tillämplighet i praktiken. Uppsatsen avslutas med del fem som innehåller vår slutsats där vi besvarar vår huvudsakliga problemformulering samt en kort redogörelse för de övriga frågeställningarna. Efter slutsatsen följer en källförteckning.

(10)

9

2. Metod

Eftersom framställningens syfte är att undersöka vilka skillnader det finns i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och arbetstagarens arbetsmiljöansvar, samt redogöra för tillsynsmyndighetens roll och eventuella påföljder så kommer vi att söka svaren i gällande rätt. Den metod vi valt att använda oss av är den klassiska rättsdogmatiska metoden vilken lämpar sig ypperligt då det gäller att fastställa gällande rätt, de lege lata, samt att kunna dra relevanta slutsatser.¹

Metoden innebär att rättskällorna, det vill säga förarbeten, rättspraxis, doktrin samt andra relevanta källor används för att finna en lösning på det juridiska problemet.² För att öka förståelsen för lagen och lagstiftarens definition av olika aktuella begrepp kommer lagregler att studeras.³ Materialet som används är utvalt för att kunna ge en omfattande bild av arbetsmiljön samt ansvaret för arbetsmiljön. Lagtext och Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt publikationer utgör grunden för detta arbete. Utvalda avgöranden från domstolar, som är av relevans för vårt ämnesval, konkretiserar bestämmelserna och behandlas i detta arbete. Vi har använt oss av relevant fakta från doktrin samt publikationer från Arbetsmiljöverket.

Vi vill även anlägga ett historiskt perspektiv då vi vill redogöra för bestämmelsernas betydelse genom tid, om det finns någon specifik händelse som präglar dagens bestämmelser.

Vi kommer även att använda oss utav en deskriptiv framställning genom att redovisa flera praktiska exempel på arbetsmiljöarbete genom studier av arbetsmiljödokument från vår praktikplats Säffle Kommun. I vår slutsats anlägger vi ett rättspolitiskt perspektiv genom att ange en lege ferenda aspekt på de bestämmelser vi undersökt.

1 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2006, s.177

2 Strömholm, Allmän rättslära en första introduktion, 1988, s.9

3 Hydén, Rättsregler, 2001, s.116

(11)

10

3. Framställning

3.1 Arbetsmiljörättsliga bestämmelser ur ett historiskt perspektiv

3.1.1 Epok 1880-1912

Under den här epoken sker ett industriellt genombrott vilket innebar att arbetsmiljön fick fler aspekter som inte tidigare beaktats. Det handlade om att det tillkom ny teknik för både arbetsgivaren och arbetstagaren, det i sin tur ledde till att arbetsolyckorna ökade på grund av okunskap. Vid den här tidpunkten så fanns det ingen omfattande lagstiftning som kunde reglera förhållandena på arbetsplatserna.⁴

Arbetareförsäkringskommittén (1884) blev namnet på den grupp som skapades för att göra en utredning av läget. I ett betänkande som kom år 1888, liksom i en nästkommande proposition så föreslogs ett arbetsmiljörättsligt skydd för arbetstagarna mot ohälsa och olycksfall inom den industriella verksamheten, jordbruket uteslöts.⁵ Den allra första Yrkesfarelagen (1889) trädde i kraft år 1889 som ett resultat av den ovan nämnda utredningen.⁶ Det inrättades statliga yrkesinspektörer som skulle övervaka arbetet med arbetsmiljön och se till att reglerna införlivades och efterlevdes. Dock hade de endast en övervakande roll då det endast var länsstyrelserna som kunde beordra arbetsgivarna att åtgärda eventuella fel och brister. Lagen fick, trots en vag formulering, en principiell innebörd eftersom staten då fick en möjlighet att kontrollera att Yrkesfarelagen efterföljdes. Det lagstadgade arbetarskyddet fick en konkret förstärkning först i form av arbetarskyddslagen som kom år 1912.⁷ Arbetarskyddslagen ersatte den tidigare Yrkesfarelagen.⁸

Tiden innan arbetarskyddslagens framväxt så dominerades arbetsmiljön av stadsliberalernas intressen av att förbättra förhållandena på arbetet, det genomdrevs också förändringar med hjälp av yrkesinspektörerna samt försäkringsbolagens anställda. Arbetsgivarens intresse i arbetsmiljöarbetet handlade vid den här tiden om att begränsa lagliga åtgärder i näringslivets yrkesutövning. Landsorganisationen (LO) var mest intresserade av en förbättring gällande arbetstiderna.⁹

3.1.2 Epok 1912-1949

Vid den här tiden så uppmärksammades faror i arbetslivet mer än tidigare. Det handlande om att man på ett annat sätt fick upp uppmärksamheten för bristande sanitära förhållanden på arbetsplatsen samt såg en fara med de olika yrkessjukdomar som växte fram i arbetslivet.

Lagstiftning gällande försäkringar byggdes ut och ökade i omfattning, yrkesinspektionen ökade även dem i omfång likaså den arbetsmedicinska forskningen samt det lokala skyddsarbetet ökade i samverkan mellan arbetsgivarna och arbetstagarna vilket innebar att de kunde i större utsträckning anpassas till de rådande förhållandena i arbetslivet.¹⁰

Socialstyrelsen fick ett uppdrag år 1925 att utarbeta ett förslag till revidering av 1912 års lag, det handlade i synnerhet om att jordbruket skulle omfattas av denna lag. Det angavs även önskemål om att arbetstagarna skulle få en semestervecka, samt att arbetstagarna skulle få utse skyddsombud lokalt på arbetsplatsen. Landsorganisationen gav stöd till förslagen, men

4 Zanderin, L., & Günzel, M., Arbetsmiljörätt och rehabilitering, 1997, s.11

5 A.a. s.11

6 Zanderin, L., Arbetsmiljö, 2005, s.15

8 Gullberg, H., & Rundqvist, K-I., Arbetsmiljölagen, 2004, s.15

10 A.a. s.12

(12)

11 Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) tog avstånd från förslagen och intog en kritisk ställning till de flesta.¹¹

På 1920-talet så betonades frågorna kring olycksfallsförsäkringar igen, man kunde se att det stod i relation till de ökade antalet arbetsrelaterade olyckor. År 1918 kom en lag om olycksfallsförsäkring som förde med sig stora kostnader inom industrin. Försäkringen täckte sjukdomar orsakade av exempelvis arsenik, kvicksilver och fosfor. Likaså täckte försäkringen eventuella skador orsakade av röntgenstrålning.¹²

Arbetsmarknadsparterna LO och SAF engagerade sig i arbetarskyddsfrågorna först efter parternas frågor på arbetskonfliktsområdet lösts i 1938 års Saltsjöbadsavtal. År 1942 träffades en överrenskommelse efter förhandling mellan parterna beträffande den lokala säkerhetstjänstens organisation. SAF fick sin vilja igenom då de ansåg att överrenskommelsen enbart skulle ses som en rekommendation. LO förde sin önskan om att överrenskommelsen skulle se ut som ett kollektivavtal, de fick inte sin vilja igenom men det gjordes en notis i protokollet om att överrenskommelsen i framtiden skulle lagregleras. Det kunde konstateras att den nya överrenskommelsen stärkte det lokala arbetarskyddet genom att stadgandena bestämde att skyddsombud skulle utses på arbetsplatser med minst tio arbetstagare samt att en säkerhetskommitté skulle införas på arbetsplatser med minst 100 arbetstagare. Det skapades regler om att säkerhetskommitténs möten skulle fastställas, samt att skyddsombuden skulle erhålla ersättning från sin arbetsgivare om uppdragen som skyddsombud innebar en förlorad arbetsinkomst. Överrenskommelsen innebar att det skapades lokala säkerhetsföreskrifter av företagsledningens representanter och den fackliga verksamheten på lokal nivå.

Säkerhetsföreskrifterna utfärdades och anpassades till den rådande verksamheten och föreskrev förhållningssätt och råd till arbetstagarna så att de skulle arbeta förebyggande mot olyckor och ohälsa.¹³

År 1936 tillsattes en socialdemokratisk regering som engagerade sig i frågan om arbetarskydd, de tillsatte år 1938 en arbetsskyddskommitté för revidering av 1912 års lag.

Förslaget som lades fram ledde till 1949 års Arbetarskyddslag och innebar en rad förändringar. Nu kom jordbruket att införas i den rättsliga regleringen, skyddsombud och säkerhetskommittéer blev en obligatorisk fråga på arbetsplatser med fler än 5 respektive 100 arbetstagare.¹⁴ Om ett skyddsombud trakasserades så kunde personen som trakasserat åläggas en skadeståndsskyldighet gentemot denne. Det infördes även regler om rast och paus samt en inrättning av arbetarskyddets förvaltning (SOU 1946:60). LO såg lagen som tillfredställande och de förhöll sig väldigt positiva till den, sett ur arbetstagarnas perspektiv. SAF var lite mer negativt inställda, de ansåg att lagen kunde få negativa effekter i form av central detaljreglering. Den nytillkomna Arbetarskyddslagen, försäkringarna för olycksfall samt försäkringarna för yrkessjukdom medförde att den reformprocess som startade upp i och med 1912 års arbetsskadelag avvecklades. 1951 års revision, av den överrenskommelsen som stiftades mellan LO och SAF år 1942, kan även den räknas som orsak till att reformprocessen avvecklades. LO kämpade för en breddning av lagens tillämpningsområde, en förbättring av Yrkesinspektionens läge och effektivitet samt skyddsombudens status. SAF var dock restriktiva gällande utökning och kostnader i de ovan nämnda frågorna.¹⁵

12 A.a. s.12

13 A.a. s.13

15 Zanderin, L., & Günzel, M., Arbetsmiljörätt och rehabilitering, 1997, s.13f

(13)

12 3.1.3 Epok 1949-1997

Arbetarskyddsstyrelsen tillkom under den här epoken vilket ledde till att den offentliga normgivningen samt tillsynen förstärktes. Skyddsorganisationerna ökade i antal och de lokala skyddsombuden fick förbättrad utbildning. Företagshälsovården introducerades och fick utrymme i företagens skyddsorganisationer. År 1967 så slöt LO och SAF en ny överrenskommelse om skyddsorganisationer och företagshälsovård som ersatte den överrenskommelse som de stiftade år 1951.¹⁶

I mitten av 1960-talet hade arbetsmarknadens parter fått ett vidare perspektiv kring arbetsmiljön. Det handlade numera inte enbart om arbetsolyckor och yrkessjukdomar utan nu började man även beakta fysiska arbetsmiljöproblem, psykologiska arbetsmiljöproblem samt sociala faktorer, som exempelvis stress och trivsel på arbetsplatsen. Arbete med arbetsmiljön skulle även utföras i förebyggande syfte. LO framstod som den starkast drivande kraften i det här arbetet, de arbetade även med inflytandefrågor. Organisationen ville ge arbetstagarna möjlighet till inflytande över sin arbetssituation. År 1961 hölls en LO-kongress som blev utgångsläge för flertalet faktorer, det handlade om att ge arbetstagarna mer inflytande samt en förbättring av den arbetsmiljön.¹⁷

Kongressens innehåll karaktäriserades av tre konkreta strävanden. Det första strävandet handlade om att man skulle öka kompetensen gällande de medicinska samt tekniska sidor av skyddsverksamheten. Det andra strävandet handlade om att man skulle ompröva de principer som vid tiden fanns för de lokala skyddsverksamheterna, vilket i klartext innebar att de ville ge skyddsombuden en högre status med ökade befogenheter samt ge företagshälsovården potential till expansion. Det tredje strävandet handlade om att de ville påverka statsmakterna att förbättra arbetarskyddet. De skulle genomföra det genom att ge spetskompetens till tillsynsmyndigheterna samt göra arbetarskyddsstyrelsen till ett avskilt institut.¹⁸ År 1963 genomfördes en ändring som blev väldigt betydelsefull för arbetarskyddet.

Arbetarskyddslagens tillämpningsområde utökades till att även innefatta statlig och kommunal förvaltning.¹⁹

LO utökade sin arbetsmiljöpolitik genom att de antog en mer modern syn på arbetsmiljön. År 1966 hölls en ny LO-kongress och den moderna synen på arbetsmiljön bekräftades strax därefter i en rapport som benämndes fackföreningsrörelse och den tekniska utvecklingen. År 1971 hölls ytterligare en LO-kongress där det kunde konstateras att en bredare syn på begreppet arbetsmiljö var etablerat. En ny rapport kom att läggas fram som fick namnet fackföreningsrörelsen och arbetsmiljön.²⁰

Det var inte enbart SAF och LO som hade åsikter om arbetarskyddet, TCO kom även att involveras i debatten. Det fanns en rad omständigheter som påverkade TCO:s agerande i denna debatt, det handlade främst om det faktum att begreppet arbetsmiljö givits en bredare innebörd. Det handlade också om att de ursprungliga, gamla arbetsuppgifterna och arbetssätten försvann och kom att ersättas av nya arbetsuppgifter och arbetssätt som var mer monotona och ensidiga. Den överrenskommelse som slöts mellan SAF och LO år 1951 fick en anslutande överrenskommelse år 1956 som skapades av SIF och SAF. Den behandlade frågan gällande hur man skulle kunna stärka arbetarskyddet för administrativa enheter. En

18 A.a. s.15

19 Gullberg, H., & Rundqvist, K-I., Arbetsmiljölagen, 2004, s.15

(14)

13 arbetsmiljönämnd tillsattes i början av 1970-talet inom TCO, och en färdig rapport utfärdades av nämnden. Den benämndes arbetsmiljö och tjänstemän och ledde till en ny utredning angående den psykosociala arbetsmiljön som tidigare inte varit så uppmärksammad.²¹

Arbetsmiljönämnden startade en utredning år 1970, utredningen baserades på överrenskommelsen mellan SAF och LO gällande ett lokalt skyddsarbete. År 1972 kom det ett delbetänkande från den tillsatta arbetsmiljönämnden, delbetänkandet hade namnet bättre arbetsmiljö (SOU 1972:86). Förslagen som lades fram i delbetänkandet ledde till en lagrevision som kom att stärka skyddsombudens uppgifter och ställning. Skyddsombuden fick rätt till information och upplysning gällande alla frågor kring arbetsmiljön. De gavs även rätt att delta aktivt i all planering av företagets produktion samt eventuella förändringar av verksamheten. Skyddsombuden fick vidare rätt att stoppa arbetet om situationen eller arbetet bedömdes farligt i väntan på ett fastställt beslut från Yrkesinspektionen. Skyddsombudet försäkrades ersättning från arbetsgivaren, samt rätt att få behålla sina anställningsförmåner för att garantera att skyddsuppgifterna kunde slutföras. De regionala skyddsombudens system expanderade storleksmässigt och skyddskommittéernas uppgifter utvidgades.²²

Efter att Arbetarskyddslagen reviderats kom det att resultera i arbetsmiljöavtalet som slöts av LO, SAF och PTK år 1976. Avtalet innehöll regler om partssamverkan, allmängiltiga regler för arbetsmiljöverksamheten samt principer för företagshälsovården. Samma år kom slutbetänkandet till den nu gällande Arbetsmiljölagen (SOU 1976:1) vilken lades fram av arbetsmiljöutredningen. Lagen resulterade i att man inte längre talade om arbetarskydd, utan man började tala i termer av arbetsmiljö. Riksdagen beslutade införandet av den nya Arbetsmiljölag.²³

Synen på den arbetsmiljörättsliga lagstiftningen formulerades vid en riksdagsbehandling och lyder som följer:

”Lagstiftningen bör garantera en tillfredsställande standard på arbetsplatser och vara en bas för vidare förbättringar. En av de viktigaste riktlinjerna är att lagstiftningen bör klart spegla att bedömningen av arbetsmiljön skall ske utifrån ett vidare hälsobegrepp; en renodlat teknisk och fysiologisk syn på arbetsplatsens hälsorisker har sålunda efter hand avlösts av en insikt om att man bör sträva efter bästa möjliga arbetsförhållande också från social och psykologisk synpunkt. Med utgångspunkt i detta betraktelsesätt bör skärpt uppmärksamhet riktas mot såväl fysiska faktorer i arbetsmiljön som omständigheter sammanhängande med arbetets uppläggning och innehåll. Ett krav som också bör ställas är att lagstiftningen måste ge underlag för strävanden att allvarligt tillgodose de arbetandes behov. Med utgående från arbetets centrala betydelse för människans möjligheter till ett fullvärdigt liv bör man med detta krav kunna sikta till att oberoende av skyddssynpunkter skapa betingelser för att arbetet skall främja möjligheterna till arbetstillfredsställelse. Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) kan ses som ett ytterligare instrument för att förverkliga de krav som slås fast i arbetsmiljölagstiftningen. Liksom hittills skall lagstiftningen i första hand vara förebyggande. Som anges i det följande måste arbetsmiljöarbetet också fortsättningsvis grundas på samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.”²⁴

Hösten, år 1991, tillsatte regeringen en utredning med uppgift att granska arbetsmiljölagen mer ingående. Arbetsmiljökommissionen, som en part av flera, hade nämligen påpekat att det fanns frågor som krävde ytterligare utredning. Det handlade främst om arbetsmiljölagens grundläggande bestämmelser, skyddsombudens tillträdesrätt, produktsäkerhet, sanktioner, överklagan samt de gällande samverkansreglerna. Arbetsmiljöavtalet som stiftades mellan LO, SAF och PTK sades sedan upp och uppsägningen ledde till stiftandet av en rad

22 A.a. s.16ff

23 A.a. s.17f

24 A.a. s.17f

(15)

14 kollektivavtal gällande arbetsmiljörättsliga frågor samt företagshälsovård. Ett speciellt avtal trädde i kraft inom Europeiska Unionen år 1994 nämligen EES-avtalet. Sverige gick med i Europeiska Unionen den 1 januari 1995 vilket innebär att medlemskapet förpliktigar Sverige att följa samtliga rättsakter, likväl produktdirektiv och arbetsplatsdirektiv.²⁵

3.1.4 Epok 1997-2010

Tillsynen över de arbetsmiljörättsliga bestämmelserna utövades i början av den här epoken av Arbetarskyddsstyrelsen vilkas arbete övervakades och leddes av Yrkesinspektionen. Den 1 januari år 2001 kom dessa två myndigheter att föras samman till en, Arbetsmiljöverket. År 2001 gjordes det även ändringar i de arbetsmiljörättsliga bestämmelserna genom att en ny föreskrift tillkom gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1), föreskriften ersatte de gällande föreskrifterna kring internkontroll (AFS 1992:6) samt (AFS 1996:6). Det gick inte lång tid innan en rad förändringar krävdes i föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet, 6§ samt 7§ förändrades.²⁶

Arbetsmiljölagen utgör en ramlag, vilket innebär att den kräver kompletterande föreskrifter som utarbetas i enlighet med lagen.²⁷ Den arbetsmiljörättsliga lagstiftningen har genomgått en rad mindre förändringar under det senaste årtiondet. Det traditionella arbetarskyddet har utvidgats och det finns idag gällande regler för de alla aspekter. Det handlar i synnerhet om att lagstiftaren insett att det inte enbart handlar om den tekniska och fysiologiska arbetsmiljön, man bör även se till de psykologiska och sociala aspekterna. Om man ser till alla aspekter samtidigt så kan man med den utgångspunkten arbeta för en så bra arbetsmiljö som möjligt.²⁸

Inom den kommunala sektorn tillkom under den här epoken ett allmänt samverkansavtal som fick namnet Utveckling-92. Det träffades även ett speciellt avtal inom den kommunala sektorn som benämndes Kompetens i arbetsanpassning och rehabilitering. Under våren 2005 kom ett nytt avtal att slutas på den kommunala sektorn som fick namnet FAS 05 - förnyelse – arbetsmiljösamverkan i kommuner, landsting och regioner som ersatte Utveckling-92. Ett annat avtal slöts på det statliga området som fick namnet Utveckling-97. SAF valde efter dessa avtal träffats att säga upp arbetsmiljöavtalet som slutits i samråd med LO och PTK.²⁹ En aspekt som varit debatterad under den här epoken är frågan kring företagshälsovårdens organisering och finansieringen. År 2003 tillsattes en utredning som konstaterade att företagshälsovården kräver en kvalitetssäkring och att aktörerna som arbetar med företagshälsovården skall registreras. Avtal för att reglera företagshälsovården finns inom den statliga och kommunala sektorn, samt privata företag.³⁰

Den arbetsmiljörättsliga lagstiftningens huvudsakliga författning är idag arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 juli 1978. Lagen tillhandahåller alla grundläggande bestämmelser som skall fungera som underlag när arbetsmiljömålen skall uppnås. De krav som arbetsmiljölagen uttrycker är till viss del allmänt hållna, anledningen till det är till viss del att lagen skall gälla alla, oavsett verksamhetsinriktning och arbetsform. En annan anledning är att lagen på grund av dess allmänna inriktning kan anpassas till den tekniska och sociala utvecklingen.

Arbetsmiljölagens bestämmelser tillämpas i ett anställningsförhållande, det vill säga inom

27 Gullberg, H., Rundqvist, K-I., Arbetsmiljölagen, 2004, s.21

28 A.a. s.19

30 A.a. s.17

(16)

15 arbetslivet. Dock skall tilläggas att lagen dessutom kan tillämpas på ensamföretagare. Elever, vårdtagare och totalförsvarspliktiga tillämpar lagen som arbetstagare då de likställs med en sådan.³¹ Lagen är, som tidigare nämnts, en ramlag vilket innebär att den behöver fyllas ut av diverse föreskrifter. Arbetsmiljölagen har, en av regeringen utfärdad, arbetsmiljöförordning som innehåller en rad bemyndiganden för arbetsmiljöverket att utfärda föreskrifter om lagens tillämpning. Förordningen innehåller även bestämmelser som syftar till att reglera den lokala skyddsverksamhetens uppgifter samt tillsynen.³²

De föreskrifter som arbetsmiljöverket författar är allmängiltiga och meddelas med stöd i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen, de publiceras sedan som kungörelser i Arbetsmiljöverkets författningssamling. Det vanligaste är att föreskrifterna utgör ett påbud som omedelbart ska ligga till grund för bedömningar och prövningar, de fungerar även som underlag om tillsynsmyndigheten skall ingripa. Om det sker en överträdelse av en föreskrift så kan det leda till en påföljd som meddelas i form av ett föreläggande eller ett förbud. Det finns föreskrifter som innebär att en överträdelse leder direkt till en straffpåföljd.³³

32 A.a. s.21

33 A.a. s.21

(17)

16

3.2 Arbetsmiljö

3.2.1 Vad innebär begreppet arbetsmiljö?

Begreppet arbetsmiljö innefattar en rad faktorer som tillsammans skall samverka för att arbetsmiljön skall vara bästa möjliga för den verksamhet som råder.³⁴ När människor reflekterar över begreppet arbetsmiljö så finns det en rad föreställningar som framstår som riktiga. Framställningarna kan handla om verksamhetens maskiner, är de säkra och håller de god kvalitet? Används det några kemikalier i arbetets utförande, kan de ha en skadlig inverkan på arbetstagarnas hälsa? Anser personalen att det finns en god trivsel på arbetsplatsen, ser dem glädje i sitt arbete och hur engagerad är chefen i de anställda? Det här är bara en rad av alla de föreställningar människor har kring begreppet arbetsmiljö.³⁵ Lagen definierar inte begreppets innebörd specifikt, utan det kan sägas att lagstiftaren gjort ett antagande att alla människor begriper begreppets innebörd.³⁶

I Arbetsmiljölagen redogörs för flertalet skilda aspekter gällande både den fysiska och psykosociala arbetsmiljö som påverkar möjligheten att uppnå en god arbetsmiljö.³⁷ Arbetsmiljö handlar om diverse frågor som kan ställas i samband med begreppet. I det stora hela så handlar det om att verksamheter skall ha en god personalpolitik vilket kan uppnås genom att arbetsgivaren ger arbetstagarna möjlighet att påverka sin arbetssituation och sin omgivning.³⁸ Arbetsmiljön måste anpassas för varje enskild verksamhet eftersom det kan skilja sig avsevärt vilka frågor som behöver behandlas. Vid en jämförelse av exempelvis en industriell verksamhet som tillverkar bilar, i kontrast mot ett företag som tillverkar godis så är det uppenbart att det inte går att använda samma arbetsmetod. Vad som produceras, om det är varor eller tjänster, är ofta avgörande för hur man bäst skall organisera arbetet med arbetsmiljö.³⁹

I dagens samhälle så är det tydligare, än någon gång tidigare, att frågor och fokus på trivsel är aktuella. Det handlar egentligen om det faktum att trivsel skapar en god arbetsplats, god arbetsmiljö samt en god gemenskap vilket i sin tur kan leda till högre produktivitet. Om människor inte trivs på sitt arbete så kan det även leda till ökad sjukfrånvaro som skadar arbetsgivaren både ur en produktiv samt ekonomisk aspekt.⁴⁰ Enligt Tommy Iseskog är det komplext att tillämpa sig av lagen om man inte är medveten om begreppets innebörd. Han menar vidare att arbetsmiljö som begrepp bör ”översättas” till den omgivning och de skilda verksamhetsformer som finns.⁴¹

Om man ser till arbetsmiljöarbetet ur en traditionell aspekt så har det främst handlat om de fysiska faktorerna och den fysiska arbetsmiljön samt de risker som kommer med denna.⁴² Den fysiska arbetsmiljön handlar främst om den tekniska delen av ett yrke som exempelvis de maskiner som krävs för att utföra ett arbete, de lokaler där personalen utför arbetet etcetera.

Inom alla verksamheter finns det någon aspekt där människor drabbas i fysisk bemärkelse, det spelar ingen roll om personen arbetar på kontor eller inom industrin. Påverkan skiljer sig dock, om du arbetar på kontor kan det vara så att en stol påverkar arbetstagarens rygg illa,

34 Westergren, A., Englund, T., God arbetsmiljö, 2006, s. 11

36 Iseskog, T., Arbetsmiljö för alla, 2009, s.7

42 A.a. s. 11

(18)

17 eller att en arbetsrörelse i en industri skapar förslitningsskador på grund av monotom belastning.⁴³ Idag handlar det inte enbart om den fysiska arbetsmiljön, det är uppenbart att människor idag mår sämre, generellt sett, vilket i sin tur har lett till att även den psykosociala arbetsmiljön bör ligga till grund för arbetsmiljöarbetet. Det arbetet handlar främst om att se arbetet ur flera perspektiv som exempelvis ledarskap, personalvård, utvecklingsmöjligheter, inflytande etcetera.⁴⁴ Det skall konstateras att den fysiska arbetsmiljön, det vill säga arbetet kring maskiner, i kontorsmiljö eller dylikt, inte enbart kan påverka en arbetstagare i ett fysiskt hänseende. Det kan faktiskt påverka en människa på ett psykiskt plan, om en arbetstagare inte får tillräckliga instruktioner, ledning av chef eller liknande så kan det i sin tur skapa en väldigt stressartad situation. Stress har enligt undersökningar visat sig vara en stor orsak till många sjukskrivningar, det vill säga att stress skapar ohälsa. För att knyta ihop säcken så kan sägas att den tekniska aspekten även kan påverka det sociala livet inom en verksamhet. Vad man menar med att den kan påverka det sociala livet handlar om att den tekniska utvecklingen i vårt samhälle ständigt utvecklas vilket medför att kommunikationen förenklats.⁴⁵ Arbetsmiljölagen samt de gällande föreskrifterna är utformade på så vis att den fysiska arbetsmiljön är den dominerande men det finns inslag som tydligt vidrör den psykosociala arbetsmiljön.⁴⁶

Om man skall specificera arbetsmiljö enklast möjligen så kan sägas att begreppets innebörd är resultatet av de fysiska, psykiska samt sociala erfarenheter en arbetstagare erfar under sin tid på arbetsplatsen.⁴⁷ En av de rättigheter som anges i Arbetsmiljölagen är att arbetstagarna skall ha inflytande och ges en möjlighet att tillsammans med arbetsgivaren utforma sin egen arbetssituation. Vidare menar lagen att arbetstagare skall få möjligheter till viss variation i arbetet samt tillgå sociala kontakter på arbetsplatsen.

Det finns en rad aspekter, både lagreglerade och moraliska aspekter, som inverkar på hur arbetstagarna upplever sin arbetsmiljö. Forskning som utförts på området menar att det går att visa på en anknytning mellan arbetstagarens egenkontroll och arbetstagarens hälsa. Om en arbetstagare aldrig ges möjlighet till inflytande, påverkan av arbetssituation eller liknande så har forskning visat att en sådan arbetstagare löper mycket större risk att bli sjukskriven. Om man ser till den personalvårdande aspekten är det tydligt att om arbetsgivaren gör en insats för att ta hand om sin personal kan det i sin tur leda till en ökad trivsel och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren är mån om sina anställda kan det bidra till ökad motivation som i sin tur kan leda till en god arbetsmiljö. Här har arbetsgivaren inga gränser, fantasin kan flöda och denne kan exempelvis bjuda sina anställda på gratis fika. Utvecklingsmöjligheter är ett stående inslag i debatten kring arbetsmiljön. Möjlighet till utveckling, möjlighet till mer kvalificerade arbetsuppgifter eller annat kan skapa motivation. Dessa aspekter kan ha större betydelse än vad man kan tro för att skapa trivsel, god hälsa och framförallt glädje i arbetet.⁴⁸ Arbetets innehåll spelar ofta en stor roll för arbetstagaren, det kan även spela roll vilken befattningen som innehas. Om en person upplever ett visst mått av variation mår denne i regel bättre.⁴⁹ Det finns undersökningar som visar att arbetstagare som trivs bra på sin arbetsplats samt med sina arbetsuppgifter har, generellt sett, både en lägre sjukfrånvaro. Det i sin tur kan leda till en låg personalomsättning vilket är positivt för alla verksamheter. Om arbetstagare

48 Westergren, A., Englund, T., God arbetsmiljö, 2006, s. 11f

(19)

18 ges ett visst mått av ansvar kan det leda till större engagemang i arbetet och motivationen att utföra arbetet så bra som möjligt ökar.⁵⁰ Organisationens utformning har betydelse för arbetsmiljöns utseende. Det handlar om att man skall det ur individens perspektiv. Centrala aspekter av vikt är om arbetstagaren känner inflytande över sitt arbete, när denne skall utföra det samt på vilket sätt det skall ske.⁵¹ Arbetstidens förläggning kan ha stor inverkan på hälsan.⁵²

Det här kan dra med sig stora kostnader om man ser det ur ett kortsiktigt perspektiv. Dock kan den här kostnaden främja en bättre personalpolitik vilket troligtvis kommer att löna sig om man ser det ur ett långsiktigt perspektiv. En god personalpolitik kan leda till lägre sjukfrånvaro samt lägre personalomsättning som i sin tur kan bidra till en ökad effektivitet och bättre produktion.⁵³

Arbetsmiljön i en verksamhet skall vara tillfredsställande om man ser till arbetets art samt vilken utveckling samhället genomgår ur ett tekniskt och socialt avseende.⁵⁴ Arbetsförhållandena skall rätta sig efter den enskilde arbetstagarens förutsättningar sett ur ett fysiskt och psykiskt hänseende. Alla arbetstagare skall få möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation samt att ha möjlighet att ge synpunkter på arbetsmiljön. Den teknik som finns att tillgå, den arbetsorganisation som råder och arbetets innehåll skall vara utformat på så sätt att ingen arbetstagare skall kunna utsättas för vare sig fysiska eller psykiska belastningar.⁵⁵ Arbetsmiljön skall vara sund och ofarlig, arbetet skall vara varierande, arbetstagarna skall ges möjlighet till samarbete samt ges möjlighet till en viss social kontakt. De arbetsuppgifter som utförs måste skänka en upplevelse av, att de på något vis, är meningsfulla för verksamheten.

Arbetsuppgifterna skall kunna ge arbetstagarna möjlighet till personlig utveckling samt en möjlighet till yrkesmässig utveckling. Lokalerna där arbetet utförs skall vara tillägnade för den sortens arbete, maskinerna och utrustningen som finns att tillgå måste vara noga kontrollerade och skänka arbetstagarna en betryggande säkerhet att de kan användas som de är tänkta att användas. Om det finns ämnen på arbetsplatsen som kan leda till ohälsa eller olycksfall så skall de endast användas under speciella former där säkerheten är god. Personlig skyddsutrustning skall användas av arbetstagarna. I en verksamhet skall det finnas något utrymme och någon anordning för att arbetstagarna skall kunna sköta sin personliga hygien, ha möjlighet att äta, vila, samt att första hjälpen finns att tillgå om olyckan är framme.⁵⁶

3.2.2 Arbetsmiljörättsliga bestämmelser

Den arbetsmiljörättsliga regleringen i Sverige består av arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF), föreskrifter och råd från Arbetsmiljöverket som i sin tur utges i Arbetsmiljöverkets Författningssamling (AFS) samt kollektivavtal som stiftats på lokal och central nivå. Det talas om att den arbetsmiljörättsliga regleringen består av tre delar, kontroll, expertis och dialog. Kontrollen handlar om att arbetet med arbetsmiljön skall ske enligt vissa regler, det utövas viss tillsyn över att lagen efterföljs samt att det kan inträda påföljder om inte lagen efterföljs. Expertisen handlar om att man genom samverkan med företagshälsovård samt experter från exempelvis försäkringskassan kan samarbeta för en god arbetsmiljö. Dialogen handlar om att det skall finnas en god kommunikation mellan

52 Westergren, A., Englund, T., God arbetsmiljö, 2006, s. 12 53 Westergren, A., Englund, T., God arbetsmiljö, 2006, s. 12

54 A.a. s. 12

55 A.a. s. 34

(20)

19 arbetsgivare och arbetstagare genom en samverkan parterna emellan. Samverkan skall innefatta skyddssamverkan, samverkan kring arbetsmiljön samt en skyddsorganisation.⁵⁷

Arbetsmiljöförordningen fungerar som en komplettering till arbetsmiljölagen och är därmed uttömmande och kan användas där lagen inte är tydlig.⁵⁸ Det framträdande innehållet i arbetsmiljöförordningen är en konkretisering av skyddsorganisationen sett ur flertalet perspektiv, den tar också upp Arbetsmiljöverkets rätt att utfärda föreskrifter, anmälningar gällande arbetsskada, ansvar etcetera. Dessa föreskrifter och råd som utfärdas avser exempelvis områden som ensamarbete, användning av skyddsutrustning, etcetera. Om man ser till kollektivavtal som tecknas inom det arbetsmiljörättsliga området så kan det exempelvis avse skyddsombud, skyddskommittéer etcetera.⁵⁹

3.2.3 Arbetsmiljölagens disposition

Arbetsmiljölagens ändamål och tillämpningsområde regleras i lagens 1 kapitel. Kapitel 2 är ett centralt kapitel i arbetsmiljölagen och tillhandahåller allmänna föreskrifter om hur arbetsmiljön skall vara beskaffad, kapitlet beskriver de allmänna krav som är gällande med avseende för olika faktorer i arbetsmiljön. Kapitel 3 definierar precist vilka som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Det talas främst om arbetsgivarens övergripande ansvar för arbetsmiljön, men det finns även fall där ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna delegerats till en arbetstagare, vilket kan leda till att denne får ta ansvaret om delegeringen skett på ett korrekt sätt. Kapitlet preciserar även allmänna handlingsmönster gällande vilket tillvägagångssätt man skall använda för att kunna skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö.

Ansvaret som preciseras i kapitel 3 kan sägas spegla de krav som uppställs i kapitel 2 gällande hur arbetsmiljön skall vara beskaffad. Kapitel 4 behandlar exempelvis de möjligheter som finns för arbetsmiljöverket att utföra sitt arbete.⁶⁰

Kapitel 5 beskriver reglerna gällande minderåriga i arbetet. Kapitel 6 innehåller regler kring lokal skyddsverksamhet i företag samt förvaltningar. Reglerna bygger på en princip gällande samverkan i en organiserad form, vilket skall ske på en jämställd nivå mellan arbetsgivare och arbetstagare. Skyddsombud samt skyddskommittéerna får genom dessa regler en legal förankring i de arbetsmiljörättsliga frågorna. I kapitel 7 återfinns regler kring tillsynen av lagens efterlevnad. Kapitel 8 reglerar påföljder för eventuella överträdelser av lagen och kapitel 9 behandlar överklagande i arbetsmiljörättsliga frågor. Reglerna gällande tillsyn och påföljder förutsätter ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter och tillsynsmyndigheten, det krävs för att förutsättningarna kring en effektiv skyddsverksamhet skall öka. En myndighet som utövar tillsyn erhåller befogenheter att ingripa och vidta eventuella åtgärder för att, så långt det är möjligt, säkra en god efterlevnad av lagen.⁶¹

3.2.4 Arbetsmiljölagens ändamål och syfte

1§ Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

Lagens ändamål, vilket anges i första kapitlet 1§, är att arbeta förebyggande mot ohälsa och

60 Gullberg, H., Rundqvist, K-I., Arbetsmiljölagen, 2004, s.19f

61 A.a. s.20

(21)

20 olycksfall, vad man sedan kan fråga sig är vilka lagen är tillämplig på.⁶² Om man ser till lagens innehåll kan man konstatera att den gäller för alla verksamheter som har arbetstagare som utför arbete för arbetsgivarens räkning enligt 2§ Arbetsmiljölagen. En person under utbildning, en person under vård inom anstalt som utför ett visst tilldelat arbete eller en person som är anställd enligt lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809) räknas även dem till arbetstagare i den bemärkelsen som lagen avser. Lagen, är i vissa fall, även tillämplig på inhyrd arbetskraft det vill säga på personer som utför arbete på entreprenad utan att vara anställd av det huvudsakliga företaget. Personer som ännu inte fyllt 18 år omfattas av Arbetsmiljölagen i ett speciellt avsnitt om minderåriga. Paragrafen, som reglerar det ovan nämnda, kan återfinnas i 3§ Arbetsmiljölagen.⁶³ Arbetsmiljölagen reglerar även arbete på fartyg. Arbete som genomförs i arbetsgivarens hem av en myndig person omfattas inte av lagen vilket återfinns i 4§ Arbetsmiljölagen.⁶⁴ I Arbetsmiljölagens 5§ anges att regeringen, eller en annan myndighet som regeringen bestämt har möjlighet att bestämma om speciella föreskrifter som skall gälla för totalförsvaret.⁶⁵

62 A.a. s.43

64 A.a. s. 36

(22)

21

3.3 EU

3.3.1 EU-rätt

År 1995, den 1 januari, blev Sverige medlem i den Europeiska unionen, EU. Det är enbart EU som erhåller normgivningskompetens inom unionen, vilket innebär att endast de kan stifta lagar och utarbeta rättsakter. EU- rätt har vanligtvis en indelning gällande fyra specifika områden. Det handlar om primär och sekundär EU-rätt, EU-domstolens praxis samt internationella avtal. De grundläggande fördragen är den primära EU-rätten och vad som exempelvis kan utläsas i dessa fördrag är att de fyra friheterna, det vill säga fri rörlighet av personer, tjänster, kapital samt varor, skall verkställas parallellt med att levnads- och arbetsvillkoren för människorna i medlemsländerna förbättras. Gällande den sekundära EU- rätten är direktiv de frekventast använda, direktiv riktar sig direkt till medlemsländerna och meddelar de resultat som skall uppnås genom införlivning med den nationella lagstiftningen.

Det finns två olika slags direktiv som kan ges ut till medlemsländerna, det ena kallas för produktdirektiv och det andra kallas för minimidirektiv, arbetsplatsdirektiv är en form av minimidirektiv.⁶⁶ EU-rättens inverkan på den nationella rätten gällande arbetsmiljön är stor eftersom exempelvis produktdirektiv och arbetsplatsdirektiv skall införlivas i den nationella lagstiftningen.⁶⁷

EU-domstolen är en viktig aktör när det handlar om att upprätthålla systemet, och de utarbetade reglerna som gäller i medlemsstaterna. De principer som utarbetats av EU är en viktig rättskälla, principerna influerar tillämpningen av EU-rätten. En viktig princip som talar för EU-rättens betydelse är den princip som anger att EU-rätt har företräde framför nationell rätt.⁶⁸

3.3.2 Produktdirektiv

Produktdirektivet innefattar regler kring vilka säkerhetskrav, som exempelvis tillverkare och leverantörer av en viss vara, skall infria. Varans användningsområde spelar ingen roll, samma regler gäller oavsett om varan skall användas i arbetslivet eller om den skall användas av privatpersoner. Produktdirektivet reglerar exempelvis vilka säkerhetskrav som skall vara infriade för att varan fritt skall få levereras och säljas inom den Europeiska unionen.⁶⁹ Det handlar om det faktum att EU skall framstå som eniga, om en vara lagligen marknadsförs och distribueras i ett medlemsland inom unionen så skall varan fritt få säljas och nyttjas i annat medlemsland. Det kan hindras vilket dock kräver särskilda skäl, exempelvis fara för hälsa och säkerhet. Inom det arbetsmiljörättsliga området handlar det främst om maskiner och hjälpmedel.⁷⁰ På de områden där EU kungjort produktdirektiv kan man enbart utfärda andra bestämmelser på området om de innehåller exakt det som det originella direktivet innehåller.

Det innebär att bestämmelserna i produktdirektivet inte kan förändras.⁷¹ 3.3.3 Minimidirektiv

Minimidirektiven som avser den arbetsmiljörättsliga regleringen kallas arbetsplatsdirektiv och de anger den lägsta möjliga säkerhetsnivån som en arbetsplats måste motsvara. Varje enskilt land kan sedan välja själva om de vill ha en strängare reglering än det som anges i minimidirektivet. Syftet med minimidirektiv är exempelvis att en mindre bra arbetsmiljö inte får användas som ett sätt för konkurrens på den gemensamma marknaden. Det kan till

66 A.a. s.25f

69 A.a. s.26

(23)

22 exempel handla om att en arbetsgivare inte får tvinga sina anställda att arbeta mer än av Arbetstidslagen (1982:673) tillåter för ökad produktion. Eftersom en ökad produktion kan ge konkurrensfördelar på arbetsmarknaden.⁷² Arbetsplatsdirektiven är många, exempelvis finns det direktiv som reglerar arbetsplatsens utformning, förbättringar säkerheten och arbetstagarnas hälsa, regler kring arbetstid etcetera.⁷³ Om en förändring av minimidirektiven skall göras så kan det enbart utföras av medlemslandet om kraven som direktivet anger inte kan uppnås, eller om liknande krav saknas i direktivet.⁷⁴

3.3.4 Implementering av EU-rätt

På det arbetsmiljörättsliga området finns det direktiv som manat till diverse ändringar i den huvudsakliga arbetsmiljölagen. År 2002 gjordes en anpassning orsakad av ett såkallat ramdirektiv. Anpassningsarbetet har i synnerhet skett genom att diverse föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen ändrades (Arbetsmiljöverket). Den ursprungliga arbetarskyddsstyrelsen gav ut tillkännagivanden som baserade sig på, i synnerhet, produktdirektiv om maskiner, arbetsutrustning etcetera. Samtidigt som dessa produktdirektiv tillkännagavs så kunde en rad föreskrifter upphävas eftersom direktiven reglerade flertalet av dem, och de föreskrifterna som fanns överrensstämde inte så väl med de utarbetade produktdirektiven.⁷⁵

72 A.a. s.26

75 A.a. s.27f