Autenticitet i förvaltning och bevarande

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Roland Gustavsson, Anna Peterson

Title Autenticitet i förvaltning och bevarande

Issue 48

Year of Publication 2004

Pages 52–58

ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Autenticitet i förvaltning

och bevarande

av Koland Gustavsson &Anna Peterson

För den ^som arbetar med bevarande och skötsel

av landskap med kulturellt ursprunggår det inte

att undkomma autenticitet. Detsamma gäller för

den som arbetar med landskapets upplevelsevär¬

densamtkänslorsomberörtillhörighet ochansvar.

Försökermankomma_runt,kanske hittamerapre¬

cisaoch objektiva lösningar, såtvingas manlikväl

ta med autenticiteten i beräkning. För ^att bättre

kunna förhållasigtill och understrykaautenticitet

iarbeten med landskapvinnerman mycketpåatt söka endjupare förståelse förämnet. Autenticitet berör heltgrundläggande aspektersåsombehovet

avmera integrerad och övergripande utvärdering

ochrespekten för lokala områden och landskap.

Autenticitet härstammar frångrekiskans authen- tikos, med betydelsengenuin, enprecisochriktig representationavfakta, pålitlig, med obruten linje

från originalet eller författarskapet. Det står för

användandet av tidstypiska instrument,realistiska försökattframföraettstyckesåsomupphovsman¬

nenville vid tiden då detskrevs, oberoendeimot¬

sats tillplagiering. Jämför manmed andra^termer

somanvändsinomlandskapsplaneringen harauten¬

ticitet släktskap med ord som landskapsidentitet

och landskapskaraktär, vilka ofta används för att

uttryckaenlandskapsestetik hosettlandskap, där

man söker en fördjupad mening bakom miljöer

och ting. Med landskapsidentitet ^menas här ”ett

karakteristisktarrangemang avekosystem reflekte¬

rande dåtid ochnutid,respektive mellannaturoch

samhälle”(PintoCorreia2000). Vadvimenarmed

autenticitetberorpåkulturell och landskaplig kon¬

text, ochiettstörre sammanhang blir den tillstor del beroende avden för tiden dominerande ideo¬

login för bevarande. Det berör fenomen som vi

kallarhistoricism, där de olika tidslagren alla ska

tala ^{utan att en}särskild bevarandeförvaltning ska påverka det, och traditionalism, som snarare vill lyfta fram enskilda tidslager för att dessa är mer intressantaförvårtsamhälle^avidag. Endelmenar att den _nyaväven ska utmärka sig från originalet

medan andraanserattdet ska rådaintegriteteller respektför originaletså attlagningeninte syns.

Det berör med nödvändighetinte baraen för¬

fluten tid utan snararevår tids människors behov

avatt känna av sin relation till detgamla, till det historiska, för att förstå, engagera sig och känna uppskattning.Ientolkning^avdagens förhållnings¬

sätt menar Goodchild (1995) ^attdet bör göras en distinktion mellan autenticitet och historisk rik¬

tighet. Autenticitet relaterar till den ursprungliga

väven och hur denna finns kvar, medan historisk riktighetärdennyavävsomreparerarellerersätter dengamla.

I dagens Sverige minskar antalet aktiva inom jord- och skogsbruk drastiskt. Detta orsakarbåde problem ochger nyamöjligheter ochutmaningar.

När vi lämnar livet på landet och blir allt ^mera

urbana fårvi möjlighetattreflekteraövervårapro¬

duktionslandskap på^{ett annat}sätt än när vilever

i dem med vardagens livsnödvändiga sysslor tätt inpå vårfysiska verklighet.Vikan betraktaosssjälva

när vi förflyttar oss mellan pågående situationer och traditioner.Viblirfrämlingaride sammanhang

vi inte längre deltar och vår förståelse för dess funktioner och aktiviteter försvinner. I detta sam¬

manhangfokuseras ofta bevarandet på detsomär sällsynt,menockså detsomärproblematisktiland¬

skapet och isamhället. Detblir då svårtatt fåett

vardagligt landskap att verka värdefullt (Ramirez

1995)-V' oss om efterdetsomär sällsynt eller

som kommer att bli sällsynt. Så attvi kan bevara

det.Men vi serinte alla de triviala element^som i

själva verket bygger upp hela bilden. När vi letar

ilandskapet hittarvi accentersombyggnader och vägsträckningar, knutna till upplevelsersom ger oss

tydliga länkar till det förflutna, men också saker

som symboliserar ett pågående liv, spår av pågå¬

ende aktivitet. Byggnadersom behöverrepareras, nyabyggnader på väg, betande kor och arbetande

människorsom serlantliga^ut.

Självagörandet, liksomde aktörersomhaftstor

betydelsegenomattde genomdrivit sina intentio¬

ner, blir oftast glömda idagens bevarandeplaner, gömda bakom alla objekten.Mendet finns undan¬

tag.Vifinner detiutomhusmuseeriEuropa;somi danskavikingamuseer där skådespelare ingårsom

viktiga element, där livetisig ärdetsomvisas.Ett

annat exempel ger författarna Alanen &C Melnik (2000), somnämnerhur^man iusAnyligen ändrat

sitt sättattarbeta med utomhusmuseersåattbygg¬

nadernainteserperfekt renoveradeut, utansåatt där finns en blandningavgamla, förfallande, och

nya byggnader. Eör att få ett mera karakteristiskt

utseende från förr i tiden mera autentiskt, läggs

därför ^stora resurser. Detta borde influera valet vidbevarandeplaner för vardagliga lantliga miljöer.

Men det finns ^en baksida. Om allt fokus är på gångna tider, gamla byggnader och gamlamännis¬

kor så kännervi inte igen ^oss själva. Viblir turis¬

ter iverkligheten separerade från historien. Men

genom överbryggning kanvi lära oss genom stöd

och integrationmellan generationer. Föratt över¬

brygga blir det viktigt att inte bara se bakåt utan

att samtidigt inkludera sådantsom signalerar det

framåtriktade liksomattgedenungagenerationen

en helt annan framträdande roll; roller som ger dem en nyckelposition. Som Kirkegaard beskrivit

omvad somgörnågot tillenframgångsrik policy,

därmantarhänsyn tillmötetmellan olika tider och generationer: Livet ska levas med blicken framåt

menförstås_{genom en}retrospektiv reflektionöver den tid somvarit.

Det

platsspecifika och

det

generella

Genom fallstudien Bråbygden fickvi chansen att

på nära håll studera vad autenticitet betyder i

ett enskilt fall. Om diskrepansen mellan generella

idéer och lokalpraxis, omsvårighetenattkomma

ifatt detförgångna. Bråbygden liggeri Kalmar län

isydöstra Sverige och ärett avSverigesidagmest omtalade ”äldre kulturlandskap”. Området domi¬

neras av skogsom historiskt sett harvarit betad.

Den betade _ytan är fortfarande väldigt stor idag.

Området är också mycket rikt på kulturella spår

såsomtraditionellabyggnader, staket,träd och bus¬

kar mellan fälten och ängarna och på de betade

områdena(Aronson&Gerdehag 1999). Studienär

FIGUR i;Ettkonkretexempelöverproblema¬

tiken medgeneraliseringienlokalsituation.

Tvålantbrukarefick beskedfrånsamma

rådgivareomhur de skulle behandlasina betesmarker.Denenelantbrukaren hade marksomalltid hadevarit tättbevuxen med

en. Han varargföratthan blevtvungen

attröjaväldigtmycketenfrånsinmark förattfå bidrag. Denandre lantbrukaren

varupprördöveratthan hindradesfrånatt röjaså mycketsom manalltid brukat göra på hans mark. I studien hadevi intemöjlig¬

hetattgöraåterbesökpädessa betesmarker,

men omkontrollantenfåttigenomderegler

somhon hadeattarbetautifrånsåserbåda markernaungefär likadanaut.Men ingen

avdemserutsomdegjortförut. Spelar

detnågon rollattbetesmarken inte ärexakt platsbundet historiskt återgiven utanistället

ger engenerell bildavhur det sågutförr

iregionen? Detärbara den enskilde lantbru¬

karensom serskillnaden. Ellerärdetviktigt

attartikuleratsträvaefterettplatsspecifikt,

korrektagerande?

utförd med djupintervjuer med lantbrukare kom¬

pletterad med telefonintervjuer med rådgivare från

sexolikalänsstyrelser hur de förvaltar de nationella

önskemålen ^omlokal identitet och biodiversitet.

Lantbrukarnaintervjuadesom träd och buskar, skötsel, arter och placering, under promenader

genomderas ägor. Detvarförvånandehur väl de kände tillsinaträd och deras historialångt tillbaka

i tiden då gården sköttes ^av farfar eller morfar.

Iblandfanns detmöjlighetatttala med fleraperso¬

nervid samma intervjutillfälle, exempelvis far och

son, eller syster och bror. Administratörerna fick frågor om hur buskar och träd skulle behandlas

för^attkulturella ochbiologiska värden skulle skyd¬

das.Defick ocksåfrågor rörande skyddetavlokal

identitet eftersom det har blivitpåpekat från Jord¬

bruksverket(1998)somsärskilt viktigt.

En del av studien avsattes för att ta reda på

vad regleringar och bestämmelser uppifrån trans¬

formerades tilli det lokala sammanhanget. Samti¬

digt hoppadesvi kunna utvärdera huruvida ^gene-

FiGUR 2:Återfotografering av två platser i Bråbygden

med₃₀årsintervall (1970 och zooo).Idetförsta fallet

syns en ökande igenväxning medan man i det andra

ser en traditionellmen mera intensivskötsel. Genom

återfotograferingkanviexpandera ^nuet. Trettio årär tillräckligt lång tidförattförändringar ska bli synliga,

men samtidigt inte längre än att vi fortfarande har

känslan ^avatt befinna oss i ”vår tid” och inom vårt ansvarsområde. Studienpoängterarnödvändighetenav

en nyanserad förståelseavfotografierna, förståelse för platsenoch desssituationoch kontext,processernalik¬

somdenpåverkansommyndigheternas regleringarger.

foto:MårtenAronsson, 1970,Anna Peterson,2000.

rell kunskap kundepassain i det lokala, eller hur

den eventuelltintepassadein. Enförhoppningvar också att kunna avläsapåvilken nivå man kunde

tala om traditionell skötsel. Om det gällde för en

region, enby,ellervarolika förvarjeenskild gård.

Elur träd och buskar behandlas harvarit^enbrän¬

nandefråganärdet gäller kulturellt bevarande och biologiskmångfald. Behandlingenavträd och bus¬

kar har rent avvarit avgörande huruvida lantbru¬

karen skafå stöd eller inte.

Idag får lantbrukaren råd och krav på sig att behandlasinmarksåattdetsertraditionelltuteller såattdetstöttarbiologisk mångfald. Lantbrukaren

får stöd eller ekonomisk kompensation efter vad

som anses nödvändigt arbete förattuppnå detta.

Mendenna ambitionskaparenmängd frågor och problem. Hur såg det verkligenutförr?Justvilken

tid skaviplockautoch kalla ”förr”, då det sågtra¬

ditionelltut?Vilka tidsepokerärmöjliga^attefter¬

likna?Rådgivarnavar avuppfattningenattde regler

som de hade attförhållasig till prioriterade tiden

förmekaniseringen.

När vi frågade lantbrukaren fick vi veta att

behandlingav träd och buskar harvarieratväldigt mycket från tid till tid och från gård till gård, och

underenlång tid, åtminstonesedan börjanavnit¬

tonhundratalet.Dessutomkunde traditionervarie¬

raväldigt mycket mellanregioner,mellan byar och

faktisktävenmellangranngårdar.Mangjorde olika

helt enkelt, ofta beroende på mänskliga faktorer.

Detta resultat _ger ett starkt ifrågasättande av att

applicera generell kunskap på ^en enskild gård (Peterson 2005).

Studien visar att det finns ^en lång historia av

en stor variation av träd och buskar mellan går¬

dar,^som idagmötsav enalltmer generell bevaran¬

deskötsel. Synen på lantbrukaren ^{som en} liktän¬

kande _grupp med ett rationellt ekonomiskt sätt

att driva sina företag finns fortfarande (Stenseke 2001). Lantbrukaren haridag olika strategieroch

metoder för att sköta sina träd och buskar, att arbeta med ellerattarbetamot,försökaanpassasig föratt följa efter dengenerella kunskapen avvad

som är det bästa, baseratpå fakta. Lantbrukaren

tenderar ^attgöra detsom han får bäst betalt för,

oavsettomdetkorresponderarmotvadsom passar för den enskildagårdens historiaellerinte.Omdet

fortsättersåhär kommerviattfå en homogenise- ringavstoraområden och därmedenfalsk bildav denförflutna tid ^somviville bevara.

FIGUR3:Tjärö. Fotonfrånövning ikreativ skötsel. Kur¬

sen betonarintegreradteorioch praktik, landskapsför-

ståelse ochkulturlandskapsskötsel.

1. Studentergörett litetspexpå redovisningen. Alla

ställer sigpå stubbar för att illustrera hur många

träd detagitnerochhurtätt igenvuxetdetvarhär förut. Deharlämnat kvarettträdsom en påvisare

avtidensgång. foto:Roland Gustavsson.

2. En lång pågående kamp förattfåengammal åker

attöverlevasomöppenyta.Svårighetenärattfå det

rätta uttrycket och inte hamna i ett slentrianmäs¬

sigthalvöppet beteslandskap. Arbetet förutsätteren

djupareförståelse för interaktion mellan olika lager

avträd, historienmåsteförståsinomettdynamiskt

seende, foto:RolandGustavsson.

3. Äldrefoto från1940eller1950 somvisar istort sett

sammaplats. Ettkultiverat landskap inärhetenav huset.

Tiden och

utvecklingen

Ettannatexempel därautenticiteten sättspåprov är ilandskapsvården på Tjärö. Tjäröär^enö i Ble¬

kinges mellersta skärgård,somärca70 hektarstor och blevnaturreservat 1976 med målet attbevara

ett traditionelltjordbrukslandskap för rekreation.

Idag besöks ön av turister som kommer för att njuta avmiljön. Jordbruket har minskat ^successivt (Skage1992). På1970-talet^var ön igenvuxen med

etttättbuskskikt.Manbörjade därför arbetamed både restaurering/återskapande och ett bevaran¬

de. Idag skötsönavlänsstyrelsens arbetslag, kom¬

munensskogsarbetare, får och kor, samtunderen vecka på hösten av studenter från Alnarp sedan knappttjugotillbaka. För studenternaärdetettvik¬

tigt ^moment med kommunikation och teoretiska

diskussioner i fält tillsammans med detpraktiska

arbetet(Gustavsson1997).Tjäröärdynamiskt och

ettexempel där kreativitetsattsifokus, förattfinna

fram tilllämpliga, ^merplatsbundna utvecklingslin¬

jer iett avvägande med förflutet tillstånd och tidi¬

gare hävd. Till delar är det ett sökande efter ett

fysiskt resultat,^menlika viktigtärhur det kanför¬

stås och skapa engagemang för besökande män¬

niskor idag. Hur Tjärö utvecklas handlar därför

mera omkreativitet ochdesignänom renanalys så

som bevarandeplanering och landskapsforskning vanligtvis fokuserar.

Även om Tjärö idag ser annorlunda ut än det gjorde förr - exempelvis har ön långt fler stora träd än på 1800-talet, men inga vedskogar som karaktäristiskainslag eller brukade åkrar, därman kan njuta av en öppenplogfåra - såger ön ändå

en känslaavettäldrejordbrukslandskap. Medsin

teoretiskakunskap tillsammans med kreativitetgör lärare och studentersittbästaförattarbeta kontex- tuellt och platsbaserat på ^ett sätt ^som de vill ^att

besökare ska kunna uppleva, förstå och njuta av.

Deflesta besökare tillTjärökommer frånenurban miljö och de kommerförattuppleva regionalnatur och ^etttraditionellt betes- och lantbrukslandskap.

Stadsmänniskor, naturälskare och specialister på

svamp eller fåglar, alla är nöjda trots att en lant¬

brukare från förr säkert skulle ha svårt attkänna igen sig.Demoderna studenterna fungerarsom en brofrån historien tillnutid, destårdärinuetmed framtideni sinahänder. Kan despelaenviktig roll

för att ge oss en förståelse för tidens flöde? Kan de medverka till attäldre tillstånd förstås _genom

enavläsninginuet? Kande medverka till^attskapa

ettintresseför det historiska_genomattdeintuitivt försökerfångaupp det kommande?

Bevarandestrategier för framtiden

Vilka bevarandestrategier för framtiden har vi att

välja mellan? Går det att få ett dynamisk land¬

skap att stanna upp? Gårdetatt få ett dynamiskt

samhälle att stanna upp? Ska vi försöka kopiera

ettutseendefunneti historieboken ellerviahisto¬

risk dokumentation? Räcker detattlandskapet^ser gammeldags ut och förvaltas så att de biologiska

värdena blir kvar? Eller borde vihellre siktapåatt nåenviss nivåavbevarandesåvald^attkontinuite¬

ten kan fortgå men samtidigt så att de historiska

rötternablirförståeliga och så^attkänslan^avauten¬

ticitet inte äventyras?

FIGUR4:Detre alternativa bevaringsstrate- giernaillustrerar

autenticitet irela¬

tiontill detgenerel¬

la, det lokalasam-

anhanget, och idé- och/eller objekts¬

perspektiv.

Vi kan välja att som idag fortsätta generalisera

och förevisa vissa karakteristiska historiska typer medenmycket stark fokus på själva objekten. Ett

alternativäratt betona det lokalasammanhanget, kontexten; understryka dess unika identitet, plats-

relaterat och småskaligt. Att söka efter historisk

autenticitet i kombination med lokalt kulturellt ursprung. Man kan då se till det fysiska objektet,

men inte bara, utan tillsammans med att söka fånga upp tankarna bakom, ge ljus åt väsentliga

aktörer och deras handlingar genom tiden. Ett

annatalternativär^attsomingångfölja denauten¬

tiska illusionens koncept, utifrån hur Sven-Ingvar Andersson, professoremerituspåKonstakademin

iKöpenhamn uttryckt det^somkoncept: ”... illusio¬

nenmåstevara autentisk;viska kunna^tropåden

ävenomvivetattviblirlurade.”(Andersson1990).

Dettakoncept representeraren medveten genera¬

lisering, där det räcker medattlandskapet upplevs

som gammeldags, vilket också blir tillräckligt för

atthjälpaossattförstå vårt förflutna och kännaoss hemma.

Vilkenstrategiskavidå välja? Historisk korrekt¬

het kan^{vara en} ambition menkan aldrig blisan¬

ning. I enstaka fall kan det emellertid ändå vara

högst relevantatthållaenhög ambition ochnå så långtsomdetär möjligt. Debåda andra alternati¬

ven är likvärdiga utifrån realiserbarhet. Eftersom verkligheten harensådanenormvariationsåkom¬

mervad som blir mest relevant också kommaatt

variera. De skötsel- och förvaltningsansvariga har nyckelroller som alltför få tillerkänt dem. Deras förmågaattförstå dynamikeni situationenblir vik¬

tigtliksomderasförmågaattanpassasig,kommu¬

niceraochintegrerasittarbete medövrigaaktörer.

Intentioner förplatsen, kreativitet och fokusering på historiska idéermåste stämmas avmot arbets¬

insatsoch ekonomi förattgedetsom blir möjligt

attgenomföra, snarare än detsomärönskvärt.

Autenticitet är en mycket viktig aspekt i beva¬

rande och landskapsvård. Detger ett viktigt när¬

mande till etik och tillenrespekt för platsen. Söker

man autenticitet fångar man lätt upp det essen-

tiella, vilket är starkt kopplat till kreativitet och

patos.Ytterstblir detettsökande sombaseras på

samförstånd och tillitsnarare än misstrooch yttre kontroll.Denlokala,frånmaktenavlägsna lantbru¬

karen ellerannanlokalförvaltare respekteras som

enexperti situationenoch på platsen. Administra¬

törenochrådgivaren arbetarsomen”insider”, en

medhjälpare, ^snarare änsom”outsider”i form av kontrollant. Idag baseras bevarande ihög grad på objekt och habitat. Kunskapssökningen efter den generellasanningenoch efter ideallösningarna får

stortutrymme i sättetatttänka ochangripabeva¬

randetipraktiskasituationer.Medautenticitetsom ledord kanviistället basera bevarandepåkoncept

förplatsen.Trealternativastrategierhar blivitpre¬

senterade. Allaärpraktiskt relevanta^menden^som

kallas”autentisk illusion” ärkanske ändå den^som vimenarär denmestintressanta för framtiden.

Genom förståelsekunskap till skillnad från ren

faktainsamling ochmätningåkanvireflekteraöver möjligheter och låta detta genomsyra allt från forskning till uppföljning^avsystemipraktiken.Vi kandärigenommergrundläggande reflekteraöver generalisering, komplexitet och kontext. Autentici¬

tet,relationer till tid och olika tillstånd,modellbyg¬

gande nära det konkreta för att få till stånd en

integrerad skötsel och förståelse för det lokala,är förhoppningsvis alla viktiga utgångspunkter i en framtida forskning och utbildning.

Roland Gustavsson, f. _1947, landskapsarkitekt, Agr. Dr.,professor vidInstitutionenför landskaps¬

planering Alnarp,slu, med inriktningmot vegeta-

tionsbyggnad, park- och landskapsvård.

roland.gustavsson@lpal.slu.se

AnnaPeterson,f. 1964,landskapsarkitekt, forskar¬

studerande vid Institutionen för Landskapsplane¬

ringAlnarp,slu.Arbetar medettsamordnat beva¬

rande- och utvecklingsperspektiv på det agrara

landskapet.

anna.peterson@lpal.slu.se

Käll- och

litteraturförteckning

Dennatextärenomarbetning och förkortningavförfattarnas kapitel Authenticity inlandscape conservationandmanage¬

ment: The importanceof the localcontexttill konferensen

”Illusion ochverklighet”. Kapitlet återfinns i bokenLandscape Interfaces. Culturalheritage inchanging landscapes. Palang, H., Fry, G. (red.) Kluwer,s. 3i9“356,2003. Översättningoch bearbetning för sammandraget har utförtsavLenaPalenius.

Andersson,S-I.,1990.”Denautentiska illusionen” Gamla träd¬

gårdar-restaureringsprinciper.Kulturmiljövård5-6/90s.

4-10.

Alanen,A. R. & Melnick, R. Z.(red.),2000.Preservingcul¬

turallandscapesinAmerica.The John Hopkins University Press.

Aronsson, M. &Gerdehag, R,1999.Bygden där vinden vände.

Prisma.

Goodchild,R,1995.”Principles ofprotectionfor historic parks andgardens”, Theconservationofhistoric gardensinEuro¬

pe, Conference1994. s.3-6.

Gustavsson, R.,1997.”Kunskap med känsla och vördnad”.Skog

&Forskning Nr1/97,s.38-52. SverigesSkogsvårdsförbund, Stockholm.

Jordbruksverket, 1998. Skötselhandbok för gårdensnatur-och kulturmiljövärden.

Peterson, A.,2005.”Has the generalization regarding^conserva¬

tionoftreesand shrubsinSwedishagricultural landscapes

gonetoofar?” Landscape and UrbanPlanning,Volume70, Issue1-2, s.97-109.

PintoCorreia, X,2000.”Landscape identity,akey for integra¬

tion.” B. Pedroli(Ed.), Landscape-ourhome. Essayson the cultureof theEuropeanlandscapeas atask(s.145-151).

Indigo, Zeist, Stuttgart.

Ramirez,J.L.,1995.Skapande menning. En begreppsgenealigisk undersökningom rationalitet, vetenskap och planering.

NordiskaInstitutetförSamhällsplanering. Avhandling13:2.

Stockholm.

Skage, O.R.,1992.Lagaskifteoch dess spår i Tjärölandskapet.

SärtryckurBlekinges Natur. Karlskrona.

Stenseke, M., 2001, ”Lantbrukare - landskapets förvaltare.”

Landskapet: Restprodukt eller medvetet skapat?kslatid¬

skrift140:5.

Authenticity in

and preservation

By

Roland

&

Summary

Inthis _text,we particularlywant tostress authen¬

ticityas an aspectof landscape managementand conservation, itsdeepermeaninganditskey rolein theconservationoflandscapes, habitats, and land¬

scape elements. Sometimes ‘authenticity’ is men¬

tioned directly in policy documents, in manage¬

ment actions, or when experiencing ^a piece of landscape. Sometimes other words, whicharesaid

tobe ^moreobjective ormeasurable,are used, but

webelieve thatevenonsuchoccasions‘authentic¬

ity’isverymuchintheair, orshould beso.Open¬

inguptoadeeper reflection of howtouse‘authen¬

ticity’^wehavelinked^moregeneral and theoretical

discussions with^aseriesof researchstudies, so as to be abletogo deep, fly high, and and hopefully

also makethings concreteand understandable. In thisway we openup for^anumber ofperspectives aiming at administrators and farmers as well as other actors like _creators, designers, managers or researchers.