01.02.2016
Innehåll
1 Förmånsanvisning ... 1
1.1 God förvaltning ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Vad består förmånen av? ... 2
1.4 Rätt och villkor ... 2
1.4.1 Rätt att välja vårdform ... 4
1.4.2 Begreppet familj ... 7
1.4.3 Villkor för beviljande ... 8
1.4.3.1 Dagvårdsproducent ... 8
1.4.3.2 Vårdpenning ... 9
1.4.3.3 Vårdtillägg ... 9
1.4.3.4 Kommuntillägg ... 9
1.4.3.5 Utbetalningstid ... 10
1.4.4 Internationella bestämmelser ... 11
1.5 Förhållande till andra förmåner ... 11
1.6 Ansökan ... 13
1.6.1 Hur ett ärende inleds ... 13
1.6.1.1 Avsändarens ansvar ... 15
1.6.1.2 Överföring av handlingar ... 15
1.6.2 Vem kan söka förmåner? ... 15
1.6.2.1 Personen själv ... 15
1.6.2.2 Intressebevakare ... 16
1.6.2.3 Intressebevakningsfullmäktig ... 17
1.6.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad ... 17
1.6.2.5 Nära anhörig eller annan person ... 17
1.6.2.6 Kommun ... 18
1.6.3 Ansökningstid ... 18
1.6.4 Återtagande av ansökan ... 18
1.7 Belopp ... 18
1.8 Bestämningsgrunder ... 20
1.8.1 Inkomstgränser för vårdtillägg ... 20
1.8.2 Inkomster och avdrag ... 21
1.8.2.1 Löneinkomster ... 24
1.8.2.1.1 Utredning ... 25
1.8.2.1.2 Särskilda situationer ... 27
1.8.2.1.3 Ny anställning ... 28
1.8.2.1.4 Perioder utan lön ... 28
1.8.2.1.5 Inkomster under tid för vilken vårdtillägg beviljats ... 28
1.8.2.2 Inkomster av näringsverksamhet ... 29
1.8.2.2.1 Enskild näringsidkare ... 31
1.8.2.2.3 Aktiebolag ... 35
1.8.2.2.4 Beskattningssammanslutning ... 36
1.8.2.2.5 Nyetablerade företag ... 37
1.8.2.2.6 Dödsbo som bedriver näringsverksamhet ... 37
1.8.2.2.7 Inkomster av jordbruk och renskötsel ... 37
1.8.2.2.8 Justering ... 40
1.8.2.3 Kapitalinkomster ... 41
1.8.2.3.1 Inkomster av skogsbruk ... 41
1.8.2.3.2 Utdelningsinkomster (dividendinkomster) ... 42
1.8.2.3.3 Ränteinkomster ... 44
1.8.2.3.4 Hyresinkomster ... 44
1.8.2.4 Sociala förmåner ... 46
1.8.2.4.1 Arbetslöshetsförmåners inverkan på vårdtillägget ... 46
1.8.2.4.2 Sjukdagpenning för företagare och lantbruksföretagare ... 48
1.8.2.4.3 Retroaktiv social förmån ... 49
1.8.2.5 Avdrag ... 50
1.8.2.6 Uppgifter från penninginstitut ... 50
1.9 Avgörande ... 52
1.9.1 Handläggningsställe ... 52
1.9.2 Jäv ... 55
1.9.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud ... 55
1.9.2.2 Konstaterande av jäv ... 55
1.9.3 Tilläggsutredningar ... 56
1.9.4 Hörande ... 56
1.9.4.1 När ska kunden höras? ... 56
1.9.4.2 Hur går hörandet till? ... 57
1.9.5 Meddelande av beslut ... 57
1.9.5.1 Beslutsmottagare ... 58
1.10 Utbetalning ... 59
1.10.1 Betalningsadress ... 59
1.10.1.1 Utländsk betalningsadress ... 60
1.10.2 Betalningsmottagare ... 60
1.10.3 Avbrytande av utbetalning ... 61
1.10.4 Förskottsinnehållning, allmänna principer ... 61
1.10.4.1 Grunder ... 61
1.10.4.2 Källskatt ... 63
1.10.4.3 Beskattning av mottagare av arbetsersättning ... 63
1.10.4.4 Erhållande och användning av uppgifter ... 64
1.10.4.4.1 Direktöverföringsuppgifter ... 64
1.10.4.4.2 Uppgifter från betalningsmottagaren ... 65
1.10.4.4.3 Sparande av förskottsinnehållning ... 65
1.10.4.4.4 Vad FPA bör kontrollera ... 66
1.10.4.5 Verkställande av förskottsinnehållning ... 66
1.10.4.5.1 Barnavårdsstöd ... 66
1.10.4.6 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning ... 67
1.10.4.7 Återbetalda förmåner ... 68
1.10.4.8 Regressbetalningar ... 69
1.10.4.9 Årsanmälan ... 69
1.10.4.10 Månatlig kontroll ... 70
1.10.5 Utmätning ... 70
1.10.6 Inställelse av förmånsutbetalning från banken ... 70
1.11 Justering ... 70
1.11.1 Mellanjustering ... 70
1.11.1.1 Dagvårdsproducentens semester ... 71
1.11.1.2 Andra justeringsgrunder ... 71
1.11.2 Årsjustering ... 72
1.12 Anmälningsskyldighet ... 72
1.13 Felaktig utbetalning ... 72
1.13.1 Återkrav ... 73
1.14 Rättelse och undanröjande av beslut ... 73
1.15 Indragning ... 73
1.16 Sökande av ändring ... 73
1.17 Kommunens finansiering ... 73
1. Förmånsanvisning
Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid
förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska
utformningen finns några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten.
Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del.
I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar:
• rättelse och undanröjande av beslut
• återkrav
• sökande av ändring.
För dessa finns separata anvisningar i pdf-format.
1.1. God förvaltning
FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA.
Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är:
• rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål
• rätten att bli hörd
• rätten att få ett motiverat beslut och
• rätten att söka ändring i beslut.
I god förvaltning ingår även
• krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet.
• principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål
överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat falla avgörs ärendet med de uppgifter som finns att tillgå.
• objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon.
• utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett.
Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i
• anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden
• avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna.
Se även förvaltningslagen (434/2003).
1.2. Syfte
Syftet med stöden för barnavård är att stöda familjerna ekonomiskt då de ordnar vården av barnen. Barnavårdsstöd utbetalas i form av stöd för hemvård, stöd för privat vård, partiell vårdpenning samt flexibel vårdpenning. Hemvårdsstödet och privatvårdsstödet är alternativ till dagvård som ordnas av kommunen.
1.3. Vad består förmånen av?
Stöd för hemvård och stöd för privat vård betalas i form av vårdpenning, vårdtillägg och
kommuntillägg. Vårdtillägget är inkomstbundet och beloppet är beroende av familjens inkomster.
Huruvida kommuntillägg betalas och vilket beloppet är grundar sig på kommunens beslut och är således beroende av kommunen.
1.4. Rätt och villkor
De allmänna villkoren för beviljande av barnavårdsstöd Boende i Finland
En förutsättning för utbetalning av stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning är att barnet faktiskt bor i Finland. På Åland betalas hemvårdsstöd och partiell vårdpenning till vårdnadshavaren på basis av Ålands landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet (1985:50). Förmånerna söks hos vårdnadshavarens hemkommun.
I fråga om barnavårdsstöd (stöd för hemvård, stöd för privat vård, partiell vårdpenning, flexibel vårdpenning) är FPA bunden av magistratens avgörande om hemkommun. Barnavårdsstödet är en förmån som finansieras av kommunerna och som FPA betalar på hemkommuns vägnar. Stödet finansieras av förälderns eller vårdnadshavarens hemkommun.
Exempel. En kines har flyttat till Finland för att arbeta och har en hemkommun här. Hans fru och barn flyttar till Finland senare och försäkras i enlighet med tillämpningslagen. De har dock ingen hemkommun i Finland, endast en vistelsekommun.
Rätt till hemvårdsstöd uppkommer från det att barnet flyttar till Finland för att bosätta sig här. Stödet finansieras av förälderns hemkommun.
Hemvårdsstöd är en sådan familjeförmån som avses i EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71, varför utbetalningen av vårdpenning och vårdtillägg inte förutsätter att barnet faktiskt bor i Finland.
Vårdpenning och vårdtillägg kan också betalas för ett barn som följer med en person som vistas i ett annat EU-/EES-land eller i Schweiz, men som omfattas av den sociala tryggheten i Finland
det fall att personen inte längre är försäkrad i Finland). Till icke-yrkesaktiva personer betalas vid flyttning från Finland hemvårdsstöd endast till EU-länder på basis av förordning 883/2004.
Hemvårdsstöd betalas inte för barn som vistas i andra än EU-/EES-länder eller Schweiz, förutom för tiden för en normal semesterresa. Som normal betraktas en semesterresa som varar cirka tre månader.
Hemvårdsstöd betalas också för ett barn till en s.k. EU-arbetstagare som arbetar i Finland även om barnet bor i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz och inte är försäkrat som bosatt i Finland. Läs mer om utbetalningen av stöd för hemvård då EG-förordningarna tillämpas under punkten internationella bestämmelser (Kotihoidon tuki > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Kv- säännökset).
Exempel. En arbetsförsäkrad arbetstagare från Estland arbetar i Finland. I enlighet med förordning 883/2004 har familjen rätt till hemvårdsstöd på basis av att mannen arbetar. Arbetstagarens fru och barn flyttar senare till Finland, men har inte en hemkommun. Finska staten (social- och hälsovårdsministeriet)
svarar för kostnaderna tills barnet flyttar till Finland. Hemkommunen svarar för kostnaderna från det att åtminstone den ena föräldern har en hemkommun.
I fråga om personer som flyttat till Finland från ett EU-/EES-land i annat syfte än att arbeta beror rätten till stöd för barnavård på om familjen har en hemkommun i Finland. Magistraten avgör självständigt ärendet gällande hemkommun och FPA är bunden att följa magistratens avgörande vad gäller stöden för barnavård. Försäkringstillhörighet enligt tillämpningslagen förutsätts inte.
Institutionsvård
Institutionsvård av barn
Stödet betalas inte för barn i fortgående institutionsvård eller därmed jämförbar vård för den tid vården varar över tre månader. Med institutionsvård avses sjukhus-, anstalts- eller familjevård som ordnas av en kommun eller samkommun och som omfattar uppehälle. Fråga vid behov av kommunen om det är fråga om institutionsvård där uppehälle ingår.
Se närmare om öppen vård och institutionsvård (Ratkaisutyö > Avo- ja laitoshoito).
Exempel
Barnets förälder (modern) har fått hemvårdsstöd för barnet från och med 1.1. Barnet placeras i fortgående institutionsvård från 1.5. Moderns rätt till hemvårdsstöd upphör från och med 1.8.
Institutionsvård av förälder
Institutionsvård av en förälder inverkar inte nödvändigtvis på rätten till barnavårdsstöd. Ta reda på hur vården av barnet har ordnats medan föräldern är i institutionsvård. Om hela familjen har placerats t.ex. i missbrukarrehabilitering ska du hos kommunen ta reda på om det är fråga om sådan institutionsvård som avses i 19 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, dvs.
huruvida vården ordnas av kommunen och om underhåll ingår. Om det är fråga om sådan vård föreligger inte rätt till barnavårdsstöd.
Fängelse
Rätten till stöd för ett barn som vistas med sin förälder i fängelse avgörs utifrån rätten att välja vårdform. Ett barn till en förälder som vistas på sluten anstalt har i regel ingen rätt att välja
vårdform. Barn till en fånge på öppen anstalt har däremot i allmänhet också rätt till en kommunalt ordnad dagvårdsplats. En förälder på en öppen anstalt har således även rätt till barnavårdsstöd om villkoren för beviljande av stöd i övrigt uppfylls.
Fortgående institutionsvård
Om barnet inte fortgående är i institutionsvård eller därmed jämförbar vård kan vården emellertid betraktas som fortgående om
• antalet vårddagar på institution är minst 90
• perioderna hemma varar högst 15 dagar
• perioderna på institution i genomsnitt är längre än perioderna hemma.
Intagningsdagen betraktas som vårddag och utskrivningsdagen som hemmavistelse.
Institutionsvårdens kontinuitet avbryts då barnet är hemma minst 16 dagar utan avbrott. Då barnet lämnar institutionen för en ledighet som pågår minst 16 dagar anses vården vara avslutad även om barnet fortfarande är inskrivet på institutionen och vårdavgift tas ut för honom eller henne.
Vården anses inte vara fortgående och betalningen av förmånerna avbryts inte om
• det är fråga om endast dag- eller nattvård
• barnet upprepade gånger är lika länge hemma som på institutionen.
Omhändertagna barn
I fråga om barn som omhändertagits med stöd av barnskyddslagen ställs utbetalningen av stödet in genast när vården och fostran av barnet har ordnats utom hemmet. Barnavårdsstöd betalas således inte heller till den familj där ett omhändertaget barn har placerats i familjevård. Om barnet har placerats i familjevård som en stödåtgärd inom den öppna vården är det inte fråga om ett omhändertagande enligt barnskyddslagen, varför barnavårdsstödet inte dras in på denna grund.
Om placeringen utom hemmet emellertid varar över tre månader ska barnavårdsstödet dras in för den tid familjevården varar över tre månader.
Beslutet om omhändertagande och placering i vård utom hemmet fattas av en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården i de fall då barnets vårdnadshavare eller ett barn som fyllt tolv år självt inte motsätter sig omhändertagandet. I annat fall fattas beslutet av förvaltningsdomstolen. Före förvaltningsdomstolens beslut kan barnet redan brådskande ha placerats i familjevård eller institutionsvård. Barnavårdsstödet kan emellertid inte dras in förrän förvaltningsdomstolen har fattat beslut om omhändertagande eller innan placeringen har varat i minst tre månader.
Uppgift om omhändertagande fås med en förfrågan i barnets personuppgifter, där de finns under Perhetiedot.
Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 19 §, Barnskyddslagen 417/2007
1.4.1. Rätt att välja vårdform
Med rätt att välja vårdform avses att familjen kan välja mellan en dagvårdsplats som ordnas av kommunen och ekonomiskt understöd (SHPBL 1128/1996 3 § 1 mom.) (Lagen om barndagvård 36/1973 11 a §).
Kommunen avgör om det är fråga om vård enligt lagen om småbarnspedagogik som utesluter ekonomiskt stöd. Om kommunal dagvård har ordnats t.ex. som en barnskyddsåtgärd, kan utbetalning av ekonomiskt stöd även komma i fråga under dagvårdstiden. I sådana fall förutsätts en framställan om utbetalning av stöd från kommunen.
Rätten att välja vårdform inträder den första vardagen efter att föräldrapenningperioden slutar
utbildningen. Med detta avses i regel det år då barnet fyller sju år. Om föräldrapenningperioden har förlängts på grund av flerbarnsfödsel eller om faderskapspenning betalas efter
föräldrapenningperiodens slut, flyttas den tidpunkt då rätten att välja vårdform börjar fram på motsvarande sätt.
För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt upphör rätten att välja dock den 31 juli det år som följer på det år då läroplikten börjar.
• Ett barn omfattas av förlängd läroplikt om de mål som fastställts för den grundläggande
utbildningen uppenbarligen inte kan nås inom nio år på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom. Då börjar läroplikten ett år tidigare än normalt (det år då barnet fyller sex år) och varar 11 år. För de barn som inte omfattas av förlängd läroplikt varar läroplikten 10 år.
Detta innebär att ett barn som stannat på klassen en gång fortfarande omfattas av läroplikten på grundskolans nionde klass. Den tid läroplikten varar är således i regel inte detsamma som den tid barnet går i skola.
• Ett barn som omfattas av förlängd läroplikt deltar under det första året av läroplikten som läropliktigt i förskoleundervisningen, och den grundläggande utbildningen börjar således det år som barnet fyller sju år (25 § i lagen om grundläggande utbildning 628/1998). Stöd för barnavård kan betalas också för det första skolåret (dvs. det år som barnet som läropliktigt deltar i förskoleundervisningen). Om barnet deltar i förskoleundervisningen redan året
närmast före läropliktsåldern kan stöd betalas på samma sätt som för andra barn som deltar i förskoleundervisningen (se följande stycke).
Rätten att välja vårdform anses inte ha utnyttjats om ett barn ett år innan det som läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen börjar delta i förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning som kommunen ordnar som halvdagsvård. Halvdagsvård före läropliktsåldern är ett undantagsförfarande och i regel kan både stöd och denna tjänst inte fås för samma tid. Annan dagvård som ordnats av kommunen under en del av dagen betraktas som utnyttjande av rätten att välja vårdform.
Ett barn som frivilligt inleder den grundläggande utbildningen ett år tidigare betraktas trots
skolgången inte som läropliktigt. Om barnet redan som femåring börjar i förskoleundervisning som kommunen ordnar som halvdagsvård uppkommer ingen rätt till ekonomiskt stöd, eftersom barnet inte har börjat i förskolan ett år omedelbart före läropliktsåldern. Rätten till ekonomiskt stöd börjar på nytt när barnet vid sex års ålder inleder den grundläggande utbildningen.
Om ett barn börjar i skolan ett år senare än normalt anses läroplikten börja vid en senare tidpunkt. Ett barn som börjar i en så kallad 0-klass som sjuåring jämställs med barn som börjar i förskoleundervisning i halvdagsvård, varför stöd kan betalas för denna tid. Rätten att välja vårdform upphör först då barnet som läropliktigt övergår till den grundläggande utbildningen.
Rätten anses inte ha utnyttjats när ett barn deltar i förskoleundervisning i en privatskola. Rätten anses inte heller ha utnyttjats då ett barn får förskoleundervisning i ett privat daghem, frånsett fall där kommunen uttryckligen har ingått avtal med daghemmet om förskoleundervisning.
Förskoleundervisningen betraktas då som förskoleundervisning som ordnats av kommunen.
Vissa kommuner erbjuder servicesedlar med vilka kommunerna stöder familjer som anlitar en privat dagvårdsproducent. Användningen av servicesedlar betraktas som utnyttjande av rätten att välja vårdform, ifall kommunen har beslutat så. Dagvårdspeng är en form av stöd som kommunen betalar för kostnaderna för privat dagvård. Kommunen avgör alltid om man utöver servicesedel eller dagvårdspeng har rätt till barnavårdsstöd.
Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 3 § Läroplikt och barnavårdsstöd
5 år 6 år 7 år 8 år 9
år
Börjar skolan som 7-åring
(läroplikten börjar vid 7 års ålder)
Förskola
Privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd
klass 1
Partiell vårdpenning
klass 2
Partiell vårdpenning
Börjar skolan som 8-åring
(läroplikten börjar vid 7 års ålder, uppskjuten)
Förskola
Privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd
Förskola
Privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd
Partiell vårdpenning
klass 1
Partiell vårdpenning
klass 2
Partiell vårdpenning
Börjar skolan som 7-åring
(förlängd läroplikt börjar vid 6
års ålder)
Hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd
Förskola
Hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd
Partiell vårdpenning
klass 1
Partiell vårdpenning
klass 2
Partiell vårdpenning
klass 3
Partiell vårdpenning
Börjar skolan som 6-åring
(läroplikten börjar vid 7 års ålder, tidigarelagd)
Förskola
eller hemvårdsstöd
eller
klass 1
hemvårdsstöd eller
klass 2
privat- vårdsstöd
privat- vårdsstöd
Partiell
vårdpenning Partiell vårdpenning
1.4.2. Begreppet familj
Stöd för hemvård och stöd för privat vård kan betalas för barn i en och samma familj. Med familj avses föräldrar eller andra vårdnadshavare som lever i ett gemensamt hushåll med barnen samt den som med sina minderåriga barn lever med en förälder eller annan vårdnadshavare i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden. Personer av olika kön som bor på samma adress anses i regel bilda ett gemensamt hushåll om det inte finns särskilt vägande skäl, enligt vilka man kan dra den slutsatsen att det inte finns något gemensamt hushåll.
När det gäller makar anses deras gemensamma hushåll ha upplösts när de har flyttat i sär i avsikt att upphöra med samlevnaden. En part i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta make. Ett oregistrerat partnerskap mellan personer av samma kön betraktas inte som ett samboförhållande.
Om maken eller sambon på grund av sjukdom har tagits in för permanent institutionsvård eller i öppenvård (t.ex. sjukhus, vårdinrättning eller serviceboende) och en utredning om detta företes kan man anse att det inte längre finns något gemensamt hushåll sedan maken eller sambon flyttade annanstans. Om maken avtjänar sitt fängelsestraff i fängelse anses det att paret fortfarande har ett gemensamt hushåll, dvs. maken är en del av familjen om det inte samtidigt är frågan om att upphöra med samlevnaden. Om sambon avtjänar sitt fängelsestraff i fängelse är kundens egen syn på familjesituationen avgörande. Om det betalas ut andra FPA-förmåner till kunden eller om det finns andra FPA-förmåner under behandling, ska du diskutera med handläggarna av de övriga förmånerna så att FPA:s syn på kundens situation är enhetlig.
Hemvårdsstödet beviljas och betalas till den förälder eller vårdnadshavare som huvudsakligen vårdar barnet. Om barnet vårdas av någon annan än föräldern (t.ex. en far- eller morförälder) eller en annan vårdnadshavare, betalas stödet till den förälder eller annan vårdnadshavare som anges i ansökan, dvs. den sökande. Se även Betalningsmottagare. Beviljandet av stöd förutsätter att den sökande har en finsk personbeteckning.
I ansökan om stöd för barnavård frågas när det gäller hemvårdsstöd vem som huvudsakligen sköter barnet (den sökande eller någon annan vårdare). Detta kan också vara av betydelse t.ex.
vid beviljandet av kommuntillägg eller i fråga om flexibel vårdpenning. Kunden ska uppge den som huvudsakligen sköter barnet. Om barnet huvudsakligen sköts av t.ex. en mor- eller farförälder eller av en anställd vårdare i hemmet ska kunden välja alternativet "Annan vårdare".
Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 2 och 15 §.
1.4.3. Villkor för beviljande
Utöver de allmänna villkoren för beviljande av barnavårdsstöd tillämpas särskilda villkor för vårdpenning och vårdtillägg enligt stödet för privat vård.
Stöd för privat vård kan betalas för barn som omfattas av rätten att välja vårdform och som inte deltar i dagvård som ordnats av kommunen. Beviljandet av stöd förutsätter att barnet sköts av en vårdare som familjen anställt eller av en annan Virheellinen linkki:/in/intranet/ratkaisutyotuki.nsf/
NET/191108151333MH?OpenDocument, linkin teksti:dagvårdsproducent Läs mer:
Rätt att välja vårdform (Ratkaisutyö > Yksityisen hoidon tuki > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset >
Valintaoikeus)
och Dagvårdsproducent (Ratkaisutyö > Yksityisen hoidon tuki > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset
> Myöntämisedellytykset > Päivähoidon tuottaja).
1.4.3.1. Dagvårdsproducent
Stödet för privat vård betalas direkt till dagvårdsproducenten. Med dagvårdsproducent avses en person eller sammanslutning som mot ersättning bedriver dagvårdsverksamhet eller en enskild person som ingått ett arbetsavtal om barndagvård med barnets förälder eller annan
vårdnadshavare som är berättigad till stöd. Dagvårdsproducenten kan emellertid inte vara medlem i samma hushåll.
Daghem, familjedagvårdare eller gruppfamiljedagvård
Om vårdproducenten är ett privat daghem eller en privat familjedagvårdare ska vårdproducenten innan verksamheten inleds göra en anmälan enligt lagen om småbarnspedagogik till det behöriga kommunala organet (Lagen om småbarnspedagogik 36/1973, 28 §). Utifrån anmälan övervakar kommunen dagvårdsproducentens verksamhet.
Uppgifter om huruvida den anmälan som krävs har gjorts ska kontrolleras när stöd för första gången ska betalas till dagvårdsproducenten. Vårdproducenten anmäler detta med blankett WH 2r. Uppgiften behöver inte kontrolleras på nytt, om det inte finns särskilda skäl till detta. Anmälan görs till den kommun eller de kommuner i vilken eller vilka vårdproducenten verkar.
Anställd vårdare
Om en vårdare som anställts av familjen sköter barnet, ska kommunens socialvårdsorgan godkänna utbetalning till vårdproducenten innan stödet kan betalas till denna. En anställd vårdare behöver inte göra den särskilda anmälan som avses i lagen om småbarnspedagogik.
Kommunen övervakar inte heller en anställd vårdare. Bindande uppgifter om huruvida det behöriga kommunala organet har godkänt utbetalning av stödet till en vårdare som ingått arbetsavtal fås av kommunen.
Då det gäller en vårdare som ingått arbetsavtal ska kommunen för varje avtal godkänna att stödet betalas till dagvårdsproducenten. Uppgiften fås antingen på blankett WH 2r eller på den
betalningen. Dubbelkontroll behövs inte. En vårdproducent som ingått arbetsavtal godkänns av den kommun som är mottagarens hemkommun eller i vissa fall av vistelsekommunen. Eftersom FPA enligt SHPBL inte har några arbetsgivarskyldigheter som följer av ett anställningsförhållande ger vi inte heller råd i frågor gällande anställningsförhållanden. I dessa ärenden kan kunden vända sig till kommunen.
Au pair
En au pair kan inte vara en dagvårdsproducent som är berättigad till privatvårdsstöd, eftersom en sådan inte kan stå i anställningsförhållande till familjen och en au pair bor i samma hushåll som familjen. Om ett arbetsavtal har ingåtts och vårdaren bor hos familjen som medlem av samma hushåll har familjen i regel inte rätt till stöd för privat vård. Men om kommunen ändå godkänner utbetalning till en vårdare som ingått ett sådant arbetsavtal och är medveten om att vårdaren bor i samma hushåll som familjen, kan stödet beviljas.
Tillämplig lagstiftning: SHPBL 1128/1996 2 § och 16 §.
1.4.3.2. Vårdpenning
En förutsättning för vårdpenning enligt stödet för privat vård är att det finns ett barn under skolåldern i familjen.
Exempel
Barnen i en familj är 2, 4 och 5 år gamla. Barnen vårdas hos en privat familjedagvårdare.
Stöd för privat vård av barn kan betalas för barnen direkt till dagvårdsproducenten.
1.4.3.3. Vårdtillägg
Vårdtillägg enligt stödet för privat vård betalas för varje barn under skolåldern i familjen.
Vårdtillägget är inkomstrelaterat och förutsätter att familjens inkomster inte överstiger de gränser som fastställts i lagen.
1.4.3.4. Kommuntillägg
Vårdpenningen och vårdtillägget till både stödet för hemvård av barn och stödet för privat vård av barn kan enligt beslut av kommunen betalas förhöjt med ett tillägg som kommunen bestämmer.
FPA och kommunen kommer överens om utbetalningen av förhöjt stöd via FPA separat med varje kommun (SHPBL 1128/1996 20 § 1 mom.). Beloppen av de kommunspecifika tillägg som FPA sköter fås genom en APKY-förfrågan.
FPA har utarbetat allmänna villkor för det kommuntillägg som verkställs via FPA. Om kommunen vill lägga till sådana villkor angående kommuntillägget som FPA inte kan godkänna, sköter kommunen själv utbetalningen av kommuntillägget.
FPA och kommunen ingår ett avtal om utbetalningen av kommuntillägg. I avtalet fastställs för vilken tid och på vilka villkor kommuntillägget betalas. De praktiska förhandlingarna sköts för FPA:s del av det FPA-försäkringsdistrikt till vars område kommunen hör. Kommunen ska kontakta FPA-byrån redan innan den beslutar om grunderna för kommuntillägget för att försäkra sig om att utbetalningen av tillägget kan verkställas av FPA. Det är skäl att granska genomförandet av det tillägg som kommunen föreslår hos avdelningen för pensioner och utkomstskydd vid FPA redan innan avtalet ingås. Försäkringsdistriktet skickar avtalet för godkännande och underskrift till avdelningen för pensioner och utkomstskydd.
Kommunen ska underrätta FPA om utbetalningen av kommuntillägg eller skicka
avtalshandlingarna till FPA senast två månader innan beslutet träder i kraft. Kommunen kan stå i kontakt antingen med FPA:s centralförvaltning eller försäkringsdistriktet. Om informationen om utbetalningen av kommuntillägg kommer till försäkringsdistriktet ska distriktet omedelbart förmedla uppgiften vidare till centralförvaltningen. Avtalet om kommuntillägg kan sägas upp genom ett skriftligt meddelande minst två månader på förhand.
Se närmare Villkor för kommuntillägg som FPA verkställer (Kela.fi > Etusivu > Yhteistyökumppanit
> Kunnat > Kelan kautta maksettavat kuntalisät).
Se närmare Mallavtal om kommuntillägg till barnavårdsstöd (Kela.fi > Etusivu >
Yhteistyökumppanit > Kunnat > Kelan kautta maksettavat kuntalisät).
1.4.3.5. Utbetalningstid
När börjar utbetalningen?
Man har inte rätt till privatvårdstöd för ett barn som det betalas föräldradagpenning för.
Privatvårdsstöd betalas tidigast från första vardagen efter
• att föräldrapenningperioden upphört eller
• att den faderskapspenningperiod som betalas efter föräldrapenningperioden har upphört eller
• att den faderskapspenningperiod som betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningperioden upphört eller
• från det att övriga villkor för stödet uppfylls (SHPBL 17 § 1 mom. och 4 § 5 mom.).
En adoptivförälder, som på grund av arbete inte har rätt till föräldrapenning, har rätt att få en kommunal dagvårdsplats åt sitt barn. Om rätten till kommunal dagvård då inte utnyttjas för adoptivbarnet, kan för barnet betalas stöd för privat vård av barn redan under den kalkylerade föräldrapenningperioden, förutsatt att de övriga villkoren för att få stöd uppfylls.
När upphör utbetalningen?
Utbetalningen av stöd för privat vård av barn upphör senast den 31 juli det år då barnet såsom läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen eller då de övriga villkoren för stödet inte längre uppfylls. När det gäller barn som omfattas av förlängd läroplikt upphör utbetalningen senast den 31 juli året efter det år då läroplikten började.
Minimibetalningstid
Stödet beviljas inte för en kortare tid än en månad (SHPBL 1128/1996 14 § 3 mom.). Vid granskningen av en månadsperiod beaktas hela den tid för vilken barnavårdsstöd har beviljats.
Rätt till stöd föreligger således om den sammanräknade tiden för vilken stöd för hemvård, stöd för
Exempel
Föräldrapenningperioden upphör 17.9.2014 och stöd för privat vård av barn har beviljats från 1.10.2014. Stöd för hemvård av barn kan beviljas för tiden 18.9–30.9.2014.
Ersättning som betalas för vården
Stödet betalas för de månader för vilka dagvårdsproducenten debiterar den sökande. Om man avtalat om att ersättning betalas för 12 månader kan även stödet betalas för motsvarande tid.
Om man har avtalat om att inte betala ersättning t.ex. under dagvårdproducentens semester betalas inte heller stöd för denna tid. Andra eventuella orsaker till att man avtalat om att inte betala ersättning kan till exempel vara barnets (familjens) utlandsresa eller faderskapspenning som betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningperioden. Läs mer under Justering- Mellanjustering-Dagvårdsproducentens semester och i de tekniska anvisningarna under Hoitojakso-Päivähoidon tuottaja.
Familjen kan vara skyldig att betala vårdavgift också för uppsägningstid, även om barnet inte längre är i vård. Då vårdförhållandet fortfarande är i kraft och om vårdavgiften betalas också för uppsägningstid, kan familjen ha rätt till privatvårdsstöd för uppsägningstiden.
1.4.4. Internationella bestämmelser
En förutsättning för att stöd för privat vård ska beviljas är att barnet faktiskt bor i Finland. EG- förordning 1408/71 om social trygghet gäller inte stödet för privat vård.
1.5. Förhållande till andra förmåner
Barnavårdsstöd utgör i allmänhet inget hinder för förmåner enligt andra lagar. Rätt till stöd uppstår då villkoren uppfylls och val görs mellan ekonomiskt stöd och dagvård som ordnas av kommunen. Förmåner enligt andra lagar beaktas, såvida de är av betydelse, i regel som inkomster då vårdtilläggets storlek fastställs. Exempelvis arbetslöshetsdagpenning, utbildningsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, alterneringsersättning och utbildningsstöd (dock inte ersättning för
uppehälle) räknas som inkomst vid fastställandet av vårdtillägget till stödet för privat vård.
Vårdpenning och vårdtillägg enligt stödet för privat vård kan betalas också under moderskaps- och föräldrapenningperioden. Särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning, partiell föräldrapenning eller faderskapspenning som betalas efter föräldrapenningperiodens slut eller faderskapspenning som betalas utanför moderskaps- eller föräldrapenningperioden samordnas inte med vårdpenningen, men i vårdtillägget beaktas dessa till fullo som inkomst. För närmare information se tabellen. Läs mera om hur faderskapspenning som betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningperioden (lagändring 1.1.2013) inverkar på privatvårdsstödet i avsnitten Utbetalningstid > När börjar utbetalningen? och Ersättning som betalas för vården.
Hur andra förmåner beaktas i samband med stödet för privat vård av barn
Förklaringar till tabellen
Eo = prioriterad inkomst i samband med vårdtillägg
Väh = avdras från de inkomster som beaktas i fråga om vårdtillägg (KAL 10 a §), om familjen betalar
S = inverkan ska utredas; särskilt om mottagaren är densamma T = beaktas som inkomst i fråga om vårdtillägg, minst begränsat O = ingen inverkan
Stöd för privat vård av barn
(familjens inkomster) Vårdtillägg
Moderskapspenning,
särskild moderskapspenning T
Faderskapspenning T
Partiell vårdpenning T
Flexibel vårdpenning T
Sjukdagpenning, rehabiliteringspenning,
partiell sjukdagpenning T
Specialvårdspenning S
Arbetslöshetsdagpenning T
Arbetsmarknadsstöd T
Arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd T
Alterneringsersättning T
Studiestöd (studiepenning,
vuxenutbildningsstöd, bostadstillägg) Eo
Bostadsbidrag för pensionstagare Eo
Allmänt bostadsbidrag Eo
Barnbidrag Eo
Handikappbidrag för personer under 16 år Eo
Handikappbidrag för personer över 16 år Eo
Vårdbidrag för pensionstagare (och eventuellt
veterantillägg som betalas som en del av det) Eo
Kostersättning Eo
Stöd för närståendevård T
Arvode till familjevårdare T
Allmän familjepension T
Folkpension/arbetspension T
Militärunderstöd Eo
Underhållsstöd O
Underhållsbidrag Väh
Om en annan EU-/EES-stat betalar en förmån som motsvarar föräldradagpenningen beaktas den i barnavårdsstödet på samma sätt som föräldradagpenning som betalas av Finland.
Stödet för privat vård betalas till dagvårdsproducenten. Stödet beaktas inte som familjens inkomst vid samordningen av olika förmåner.
Stöd för privat vård inverkar inte som inkomst på en sökandes studiestöd. Utbetalt stöd beaktas emellertid i dagvårdsproducentens studiestöd.
Hur barnavårdsstödet inverkar på andra förmåner redogörs det närmare för i anvisningarna för de enskilda förmånsslagen.
1.6. Ansökan
Stöd för privat vård söks av barnets förälder, även om stödet betalas till vårdproducenten. Stöd för privat vård av barn ska sökas på blanketten för stöd för hemvård av barn/stöd för privat vård av barn WH1. Stödet kan också sökas elektroniskt. Utöver ansökan om stöd behövs också en utredning av vårdproducenten WH2, som vårdproducenten fyller i. Blanketten WH2r kan skickas elektroniskt om dagvårdsproducenten har ett FO-nummer. Om barnet sköts av en person som familjen har ingått ett arbetsavtal med behövs också en kopia av arbetsavtalet som bilaga till ansökan.
Då man ansöker om vårdtillägg ska till ansökan fogas en tillförlitlig utredning om familjens inkomster som inverkar på vårdtilläggets storlek. Beträffande de inkomster som inverkar på vårdtillägget se närmare under Inkomster och avdrag (Ratkaisutyö > Yksityisen hoidon tuki >
Etuusohje > Määräytymisperusteet > Tulot ja vähennykset).
En ansökan behövs alltid när
• en förmån söks för första gången
• den tidigare sökanden byts till en annan
• kunden ansöker om fortsättning på ett stöd som har beviljats för en bestämd tid.
Ett justeringsavgörande på grund av en familjs förändrade förhållanden kan du oftast göra upp utan ansökan. Att i onödan be kunden fylla i en ansökningsblankett bör undvikas. När du funderar på att be om en ansökningsblankett, tänk efter:
• kan du få de uppgifter som saknas på något annat sätt som är enklare?
• kan du sköta ärendet smidigare och ta reda på uppgifterna av klienten t.ex. per telefon?
I många fall räcker det om kunden anmäler förändringen och lämnar in bara de utredningar som behövs.
1.6.1. Hur ett ärende inleds
Ett förmånsärende inleds (blir anhängigt) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som inleder ärendet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalat, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex.
ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. En verifierbar uppgift om när ansökan inkommit måste sparas hos FPA eftersom den kan inverka på förmånsrätten.
I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. anses ha kommit in föregående dag).
Ansökan per post eller personligen inlämnad
Förmånerna ska i regel sökas på respektive ansökningsblankett som också ska undertecknas.
Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska man registrera ärendet som inlett och be den sökande fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan kommer in utan underskrift t.ex.
per post, behöver man inte be kunden underteckna den, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökans autenticitet eller integritet. Det måste också vara helt klart att ansökan motsvarar kundens önskemål.
Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den.
Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot.
Via e-tjänsten
Kunden kan inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst i fråga om en del av förmånerna. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot.
Läs mer om FPA:s e-tjänster (Kelanetti > Asiakaspalvelu > Palveluneuvojalle > Verkkoasioinnin linkit > Verkkoasiointi Kelassa).
Per e-post eller fax
Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation.
Ett e-postmeddelande där alla uppgifter som är väsentliga för ansökan framgår kan tolkas som en handling som inleder ärendet. Ett förmånsärende inleds på basis av ett e-postmeddelande den dag då meddelandet inkom, men man ska be kunden lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e-post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram.
En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare.
Muntligen
I vissa fall kan ett ärende inledas också utifrån en muntlig ansökan (se ifrågavarande
förmånsanvisning) eller ett muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligt ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta.
Läs mer om
hur ett ärende inleds (Menettelyohjeet > Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Vireilletulo ja
och om ansökan via e-tjänsten (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Sähköinen asiointi)
1.6.1.1. Avsändarens ansvar
Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen.
Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid.
Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret.
Om FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande kommit in, anses meddelandet eller ansökan ha kommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd.
1.6.1.2. Överföring av handlingar
Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA ska du
• göra en ankomstanteckning på ansökan eller handlingen
• skicka vidare handlingen till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet.
• göra en anteckning om överförandet i handlingen i enlighet med god förvaltningssed
• meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas.
Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vilken den behöriga myndigheten är och det inte hör till FPA:s befogenheter att utreda ärendet ska kunden kontaktas.
Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet.
1.6.2. Vem kan söka förmåner?
I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning.
1.6.2.1. Personen själv
Myndiga personer söker i regel sina förmåner själva. Personer som fyllt 18 är myndiga, om inte en förmyndarmyndighet har begränsat deras rättshandlingsförmåga eller omyndigförklarat dem. En myndig person kan också ge en annan person fullmakt att söka en förmån i sitt ställe, alltså agera som ombud.
En person kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare. I sådana fall är förutsättningen att förmyndarmyndigheten inte har begränsat personens rättshandlingsförmåga (eller har begränsat den på något annat sätt, men att detta inte kan anses gälla skötseln av förmånsärenden).
Läs mer om begränsning av handlingsbehörighet (Edunvalvonta > Mitä tarkoittaa toimintakelpoisuuden rajoittaminen?)
Såsom omyndiga betraktas personer under 18 år och personer som förklarats omyndiga av en domstol. En omyndigförklarad person kan inte själv ansöka om förmåner, utan det sköts av den omyndigas intressebevakare. En omyndigförklarad person kan ändå själv bestämma om ärenden som gäller den egna personen (dock inte ekonomiska ärenden), om han eller hon förstår ärendets innebörd. Exempelvis FPA:s begäran om ytterligare läkarundersökningar är ett sådant ärende som rör den omyndiga personen.
Läs mer om omyndigförklarande (Edunvalvonta > Mitä tarkoittaa vajaavaltaiseksi julistaminen?) Intressebevakare för en minderårig är i regel hans eller hennes vårdnadshavare. I regel är det intressebevakaren som ansöker om förmåner för en minderårig persons räkning. Omyndiga som fyllt 15 år har även rätt att själva söka förmåner. När det gäller minderåriga, se också eventuella förmånsspecifika förfaranden.
Om en person som i enlighet med ovanstående bestämmelser inte har rätt att ansöka om en förmån själv ändå har lämnat in en förmånsansökan ska hans eller hennes intressebevakare eller vårdnadshavare kontaktas.
1.6.2.2. Intressebevakare
En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av
förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad.
Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås:
• uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person
• intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter
• uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten
• uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad
Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt
handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker.
Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä.
Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA.
Läs mer om
• intressebevakare
• skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar
1.6.2.3. Intressebevakningsfullmäktig
Om intressebevakningsfullmakten har fastställts på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman.
Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden.
Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats till FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA.
Läs mer om
• intressebevakningsfullmakt
• skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar
1.6.2.4. Ombud, dvs. befullmäktigad
En förmån kan sökas också av ett ombud, dvs. en befullmäktigad. Ombudet måste uppvisa en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund.
Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas.
Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt.
Läs mer om
fullmakter och olika typer av fullmakt.
1.6.2.5. Nära anhörig eller annan person
Vissa förmåner kan sökas också av en nära anhörig eller någon annan person som i huvudsak har tagit hand om den sökande. Det här gäller bara fall där en person på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och där personen inte har någon intressebevakare (FPL 568/2007 54 § 2 mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. FPA bedömer om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om kundens FPA- ärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt.
Motsvarande bestämmelse finns i
• lagen om handikappförmåner (570/2007 15 § 2 mom.)
• lagen om folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 5 kap. 42 §)
• lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/2007 3 kap. 20 § 2 mom.)
• sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 § 3 mom.).
• lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010, 13 § 2 mom.)
1.6.2.6. Kommun
Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att i egenskap av barnets lagliga företrädare söka förmåner för barnet.
1.6.3. Ansökningstid
Ansökan om barnavårdsstöd ska lämnas in inom sex månader från den tidpunkt från vilken man önskar få förmånen. Stödet beviljas inte utan särskild orsak retroaktivt för en längre tid (SHPBL 1128/1996 14 § 2 mom.).
Då den utsatta dagen eller den utsatta tidens sista dag är en helgdag eller en helgfri lördag, kan ansökan om barnavårdsstöd lämnas den första vardagen som följer efter denna dag. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj samt jul- och midsommarafton.
Om en förmånsansökan är försenad ska en utredning om orsaken inbegäras. Förmånen kan beviljas t.ex. då förseningen inte beror på den sökande eller har skett på annan motiverad grund, t.ex. en svår sjukdom. Som en motiverad orsak för beviljande av förmån trots försening betraktas inte t.ex. ovetskap eller att intressebevakaren eller en annan person som är berättigad att söka förmånen försummar att bevaka förmånen.
1.6.4. Återtagande av ansökan
Den som ansöker om barnavårdsstöd kan återta sin ansökan om det ännu inte har utfärdats något beslut.
Återtagandet kan göras muntligen eller skriftligen.
• Om återtagandet görs muntligt ska du anteckna kontakten i OIWA och skapa ett uppdrag (Toimeksianto-työ). Uppgiften om att ansökan är anhängig ska tas bort ur systemet.
• Om meddelandet om återtagandet av ansökan kommit in skriftligt eller genom e-tjänsten ska du ta bort uppgiften om att ansökan är under behandling ur systemet och skicka ett sms till kunden. En mall för sms:et finns under Tekstiviestimallit nere till höger på sidan Ratkaisutyö.
Om du inte har tillgång till kundens telefonnummer ska du skicka ett brev till kunden där du berättar att ansökan har återtagits på hans eller hennes begäran. Du kan använda brevmall YHI39r.
1.7. Belopp
Maximibelopp Stöd under förskoleundervisning
eller förskola
Stödet för privat vård indexjusteras årligen (första justeringen 1.3.2011). Det minsta stödbeloppet som betalas ut är 16,81 €/mån. (SHPBL 1128/1996 18 § 2 mom.).
Om stöd inte betalas för en hel kalendermånad, p.g.a. en exceptionell begynnelse- eller slutdag, betalas 1/25 av dess belopp för varje vardag då familjen har rätt till stöd.
Om stödbeloppet ändras mitt under en kalendermånad, men stödet betalas för hela månaden, räknas beloppet för början av månaden enligt det faktiska antalet vardagar, medan stödet för resten av månaden beräknas för 25 vardagar minus antalet vardagar i början av månaden. Om en stöddel börjar eller upphör mitt under en månad, används vid beräkningen antalet vardagar under den period som stöddelen hänför sig till (högst 25).
Vårdpenning
Från 1.1.2016 är vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn 173,74 euro i månaden för varje barn (174,38 euro/månad till 31.12.2015).
Vårdtillägg
Det fulla vårdtillägget till stödet för privat vård av barn är från 1.1.2016 högst 146,11 euro per barn och kalendermånad (146,64 euro/månad till 31.12.2015). Vårdtillägg betalas för alla barn under skolåldern för vilka inkomstvillkoret uppfylls.
Kommuntillägg
Vårdpenningen och vårdtillägget kan enligt beslut av kommunen betalas förhöjt med ett tillägg som kommunen fastställer. Utbetalningen av kommuntillägg och dess belopp är således beroende av kommunen. Beloppen av de kommuntillägg som FPA sköter fås genom en APKY-förfrågan.
Maximibelopp
Vårdpenningen, vårdtillägget och kommuntillägget uppgår alltid högst till den vårdavgift eller lön som avtalats som ersättning för vården per barn.
Stöd under förskoleundervisning eller förskola
Vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn är 63,93 euro i månaden från 1.1.2016 (64,16 euro/månad till 31.12.2015) om barnet samtidigt är i privat vård och
• deltar i förskoleundervisning som kommunen ordnar som halvdagsvård eller i kommunal förskoleundervisning på deltid som ordnas inom den grundläggande utbildningen ett år före läropliktsåldern
• börjar skolgången tidigare än normalt eller
• omfattas av förlängd läroplikt. I sådana fall betalas en lägre vårdpenning under barnets första förskoleår.
Vårdtillägget halveras för ovan nämnda tider. I vårdpenning betalas 63,93 euro och i
vårdtillägg ett halverat belopp från det att förskoleundervisningen eller skolan börjar fram till att förskoleundervisningen eller skolan slutar. Om barnet är frånvarande från förskoleundervisningen
eller skolan under en kortare tid än en månad justeras stödbeloppet inte utan betalas till samma belopp även under frånvaron (t.ex. höst-, jul- och sportlov).
Exempel
Familjens 4- och 6-åriga barn är i privat familjedagvård. Vårdavgiften per barn är 330 euro/mån. Till dagvårdsproducenten betalas för bägge barnen
sammanlagt 320 euro/månad i vårdpenning och sammanlagt 120 euro/
månad i vårdtillägg sänkt på basis av inkomsterna. Sexåringen börjar i förskola som ordnas som kommunal halvdagsvård. Vårdpenningen och vårdtillägget för fyraåringen förblir oförändrade. För förskolebarnet
betalas 63,93 €/mån. i vårdpenning och vårdtillägget halveras.
Dagvårdsproducentens semester
Beloppet av privatvårdsstödet under semestermånaderna avviker från det vanliga om
dagvårdsavgiften per kalendermånad är lägre för att dagvårdsproducenten har semester under en del av månaden.
Se närmare i avsnittet
dagvårdsproducentens semester (Ratkaisutyö > Yksityisen hoidon tuki > Etuusohje >
Tarkistaminen > Välitarkistus > Päivähoidon tuottajan kesäloma).
Om dagvårdsproducenten insjuknar och blir sjukskriven ska du ta reda på om vårdförhållandet fortsätter och om det under sjukdomstiden betalas vårdarvode eller lön. Om vårdförhållandet och betalningen av vårdarvode eller lön fortsätter, fortsätter också rätten till privatvårdsstöd. Om beloppet av vårdavgiften eller lönen förändras betalas i privatvårdsstöd ändå högst ett belopp som är lika stort som vårdavgiften eller lönen.
Om det sker en oväntad förändring i vården (t.ex. om vårdaren plötsligt blir sjuk) och utbetalningen till vårdproducenten tillfälligt förhindras kan stödet också betalas till föräldern eller en annan
vårdnadshavare. Hindret ska vara tillfälligt.
Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 4, 5 och 7 §
1.8. Bestämningsgrunder
Vårdpenning enligt stödet för privat vård betalas för varje barn som är berättigat till stöd i familjen.
Vårdpenningen är lika stor för alla barn. Även vårdtillägg betalas för varje barn som är berättigat till stöd. Vårdtilläggets belopp är beroende av familjens storlek och inkomster.
1.8.1. Inkomstgränser för vårdtillägg
Vårdtillägget till stödet för hemvård av barn och stödet för privat vård av barn bestäms på enahanda grunder.
Vårdtillägget betalas till fullt belopp om familjens månadsinkomster inte överskrider den inkomstgräns som fastställs enligt familjens storlek. Inkomster som överstiger inkomstgränsen
fastställandet av inkomstgränsen beaktas de två yngsta av de barn som berörs av rätten att välja vårdform.
Exempel
Familjen består av en ensamstående pappa och tre barn under skolåldern. Vid fastställandet av vårdtillägget beaktas de två yngsta barnen, dvs. familjen består av tre personer.
Som inkomster räknas sådana skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster, frånsett vissa privilegierade inkomster, som den sökande och den i samma hushåll i äktenskap eller i äktenskapsliknande förhållanden boende personen har. En part i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta make. Ett oregistrerat partnerskap mellan personer av samma kön betraktas inte som ett samboförhållande. Inkomstbegreppet definieras i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (KAL 734/1992 10 a §). Hemvårdsstöd och kommuntillägg beaktas inte som inkomst då vårdtillägget fastsälls. Inte heller annat kommunalt stöd som motsvarar kommuntillägg beaktas som inkomst då vårdtillägget fastställs. Om kommunen betalar stöd för barnet direkt till t.ex. ett privat daghem, beaktas stödet inte som familjens inkomst vid
fastställandet av vårdtillägget. Om föräldern får partiell eller flexibel vårdpenning, räknas den som familjens inkomst vid fastställandet av vårdtillägget.
INKOMSTGRÄNSER FÖR VÅRDTILLÄGG från 1.1.2016 Antalet familjemedlemmar
Inkomstgräns för fullt vårdtillägg/
minskningsprocent för de överstigande inkomsterna
Inkomstgräns då vårdtillägget till hemvårdsstödet = 0
€ och vårdtillägget till privatvårdsstödet = 0 €
2 1 160 € / 11,5 2 748,14 € / 2 430,48 €
3 1 430 € / 9,4 3 372,93 € / 2 984,31 €
4 1 700 € / 7,9 4 011,84 € / 3 549,44 €
Exempel
Familjen består av föräldrarna och de två yngsta av de barn som omfattas av rätten att välja vårdform. Föräldrarnas inkomster uppgår till sammanlagt
2 250 €/mån. Vårdtillägget till hemvårdsstödet räknas enligt följande:
182,64 - [(2 250 - 1 700) x 0,079)] = 182,64 - 43,45 = 139,19 €/mån.
1.8.2. Inkomster och avdrag
Månadsinkomst
Vårdtillägget till barnavårdsstödet är beroende av familjens månadsinkomster. Principerna för beräkningen av inkomster och avdrag ingår i SHPBL 2, 5 och 6 §. Som familjens inkomst beaktas vad som bestäms i 10 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.
Som månadsinkomster beaktas den sökandes och dennes makes/sambos beskattningsbara förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster frånsett privilegierade inkomster. Barnens
inkomster beaktas inte. Om man inte kan bedöma att en viss inkomst har uppkommit under en viss tid ska man anse att den är tillfällig. Tillfällig inkomst beaktas inte i vårdtillägget. Sådan inkomst kan vara t.ex. en lotto- eller lotterivinst, ett arv eller en livförsäkringsersättning som betalas som en engångssumma.
Som inkomster beaktas inkomsterna vid den tidpunkt när vårdtillägget betalas ut.
Om månadsinkomsterna varierar beaktas som månadsinkomster den genomsnittliga
månadsinkomsten under året innan. I allmänhet beaktas inkomst som intjänats under minst en månad. Kostnadsersättning beaktas inte som inkomst.
Privilegierade inkomster
Som inkomst beaktas inte:
• barnbidrag
• barnförhöjning enligt folkpensionslagen
• bostadsbidrag
• förmåner enligt lagen om handikappförmåner, dvs.
– handikappbidrag för personer under 16 år – handikappbidrag för personer över 16 år
– vårdbidrag för pensionstagare (och eventuellt veterantillägg som betalas som en del av – kostersättningdet)
• sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring
• militärunderstöd
• fronttillägg
• studiepenning
• vuxenutbildningsstöd
• bostadstillägg till studiestödet
• sysselsättningspenning och reseersättning som betalas i form av utkomststöd
• ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner
• ersättning för uppehälle enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice
• stipendier eller andra motsvarande bidrag som betalas för studier
• ersättningar för kostnaderna för familjevård och inte heller
• hemvårdsstöd och kommuntillägg.
Utkomststödet är avsett som det ekonomiska stöd man tar till i sista hand, vilket betyder att det inte beaktas som inkomst.
Med stipendier som betalas för studier avses stipendier som beviljats för studier för avläggande av grundläggande högskoleexamen. Om ett stipendium som beviljats för en påbyggnadsexamen, såsom skrivandet av en doktorsavhandling, anses trygga utkomsten och täcka kostnaderna för uppehället under den tid det vetenskapliga forskningsarbetet pågår, ska det jämställas med löneinkomst och beaktas som inkomst. Om stipendiet är avsett som ersättning för kostnader (t.ex.
materialkostnader som hänför sig till ett konstverk) beaktas det inte som inkomst. Ett stipendium som betraktas som inkomst i samband med vårdtillägg kan vara skattepliktigt eller skattefritt.
Dagpenning och familjebidrag som betalas för teoridagarna under en läroavtalsutbildning beaktas som inkomst. Rese- och logiersättning beaktas däremot inte som inkomst.
Som inkomst betraktas i allmänhet inte ersättningar som fåtts för särskilda kostnader, såsom dagtraktamenten för resor, resekostnadsersättningar och andra ersättningar för kostnader för inkomstens förvärvande. Arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag beaktas inte heller
Utredning
Den som söker stöd är skyldig att förete nödvändiga utredningar för avgörande av ärendet och inkomsterna uppskattas på basis av utredningen. Vid uppskattningen av inkomsterna kan uppgifterna för den pågående beskattningen fungera som fingervisning. Om den sökande inte har möjlighet att lämna in de utredningar som begärs och de inte heller annars går att få kan man i undantagsfall beakta de skattepliktiga inkomster som fastställts i den senast verkställda beskattningen justerade med de procentsatser som skatteförvaltningen årligen fastställer i sitt beslut om grunderna för uträkningen av förskottsuppbörden. De inkomster som fastställts i beskattningen för år 2013 justeras enligt följande (Skatteförvaltningens beslut A1970200/2015):
• en fysisk persons inkomst av näringsverksamhet samt en sammanslutnings inkomstandel av näringsverksamhet ökas med 5,0 procent
• övriga inkomster beaktas som sådana.
Uppgifterna i den pågående beskattningen består av
• uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen
• uppgifter om inkomster och förmögenhet för näringsverksamhet, jordbruk och sammanslutningar
Uppgifterna för den sökandes make eller sambo hämtas automatiskt när ansökan om
barnavårdsstöd inkommer till FPA. Uppgifterna är tillgängliga dagen efter den då ansökan inkom.
Uppgifterna för den pågående beskattningen för det nya skatteåret kan efterfrågas från 1.4.
Heltäckande uppgifter om hyresinkomster, pensionsinkomster från utlandet och inkomster av företagsverksamhet finns att tillgå först från 1.6.
Man får fram uppgifterna för den pågående beskattningen genom att klicka på länken nere på sidan Asiakkaan kooste i OIWA. Uppgifterna för den pågående beskattningen kan i regel inte användas som grund vid fastställandet av vårdtillägg, utan de utgör bakgrundsinformation om personens ekonomiska situation. Uppgifterna för den pågående beskattningen kan ändras 1.4–
31.10 då beskattningen verkställs. När beskattningen är klar i slutet av oktober ändras inte uppgifterna längre.
Du kan bekanta dig närmare med hur man gör förfrågningar om den pågående beskattningen (Keskeneräisen verotuksen tiedot -kysely) med hjälp av anvisningarna.
Försäljning av egendom
Försäljningsvinst på egendom som i sinom tid beskattas som kapitalinkomst beaktas i regel inte som inkomst vid fastställandet av vårdtillägget. Sådan vinst visas under
”luovutusvoitot” (överlåtelsevinster) i beskattningsuppgifterna i HEKY.
Som inkomst betraktas avkastning på det försäljningspris som fåtts vid försäljningen av egendom (t.ex. ränteintäkter som fåtts på betalningen vid aktieförsäljning), men man behöver inte separat begära dessa uppgifter av kunden eftersom kunden i vilket fall som helst är skyldig att meddela sina kapitalinkomster till FPA.
Försäljningsvinst på egendom kan dock i undantagsfall betraktas som inkomst vid fastställandet av vårdtillägget om det regelbundet förekommer försäljningsvinst och skattemyndigheterna har ansett att det är fråga om yrkesmässig verksamhet.
Dödsbo
Ett dödsbo uppkommer när en person avlider. Delägare i ett dödsbo är bl.a. den avlidnes arvingar och den efterlevande maken fram till avvittring. Också universella testamentstagare är delägare i dödsboet.
