SOLLENTUNA K O M M U N
Kommunfullmäktige
Sammanträdes protokoll
Sammanträdesdatum 2015-10-15
Sidan 1 av 2
§102/2015 Dnr 2014/0625 KS-7 Diariekod: 039
Valärenden
Kommunfullmäktiges beslut
Avsägelser
• Heidi Jergovsky (SP) befrias från uppdrag som ersättare i socialnämnden.
• Emma Boden Roque ( V ) befrias från uppdrag som ledamot i vård- och omsorgsnämnden.
• Lena Rosdahl (M) befrias från uppdrag som ersättare i barn- och ungdomsnämnden.
• Wilhelmina Horn (C) befrias från uppdrag som nämndeman i Attunda tingsrätt.
Fyllnadsval
• Henrik Thunes ( M ) väljs till ordförande i valberedningen efter Douglas Lithborn ( M ) .
• Soley Aksöz Lithborn ( M ) väljs till ordförande i barn- och ungdomsnämnden efter Henrik Thunes ( M ) .
• Henrik Thunes ( M ) väljs till ledamot i Mälardalsrådet efter Douglas Lithborn ( M ) .
• Soley Aksöz Lithborn ( M ) väljs till ersättare kommunstyrelsen efter Henrik Thunes ( M ) .
• Per-Olov Lisén (FP) väljs till ledamot i vård- och omsorgsnämnden efter Britt-Inger Kajnäs (FP).
• Agneta Garnström (MP) väljs till ersättare i barn- och ungdomsnämnden efter Christoffer Sjögren (MP).
• Gunilla Wallén (MP) väljs till ersättare i miljö- och byggnadsnämnden efter Jonas Roupé (MP).
• Josef Sågar (MP) väljs till ledamot i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden efter Christoffer Sjögren (MP).
• Eva Orento (MP) väljs till ersättare i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden efter Josef Sågar (MP).
• M a j - Britt Lindholm (C) väljs till nämndeman i Attunda Tingsrätt efter Wilhelmina Horn (C).
Sign. Ordf. Justerare Exp. datum Sign.
Sammanträdesdatum 2015-10-15
Sidan 2 av 2
• Anki Elken (SP) väljs till ersättare i socialnämnden efter Heidi Jergovsky (SP).
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Beslutsexpediering:
Akt
Akt/dnr 2015/0554 Förtroendevalda
Länsstyrelsen i Stockholms län Löner
Kommunkalendern/Malin Westman Kommunsekreterare Anneli Tjäder
Sign. Ordf. Justerare Exp. datum Sign.
kolinspektionen
Beslut
Sollentuna kommun 2015-10-23 sollentuna.kommun@sollentuna.se Dnr 400-2015:1405
Rektor vid Gärdesskolan anelu_s@edu.sollentuna.se
Beslut efter kvalitetsgranskning
efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Gärdesskolan
i Sollentuna kommun
Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
Beslut
2015-10-23 1(2) Dnr 400-2015:1405
Inledning
I detta beslut ges en sammanfattande b e d ö m n i n g u t i f r å n kvantetsgranskning- ens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. För en utförligare be- skrivning av kvakM:etsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedöm- ningar i sin helhet se bilaga 1, Rapport efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Gärdesskolan i Sollentuna kommun.
Sammanfattande bedömning
Skolinspektionen bedömer att arbetet för att säkerställa studiero v i d Gärdes- skolan i Sollentuna kommun fungerar väl. Lärarna genomför undervisningen i stor utsfräckning p å ett sätt som främjar och upprätthåller studiero. Undervis- ningens struktur tillsammans med skolans tvålärarsystem säkerställer att ele- verna får de anpassningar och det stöd som de behöver. Rektorn tar i stor ut- slxäckning ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i stort och för studieron i klassrummet. Det framkommer av utredningen att rektorn har skapat fömtsätrningar för ett gemensamt värdegrundsarbete, forum för dis- kussion om undervisningen och att enkäter genomförs med eleverna för att få deras åsikt o m undervisningen. Trots att studieron generellt är mycket god uppger elever att det kan skilja sig mellan lektioner. För att ytterligare förbättra förutsättningar för studiero i klassrummen b e d ö m e r Skolinspektionen att det är viktigt att rektorn systematiskt följer upp effekterna av de genomförda åtgär- derna och analyserar enskilda lärares undervisning.
Identifierade utvecklingsområden
I syfte att höja verksamhetens kvalitet b e d ö m e r Skolinspektionen att ett ut- vecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område:
• Rektorn ser t i l l att studiero i undervisningen följs u p p och analyseras u t i f r å n enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studiero i undervisningen. V i d behov vidtar rektorn åtgärder som syftar till för- bättringar p å klassrumsnivå.
Skolinspektionen
Beslut
2015-10-23 2(2) Dnr 400-2015:1405
Uppföljning
Huvudmannen ska senast den 22 oktober 2016 redovisa t i l l Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklmgsområden som myndigheten identifierat.
Huvudmannen ska dessförinnan, inom två m å n a d e r f r å n beslutet, 22 december 2015, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de o m r å d e n som Skolinspektionen identifierat som utveckl- ingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstäm- ningspunkter under arbetets gång.
Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. el- ler per post till Skolinspektionen Lund Box 156, 221 00 Lund. Hänvisa till Skolin- spektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:1405) i de hand- lingar som sänds i n .
I ärendets slutliga handläggning har utredare Viveka Berglund deltagit.
På Skolinspektionens v ä g n a r
A n n a Rydin Enhetschef
Utredare/Föredragande
Bilagor
Bilaga 1 Rapport efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Gärdesskolan i Sollentuna kommun.
Författningsstöd
Brev till elever och vårdnadshavare Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4 Elevenkät Gärdesskolan
Skolinspektionen terksamh . tsrappert
2015-10-23 Dnr 400-2015:1405
Verksamhetsrapport
efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Gärdesskolan
i Sollentuna kommun
Skolinspektionen . . .
2015-10-23 1(10) Dnr 400-2015:1405
Innehåll
Inledning
Bakgrund och syfte
Bakgrundsuppgifter om Gärdesskolan Resultat
Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolans arbete för att sä- kerställa studiero under hösten 2015 och våren 2016. Granskningen v i d
Gärdesskolan i Sollentuna kommun ingår i detta projekt.
Gärdesskolan besöktes den 9 till 11 september 2015. Ansvariga inspektörer har utredare Anna Möller och utredare Malin Salemyr varit. I denna rapport redo- visar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
Kvalitetsgranskningen av skolans arbete för att säkerställa studiero genomförs i ytterligare 19 kommunala skolor och 10 fristående skolor. N ä r kvalitetsgransk- ningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergri- pande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan d ä r m e d sättas in i ett större sam- manhang.
Bakgrund och syfte
Skolinspektionens egna erfarenheter och flertalet nationella undersökningar v i - sar p å problem med studiero i den svenska skolan1. Enligt Skolenkäten 2014 (Skolinspektionen 2014b) upplever omkring varannan elev att andra elever stör ordningen i klassrummet och att de blir störda av hög ljudnivå under lektion- erna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studiero p å lektionerna.
Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studiero. Störst är problemen i grundskolans senare årskurser. Även lärarna upplever att en stor del av deras undervisningstid går åt till att hålla ordning i klassrummet (Lärar- nas riksförbund 2014). Lärarna upplever dock inte lika stora brister i studieron
Se exempelvis Skolinspektionen 2014a, Skolverket 2013a och SCB 2012.
2015-10-23 2(10) Dnr 400-2015:1405
som eleverna. Bilden av bristande studiero och ordningsproblem bekräftas i i n - ternationella mätningar såsom PISA, TIMMS och TALIS.
Studiero handlar både om elevernas arbetsmiljö och om deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om skolan har ett tillfredsställande arbete för att främja och upprätthålla studiero för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frå- gan om eleverna får studiero i undervisningen. Särskild vikt läggs v i d själva undervisningssituationen, men skolans arbete och rektors ansvar i stort berörs delvis också. I varje skola som besöks, undersök om läraren genomför under- visningen på ett sätt som främjar och upprätthåller studiero och om rektor ge- nom sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för och främja studiero i undervisningen.
Bakgru tidsuppgifter om Gärdesskolan
Gärdesskolan är belägen Sollentuna kommun och omfattar förskoleklass och årskurserna 1 till 9. Skolan har totalt cirka 530 elever och klasserna är organise- rade i tre arbetslag. Granskningen omfattar årskurserna 7 till 9 och i dessa års- kurser finns 191 elever. Skolans leds av en rektor och en biträdande rektor.
Skolinspektionen genomförde tillsyn av Gärdesskolan år 2012 och i beslutet Dnr 43 -2011:4860 förelades huvudmannen bland annat att vidta åtgärder för att säkerställa att rektor anmäler fall av k r ä n k a n d e behandling till huvudman samt så att planen mot kränkande behandling är utformad så att den uppfyller författningarnas krav.
A v Skolverkets statistik för år 2015 framgår att 95 procent av eleverna i årskurs 9 u p p n å t t kunskapskraven i samtliga ä m n e n och att det genomsnittliga merit- v ä r d e t var 259 poäng. Motsvarande siffror för år 2014 var 98 procent och 248 p o ä n g . Ar 2013 n å d d e 92 procent av eleverna kunskapskraven i samtliga ä m n e n och det genomsnittliga meritvärdet var 240 poäng.
Skolinspektionens elevenkät inför granskningen har besvarats av totalt 182 ele- ver vilket är cirka 95 procent av samtliga elever i årskurserna 7 till 9 på Gärdes- skolan. Resultatet visar att 86 procent av de elever som besvarat enkäten anser att de har studiero på lektionerna och 91 procent uppger att de lär sig mycket på lektionerna. Resultatet visar dock att nästan 36 procent av eleverna anser andra elever stör ordningen i klassrummet på lektionerna.
Skolinspektionen
2015-10-23 3(10) Dnr 400-2015:1405
Resultat
1. Får eleverna studiero i undervisningen?
1.1 Läraren genomför undervisningen på ett sätt som främjar och upprätthål- ler studiero.
Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa och upprätthålla en god lärande- miljö samtidigt som eleverna ges möjlighet att följa undervisningen och engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter och indikatorer.
1.2 Lärandemiljö
o Lärandemiljön är uppmuntrande och stödjande, o Eleverna bemöts respektfullt.
V i d de lektionsobservationer som Skolinspektionen genomfört p å skolan visar lärarna att de p å olika sätt agerar för att skapa ett gott lärandeklimat i gruppen.
Skolinspektionen ser v i d observationerna att lärarna har ett positivt sätt att till- tala eleverna på samt bekräftar och b e r ö m m e r eleverna när de svarar på frågor genom att till exempel säga "jättebra", "jättebra fråga", "bra ord". Lärarna lyss- nar intresserat på eleverna och ställer motfrågor p å elevernas inspel.
Skolinspektionens elevenkät inför granskningen visar att cirka 90 procent av de svarande eleverna anser att lärarna behandlar eleverna med respekt. Samtliga elever uppger vidare i de elevenkäter som Skolinspektionen genomfört i anslut- ning till varje observerad lektion att lärarna bryr sig om hur det går för dem.
Med några enstaka undantag uppger eleverna i enkäterna efter de observerade lektionerna att de blir respektfullt bemötta av lärare. Elever uppger även i en- käter och beskriver även i intervjuer att elever visar respekt mot sina klasskam- rater och att elever lyssnar p å varandra. Eleverna beskriver dock i intervjuer att det kan variera hur lärarna uppmuntrar eleverna och visar att de tror på dem.
Elever beskriver att vissa lärare kan tala peppande till klassen i helgrupp, andra går f r a m till elever i slutet p å lektionen och frågar hur det går medan enstaka lärare inte säger någonting för att uppmuntra. Elever ger även exempel p å en- staka lektioner som kan bli stökiga p å grund av att läraren inte alltid har ett re- spektfullt bemötande.
2015-10-23 4 ( 1 0 ) Dnr 400-2015:1405
A v Skolinspektionens enkät som har genomförts med årskurs 7-9 inför gransk- ningen och v i d intervjuer och framkommer att det finns elever som p å vissa lektioner inte vågar fråga om de inte förstår. A v enkäten framkommer att unge- fär 15 procent av eleverna inte vågar säga vad de tycker.
A v lärarintervjuer framgår att de har arbetat mycket med trygghetsaspekter för att stärka studieron såsom vikten av att man har en god ton mot varandra. Lä- rarna upplever att eleverna vågar fråga på lektionerna om de inte förstår men beskriver även att elever har berättat i utvecklingssamtal att de vill fråga mer än de gör. Lärare beskriver vidare att lärare på skolan diskuterar med varandra om synen p å respekt och vikten att eleverna är tillåtande mot varandra. Lä- rarna är medvetna om att det kan kännas skamfyllt för elever att inte förstå lektionsinnehåll och framhåller vikten av att de diskuterar dessa frågor. De in- tervjuade lärarna uppger också att de försöker skapa en kultur på skolan d ä r det är viktigt att lära sig saker och att det är " t u f f t " att plugga.
1.3 Lärarens ledarskap och undervisningens struktur o Läraren har ett tydligt ledarskap.
o Lektionen är välplanerad och välstrukturerad.
o Övergångar mellan olika aktiviteter genomförs utan att ordningen störs.
o Läraren ingriper v i d störande inslag p å ett sätt som främjar elevernas hörsamhet.
De lektionsobservationer som Skolinspektionen genomfört p å skolan visar att lektionerna är välplanerade med tydligt angivna uppgifter. Inledningarna är i de flesta fall tydliga och innehåller en g e n o m g å n g av vad lektionspasset ska i n - nehålla. På vissa av lektionerna finns lektionens innehåll och arbetsuppgifter angivet p å tavlan i klassrummet och p å vissa lektioner presenteras även syftet med lektionen. I de fall det är g r u p p ö v n i n g a r visar och berättar lärarna p å flera lektioner tydligt vilka grupper eleverna ska tillhöra. På enstaka lektioner är det m å n g a olika aktiviteter och moment planerade vilket gör att lärarna p å p e k a r tidsbristen v i d ett flertal tillfällen. Enstaka lektioner har ett tydligt avslut där lä- raren exempelvis låter eleverna berätta vad de har blivit bättre p å efter dagens lektion.
Lektionerna som observeras innehåller olika arbetssätt och arbetsformer, såväl klassrumssamtal som leds av läraren som eget arbete och diskussioner i mindre grupper. Lärarna kontrollerar om eleverna har förstått b å d e genom att fråga under klassrumssamtal och n ä r elever arbetar enskilt eller i grupp. Gärdessko- lan har ett tvålärarsystem vilket innebär att det alltid är två lärare på lektion- erna. På vissa lektioner o m h ä n d e r t a r läraren enstaka elevers mobiltelefoner.
Skolinspektionen
2015-10-23 5(10) Dnr 400-2015:1405
Detta görs av den lärare som inte ansvarar för genomgången, vilket gör att lekt- ionen inte påverkas. Elever protesterar inte n ä r mobilerna samlas in. Läraren som inte ansvarar för genomgången kan gå fram till elever som håller p å med annat än det som är kopplat till undervisningen eller om elever är oroliga, även detta utan att undervisningssituationen påverkas. Vid observationerna kan Skolinspektionen inte notera situationer där elever stör andra elever. Lärarnas ingripande begränsas till att diskret "hyssja" n ä r ljudnivån i klassrummet sti- ger. Observationerna visar vidare att lärarna hanterar sena ankomster p å olika sätt. Vissa låter eleverna bara smyga in medan andra väljer att vänta i n att alla sitter på sin plats innan läraren fortsätter med uppropet.
A v de elevenkäter som genomförts i anslutning till de observerade lektionerna framkommer att nästintill samtliga elever tycker att läraren ser till att de förstår vad de ska göra på lektionerna. Vissa anser dock att läraren skulle behöva vara tydligare och förklara mer. Elever uppger i intervjuer att lärarna för det mesta är tydliga vad de ska göra på lektionerna och att de får arbeta med olika arbets- sätt. Eleverna beskriver även att de kan koncentrera sig på sina lektioner och att lärarna säger till om det blir stimmigt. Eleverna berättar att de på de flesta lekt- ioner har fasta placeringar. På frågan om det kan bli pratigt ibland uppger de att det kan h ä n d a om lektionerna är ointressanta. De intervjuade eleverna anser att de allra flesta ä m n e n är intressanta och stimulerande. De enstaka ämnen som upplevs som ointressanta beror på enformiga arbetssätt, såsom att bara ar- beta i en arbetsbok med samma slags uppgifter. Detta leder enligt eleverna till att vissa tappar fokus och att det kan b l i pratigt.
Lärarna uppger att tvålärarskapet gynnar studieron exempelvis eftersom elever kan få individuella genomgångar och att lärarna kan dela upp klassen i grup- per. Lärarna beskriver även att de arbetar med fasta placeringar för att skapa studiero. Både lärare och elever beskriver även att lärare i vissa ä m n e n berättar för eleverna inför ett arbetsmoment vilken ljudnivå de anser är lämplig för olika uppgifter. Lärarna uppger v i d intervjuerna med Skolinspektionen att de har diskuterat strukturen p å lektionerna på skolan och att det är viktigt att ele- verna känner igen sig p å de olika lektionerna. Lärarna ska hälsa eleverna väl- komna, presentera lektionens innehåll och ha ett avslut. Lärare lyfter även vik- ten av att det finns en synlig vuxen i klassrummet med tydliga ramar. De vet dock inte om alla lärare arbetar p å detta sätt. Lärare önskar att det fanns en struktur som innebar att de två lärarna i en klass skulle utvärdera bestämda frågor om undervisningen med varandra efter lektionerna.
2015-10-23 6 ( 1 0 ) Dnr 400-2015:1405
1.4 Stimulans och anpassning
o Undervisningen stimulerar och utmanar eleverna. Undervisningen an- passas efter elevernas behov och efter situationen.
o Läraren ger eleverna den hjälp och det stöd som de behöver för att klara arbetsuppgifterna.
De lektionsobservationer som Skolinspektionen genomfört på skolan visar att lärarna under lektionerna kontinuerligt försäkrar sig om att eleverna förstår vad de ska göra genom att fråga om de förstått. På någon lektion uppmanas eleverna att repetera lärarens instruktion för bänkgrannen för att visa att de har förstått uppgiften. Flera av lärarna talar engagerat om lektionens arbetsuppgif- ter och kopplar ihop lektionen med tidigare undervisning. På vissa lektioner kopplas även uppgifter till dagsaktuella händelser. Endast p å enstaka lektioner observeras något inslag d ä r elever uttrycker att de inte hinner med i den takt lä- raren v i l l att de ska hinna genomföra uppgiften. I och med att det finns två lä- rare i klassrummet observeras lektioner d ä r eleverna kan välja om de vill läsa tyst själva eller i ett närliggande r u m läsa högt i grupp med en lärare.
I elevintervjuer uppger flera elever att de anser att det är bra med tvålärarsyste- met eftersom det gör att eleverna alltid kan få hjälp på lektionen men också att den ene läraren kan "hålla koll i klassrummet medan den andre undervisar."
De beskriver också att lärarna anpassar undervisningen genom att elever kan få olika böcker och att de kan redovisa på olika sätt. A v elevintervjuer framkom- mer att eleverna upplever att de kan göra de tilldelade uppgifterna på olika n i - våer så det passar dem själva och att de kan få svårare uppgifter om de behö- ver. Skolinspektionens enkät inför granskningen visar dock att 30 procent av eleverna anser att de får för lite utmanande uppgifter.
A v lärarintervjuer framgår att lärarna anser att de är bra p å att anpassa under- visningen för eleverna. Det finns exempelvis inläst material för de som behöver och elever som behöver detta hjälpmedel får också veta hur det a n v ä n d s . Lä- rare uppger även att de arbetar med elevernas förståelse att det är naturligt att alla elever inte är på samma nivå. Det är till exempel vanligt att olika elever kan få arbeta med en lärare i mindre grupp på vissa lektioner, vilket gör att det inte blir ett utpekade av elever utan en naturlig del av lektionen. Lärarna upplever vidare att de har bra stöd från elevhälsan och de beskriver att det finns doku- menterat vad alla elever har för behov av anpassningar som alla lärare lätt kan ta del av. De uppger att tvålärarskapet gör att lärarna kan hjälpas åt att ge ele- verna det stöd som de behöver.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att lärarna i stor utsträckning genomför undervisningen på ett sätt som främjar och upprätthåller studiero.
Skolinspektionen lf , . A
Verksamhetsrapport
2015-10-23 7 ( 1 0 ) Dnr 400-2015:1405
Utredningen visar att lärandemiljön är uppmuntrande och eleverna anser själva att de kan koncentrera sig på lektionerna och att de lär sig mycket.
Undervisningen b e d ö m s vara välplanerad och eleverna upplever att de förstår vad de ska arbeta med. Undervisningens struktur tillsammans med skolans tvålärarsystem säkerställer att eleverna får de anpassningar och det stöd som de behöver. Eleverna får även prova olika arbetssätt och arbetsformer och får uppgifter med olika svårighetsgrad.
1.5 Rektorn tar genom sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för och främja studiero i undervisningen.
Bedömningen utgår från rektors övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rek- torns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter och indikatorer.
o Rektorn för en dialog med lärarna kring de gemensamma v ä r d e n som ska gälla och säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa.
o Rektorn ser till att ordningsregler utarbetas i samråd med eleverna.
o Rektorn ser till att disciplinära åtgärder a n v ä n d s på ett sätt som främjar skolsituationen för den elev som är föremål för åtgärden och för övriga elever.
o Rektorn för en dialog med lärarna kring undervisningens genomfö- rande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar och utmanar eleverna samt anpassas efter deras behov.
o Rektorn ser till att studiero i undervisningen följs upp och analyseras ut- ifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studiero i undervisningen. Vid behov vidtar rektorn åtgärder som syftar till för- bättringar på klassrumsnivå. Rektorn ser till att disciplinära åtgärder riktade mot elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder och med fo- kus p å eventuella brister p å system- och verksamhetsnivå.
Förutsättningar för studiero (normer och värden, ordningsregler)
De lärare som har intervjuats beskriver skolan som en trygg skola d ä r lärarna är n ä r a eleverna. Både lärare och rektorn berättar att skolan arbetar utifrån ett speciellt framtaget program mot mobbning. I detta program ingår enligt rek- torn bland annat att personalen utbildas och att det finns styrda aktiviteter på klassrådstiden. Lärarna beskriver att de p å ett gemensamt och strukturerat sätt
2015-10-23 8 (10) Dnr 400-2015:1405
arbetar med klassrådsmöten. De rapporterar sina reflektioner av arbetet i ett sy- stem, vilket rektorn kan ta del av. Lärare uttrycker dock att en systematik i uppföljningen av värdegrundsarbetet är ett utvecklingsområde som de påtalat för rektorn. Rektorn uppger att de behöver jobba mer med att analysera resulta- ten av värdegrundsarbetet p å skolan.
När det gäller ordningsregler framkommer av intervju med elever, lärare och rektor att skolan har valt att endast ha två ordningsregler. Reglerna innebär att varje enskild elev ska bidra till att verksamheten fungerar och att varje elev ska få den studiero som han/hon, enligt lag, har rätt till. Lärare som intervjuats be- skriver att de resonerat och konstaterat att de ansett att det var bäst att gemen- samt ha dessa två regler och att respektive lärare får fylla på med fler regler.
Eleverna känner till de två reglerna och uppger att "man kan skriva en massa regler men det är egentligen samma sak. Det handlar j u om att respektera varandra". Eleverna berättar även att de har pratat i klassen om vad reglerna innebär. På frågan om det vore bra med klassrumsregler så anser eleverna att det inte behövs eftersom det inte h ä n d e r något på skolan.
Lärare beskriver att det till exempel kan se olika ut hur lärarna ser p å mobiler på lektionerna och att detta får anpassas efter gruppen. Detta bekräftas i inter- vjuer med elever som beskriver att vissa lärare inte bryr sig om mobilerna är framme medan andra tar den direkt. Enstaka lärare samlar in mobilerna v i d lektionsstart. Elever, lärare och rektorn beskriver att disciplinära åtgärder ex- empelvis utvisning i stort sett aldrig sker.
Uppföljning och utveckling av studiero i undervisningen
Rektorn anser att studieron p å skolan generellt är bra och att det är lugnt på lektionerna. Rektorn beskriver att hon rör sig i skolans lokaler såsom i matsalen och i klassrum för att känna av stämningen i grupperna. Rektorn beskriver åt- gärder som skolan vidtar för att skapa förutsättningar för och förbättra studi- eron i undervisningen. Ett sådant exempel är att rektorn har pedagogsamtal med lärarna, vilket är en form av metodutvecklingssamtal. Rektorn beskriver vidare att elevhälsan finns med i arbetet med att kartlägga eleverna så det finns en tydlig överblick av vad eleverna behöver för stöd. Rektorn anger även sko- lans forum för samtal om undervisning kallat "modulgruppen" som ett ytterli- gare arbetssätt för att skapa föratsättningar för och för att förbättra studieron.
Det är samtal i grupper med strukturerat innehåll såsom utvärdering av under- visningen och inkluderar även auskultationer lärare emellan för att kunna sprida goda exempel. Andra frågor som har diskuterats i detta forum är synligt lärande, elevledda utvecklingssamtal samt trygghet och studiero.
Skolinspektionen
2015-10-23 9(10) Dnr 400-2015:1405
Rektorn är av åsikten att det viktigaste för att åstadkomma studiero är ett tyd- ligt ledarskap i klassrummet, vilket hon anser att lärarna på skolan har. Rek- torn beskriver även att lärarna kan få stöd i detta av elevhälsoteamet eller förstelärare. Rektorn uppger att lärarna använder stöd från elevhälsan och att lärarna känner en stor trygghet i att ta hjälp när de behöver. Rektorn beskriver även att hon kan göra omstruktureringar av personalen, till exempel vem de delar tvålärarskapet med, om det behövs. Rektorn uttrycker även att tvålärar- skapet gör att hon kan se att lärarna utvecklas eftersom de reflekterar varandra.
Rektorn uppger vidare att hon även vidtar åtgärder såsom lektionsbesök och att hon sätter in extralärare p å vissa lektioner. Därutöver beskriver rektorn att hon kan omorganisera lärare så de lärare som ingår i ett tvålärarskap komplet- terar varandra p å maximalt sätt. Rektorn följer upp lärarnas undervisning ge- nom lektionsobservationer en gång per läsår med ett observationsschema samt i samtal med lärarna.
I intervju med lärare beskrivs p å olika sätt hur de diskuterar och problematise- rar sin undervisning. I intervjun framkommer åsikten att det borde finnas en bättre systematik för hur, och ett tydligare krav på att, lärarna p å skolan ska ut- värdera sin undervisning. Enligt rektorn genomför lärarna i respektive ämne enkäter med eleverna som tar upp frågor om till exempel studieron och lära- rens tydlighet. Lärarna analyserar därefter enkäterna men det är frivilligt om de v i l l visa dessa för rektorn. Rektorn uppger att det sker vissa diskussioner kring de enkäter som eleverna genomför. Rektorn påtalar dock att skolan behö- ver b l i bättre på att analysera dessa resultat och att det är ett utvecklingsom- råde som rektorn identifierat. På frågan om hur skolan tar in elevernas åsikter om undervisningen och studieron n ä m n e r rektorn att den tas i n via elevrådet.
Rektorn uppger dock att det på dessa möten främst tas upp materiella frågor som inte berör undervisningen.
Sammanfattningsvis b e d ö m e r Skolinspektionen att rektorn i stor utsträck- ning tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i stort och för studi- eron i klassrummet. Det framkommer av utredningen att rektorn har skapat förutsättningar för ett gemensamt värdegrundsarbete, forum för diskussion om undervisningen och att enkäter genomförs med eleverna för att få deras åsikt om undervisningen. Trots att studieron generellt är mycket god uppger elever att det kan skilja sig mellan lektioner. För att ytterligare förbättra förutsätt- ningar för studiero i klassrummen bedömer Skolinspektionen att det är viktigt att rektorn systematiskt följer upp effekterna av de genomförda åtgärderna och analyserar enskilda lärares undervisning.
2015-10-23 10(10) Dnr 400-2015:1405
Metod och material
Granskningen av skolans arbete för att säkerställa studiero utgår från skolbesök där empiri samlas in genom att inspektörerna observerar undervisning och ge- nomför intervjuer. Inför skolbesöken studeras de dokument som begärs in från skolan, tillsammans med resultat från skolenkäten. I Skolinspektionens modell för granskning av undervisning ingår olika datainsamlingsmetoder: statistik, dokumentstudier, observationer, intervjuer och enkäter.
Dokumentstudier och elevenkäter utgör underlag för de intervjuer som genom- förs med elever, lärare och rektor och syftar till att dels ge en bild av skolans ar- bete för att säkerställa studiero dels till att planera genomförandet av skolbesö- ken.
Syftet med lektionsobservationerna är att inspektörerna ska inhämta första- handsinformation om hur de observerade lärarna genomför undervisningen avseende granskningens frågeställningar.
Två olika elevenkäter a n v ä n d s i denna granskning. Samtliga skolans elever i de årskurser som granskningen omfattar besvarar en inledande enkät som belyser elevernas upplevelse av studiero i undervisningen och lärarnas och skolans ar- bete med att främja och upprätthålla studiero. Vidare genomförs en u p p f ö l - jande elevenkätmed elever i de två klasser vars lektioner observerats.
Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 som besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektionsobservationer, antalet ele- ver som besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare.
Gärdesskolan Antal
Inledande elevenkät 94,8 % (182 elever)
Intervjuade elever 12
Lektionsobservationer 5
Uppföljande elevenkät 139 elevsvar
Intervjuade lärare 9
Skolin spektionen
Informationsbrev
Till elever och vårdnadshavare 2015-10-23 1(1)
Dnr 400-2015:1405
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i Gärdesskolan
Skolinspektionen har granskat skolans arbete för att säkerställa studiero på Gärdesskolan. Nu är resultatet av granskningen klart.
Kvalitetsgranskningen syftar till att undersöka om skolan har ett tillfredsställande arbete för att främja och upprätthålla studiero i undervisningen. Den bedömning som Skolinspektionen gjort utgår från elevernas upplevelse av studiero och skolans förmåga att i klassrummet skapa och upprätthålla goda lärandemiljöer för eleverna.
Skolinspektionen bedömer att arbetet för att säkerställa studiero vid Gärdesskolan i Sollentuna kommun fungerar väl. Lärarna genomför undervisningen i stor
utsträckning på ett sätt som främjar och upprätthåller studiero. Undervisningens struktur tillsammans med skolans tvålärarsystem säkerställer att eleverna får de anpassningar och det stöd som de behöver. Rektorn tar i stor utsträckning ett
övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i stort och för studieron i klassrummet.
Trots att studieron generellt är mycket god uppger elever att det kan skilja sig mellan lektioner. För att ytterligare förbättra förutsättningar för studiero i klassrummen bedömer Skolinspektionen att det är viktigt att rektorn systematiskt följer upp
effekterna av de genomförda åtgärderna och analyserar enskilda lärares undervisning.
Vid granskningen identifieras följande utvecklingsområde:
• Rektorn ser till att studiero i undervisningen följs upp och analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studiero i undervisningen.
Vid behov vidtar rektorn åtgärder som syftar till förbättringar på klassrumsnivå.
Resultatet har meddelats rektor i en verksamhetsrapport och ett beslut. Rektor och skolans huvudman ansvarar för att vidta de åtgärder som behövs för att förbättra verksamhetens kvalitet. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtas.
Har du frågor?
Vänd dig till rektor om du vill veta mer om resultatet av Skolinspektionens granskning.
Du kan också få mer information på Skolinspektionens webbplats
www.skolinspektionen.se. Där hittar du också verksamhetsrapporten och granskningsbeslutet.
Med vänlig hälsning, Anna Möller, utredare
Skolinspektionen, Box 156 221 00 Lund. Telefon 08-586 080 00 www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen Författningsstöd
Dnr 400-2015:1405
Författningsstöd
Övergripande författningsstöd
1 kap. 4 § skollagen
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de g r u n d l ä g g a n d e demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att u p p v ä g a skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
1 kap. 11 § första stycket skollagen:
För varje skolform ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen.
Läroplanen ska ange utbildningens v ä r d e g r u n d och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.
3 kap. 3 § skollagen
Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar sak kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska u p p n å s ska ges ledning och stimulans för att kunna n å längre i sin kunskapsutveckling.
4 kap. 4-7 §§ skollagen
Kvalitetsarbetet p å enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas v å r d n a d s h a v a r e ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet v i d skolenheten genomförs i enlighet med första och andra stycket.
Inriktningen p å det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att d e mål som finns för
utbildningen i denna lag och i andra förskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. O m det v i d uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att
n ö d v ä n d i g a åtgärder vidtas.
5 kap. 3 § skollagen
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Skolinspektionen
5 kap. 5 § skollagen
Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordningsregler.
5 kap. 6 § skollagen
Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs
ordningsstörande u p p t r ä d a n d e . Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 §§ får det
beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering v i d annan skolenhet, avstängning och o m h ä n d e r t a g a n d e av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimliga proportioner till sitt syfte och övriga omständigheter.
Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, Skolans uppdrag
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Skolan har i uppdrag att överföra g r u n d l ä g g a n d e v ä r d e n och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, Varje skolas utveckling
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen.
Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och u t v ä r d e r a s och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
Lgr 11, 2.8 Rektors ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det ö v e r g r i p a n d e ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.
Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven.
Bilaga 2 Förfaiän i nigsstöd
Dnr 400-2015:1405
Skolinspektionen Författningsstöd
Dnr 400-2015:1405
Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö
Lgr 11, 2.2 Kunskaper
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Läraren ska
• ta h ä n s y n till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina
förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
• organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas utifrån sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att a n v ä n d a och utveckla hela sin förmåga.
Individanpassning, variation och utmaningar
Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med u t g å n g s p u n k t i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Lgr 11, 2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan lära, utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit t i l l sin förmåga,
• kan a n v ä n d a sig av kritiskt t ä n k a n d e och självständigt formulera s t å n d p u n k t e r grundade p å kunskaper och etiska överväganden.
Lgr11, 2.2 Kunskaper Läraren ska
• ta h ä n s y n till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina
förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter.
Lgr 11, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande
Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.
Bilaga 2
Skolinspektionen Författningsstöd
Dnr 400-2015:1405
Ett synligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida med en tydlighet i syfte, struktur och organisation
5 kap. 2 § skolförordningen
Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna n å r de
kunskapskrav som minst ska u p p n å s och i övrigt utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
Lgr 11, 2.2 Kunskaper
Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet till ä m n e s f ö r d j u p n i n g , överblick och sammanhang.
Gärdesskolan
1. Vilken årskurs går du i?
100-
so-
63-
a-
33,5%
3* .3%
35 2%
• ••:o
-cO
-40
Ak 3 Åk S Ak
Procent Antal
Åk 7 35,2% 64
Åk 8 31,3% 57
Åk 9 33,5% 61
Svarande 182
103
-.0-
c0-
4:-
43.4%
43.4%
43.4%
51 5%
51 5%
51 5%
•BO
-43
Procent Antal
flicka 51,6% 94
pojke 48,4% 88
Svarande 182
3. Lärandemiljö
EO- -so
cO-
40-
6196 52.2%
37.3%
51.'.% 52.2%
«.7%
1.39
. 0 " ; e
4.5%
F%^
.5%
,3.3%
1.5%
3.3%
0.5% 3.3%
,2.7%
-63
-40
Sko!=rb=1-
tr intresse brj-r si3 ~ orn h;.röst gir for mq
Stämrnsr ta*! o:r Itåfet Stämmer SÖTS ka brs
Mir.s lärare uppmuntrar
m>s
J=3 VS-jar vad
tyzter
Mir.3 '.Irsre beharcar 053 me; respekt
Mina lärare ser
tia sit vi elever bärandar vaiandra m&i respekt
Stämmer ganska iålqt Stäm mer ir:e alls
Stämmer helt och hållet
Stämmer ganska
bra
Stämmer ganska
dåligt
Stäm me r inte
alls
Vet Svar Inte an d e Skolarbetet är intressant
Mina lärare bryr sig om hur det går för mig
16,5% 68,7% 9,9% 3,3% 1,6% | 182 Skolarbetet är intressant
Mina lärare bryr sig om hur det går för mig
52,2% 37,9% 2,2% 2,7% 4,9% 1 182 Mina lärare uppmuntrar mig 37,9% 51,1% I 5,5% 2,2% 3,3% | 182
1
Jlag y a g ä r säga vad jag tycker 40,7% 44% | 11,5% 3,3% 0,5% | 182 Mina lärare behandlar oss
elever med respekt
61% 30,8% 5,5% 2,2%
0,5%
j
182Mina lärare ser till att vi elever behandlar varandra med respekt
52,2% 34,6% 7,1% 3,3%
2,7%
j
182i
iTotalt 182
S:isiai*rr*Sc.:h rilte: S-iämnar gsrska dåfc: E:smmar ".-:= =:i= EED Va:
d l Stäm mar ganska bra
Stämmer helt och
hållet
Stämmer ganska
bra
Stämmer ganska
dåligt
Stämme r inte
alls
Vet
inte Svar ande Jag förstår vad det är jag
ska lära mig på lektionerna
35,2% 57,7% 3,8% 1,6% 1,6% 182 Jag lär mig mycket på
lektionerna
28,6% 62,1% 4,9% 1,6% 2,7% 182 Jag får arbeta på olika sätt
på lektionerna
39% 44% 8,8% 3,3% 4,9% 182
Jag får komma med synpunkter på vad vi ska göra på lektionerna
23,1% 35,2% "23,6%" 9,3% 8,8% 182
Jag kan få svårare uppgifter om jag vill
44% 35,7% 2,7% 12,1
% 182 Totalt 182
5. forts. Undervisningen
Stämmer helt och
hållet
Stämmer ganska
bra
Stämmer ganska
dåligt
Stämmer inte alls
Vet
inte Svar ande jag far f ö r lite utmanande
arbetsuppgifter i skolan
9,9% 20,3% 34,1% 22,5% 13,2
% 182 Jag har studiero på
lektionerna
27,5% 58,8% 10,4% 2,2% 1,1% 3.82 På lektionerna stör andra
elever ordningen i klassrummet
8,8% 27,5% 35,7% 22,5% 5,5% 182
Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna
34,6% 52,2% 8,8% 2,7% 1,6% 182
60
54.4
4 23.6'J
S,€ ;
•
•
1
S,€
•
•
2 . 2 W . S 7 : f m
ka
S,€
6.Ö5'»
60
40-
Elever-s fäijer de orinngsr&äier i « n firrs
Stämmer toeS orrs hälla) Stimmar sr sira br=
Vi elever Sr ined ccr- bestämmer vilka or-ir'--; = -a: =r
vi S'KS ha
StämrneigarisJta iaögi
Mina Ii.rara ser tU att ordrä^ reglerna-fS^
Stämmer - » sia EE1 Ve: :-:e 40
•20
Eleverna följer de ordningsregler som finns Vi elever är med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha Mina lärare ser till att ordningsreglerna följs
Stämmer :, Stämmer '• Stämmer I Stämme I VeT helt och
hållet 27,5%
17%
39,6%
ganska ganska bra j dåligt 54,4% 11%
r inte alls
inte
31,9%
45,6% •
18,1%
6,6%
2,2% 4,9%
17% ' 15,9~
% Svar ande 182 182
2,7%
j
5,5% j 182Totalt 182
