Kvalitetsuppföljning Ängen 2019.pdf Pdf, 197.8 kB.

(1)

Örebro kommun |2019-07-01| | Sov 325/2019| orebro.se

Kvalitetsuppföljning

Ängens vård-och omsorgsboende

Datum för uppföljning: 2019-05-22

Deltagare:

Utförare

Sophia Bennis, Enhetschef Emma Spanedal, Enhetschef Marie Eriksson sjuksköterska Simon Bergqvist arbetsterapeut

Malin Stigebäck, kvalitetsstödjare och undersköterska Peter Engman Karlsson undersköterska

Enheten för uppföljning Sandra Månstierna, Planerare Jeanette Birgersson, Planerare

Hanna Schwager, Medicinskt ansvarig för rehabilitering Ylva Blix, Medicinskt ansvarig sjuksköterska

(2)

Beskrivning av verksamhet

Ängen är ett vård-och omsorgsboende som ligger i Ladugårdsängen. I samma byggnad finns förutom vård- och omsorgsboende, en vårdcentral,

minnesmottagning, dagrehabilitering, seniorbostäder, gruppbostad, familjecentral och sjukgymnastik.

Ängens vård- och omsorgsboende (benämns hädanefter som Ängen) har femtiosex lägenheter fördelade på fyra avdelningar. Det finns en avdelning för växelvård, två avdelningar med inriktning demens, samt två avdelningar med somatisk inriktning. Det är fjorton boende på varje avdelning

Det arbetar cirka sextio anställda på Ängen, varav tre personal i

ledning/administration, Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (benämns hädanefter som sjuksköterska) finns på varje avdelning, samt en ambulerande sjuksköterska.

En arbetsterapeut och fyrtionio tillsvidareanställda eller månadsanställda omvårdnadspersonal. Av ordinarie omvårdnadspersonal är 96 % utbildade undersköterskor. Det är tolv undersköterskor inklusive nattpersonal per avdelning. Det arbetar fyra undersköterskor på varje avdelning dagtid oftast, tilldelningen räcker inte riktigt till alla dagar. Kvällstid samt helger är det tre undersköterskor på varje avdelning. Nattetid är undersköterskorna tre på hela huset, en på varje demensavdelning, samt en som går mellan de somatiska avdelningarna. Ängen har fyra kvalitetsstödjare, kvalitetsstödjarna sköter bland annat bemanning och planering.

Syfte

Syftet med kvalitetsuppföljningen är att granska om verksamheten lever upp till krav i avtal och överenskommelser. Intentionen är att uppföljningen ska leda till ett lärande och utveckling i verksamheten, kunskapsutbyte och kvalitetsutveckling inom valfrihetssystemet. En förväntning är att eventuella brister förebyggs, uppmärksammas och avhjälps i ett tidigt skede. Uppföljningen ska ske i samspel mellan uppföljande myndighet och den enskilde utföraren. Kommunen har enligt kommunallagen ansvaret för att följa upp verksamheter inom valfrihetssystemet, oavsett om den utförs i egen regi eller av annan utförare.

Verksamheter som följs upp

Konkurrensutsatta verksamheter inom Social välfärd.

Bedömningskriterier

Verksamhetsuppföljningen grundar sig på de lagar, föreskrifter, allmänna råd, och nationella mål som anges i avtal och överenskommelser inom respektive

verksamhetsområde. Som underlag vid bedömning av kvalité används även Svensk standard SS 872500:2015 (korrigerad version jan 2017) Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende.

(3)

Bedömning

Enheten för uppföljning, Örebro kommun bedömer att verksamheten till viss del uppfyller granskade krav i avtal eller överenskommelse.

Det finns styrkor och goda exempel i verksamheten inom detta område:

• Mat, Måltid och Nutrition

Omvårdnadspersonal äter pedagogiskt vid samtliga måltider.

Arbetsterapeut och sjuksköterska deltar vid fika och måltider på avdelningarna en gång i veckan, och gör i samband med detta

bedömningar av sväljsvårigheter, sittställning med mera. Verksamheten lyfter själva fram att det är en styrka att samtlig omvårdnadspersonal äter pedagogiskt. Upplevelsen är att det blir en större samhörighet på

avdelningarna tack vare detta.

Enheten för uppföljning, Örebro kommun bedömer att verksamheten inte uppfyller granskade krav i avtal eller överenskommelse avseende:

• Delaktighet

•

Mat, måltid och nutrition

•

Personlig omvårdnad och service

•

Den enskildes skydd

•

Hälso- och sjukvård

•

Dokumentation

För de brister som identifierats vid granskningen ska verksamheten upprätta en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska redovisas för kommunen senast 15/7 2019.

(4)

Metod

Kvalitetsuppföljningen innefattar olika mätmetoder och ett platsbesök för att samla in ett granskningsunderlag. Bedömningen av granskningsunderlaget dokumenteras och sammanställs i en rapport. I det fall verksamheten har brister vidtas sanktion enligt Riktlinje för avtalsuppföljning av konkurrensutsatt

verksamhet i Social välfärd. All dokumentation i samband med

kvalitetsuppföljningen diarieförs i kommunens ärendehanteringssystem. Samtliga rapporter publiceras på orebro.se.

Granskningsunderlag:

Intervju

Allmän observation Granskning av:

• Synpunkter och klagomål

• Avvikelser

• Journal

• Dokumentation

• Kundundersökning

• Myndighetsinformation

Granskning av skriftligt inhämtad information:

• Kompetens- och sekretessinventering

• Rutiner

• Policy

• Årsberättelse, verksamhetsplan

• Patientsäkerhetsberättelse

• Tidigare uppföljningar

(5)

Resultat

Aktiv och meningsfull tillvaro

Utföraren uppfyller samtliga krav inom området.

Bemötande

Kontinuitet

Delaktighet

Utföraren uppfyller inte ställda krav inom området.

Verksamhetens information gällande synpunkter och klagomål är inte tillräckligt tydlig när det gäller hur klagomål som inte lämnas direkt till verksamheten görs.

Vid vissa situationer kan den enskilde eller dennes närstående ha behov av att kunna lämna anonyma klagomål. I den befintliga informationen som Ängen har för klagomål och synpunkter, hänvisas i det avseendet endast till servicecenter utan några kontaktuppgifter dit eller information om att det går att lämna anonymt klagomål via kommunens hemsida. I resultatet från Socialstyrelsens undersökning fick Ängen lågt resultat när det gäller information om klagomål och synpunkter. Endast 38% uppger att de vet var de kan vända sig om de vill

framföra synpunkter eller klagomål.

Mat, måltid och nutrition

Vid risk för undernäring finns det ingen dokumentation som visar att man genomför nutrionsutredning. Detta är en brist utifrån Örebro kommuns riktlinje Mat, Måltider och Nutrition som säger att det vid risk för undernäring ska göras en nutritionsutredning, upprättas en vårdplan, samt att sjuksköterska ska

dokumentera den enskildes nutritionstillstånd och behandling.

Granskning visar att det görs dokumentation om sämre matintag och viktnedgång, men att det inte alltid görs nutritionsutredning. Vid intervjun

framkommer att detta inte gjorts även om det finns kunskap om att utredning ska göras

Personlig omvårdnad och service

Vid granskning framkommer att sjuksköterska inte genomför

munhälsobedömning enligt senior alerts verktyg Revised Oral Assessment Guide (ROAG¹), på alla boende i verksamheten. Enligt riktlinjen Vårdprevention står att

1 Vid bedömningen av ohälsa i munnen används instrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) [8,9]. Källa: www.vardhandboken.se

(6)

”personer 65 år och äldre med kommunal hälso- och sjukvård och omsorg ska erbjudas en riskbedömning inom områdena trycksår, undernäring, fall, munhälsa och blåsdysfunktion med stöd av kvalitetsregistret Senior alert om inte uppenbart obehövligt”.

Riskbedömning av blåsdysfunktion genomförs inte vilket är en brist enligt riktlinjen Vårdprevention, se ovanstående stycke. Vid granskning är det svårt att utläsa i dokumentationen vad som är grunden till problemet, eller om den boende är utredd sedan tidigare.

Vård i livets slut

Den enskildes skydd

Det finns brister i bedömningen av flera av avvikelserna, då man inte

dokumenterat tillräckligt vad gäller vidtagna åtgärder och uppföljning. Detta gör det svårt att följa hur verksamheten hanterat avvikelsen. Enligt riktlinjen

Avvikelser, klagomål och synpunkter ska åtgärdsplanering med datum och ansvarig finnas för genomförande och uppföljning.

Vid observation av verksamheten framkommer att det saknas kod vid de låsta avdelningsdörrarna på två avdelningar. Detta innebär att de boende på dessa avdelningar inte själva kan ta sig ut från avdelningarna och att de låsta dörrarna därmed klassas som en begränsningsåtgärd. Att använda tvångsåtgärder mot en vuxen persons vilja kräver stöd av lag. I Regeringsformen står att ”Varje

medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande (2 kap. 6 och 8 §§ RF). I Socialstyrelsens meddelandeblad nr 12 2013 står att ”Med frihetsberövande avses enligt förarbetena till

regeringsformen bl.a. fall då någon faktiskt är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område”.

Hälso- och sjukvård

I flera journaler saknas vårdplaner. Istället finns problem som pågår under längre tid samt åtgärder kopplade till dessa dokumenterade under sökorden för status. I dessa fall borde vårdplan ha upprättats för fortsatt dokumentation, men så har inte skett. Detta är särskilt viktigt för att kunna följa hälso- och

sjukvårdsprocessen och säkerställa att insatserna ges och följs upp som tänkt.

Detta är en brist utifrån Örebro kommuns metodstöd Vårdplaner.

Vid granskning framkommer att sjuksköterska inte genomför

munhälsobedömning enligt senior alerts verktyg ROAG. Se mer under tidigare rubrik ”Personlig omvårdnad och service”.

Flertalet vårdplaner om inkontinens saknar dokumentation kring utredning av problemet. Se mer under tidigare rubrik ”Personlig omvårdnad och service”.

(7)

Anhörigstöd

Tillgänglighet och information

Medarbetare och ledarskap

Dokumentation

När det gäller genomförandeplanerna kan det sammantaget konstateras att nio av tio servicemottagare har genomförandeplaner. Vid granskning av

genomförandeplanerna framkommer att det inte är någon av planerna som har fullgod information om vilka som medverkat vid upprättandet. Vid flera tillfällen står det till exempel enbart förnamn eller att man missat skriva funktion. Det ska framgå vilka som medverkade vid upprättande av plan med fullständigt namn och funktion/yrkestitel. Se SOSFS 2014:5 ”Av varje upprättad handling ska det framgå varifrån uppgifterna kommer, vem (namn, befattning eller titel) som har upprättat den och när det gjordes (år, månad, dag)”.

Vid granskning av genomförandeplanerna upptäcktes att sex av tio

genomförandeplaner inte har blivit uppföljda inom tre månader. Sex av tio genomförandeplaner har heller inte datum för uppföljning. Tre av tio granskade planer visar på att den enskilde inte varit delaktig vid upprättandet av planen.

Enligt kraven för delaktighet ska den enskildes vård- och omsorgsbehov planeras och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade

genomförandeplaner. Örebro kommuns riktlinje för verkställighet enligt

Socialtjänstlagen (SOL) punkt 4 säger att ”utföraren ska följa upp sina planerade insatser minst var tredje månad tillsammans med den enskilde och/eller legal ställföreträdare”

Det framkommer vid granskning att sex av tio granskade planer inte har mål hämtat från den sociala utredningen. I SOSFS 2014:5 6 kap 2§ står ”Av genomförandeplanen bör det bl.a. framgå - vilket eller vilka mål som gäller för insatsen enligt nämndens beslut”.

Vid granskning av verkställighetsjournaler framkommer att verksamheten brister i att föra kontinuerliga journalanteckningar i fyra av de tio granskade journalerna.

Detta då omvårdnadspersonal inte har ett flöde i händelser då de till exempel kan beskriva en viss situation i en enskilds liv, men det inte blir noterat om någon fortsättning, åtgärd eller avslut i de följande anteckningarna. I tre av journalerna noteras att det är mycket dokumenterat av nattpersonal, men inget eller i vissa fall mycket lite av dagpersonal. Ett exempel på detta är att vid ett tillfälle skriver nattpersonal om att en boende varit intagen på sjukhus tidigare under dagen men

(8)

kommit tillbaka hem under dagen. Dock finns ingen anteckning överhuvudtaget om detta gjord av dagpersonal. När det gäller två av dessa tre journaler

framkommer det i dem att det finns en stark motorisk oro och ett

beteendemässigt utmanande beteende nattetid, det finns dock inget noterat hur dagarna fungerar för dessa personer. Enligt SOL (2001:453) kapitel 11 §5 ska dokumentationen utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Vid granskning av journaler kopplade till Hälso- och sjukvårdslagen (HSL- journaler) framkommer att legitimerad personal inte alltid använder frastexter vilket gör att det blir otydligt vad som ska göras, av vem, hur och när samt vilken uppföljning som omvårdnadspersonal ska göra. När frastexter används kan vi se att legitimerade väljer att inte efterfråga uppföljning av omvårdnadspersonal, eller så är instruktionerna otydliga kring vad som ska följas upp och när. Det finns vårdplaner som inte är fördelade trots att legitimerad personal efterfrågar insatser av omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal dokumenterar inte heller

konsekvent när legitimerade efterfrågar uppföljning. Sammantaget är detta en brist enligt metodstödet Vårdplaner.

Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser som är genomförda av legitimerad personal har inte någon uppföljning dokumenterad i journal. I HSLF-FS 2016:40 5 § 4), 5) står att ”vårdgivaren ska säkerställa att en patientjournal, i förekommande

fall, innehåller uppgifter om 4) resultat av utredande och behandlande åtgärder, 5) slutanteckningar och andra sammanfattningar av genomförd vård”.