Afterwork - den sociala träffen

En kvalitativ studie om afterworkens betydelser för den sociala sammanhållningen bland yrkesverksam säljpersonal

Ronja Lilja

Sociologi, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Afterwork kan definieras som ett socialt sammanhang efter arbetstid mellan kollegor eller vänner, som en övergång mellan jobb och fritid. Den föreliggande studien avhandlar afterworkens sociala och integrerande betydelse på arbetsplatser, detta för att fenomen som afterwork kan ha en direkt inverkan på arbetsmiljön. Afterwork kan på detta sätt främja eller hämma gruppsammanhållning och relationer på arbetsplatsen. Studiens syfte är att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet. För att undersöka detta användes ett kvalitativt angreppssätt med en abduktiv ansats där Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Collins (2004) interaktionsritualer har använts för att analysera det empiriska materialet. Åtta semistrukturerade enskilda intervjuer genomfördes med yrkesverksamma individer inom säljbranschen. Utifrån intervjusvaren, resulterade analysen i dessa tre teman; Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning.

Resultatet visade på att afterwork upplevdes som ett övergångsrum mellan arbete och fritid, vilket i sin tur influerade samtalen på afterworken som många gånger berörde jobbrelaterade ämnen. Vidare menade intervjupersonerna på att afterwork var en rolig och trevlig tillställning som laddade dem med positiv emotionell energi. Resultatet visade även på att afterwork- kontexten utgör en social arena som gynnade skapandet av social sammanhållning och relationer. Umgänge utanför arbetet, i en annan kontext, visade sig vara betydande vid förståelsen av skapandet av social sammanhållning, detta för att afterwork upplevdes som en avslappnad miljö som öppnade upp för mer intima och öppna samtal om jobb.

Nyckelord: afterwork, social sammanhållning, arbetsmiljö, organisation, det dramaturgiska perspektivet, interaktionsritual.

Afterwork can be defined as a social context after working hours with colleagues or friends, as a transition between work and leisure. The present study discusses the social and integrative importance of afterwork in workplaces, because phenomena such as afterwork can have a direct impact on the work environment. In this way, afterwork can support or inhibit group cohesion and relationships in workplaces. The purpose of the study is to investigate how employees in the sales trade experience afterwork in relation to social cohesion at work. To examine this, a qualitative approach was used with an abductive approach where Goffman's (2014) dramaturgical perspective and Collins (2004) interaction rituals were used to analyze the empirical material. Eight semi-structured individual interviews were completed with working individuals in the sales trade. Based on the interview responses, the analysis resulted in these three themes; The experience of afterwork, Afterwork as a relationship-creating arena and The importance of afterwork for the working group.

The result showed that afterwork was perceived as a transitional space between work and leisure, which in turn influenced the conversations at afterworks that often concerned job- related topics. Furthermore, the interviewees meant that afterwork was a fun and enjoyable event that loaded them with positive emotional energy. The result also showed that the afterwork context constitutes a social arena that favored the creation of social cohesion and relationships. Outside of work, in another context, proved to be important in understanding the creation of social cohesion, because afterwork was perceived as a relaxed environment that opened up more intimate and open conversations about jobs.

Keywords: afterwork, social cohesion, work environment, organization, the dramaturgical perspective, interaction ritual.

Förord

Inledningsvis skulle jag vilja rikta ett stort tack till alla intervjupersoner som medverkat i denna studie. Utan er hade inte denna uppsats varit möjlig. Vidare vill jag tacka mina kurskamrater som stöttat och hjälpt mig under denna process och under dessa tre år.

Slutligen, skulle jag vilja rikta ett stort tack till min handledare Niklas Pekkari som stöttat och väglett mig under skrivprocessen med stort engagemang.

Ronja Lilja, Luleå, juni 2020

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Avgränsning ... 3

1.3 Disposition ... 3

2 Tidigare forskning ... 4

2.1 Social sammanhållning på arbetet ... 4

2.2 Alkohol som ett socialt medel ... 5

2.3 Alkohol efter arbetet ... 6

3 Teori ... 8

3.1 Det dramaturgiska perspektivet ... 8

3.2 Interaktionsritualer ... 9

4 Metod ... 12

4.1 Metodval ... 12

4.2 Litteraturöversikt ... 12

4.3 Empiriinsamling ... 14

4.3.1 Intervju ... 14

4.3.2 Urval ... 14

4.3.3 Intervjupersoner ... 15

4.3.4 Genomförande av intervjuer ... 16

4.4 Analysmetod ... 16

4.5 Etiska ställningstaganden ... 18

4.6 Tillförlitlighet och äkthet ... 18

5 Resultat och analys ... 20

5.1 Upplevelsen av afterwork ... 20

5.2 Afterwork som en relationsskapande arena ... 26

6 Diskussion ... 36

6.1 Uppfyllande av syfte och svar på forskningsfrågor ... 36

6.1.1 Upplevelser av afterwork ... 36

6.1.2 Afterworkens betydelser för social sammanhållning på arbetsplatsen ... 37

6.3 Förslag till vidare forskning ... 39

Referenslista ... 40

Figurförteckning

Figur 1 - Interaktionsritualers beståndsdelar och resultat Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuguide

1 Inledning

Att konsumera alkohol efter arbetet, att träffas på en ”afterwork”, är ett relativt nytt arbetsrelaterat fenomen i Sverige. Afterwork är ett uttryck som används för att beskriva ett socialt sammanhang där alkohol kan konsumeras efter arbetstid med kollegor eller vänner.

Sammanhanget kan således förknippas med alkoholkonsumtion i anslutning till arbetet och denna tillställning visar sig även har blivit en del av vissa verksamheters företagskultur (Eld, 2006). Enligt Giddens (2007) är en tydlig trend bland företagsledningar att genom användandet av ritualer försöka skapa tydliga organisationskulturer inom sina verksamheter. Dessa organisationskulturer syftar till att integrera alla anställda med företaget och skapa ett organisationsklimat som främjar solidaritet, lojalitet och gemenskap. Utvecklingen mot en ökad integrering och identifiering med företagen har således skett. Gemensamma aktiviteter som exempelvis ”kick-offs” eller afterworks kan vara ett sätt att skapa och främja denna integrerande organisationskultur (Giddens, 2007).

Porsfelt (2004) redogör för vilka olika former afterwork kan anta, antingen kan det röra sig om en formell afterwork eller en informell afterwork. I den formella afterworken uppmuntras och initieras tillställningen av ledningen. I en formell kontext utgör afterworken ett medvetet sätt för ledningen att leda organisationen och dess medlemmar i en viss riktning. När det rör sig om en informell afterwork är dess uppkomst mer spontan och inte initierat eller uppmuntrat av ledningen. I många fall är organisationens ledning inte medvetna om denna typen av afterwork.

Porsfelt beskriver fortsättningsvis att afterworkens medlemmar kan variera. Medlemmarna på en afterwork kan arbeta på ett och samma företag men det kan även röra sig om organisationsöverskridande afterwork där dess medlemmar inte tillhör samma formella arbetsorganisation, då kan det exempelvis handla om ett gammalt kompisgäng eller säljarbranschmingel.

Afterwork sker till största del på krogar och pubar i direkt anslutning till arbetet. Istället för att gå hem direkt efter arbetet går man till puben på en afterwork med kollegorna. Afterwork kan på detta sätt förstås som en övergångsritual mellan arbete och fritid där afterwork blir bron mellan dessa två arenor (Porsfelt, 2004). Tillställningen kan även ses och förstås som en förlängning av arbetstid då konversationerna under afterwork många gånger berör arbetsplatsens problem och funktion (Lindberg, 2006). Enligt Porsfelt (2004) har afterwork inte bara blivit en del av vissa verksamheters rådande organisationskultur, utan den utgör även en

del av restaurangers etablering och marknadsföring. Många krogar och restauranger marknadsför specialerbjudanden på alkohol och mat i annonseringen av afterwork-kvällar.

Alkohol utgör således en ingrediens och gemenskapsmarkör för fenomenet afterwork (Porsfelt, 2004). Sigfridsson (2005) redogör för hur alkohol är en del av den svenska kulturen. Alkohol kan beskrivas som en gemenskapsdryck, en ofta given och normerande dryck som kan förknippas och associeras med olika sociala sammanhang på grund av dess sociala ställning för umgänget (Sigfridsson, 2005). Lindberg (2006) skildrar hur afterwork kan bidra till uppluckringen av gränsen mellan alkohol och arbetsliv. En gräns som funnits sedan 1980-talet då uppfattningen var att alkohol inte borde vara en del av arbetslivet. I en rapport CAN (Landberg, Svensson & Sundin, 2018) gjorde visade på 10,6 procent män respektive 6,2 procent kvinnor uppger att de minst en gång i månaden konsumerar alkohol med kollegor. Det visade sig att individernas motivering till alkoholkonsumtionen många gånger berodde på sociala yttre faktorer där de antingen erhöll sociala fördelar utav konsumtionen eller såg drycken som en stämningshöjare (Landberg et al. 2018).

Det finns nuförtiden ett behov av en gemensam företagskultur som präglas av en vi-känsla (Giddens, 2007). För att bygga denna identifiering hos de anställda kan sociala tillställningar som afterwork bli lösningen och en naturlig beståndsdel på företagen (Eld, 2006). Fenomen som afterwork kan således ha en direkt inverkan på den sociala tillvaron på arbetsplatsen på så sätt att den både kan främja och hämma relationer och samarbeten mellan de anställda. Med tanke på afterworkens inverkan på den sociala tillvaron för anställda är det sociologiskt intressant att öka förståelsen för det sociala fenomenet afterwork, mer specifikt på vilken betydelse denna tillställning spelar för yrkesverksamma individer inom säljbranschens sociala sammanhållning på arbetet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet.

För att undersöka detta kommer studien utgå ifrån följande frågeställningar:

1. Hur upplever intervjupersonerna afterwork som fenomen?

2. Vilka betydelser tillskriver intervjupersonerna afterwork för sin arbetsplats sociala sammanhållning?

3. Samt, hur kan detta förstås genom det dramaturgiska perspektivet samt teorin om interaktionsritualer?

1.2 Avgränsning

Studien har avgränsats till anställda inom säljbranschen, detta för att dessa intervjupersoner var lättast att få tag på samt på grund av den snäva tidsramen för denna studie. I denna studie avses anställda inom säljbranschen som telefonförsäljare och utesäljare inom rekrytering, försäkring och detaljhandeln. För vidare resonemang om urval av intervjupersoner se punkt 4.2.3. Följande studie har även avgränsats till afterwork mellan kollegor, detta för att studien avser att studera afterworkens betydelse för social sammanhållning på arbetsplatsen och inte inom vänskapskretsar.

1.3 Disposition

I det första inledande kapitlet presenterades en bakgrund kring fenomenet afterwork vidare redovisades studiens syfte, forskningsfrågor och avgränsningar. Det andra kapitlet berör studiens tidigare forskning vilket består av artiklar som är aktuella för studien, därefter följer ett kapitel där studiens teoretiska utgångspunkter presenteras. Detta utgör studiens teoretiska ramverk som senare har legat till grund för den analys som görs av den insamlade empirin.

Kapitel fyra ägnas åt studiens metod och genomförande, i detta kapitel presenteras studiens metodval, empiriinsamling och analysmetod. Vidare i detta kapitel diskuteras och presenteras studiens etiska ställningstaganden samt studiens tillförlitlighet och äkthet. I kapitel fyra presenteras och analyseras den insamlade empirin utifrån tidigare forskning och studiens valda teorier. Detta kapitel har delats upp efter tre teman; Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning. Slutligen i kapitel sex förs en diskussion kring studiens resultat utifrån studiens teoretiska ramverk samt studiens syfte och forskningsfrågor. I detta kapitel besvaras forskningsfrågor och förslag på vidare forskning presenteras.

2 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning som är aktuell för studien redovisas under tre olika teman; Social sammanhållning på arbetet, Alkohol som ett socialt medel och Alkohol efter arbetet.

2.1 Social sammanhållning på arbetet

Inom temat social sammanhållning på arbetet återfinns studier som visar på olika metoder för att skapa sammanhållning och gemenskap i arbetsgrupper eller i teams. Ett exempel på detta är Stroebaeks (2013) studie som diskuterar den sociala vikten av kaffepauser på arbetsplatser och författaren menar att kaffepauser utgör en viktig faktor för skapandet av sociala band mellan kollegor. Studiens resultat visar att informella kaffepauser kan utgöra en kollektiv strategi bland anställda för hanteringen av en stressfull arbetsmiljö eftersom ventilering av känslor kunde ske utan bevakning av ledningen. Inom detta tema återfinns även studier, som likt Stroebaek, diskuterar olika sätt för att skapa sammanhållning samt som även tar upp effekter som god sammanhållning bidrar till att skapa på arbetsplatser. Ett exempel på detta är Wansoo och Chuls (2016) studie där författarna redogör för vikten av roliga gemensamma aktiviteter på företagen för att på ett effektivt sätt förbättra arbetsgruppens prestation. Eftersom nöje på arbetsplatser främjar en god gruppsammanhållning som präglas av förtroende samt bra arbetsklimat mellan kollegor kan dessa positiva och motiverande grupprocesser generera bättre resultat. Det goda resultatet utgjordes enligt Wansoo och Chul av ett gott samarbete där kollegorna tog hjälp av varandra samt motiverade varandra till att prestera bättre och ta sig an fler arbetsuppgifter.

Brinkley, McDermott och Munir (2017) undersökte i sin studie vilka effekter som anställdas utövande av lagsporter kan ha på arbetsplatsers gruppsammanhållning. Studiens resultat ligger i linje med Wansoo och Chuls (2016) resonemang om gemensamma gruppaktiviteter. Brinkley et. al, menar att gruppsammanhållning som uppstår vid utövande av lagsporter har organisatoriska fördelar eftersom gruppsammanhållningen bidrar till bättre arbetsrelaterade resultat och arbetsprestationer. Detta förbättrade resultat berodde till stor del på den höga arbetstillfredsställelse en god sammanhållning främjade.

Sammanfattningsvis visar dessa studier på vilken effekt en god sammanhållning har på arbetsplatsen, vilket är förbättrade arbetsprestationer och arbetsresultat. Det goda resultatet präglades många gånger av ett gott samarbete där medarbetarna kunde ta lärdom av varandra och således prestera bättre på arbetet. Det författarna till artiklarna lyfter fram är att

gemensamma aktiviteter inom arbetsgrupper bidrar till att skapa förutsättningar för god sammanhållning vilket i förlängningen bidrar till bättre arbetsresultat och arbetsprestationer.

2.2 Alkohol som ett socialt medel

Inom detta tema, alkohol som ett socialt medel, presenteras studier som berör alkoholens sociala roll för umgänget. Exempel på detta är Veeck, Lancendorfer och Atkins (2018) studie om alkoholens sociala roll i gruppsammanhang bland vuxna. De menar på att alkohol kan fungera som ett verktyg för att stärka relationer och för att binda kontakter. Att avstå från alkohol och avstå från gruppens alkoholnormer kan således leda till ett förlust av sociala band. Även Treise, Wolburg och Otnes (1999) diskuterar alkoholens sociala funktion och uttrycker likande argument som Veecks et al. genom sin studie om studenters upplevelse av drycken. De menar på att alkoholen som del av ritual ger gemenskap åt gruppen, att alkohol förenar människor inte bara fysiskt utan även emotionellt.

Inom studierna om alkohol som ett socialt medel återfinns även studier som lägger fokus på vad som händer när alkohol inte konsumeras, när individer avviker från alkoholnormen. Ett exempel på detta är Bartram, Eliott, Hanson-Easey och Crabbs (2017) studie där de undersökt hur individer som antingen minskat alkoholintaget eller slutat konsumera alkohol helt, anpassar detta i deras sociala liv. De kom fram till fyra metoder för anpassning: (1) ersätta alkohol med annan dryck, (2) ersätta alkoholsammanhang med andra sociala aktiviteter, (3) omdefiniera betydelsen av social alkoholkonsumtion samt (4) ersätta alkoholsammanhang med aktiviteter som hjälper en uppnå andra mål. Dessa metoder varierade i acceptansen, där exempelvis ersättning av alkohol med annan dryck ansågs mer accepterat av gruppen än att ersätta alkoholsammanhang med en annan aktivitet. En annan inriktning tar Jacobs, Conroy och Parke (2017), de sökte förståelse för kvinnliga universitetsstudenters upplevelser av att inte konsumera alkohol. De fann tre övergripande teman som beskrev studenternas upplevelser av att inte konsumera alkohol i sociala sammanhang: (1) att hantera och tackla känslan att du inte tillhör, (2) upplevelsen av social exkludering samt (3) upplevelsen av grupptryck och stigmatisering. Både Bartams et al. och Jacobs et al. ligger i linje med de tidigare presenterade studiernas argumentation beträffande alkoholens viktiga roll för det sociala umgänget.

Det dessa studier har gemensamt är deras beskrivning av den sociala funktionen alkohol spelar i sociala sammanhang men även den negativa funktionen alkohol kan spela i dessa

sammanhang. Resultatet visar på de sociala vinsterna som exempelvis kontakter, man kan erhålla av att konsumera alkohol men även på vilka sociala förluster som exempelvis social exkludering eller stigmatisering, som kan härledas av att inte konsumera drycken. Författarna menar på att alkohol kan förstås som ett socialt medel på det sättet att de som inte konsumerar drycken exkluderas från denna sociala kontext.

2.3 Alkohol efter arbetet

Inom detta tema presenteras studier som berör afterwork och vilka effekter denna tillställning har på en arbetsgrupps gemenskap och sammanhållning. Studierna som ingår i detta tema handlar således främst om den interagerande funktionen afterwork har för arbetsgrupper. Ett exempel på detta är Park och Lees (2011) studie om koreaners avsikter och attityder till alkoholrelaterade sammankomster med kollegor efter arbetstid. Park och Lee menar på att ju mer troligt det är att sammankomsten resulterar i ett förbättrat arbetsklimat, desto starkare är individens intentioner att följa med på afterwork. Att inte följa med på dessa sammankomster var således många gånger beroende av att individens egna subjektiva normer var mer betydande för individen än kollegornas normer. När individer väljer att inte följa med, menar författarna på att dessa föredrar att inte överkonsumera alkohol och väljer istället att missa möjligheter till att förbättra arbetsklimatet. Individens val att inte överkonsumera alkohol står högre i prioriteringen än ett bättre arbetsklimat. Individerna såg således afterwork som ett tillfälle att förbättra arbetsklimatet mellan kollegorna. Ett annat exempel på en studie som sätter alkoholens sociala och integrerande funktion i en afterwork-kontext är Buviks (2020) studie om den sociala och symboliska betydelsen med arbetsrelaterad alkoholkonsumtion i Norge. På samma sätt som Park och Lee menar Buvik på att alkoholkonsumtion efter arbetet används för att stärka gruppsammanhållningen mellan kollegorna och att detta således kunde leda till ett bättre arbetsklimat. Ett annat fokus på arbetsrelaterad alkoholkonsumtion tar Hagihara, Tarumi och Nobutomo (2000) som studerade relationen mellan stress och afterwork. Resultatet visade på att alkoholkonsumtion efter arbetet tenderar att minska missnöjet på arbetet hos individer som inte känner arbetsrelaterad stress. För individer med arbetsrelaterad stress utgjorde inte afterwork någon motverkande funktion för missnöjet.

Sammanfattningsvis ses afterwork som ett tillfälle för att stärka gruppsammanhållningen på arbetsplatser. Författarna menar att afterwork som tillställning har en betydelse för hur man

upplever sitt arbete, där afterwork kan leda till både bättre arbetsklimat och gemenskap men även till ökad trivsel på arbetet.

Social sammanhållning på arbetsplatser som fenomen är väl studerat och social sammanhållning anses bidra med förutsättningar som exempelvis gott samarbete eller motiverande grupprocesser för att uppnå goda resultat. Samtidigt visar studier på hur olika tillställningar där alkohol konsumeras bidrar till just detta, social sammanhållning. Afterwork som fenomen och dess betydelse för social sammanhållning finns det begränsade studier om och det finns därför ett behov av ökad förståelse för dess sociala dynamik och dess betydelse för det sociala umgänget. Vidare visade det sig finnas en brist på studier som studerar afterworkens betydelse för social sammanhållning inom säljbranschen, vilket denna studie avser att göra.

3 Teori

I detta kapitel kommer studiens teoretiska ramverk redogöras för, dessa teoretiska begrepp har legat till grund för den senare presenterade analysen. Studien har använt sig av teorin om interaktionsritualer och det dramaturgiska perspektivet för att analysera och öka förståelsen för social sammanhållning i relation till afterwork.

3.1 Det dramaturgiska perspektivet

Goffman (2014) redogör för hur människor intar och spelar olika roller beroende på i vilket socialt sammanhang individen befinner sig i. Detta rollspelande inbegriper intrycksstyrning, vilket innebär att individen förmedlar medvetna eller omedvetna intryck till åskådarna.

Publiksegregation är en aspekt av individers rollframträdande. En individs rollanpassning beror även på den publik som befinner sig i den givna situationen. Exempelvis kan den professionella arbetsrollen intas på arbetsplatsen medan den privata rollen kan framträda utanför jobbet.

Rollanpassningen beror således på kontextens sammanhang och kontextens åskådare. Vidare menar Goffman på att vissa roller kan spelas samtidigt. När en roll spelats tillräckligt länge i en viss kontext menar Goffman på att detta rollframträdande kan ske per automatik hos individen och en fasad skapas. Rollen är således redan bestämd sedan innan, den är inövad och trygg, och den hjälper även åskådarna vid definitionen av sammanhanget. Detta kan vidare ske med hjälp av flera individers rollframträdanden genom att en grupp människor, ett team, tillsammans agerar i enlighet med sammanhanget och kontexten. Goffman menar vidare på att individer använder sig av olika rekvisita och inramningar beroende på kontexten för rollens framträdande. Inramning och dess rekvisit kan förstås som sammanhangets scen och bakgrund, det vill säga exempelvis sammanhangets möblering, dekor eller andra bakgrundsinslag som ofta är bunden till en specifik plats. Denna inramning ger förutsättningar till individens rollframträdande och hjälper individen för ett lyckat framträdande. Goffman beskriver fortsättningsvis att individer innehar en personlig fasad som syftar till individens yttre attribut, såsom ålder eller kön. Den personliga fasaden kan även utgöras av exempelvis gester som hjälper individen vid trovärdigheten av rollframträdandet.

Goffman (2014) använder begreppet region för att beskriva ställen som avgränsats av perception- eller varseblivningshinder. Fortsättningsvis skiljer han på den främre- och den bakre regionen. För att förstå detta kan det vara lämpligt att nämna att Goffman ser det sociala livet som en teaterscen. Den främre regionen kan således förstås som den scen var individer

framträder och den bakre regionen som bakom kulisserna, dessa två regioner är vanligtvis fysiskt avgränsade ifrån varandra. I den främre regionen förväntas det en fasad från individen att agera i enlighet med de normer som omringar kontexten. I denna region finns det åskådare som kan ta del av individens framträdande och individen försöker således upprätthålla kontextens normer genom sitt handlande. I den bakre regionen kan denna fasad släppas och upprätthållande av normer anses inte lika viktigt. Språket och hur framställningen av en själv sker blir annorlunda i denna region eftersom normerna för hur man bör handla lämnades kvar i den främre regionen.

I denna studie kommer det dramaturgiska perspektivet användas för att öka förståelsen för intervjupersonernas upplevelse av afterwork, mer specifikt på hur övergången från arbetet till en afterwork upplevs samt hur afterwork som fenomen upplevs av intervjupersonerna.

3.2 Interaktionsritualer

Collins (2004) teori om interaktionsritualer utgår från ett mikrosociologiskt perspektiv och likt Goffman (2014) studerar Collins det vardagliga livet med avsikt att öka förståelsen för mänskliga interaktioner. Collins redogör för hur interaktionsritualer skapar en känsla av solidaritet och gemenskap hos grupper.

Figur 1 – Interaktionsritualers beståndsdelar och resultat (Collins, 2004).

Collins (2004) menar på att det finns fyra beståndsdelar som tillsammans skapar en interaktionsritual:

1. Fysisk närvaro inom en gruppsamling (Group assembly): Det krävs ett fysiskt deltagande mellan minst två personer, de ska således befinna sig på samma plats så deras närvaro kan påverka varandra.

2. Avgränsning från utomstående (Barrier to outsiders): Det ska finnas någon typ av avgränsning från utomstående, det ska vara tydligt vilka som tillhör gruppen och således ingår i ritualen och vilka som inte tillhör gruppen.

3. Delad fokus för uppmärksamhet (Mutual focus of attention): Deltagarna ska tillsammans rikta fokus och uppmärksamhet åt samma håll. Alla ska vara medvetna om detta gemensamma fokus och denna medvetenhet kan exempelvis skapas genom gester eller handlingar.

4. Delad sinnesstämning (Shared mood): Till sist krävs det en delad sinnesstämning eller upplevelse hos deltagarna (Collins, 2004, s. 71).

Collins (2004) beskriver fortsättningsvis att ritualerna kan förstås som sociala processer som, om den uppfyller alla kriterier, kan resultera i fyra olika utgångar (se figur 1).

Interaktionsritualer kan resultera i gruppsolidaritet (group solidarity) hos deltagarna där de får en känsla av medlemskap och solidaritet. Den kan även leda till emotionell energi (emotional energy in individual) hos individen, emotionell energi kan beskrivas som en känsla av självförtroende, lycka, entusiasm och initiativtagande. Collins redogör även för den emotionella energins negativa karaktär. En misslyckad interaktionsritual kan resultera i låg emotionell energi hos individen och detta kan resultera i en otillfredsställelse och nedstämdhet hos individen. Vidare kan lyckade interaktionsritualer resultera i gemensamma symboler (symbols of social relationship) som tillsammans kan representera gruppen. Dessa symboler kan exempelvis vara ord, gester eller ikoner som gör att individen känner sig associerad med gruppen. Till sist kan interaktionsritualer utmynna i moraliska känslor (standards of morality) hos deltagarna. Detta betyder att deltagarna känner moral och respekt gentemot gruppen och dess symboler samt att de känner att de vill försvara dessa mot utomstående.

Collins (2004) redogör för hur tidigare erfarenheter av interaktionsritualer kan påverka framtida ritualer. Om en tidigare interaktionsritual blev lyckad och medförde emotionell energi hos deltagarna är det mycket troligt att samma interaktionsritual kommer ske igen eftersom individer tenderar att söka sig till situationer där positiv emotionell energi kan erhållas. Collins menar fortsättningsvis på att solidaritet kan uttrycka sig på olika sätt i en grupp. När deltagarna

solidaritet eftersom det sker en kollektiv handling och ett kollektivt deltagande. Det kan beskrivas som att deltagarna rytmiskt anpassar sig efter varandra genom sina handlingar eller uttryck.

I denna studie kommer Collins teori användas som ett komplement till det dramaturgiska perspektivet för att analysera det empiriska material som insamlats. Teorin om interaktionsritualer kommer appliceras på så sätt att den kan hjälpa vid förståelsen av afterworkens sociala och interaktiva roll för det sociala umgänget som studien avser att undersöka och om och hur afterwork kan förstås som en interaktionsritual.

4 Metod

I följande kapitel kommer metodologiska överväganden och val samt empiriinsamlingens genomförande och analys motiveras och redogöras för. Vidare kommer etiska ställningstaganden presenteras och studiens tillförlitlighet och äkthet diskuteras.

4.1 Metodval

Studien har utformats som en kvalitativ undersökning, detta för att på ett fördelaktigt sätt kunna besvara studiens syfte. Bryman (2018) redogör för hur den kvalitativa forskningsprocessen förutsätter tolkning och förståelse av den empiri som samlats in för att en redogörelse av den ska kunna ske. Eftersom studien avsett att studera afterworkens betydelse för individer utifrån deras perspektiv har den kvalitativa metoden varit passande för att komma åt respondenternas djupgående upplevelser. Det metodval som gjorts grundades således på den kvalitativa forskningens byggstenar, det vill säga att den syftar till att söka förståelse för intervjupersonernas upplevelse av det valda ämnet (Bryman, 2018) – i denna studie intervjupersonernas upplevelse av afterwork och dess betydelse för individers sociala sammanhållning på arbetet. Som tidigare nämnts söker denna studie förståelse för individers tankar och upplevelser vilket karaktäriserar det hermeneutiska synsättet som denna studie grundats på. Hermeneutisk tolkning blir centralt i denna studie eftersom den baseras på tolkningen av individers handlingar samt resultatet av dessa handlingar (Thurén, 2007). Studien har vidare haft ett abduktivt angreppssätt på så sätt att det skett en växelverkan mellan teori och empiri under studiens gång. Till en början har teorin om interaktionsritualer (Collins, 2004) fungerat dels som inspiration till utformandet av studiens syfte och intervjuguide och dels som ett tolkningsverktyg av fenomenet. När empiri sedan hade samlats in har denna verkat som underlag till vidare sökning, revidering och förståelse för teorier som längre fram legat till grund för den senare presenterade analysen (Alvesson & Sköldberg, 2017). Vid denna sökning gjordes valet att tillföra Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv i det teoretiska ramverket.

4.2 Litteraturöversikt

I studiens start insamlades tidigare forskning med syfte att se vad för tidigare forskning som finns inom ämnet samt för att definiera eventuella kunskapsluckor. Litteraturöversikten bygger på en överblick över forskning kopplat till social sammanhållning, alkoholkonsumtionens betydelse i sociala sammanhang och alkohol efter arbetstid, afterwork. Innan sökning av litteratur påbörjades, identifierades först ett antal nyckelbegrepp som på lämpligast sätt ringade

in forskningsområdet, detta för att avgränsa sökningen men även för att avgränsa det faktiska forskningsområdet. Sökning av litteraturen har skett via Luleå tekniska universitets sökfunktion, där sökning främst skett genom databasen Scopus. Operatorer som AND, OR och NOT har använts för att tillämpa nyckelbegreppen på ett fördelaktigt sätt. När nyckelbegrepp hade identifierats, påbörjades en övergripande sökning av litteratur som kopplades till afterworkens betydelse för social sammanhållning på arbetet, i denna sökning antecknades nyckelord som förekom frekvent i olika studier. Sedan när ett antal nyckelord hade identifierats omformulerades dessa för att svara upp mot studiens egen frågeställning (Bryman, 2018). De nyckelbegrepp som till sist identifierades och användes vid sökningen var: community, work, norm, alcohol, ritual, ”after work” samt cohesion. Vid sökning av litteratur visade det sig finnas begränsade studier som innehöll alla dessa begrepp och därför användes inte alla samtidigt.

De sökningar som gjorts är:

- ”after work” AND ritual (gav 3 sökträffar) - “after work” AND alcohol (gav 62 sökträffar)

- Work AND community AND cohesion (gav 748 sökträffar) - Alcohol AND ritual AND norm* (gav 36 sökträffar)

När studier hade hämtats säkerhetsställdes det att samtliga var vetenskapliga artiklar, det vill säga peer-reviewed, genom en granskning av bland annat artiklarnas formalia och utgivningsförlag. I detta skede avgränsades sökningen genom att begränsa artiklarnas ämnesområden till samhällsvetenskap och psykologi. När denna avgränsning var gjord återstod cirka 500 artiklar, dessa artiklars titel och abstract lästes vidare genom övergripligt för att hitta användbar litteratur för denna studie. När denna sökning var gjord återstod cirka 20 stycken publikationer som noggrant lästs och granskats. Genom en analys av dessa publikationer kunde repetitioner av begrepp och teorirelaterade begrepp identifieras. Denna analys bestod även av en kategorisering baserat på en kombination av publikationernas teoretiska grundval och teman (Bryman, 2018). Vid kategoriseringen plockades ett fåtal publikationer bort på grund av att dessa inte kunde kategoriseras in med de resterande studierna, efter detta återstod tio studier.

De kategorier som utmynnades av analysen var följande: Social sammanhållning på arbetet, Alkohol som ett socialt medel samt Alkohol efter arbetet.

4.3 Empiriinsamling

I detta avsnitt redovisas hur insamling av empiri inom denna studie genomförts. Vidare kommer urvalsprocessen och en presentation av intervjupersonerna även presenteras.

4.3.1 Intervju

Den insamlade empirin omfattas av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade intervjun valdes på grundval av den frihet intervjupersonen tillhandahålls genom de öppna och allmänna frågorna. På detta sätt kunde intervjupersonen själv välja hur formuleringen av svaren skulle se ut. Målet med intervjuguiden var att ställa så öppna frågor som möjligt så intervjupersonerna kunde få utrymme för egna formuleringar. På detta sätt kunde ett flexibelt förhållningssätt äga rum och det fanns således utrymme för följdfrågor.

Genom det flexibla förhållningssättet kunde anpassning av intervjupersonens svar ske och det fanns således en öppenhet mot vad intervjupersonen tyckte var viktigt i frågan (Bryman, 2018).

Intervjun inleddes med bakgrundsfrågor som berörde intervjupersonens kön, ålder och yrke.

Därefter ställdes frågor utifrån intervjuguiden (se bilaga 1) som utformades efter tre teman;

Afterwork som fenomen, Motiv och Social sammanhållning. Dessa teman grundades på studiens syfte och forskningsfrågor. Intervjuguiden innehåller 23 frågor men vid varje intervjutillfälle ställdes följdfrågor. Vid följdfrågorna undveks påståenden och istället har uppföljningsfrågor och sonderingsfrågor ställts, detta för att undvika att leda intervjupersonen i en viss riktning.

Frågor som ”hur menar du då?” eller ”kan du utveckla?” har således ställts för att intervjupersonen själv ska formulera sina svar i enlighet med sin uppfattning (Trost, 2010;

Bryman, 2018).

4.3.2 Urval

Intervjupersonerna i studien har valts ut och hittats genom en kombination av ett bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval. Det målinriktade urvalet grundas på de kriterier intervjupersonerna bör ha för att svara på forskningsfrågorna. Med studiens syfte i åtanke var ett urvalskriterium att intervjupersonerna skulle vara yrkesverksamma inom säljbranschen. Det är rimligt att anta att dessa har åsikter om fenomenet och således kan bidra med rik och fyllig empiri. Utöver yrkesbransch har inga yttre faktorer (såsom ålder, klass eller kön) tagits hänsyn till eftersom studien inte avser att exempelvis undersöka skillnaden mellan kön (Bryman, 2018).

På grund av att den rådande situationen kring covid-19 fanns det en svårighet att få tag på personer som har möjlighet att ställa upp på en intervju. Detta gjorde att ett beslut att använda ett bekvämlighetsurval togs. Detta gjordes genom att jag kontaktade människor i min omgivning för att få hjälp att hitta intervjupersoner som uppfyllde kriteriet för att delta i studien.

Vid sökandet efter intervjupersoner tillämpades även ett snöbollsurval eftersom fler personer kom fram genom att en tidigare deltagande intervjuperson kom i kontakt med den givna målgruppen (Bryman, 2018). Detta visade sig vara fördelaktigt för denna studie eftersom individer inom säljbranschen kunde tipsa om andra potentiella intervjupersoner som exempelvis arbetade på samma arbetsplats. Detta generade i åtta intervjupersoner som alla arbetar inom säljbranschen i dagsläget. Samtliga intervjupersoner har någon gång deltagit på en afterwork, dock var inte detta något kriterium eftersom icke-deltagare också kan ha en uppfattning av fenomenet. Intervjupersonernas ålder varierade där den yngsta var 22 år och den äldsta 52 år. Samtliga intervjupersoner var kvinnor, detta utgjorde heller inget urvalskriterium för studien. Som tidigare nämnts togs inte kön vid beaktning vid urvalsprocessen eftersom denna studie inte avser att studera könsskillnader.

Eftersom studiens urval har avgränsats till en begränsad grupp människor inom säljbranschen är det inte möjligt att generalisera resultatet till en större population. Det är således rimligt att anta att en likadan studie med samma metodologiska angreppssätt och teoretiska ramverk som denna hade mynnats ut i ett annat resultat. Däremot finns det möjligheter att generalisera studiens resultat till just den populationen som deltog i studien. Samtidigt avser studien inte att söka efter generalisering eller mönster utan snarare efter en ökad förståelse för fenomenet afterwork (Bryman, 2018).

4.3.3 Intervjupersoner

Samtliga intervjupersoner som deltagit i denna studie är i nuläget yrkesverksamma inom säljbranschen. Vidare beskrivning av dessa anställningar har uteslutits dels för att det inte ansetts ha en betydelse för denna studie och dels för att försäkra anonymitet hos intervjupersonerna. Intervjupersonerna var i åldrarna 22-52 och samtliga intervjupersoner var kvinnor. Eftersom ålder och kön inte ansetts ha en betydelse för studiet av afterwork har inte detta tagits i beaktningen vid urvalet av intervjupersoner. Närmare beskrivning av intervjupersonernas ålder har valts att uteslutas, detta för att en åldersjämförelse inte avsetts att göras i denna studie samt för att beakta intervjupersonernas anonymitet i enlighet konfidentialitetskravet. Ett annat val som togs i linje med att uppfylla konfidentialitetskravet

var att fiktiva namn använts vid presentationen av intervjusvar. Fiktiva namn valdes även för att underlätta för läsaren men även för mig som författare. De fiktiva namn som använts är:

Johanna, Erika, Iris, Patricia, Emma, Isabelle, Hanna och Sandra.

4.3.4 Genomförande av intervjuer

Innan intervjuerna bokades in utfördes en pilotintervju till syfte att pröva intervjuguiden och undersökningen i sin helhet. Detta visade sig vara till en fördel eftersom en revidering av formuleringen av frågor gjordes efter prövandet av dem. Detta var även till hjälp vid utformandet av följdfrågor eftersom en insikt i vilka eventuella följdfrågor som skulle kunna ställas utvecklades (Bryman, 2018). Samtliga intervjupersoner fick frågan om de var bekväma med att inspelning av intervjun sker, vilket alla var. Inspelning av samtliga intervjuerna gjordes dels för att inte gå miste om detaljrika kommentarer och dels för att kunna lägga fokus på intervjun. Inspelningen av intervjuerna gjordes med röstmemon på en telefon. Tiden och platsen för intervjun fick intervjupersonen välja för att intervjupersonen ska känna sig bekväm, platsen skulle dock vara ostörd för att inte inspelningskvalitén skulle påverkas negativt (Trost, 2010).

På grund av den rådande situationen kring covid-19 hade två intervjupersoner inte möjlighet att träffas och utföra intervjun ansikte mot ansikte, utan dessa intervjuer skedde över videosamtal på Skype. Intervjuerna spelades in på samma sätt som de andra och inga komplikationer stöttes på. Valet att göra videointervju framför telefonintervju gjordes på grundval av den avsaknad av kroppsspråk som kommer med telefonintervjuer (Krag Jacobsen, 1993). Intervjuerna varade mellan 25-45 minuter vardera. Vid intervjuns start informerades intervjupersonerna om studiens syfte och innebörd i enlighet med Vetenskapsrådets etiska principer (u.å.). Vidare ställdes frågor utifrån intervjuguiden (se bilaga 1) med passande följdfrågor. Vid utförandet av intervjuerna hölls eventuella pausers innebörd i åtanke, detta för att det visade sig generera mer utförliga kommentarer när intervjupersonen fick tid att tänka över sina svar. Pauserna gjorde även att intervjupersonerna upplevde att de behövde fylla ut tystnaden vilket medförde mer fylliga och uttömmande svar (Bryman, 2018).

4.4 Analysmetod

När insamlingen av empirin var gjord påbörjades transkriberingen av intervjuerna.

Transkriberingen visade sig vara till en fördel eftersom en noggrann och utförlig analys av svaren blev möjlig (Bryman, 2018). Transkriberingen gjordes i enlighet med Brymans (2018) redogörelse för transkriberingens genomförande. En grundlig nedskrivning av intervjusvaren

gjordes så långt som var möjligt där eventuella upprepningar bortsågs ifrån. Bryman redogör för vikten av att påbörja kodningen i ett tidigt skede, detta för att få en bättre förståelse för den insamlade empirin. Mot bakgrund av detta resonemang så togs valet att påbörja transkriberingen av intervjuerna så snart som möjligt efter att intervjun hade ägt rum. På grund av att intervjutillfällena skedde nära inpå varandra påbörjades analysen och således kodningen efter att all empiri var insamlad.

Innan analysprocessen började, gjordes en utförlig inläsning av metodlitteraturers olika redogörelser för hur analyseringen av empirin bör gå till. Kunskap och riktlinjer för analys av empiri togs dels från Essasion, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wägneruds (2017) och dels Brymans (2018) beskrivning av analysstadiet. Till en början lästes samtliga intervjusvar igenom två gånger, första gången för att få en överblick över svaren och andra gången för att nedteckna ett antal nyckelord som hittades i de olika svaren genom en kodning. Dessa nyckelord/koder kunde vara upprepande ord eller uttryck som antecknades på sidan av marginalen. Vissa av dessa ord uttryckte samma mening och då användes bara en kod för att beskriva dessa. När ett flertal koder hade identifierats kategoriserades dessa in i grupper i enlighet med den öppna kodningen. Kategorierna granskades sedan för att identifiera eventuella kopplingar till befintliga teorier eller teoretiska begrepp. När dessa kopplingar hade noterats ned skedde en reflektion över deras innebörd, frågorna som ställdes här var; vad innebär detta? Samt, hur kan detta kopplas till teorin om interaktionsritualer och det dramaturgiska perspektivet? (Essaiasson et al, 2017; Bryman, 2018). När kodningen var färdigställd påbörjades själva analysen av kategorierna. Den tematiska analysen valdes på grundval av den teoretiska förståelse den tematiska analysen medför. De teman som utmynnades av analysen bygger dels på de kategorier som tidigare hade identifierats och dels på studiens fokus och frågeställningar. Vid sökandet efter teman låg fokus på att hitta repetitioner och teorirelaterade begrepp som kan knytas an till studiens forskningsfrågor, dessa grupperades sedan ihop. Detta gjorde att kategorierna minskade i antal och lyftes upp till en högre analytisk nivå. Det sista steget i analysprocessen var att benämna dessa teman på så sätt att de kan spegla empirins innebörd och mening (Bryman, 2018). De tre teman som utmynnades av analysen var: Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning. Dessa teman har legat till grund för det senare presenterade kapitlet om resultat och analys (se kapitel 4).

4.5 Etiska ställningstaganden

De fyra etiska principerna som denna studie tagit hänsyn till under genomförandet av undersökningen är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet u.å.).

Information gällande studiens syfte och innebörd har förmedlats muntligt och via ett informationsmail till samtliga intervjupersoner innan intervjuns start. Informationen som förmedlades berörde att deltagandet i studien är frivilligt samt att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när de önskar. Innan intervjun har även samtycke till deltagandet och samtycke till inspelning av intervju inhämtats muntligt. I inledningen av intervjun har deltagarna vidare informerats om deras rätt att välja att inte svara på varje fråga samt deras rätt att avsluta intervjun när de önskar. Deltagarna blev även informerade om deras rätt att ta del av studiens resultat samt att den slutgiltiga studien kommer publiceras och finnas tillgänglig på Luleå tekniska universitets databas. Genom dessa åtaganden kan jag anse att jag som författare uppfyllt informations- och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet u.å.).

När empirin var insamlad har den med deras personuppgifter bevarats på ett konfidentiellt sätt, vilket samtliga deltagarna informerats om. Den insamlade empirin har efter insamling förvarats på en lösenordskyddad dator, detta för att bara jag ska kunna ta del av den och den har således varit oåtkomligt för utomstående. Efter att transkribering av empiri skett har transkriberingen samt inspelningen raderats för att säkerhetsställa att personliga uppgifter inte kommer ut.

Deltagarna har även informerats om att den insamlade empirin enbart kommer användas för denna studie och inte i ett icke-vetenskapligt syfte eller i ett kommersiellt bruk. Förutom det material som delges i studien har ingen utomstående har fått ta del av uppgifter eller material.

För att utomstående inte ska kunna identifiera enskilda deltagare har inga personliga uppgifter som exempelvis namn delgetts i studien. Studiens insamlade empiri berör respondenternas upplevelser av afterwork och arbetsplatser och dessa uppgifter anses därför inte vara av etisk känslig karaktär (Vetenskapsrådet u.å.).

4.6 Tillförlitlighet och äkthet

I den kvalitativa forskningsmetoden är inte begreppen reliabilitet och validitet fullt ut användbara och därför har begreppen tillförlitlighet och äkthet ersatt dessa, där reliabilitet ersatts av tillförlitlighet och validitet av äkthet (Bryman, 2018).

Ett utav kriterierna för tillförlitlighet är att studiens resultat ska ha förmedlats till deltagarna.

Eftersom det är möjligt att under intervjun få svar som inte helt överensstämmer med intervjupersonens mening på grund av minnesluckor eller dylikt har vissa saker tagits i åtanke under insamlingen. Dels har intervjupersonen fått mycket tid på sig att svara för att undvika att intervjupersonen stressar fram ett svar och dels har intervjupersonen förmedlats med resultatet för att kunna bekräfta att det överensstämmer med intervjupersonens uppfattning och mening.

På detta sätt har studien försökt undvika ett felaktigt resultat (Bryman, 2018).

För att beakta studiens äkthet och således studiens autenticitet har mycket kommunikation och diskussion mellan intervjuperson och intervjuare skett, intervjupersonen har fått möjlighet att förtydliga sina svar samt har utrymme för reflektion funnits. Allt detta för att studien ska kunna ge en sån rättvis bild av intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser som möjligt. På detta sätt har även överförbarhet försökts skapas. Genom att söka efter en förståelse för intervjupersonernas uppfattning har studien försökt generera djupa svar för att kunna få en så fyllig redogörelse som möjligt. Detta för att studien avser att söka förståelse och inte generella mönster eller generalisering av resultat. På grund av att ett mindre antal intervjuer genomfördes kan det bli problematiskt att generalisera resultatet till en större grupp människor, om fler intervjuer hade utförts hade det ökat studiens tillförlitlighet och en generalisering av resultatet hade kunnat vara möjlig (Bryman, 2018).

5 Resultat och analys

I detta kapitel kommer studiens resultat och analys presenteras. Resultatet och analysen bygger på den insamlade empirin samt det teoretiska ramverket för studien. Kapitlet har delats upp efter de teman som utmynnades av analysen, detta resulterade i de tre rubrikerna: Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning.

5.1 Upplevelsen av afterwork

Inom detta tema kommer intervjupersonernas upplevelser av afterwork redogöras för. Samtliga deltagare i denna studie uttryckte att de minst en gång i månaden går på afterwork. På frågan

”vilka brukar du gå på afterwork med?” svarade samtliga deltagarna att de brukar gå med kollegor från sitt arbete. Vissa svarade att de ibland går med sina kompisar utanför jobbet men menade på att majoriteten av sammankomsterna sker med olika grupper från jobbet.

Intervjupersonerna beskrev vidare att vissa afterworks kunde vara intima och således bara inkludera ett team eller de närmsta arbetskollegorna och vissa afterworks kunde vara inkluderande för alla på arbetsplatsen. På frågan hur en afterwork brukar uppkomma svarade Isabelle:

Då brukar någon dra ihop de genom att stoppa upp en lista i lunchrummet där man får skriva upp sig om man vill följa med, så man vet vilka man ska boka för så man kan planera det. […] Ibland brukar ju vi dra ihop ett litet mer intimt afterwork, vi närmsta, som man inte går ut med och säger till de andra kollegorna, men då sker det mycket mer spontant.

Det verkar som, enligt Isabelle, att det kan finnas två typer av afterwork, en där alla från arbetet är inkluderade och inbjudna och en där dess medlemmar är mer begränsad och intima. Isabelle berättar att den mer inkluderande afterworken kräver mer planering och framförhållning medan den mer intima afterworken brukar ske spontant utan att de resterande kollegorna får reda på sammankomsten. Denna åtskillnad mellan afterworkens medlemmar är enligt Collins (2004) ett utav kriterierna och ingredienserna för att en interaktionsritual ska kunna ta plats. Det måste således finnas en tydlig gränsdragning över vilka som tillhör ritualen och således afterworken för att en interaktionsritual ska kunna äga rum. Genom Isabelles berättelse går det att tyda att afterwork sker uteslutande med kollegor och det finns således en tydlig avgränsning från utomstående, från icke-kollegor, oavsett om afterworken är inkluderande eller intim. Det kan dock vara rimligt att anta att denna avgränsning från utomstående upplevs tydligare av

deltagarna vid den intima afterworken, när bara ett fåtal nära kollegor träffas eftersom de andra utomstående kollegorna utesluts från sammankomsten och ritualen.

Det framkom en överensstämmande bild från intervjupersonerna av hur en afterwork vanligtvis brukar ser ut, samtliga intervjupersoner beskrev att afterwork vanligtvis sker på en bar eller restaurang efter arbetstid samt att alkohol många gånger kan konsumeras på tillställningen.

Stroebaek (2013) menar på att kaffepauser mellan kollegor kan utgöra en kollektiv strategi där ventilering av känslor kunde äga rum. Detta kunde i sin tur hjälpa anställda att hantera en stressfull arbetsmiljö eftersom bevakning av ledningen inte var möjlig här. Citatet nedan utgör Hannas svar på hur en afterwork brukar se ut:

Vi brukar gå tillsammans direkt efter jobbet, det är ganska skönt att gå direkt och varva ner med kollegorna. Då kan man liksom prata om problem eller så som har hänt på jobbet över en öl istället för att gå direkt hem. Sådana saker kanske man inte alltid vill prata om på jobbet, på en afterwork kan man vara mer öppen om sånt.

Hanna berättade att afterworken vanligtvis sker i direkt anslutning till arbetet samt att denna övergång från arbetet till en afterwork kan upplevas bekväm eftersom hon kan varva ner efter en jobbdag med hennes kollegor. Hannas berättelse ligger i linje med Stroebaeks (2013) resonemang om kaffepauser. Hon nämner att hon och hennes kollegor brukar prata om jobbrelaterade ämnen på en afterwork, istället för att gå direkt hem kan de göra detta över en öl tillsammans. Det går att tyda från Hannas utsaga att det finns utrymme för reflektion och öppenhet på afterwork, vilket det inte gör på arbetsplatsen. Afterwork kan på detta sätt åstadkomma liknande resultat som en kaffepaus i Stroebaeks mening. Det är rimligt att anta att det inte finns denna öppenhet på arbetsplatsen för att det där finns en ledning som kan bevaka ventileringen och reflektionen av känslor. Reflektion över jobb sker inte på arbetsplatsen i lika hög utsträckning utan afterwork blir den strategi som de anställda använder för att kunna hantera en stressfull arbetsmiljö. Afterwork kan således förstås, likt med kaffepauser, som en arena och kollektiv strategi för de anställda, där de anställda kan ventilera känslor om arbetsplatsen utan bevakning av ledningen. På detta sätt kan afterwork även förstås som en övergång mellan fritid och jobb där tid och utrymme finns för reflektion över arbetsdagen som varit. Afterwork ses således som ett rum mellan jobb och fritid, som en brygga mellan de två sammanhangen, där kollegorna kan varva ner och dela sina upplevelser av arbetsdagen till varandra. Även Johanna, likt med Hanna, uttryckte att afterwork blir en plats där samtal och reflektion om jobb uppstår:

[...] Jag pratar oftast om jobb med mina kollegor, det är ju så vi känner varandra liksom. Sen är det ganska skönt att prata om sånt utanför själva jobbet eftersom man går ur arbetarrollen då. Man blir sitt vardagliga jag och alla andra med, då är det skönare att reflektera över sånt. Oftast när vi drar ihop det närmsta gänget och vi är färre, då pratar vi mycket jobb för då kan man öppna upp sig om sina åsikter eller så på ett helt annat sätt.

Johanna berättade att den gemensamma nämnaren hon och hennes kollegor har, är jobbet, och att detta kan vara en av anledningarna till att samtalen brukar handla om just jobbrelaterade ämnen på afterwork. Johannas berättelse indikerar även på att en anledning till att samtalen vanligtvis handlar om jobb är att interaktionen sker utanför jobbet, i en annan kontext, där ett rollbyte kan äga rum. Detta rollbyte kan förklaras, enligt Goffman (2014), genom den förändrade och nya kontexten. Genom att gå från jobbet till en afterwork byts rollerna ut, från arbetsrollen till vardagsrollen. Afterworkens deltagare är med samma människor som de umgicks med på arbetet, interaktionens medlemmar är densamma, men platsen för interaktionen ändras och på detta sätt ändras även rollen för interaktionen. Trots att umgänget är densamma på arbetet som på en afterwork upplevs det mer bekvämt av intervjupersonerna att reflektera över jobb under en afterwork, detta på grund av att det sker ett byte till den mer vardagliga rollen på en afterwork. Hon nämner även att den mer intima afterworken, med färre deltagare, öppnar upp för ett mer intimt samtal om jobb som präglas av öppenhet och ärlighet.

Likt med Stroebaeks (2013) redogörelse för kaffepausers utkomster kan den intima afterworken möjliggöra ett mer intimt samtal om jobb. Hannas berättelse om den intima afterworken kan förstås genom Stroebaeks resonemang om kaffepauser på så sätt att afterworkens deltagare kan öppna upp sig på ett helt annat sätt än om afterworken inkluderades av alla från jobbet. Detta för att ventilering av känslor kan ske framför en mindre publik från arbetet och det är därför inte troligt att ledningen kan bevaka denna ventilering. Det är även rimligt att anta att alkohol gynnar vid öppenheten och ventileringen av känslor, detta för att alkoholkonsumtion på afterwork kan bidra med att en annan öppenhet av jobbrelaterade ämnen.

Johannas berättelse indikerar således på att afterwork många gånger kan innefatta konversationer om jobb. Platsen för afterwork, afterwork-kontexten, kan tillgodose individerna med trygghet som gör att intervjupersonerna känner sig bekväma att prata om saker som rör jobbet. Genom en förändrad kontext kan även ett rollbyte från arbetsrollen ske till en mer vardagligare roll. Intervjupersonernas berättelser om afterwork kan tolkas på så sätt att afterwork blir ett rum för reflektion och öppenhet, vilket kan förstås genom Goffmans (2014)

dramaturgiska perspektiv. Intervjupersonerna uttryckte att afterwork vanligtvis sker med kollegorna från arbetet, publiken för framträdandet är således densamma på arbetet som på en afterwork. Däremot skiljer sig rekvisiten och rollerna åt. Det är rimligt att anta att intervjupersonerna inte vanligtvis dricker alkohol på arbetet men på en afterwork gör de det, rekvisiten för framträdandet skiljer sig således åt. Alkoholen blir en hjälp för individen vid framträdandet av den vardagliga rollen på så sätt att den förstärker detta rollframträdande med dess mer avslappnade framtoning.

En utav intervjupersonerna uttryckte att hon går ur arbetsrollen när hon går på afterwork. Det är rimligt att anta att arbetsrollen byts ut mot en mer vardagligare roll när afterwork sker i direkt anslutning till arbetet. Enligt Goffman (2014) beror denna rollanpassning på dels afterwork- kontextens sammanhang och dels afterwork-kontextens åskådare. Kontexten och således platsen byts ut, till skillnad från den mer professionella arbetsplatsen öppnar den mer vardagliga afterwork-kontexten upp för ett mer intimt och prestigelöst samtal om jobb. Afterwork kan i detta fall förstås som en inramning, en inramning är enligt Goffman, ofta bunden till en specifik plats. Afterworkens inramning upplevs mer avslappnad till skillnad från arbetsplatsens inramning. På detta sätt kan framträdandet mot den mer vardagliga rollen ske när individerna kommer till en afterwork, på samma sätt som arbetsrollen kan framträda när individen kommer till jobbet. Framträdandet för arbetsrollen kan således avslutas när individen lämnar arbetet och arbetets inramning, vidare kan framträdandet för den mer vardagliga rollen påbörjas när individen kommer till afterworkens inramning. Däremot är den personliga fasaden individer har, inte platsbunden och denna fasad följer således med individen i båda dessa arenor. Det betyder inte att individens framtoning förändras helt utan att inramningen för framträdandet möjliggör rollbyte och förstärker individens rollframträdande. Som tidigare nämnts är åskådarna densamma i de båda kontexterna, på arbetet och på afterwork, däremot kan arbetsrollen fortfarande prägla individens framträdande. Samtliga intervjupersoner berättade att samtalen till stor del handlar om jobb på afterwork, detta går att tolka på så sätt att arbetsrollen inte lämnas fullt ut på en afterwork. Arbetsrollen kan således även framträda till viss del på en afterwork. Om interaktionen exempelvis hade skett mellan individer utanför arbetet, några nära kompisar, är det rimligt att anta att arbetsrollen inte hade präglat individens rollanpassningen i lika stor utsträckning. Detta för att åskådarna inte sett individen framträda som den arbetsroll individen vanligtvis gör på arbetet.

Enligt Goffman (2014) finns det ett behov av intrycksstyrning hos individerna på en afterwork eftersom det finns åskådare som kan bevittna framträdandet, på detta sätt kan afterwork förstås som en främre region likt med arbetsplatsen. Trots att både arbetet och afterwork kan förstås som främre regioner skiljer upplevelserna av de två åt. Intervjupersonerna berättar att de på en afterwork känner sig mer bekväma att reflektera över jobbrelaterade ämnen, vilket de inte gör på arbetet. Intervjupersonernas upplevelser indikerar på att intrycksstyrningen inte upplevs lika viktig på en afterwork, än om framträdandet hade ägt rum på arbetsplatsen. Goffman menar på att flera personer tillsammans kan spela roller för att enklare kunna definiera en kontext, vilket intervjupersonernas berättelser visar på. Miljön och inramningen byts ut, men inte umgänget, vilket gör att intervjupersonerna kollektivt gör ett rollbyte tillsammans genom att gå till en afterwork i direkt anslutning till arbetet. En utav intervjupersonerna berättade hur samtalen kan upplevas öppnare under en afterwork när färre deltar. Genom att färre deltar på afterworken avgränsas således publiken för framträdandet, vilket i sin tur öppnar upp för ett mer avslappnat samtal och individernas fasad kan släppas ytterligare.

Samtliga intervjupersoner höll med varandra om att samtalen mestadels berör jobb på afterwork. Som citatet ovan redogjorde för är jobbet dels den gemensamma nämnaren hos deltagarna och dels något som upplevs avkopplande att konversera om på afterwork.

Konversationerna på afterwork handlade många gånger om problem på arbetsplatsen eller om specifika händelser som hänt under dagen. Citatet nedan utgör Iris svar på hur hon upplever en afterwork:

Vi samlas ju oftast på en bar och dricker öl och snackar skit. Det handlar ju oftast om jobb men på en afterwork kan man som skratta åt sakerna tillsammans, det känns inte alltid så uppskattat att skratta om sånt på jobbet plus att det är ju lite mer spänd stämning där. [...] Sen är det ju god stämning att gå ut sådär efter jobbet en fredag. Det blir liksom vårt sätt att ha kul tillsammans på fritiden, det är också skönt att avsluta dagen på så sätt.

Iris berättar att afterwork många gånger inkluderar och omfattas av jobb men på en afterwork kan de skratta tillsammans och ha en bekymmersfri konversation om jobbet. Collins (2004) redogör för hur ett gemensamt fokus och uppmärksamhet är ett utav kriterierna för att en interaktionsritual ska kunna äga rum. Genom att deltagarna tillsammans går på en bar för att ha en afterwork riktas fokus och uppmärksamhet åt samma håll hos samtliga deltagare. De har tillsammans bestämt att träffas för att umgås, konsumera alkohol och prata om jobbrelaterade ämnen. Fokus ligger många gånger på arbetet på en afterwork, det är det övergripande

samtalsämnet och det är där uppmärksamheten och fokus ligger hos intervjupersonerna. Iris berättade att det är god stämning på afterwork. För att en interaktionsritual ska kunna äga rum krävs det även en delad sinnesstämning hos ritualens deltagare. Stämningen upplevs upphöjande och god på afterwork av intervjupersonerna, det går således att anta att det finns en delad sinnesstämning på afterwork i Collins mening. Iris berättar att hon och hennes kollegor brukar skratta tillsammans åt saker som berör jobbet, hon fortsätter med att beskriva att detta skratt inte vanligtvis brukar äga rum på arbetet eftersom stämningen upplevs mer spänd där.

Stämningen känns mer avslappnad på en afterwork och därför finns det utrymme för skratt där.

Enligt Collins är detta ett utryck för hur solidaritet skapas, genom att kollegorna tillsammans skrattar ger de uttryck för ett gemensamt rytmiskt anpassande efter varandras handlingar.

Solidariteten skapas således genom det kollektiva deltagandet att tillsammans rikta fokus åt samma håll och anpassa sig efter varandra genom skratt.

En utav intervjupersonerna berättade att hon hade varit med på en virtuell afterwork. På hennes arbete brukar de frekvent gå på afterwork tillsammans på en bar eller restaurang men på grund av covid-19 bestämde de sig för att göra detta över videosamtal hemifrån. Vid frågan hur den virtuella afterworken upplevdes svarade Erika:

Det var trevligt, lite konstigt dock men det blir det ju alltid när man ska prata sådär över video. Vi drack någon öl, skålade med webbkameran, den varade inte speciellt länge. Men sen föredrar man ju en vanlig afterwork skulle jag säga eftersom stämningen är betydligt bättre på en bar eller en pub jämfört med vardagsrummet hemma.

Erika berättade att den virtuella afterworken var trevlig men upplevdes lite udda på grund av att interaktionen skedde över videokamera. Hon nämnde även att afterworken inte varade länge och det går att anta att en vanlig afterwork brukar hålla på längre. Collins (2004) redogör för hur fysisk närvaro är ett utav kriterierna för att en interaktionsritual ska äga rum. Erika föredrar en vanlig afterwork, före en virtuell afterwork, eftersom stämningen upplevs bättre på en bar eller en restaurang. Det är svårt att tyda från hennes berättelse om denna stämning beror på att det där finns fysisk närvaro eller om den beror på den miljö där individen befinner sig i.

Stämningen kan på detta sätt hade upplevts bättre om den virtuella afterworken hade ägt rum på en bar och inte i vardagsrummet. Enligt Collins däremot beror den försvagade stämningen på att personerna inte har fysisk närvaro till varandra genom att befinna sig på samma plats.

Personerna kan inte genom sin närvaro påverka varandra på den virtuella afterworken, det finns ingen fysisk närvaro och det bildas således inte en lyckad interaktionsritual. Erikas preferens

för en vanlig afterwork är enligt Collins beroende av de olika utgångar en lyckad interaktionsritual kan resultera i. Eftersom inte fysisk närvaro finns på den virtuella afterworken skapas exempelvis inte positiv emotionell energi hos ritualens deltagare och det är således, enligt Collins, inte troligt att Erika kommer söka sig till den virtuella afterworken igen. Collins menar på att fysisk närvaro är en ingrediens för att en social interaktionsritual ska kunna äga rum. Eftersom det kan skapas en lyckad interaktionsritual på en vanlig afterwork, där fysisk närvaro finns, kan den vanliga afterworken resultera i emotionell energi och bra stämning hos ritualens deltagare.

Sammanfattningsvis visade sig afterwork utgöra en kontext vars ett rollbyte sker, den professionella arbetsrollen byts ut mot en mer vardaglig roll vilket i sin tur formar interaktionen.

Intervjupersonerna skildrar hur afterwork är en tillställning där de kan reflektera och prata om arbetet med sina kollegor på ett mer bekvämt sätt. Afterwork präglas av arbetet och på detta sätt kan upplevelsen av afterwork ses som ett rum mellan arbete och fritid, ett rum som öppnar upp för mer intima och öppna samtal. I detta tema har intervjupersonernas upplevelse presenterats, i nästa tema kommer afterworkens betydelse för individers sociala sammanhållning att redogöras för.

5.2 Afterwork som en relationsskapande arena

Intervjupersonerna menade på att afterwork är en rolig och givande aktivitet med kollegorna.

Samtliga intervjupersoner uttryckte att om möjligheten finns så följer de alltid med på afterwork. Enligt Park och Lee (2011) är individers intentioner till att följa med på afterwork starkare om individerna anser att tillställningen utmynnas i ett förbättrat arbetsklimat på arbetsplatsen. Samtliga intervjupersoner ställdes frågan om varför de väljer att gå på afterwork, i citatet nedan beskrev Patricia varför hon väljer att följa med:

Det känns som en trevlig avslutning på veckan och det är ju väldigt trevligt. [...] Sen vill man ju inte tacka nej för man vet ju att de kommer ha det riktigt roligt tillsammans. Så man vill ju vara inkluderad på arbetsplatsen och vara med, om jag kan så följer jag alltid med!

Patricia beskrev att hon väljer att följa med på afterwork för att det dels är en trevlig tillställning och dels för att den har en inkluderande effekt på dess deltagare senare på arbetsplatsen.

Patricias berättelse är i enlighet med Park och Lees (2011) argumentation att individer kommer i högre grad välja att följa med på afterwork om det finns möjligheter för ett bättre arbetsklimat.