Arsredovisning 1989

Volvo Arsredovisning 1989

Mkr Resultat l'öre _{och skatter: Mkr}

kronor aktie. kronor Antal anstälJda den 31 december llmer ocb lönebik~ Mkr Mkr Mkr

7illvlixt och /(Jmyebe kJirakterismJr UJI~ ·o

unde dltioll.lkl År 1989 innebar avslutningm pd ~nframgdngsrikl

decenmwn och inledningen d/J ~n nya drtJDnde av fortsan utveclr.Jing.

90972

7011

13,8

4S20

IS:SO

78690

16875

6176

6.281

Volvo Årsredovisning 1989

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges 1987 1988 1989

Försäljningsvärde 92.520 96.639 90.972

Rörelseresultat 6.462 7.028 4.817

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter¹ 9.011 8.243 7.011

Avkastning på sysselsatt kapital, 19,1 17,2 13,8

Avkastning på eget riskbärande kapital, procent 20,2 14,7 10,8

Likvida medel den 31 december 22.497 15.632 18.470

Investeringar i anläggningar 3.864 3.948 6.281

Produktutvecklingskostnader 4.621 5.139 6.176

Antal anställda den 31 december 75.340 78.614 78.690

Andel riskbärande kapital, procent 47,3 48,1 46,9

Resultat, kronor per aktie (50 procent skatt) 57:80 52:80 45:20 Resultat, kronor per aktie (30 procent skatt) 73:40 63:30

Utdelning, kronorperaktie 10:50 14:00 15:50²

Beräknade värden enligt amerikanska redovisningsprinciper (U. S. GAAP)

Nettovinst 4.636 4.953 5.400

Nettovinst, kronor per aktie 59:70 63:80 69:60

Avkastning på eget kapital, procent 21,4 19,5 17,8

l Häri ingår extraordinära intäkter, 176 Mkr för 1988, respektive 413 Mkr för 1989.

2 Enligt styrelsens förslag.

K onkurrensen inom bilindustrin ökar. Över- kapacitet byggs upp i Europa och USA- främst av japanska tillverkare. Under 1980-talet har mer än ett dussin självständiga per- sonvagns- och lastvagnstillverkare givit upp sitt oberoende. Samverkan mellan självständiga företag blir allt vanligare. Storlek och konkurrenskraft måste inte nödvändigtvis redovisas i form av kon- soliderad försäljning. Styrkan kommer av sam- arbete och visas i utvecklingskraft och lönsamhet.

4

Volvo har väl fungerande samarbete med ett flertal partners i såväl Europa som USA och Fjärran Östern. I USA utvecklas Volvo GM HeavyTruck Corporation väl. I Japan ökar vår personvagnsför- säljning snabbt sedan vi övertagit hela ansvaret för importörsfunktionen och inlett samarbete med Fuji/Subaru. Samarbetsavtalet med Isuzu och intro- duktionen av vår tyngsta lastvagn i J apan innebär närvaro på ytterligare en viktig marknad. De första skeppningarna har ägt rum och mottagandet är mycket gott.

De senaste åren har vi inriktat oss på att skapa en betydande allians som skulle tillåta oss att bibehålla vårt oberoende och samtidigt stärka vår konkurrens- förmåga genom att:

• samordna utvecklingsprogrammen, främst inom områden som avancerad motor- och komponent- teknik

• samarbeta ifråga om inköp av komponenter och system

• samordna investeringsplanerna för att vinna skal- fördelar och begränsa onödig dubblering eller slöseri med resurser.

De samtal som inleddes med Renaultgruppen i bör- jan av 1989 fördes, som bekant, till ett framgängsrikt slut i februari 1990. En avsiktsförklaring- "letter of intent"- undertecknades om ett samarbete av världs- format inom personvagnar, lastvagnar och bussar.

Vår investering kommer att bli avsevärd och sarn- arbetet blir det mest betydelsefulla som vi någonsin inlett.

Volvo får ännu ett hemland, Frankrike, en av den Europeiska Gemenskapens hörnpelare. Jag är över- tygad om att denna nya möjlighet skall visa sig vara lyckosam för Volvo och dess aktieägare.

Vi såg tecken till en svagare konjunktur under 1989.

Med högre försäljning, men avsevärt ökade kost- nader för produktutveckling, visade Volvo Person- vagnar ett lägre resultat. Volvo Personvagnar närmar sig nu slutet på en period av stora investeringar för framtiden.

Volvo Lastvagnar nådde i stort sett oförändrade voly- mer under 1989. Den hårdnande konkurrensen pres- • sade dock marginalerna något. Volvo Bussar fortsätter arbetet med integrationen av Leyland Bus och bar ökat sina marknadsandelar.

Volvo Flygmotor hade ett gott år med sund expan- sion för såväl flyg- som hydraulikprodukter. Volvo Penta mötte en försvagad marknad i USA. Detta motverkades delvis av ökad försäljning i Västeuropa.

Volvo hade stora framgångar på marknaderna i Fjärran Östern. I USA var vi den enda europeiska personbilstillverkaren, som ökade sin försäljning.

Tillväxt och förnyelse karakteriserar Volvo under ~!

åttiotalet. År 1989 innebar avslutningen på ett fram- gångsrikt decennium och inledningen till ett nytt årtionde av fortsatt utveckling.

Förändringstakten i Volvo har varit hög under åttio- talet. Produktprogrammen har förnyats och breddats genom intensiv produktutveckling. Företag har för- värvats, en del har avyttrats. Divisioner och enheter har ombildats till dotterbolag. Avtal om samarbete

a

har givit vidgade telrniska och kommersiella möjlig- ·~

?'

heter. Betydande aktieinnehav i utvalda företag har byggts upp.

Vi går in i 1990-talet med en oförmånlig kostnads- utveckling och dålig produktivitet i Sverige. Våra an- ställda världen över visar engagemang och lojalitet, men de negativa tendenserna i Sverige måste ändras.

Miljöfrågor intar en central roll bland de värderingar som Volvo står för. Redan år 1972 fastställdes en rniljö- po~~ för k~~cernen. F~rr~ ~ret stadfästes en ny politik som lagger fast riktlinjerna för det fortsatta miljöarbetet inom Volvo. Viktiga inslag är kraven på miljörevision av våra anläggningar och att miljö-

hänsyn skall vägas in såväl vid beslut om satsningar på produktutveckling som vid investeringar i an~

läggningar.

Överenskommelsen med Proeardia i slutet av förra året innebär att vi för samman vår livsmedelsgrupp, Provendor, liksom vårt betydande innehav av aktier i Pharmacia med Procordia. För Volvos del innebär _ ~enna affär att vi är med om att lägga grunden till en

J.Y struktur inom livsmed~ls-och läkemedelsindustrin

·· i Sverige och att vi investerar ytterligare fyra miljar- der kronor i den. Volvo och Volvos aktieägare kom- mer därmed att bli den industriella huvudägaren i ett

~~ytt och starkare Proeardia med utmärkta förutsätt~

. .ingar för tillväxt och lönsamhet.

Christer Zetterberg efterträder Gunnar L Johansson som verkställande direktör i AB Volvo vid bolags~

stämman i april. Avsikten är att han senare skall efterträda mig som koncernchef och att jag vid den tidpunkten skall bli arbetande styrelseordförande.

Sten Langenius och Roger Holtback, cheferna för Volvos största affärsområden, har inträtt i koncern~

ledningen och utsetts till vice verkställande direktörer i AB Volvo. Detta markerar betydelsen av koncer- nens samlade styrka. Ernst G Knappe avgår sam- tidigt med pension från vår ledning.

för omsorg och omtanke om kunder och miljö. Våra produkter är kända och uppskattade världen över.

Alla investeringar och strukturella förändringar under 1980-talet har syftat till att stärka Volvokoncer- nen och skapa värden för aktieägarna. Volvos posi- tion på marknaderna och vår finansiella ställning är idag väsentligt starkare än för tio år sedan. Koncer- nens finansiella tillgångar uppgick vid årsskiftet till närmare 40 miljarder kronor.

De produkter som skall introduceras under första hälften av 90-talet är till stora delar redan utvecklade och kostnaderna tagna. När de kommer på mark- naden skall de i sin tur bära utvecklingskostnaderna för de produkter vi nu skissar på för slutet av det nya decenniet.

Alliansen med Renaultgruppen kommer att stimulera och öka vår förmåga att utvecklas och växa på världs- marknaden under ett 90-tal präglat av hård kon~

kurrens.

Pehr G Gyllenhammar

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

F ortsatt högkonjunktur men tecken på svagare tillväxt inom västvärldens ekonomier. Kvardröjande oba- lanser i världshandeln. Stigande räntenivå.

Den långvariga högkonjunkturen i industriländerna visade under 1989 fortsatt styrka. Tillväxttakten inom OECD-området överträffade de förväntningar som fanns vid årets början. Ett flertal tecken indikerade dock en avmattning av tillväxten inom några av de stora ekonomierna, framför allt USA och Storbritan- nien.

I USA, där den ekonomiska politiken sedan en tid inriktats på att dämpa inflationstrycket, försvagades industriproduktionen under hösten med bl a försäm- rad lönsamhet inom industrin som följd. Samtidigt noterades ett minskat underskott i handelsbalansen.

I Västtyskland och Japan var utvecklingen fortsatt expansiv. Industriproduktionen i Västtyskland ut- vecklades positivt och gynnades i hög grad av den goda investeringskon junktur, som råder i hela konti- nentaleuropa. Till följd härav fortsatte den västtyska utrikesbalansen att förstärkas. Därmed kvarstod den betydande bristen på jämvikt i betalningsbalanserna mellan de stora industriländerna.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige påverka- des gynnsamt av världsekonomin . .Kapacitetsutnytt- jandet inom industrin var högt och såväl produktion som investeringar ökade. Bristen på arbetskraft och den höga och växande frånvaron skapade dock problem och bromsade tillväxttakten.

Den utdragna högkonjunkturen har överlag med- fört endast måttligt högre prisnivåer under de senaste åren. I Sverige och Storbritannien var utvecklingen

5

Volvos monteringsfabrik för personbilar i Udde- valla har uppförts under åren 1986-1989. Målade karosser transporteras dit från Volvo Torslanda·

verken och färdiga bilar körs till utskeppnings- hamnen med specialut- rustade Volvo lastbilar med Cityfilter.

Det keramiska filtret har kapacitet för en kör- sträcka av 30-35 mil.

Det samlar upp partikel- innehållet och reducerar kolväte- och koloxid- utsläppen. Med hjälp av elektrisk energi kan filt- ret brännas rent då bilen står stilla, t ex under natten. Filtret kan därför användasupprepade gånger.

Volvo F16, som premiär- visades för japansk pub·

lik på Tokyo Motor Show i oktober 1989, fick ett mycket positivt mot- tagande och efterfrågan har överträffat förvänt- ningarna.

under 1989 dock oroande. Med löneökningar kring tio procent och en inflationstakt som klart överstiger genomsnittet toppar dessa länder statistiken inom OECD. Även i länder med låg ökningstakt som J apar·

och Västtyskland märktes tendenser till växande löneinflation under 1989.

Inför risken av höga lönekrav och stigande infla- tion stramade flera centralbanker åt penningpolitiken med höjda marknadsräntor som följd.

Alltför snabb kostnadsökning i Sverige. Försämrad konkurrenskraft. Den snabba kostnadsutvecklingen i Sverige har försämrat konkurrenskraften för den svenska exportindustrin. I en alltmer hårdnande kon- kurrens minskar möjligheterna för svensk industri att kompensera kostnadsökningarna genom prishöj- ningar på utländska marknader.

Obalanserna i världshandeln skapade osäkerhet på valutamarknaderna. Trots en nedgång i den ameri- kanska ekonomin var efterfrågan på dollar stor och kursen steg under de tre första kvartalen. Under fjär- de kvartalet var tendensen sjunkande och vid utgång- en av 1989 var kursen 6:21 kronor mot 6:13 ett år tidigare.

Till följd av en minskad räntedifferens mot USA och den snabba politiska utvecklingen i Östeuropa ökade intresset för D-marken mot slutet av 1989.

'f! ^t!=-~

~~~]

;5 ^!1

Il

^i]

Ii

^~J

~

^!]

f!

^~

~ ^!1

E! ^{.· J} fi ^!]

l!

^!]

f i ^!!

f'

Volvokoncernen är i hög grad exponerad för valuta- kursrisker. Den betydande försäljningen av personbi- lar i Nordamerika ger stora inbetalningar i US dollar.

Omfattande inköp från västtyska leverantörer med- för stora utbetalningar i D-mark. En förändring av US dollar med t ex 10 öre gentemot den svenska kronan- allting annat lika- påverkar koncernens rörelseresultat med ca 200 Mkr räknat på ett år.

Volvo terminssäkrar valutor i syfte att utjämna in- verkan från variationerna i växelkurserna på koncer- nens resultat. Årets inflöde av US dollar var till ca

~JO procent terminssäkra t till kurser som översteg den --genomsnittliga aktuella dollarkursen under 1989.

För 1990 har den övervägande delen av koncer- nens beräknade inflöde av dollar terminssäkrats till kurser som väl överstiger kursnivån vid utgången av

\989.

__

.;

Koncentration av verksamheten inom Volvo. Volvo- koncernens försäljning under 1989 uppgick till91,0 miljarder kronor mot 96,6 miljarder under 1988.

Volvos verksamhet inom rörelsegrenen Handel upphörde under året, då samtliga aktier i STC Scan- dinavian Trading Company AB och J.S. Saba Conti- nent BV avyttrades. I september såldes Hilleshög AB, som tidigare ingått i Livsmedelsgruppen. De avyttrade bolagen har exkluderats ur koncernens re- dovisning fr o m l januari 1989. Exklusive Handel och Hilleshög ökade koncernens försäljning med sju pro- cent, jämfört med 1988.

Rörelseresultatet var 4,8 miljarder kronor. Rörelse- resultatet visade en minskning med 31 procent i för- hållande till föregående år. Kostnaderna för produkt- utveckling ökade markant till6,2 miljarder kronor.

De översteg därmed fjolårets kostnader med drygt en lniljard kronor.

' Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till6, 7 miljarder kronor. Genom att Volvos innehav av aktier i intressebolag fr o m 1989 redovisas enligt kapitalandelsmetoden, tillfördes resultatet 790 Mkr (skillnaden mellan Volvos andel

.!v intressebolagens resultat, 1.015 Mkr, och erhållen

-~tdelning från dessa bolag, 225 Mkr), Om metoden

använts under 1988 skulle resultattillskottet ha varit 610 Mkr och koncernens motsvarande resultat 8, 7 miljarder kronor.

Under 1989 avyttrade Volvo ett antal fastigheter i Sverige, vilket medförde en extraordinär intäkt om 413Mkr.

Volvos resultat före bokslutsdispositioner och skat- ter minskade från 8,2 miljarder till7,0 miljarder kronor.

Resultatet i kronor per aktie sjönk till45 :20 (52:80) efter schablonmässig skattebelastning med 50 procent.

Vid en belastning med 30 procent skatt blev resul- tatet i kronor per aktie 63:30 (73 :40).

Samtliga rörelsegrenar inom transportmedels-

sektorn ökade sin för- säljning under 1989.

Volvos verksamhet inom Handel såldes. Inom Uvsmedel sjönk försälj-

ningsvärdet genom avyttringen av Hilleshög samt avvecklingen av Abbas internationella handel med fisk. Under femårsperioden har transportmedelssek- toms andel av försäQ- ningsvärdet ökat från 64

tiU 84 procent.

l Sverige och övriga Norden steg Volvos för-

säljning obetydligt.

l Europa utanför Norden ökade försäljningen med två procent, korrigerat för under året avveckla- de verksamheter. l Nord- amerika ökade försälj·

ningen i dollar med 8 procent och i svenska kronor med 13 procent.

På övriga marknader steg försäljningen med 20procent.

Koncernens försäljning

100000 Mkr

Person- 75000 vagnar

50000

25000

Lastvagnar ochBussar

Handel övrigt

Rörelsegren 1985 1986 1987 1988 1989 Personvagnar 33.956 35.978 38.523 39.462 42.944 Lastvagnar

Bussar Marin- och industrimotorer Flygmotorer m m Livsmedel Handel

Annan

15.692 15.923 17.938 22.762 24.862 1.660 1.758 2.006 3.384 3.682

2.257 2.088 2.361 2.567 2.713 1.426 1.675 1.990 2.287 2.403 5.393 8.632 9.527 10.458 9.298 21.504 13.562 15.61311.161

verksamhet 4.308 4.474 4.562 4.558 5.070 Koncernen totalt 86.196 84.090 92.520 96.639 90.972

Förändring av försäljningen mellan 1988 och 1989 Personvagnar · 9% Flygmotorer m m __ 5%

Lastvagnar 9% Livsmedel__ - 11 % Bussar 9% Annan verksamhet_ 11 % Marin- och Industri-

motorer 6%

Koncernens försäljning per marknadsområde

Marknadsområde 1985 1986 1987 1988 1989 Sverige 12.023 13.846 16.136 18.453 18.724 Norden

utanför Sverige 6.211 7.448 7.092 6.717 6.889 Europa

utanförNorden 16.789 22.170 26.713 30.215 28_908 Nordamerika 24.102 22.988 22.267 23.329 26.451 Övriga

marknader 6.573 5.669 6.312 8.353 10.000 Summa,

exkl oljahandel 65.698 72.121 78.520 87.067 90.972 Oljahandel 20.498 11.969 14.000 9.572 Koncernentotalt 86.196 84.090 92.520 96.639 90.972

Koncernöversikt

En analys av och detaljerad kommentar till årets resultat samt en beskrivning av koncernens finansie- ring och ställning vid årsskiftet återfmns på sidorna 34-39, som en inledning till Ekonomisk redovisning.

Ökad försäljning inom transportmedelssektorn.

Samtliga rörelsegrenar inom transportmedelssektorn uppvisade högre försäljning. Tecken till minskad efterfrågan på vissa marknader gjorde sig märkbara under senare delen av 1989.

Antalet levererade Volvo personbilar till kund steg med en procent till405.600. Att märka är dock att arbetsmarknadskonflikten i Sverige medförde pro- duktionsbortfall under 1988.

På den vikande amerikanska marknaden var Volvo det en.~a europeiska bilmärke som ökade sin försälj- ning. Aven i Västeuropa steg försäljningen. Volvo behöll sin marknadsandel i Sverige, men antalet leve- rerade bilar sjönk under inverkan av den minskade efterfrågan. I Japan ökade Volvos personbilsförsälj- ning med drygt 50 procent.

Under andra halvåret inträdde en viss avmattning i den starka lastvagnskonjunkturen. Leveranserna från Volvo Lastvagnar låg kvar på en hög nivå och uppgick till sammanlagt 59.200 tunga och medel- tunga fordon (59.500). Volvo Lastvagnars andel av världsmarknaden för tunga fordon steg något till 11 procent.

Volvos leveranser av bussar och busschassier ökade till sammanlagt 5.550 enheter (5.120). Integreringen av Leyland Bus, som förvärvades under 1988, fort- sätter.

För Volvo Penta visade försäljningen av marinmo- torer tillväxt i Västeuropa. Totalmarknaden minska- de dock väsentligt i USA, vilket medförde lägre försäljning där än under 1988. För att effektivisera 8

landaverken kommer avancerad reningsteknik och nya material att an·

vändas för att ytterligare minska utsläppen av lösningsmedel.

Betydande investeringar görs inte minst med tanke på förbättringar l den inre och den yttre miljön. l början av 1990 Installerades de robotar som skall svara för en ny form av underreds- behandling.

l Magna Park utanför staden Lutterworth i Midlands l Storbritan·

nien har Volvo !nvesterat 200 Mkr i ett distribu·

tianscentrum på 27.000 m2• Från det nya centrallagret sker för- sörjning med reservdelar i första hand för Leyland·

bussar. Datorisering och automatisering av lagret och läget nära centrum av motorvägsnätet i Storbritannien garante- rar snabbhet och preci·

sion i leveranserna.

industrimotoraffären inom Volvo Penta överfördes denna till ett separat bolag, Volvo Penta Industri AB från l januari 1990.

Volvo Flygmotor ökade sin försäljning av civila flygprodukter väsentligt. Flera nya samarbetsavtal tecknades inom det civila flygområdet. De militära leveranserna minskade som planerat.

Inom rörelsegrenen Livsmedel koncentrerades verksamheten. Försäljningen av Hilleshög och av- vecklingen av Abbas internationella handel med fisk medförde ett lägre sammanlagt försäljningsvärde.

För jämförbara enheter steg försäljningen med fem procent.

Investeringar och kostnader for produktutveckling på mycket bög nivå. Volvos investeringar i anläggningar steg under 1989 till en ny högsta nivå av 6,3 miljarder

kr~.nor. Produktutvecklings~ostnaderna ökade t~ 6,~ · milJarder kronor. Den dommerande delen av såväl investeringarna som kostnaderna för produktutveck- ling hänförde sig till insatser för att utveckla och tillverka personbilar.

Under 1989 uppfördes en första del av det nya måJeriet vid Torslandaverken. Utbyggnaden kommer att pågå även under 1990. Dessutom fortsatte den successiva moderniseringen av monteringsfabriken.

Den nyuppförda monteringsfabriken i Uddevalla togs i bruk och invigdes under våren 1989.

Den pdigare igångsatta utbyggnaden av lastbils- tillverkningen i USA, liksom i Belgien och Storbritan- nien avslutades och nya fabriksenheter togs i drift.

I Skövde tillkom ytterligare utökad kapacitet för dieselmotortillverkning.

Av 1989 års investeringar kan närmare en miljard kronor hänföras till insatser för förbättringar av den inre och yttre miljön.

Ökad kapacitet tillkommer även genom pågående betydande investeringar i Skövde (bensinmotorer), Olofström (pressade detaljer) och Gent, Belgien (måleri- och monteringskapacitet).

Beslutade, men vid utgången av 1989 ännu ej ge- nomförda, investeringar uppgick till ca 8,4 miljarder kronor. Häri ingår investeringar, som väntas bli slutförda under 1990, med ca 6,1 miljarder.

En allt större andel av koncernens investeringar i anläggningar motiveras av miljöhänsyn. Förbättrade reningsutrustningar, mer miljövänliga tillverknings-

;rocesser och användning av nya material blir allt

--~iktigare inslag vid bedömning av investeringsbehov.

I framtiden kommer miljömässiga förhållanden att

tillmätas ännu större vikt. Volvos nuvarande inrikt- ning och planer beräknas medföra miljöinvesteringar som uppgår till mellan tre och fyra miljarder kronor

}nder den kommande femårsperioden.

...

Väl utnyttjade produktionsresurser. Tillgänglig pro- duktionskapacitet utnyttjades väl. Antalet tillverkade personbilar och bussar var högre medan antalet till- verkade lastbilar var obetydligt lägre än under 1988.

Mot slutet av året reducerades dock produktionen av såväl personbilar som lastbilar och komponenter till dessa. En mindre nedjustering av tillverkningen av lätta marinmotorer genomfördes från och med andra kvartalet 1989, främst som en följd av minskad efter- frågan från USA-marknaden.

Produktivitetsökningen var svag vid de flesta av koncernens svenska anläggningar, bl a till följd av hög omsättning av arbetskraft, fortsatt hög frånvaro och den något lägre tillverkningen.

Under våren 1990 genomförs ytterligare åtgärder som medför lägre planerad produktion av både per- ,~onbilar och lastbilar. Åtgärderna syftar till att mins-

Ja lagret av personbilar i distributionsledet och att möta en lägre efterfrågan av såväl personbilar som lastbilar på för Volvo viktiga marknader.

~Oforändrat antal anställda-78.700 vid årets slut.

Jrämst genom förvärvet av Volvo Concesionarios, S.A., Spanien (se sidan 10) och genom ökningar inom Personvagnar och Lastvagnar tillfördes Volvo- koncernen personal samtidigt som avyttringen av Hilleshög reducerade antalet Volvoanställda. Av det totala antalet anställda arbetade 24.000 personer i koncernföretag utanför Sverige och 54.700 i Sverige.

Löner oc~_lönebikostnader uppgick till16,9 miljar- der kronor. Ovriga uppgifter om Volvokoncernens personal återfinns i ett särskilt avsnitt på sidorna 61-63.

De beslutade Investeringarna fördelar sig på rörelsegrenarna på

fö~ande sätt l Mkr;

Personvagnar 5.400 Lastvagnar

och Bussar 2.000

Flygmotorer m m 400

Livsmedel 200

ÖVriga röretsegrenar och gemensamma

investeringar 400

Summa 8.400

Under senare hälften av 80-talet har Volvo in-

vesterat 21 miljarder kronor l anläggningar . Den övervägande delen hänför sig till personbils- verksamheten.

Även under 1989 genom- fördes större delen av investeringarna, 77 pro-

cent, l Sverige. VIst- europa l övrigt svarade för 18 procent och Nord- amerlka för 4 procent.

Tlllverkning ₁₉₈₈ 1989 Personb~ar,

700-serien 192.100196.100 Personbilar,

200-serien 93.500 84.700 Personbilar,

300-och

400-sarien 115.000133.200 Lastbilar 60.500 60.200 Bussaroch

busschassier 5.500 5.560

Investeringar l anläggningar

4

Person- vagnar 2000

Lastvagnar

övriga nörelsegrenar

Rörelsegren 1985 1986 1987 1988 1989

Personvagnar 1.576 2.047 2.455 2.146 3.633

Lastvagnar 574 484 628 734 781

Bussar 48 67 37 92 206

Marin- och

industrimotorer 96 104 73 81 106 Flygmotorer m m 203 133 146 228 483

Livsmedel 105 334 260 407 459

Övriga rörelsegrenar och gemensamma

investeringar 904 256 265 260 613 Koncernen totalt 3.506 3.425 3.864 3.948 6.281

Geografiskt område 1985 1986 1987 1988 1989 Sverige 2.830 2.713 2.976 2.914 4.812 Norden

utanför Sverige 21 50 32 39 119

Europa

utanför Norden 384 392 501 565 1.012

Nordamerika 189 178 256 334 228

Övriga länder 82 92 99 96 110

Summa 3.506 3.425 3.864 3.948 6.281

Koncernöversikt

Förvärvade och avyttrade verksamheter. Under hös- ten 1989 förvärvade Volvo samtliga aktier i det spans- ka bolaget Volvo Concesionarios, S .A. Bolaget har sedan 1962 varit generalagent i Spanien för Volvo personbilar, lastbilar och bussar samt för Volvo Penta marin- och industrimotorer. Under våren 1989 av- yttrades, som tidigare nämnts, samtliga aktier i STC Scandinavian Trading Company AB och J.S. Saba Continent BY till AB Interfinans.

Billeshög AB såldes till det schweiziska företaget SandozAG under tredje kvartalet.

Förändringar i organisationen. Under hösten 1989 fullföljde Volvo Komponenter den kundorienterade organisationsutveckling som inleddes för några år sedan. Från och med den l januari 1990 överfördes verksamheten inom Volvo Komponenter AB till Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar och Volvo Penta.

Nybildade bolag. I början av juli bildades fastighets- bolaget P~eia~ RealEstate AB, i vilket Volvo äger 25 procent. ~vnga delägare är svenska försäkringsbolag och pensiOnsfonder. Bolaget skall, med svenskt inne- hav som bas, bygga upp ett omfattande internatio- nellt fastighetsbestånd.

Under första kvartalet 1989 bildade Volvo tillsam- mans med fyra norska företag ett investmentbolag, Synergos A/S, med ett eget kapital på en miljard nors- ka kronor. Volvos ägarandel uppgår till30 procent.

lO

Inom CAE Application Center vid Volvo Person- vagnar prövas möjlig- heterna att använda avancerad teknologi för att förkorta ledtiderna vid framtagning av nya produkter. CAE står för Computer Aided Engineering. Verksam- heten är främst inriktad på produktutveckling men även l vid mening på möjligheterna att ta tillvara och samordna industriell, kommersiell och kreativ kapacitet.

Förändringar i aktieinnehav

Försäljning av Phannaciainnehav och Provendor AB. Delägande i Procordia. I december 1989 kom AB Volvo, svenska staten och Proeardia AB överens om at förena Volvos och Proeardias livsmedels- och läke- medelsrörelser hos Proeardia, i syfte att stärka svensk läkemedelsindustri och att forma en slagkraftig livs- medelsgrupp. I utbyte mot aktier i Proeardia kommer Volvo att till Proeardia överlämna sina aktier i Pro- vendar AB. Volvo och övriga ägare till aktier och konvertibler i Pharmacia AB kommer att erbjudas at•

överlåta sina aktier till Proeardia i utbyte mot Proear- dia-aktier. Detta erbjudande omfattar även de aktier i Pharniacia, som Volvo kommer att förvärva genom det partiella kontanterbjudande som Volvo samtidigt skall rikta till aktieägarna i Pharmacia. När affären är genomförd, vilket väntas ske under sommaren 1990 beräknas Volvo och svenska staten vardera vara ' ägare till aktier motsvarande drygt 40 procent av röstetalet i Proeardia AB.

I slutet av 1989 ökade Volvo sitt aktieinnehav i Pharmacia; vid årsskiftet uppgick det till36,8 procent av aktiekapitalet och 49,9 procent av röstvärdet.

AB Opus. AB Custos utnyttjade i slutet av februari 1989 sin option att köpa Volvos innehav av 23 procent av aktierna i AB Opus.

Park Ridge Corporation. Volvo North America Cor- poration ökade sin andel i Park Ridge Corporation, som är moderbolag till Hertz Corporation, från 20 till 26procent.

Ovriga större aktieinnehav var oförändrade. Härtill kommer de för året nya innehaven i Pleiad Real Estate AB (25 procent) och Synergas A/S (30 procent).

Ytterligare uppgifter om koncernens aktieinnehav återfinns på sidan 30 samt på sidoroa 58-59.

t::~~~

t ~~

= ·

t · · :l'

t ' r

·ar

ll'f.

. t-·

iliii· .

i[ir·

;-

i~

e i~

~-:!

e.j

Planerat samarbete med Renault. I slutet av februari

1990 tillkännagavs att Volvokoncernen och det frans-

i! ^f)

ka bilföretaget Renault har för avsikt att teckna ett !11111151

omfattaode samarbetsavtal. Syftet är att stärka kon-~

kurrenskraften för respektive företags fordonsrörel- •

~er genom ett ~ekniskt och industriellt samarbete rii r) mom personbils-, lastbils- och bussverksamheterna. "'l '"'

Produktion och marknadsföring berörs inte direkt.

Företagen skall samverka i produktutvecklings- program, främst inom avancerad motor- och kom- ponentteknik samt vid köp av komponenter. Vidare skall de industriella resurserna utnyttjas bättre genom samordnade investeringsplaner.

AB V<?lvo har för avsikt att förvärva 20 procent, med optton på ytterligare 5 procent, av röster och kapital i det moderbolag Renault kommer att bilda.

Renault avser förvärva 25 procent av Volvos person- vagnsrörelse. Dessutom avser företagen att förvärva 45 procent av aktieroa i varandras lastvagns-och bussrörelser.

Det blivade avtalet mellan Volvo och Renault för- Under 1989 tillverkades utsätter, utöver att erforderliga tillstånd från svenska, vid Köpingfabriken franska och andra myndigheter erhålles, att bolags- 32.000 växella\dor för

stämman i AB Volvo godkänner försäljning av aktier Volvos tunga fordon.

i Volvos personvagns-, lastvagns-och bussrörelser.

Renault har för avsikt att på marknaden förvärva aktier motsvarande 10 procent av röstvärdet i AB Volvo. I syfte att underlätta ett sådant förvärv har AB Volvo för avsikt att-efter bolagsstämmans beslut - hos regeringen söka tillstånd att ändra bolagsord-

ningen, så att antalet fria aktier kan uppgå till mot- svarande 30 procent av totala antalet röster.

Miljöpolitik for Volvokoncemen. En reviderad miljö- politik för koncernen antogs under hösten 1989.

erkställande direktören i varje Volvoföretag ansva-

~i'ar för att åtgärder genomförs enligt riktlinjerna. Vid vissa företag bildades miljöråd och handlingsprogram fastställdes för de närmaste 3-5 åren. Den första interna miljörevisionen genomfördes vid Volvo Olof-

~~trömsverken. Med ledning av erfarenheterna där- .· lrån skallliknande granskningar genomföras inom

sex Volvoföretag i Sverige och två utanför landet under1990.

Volvos Miljöpris. Vid Volvos bolagsstämma i maj 1988 godkändes styrelsens förslag att avsätta 10 Mkr för att främja forskning och utveckling inom miljö- vårdsområdet. Ytterligare 10Mkravsattes genom beslut vid bolagsstämman 1989.

Fondens avkastning skall användas för att årligen u t ge ett pris - Volvos Miljöpris-"till institution, enskild person eller annan som särskilt utmärkt sig genom tekniskt eller vetenskapligt nyskapande inom miljöområdet" utanför Volvos organisation.

Den första pristagaren kommer att utses under

Volvos Teknikpris. Vid Volvos bolagsstämma i april 1989 utdelades Volvos Teknikpris till civilingenjör Karin Amundson, Volvo Lastvagnar, för framgångs- rikt utvecklingsarbete i syfte att minska utsläppen från motorer för stadsbussar, och till civilingenjör Björn Sellgren, som givit iden till och utvecklat det elektroniska kommunikationssystemet Memo.

Stiftelser for forskning och utveckling. Volvos Forsk- ningsstiftelse och Volvos Utbildningsstiftelse fortsatte sin verksamhet under 1989. stiftelsernas styrelser har liksom tidigare riktat anslagen mot prioriterade områden.

Under 1989 har cirka 6 Mkr utbetalats till samman- lagt 18 projekt. Tyngdpunkten har lagts vid insatser inom arbetslivsområdet. Ett antal projekt är fleråriga och styrelserna är beredda att pröva äskanden röran- de fortsatta anslag för dessa verksamheter. · Fördelningen av aktieägandet i Volvo. Antalet aktie- ägare i Volvo minskade under året och var vid ut- gången av 1989 ca 173.000.

Mer än hälften av antalet aktier- 58 procent- ägdes av 79 institutionella ägare, vilka var och en ägde mer än 100.000 aktier. Den största enskilda aktie- ägaren varTrygg-Hansa-gruppen med 4,7 procent av aktiekapitalet, medan

AB

Custos hade det högsta röstvärde t, 6,6 procent.

Cirka 9.400 aktieägare, med aktieinnehav mellan 501 och 100.000 aktier, svarade för 26 procent av antalet aktier. Cirka 164.000 aktieägare med upp till 500 aktier vardera representerade 16 procent av det totala antalet aktier.

Volvoaktierna svarade vid årsskiftet 1989/90 för cirka fem procent av det samlade värdet av aktier, noterade på Stockholms fondbörs. Vid samma tid- punkt beräknas ca lO procent av Volvos aktier vara placerade utanför Sverige. Se vidare sidorna 64-65.

Ändringar i Volvos ledning. I november 1989 beslöt styrelsen utse direktör Christer Zetterberg till ny verkställande direktör i AB Volvo. Vid ordinarie bolagsstämman 1990 avses han efterträda nuvarande verkställande direktören, Gunnar L Johansson. Till nya medlemmar av Volvos koncernledning och vice verkställande direktörer i AB Volvo från och med den l januari 1990 utsågs Sten Langenius, verkställande direktör i Volvo Lastvagnar AB och Roger Holtback, verkställande direktör i Volvo Personvagnar AB.

Förslag till utdelning. Styrelsen föreslår bolagsstäm- man en utdelning för 1989 med 15:50 kronor per aktie eller sammanlagt 1.203 Mkr (1.086).

Personvagnar

O förändrade leveranser i hårdare konkurrens.

stegrade produktut- vecklingskostnader. Väsentligt lägre resultat.

Sedan 1982 har världens bilindustri arbetat under mycket gynnsamma förhållanden. Även 1989 blev ett rekordår med totalt 34,9 miljoner tillverkade bilar (34,0). I USA producerades 6,8 miljoner bilar {7, 1), i Västeuropa 13,2 miljoner (12,7) och i Japan 9,1 mil- jonerbilar (8,2).

Marknadstillväxten var drygt två procent; den avtog dock märkbart i slutet av året. I USA sjönk an- talet nyregistrerade bilar till9,8 miljoner (10,6). I Västeuropa var försäljningsutvecklingen god, även om trenden vände på flera viktiga marknader under årets sista kvartal. Sammanlagt steg försäljningen där från 13,0 till13,5 miljoner bilar. I J apan och Sydost- asien var utvecklingen expansiv. Enbart i Japan ökade antalet registreringar med 13 procent till drygt 4 mil- joner bilar.

Den goda lönsamheten under senare år inom bil- industrin har medf~rt betydande investeringar för utbyggd kapacitet. Aven investeringarna utanför re- spektive hemmamarknad har ökat. I USA beräknas de japanska bilfabrikanternas produktionskapacitet uppgå till cirka 2 miljoner bilar. I takt med stigande internationalisering och överproduktion hårdnar konkurrensen.

Bilismen svarar idag, framför allt i storstäderna, för en betydande del av luftföroreningarna. Under 1989 framlades inom EG ett förslag om regler för avgasutsläpp, motsvarande de krav som redan finns i Sverige och USA.

Konkurrenssituationen. Under 1989levererades 405.600 Volvo personbilar till kund- varav 278.400

Volvos Uddevallafabrik, som invigdes under våren 1989, är unik genom att produktionssystemet inte är baserat på det löpande bandets princip. Bilbyg- garna arbetar i lag om åtta till tio personer. Mon- teringen sker på stilla- stående kaross. När fa- briken är helt inkörd 1991 har den en kapacitet om 40.000 bilar per år.

Bilbyggarna i Uddevalla har hjälpmedel som medger bekväma ar- betsställningar och minskar risken för be·

lastningsskador.

Volvo 760 är en av de mest sålda personbilarna i sin klass i Australien.

i 200n00-serien- totalt en ökning med en procent från året innan. Segmentet större familjebilar, där Volvo 200n00-serien ingår, minskade under 1989 från 13 till 12 procent av totalmarknaden. Volvos andel av seg- mentet ökade till2,6 procent (2,3) i Nordamerika, medan den sjönk från 10,7 till9,8 procent i Väst- europa.

Volvo Personvagnar har byggt upp en ledande position i det segment som utgörs av stora herrgårds- vagnar. Kundkretsen är märkestrogen-detta garan- terar en stabil volym varje år. Omkring 40 procent av antalet sålda Volvo 200n00 under 1989 var herr- gårdsvagnar. Därmed behöll Volvo sin position som den i särklass största tillverkaren av stora herrgårds-

va~!lar i Våsteuropa.

Ovre mellanbilsklassen, i vilken Volvo 300/400- serien ingår, svarade i Västeuropa för en ökad andel, 23 procent, av totalmarknaden. I denna klass åter- finns i stort sett samtliga västeuropeiska och japanska tillverkare med ett betydande antal modeller. Fram- gångarna för Volvo 440 medförde att Volvos andel av segmentet i Västeuropa steg till fyra procent. Högre andelar noterades främst i Sverige samt i Holland och Italien.

Vikande totabnarlmad i Norden. Oförändrad mark- nadsandel i Sverige. Från den mycket höga nivån under 1988 sjönk nybilsförsäljningen i Sverige med ca 11 procent. Volvo 740 var liksom föregående år den mest sålda bilmodellen, 200-serien belade fjärde platsen och 400-serien avancerade till femte plats.

Antalet registrerade Volvobilar minskade till66.600 (74.600). Marknadsandelen var oförändrad, 21,7 procent.

- -,-

r!i ; P. .~

~

l ~

~-

~i

~~-

~

~

l

Nedgången på bilmarknaderna i Danmark och Norge fortsatte. Registreringarna sjönk med 12 respektive 19 procent. Volvos marknadsandel i Danmark ökade, medan den minskade i Norge. Även i Finland regi- strerades färre Volvo personbilar och marknadsande- len sjönk.

Västeuropa fortfarande i fokus. I Västeuropa utanför Norden ökade den sammanlagda bilförsäljningen för femte året i följd. Marknadsutvecklingen var positiv

samtliga länder utom i Portugal. En långsammare okningstakt noterades mot slutet av året i bl a Stor- britannien och Västtyskland. För Volvo motsvarade ökningen i stort sett marknadsuppgången och för- säljningen uppgick totalt till185.400 bilar (178.900),

~ .,arav 106.600 (98.400) i 300/400-serien. I Storbritan- , nien, som är Volvos största marknad i Västeuropa,

registrerades 81.700 Volvobilar (80.400).

Volvos marknadsandel i Storbritannien var oför- ändrad medan den minskade i Frankrike och Italien.

I övriga länder i Västeuropa, utanför Norden, upp- nåddes högre marknadsandelar bland annat pga öka- de leveranser av Volvo 400-serieu.

Framgångar i Nordamerika trots hårdnande konkur- rens. Volvo visade som enda europeiska biltillverkare försäljningsuppgång på den vikande nordamerikanska marknaden. Sammanlagt såldes 101.900Volvobilar i USA (97.800), varav 30.600 herrgårdsvagnar. I Canada steg försäljningen till 7. 000 ( 6.200) bilar.

Möjligheten att relativt snabbt ta fram en kon- struktionsdetalj är en av de väsentliga vinstema för konstruktörer som använder sig av den avancerade CAD/CAM- tekniken.

På en vikande total- marknad l Sverige sjönk försäljningen något under 1989. Inom mark-

nadsområden utanför Norden ökade såväl antalet levererade Volvo- bilar som försäljnings- intäktema.

Personvagnar

Rörelsegrenen Personvagnar innefattar utveckling, kon- struktion, tillverkning och marknadsföring av Volvos per- sonbilar. Produktprogrammet omfattar fyra vagnfamiljer:

200-och 700-serierna inom Volvo Personvagnar AB samt 300-och 400-serierna inom Volvo Car B.\/., Holland, ett företag som till30 procent ägs av Volvo Personvagnar AB.

Volvo 780 tillverkas i samverkan med Carrozzeria Bertona i Italien.

De största enskilda marknaderna för Personvagnar är USA, Storbritannien och Sverige. Volvos andel av världs- marknaden för personbilar utgör drygt en procent.

Försäljning, Mkr Operativt resultat, Mkr Räntabilitet, procent Investeringar, Mkr

Antal anställda 31 december

Försäljning av personbilar 50000Mkr

40000

30 ooo Sverige

Europa utanför 20 000 Sverige

10000 Nordamerika

Sverige Norden

Ovriga marknader

1985 1986 4.895 4.741

1988 1989 39.462 42.944 3.601 1.938

>25 11 2.146 3.633 34.100 34.750

1987 1988 1989 6.434 7.610 7.305

utanför Sverige 3.023 3.564 3.193 2.515 2.699 Europa

utanför Norden Nordamerika Övriga marknader Summa

8.29510.10311.80612.16712.186 15.519 15.402 15.090 13.762 16.568 2.224 2.168 2.000 3.408 4.186 33.956 35.978 38.523 39.462 42.944

Personvagnar

Antal tillverkade personbilar

200/700-serierna

1988 1989

Göteborg 150.400 139.600

Kalmar 28.000 23.400

Uddevalla 1.900 9.200

Sammanlagt i Sverige 180.300 172.200

Gent, Belgien 91.000 94.000

Halifax, Canada 6.600 8.300

~vriga länder 7.700 6.300

Sammanlagt utanför Sverige 105.300 108.600

Totalt 285.600 280.800

300/400-serierna

3orn, Holland 115.000 133.200

Försäljning av Volvo Antal nyregistrerade Marknadsandel personbilar på Volvos Volvo personbilar procent största marknader1 _{1988 1989 1988 1989}

USA2 97.800 101.900 0,9 1,0

Storbritan nie n 80.400 81.700 3,6 3,6 Sverige 74.600 66.600 21,7 21,7 -lollan d 21.800 24.100 4,5 4,9 västtyskland 17.500 18.000 0,6 0,6 -rank rike 17.300 16.600 0,8 0,7

talien 14.800 15.100 0,7 0,6

3elgien 9.000 9.800 2,1 2,2

-inland 8.000 7.500 4,6 4,2

Japan 4.600 7.100 O, 1 0,2

:::anad a 6.200 7.000 0,6 0,7

Schweiz 5.500 5.500 1,7 1,8

:>sterrike 2.900 3.600 1,1 1,3

\lorge 5.000 3.500 7,4 6,4

!l.ustralien 3.900 3.500 1,0 0,8

Janmark 2.700 2.500 3,0 3,2

rotalt 16 marknader 372.000 374.000 1,4 1,4

l Enligt officiell registreringsstatistik 'Leveransertill kund.

t4

Framgångar i J apan och Sydostasien. I J apan fortsatte importen av europeiska bilar att stiga. Antalet nyregi- strerade Volvobilar ökade med drygt 50 procent till 7.100 bilar. Marknadsföringen sker, förutom genom exklusiva Volvoåterförsälj are, även genom 18 Subaru/

Volvo återförsäljare.

Volvo ökade även på övriga marknader i Ostasien.

Sammanlagt såldes 8.500 Volvobilar (7.400) i bl a Hongkong, Taiwan, Thailand, Malaysia, Sydkorea och Singapore.

I Australien registrerades 3.500 Volvobilar (3. 900).

Redan 1959, för 30 år se- Minskad efterfrågan på grund av kraftig räntehöjnin dan, införde Volvo, som var en anledning till nedgången.

första biltillverkare i värl-

den, trepunkts säker- Produktnyheter för ökad säkerhet. Med hjälp av hetsbälte som standard. avancerad datateknik simuleras tänkta krocksituatio- Den mekaniska bältes- ner. Under 1989 introducerade Volvo den mekaniska försträckaren, som nu är bältesförsträckaren (se bilden). På vissa marknader standard i 700-seriens introducerades luftkudde i ratten samt automatiskt bilar, har en genialt enkel halvljus. Volvo 240 herrgårdsvagn utrustades med en konstruktion. Den spän- ny baklucka med större ruta, som gerbättre sikt.

ner bältet vid en krock Utvecklingsarbetet inom turboteknologin resulte- och minskar därmed rade i en ny turbogeneration med mindre aggregat, ytterligare risken för all- som reagerar snabbare. En ny två-liters motor med varliga skador. turbo och 16 ventiler introducerades för 700-serien.

Med 147 kW (200 hk), är det den effektstarkaste Volvomotorn hittills, avsedd för marknader med två- liters skattegränser, som t ex Italien. I slutet av 1989 presenterades Volvo 460 på marknader i Västeuropa i GLE- och turboversion.

Förutom framtagning av helt nya modeller läggs stor vikt vid att vidareutveckla produktema för att tillgodose marknadens krav på kvalitet, säkerhet och miljöanpassning.

Volvo personbilar säljs

i närmare 100 länder. Säkerhet i stadsmiljö. Volvo Traffic Safety Award, De 16 största marknader- en utmärkelse med en prissumma på 500.000 kronor, na svarade 1989 för mer tilldelades under 1989 RichardARetting för hans än 90 procent av antalet arbete- inom New York City Department of Trans- sålda Volvobila r. USA är portation-i syfte att radikalt minska antalet trafik- Volvos största marknad skadade inom vissa hårt trafikerade områden i New sedan mitten av 1970- York.

talet.

Produktion. Tillverkningen av 700-serien ökade från 192.100 till196.100 medan produktionen av 200- serien minskade från 93.500 till84.700. Sammanlagt 110.100 bilarvar herrgårdsvagnar (108.800)

Vid Volvo Car BV i Nederländerna drogs produk- tionen av 300-serien ned från 84.100 till53.200 bilar.

Tillverkningen av Volvo 400-serien ökade planenligt till80.000 bilar (30.900).

1:

^.1-

l!j

~

l!

&

E

& - l

l

l! • f_

l!

~

l l, i

l

~-

l

f

~

i

•

l

~~

~ if

l ^l ~ ­

J~

~~

ff

Investeringar. Det omfattande investeringsprogram- met fortsatte i syfte att skapa ökad flexibilitet, effek- tivitet och kvalitet vid de olika produktionsenheterna.

Tarslandafabriken modemiseras successivt. Mante- ringsfabriken i Uddevalla invigdes under våren 1989.

En ny presshall färdigställdes i Olofström. Den nya motorfabriken i Skövde är planerad att tas i bruk under1990.

Bland investeringar utomlands kan främst nämnas utökad produktionskapacitet i Belgien samt ny måleri- anläggning vid fabriken i Malaysia .

.lmattande miljövårdsprogram. Under 1991 b,eräk- nas det nya måleriet vid Volvo Tarslandaverken tas i bruk. Ny process- och reningsteknik och nya material används för att minska påverkan på miljön. För att begränsa utsläppen av kolväten infördes från årsskif- ·

l )

t 1989/90 ett nytt material för underredsbehandling, som är fritt från lösningsmedel. Volvo är först i värl- den med att använda materialet till merparten av bilens underrede, Arbetet med att avveckla använd- ningen av freoner forcerades för att om möjligt kunnå ske i snabbare takt än vad som krävs enligt svensk lagstiftning, som f n är den hårdaste i världen. När- mare 2.000 chefer genomgick grundutbildning i miljö- kunskap under 1989.

Ny organisation inf'ör 1990-talet. Från den l januari 1989 är verksamheten inom Volvo Personvagnar organiserad i en industridivision, en marknadsdivi- sion samt olika stabsfunktioner. Ett Europakontor etablerades i Bryssel i januari 1990. När EGs inre gemenskap är genomförd kommer ansvaret för Volvo Personvagnars marknadsföring i Västeuropa att överföras till Europakontoret.

:Ä.esultat. Det operativa resultatet för Personvagnar var 1.938 Mkr, en minskning med 46 procent från före- gående år. Minskningen beror främst på hårdnande internationell konkurrens, höjning av kostnadsnivån i Sverige till följd av låg produktivitetsökning samt

'äsentligt ökade produktutvecklingskostnader. Dess- utom inverkade ändrade valutakurser, främst en lägre effektiv kurs på US-dollar.

Räntabiliteten sjönk till l l procent från över 25 procent föregående år.

Svetsningen av karosser vid Volvo Car BYs fabrik i Born, Holland är helt automatiserad. Här till- verkades sammanlagt 133.200 Volvo 300 och Volvo 400, huvudsakligen för den västeuropeiska marknaden, under 1989.

Storbritannlen är en av de största marknaderna för Volvo440.

Lastvagnar

ävdade marknadsande- lar och leveranser på hög nivå. Introduktion ::tv ny normalbyggd modell NL10/NL12 i Brasilien. Samar- oetsavtal med Isuzu Motors Ltd i J apan. Något lägre resultat.

:<:fterfrågan på tunga lastbilar var fortsatt hög under .989. Världsmarknaden (exklusive Comecon och Gna) uppgick till505.000 fordon (487.000), vilket är let näst största antalet någonsin. Under andra halv- tret inträdde en avmattning i lastvagnskon junkturen, peciellt i USA, men även på vissa för Volvo viktiga narknader i Västeuropa, främst Storbritannien.

Leveranserna från Volvo låg alltjämt på en hög tivå, med en volym av 59.200 tunga och medeltunga astbilar fördelade på cirka 70 marknader. Under ekordåret 1988Ievererades sammanlagt 59.500 last-

•ilar.

Monteringskapaciteten i Volvos fabriker utnyttja- les väl. Sammanlagt monterades 60.200 (60.500) nedeltunga och tunga lastbilar.

Volvos andel av världsmarknaden för lastbilar klassen över 16 tons totalvikt (exklusive Comecon

•ch Kina) beräknas ha ökat något tillll procent.

Försäljningsvärdet steg med nio procent till24.862 tlkr. Orderstocken minskade med drygt 15 procent rån den mycket höga nivån vid 1988 års utgång.

lävdad position i Västeuropa. I den tunga klassen

•kade totalmarknaden i Västeuropa för sjunde året följd och nådde 189.000 fordon (176.000). Under

!Östen kom dock tydliga signaler på en avmattning rån vissa betydelsefulla marknader, i första hand .torbritannien. I klassen 10-16 ton var marknaden

·förändrad jämfört med 1988.

Volvos leveranser i den tunga klassen uppgick till 7.100 fordon (25.900), en ökning med fem procent.

6

l Orrville, Ohio, monteras sedan början av 1989 WHITEGMCs modeller för den amerikanska marknaden. Fabriken har en kapacitet av ca 4.600 tunga lastbilar per år l ett skift och syssel- sätter ca 400 personer l en funktionell och mo- dern fabrik. På den stora bilden ses utieverans av färdiga lastbilar till kund.

Den mindre bilden, ovan, visar montering av hjul till en WHITEGMC WG.

l Brasilien såldes Volvos första lastbil1934. Till- verkningen vid Volvo do Brasil började 1980.

Under 1989 introducera- des Volvo N L 10 och NL 12 (normalbyggda lastbilar).

Dessa lastbilar har ut- vecklats i Belgien, kon- struerats och tillverkats l Brasilien. Motorn har flyttats fram och hytten höjts. Det ger bra hytt- klimat, god komfort för föraren och bättre åt- komlighet för service- personal.

Volvos leveranser till de västeuropeiska marknaderna i den medeltunga klassen (10-16 ton) steg något till 4.300 lastbilar (4.200). Den största tillväxten för Volvos tunga lastbilar noterades i Västtyskland, Bel- gien och Schweiz, medan leveranserna minskade i Storbritannien med en något lägre marknadsandel som följd. I Sverige var Volvo fortfarande största märke i klassen över 16 ton, men andelen av markna- den sjönk.

För Västeuropa som helhet var Volvos marknads- andel i det närmaste oförändrad jämfört med 1988.

I Östeuropa mer än fördubblades leveranserna av tunga lastbilar till 720 (340). Volvo har här en bety- dande andel av marknaden för importerade tunga lastbilar.

Vikande totalmarknad i Nordamerika. Efter ett starkt försia halvår sjönk efterfrågan på tunga last- bilar (klass 8) i USA. Marknaden minskade med två procent under 1989 till totalt 145.000 lastbilar. Samti- digt hårdnade priskonkurrensen med sjunkande lönsamhet som följd. Leveranserna i klasserna 7 och 8 från Volvo GM Heavy Truck Corporation minska-

de i USA till18.200 (19.600). Marknadsandelen för

tunga lastbilar steg till12 procent (11,5). I klass 7 sjönk andelen något.

I Canada ökade Volvo ytterligare sin andel i klass 8 tillll procent (8) i en sjunkande totalmarknad. Totalt levererades 1.910 enheter (1.890) till den kanadensiska marknaden.

stabilisering i BrasiUen. Framgångar i Mellanöstern och Sydostasien. I Brasilien hämmades produktionen vid Volvo do Brasil i början av 1989 av prisstopp samt av arbetskonflikter hos underleverantörer. Leverans- takten ökade under årets senare del. Marknadsande- len, 23 procent, var oförändrad.

~-[

t r- (j

Ii : !l

l

~

~' [J

'l

^~

le ^J l

t

l

På marknaderna i Mellanöstern och Sydostasien noterades framgångarunder 1989. Leveranserna för- dubblades i det nännaste inom dessa områden till sammanlagt 1.950 Volvo lastbilar.

Avtal med Isuzu. Under året ingick Volvo Lastvagnar ett avtal med Isuzu Motors Ltd om import, mark- nadsföring och distribution av Volvos tunga lastbilar i Japan. Leveranserna planeras starta under 1990 med Volvo F16 dragbilar. Japan är världens näst största marknad för tunga lastbilar över 16 tons totalvikt.

J'~ydkorea-nymarknad. Under 1989 ingicks ett avtal

~ med Daewoo Motor Co Ltd, Sydkorea, om import och försäljning av Volvos lastbilar, främst för anlägg- ningskörning. Försäljningen började positivt.

:,Yolvo marknadsledare i Australien. Leveranserna av

· tunga lastbilar i Australien steg med 33 procent. Volvo ökade sin marknadsandel till närmare 16 procent och befäste sin ledande ställning i den tunga klassen i kon- kurrens med amerikanska och japanska tillverkare.

Konkurrenter på världsmarknaden. Volvo är den näst största tillverkaren i världen av tunga lastbilar.

De största konkurrenterna är Daimler-Benz (med varumärkena Mercedes och Freightliner), Renault (med dominerande ägarintressen även i amerikanska Mack), Navistar, Paccar (med Kenworth och Peterbilt som varumärken), MAN-gruppen, Scania samt japanska Hino.

Lastvagnar

Rörelsegrenen Lastvagnar svarar för utveckling, konstruk- tion, tillverkning och marknadsföring av frambyggda och normalbyggda tunga lastbilar för fjärr- och sl<ogstranspor- ter, anläggningskörning, tank- och bulktransporter samt medeltunga lastbilar för närdistribution och lättare fjärr- och anläggningskörning under varumärkena Volvo och WHITEGMC. Volvo är den näst största tillverkaren i världen av tunga lastbilar.

Montering sker i huvudsak i Sverige, Belgien, Storbritan- nien, Portugal, USA, Brasilien, Peru och Australien.

Försäljning, Mkr Operativt resultat, Mkr Räntabilitet, procent Investeringar, Mkr

Antal anställda 31 december

Försäljning av lastbilar

25000Mkr

20000

15000 Sverige Europa utanför Sverige 10000

Nordamerika 5000

övriga marknader

1988 1989 22.762 24.862 2.645 2.278

>25 >25

734 781

19.550 20.350

1985 1986 1987 1988 1989 Sverige

Norden utanför Sverige Europa

988 1.052 1.287 1.612 1.728

1.330 1 . 766 1 .550 1.614 1 .522

utanför Norden 4.750 6.283 7.946 9.677 10.705 Nordamerika 5.966 4.984 4.753 7.204 7.438 Övriga marknader 2.658 1.838 2.402 2.655 3.469 Summa 15.692 15.923 17.938 22.762 24.862

Lastvagnar

Antal tillverkade lastbilar

60000

45000

30 000

Belgien 15 000

USA övriga

O länder

1985 1986 1987 1988 1989 Sverige 11.200 14.1 00 14.200 14.400 14.500 Belgien 11.200 12.800 13.800 17.200 17.300 USA 10.800 11.200 11.500 20.000 19.100 övriga länder 8.000 6.300 7.000 8.900 9.300 Totalt 41.200 44.400 46.500 60.500 60.200

Försäljning av lastbilar på Volvos största marknader1 Viktklass Antal nyregistrerade Marknadsandel

totalvikt Volvo lastbilar procent

(G VIN) 1988 1989 1988 1989

USA2 > 12 ton 18.540 18.350 7,4 7,7 Stor-

britannien > 10 ton 6.610 6.880 15,4 15,6 Frankrike > 9 ton 4.580 4.740 10,3 10,2 Sverige > 10 ton 3.030 3.550 53,7 50,6 Brasilien > 15 ton 2.370 2.410 23,3 23,4 Canada2 > 12 ton 1.800 2.140 6,0 7,4 Spanien > 10ton 1.700 2.140 8,0 9,3 Italien s > 9ton 1.810 2.100 7,0 7,8 Holland³ > 10ton 2.070 1.980 16,4 17,0 Belgien > 10ton 1.600 1.940 20,1 19,8 Portugal a > 10ton 1.290 1.330 27,6 27,8 Finland > 10ton 1.120 1.300 32,4 32,7 Väst-

tysklan d > 10ton 1.030 1.270 3,2 3,6 Danmark > 10 ton 1.130 1.080 33,0 34,5 Australien4 > 10 ton 760 1.080 15,2 15,7

1 Enligt officiell reg istreringsstatisti k. a Preliminära uppgifter.

2 Leveranser till kund. ⁴ Lastförmåga.

Tre av fyra Volvolastbilar tillverkas utanför Sveri- ge. Den sammanlagda produktionen uppgick till 60.200 lastbilar, varav 5.600 medeltunga fordon under 16 tons totalvikt.

Volvos medeltunga last- bilsprogram tillverkas i Belgien.

l Gent i Belgien har Volvo monterat lastbilar för Europamarknaden i snart 25 är. Fabriken, som byggts ut i etapper, har en ljus arbetsmiljö, en grund för god produk- tivitet och hög kvalitet.

Justering av strålkastare på en Volvo FL6, en mo- dell som enbart monte- ras i Gent.

Reservdelslagret i Gent, Belgien, rymmer 40.000 artikelnummer. Lagret betjänar de västeuro- peiska marknaderna med reservdelar och till- behör till Volvos person- bilar och lastbilar.

t::_

~ ~·:

11:i.,,

~ r

Högt kapacitetsutnyttjande. Kapaciteten utnyttjades väl inom de flesta avsnitt av produktionen under större ~:

delen av 1989. Flera fabriker producerade dess u tom med hjälp av extraordinära insatser över "kapacitets-

f . -

taket" under delar av året. Monteringen anpassades - till en vikande orderingång under det fjärde kvar-

talet 1989. ~-

Investerjngar för ökad kapacitet genomfördes främst för komponenttillverkning av hytter, motorer och växellådor i Umeå, Skövde och Köping. I Göteborg påbörjades projekt beträffande, dels nya anläggningar

för chassimontering och balktillverkning, dels ut- ~ •

. _ Il'

byggnad av motorlaboratorier. I Umeå startade en

utbyggnad av plåtpressningen och i Gent, Belgien, , • ',.,..

skedde en utökning av monteringsfabriken, som ~

medförde ökad flexibilitet och möjliggör produktion i två skift.