En bland 60: Individuellt lärande i det sydafrikanska skolväsendet

(1)

Fakultet

Estetisk-Filosofiska fakulteten

Moa Forssander

En bland 60

Indivduellt lärande i det sydafrikanska skolväsendet

One out of 60

Individual learning in the South African school system

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 2010-01-26 Handledare:Sven-Olof Palm

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

(2)

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorier om det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys av läroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i en

sydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen, hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om det finns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för att säga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.

Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum Statement Grades R-9, Sydafrika.

(3)

Abstract

The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school system predicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using three methods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers and classroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in the curriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusive discussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South African school system it is not enough to say that the South African school system predicates upon theories of individual learning.

Keywords: Individual learning, Learning Styles, Revised National Curriculum Statement Grades R-9, South Africa.

(4)

Innehåll

1 Inledning ...6

1.1Bakgrund...6

1.2Syfte …...7

1.3 Definition och avgränsning …...7

1.3Frågeställning …...7

2 Litteraturgenomgång ...8

2.1Multipla intelligenser …...8

2.2Olika inlärnings stilar …...11

2.3Socio-kulturell-historisk praxis …...12

2.4Sammanfattning av begreppet individuellt lärande …...13

3 Metod …...13

3.1Forskningsdesign …...13

3.2Bakgrundsfakta och urval …...13

3.2.1 Textanalys ...14

3.2.2 Intervjuer …...14

3.2.3 Observationer …...14

3.3Datainsamlingsmetoder och procedur …...15

3.3.1 Textanalys …...15

3.3.2 Intervjuer …...15

3.4Etiska aspekter...16

3.5Databearbetning och tillförlitlighet...17

3.5.1 Textanalys...17

3.5.2 Intervjuer...17

4 Resultat …...18

4.1Textanalys …...18

4.1.1 Skolans mål för elever som samhällsmedborgare …...19

4.1.2 OBE – målbaserad undervisning …...20

4.1.3 Bedömning …...20

4.2Intervjuer …...21

4.2.1 Eleven …...21

(5)

4.2.2 OBE- målbaserad undervisning…...22

4.2.3 Läroplanen …...22

4.2.4 Bedömning …...23

4.3Observationer …...25

4.3.1 Läraren kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna …...25

4.3.2 Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar till läraren i sitt eget lärande …...26

4.3.3 Hur gör läraren för att repetera det eleven ska lära sig under lektionen? …...27

4.4Sammanfattning …...28

5 Diskussion …...28

5.1Textanalys …...28

5.2Intervjuer och observationer ...30

5.3Sammanfattning …...33

5.4Hållbarhet av resultat …...33

5.5Min egen kunskap …...34 Källförteckning

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

(6)

1 Inledning

Under min egna skolgång kände jag aldrig att jag tillhörde de elever som lärde sig bäst och kom ihåg mest från proven och de tillfällen när läraren pratade. Det var när det fanns tillfälle för diskussion och drama som jag hade den största möjligheten att lära mig. När jag sedan beslutade mig för att utbilda mig till lärare var det med förhoppningen att kunna hjälpa eleverna i dagens skola att hitta sitt sätt att lära sig på. Sedan starten har de individuella lärstilarna intresserat mig och jag tycker att elevers individuella lärande är en viktig del i den svenska skolan.

När jag i kursen estetiskt lärande fick höra Sven-Olof Palm, från den Idrottsvetenskapliga fakulteten, berätta om sina resor till Sydafrika och det twinningsamarbete¹ som fanns mellan skolor i kåkstaden Lingelihle och svenska skolor i Karlstad blev jag fascinerad. Jag har länge intresserat mig för samhällsfrågor, och att människor lever på olika villkor i denna värld är något som fortfarande gör mig engagerad. Detta gjorde att jag beslutade mig för att jag skulle komma med på denna resa, då jag trodde att det var något som kunde utveckla mig som lärare, och då även mig som människa.

1.1 Bakgrund

Genom mina olika VFU-perioder har det blivit tydligt för mig att mycket av arbetet handlar om att få varje enskild elev att förstå sina mål och uppfylla dem. Hur detta har sett ut har varit olika på olika skolor. Genom min erfarenhet från universitetet har jag förstått hur viktigt det är att vi ger varje elev de bästa förutsättningarna för att lära sig. Men hur ska vi rent praktiskt göra detta? Det finns självklart en rad olika teorier om hur elever lär sig på bästa sätt, men av de teorier som har legat i fokus i min lärarutbildning har de flesta handlat om hur man hjälper eleverna att hitta sitt sätt att lära, och framförallt att vi ska erbjuda eleverna flera olika vägar till lärandet.

Den teoretiska kunskap som universitetet erbjudit mig har tillsammans med erfarenheten från min VFU-skola, där de bland annat arbetar verkstadsinriktat, ökat mitt intresse för det

individuella lärandet. Efter att jag hade hört talas om samarbetet med skolor i Sydafrika föddes mitt intresse att se på hur de ser på det individuella lärandet.

1 På svenska ”vänsamarbete”. Syftet är att det ska vara ett kunskapsutbyte mellan sydafrikanska lärare och svenska lärarstuderande.

(7)

1.2 Syfte

Syftet med rapporten är att undersöka om den sydafrikanska skolans pedagogik bygger på teorier om det individuella lärandet. Jag vill se vad pedagogerna på en sydafrikansk skola har för uppfattningar om det individuella lärandet och om dessa uppfattningar även avspeglar sig på lektionerna. Syftet är även att undersöka vad den sydafrikanska läroplanen säger om individuellt lärande. Detta kan leda till ökade kunskaper om hur skolorna i Sydafrika och Sverige skiljer sig åt, som i sin tur kan öka förståelse för de skillnader som finns mellan olika världsmedborgare.

1.3 Definition och avgränsning

Att undersöka hela det sydafrikanska skolväsendet är ett arbete som är allt för stort för denna uppsats. Därför kommer jag att avgränsa arbetet till att handla om en skola i en svart kåkstad i Sydafrika. I min analys av läroplanen kommer jag att koncentrera mig på de delar som är av vikt för synen på det individuella lärandet.

Min definition av individuellt lärande är att det är ett lärande där eleven är i centrum, och att elevens olika sätt att lära på bejakas i undervisningen. Om eleverna erbjuds en rad olika undervisningsmetoder kommer eleverna att ha möjligheten att inhämta mer kunskap eftersom deras individuella lärstilar i högre utsträckningen kommer att bejakas. Denna definition gör jag utifrån Thomas Armstrong² samt Rita Dunn.³

När jag skriver ”svart kåkstad” syftar jag på de kåkstäder där de svarta folkgrupperna bor. I detta sammanhang är ordet ”svart” ett vedertaget begrepp, som Sydafrikanerna själva använder. Svart syftar till de människor som har bott i landet i många hundra år, till skillnad från de vita och de färgade.

1.4 Frågeställning

Min frågeställning lyder: Vad säger den sydafrikanska läroplanen om det individuella lärandet? Jag kommer även att ha med frågeställningen: Vilka uppfattningar har lärarna i en svart kåkstad om det individuella lärandet och hur avspeglar sig deras uppfattning i

undervisningen?

2 Armstrong, 1998 s. 70

3 Dunn, 2001, s. 5

(8)

2 Litteraturgenomgång

Katederundervisningen kan ses som motsatsen till det individuella lärande. Det är

undervisning där eleverna alltid är samlade och arbetar med likadant material. Läraren blir en typ av motor, som driver undervisningen framåt. Det är läraren som gör det mesta jobbet och undervisningen kan då ses som lärarcentrerad. Denna typ av undervisning skulle kunna ses som den traditionella skolans undervisning, där lärarens mestadels står och pratar vid katedern.⁴

Min definition av individuellt lärande, som går att läsa i kapitel 1.3 har jag format utifrån en rad olika teorier om elevernas inlärning. Nedan kommer jag att presentera dessa teorier, och sedan gör jag en sammanfattning hur författarnas syn på elevers inlärning har lett fram till min definition av begreppet individuellt lärande.

2.1. Multipla intelligenser

Howard Gardner har vunnit flera priser och blivit utsedd till hedersdoktorand vid flera universitet för sina teorier om de multipla intelligenserna. Han arbetar idag vid Harvard university och Boston university.⁵ Uppkomsten till teorierna om de multipla intelligenserna bygger på att Howard Gardner ställde sig frågande till de traditionella intelligenstesterna som fanns. Dessa tester byggde på att man avlägsnade människan från sin naturliga

inlärningsmiljö och lät den utföra uppgifter som den varken förr eller senare skulle möta igen. I stället föreslog Gardner att intelligenser hade mer med förmågan att kunna lösa problem och kunna skapa något i ett sammanhang som var naturligt och meningsfullt.⁶

Gardner menar att det finns två övergripande krav för att ett kunskapsområde ska få räknas som en intelligens. Det ena är att den är allomfattande, alltså att den finns i vårt biologiska arv. Krav nummer två som ställs är att det finns individuella skillnader i intelligenserna. Detta innebär i praktiken att alla människor har den biologiska förmågan att utveckla alla

intelligenser, men de ser olika ut hos olika människor. ⁷ Till detta ska också läggas att det finns andra viktiga aspekter att komma ihåg, dels att de allra flesta människor kan utveckla varje intelligens till en fullgod nivå, att det finns en komplicerad samverkan mellan

4 Dahlin, Ingelman m.fl, 2002 s. 156

5 http://www.gse.harvard.edu/faculty_research/profiles/profile.shtml?vperson_id=316 2009-12-09 10.22

7 Gardner, 2001 s. 49

(9)

intelligenserna samt att det finns en rad olika sätt att vara intelligent på inom varje

intelligens.⁸ Det är även viktigt att komma ihåg att det finns en rad olika förutsättningar för att intelligenserna ska utvecklas. En förutsättning är biologisk begåvning, där ärftlighet eller genetiska faktorer spelar en roll. Hjärnskador som har skett före, under och efter födseln har här en betydelse. Individens personliga livshistoria spelar också in för hur intelligenserna kommer att utvecklas. Möten med föräldrar, lärare, vänner och andra viktiga personer kan antingen väcka, eller släcka förmågan att utveckla en intelligens. Även kulturell och historisk bakgrund har en inverkan på hur intelligenserna kommer att utvecklas.⁹

Howard Gardner menar att för att ett kunskapsområde ska räknas som en intelligens har vissa kriterier för kunskapen ställts upp. Två av dessa kriterier finns i den biologiska vetenskapen och den ena innebär att intelligensen ska finnas kvar efter en eventuell hjärnskada. Den andra av kriterierna rör sig om att intelligensen ska ha haft betydelse för människans utveckling till dagens moderna människa. Ytterligare två kriterier kom från den logiska analysen. En av dessa handlar om att varje intelligens har kärnfunktioner , till exempel rytm inom den musikal-rytmiska intelligensen. Ensam står rytm som en kärnfunktion, men tillsammans med andra kärnfunktioner inom den musikal-rytmiska intelligensen blir den en delfunktion av intelligensen. Ett annat kriterium som kommer från den logiska analysen är förmågan att tolka och behärska de symboler som ryms inom intelligensen. Utöver detta kommer två kriterier från utvecklingspsykologin. Gardner pekar på att varje intelligens har en egen utvecklingshistoria. Med detta menas att till exempel en matematiker måste följa vissa utvecklingsvägar för att kunna använda sina logiska och matematiska funktioner på bästa sätt. Inom denna kategori finns också kriteriet att det ska finnas savanter, personer som är häpnadsväckande bra inom ett område men medelmåttiga eller svaga inom resterande områden. Ett annat kriterium är att det ska finnas så kallad underbarn, alltså någon som har en medfödd talang för ett ämne, inom området. De sista två kriterierna bygger på traditionell psykologisk forskning och detta innebär att intelligenserna ska få stöd i olika psykologiska experiment. Hur två processer relaterar till varandra kan man komma fram till genom att observera hur bra en människa gör dessa två aktiviteter samtidigt. Om aktiviteterna arbetar inom samma del av hjärnan kommer vi att få svårigheter att göra aktiviteterna samtidigt.

Genom att se på dessa störningar kan man identifiera olika intelligenser. Sist men inte minst nämns stöd från psykometriska fynd som ett kriterium. Denna typ av mätningar, där man

8 Armstrong, 1998 s. 18f

9 Ibid. s. 30

(10)

svarar på frågor, har ofta talat mot teorierna om de multipla intelligenserna. Men om

psykologerna som gör dessa mätningar utvidgar sina mätexperiment och ser till fler förmågor har det visat sig att dessa studier även ger stöd för de multipla intelligenserna.¹⁰

Till en början kom Howard Gardner fram till sju olika intelligenser som byggde på kriterierna ovan. Den första av de sju är den logisk-matematiska intelligensen. Detta är den intelligens som rör sig inom matematiken, alltså förmågan att lösa problem och räkna. Denna intelligens är oftast väl utvecklad hos matematiker, forskare och logiker. En annan av intelligenserna är den verbal-lingvistiska intelligensen som omfattar språket, alltså förmågan att skriva och tala.

Några yrkesgrupper man kan se att denna intelligens är extra utvecklad hos är advokater, poeter, talare och författare. Det finns tre intelligenser som är synliga i konsten. Musikal- rytmisk intelligens innebär att utföra, komponera och uppskatta musikaliska mönster. Gardner anser att denna intelligens är starkt kopplad till den verbal-lingvistiska intelligensen.

Kroppslig-kinetisk intelligens innebär att man har en potential att använda hela, eller delar av kroppen för att lösa problem och skapa produkter. Detta är en viktig intelligens för idrottare, skådespelare, dansare, men även hantverkare, kirurger och mekaniker har stor nytta av denna intelligens. Visuell-spatial intelligens innebär att man känner igen och arbetar med mönster i både stora och begränsade ytor. Denna intelligens kan sägas vara välutvecklad hos piloter, navigatörer, skulptörer, kirurger, arkitekter med flera. De intelligenser som väckte mest uppmärksamhet var interpersonell intelligens samt intrapersonell intelligens. Interpersonell intelligens är en människas förmåga att förstå människor och samarbeta med dessa på ett effektivt sätt. Några av yrkesgrupperna som har nytta av denna intelligens är försäljare, lärare, religösa ledare och skådespelare. Intrapersonell intelligens innebär förmågan att förstå sig själv och kunna använda denna information för att styra sitt egna liv.¹¹

Efter att Howard Gardner konstaterade dessa sju intelligenser kom han även fram till att det finns en åttonde intelligens, naturintelligens. Intelligensens huvudförmåga är att kunna känna igen olika arter och grupper samt att kunna särskilja individerna i dessa grupper eller arter.

Men i denna intelligens ligger också förmågan att kunna upptäcka att det finns andra, närliggande arter samt att kunna kartlägga formella och informella band som finns mellan olika arter. Naturvetare är en yrkeskategori som har stor nytta av denna intelligens.¹²

10 Gardner, 2001 s. 42ff

11 Ibid. s. 47f

12 Ibid s. 52

(11)

2.2 Olika inlärningsstilar

I boken Från undervisning till lärande jämför Boström inlärningsprocessen med bygget av ett hus. Det första som sker är att grunden byggs, och den måste anpassas efter de

sociokulturella förhållandena samt elevens sätt att lära sig. Det är först efter detta som huset, själva inlärningen, kan växa fram. Författaren poängterar vikten av att eleven måste ta

kontrollen över sitt eget lärande; det är eleverna som måste lära sig att lära. ¹³ Om pedagogen utgår från varje elevs inlärningsstil innebär det att undervisningen bygger på att eleverna lär sig på olika sätt. Att arbeta på detta sätt menar författaren bidrar till ett stärkt självförtroende hos eleven då man utgår från varje elevs möjligheter, och hur eleven kan utvecklas utifrån dessa.¹⁴

Rita Dunn var professor på St. John’s University, USA. Hon forskade om individuella lärstilar och var ledande inom ämnet.¹⁵ Rita Dunn pekar på att det finns flera olika faktorer som påverkar hur bra elever lär sig. En av faktorerna där elevens egna inlärningsstilar har betydelse är hur bra eleven lär sig av sina klasskamrater och lärare. En del elever behöver mycket hjälp av lärare, andra mindre; en del vill samarbeta med sina klasskamrater och en del vill arbeta självständigt. Sedan finns det även de elever som har behov av att ibland få arbeta ensam i sitt lärande och ibland få samarbeta. En annan faktor som hon pekar på är att elever lär sig komplicerad information på olika vis, en del med hjälp av tecknande figurer, någon med hjälp av att läsa, vissa genom att både lyssna och läsa. Att eleverna lär sig bäst på olika tider på dygnet är något som också påverkar elevernas individuella inlärningsstilar.¹⁶ Hon pekar även på två olika sätt att tänka, det analytiska sättet, som den traditionella skolan är uppbyggd efter, samt det holistiska tänkandet, som inte får lika stort utrymme i skolan. Inom fyra sinnesförmågor - auditivt, visuellt, taktilt och kinetiskt - pekar hon på olika sätt som den analytiska och holistiska tänkaren minns på. Inom den visuella sinnesförmågan minns den analytiska tänkaren genom att läsa, observera eller se medan inom den taktila sinnesförmågan minns ”analytikern” genom att skriva eller göra anteckningar. Den holistiska tänkaren minns inom den visuella sinnesförmågan genom att se händelser eller använda multimedia. Inom den taktila sinnesförmågan vill ”holisten” gärna klottra, teckna eller rita kartor.¹⁷

13 Boström, 1998 s. 11

14 Ibid s. 17

15 http://www.auburn.edu/~witteje/ilsrj/Journal%20Volumes/Volume1Fall2007%20PDFs/Conversation%20with

%20Dr.%20Rita%20Dunn.pdf 2009-12-09 12.04

16 Dunn, 2001 s. 8f

17 Ibid s. 10ff

(12)

2.3 Socio-kulturell-historisk praxis

Leif Strandberg, legitimerad psykolog som arbetar med skolpsykologi, skolutveckling samt lärar- och rektorsutbildning¹⁸ skriver i sin bok Vygotskji i Praktiken om Lev Semjonovitj Vygotskijs (1896-1934)skapande av en teori som förklarar hur psykologiska processer kan förstås. Vygotskij menar att tankeprocesserna hos en människa har föregåtts av

gruppaktiviteter där det har funnits tillgång till hjälpmedel. Gruppaktiviteter bör ske i en specifik kulturell miljö som uppmuntrar till tankeprocesserna. Vygotskij menade alltså att det är vad eleverna i skolan gör som har betydelse för vad de lär sig, och inte hur ”smarta” de är.

Aktiviteter är alltså ett nyckelord för lärandet. De aktiviteter som leder till lärande menar han har vissa kännetecken och ett av dessa är det sociala. Med detta menar Vygotskji att

aktiviteterna alltid är sociala, att det alltid finns en annan part med i aktiviteten¹⁹. Han skriver:

(j)ag lär mig först tillsammans med andra, det jag sedermera kan göra själv. Mitt inre tänkande har föregåtts av yttre tänkande tillsammans med andra.²⁰

Aktiviteterna ska även vara medierade, vilket innebär att vi använder oss av hjälpmedel, så som tecken och verktyg. Dessa hjälpmedel används i alla delar av tänkandet; när vi ska minnas något, i utförandet av en arbetsuppgift, i lösandet av ett problem och när vi tänker.

Som exempel tar han orientering, där en karta och en kompass - alltså hjälpmedel - krävs för att det ska gå att orientera. Vygotskij menar också att en människas aktiviteter alltid är situerade. Det innebär att de kulturella kontexterna underlättar för ett visst lärande. Han tar som exempel språket tyska, att det är enklare att lära sig tyska i Tyskland än vad det är att lära sig det i Ryssland. Ett annat exempel är läsning, där det är lättare att lära sig läsa i ett rum med text än i ett rum utan text. Det sista kännetecknet för aktiviteter som leder till lärandet är att de ska vara kreativa. Med kreativa aktiviteter menar Vygotskij aktiviteter som omskapar våra relationer, hjälpmedel och situationer. När eleverna får påverka sina lärsituationer kommer de att ta flera kliv i utvecklingen. Detta innebär att lärandet inte är bundet till vissa stadier eller nivåer. Med hjälp av utvecklingszoner överskrider vi dessa nivåer eller stadier och där har vi möjligheten att pröva på och öva på det vi inte kan. Vygotskij menar att dessa aktiviteter kan sammanfattas till begreppet socio-kulturell-historisk praxis och det är denna praxis som leder till lärandet.²¹

18 Strandberg, 2006 Baksidetext

19 Ibid s. 10f

20 Ibid s. 11

21 Ibid. s.11f

(13)

2.4 Sammanfattning av begreppet individuellt lärande

De ovan nämnda författarna skriver alla om undervisning som har eleverna i fokus, och att eleverna lär sig på en rad olika vis. Detta har varit nyckeln för min definition av individuellt lärande, där det handlar om att det är en varierande undervisning där det finns utrymme för olika sätt att lära sig på. Det kan röra sig om olika klassrumsmiljöer, olika arbetssätt, att läraren varierar gruppdiskussioner och enskilt arbete och så vidare. En medvetenhet hos lärararen om att elever lär sig på olika vis är nödvändig och att det därför behövs en varierad undervisning för att stimulera så många elever som möjligt.

3 Metod

3.1 Forskningsdesign

För att kunna svara på min frågeställning har jag valt att göra min undersökning genom tre metoder. Först och främst väljer jag att göra en textanalys av läroplanen, som ska visa på vad de sydafrikanska skoldokumenten säger om det individuella lärandet. För att ta reda på vad lärarna i en svart kåkstad säger om det individuella lärandet väljer jag att göra tre kvalitativa intervjuer. I och med att det alltid finns en risk för att de jag intervjuar försöker ge mig de svar jag är ute efter²² väljer jag även att observera tre lektioner. Under lektionerna får jag möjlighet att se vad som egentligen händer i klassrummet.

Dessa tre datainsamlingsmetoder ger mig tillsammans möjligheten att svara på hur det sydafrikanska skolväsendet och de sydafrikanska lärarna ser på det individuella lärandet. Jag väljer att göra en fallstudie då det finns vissa svårigheter med att göra en studie över hela Sydafrika. Jag kommer med andra ord undersöka, och använda dessa metoder, på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika.

3.2 Bakgrundsfakta och urval

Mina intervjuer och observationerna genomförde jag i en skolan som ligger i en svart kåkstad i Sydafrika, i Östra Kapprovinsen. Skolan har även haft ett samarbeta med Karlstads

universitet och en svensk skola sedan 1994. En annan faktor är att klasserna i skolan har mellan 40-60 elever. Av ca 600 elever är det 100 stycken elever som anses vara extra utsatta då de lever i fattigdom, är föräldralösa, ofta på grund av AIDS eller själva lider av HIV/AIDS.

Enligt WHO fanns år 2007 uppskattningsvis mellan 4,9 och 6,6 miljoner människor HIV-

22 Johansson, Svedner, 2006 s. 47

(14)

smittade i Sydafrika. Samma år avled 350 000 barn och vuxna av AIDS, och det fanns mellan 1,1 till 1,8 miljoner barn som hade mist sina föräldrar i denna sjukdom. ²³ Dessa siffror ska ställas i relation till att landet har 48,8 miljoner invånare. ²⁴

På grund av apartheidregimens instiftande av Bantu Education har många av lärarna i

Sydafrika en mycket låg utbildning. Bantu Education berörde den svarta bantu-talande delen av landets befolkning och innebar en begränsning av ämnen och studienivå för den

studerande. Detta har lett till att utbildade svarta lärare saknar kompetens i flera ämnen, och har en låg kompetensnivå i övriga ämnen. Därför skiljer sig kvalitén på undervisningen i de traditionellt vita respektive svarta skolorna.²⁵

3.2.1 Textanalys

Urvalskriteriet för denna textanalys har varit att det ska vara den aktuella läroplanen för Sydafrika hösten 2009, alltså Revised National Curriculum Statement Grades R-9.

3.2.2 Intervjuer

Med hjälp av kontakter har jag fått intervjua tre lärare som alla har arbetat på skolan i minst fyra år. För mina intervjuer har jag enbart besökt en skola i den svarta kåkstaden, en skola med elever i årskurserna 5-7. Samtliga av lärarna har en akademisk utbildning, och har en pågående eller ska snart påbörja en vidareutbildning i sitt ämne.

3.2.3 Observationer

De lektioner som jag har valt att observera har varit sådana lektioner som jag som pedagog kommer att få behörighet att undervisa i. Alltså har jag valt att observera två

matematiklektioner och en lektion i estetik²⁶. För en av lektionerna var ett urvalskriterium att det skulle vara en OBE²⁷-lektion, på grund av att dessa lektioner, som måste finnas i

undervisningen, skiljer sig från ordinarie lektionspass. OBE syftar till undervisningsstrategier och principerna för OBE är att eleverna ska vara medvetna om vad lektionen ska handla om.

OBE innebär även att läraren ska tro på sina elever och ha höga förväntningar på dem, så de kan nå sin fulla potential. Inom OBE ska det även finnas en rad olika sätt att lära ut, för att

23 data.unaids.org/pub/GlobalReport/2008/jc1510_2008_global_report_pp211_234_en.pdf 2009-12-09 13.20

24 http://www.ui.se/default.aspx?country_id=161 2009-12-09 13.19

25 Palm, 2004 s. 39

26 Min översättning, matematcis och Arts and culture

27 Outcomes-based Education

(15)

utveckla elevernas kunskaper och förståelse inom ämnen samt deras attityder och

värderingar.²⁸ Till OBE- lektioner tillhandahåller staten lektionsplaneringar. För att se exempel på sådan se: Bilaga 1! Eleverna skall även få reda på vad som krävs av dem och hur de

kommer att bli bedömda. De observationer jag har gjort har varit samma skola som de jag intervjuade arbetade på.

3.3 Datainsamlingsmetoder och procedur 3.3.1 Textanalys

Av läroplanen för det sydafrikanska skolväsendet har jag gjort en textanalys. Jag har valt att närläsa, läsa fokuserat, texten och sedan göra en kritisk närläsning av den.²⁹ Fokus har alltså legat på vad som står med, vad som inte står med och huruvida något står med indirekt. I min läsning har jag valt att fokusera på vad läroplanen säger om elevernas roll i skolan, hur det är meningen att lärarna ska lära ut och hur bedömningen av eleverna ska göras. Jag har alltså medvetet valt att bortse från aspekter såsom vilka ämnen som lärs ut och vad dessa ämnen ska innehålla, samt timplanen i skolan. På plats i Sydafrika har jag även fått material som är till stöd för förståelsen av läroplanen. Dessa dokument är officiella dokument från staten som är till för att ge en djupare förståelse för läroplanen, men det har också rört sig om dokument som är till handledning för lärarna i sina bedömningar.

Jag har i mina intervjuer ställt sex breda huvudfrågor, som sedan har lett till naturliga

följdfrågor. Mina frågor är ställda på engelska, och det går att läsa dem i Bilaga 2 i sin helhet.

Utskrifter av intervjuer går att läsa i Bilaga 3. Jag har även inlett med att fråga om lärarens ämne, bakgrund och varför de har valt att bli lärare. Frågorna avhandlar lärarens syn på

elevernas lärande, de viktigaste delarna av läroplanen samt tillvägagångssätt vid bedömningen av eleverna.

Mina intervjuer har skett i ett enskilt, lugnt rum. Jag har intervjuat en person i taget, och dessa har muntligt fått reda på vad syftet med intervjuerna är. Samtliga av intervjuerna har spelats in på band och har sedan transkriberats för att förenkla en analys av dessa.

28 Teacher's resource book, s. 13f

29 Johansson, Svedner, 2006, s. 64f

(16)

För mina observationer har jag valt att använda metoden löpande observationer. Detta innebär att jag har observerat tre lektioner, som har varat i ungefär 45 minuter. Jag valde att observera vilka perceptionsvägar³⁰, som förekom under lektionen, vad eleverna gjorde samt vad lärarna gjorde. Under tiden som lektionerna pågick antecknade jag det som hände inom dessa

områden.

Inför mina observationer har jag talat med läraren och frågat om det går bra att observera lektionen. Han eller hon har sedan berättat för eleverna att jag kommer att observera

lektionen. Jag har suttit längst bak i klassrummet, eller längst fram, beroende på klassrummets uppbyggnad, där jag har bra uppsikt över vad läraren och eleverna gör. Observationerna har skett i elevernas naturliga klassrumsmiljö, vilket innebär att det har varit många elever som har delat på ett relativt litet klassrum. Klassrummet ser ut som sådant att eleverna sitter vända mot en griffeltavla. Två till tre elever delar på en bänk, där de kan sitta och skriva. Böckerna har eleverna i sina väskor. Det är relativt hög ljudnivå i klassrummet, dels på grund av att det är trångt, men också för att fönstren ut mot skolgården måste vara öppna på grund av hettan.

När en klass slutar och ska byta klassrum blir det då stora störningsmoment utifrån.

Observationerna har skett under pass som har varit ungefär 45 minuter och i klassrummen har det varit mellan 50-60 elever. Under observationerna har jag fört anteckningar om vad som skett, och dessa anteckningar kategoriseras sedan efter observationerna utifrån vissa frågor.

3.4 Etiska aspekter

Före intervjuerna har varje deltagare blivit muntligt informerade om vad syftet med

intervjuerna är samt att intervjuerna endast kommer att användas för uppsatsen. De har även fått reda på att de är anonymitetsskyddade och att de när som helst kan avbryta sitt

deltagande. Efter att intervjuerna har transkriberats har dessa sänts till skolan via e-mail.

Deltagarna har på detta sätt fått ta del av intervjun och har möjlighet att påpeka om de har blivit felciterande eller inte längre vill delta i samarbetet.

Inför observationerna har både eleverna och läraren blivit informerad om att alla kommer att hållas anonyma och att det enda jag kommer att beskriva i observationerna är vilket ämne det rör sig om, vad som händer på lektionen och hur många elever, samt lärare som har deltagit.

30 Med perceptionsvägar menar jag de olika sätt som människan upplever på, så som synintryck, hörsel, känsla, smak och så vidare.

(17)

De har även fått reda på att observationerna endast kommer användas för denna uppsats och det enda jag har gjort under observationerna är att anteckna.

3.5 Databearbetning och tillförlitlighet 3.5.1 Textanalys

I min textanalys har jag valt att dela upp det jag söker efter i tre kategorier. De tre

kategorierna handlar om elevernas och lärarens roll på lektionen och hur bedömningen av eleverna är tänkt att gå till. Dessa tre kategorier är:

1, Skolans mål för elever som samhällsmedborgare 2, OBE – målbaserad undervisning

3, Bedömning

I min bearbetning av intervjuerna har jag valt att redovisa intervjuerna i kategorier utifrån olika uppfattningar i svaren på intervjufrågorna. Efter att ha gjort intervjuerna, och

transkriberat dem har jag läst igenom intervjuerna noggrant ett flertal gånger. När jag har gjort detta har jag försökt hitta olika teman i intervjuerna. Jag har valt detta sätt därför att det ger en bild av vilka likheter som finns i uppfattningen om det individuella lärandet, men det kan även ge en tydlig bild av hur uppfattningarna skiljer sig åt bland dem jag har intervjuat. Nedan visar jag det diagram jag har använt för att kategorisera intervjuerna. Jag redovisar här

huvudkategorierna, i resultatdelen kommer jag även redovisa de undergrupper som finns inom varje kategori.

Diagram 1

I ett intervjusammanhang finns det vissa aspekter som gör att tillförlitligheten kan

ifrågasättas. Dels kan det röra sig om att den jag intervjuar försöker ge mig de svar som de

Läroplanen Lärarnas uppfattning om OBE

Indivudellt lärande

Bedömningar

Eleven

(18)

tror att jag eftersöker. Detta har jag försökt att förhindra genom att hålla huvudfrågorna breda.

Efter detta har jag ställt följdfrågor för att få ett mer precist svar, som jag behöver för min uppsats. Att de jag intervjuar känner sig obekväma, på grund av att vi inte känner varandra, kan vara ett annat problem, vilket jag har försökt avvärja genom att ställa lite ”uppvärmande”

frågor som till exempel hur deras karriär inom skolan ser ut. Jag har även poängterat att de har rätt att dra sig ut ur intervjuundersökningen och har full anonymitet i uppsatsen.

Jag har valt att kategorisera mina observationer i efterhand. De tre kategorierna jag har valt är följande:

1, Lärarens kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna.

2, Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar i sitt eget lärande.

3, Hur gör läraren för att repetera det eleven ska lära sig under lektionen?

Skälet till att jag har valt dessa kategorier är att jag vill se var fokus ligger under lektionen. Är det eleven eller läraren som får mest utrymme i undervisningssituationen?

Vem har störst talutrymme? Vilka olika intryck (perceptionsvägar) använder sig läraren och eleverna av för att nå kunskapen? Den sista av kategorierna har jag valt för att få en tydlig bild av vilka perceptionsvägar som används under lektionen.

4 Resultat

Resultatet är de svar jag har fått på mina frågeställningar. Den första frågeställningen lyder;

vad säger den sydafrikanska läroplanen om det individuella lärandet? Min andra frågeställning är: vilka uppfattningar har lärarna i en svart kåkstad om det individuella lärandet och hur avspeglar sig deras uppfattning i undervisningen?

4.1 Textanalys

Jag vill inleda textanalysen med att presentera ett citat taget från läroplanens förord:

But we must also be realistic about what a curriculum can and cannot achieve.

Inequality and poverty still plague the educational experience of too many families and their children. The curriculum is and will be differently interpreted and enacted in diverse contexts. We will improve and implement it to the best of our ability. We will also make the most strenuous efforts to enable the realisation of

its vision through addressing all those issues which make up teaching and learning [Sic!] ³¹

31 Revised National Curriculum Statement Grade R-9, s. 1

(19)

I läroplanen går det alltså att läsa att det i landet finns svårigheter med att följa läroplanen, men att alla skolor skall följa den efter bästa förmåga.

4.1.1 Skolans mål för elever som samhällsmedborgare

Den sydafrikanska läroplanens mål är att skolan ska fostra elever till att nå en teoretisk kunskap och se problem utifrån olika aspekter. Eleverna ska även utveckla en känsla, och en vilja att agera gentemot de utmaningar som Sydafrika kommer möta under 2000-talet.³² Skolan ska utveckla elever som lär sig för livet och de ska uppmuntras till att tro på sig själva och bli självständiga individer. De ska i skolan bli läs- och skrivkunniga, lära sig att räkna matematik och bli kunniga i många ämnen. Eleverna ska även känna sig delaktiga i samhället och respektera miljön. De ska även kunna utvecklas till kritiskt tänkande

samhällsmedborgare. ³³Läroplanen säger att eleverna som medborgare i Sydafrika ska utveckla en förståelse för, och känna att de stödjer konstitutionens värderingar. För att uppnå detta krävs det att skolan har en klassrumsmiljö som genomsyras av mänskliga rättigheter och att rasism inte förekommer i skolorna. Skolan ska även se till att alla elever utvecklar

grundläggande förmågor så som att lära sig räkna, skriva och läsa. Det finns även ett krav på att skolan ska utveckla flerspråkighet hos eleverna.³⁴

Skolan har även som mål att utveckla vissa kunskaper hos eleverna som samhällsmedborgare.

Detta rör sig bland annat om att eleverna ska kunna identifiera problem och lösa dessa på ett kreativt sätt. De ska kunna arbeta i grupp samt på ett effektivt och ansvarsfullt sätt genomföra sina uppgifter. Eleverna ska även kunna samla in information och kritiskt granska denna.

Elevernas förmåga att välja rätt kommunikationsväg, så som visuell- eller språklig

kommunikation, i olika situationer ska utvecklas. Läroplanen poängterar även att skolan ska lära eleverna att använda teknik och vetenskap på ett effektivt och ansvarsfullt sätt så det gagnar människors hälsa och den miljö de lever i. Eleverna ska även få en förståelse för att de olika systemen i världen hänger ihop och därför kan inte problemlösning ske isolerat.

Läroplanen uppmanar även till att eleverna ska tillägna sig varierade sätt att lära sig på så att deras inlärning blir mer effektiv, att det ska bli ansvarsfulla medborgare i samhället, landet och världen och att de ska kunna förstå olika kulturella skillnader i varierande sociala sammanhang. ³⁵

33 Ibid. s 8

34 Ibid. S. 7

35 Ibid s. 11

(20)

4.1.2 OBE – målbaserad undervisning

Enligt läroplanen skall lärarna använda sig av metoden OBE i sin undervisning.³⁶OBE står för målbaserad undervisning och innebär att hur lärarna lär ut är lika viktigt som elevernas

resultat. Meningen med OBE är att stimulera eleverna så att de fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska och sociala samhället. OBE syftar till att eleverna har möjlighet att utveckla och uppnå sin fulla kapacitet samt att de ska vara beredda på ett livslångt lärande. Läroplanen menar att OBE ska ge eleverna en känsla av att ämnen hänger ihop, vilket i sin tur leder till att eleverna har en större möjlighet att utveckla de ovannämnda målen. Undervisningen på skolorna ska uppmuntra till att eleverna blir delaktiga, den ska vara elevcentrerad och undervisningen ska bygga på olika aktiviteter.³⁷Grunden för läroplanen är att det ska finnas en tydlig koppling mellan skolämnen och att det som eleverna lär sig går att använda på flera områden. Det är även viktigt att det finns en koppling mellan de olika skolämnena, och att relationerna mellan varje delmoment i ämnena ska vara tydligt för eleverna. ³⁸

4.1.3 Bedömning

Bedömningarna ska ge information om elevernas måluppfyllelse på det mest effektiva sättet.

De ska även försäkra att eleverna har lärt sig och förstått kunskaperna och färdigheterna som krävs i ämnet. Syftet med bedömningarna är även att eleverna ska få möjligheten att göra en bedömning av deras eget arbete och sätta nya mål för lärandet så att de kan fortgå i sitt eget lärande. ³⁹

Kunskapsmålen i läroplanen beskriver vilka kunskaper, färdigheter och värderingar som eleven ska känna till, kunna demonstrera och visa prov på i slutet av den allmänna

skolgången. Bedömningskriterierna beskriver vilka nivåer som finns inom kunskapsmålen, samt på vilka sätt som eleverna ska visa att de har tillgodogjort sig kunskapen. Skillnaden mellan kunskapsmålen och bedömningskriterierna är att kunskapsmålen beskriver vad eleven ska kunna medan bedömningskriterierna visar på olika nivåer, från en miniminivå på elevens kunskap, till att eleven har en djup och en bred förståelse för ämnet. Under skolgången förändras inte kunskapsmålen i någon större grad, men bedömningskriterierna och varje nivå inom dessa förändras. Alltså kommer miniminivån för kunskapsmålen att höjas i senare årskurser. ⁴⁰

36 Outcome Based Education

37 Revised National Curriculum Statement Grade R-9. s. 10ff

38 Ibid s. 13ff

39 Ibid s. 18

(21)

4.2 Intervjuer 4.2.1 Eleven

Två av lärarna nämner att elever lär sig genom att undersöka och genomföra saker själva. ⁴¹ Om detta säger en av lärarna att;

[...]I think if they go and get information themselves, then they will understand it better. They will go do investigations themselves, then they will remember better in that way. That's how I think is the best way for them to learn [Sic!].⁴²

Denna typ av svar är det som flest lärare talar om, men en av lärarna nämner även att eleverna lär sig genom att arbeta med varandra i grupp. Andra aspekter på elevernas lärande som lärarna nämner är att det måste bygga på elevernas egen närmiljö, kunskapen måste vara sådan som är förståelig för eleverna. Som exempel tar en av lärarna upp att eleverna inte kan lära sig om Sverige, om de inte känner till Lingelihle kultur och historia. Denna lärare talar även om att kunskapen måste gå från att vara konkret till att bli abstrakt, för att den ska vara förståelig för eleverna. Flera av svaren handlar även om att eleverna måste få göra saker, att de måste få vara delaktiga.⁴³

Individuellt lärande betyder för dessa lärare att eleverna lär sig enskilt, att man undervisar en elev i taget. Men det finns också aspekter av att elevena ska ha möjligheten att få extra uppmärksamhet och fokus. Detta sker genom extra undervisning på eftermiddagarna där de svagare eleverna har möjlighet att delta. Dock pekar en av lärarna på att de elever som kanske skulle behöva denna typ av undervisning allra mest inte kommer på dessa lektioner, och läraren menar att detta beror på att de skäms för att de inte kan lära sig det de ska lära sig. En av lärarna talar om fördelarna med att eleverna arbetar enskilt, och med detta menar hon att det är lättare att upptäcka de svårigheter som eleverna har. Nackdelarna med att lära eleverna enskilt är att vissa elever behöver arbeta i grupp för att lära sig. De tar hjälp av varandra och lär sig bättre på detta sätt. En av lärarna påpekar återigen att det handlar om att inte bedöma eleverna som en grupp, utan se varje enskild individ.⁴⁴

41 Intervjuer med lärare (2009, 22 oktober – 5 november)

42 Intervju med lärare (2009, 22 oktober)

(22)

4.2.2 OBE – målbaserad undervisning

Om OBE säger en av lärarna så här: ” People think OBE is a curriculum. But OBE is not a curriculum. It is an approach, an approach to teaching”[Sic!]⁴⁵ Detta är något som

intervjuade lärare talar om, att OBE är en metod för hur lärarna ska lära ut. En av lärarna säger även att OBE fokuserar mer på kunskapsmålen än på bedömningarna. Två av lärarna kopplar även OBE till bedömningarna, genom att OBE handlar om att ge eleverna flera chanser till bedömningen eftersom eleverna kanske inte har förstått lärarens första

förklaring. Lärarna anser även att OBE innebär att eleverna måste förstå vad läraren menar, och vad det är läraren kommer att bedöma. En av lärarna nämner också att OBE är ett sätt att bedöma eleverna enskilt, och inte jämföra eleverna med varandra. Två av lärarna poängterar återigen om att OBE är en elevcentrerad metod, där eleverna ska vara i fokus.⁴⁶

4.2.3 Läroplanen

Två av tre lärare anser att läroplanen föreskriver en elevcentrerad undervisningsmiljö.⁴⁷ En av dessa lärare säger även att: ”It guides the teacher on what they have to teach. The main aim of this RNCS⁴⁸ is to provide learners whose knowledge, skills vary in attitude.”[Sic!]⁴⁹

Med detta menar läraren att huvudmålet med läroplanen är att ge eleverna ämneskunskaper, verktyg för att använda dessa kunskaper samt värderingar.

En av lärarna menar också att läroplanens mål är att eleverna ska lära sig saker för sin egen skull och att den även uppmuntrar till enskilt arbete. Den tredje av läraren menar att det är en målcentrerad läroplan, att målen är de samma för förskoleklass till årskurs 12, men att läroplanen poängterar att bedömningskriterierna skiljer sig från varje årskurs. Det som lärarna tar upp som svårigheter med den nya läroplanen är att det finns dålig kunskap bland lärarna om den, att lärarna behöver tränas i den då den innehåller ett helt nytt synsätt jämfört med tidigare läroplaner. En av lärarna pekar också på problem med att det är mycket

administrativt arbete med den nya läroplanen. Med detta menar läraren att det är mycket som skall skrivas ner och ”bokföras”, då det är fler olika typer av bedömningar i varje ämne. ⁵⁰

45 Ibid.

48 Min anmärkning; Revised National Curriculum Standards

49 Intervju med lärare (2009, 22 oktober)

50 Ibid.

(23)

4.2.4 Bedömning

Det som samtliga lärare poängterar när det handlar om bedömning är att man ska bedöma vilken nivå eleven ligger på, och att bedömningen ska vara kontinuerlig. En av lärarna menar att eleverna inte ska bedömas i jämförelse med varandra, utan i stället från givna nivåer som finns i bedömningskriterierna. Detta menar läraren är en förändring från tidigare

bedömningssätt då de jämförde eleverna med varandra. Meningen är också att

bedömningarna ska ske på olika vis, till exempel genom projekt, prov och tester, detta är för att det ska finnas flera chanser för eleverna att visa att de har lärt sig det som krävs. En av lärarna menar också att bedömningen är till för att visa det eleverna inte vet, och om flera elever visar på brister så måste läraren förklara för samtliga elever igen. Samtliga lärare talar även om att bedömningarna sker varje dag i klassrummet, genom att lärarna ställer frågor till eleverna. Om portfolios säger lärarna att det är en mapp där du sätter in elevernas arbete, det de har blivit bedömda på. Två av lärarna pekar på att portfolion visar på elevernas

prestationer, och hjälper lärare i andra årskurser/när de byter skola, att se vilka svagheter och styrkor eleverna har. En av lärarna nämner även att det är ett sätt att ge föräldrarna möjlighet att se hur det går för eleverna, då eleverna ska ta hem och visa sin portfolio en gång i

kvartalet.⁵¹

Sammanfattningsvis redovisar jag resultatet av intervjuerna i ett diagram. Jag kommer att redovisa de åsikter som var mest återkommande bland svaren, men även de svar som det fanns tydliga skillnader i.

(24)

Diagram 2

Diagrammet ovan visar vilka som har varit de tydligaste åsikterna, eller de åsikter som har varit motsatser till varandra. Som ett exempel går de intervjuades uppfattning om elevernas inlärning åt två håll, dels att de måste arbeta i grupp för att lära sig men även att de måste finnas möjlighet för eleverna att undersöka. Det ska poängteras att det inte finns någon motsättning i dessa två grupperingar, de kan alltså, och gör även, båda sakerna samtidigt.

Elevens inlärning

Undersöka Läroplanen

Elevcentrerat Ämneskunskap,

hur du ska använda kunskapen, värderingar Mål och

bedömningsgrunder OBE

Metod

Bedömning

Kunskapsmål

Portfolios Visa elevernas

resultat

Individuellt lärande

När eleverna arbetar enskilt

Extra fokus och

insatser till svaga

elever Lärarnas uppfattning om

Indivudellt lärande

Bedömningar

Eleven Grupp

Individ Projekt, tester, frågor i klassrummet mm

(25)

4.3 Observationer

Nedan redovisar jag observationerna genom tre delkapitel, delkapitel som bygger på de tre kategorierna jag observerade efter. Dessa är Lärarens kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna, Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar till läraren i sitt eget lärande samt Hur gör läraren för att repetera det eleven ska lära sig under lektionen.

Den första av de tre lektionerna jag kommer att redovisa är en OBE-lektionen⁵² i matematik.

Antalet elever som närvarade vid lektionen var 56 och det fanns en lärare i klassrummet. Den andra lektionen var en ”vanlig” lektion i matematik. På denna ”vanliga” matematiklektion finns det inte någon statlig lektionsplanering och läraren bestämmer innehållet på lektionen., Under denna lektion var det 58 elever och en lärare i klassrummet. Den sista av lektionerna jag observerade var en lektion i estetik där det var 60 elever i klassrummet och en lärare.

4.3.1 Läraren kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna

I detta delkapitel kommer jag att redovisa hur läraren kommunicerar med eleverna och vilka uttryck läraren använder sig av för att förklara för eleverna.

OBE- Lektion i matematik

Läraren frågar eleverna om olika mätenheter och vad man kan mäta. För att förklara vad en vinkel är så ritar läraren på tavlan och berättar om vinklar samtidigt. Hon visar en bild på en romb för att förklara skillnaden mellan hörn och vinklar. Läraren pekar och visar på olika typer av vinklar som finns i klassrummet. Hon ritar återigen på tavlan när hon ska förklara hur en vinkel mäts. Under presentationen av vinklar talar hon hela tiden för helklass. När eleverna sedan arbetar med vinklar går hon runt och observerar vad de gör samt pratar med dem. ⁵³

Matematiklektion

Läraren försöker förklara hur statistiken förändras genom exempel från klassen, hur det kan förändras med pojkar och flickor i en klass från ett år till ett annat. Läraren har mycket av talutrymmet i klassrummet eftersom det är han som talar en stor del av tiden. Medan läraren förklarar vad ett diagram är ritar han ett diagram på tavlan. Likheter och skillnader mellan två diagram visas genom att eleverna tar upp de likheter och skillnader som de ser, läraren skriver sedan upp dessa på tavlan.⁵⁴

52 Se förklaring av OBE i delkapitel 2.3.3

53 Observation av OBE-lektion (2009, 23 oktober)

54 Observation av Matematiklektion (2009, 26 oktober)

(26)

Estetiklektion

Läraren ger förslag på olika sånger som eleverna kan sjunga. Läraren leder uppvärmningen av rösterna och hon ser även till att alla eleverna har en grupp att vara med i. Sedan förklarar hon muntligt att alla grupper ska sjunga olika typer av musikstilar. När en grupp har gjort sitt uppträdande så pratar läraren med gruppen och i helklass. Hon ber eleverna att vara tysta när grupperna redovisar för att eleverna ska visa respekt mot varandra. Vid ett tillfälle dansar läraren med i en av sångerna. ⁵⁵

4.3.2 Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar till läraren i sitt eget lärande Med perceptionsvägar menar jag de intryck, så som syn, känsel, hörsel och så vidare, som eleverna använder sig på lektionen.

När läraren förklarar vad en vinkel är ställer hon frågor till eleverna. De svarar då genom att räcka upp handen, resa sig upp och besvara frågan inför hela klassen. Eleverna får gå runt i klassrummet och peka ut olika vinklar, på till exempel fönster. I slutet av lektionen sker enskilt arbete, där eleverna ska rita en rätvinklig, trubbig och en spetsig triangel. Dessa vinklar får de sedan undersöka genom att mäta hur många grader vinklarna har. Vid detta tillfälle sker en viss kommunikation mellan enskilda elever och läraren, när läraren går runt och observerar de vinklar som eleverna själva konstruerar.⁵⁶

Matematiklektion

Eleverna svarar på lärarens frågor genom att räcka upp handen, resa sig och tala om svaret inför hela klassen. Medan läraren förklarar vid tavlan läser eleverna i en matematikbok om diagram. Eleverna får komma med förslag på olikheter och likheter mellan de två

diagramen.⁵⁷

Estetiklektion

Som uppvärmning får eleverna sjunga samma sång i olika hastigheter. Sedan får eleverna själva diskutera och bestämma vilken musikstil och sång de ska sjunga för resten av klassen.

55 Observation av estetiklektion (2009, 2 november)

(27)

Några av grupperna väljer att ha ett soloframträdande, andra grupper sjunger tillsammans.

Vissa av grupperna har lättare danssteg med i sångerna.⁵⁸

4.3.3 Hur gör läraren för att repetera det eleven ska lära sig under lektionen?

Under denna kategori redovisar jag de sätt som läraren repeterar med eleverna.

Lektionen inleds med att eleverna i talkör och i takt räknar upp multiplikationstabellen, från ettans tabell till tolvans tabell. Efter att läraren har berättat vad en vinkel är får eleverna peka ut var det finns vinklar i rummet. Eleverna får även berätta vilken typ av triangel läraren har ritat på tavlan. Det är även vanligt att eleverna får upprepa det läraren har sagt i talkör.

Exempel på detta följer nedan;

L-Lärare: En triangel är 180°. Repetera EK-Elevkör: En triangel är180°.

L: Hur många grader är en triangel?

EK: En triangel är 180°.

När eleverna arbetar enskilt märker läraren att alla elever inte riktigt har förstått hur man använder sig av en gradskiva. Läraren förklarar då återigen på tavlan hur man ska använda gradskivan och låter sedan eleverna fortsätta arbeta enskilt.⁵⁹

Matematiklektion

Eleverna börjar lektionen med multiplikationstabellen, på samma vis som OBE-lektionen inleddes med detta. Talkörerna förekommer även här. Eleverna skriver även medan läraren talar, och läser i sin matematikbok då exemplen på tavlan kommer från böckerna. ⁶⁰

Estetiklektion

Under lektionen sker det inte mycket av repetition. Eleverna får repetera

uppvärmningssångerna några gånger och om någon grupp kommer av sig i framträdandet så får eleverna chansen att börja om. ⁶¹

58 Observation av Estetiklektion (2009, 2 november)

61 Observation av estetiklektion (2009, 2 november)

(28)

4.4 Sammanfattning

Det jag vill peka ut som de viktigaste delarna av min resultatdel är att läroplanen ses som elevcentrerad. Av vikt i resultatet är även OBE, och vad som menas med denna metod. Syftet är alltså att eleverna ska få undersöka och arbeta i grupper under dessa lektioner. Detta kan ses som den viktigaste delen av undervisningen. Sammanfattningsvis är det även viktigt att

bedömningarna sker individuellt, och inte genom att eleverna jämförs med varandra.

5 Diskussion

I följande kapitel för jag en diskussion över vad jag har kommit fram till i min undersökning.

Jag kommer även i den senare delen av kapitlet diskutera metoden samt vad jag har lärt mig inför min lärarprofession.

5.1 Textanalys

På min första frågeställning, som löd; vad säger den sydafrikanska läroplanen om det

individuella lärandet? skulle det enkla svaret kunna vara ingenting. Det individuella lärandet nämns inte uttryckligen en enda gång, men det betyder inte att det inte finns spår av

individuellt lärande i dokumentet. Läroplanen säger sig vilja fostra elever som är ansvarsfulla mot sin miljö, och har förmågorna att lösa de problem som Sydafrika, och världen, kommer att möta under 2000-talet. Att eftersträva problemlösande elever är något som Howard Gardner skulle uppmuntra, då han anser att intelligens har att göra med förmågan att kunna lösa problem och skapa något i ett meningsfullt och naturligt sammanhang.⁶²

Hur menar då den sydafrikanska läroplanen att detta ska uppnås? Vilka vägar ska skolan gå för att få de problemlösande elever som läroplanen eftersträvar? Mycket av svaret anser jag ligger i OBE. Detta sätt att undervisa stödjer aktiviteter, något som Vygotskij skulle anse vara en bra väg till lärandet. Strandberg skriver att Vygotskij beskrev en pedagogik som faktiskt tog till vara på vad vi människor gjorde tillsammans. Han menade att det är vad elever i förskola och skola gör som är avgörande för deras utveckling och vad de kommer att lära sig.⁶³ Howard Gardner anser att varierade undervisningsmetoder är det bästa för att så många elever som möjligt ska lära sig något på undervisningstillfället. När läraren använder sig av en rad aktivitetsbaserade undervisningsmetoder är chanserna större att varje elev ska ha en möjlighet att lära sig något under dagen.⁶⁴ Rita Dunn menar på att 30 % av eleverna i skolan

63 Strandberg, 2006 s. 11

(29)

glömmer 75% eller mer av det som de ser eller hör under en skoldag. Hon menar att genom aktiviteter, att eleverna får göra saker, kommer en del av dessa elever att ha möjligheten att lära sig mer.⁶⁵

Inom området bedömning sägs det inte mycket om det individuella lärandet, men i läroplanen beskrivs de olika nivåerna i bedömningskriterierna. Detta tolkar jag som att eleverna ska bedömas utifrån dessa nivåer, och det ska inte göras en jämförelse mellan eleverna. För mig innebär detta att det är en individuell bedömning, där elevernas bedöms utifrån sin prestation och inte utifrån sina kamraters resultat. I läroplanen står det också att eleverna genom

bedömningarna ska få möjligheten att göra en reflektion över sitt eget lärande. Det skulle kunna tolkas som att eleverna, genom bedömningstillfällena kan se när det går bra och inte går bra. Är syftet då att eleverna ska få en förståelse när de lär sig bäst och använda sig av denna inlärning i så hög grad som möjligt? Det skulle kunna tolkas som detta, men jag anser att det är att ställa stora krav på eleverna. Min fråga är om eleverna har orken och kunskapen att få en sådan förståelse för sitt eget lärande.

Jag skulle vilja säga att läroplanen strävar efter att göra det individuella lärandet mer

närvarande i den sydafrikanska skolan. Den stödjer en elevcentrerad skola där fokus inte bara ligger på resultat utan även på hur lärarna undervisar. Detta tycker jag tyder på att det finns tankar om att eleverna lär på olika vis, men fortfarande är det för mycket som inte nämns i läroplanen för att jag fullt ut skulle vilja se den som en läroplan som arbetar utifrån det individuella lärandet.

Inte på något ställe nämns det att eleverna lär sig bäst på olika vis, att de har olika styrkor.

Howard Gardner menar med sina teorier om de multipla intelligenserna att varje människa har inslag av alla åtta intelligenser⁶⁶ men att vi är speciellt framstående inom vissa områden.⁶⁷ Även Rita Dunn pekar på att vi lär oss på olika vis, och hon väljer att kalla det att vi har olika inlärningsstilar. Hon menar på att vi lär oss bättre genom våra styrkor än vad vi gör genom våra svagheter.⁶⁸ Jag skulle vilja se tydligare formuleringar om att elever lär sig på olika vis för att säga att den sydafrikanska läroplanen fullt ut följer teorierna om individuellt lärande.

65 Dunn, 2001 s. 9

66 Se kapitel 2.1 för redovisning av de åtta intelligenserna

67 Gardner, 2001 s. 9

68 Dunn, 2001 s. 5

(30)

Att läroplanen skriver att det finns svårigheter att följa dokumentet, och att alla skolor skall göra det efter sin bästa förmåga, kan jag på ett sätt förstå då det är ett land med en rad svårigheter såsom fattigdom. Jag kan ändå se svårigheter med detta stycke i läroplanen. Att läroplanen öppnar för breda tolkningar med divergerande synsätt på den kanske gör

läroplanen kontraproduktiv? Det jag menar är att det kanske finns en risk för att vissa skolor inte anstränger sig i så hög grad som de kunde för att uppnå läroplanen på grund av denna formulering. Detta hör egentligen inte till ämnet för min uppsats, men jag tycker att det är en såpass intressant iakttagelse att jag väljer att kommentera det.

5.2 Intervjuer och observationer

För att få fram svaret på min andra frågeställning - vilka uppfattningar har lärarna i en svart kåkstad om det individuella lärandet och hur avspeglar sig deras uppfattning i

undervisningen? Valde jag att undersöka dels vad lärarna sa, men också vad de gjorde. Under intervjuerna pekade två av lärarna på att det var viktigt att eleverna involverades i praktiska aktiviteter, där de arbetade tillsammans i grupper. Detta märktes även på OBE-lektionen i matematik, där eleverna fick göra praktiskt arbete genom att undersöka. Dock var det inte i detta moment någon gruppaktivitet. Även på estetiklektionen fick eleverna arbeta praktiskt, genom sång och dans och det skedde i grupp. Vygotskij menar att att alla psykologiska funktioner startar med en aktivitet. Ett exempel är om en elev räknar på fingrarna. Eleven tar hjälp av verktyg (fingrarna) men det är också en aktivitet genom att eleven gör något. Det är först då, när eleven har aktiverat sig, som eleven eventuellt kan få en inre aktivitet, en ny kunskap.⁶⁹ Detta menar jag visar på att Vygotskij skulle stödja aktivitetsbaserade lektioner.

Strandberg skriver även :

Vygotskij menade att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling. Han menade att samspel är lärande och utveckling.⁷⁰

Detta tycker jag även visar på att Vygotskij skulle uppmuntra, och stödja

undervisningsmetoder där gruppdiskussioner och grupparbete är en del. Två av lärarna poängterar att essensen i den nya läroplanen är att den är elevcentrerad. Detta tolkar jag som att eleverna ska vara i centrum, att de ska hållas aktiva och göra saker under lektionerna och inte bara sitta passiva och lyssna, vilket återigen pekar på det synsätt på lärandet som

Vygotskij förespråkar

69 Strandberg, 2006 s. 122

70 Ibid s. 47

(31)

En av lärarna tar även upp att kunskapen måste bygga på elevernas närmiljö, att de först måste förstå sin egen omgivning innan de förstår resten av världen. Jag tolkar detta som att hon menar att eleverna måste förstå sin egen kultur innan de kan förstå sig på andra kulturer. Detta skulle enkelt kunna kopplas samman med flera av de sätt som Howard Gardner anser att multipla intelligenser utvecklas på. Individens personliga livshistora är en faktor för att intelligenserna ska utvecklas, en upplevelse tillsammans med vänner, lärare eller föräldrar antagligen kan utveckla en intelligens, men lika väl hindra den från att utvecklas. För

utvecklandet av intelligenserna spelar elevernas historik och kulturella bakgrund också en stor roll. Med detta menas alltså att tiden och platsen som en människa lever på kommer att

påverka hur en intelligens utvecklas.⁷¹ Jag tror att om eleverna har en god förståelse för sin egna kulturella bakgrund kommer det även bli enklare för dem att förstå hur de lär sig på det bästa sättet.

Jag anser att genom att bedömningarna görs på olika vis är det en större chans att varje elev blir bedömd utifrån sitt sätt att lära sig på. Rita Dunn pekar på att hur hjärnan tar in ny och komplicerad information skiljer sig mellan olika individer⁷². Detta anser jag gör att det finns goda skäl till att bedömningarna utförs på olika sätt. De jag intervjuade pratade även om de svaga/låg presterande eleverna som inte klarade av de bedömningarna som görs. Flera av lärarna sa att det fanns möjlighet för dem att komma på eftermiddagen och få extra

undervisning. En av lärarna pekade dock på att det inte var eleverna som var i mest behov av extra hjälp som närvarade på dessa lektioner. Läraren trodde att detta kunde bero på att eleverna skämdes för att de tyckte att de var dumma då de inte lärde sig lika snabbt som resterande elever. Jag anser att det är självklart att dessa elever inte är dumma, utan att det handlar om att de inte får den undervisningen som de är i behov av. Även Rita Dunn pekar på detta, att elever som får fel sorts undervisning inte inser detta och ser sig själva som dumma.

Hon menar att när skolan använder sig av en undervisningsmetod kommer undervisningen att rikta sig mot vissa elevers svaga sidor och andra elevers starka sidor.⁷³

Det ska dock sägas att inte någon av lärarna känner till begreppet individuellt lärande så som det formulerades i mina intervjuer. Denna tolkning gör jag eftersom de tar upp aspekter av att eleverna arbetar enskilt när jag frågar vad individuellt lärande innebär för dem jag har

72 Dunn, 2001 s. 5

73 Dunn, 2001 s. 5