Skolinspektionen
Beslut
Inspira förskolor & skolor AB Box 2044
191 02 Sollentuna
Att: elisabeth.forsberg@inspira-fos.se 2015-09-09
1(3) Dnr 31-2015:742
Ansökan om godkännande som huvudman för fristående grundskola årskurserna 7-9 vid Silverbäckens skola i Sollentuna kommun
Skolinspektionen godkänner, med stöd av 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), Inspira förskolor & skolor AB (556609-6516) som huvudman för fristående grundskola årskurserna 7-9 v i d Silverbäckens skola i Sollentuna kommun.
Villkor för godkännandet
Utbttdningen får starta efter den 30 juni 2016 och senast v i d början av läsåret 2017/2018.
Inspira förskolor & skolor AB har ansökt om g o d k ä n n a n d e som huvudman för en u t ö k n i n g med årskurserna 7-9 v i d Silverbäckens skola i Sollentuna kommun.
Inspira förskolor & skolor AB har sedan tidigare g o d k ä n n a n d e att bedriva
förskoleklass och grundskola årskurserna 1-6 v i d Silverbäckens skola i Sollentuna k o m m u n enligt Skolverkets beslut den 7 februari 2008 (dnr 43-2007:1577) och Skolinspektionens beslut den 15 november 2013 (dnr 310-2013:4239).
Motivering till beslut
Enligt 2 kap. 5 § skollagen ska g o d k ä n n a n d e lämnas om den enskilde har
förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbUdningen inte innebär påtagliga negativa följder p å lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun d ä r utbildningen ska bedrivas. Avser godkännandet förskoleklass och grundskola krävs d ä m t ö v e r att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.
Huvudmannens förutsättningar
M o t bakgrund av de uppgifter som framgår av ansökan samt av utredning i ärendet gör Skolinspektionen den sammantagna b e d ö m n i n g e n att Inspira förskolor & skolor AB har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen.
Skolinspektionen bedömer att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas p å lång sikt.
B e s l u t
Bakgrund
Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen
Beslut
2015-09-09 2(3) Dnr 31-2015:742
Påtagliga negativa följder
Inspira förskolor & skolor AB har uppgett att grundskolan ska omfatta 400 elever v i d f u l l t utbyggd verksamhet.
Enligt Sollentuna kommun finns det vårterminen 2015 20 kommunala grundskolor. Å r 2015 finns det i kommunen 2 796 barn i åldrarna 13-15 år. Kommunens
befolkningsprognos visar att det år 2020 kommer att finnas 3 419 barn i samma åldrar.
Sollentuna kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen vill f r ä m j a god kvalitet och mångfald bland annat genom etablering av fristående skolor och ö k a d konkurrens p å skolområdet. Sollentuna kommun ställer sig positiv till ansökan.
M e d h ä n s y n tagen till antalet elever i kommunen, antalet kommunala skolor och vad som i övrigt har framkommit av kommunens yttrande, är Skolinspektionens
h e m e t s b e d ö m n i n g att en etablering av utbildningen inte innebär sådana påtagliga negativa följder p å lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av Sollentuna kommun att ansökan ska avslås.
Upplysning
Inspira förskolor & skolor AB ansvarar enligt 2 kap. 8 § skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbudningen som kan finnas i andra författningar.
G o d k ä n n a n d e t m e d f ö r en rätt för huvudmannen till bidrag f r å n elevens hemkommun.
Bestämmelser om bidrag finns i skollagen och skolförordningen (2011:185).
Skolinspektionen erinrar om att g o d k ä n n a n d e t endast avser den huvudman som anges i beslutet. Huvudmannaskapet för skolenheten får inte utövas av någon annan fysisk eller juridisk person (associationsform) innan Skolinspektionen efter ansökan beslutat att godkänna den nya huvudmannen.
Etableringskontroll
Skolinspektionen kommer att genomföra en etableringskontroll av huvudmannen och den g o d k ä n d a utbudningen under m a j - j u n i 2016. Mer information om
etableringskontrollen finns p å Skolinspektionens webbplats.
H u r man överklagar, se hänvisning.
Skolinspektionen
Beslut
2015-09-09 3 ( 3 ) Dnr 31-2015:742
På Skolinspektionens vägnar
Malin Jern Beslutsfattare
Anna-Carin Kostic
Undervisningsråd/föredragande
Kopia till
Sollentuna k o m m u n SCB
Överklagande av beslutet
Skolinspektionens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller l ä m n a s t i l l Skolinspektionen, Box 23069,104 35 Stockholm.
Överklagandet ska ha kommit in till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. O m klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit i n inom tre veckor från den dag d å beslutet meddelades.
I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.
f
Skolinspektionen
Beslut
Sollentuna kommun
Ansvarig nämnd för grundskolan
2015-09-30 1(1) Dnr 411-2015:5268
Uppföljning av Barn- och elevombudets beslut om krän- kande behandling vid Eriksbergsskolan i Sollentuna kommun
Barn- och elevombudet förelade Sollentuna kommun, i beslut den 28 maj 2015 med diarienummer 45-2014:6701, att vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. Barn- och elevombudet begärde att Sollentuna kom- mun senast den 28 augusti 2015 skulle redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits med anledning av föreläggandet. Sollentuna kommun har kommit in med en sådan redovisning.
Mot bakgrund av uppgifterna i redovisningen bedömer Skolinspektionen att Sollen- tuna kommun vidtagit sådana åtgärder att uppföljningen av ärendet kan avslutas.
På Skolinspektionens vägnar
Föredragande
Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen
Beslut
Sollentuna kommun
Ansvarig nämnd för grundskolan
2015-09-16 1(1) Dnr 411-2015:6163
Uppföljning av Barn- och elevombudets beslut om kränkande behandling vid en kommunal grundskola i Sollentuna kommun
Barn- och elevombudet förelade Sollentuna kommun, i beslut den 5 juni 2015 med diarienummer 45-2015:1917, att vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. Barn- och elevombudet begärde att Sollentuna kommun senast den 4 september 2015 skulle redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits med anledning av föreläggandet. Sollentuna kommun har kommit in med en sådan redovisning.
Mot bakgrund av uppgifterna i redovisningen bedömer Skolinspektionen att uppföljningen av ärendet kan avslutas.
På Skolinspektionens vägnar
lijmifälSanstedt fndervisningsråd
"Peter Franklin Undervisningsråd
Skolinspektionen, Box 23069,104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00. Fax: 08-586 080 10
www.skolinspektionen.se
Skolins nen
Beslut
Huvudman 2015-09-11
sollentuna.kommunCflPsollentuna.se Dnr 400-2014:5611
Rektor vid skolenheten Ingela Wall
i n w a l s("'edu.sollentiina.se
efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivunder- visningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Sollentuna In-
ternational School i Sollentuna kommun
Skolinspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspekt- ionen.se
Skolinspektionen
Beslut
2015-09-11 1(2) Dnr 400-2014:5611
Inledning
I detta beslut ges en sammanfattande b e d ö m n i n g utifrån kvalitetsgranskning- ens resultat och en beskrivning av de utvecklingsoiivråden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. För en utförligare be- skrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens b e d ö m - ningar i sin helhet se bilaga 1, Rapport efter Icualitetsgranskning av läs- och skrivun- dervisningen inom ämnena svenskal svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Sol- lentuna International School i Sollentuna kommun.
Sammanfattande bedömning
Granskningen av läs- och skrivundervisningen inom ramen för ä m n e n a svenska/ svenska som andraspråk i årskurs 4-6 v i d Sollentuna International School visar att eleverna v i d skolan får ett aktivt lärarstöd i läs- och skrivunder- visningen.
Syfte och mål med undervisningen görs tydligt för eleverna. Eleverna får läsa och skriva olika typer av texter. Lärarna genomför tillsammans med eleverna strukturerade textsamtal och eleverna får verktyg som hjälper dem att utveckla sin läsförståelse och sin skrivförmåga.
Skolinspektionen bedömer att undervisningen engagerar eleverna och stimule- rar deras intresse för att läsa och skriva. Skolan följer upp såväl elevernas kun- skapsutveckling som deras intresse för att läsa och skriva.
Ett utvecklingsarbete inom svenskämnet och läs- och skrivundervisningen p å - går p å skolan. Insatser för kompetensutveckling har genomförts och pågår.
Identifierade utvecklingsområden
I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utveckl- ingsarbete behöver inledas inom följande område:
• Sollentuna International School behöver säkerställa att alla elever er- bjuds tillräckligt med utmaningar och stimulans för att enligt sina förut- sättningar n å så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling.
Uppföljning
Huvudmannen ska senast 11 november 2015 inkomma med en uppföljnings- bar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra det område som
Skolinspektionen
2015-09-11 2(2) Dnr 400-2014:5611
Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområde. Denna planering bör in- nehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Do- kumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppfölj- ning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skol- inspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen n ä r det gäller upp- följningen av vidtagna åtgärder efter 12 månader. Huvudmannen ska dessutom senast den 16 september 2016 t i l l Skolinspektionen inkomma med uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska v i d uppföljningen efter 12 måna- der även kunna redovisa hur granskningens resultat a n v ä n d s övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått av- sedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta be- h ö v e r f r a m g å av det svar som inkommer.
Redogörelsen skickas per post t i l l Skolinspektionen, Box 2320,403 15 Göteborg el- ler via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa t i l l Skolinspektionens diarienummer för granskningen (Dnr 400-2014:5611) i de handlingar som sänds i n .
I ärendets slutliga handläggning har utredare A n n Edvinsson och projektledare Anna Wide deltagit.
På Skolinspektionens v ä g n a r
Föredragande
Bilagor
Bilaga 1 Rapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska i årskurserna 4-6 vid Sollentuna International School i Sollentuna kommun.
Bilaga 1
Skolinspektionen Verksamhetsrapport
2015-09-11 Dnr 400-2014:5611
Verksamhetsrapport
efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivunder- visningen inom ämnena svenska/svenska som
andraspråk i årskurserna 4-6 vid Sollentuna
International School i Sollentuna kommun
Rapport
2015-09-11 1 (13) Dnr 400-2014:5611
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om skolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför under 2015 en kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen mom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurs 4-6. Granskningen av undervisningen v i d Sollentuna International School i Sol- lentuna kommun ingår i detta projekt.
Sollentuna International School besöktes under 2 - 4 juni 2015. Ansvariga i n - spektörer har varit Ylva Johnsson och A n n Edvinsson. I denna rapport redovi- sar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en re- dogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
Kvalitetsgranskningen av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/s venska som andraspråk genomförs i 35 skolor. N ä r kvalitetsgransk- ningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten.
Bakgrundsuppgifter om Sollentuna International School
Sollentuna International School är en skola för elever i förskoleklass samt grundskolans årskurser 1-9. Vid tillfället för granskningen är 230 barn och ele- ver inskrivna v i d skolan. A v dessa var 67 inskrivna i årskurserna 4-6. Det finns en klass per årskurs, och undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser.
I varje årskurs följer mellan en till fyra elever kursplanen i svenska som andra- språk. I årskurserna 4-6 undervisar två lärare i svenska, varav en är behörig i svenska som andraspråk. Båda lärarna är förstelärare i svenska.
A v den nationella statistiken framkommer att måluppfyllelsen i svenska för eleverna i b å d e årskurs 3 och 6 i Sollentuna International School ligger under den genomsnittliga måluppfyllelsen för motsvarande årskurser i riket.
I delprovet Läsa: berättande text i det nationella ämnesprovet i årskurs 3 läsåret 2013/14 n å d d e till exempel 60 procent av eleverna kravnivåerna. I delprovet Läsa: faktatext n å d d e färre än hälften av eleverna i denna årskurs kravnivån.
Rapport
2015-09-11 2(13) Dnr 400-2014:5611
Motsvarande andel för riket som helhet är 94 respektive 91 procent.1 Läsåret in- nan låg resultaten i samtliga aktuella delprov högre, men även då under den genomsnittliga nivån för riket.
För nationella ämnesprov i årskurs 6 läsåret 2013/2014 var elevemas genom- snittliga betygspoäng i ämnet svenska också lägre än motsvarande genomsnitt för kommunen och riket. På delprovet Läsförståelse var till exempel provbetyget 11,9, att jämföra med 16,1 för kommunen och 14,8 för riket. På delprovet Skrift- liga förmåga var den genomsnittliga betygspoängen i årskurs 6 i Sollentuna In- ternational School 9,1, att jämföra med 13,0 för kommunen och 11,8 för riket.
A v den nationella betygsstatistiken för årskurs 6 i Sollentuna International School år 2013/14 framkommer att elevernas genomsnittliga betygspoäng i svenska vårterminen 2014 är 12,1. Den ligger d ä r m e d under genomsnittet både i kommunen (14,5) och i riket (13,5).
Fyra delprov berör läsa och tre delprov berör skriva.
Rapport
2015-09-11 3(13) Dnr 400-2014:5611
Resultat
1. Görs syfte och mål med valt textinnehåll och arbetssätt tydligt för eleverna?
Här undersöks om läraren tar reda på elevernas behov, intresse, bakgrund och erfa- renheter. Vidare om läraren motiverar eleverna, så att de förstår varför de ska arbeta med den aktuella texten eller skrivövningen. Här granskas också om läraren tydlig- gör för eleverna vad de ska lära sig och hur de ska arbeta för att nå målen.
Enligt skollagen ska hänsyn tas till elevers olika behov i utbildningen. 2Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling for att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildning- ens mål.3 Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ska läraren ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.4
Skolverket betonar att lärandet stimuleras och underlättas av att innehållet i texterna engage- rar och kopplar till elevernas erfarenheter.5
Forskning visar att om läraren formulerar tydliga mål på kort och lång sikt som eleverna för- står och accepterar så ökar elevemas lärande.6
Vid intervju ger eleverna i samtliga årskurser en samstämmig bild av att lä- rarna arbetar för att väcka deras intresse genom att skapa en koppling mellan elevernas erfarenheter och undervisningen. "Alltså vår lärare, hon tar verkligen fram böcker hon tror vi ska tycka om och somfunkar i vår ålder," säger eleverna i en
årskurs. "Hon säger också att vi måste byta genre, att man inte ska fastna för samma sorts text hela tiden. För i samhället finns många olika typer av saker man ska kunna läsa." I en annan årskurs berättar eleverna att det är särskilt roligt när lärarna kopplar en läs- eller skrivuppgift till en händelse som läraren själv var med om i barndomen.
Under samtliga lektioner Skolinspektionen observerar gör lärarna i n å g o n f o r m en medveten koppling till elevernas behov, intressen, erfarenheter och bak- grund. En av lärarna uppger till exempel att hon genom samtal med eleverna och observationer av samspelet mellan olika elever i klassen identifierat de tidsintervall som funkar bäst för att eleverna ska kunna fokusera på och slut- föra olika typer av moment i undervisningen. Båda lärarna uppger också att de
21 kap. 4 § andra stycket skollagen
3 3 kap. 3 § skollagen
* Lgr 11, avsnitt 2.2
5 Skolverket (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Skolverkets aktuella analyser. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2012). P1RLS 2011. Rapport 381.
s Håkansson, J. & Sundberg D. (2012) Utmärkt undervisning - Framgångsfaktorer i si>ensk och internationell belys- ning. Stockholm
Rapport
2015-09-11 4(13) Dnr 400-2014:5611
väljer böcker till undervisningen i en medveten balansgång mellan vad lärarna vet väcker intresse hos eleverna, och nya o m r å d e n där lärarna bedömer att ele- verna bör utmanas.
Lärarna beskriver vidare att de bland annat pratar med eleverna om vem texten riktar sig till när de försöker skapa motivation hos eleverna. "Jag pratar mycket om mottagare", förklarar en lärare, "till exempel detta att läsa med inlevelse. Om var- för man ska skriva, om man är nära sin mottagare eller inte, om hierarkier i samhället.
Att få fram det kognitiva, det försöker jag prata om, när man skriver, att det ska ske nå- got annat i hjärnan också." En annan lärare ger exempel p å hur texterna i under- visningen kan kopplas till övriga ämnen, och till skolans demokratiska upp- drag. "Jag frågade eleverna, varför skriva krönika? Vi pratade sen om att det är för att ni kan påverka, ni elever loin skriva, ni måste inte vara utbildade journalister för att skicka in en krönika". Lärarna uppger v i d intervju att de ser att anpassningen av den f ö r d j u p a d e läs- och skrivundervisningen utifrån elevernas behov, intres- sen, bakgrund och erfarenheter gynnar elevernas inlärning. N ä r elever är moti- verade ökar enligt lärarna b å d e studieron i deras klasser och elevernas förut- sättningar att utvecklas inom ämnet.
Skolinspektionen kan konstatera att det under alla sex observerade lektioner (sammanlagt sju klocktimmar) utan undantag r å d d e studiero. Merparten av de observerade eleverna gav också tydligt uttryck för nyfikenhet och engagemang inför genomgångar, uppgifter och redovisningar. I ett fall d å eleverna redan ar- betat i en timme ville till exempel eleverna senarelägga rasten då uppgiften med att förutse händelseutvecklingen i nästa kapitel uppfattades som så spän- nande. Önskan om att vänta en stund med rasten framkom även i en annan års- kurs, d ä r eleverna p å en lektion intensivt diskuterar en författares metafor om fåglar.
A v granskningen framkommer vidare att undervisningens innehåll, arbets- gång, kunskapskrav, samt grunder för b e d ö m n i n g kontinuerligt presenteras för eleverna. Vid flertalet observerade lektioner genomförde till exempel läraren en tydlig uppstart och ett tydligt avslut. I b å d e uppstart och avslut ingick en åter- koppling från läraren o m vad eleverna tidigare lärt sig, och en beskrivning av vad de skulle lära sig n u samt på lite längre sikt.
Elever ur samtliga årskurser svarar att de vet vad de ska lära sig och varför de arbetar med de olika texterna i svenska. "Om man skriver brev, t ex då måste ju de som får breven förstå", förklarar till exempel eleverna i årskurs 4. " V i vet varför man ska kunna sammanfatta och göra citat. Kan vara viktigt i det man behöver skriva.
Och tänk om man ska skriva en rapport, eller om man är sjukvårdare och ska förklara vad det är för medicin man behöver ta, då är det viktigt att skriva. Eller om man är arg, man kan skriva ner sina känslor. Eller om man är fröken, och ska skicka veckobrev."
Även i årskurs 6 ger eleverna tydligt uttryck för att de förstår syftet med under- visningen samt hur betygsättningen går till. "När vi skulle skriva en berättelse, då
Rapport
2015-09-11 5(13) Dnr 400-2014:5611
fick vi se elevexempel, från tidigare elever, fast anonyma, och det är bra! Då får vi se några som är bra, eller också något som inte är dåligt, men kanske E, som är mindre bra, så får vi prata om varför." Samma elevgrupp anger att de kontinuerligt får i n - formation om hur det går för dem i ämnet. "Läraren tar oss en och en, berättar hur det går, det gör läraren typ två gånger per termin. Brukar alltid berätta hur det går. Sä- ger till om man saktar ner, uppmuntra att komma tillbaka till vår nivå, eller att vi kan komma lite längre, de säger till nästan så fort det händer. Berättar också vilken nivå texten man har skrivit är på, berättar hur den kan bli bättre och bli ett annat kanske högre betyg".
Elevernas positiva uppfattning v i d intervjuerna om undervisningen i svenska återspeglas i resultaten p å den enkät granskningen under våren 2015 skickat t i l l alla elever i årskurs 4 - 6 i skolan. A v 62 svarande elever uppger 96 procent att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att " m i n lärare i svenska brukar förklara vad v i ska lära oss". På samma enkät svarar 93 procent av eleverna v i - dare att lärarna är bra på att göra skolarbetet intressant, och 97 procent att lä- rarna hjälper dem i skolarbetet så mycket som de behöver.
Sammanfattningsvis b e d ö m e r Skolinspektionen att syfte och mål med valt textinnehåll och arbetssätt i h ö g grad görs tydligt för eleverna.
Lärarna är väl insatta i elevernas behov, erfarenheter, intresse och bakgrund och använder denna kunskap t i l l att anpassa undervisningen så den blir rele- vant och intresseväckande för eleverna. Lärarna relaterar undervisningen till styrdokumenten och gör dem begripliga för eleverna. Samtliga lektionsobser- vationer och intervjuer samt dokumentstudier visar p å att lärarna gör målen och syftet med imdervismngen tydligt för eleverna.
2 . Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för att utveckla sin läs- och skrivförmåga?
2.1 Får eleverna lära sig lässtrategier för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna?
Här undersöks om eleverna får lära sig att läsa och förstå olika typer av texter, an- vända olika angreppssätt utifrån vilket syfte de läser en text, reflektera över texter, urskilja budskap i texter samt sätta texter i relation till tidigare erfarenheter och kun- skaper.
Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att förstå det de läser.
Rapport
2015-09-11 6(13) Dnr 400-2014:5611
Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.7
Enligt kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk ska eleverna genom undervis- ningen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
"Forskning visar att det är betydelsefullt att eleverna får stöd genom samtal om texternas ifa nehåll för alt kunna utveckla läs- och skrivstrategier... "s
Olika texter
Skolinspektionen har genom dokumentstudier och intervjuer med lärare och rektorn samt biträdande rektorn tagit del av Sollentuna International School ö v e r g r i p a n d e planering för ä m n e t svenska (årskurs 4-6). A v planeringen fram- går att eleverna läser många olika slags texter, till exempel fantasy, spännings- romaner, poesi, argumenterande texter, instruerande texter, faktatexter, kröni- kor och insändare. A v granskningens enkät t i l l eleverna i årskurs 4 - 6 framgår att 95 procent av de 62 svarande eleverna tycker att de i lektionerna i svenska brukar läsa skönlitteratur. På samma enkät svarar 93 procent av eleverna att de brukar läsa faktatexter. Enligt eleverna förekommer dock läsning av webb-tex- ter endast i liten utsträckning. Drygt 70 procent anger att det stämmer ganska dåligt eller inte alls att de p å lektionerna brukar läsa denna typ av texter.
Skolans två lärare i svenska för årskurserna 4 - 6 är förstelärare i svenska. Båda lärarna har också behörighet i andra ämnen, t i l l exempel naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Enligt intervjuer med lärarna och skolledningen sker en strukturerad samverkan mellan de aktuella två lärarna, som också job- bar tillsammans i undervisningen i en av de aktuella årskurserna. Därutöver sker enligt lärarna en löpande samverkan med skolans lärare i andra ämnen, särskilt vad gäller läsning och textsamtal r ö r a n d e olika typer av faktatexter.
Syftet är enligt lärarna att skapa ett helhetstänk i svenska genom de olika års- kurserna.
Lässtrategier
Samtliga intervjuade elevgrupper i Sollentuna International School kunde besk- riva hur de arbetar med olika typer av lässtrategier. Enligt eleverna diskuterar lärarna återkommande begrepp som översiktiäsning eller läsning " p å raden"
och "mellan raderna" som en del av undervisningen både i svenska och i andra ä m n e n . "Vi ska läsa för att utveckla ordförråd och ordförståelse,"berättar en inter- vjuad elevgrupp. "Ibland, får vi testa hur snabbt vi ska läsa. Läraren frågar också vad som hände i förra kapitlet. Och är det första gången så läser vi först på baksidan av
71 kap. 4 § tredje stycket skollagen
s Skolverket "Nya språket lyfter" kapitel "Vad säger forskning" sid 15
Rapport
2015-09-11 7(13) Dnr 400-2014:5611
boken, och sen använder vi "fixarna" typ spågumman och detektiven och så". En an- nan elevgrupp tar upp att deras lärare är mycket noga med att de följer med i texten och läser själva, samtidigt som läraren läser högt. "När vi har högläsning så följer vi med i texten samtidigt som läraren läser högt. Vi frågade varför då? Räcker om du läser? Och fröken sa, att forskning säger att det gör skilhiad om man både hör och läser, att ordförrådet blir bättre, att det finns forskning på det."
Mer än 98 procent av de 62 elever i årskurs 4 - 6 i skolan som svarade p å granskningens enkät tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de brukar få prata om texten i klassen när de läst den p å lektionerna. På samma enkät svarade 92 procent att de också brukar få prata om texten i mindre grup- per. Samma andel tycker att de brukar få skriva om texten, eller skriva svar p å frågor om texten, efter att de läst den.
Lärare och skolledning berättar att man på skolan gör flera systematiska sats- ningar p å elevernas läsande. Skolan genomför bland annat En läsande klass, kö- per in sommarböcker och böcker på elevernas m o d e r s m å l till biblioteket, firar Bokens dag samt deltar i Allas barnbarn, d ä r en pensionär kommer till skolan och läser högt för eleverna. Lärarna i årskurs 4 - 6 beskriver att de förutom sats- ningar i skolan också strävar efter att involvera elevernas familjer i läsningen.
Enligt lärarna ser de en koppling mellan att de vuxna i elevernas närhet har en förståelse och intresse för läsande, och en ökad motivation och engagemang hos eleverna. Som ett led i detta har lärarna å t e r k o m m a n d e kontakter med ele- vernas v å r d n a d s h a v a r e angående läsning och skrivande.
A v de sex lektioner som Skolinspektionen observerade i Sollentuna Internat- ional School omfattade flertalet både läsning och skrivning. Gemensamt för de observerade lektionemas innehåll var att g e n o m g å n g och uppgifter utgick från en bok klassen för tillfället läser. Under en av lektionerna skulle till exempel eleverna enskilt fundera p å vilka frågor de ville ställa till karaktärer i texten el- ler till författaren. Därefter besvarade eleverna gruppvis och skriftligen de olika frågorna samt redovisade sina svar. Enligt läraren syftade uppgiften till att uppmuntra eleverna att tolka texten genom att leva sig i n i karaktären eller be- d ö m a vad författaren hade för avsikt. Eleverna skulle enligt läraren också få möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och öva sig p å att redovisa inför klasskamraterna.
På en annan lektion arbetade klassen med ert antal citat ur ett kapitel som ele- verna just läst i klassens bok. Läraren bad eleverna att i grupp gå igenom cita- ten och resonera om hur de tänker sig att citatet kan tolkas, till exempel text-till- text eller text-rill-världen. Under tiden som eleverna arbetade gick läraren runt till de olika grupperna för att förklara, uppmuntra och diskutera. I en grupp tycker två elever att uppgiften är svår, för de uppfattar citatet som så konstigt.
Läraren säger då, "Vet ni vad tjejer? Jag vill inte att ni släpper det här. Man kan tolka
Rapport
2015-09-11 8(13) Dnr 400-2014:5611
det på raden, eller hur? Men ni ska tolka, vad är budskapet i att författaren skriver 'kol- trasten sjunger för att den slipper vara människa'?" Därefter arbetar eleverna mycket koncentrerat med uppgiften. V i d redovisning inför klassen uppger ele- verna att de haft helt skilda tolkningar av texten, och läraren förklarar att det alltid är helt i sin ordning, bara man motiverar varför. Elevernas redovisning leder därefter till en djupare diskussion i klassen. En elev tycker till exempel att de två redovisande eleverna missat en viktig tolkning. "Jag tror koltrasten är som en vuxen, som ser men som är glad att den slipper mobbningen." Flera elever håller med, och läraren anknyter till en värdegrundsdiskussion som läraren tidigare haft med klassen genom att fråga, "som en medlöpare menar du, som vi pratade om när vi pratade om mobbning!" Eleven nickar. "Just det!"
Sammanfattningsvis b e d ö m e r Skolinspektionen att eleverna i Sollentuna In- ternational School i h ö g grad får läsa olika typer av texter. Dessa texter väljs uti- f r å n b å d e kunskapskraven och lärarnas insikter om elevemas erfarenheter, i n - tressen och behov, vilket p å ett tydligt sätt väcker elevemas intresse och moti- vation för läsning. Eleverna får också i h ö g grad lära sig lässtrategier för att ur- skilja texters budskap, både de uttalade och de som står mellan raderna. De ob- serverade lektionerna höll sammantaget en genomgående h ö g kvalitet, med bland annat en tydlig struktur, möjligheter till elevinflytande och flera exempel på anpassning efter elevernas intresse och erfarenheter.
2.2 Får eleverna lära sig skrivstrategier för att skapa olika typer av texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag?
Här undersöks om eleverna får lära sig vad som är typiskt för olika texter, att skriva olika typer av producerande texter och om de får lära sig hur man bygger upp en text beroende på syfte och sammanhang. Vidare granskas också om eleverna får lära sig att bearbeta de texter de skriver.
Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att utveckla sitt skrivande.
Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.9
Enligt kursplanerna ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Forskning visar att elevernas slcrivutveckling gynnas av att eleverna får skriva och kommuni- cera egna texter och av att de får undervisning om skrivande.™
9 1 kap. 4 § tredje stycket skollagen
1 0 Skolinspektionens kunskapsöversikt inför projektet, www.skolinspektionen.se
Rapport
2015-09-11 9(13) Dnr 400-2014:5611
Olika texter
Skolinspektionen har genom dokumentstudier och intervjuer med lärare och rektorn samt b i t r ä d a n d e rektorn tagit del av Sollentuna International School övergripande planering för ämnet svenska (årskurs 4-6). A v planeringen fram- går att eleverna skriver m å n g a olika slags texter, till exempel sagor, poesi, argu- menterande texter, instruerande texter, faktatexter, brev och krönikor. Inter- vjuer med b å d e elever, lärare och skolledning ger en tydlig bild av att eleverna också får lära sig olika lässtrategier för att urskilja texternas budskap. A v granskriingens enkät framgår att eleverna upplever att de i lika stor omfattning brukar träna p å att skriva både skönlitteratur och faktatexter på sina lektioner i svenska. Som tidigare angivits är båda lärare i svenska för årskurserna 4 - 6 förstelärare i svenska. Båda lärarna har också behörighet i andra ämnen, till ex- empel naturorienterande och samhällsorienterande ämnen.
Skrivstrategier
A v dokumentstudier, intervjuer och observationer framgår att eleverna i års- kurserna 4 - 6 i Sollentuna International School får lära sig vad som är typiskt för olika texter. Både elever och lärare berättar vid intervju att de diskuterar vad som är viktigt för olika typer av texter. Eleverna betonar också att lärarna är noga med att ge dem tips och synpunkter p å hur de kan utveckla sina texter.
"Läraren ger ossfeedback så att vi kan bli bättre", berättar en elevgrupp. "Till exem- pel säger läraren, "du kanske vill förlänga den" eller "tänk på sldljetecken och stor bok- stav, fast det är en bra text". Eller, "förklara mer om hur det hände." Andra intervju- ade elevgrupper bekräftar bilden av att eleverna ofta får möjlighet att bearbeta och utveckla sina skrivna texter. "Ibland får man läsa upp själv, och ibland läser lä- raren om man är blyg. Sen så ställer eleverna frågor på den som har skrivit berättelsen, så skriver läraren upp det och ger papperet till eleven som har berättat berättelsen så skriver man om sin text. Så brukar vi jobba. Ibland får vi läsa varandras texter, säga vad man tyckte och så. Så ser man vad man har gemensamt."
Elevernas positiva erfarenheter i intervjuerna återspeglas även i den enkät som granskningen skickat till skolans elever i årskurs 4 - 6 . Mer än 98 procent av de 62 elever i Sollentuna International School som svarade p å granskningens enkät tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att läraren läser deras texter och förklarar vad som kan b l i bättre.
A v de sex lektioner som Skolinspektionen observerade i Sollentuna Internat- ional School omfattade flertalet både läsning och skrivning. Gemensamt för de observerade lektionernas innehåll var att genomgång och uppgifter utgick från en bok klassen för tillfället läser. På en lektion arbetar till exempel eleverna med en skrivuppgift u t i f r å n en rubrik de fått av läraren. Eftersom den bok klassen läser för tillfället har en karaktär som utsätts för kränkningar, har rubrikerna mobbning som tema. Elevernas uppgift är att bedöma vad rubriken är till för
Rapport
2015-09-11 10(13) Dnr 400-2014:5611
typ av text (t ex krönika, insändare, faktatext eller brev) samt i form av grupp- arbete skriva en text som kan h ö r a till rubriken. Rubrikerna som eleverna får av läraren berör skolans och klassens värdegrundsarbete, t ex "hjälp! de mobbar en av tjejerna i min klass" eller "Varje år dödar mobbning". Eleverna redovisar sen tex- terna för läraren och klassen, som ger råd och synpunkter p å innehållet.
På en lektion i en annan årskurs är elevernas skrivuppgift att förutspå vad som h ä n d e r i nästa kapitel i den bok klassen läser. Eleverna skriver parvis och gruppvis o m vad de tror kommer att hända. Lärarna återkommer ofta till beho- vet av samarbete och diskussion. "Ni ska enas om vad ni tycker är viktigast" för- klarar en av dem. "Och vad betyder "att enas"?" Klassen diskuterar detta och sva- rar att det betyder att de ska komma överens i gruppen om vad man ska skriva ned, men man kan ändå tycka olika. Lärarna inleder också grupparbetet med att visa en exempeltext de själva skrivit ned. De förklarar och låter eleverna ställa frågor samt ger en tydlig struktur för grupparbetet, t ex hålltider och val av sekreterare. Under grupparbetet får eleverna stöd av lärarna på olika sätt, b å d e genom hjälp med stavning och grammatik och genom att lärarna ställer f r å g o r om det som eleverna skrivit.
Alla grupper hinner b l i klara med en text om ungefär 4 - 5 meningar, som re- dovisas för klassen. Till exempel: "Vi tror att Billy och Aladdin kommer träffa Ella i Elias hus. Kanske har Ella har en baktanke, för att Ella inte vill bli dödad av Glasbar- nen. Det är därför Ella ljuger för Billy." Eller, från en grupp där man tyckte olika:
"Vi tror att Billy får ett hot från spökena, hon kan inte sluta tänka på det. Men Billy fortsätter ändå att söka efter husets hemlighet. Billy får reda på vem som knackade på fönsterrutan. Några dagar senare sker en olycka! Billys mamma ramlar nerför trap-
porna-vem knuffade henne?!" Efter redovisningen ställer lärarna frågor t i l l grup- perna om deras texter, till exempel, "menar ni alltså egentligen att Ella inte alls är så snäll som hon verkar?". Förutom att eleverna svarar muntligt så antecknas frå- gorna som stöd för gruppen n ä r den ska bearbeta texten. Avslutningsvis läser lärarna nästa kapitel i boken, för att v i d nästa lektionstillfälle resonera o m skill- naden mellan vad som h ä n d e , och vad eleverna f ö r u t s p å d d e kunde h ä n d a . I intervju beskriver lärarna hur de p å olika sätt ger eleverna verktyg för att ut- veckla skrivandet. "Vi diskuterar vad som är specifikt för texten", förklarar en lä- rare, "till exempel vad som skiljer sig mellan en insändare och instruktion, och sen bru- kar vi skriva en text tillsammans. Eleverna får sen skriva en egen text, och vi gör kam- ratbedömningar, bearbetningar och enskild feedback". En annan lärare håller med.
"Vi pratar om typiska drag i texten, t.ex. i en krönika om vad ska man ha för rubrik, hur väcker man intresse, vad menas med början och slut. Efter det får de skriva en egen krönika".
V i d de lektioner som Skolinspektionen observerat går lärarna kontinuerligt runt och stöttar eleverna genom att bland annat svara p å enskilda frågor, vid
Rapport
2015-09-11 11 (13) Dnr 400-2014:5611
behov ta upp elevers funderingar i helklass, skriva upp begrepp på tavlan eller be eleverna kort reflektera om hur de upplevde en viss skrivuppgift.
Sammanfattningsvis b e d ö m e r Skolinspektionen att eleverna i hög grad får lära sig skrivstrategier för att skapa olika texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. De skrivuppgifter eleverna får väljs u t i f r å n b å d e kunskapskraven och lärarnas insikter om elevemas erfarenheter, intressen och behov. Detta väcker p å ett tydligt sätt elevernas intresse och moti- vation för skrivande. Lärarna ger eleverna ett aktivt stöd och erbjuder verktyg som hjälper eleverna att bearbeta sina texter. De observerade lektionerna höll sammantaget en genomgående hög kvalitet, med bland annat en tydlig struk- tur, möjligheter till elevinflytande och flera exempel p å anpassning efter elever- nas intresse och erfarenheter.
3. Utmanar och vidgar undervisningen elevernas intresse för läs- ning och skrivning?
Här undersöks om läraren följer upp hur varje elevs intresse för läsning och skriv- ning utvecklas och tillsammans med eleverna utvärderar undervisningen. Vidare om läraren utgår från detta för att säkerställa att läs- och skrivundervisningen inriktas mot en tydlig progression i varje elevs lärande. Här undersöks också om eleverna (i intervjuer och enkät) uppger att deras intresse för läsning och skrivning ökar.
Enligt kursplanerna ska undervisningen i svenska och svenska som andraspråk stimulera ele- vernas intresse för att skriva och läsa.
Skolverket visar i en rapport att de elever som tycker om att läsa har ett bättre läsprovsresid- tat än elever som inte tycker om att läsa.11
I granskniiigens enkät till eleverna i Sollentuna International School fick ele- verna svara p å om undervisningen i svenska gör så att de vill skriva mer. 81 procent av eleverna ger ett positivt svar p å frågan. På frågan om undervis- ningen i svenska gör så att de v i l l läsa mer, är andelen positiva svar 88 procent.
Enkätsvaren återspeglas i Skolinspektionens intervjuer med eleverna, där ele- verna också belyser varför närmare en femtedel av dem tycker att undervis- ningen inte gör att de vill skriva mer. Flertalet intervjuade elever var tydliga med att de tycker att läsande och skrivande är viktigt. I årskurs 5 berättar ele- verna särskilt om hur lärarna motiverar dem till att läsa. "Alltså, tänk om det di- ett nödfall, viktigt att man förstår varningar. Och recept. Och skyltar och dagböckerl"
B Skolverket (2012). PIRLS 2011 holm.
- Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ell internationellt perspektiv. Stock-
Rapport
2015-09-11 12(13) Dnr 400-2014:5611
M å n g a konstaterade dock att det tyckte det är svårt att läsa och skriva, och sär- skilt att skriva. "Fett tråkigt", förklarar en elev. "Man blir trött i fingrarna. Först får jag en idé och så skriver jag den lite och sen är det tomt i huvudet. Man får inga fler
idéer." En annan elev har liknande känslor om läsning. "Jag tycker inte det är så kul att läsa, då måste man sitta still hela tiden, jag tycker om att vara ute". Många ele- ver ger dock också uttryck för att skolans undervisning i läsning och skrivande ger dem mycket glädje. "Om jag läser, kan jag sitta där och bara, bara läsa och om man ropar på mig, jag hör ingenting. Det är som om man reser," tycker en elev.
Sammantaget verkar flertalet elever tycka att undervisningen i svenska i Sollen- tuna International är intressant och stimulerar deras intresse för att läsa och skriva. Lärarna och skolledningen anger att ett antal elever i de granskade års- kurserna behöver stöd i sin språk- och kunskapsutveckling i svenska. Därutö- ver finns enligt lärarna och skolledningen ett flertal elever i de tre granskade årskurserna som har behov av extra anpassningar eller i vissa fall särskilt stöd.
Under de lektioner som Skolinspektionen observerat deltar dock samtliga ele- ver i de olika arbetsuppgifterna och de allra flesta arbetar engagerat och kon- centrerat. Utan undantag råder arbetsro. Enligt intervjuade lärare samt rektorn och biträdande rektorn följer ämneslärarna i svenska upp elevernas intresse för läsning och skrivning. Detta görs b å d e genom att prata med enskilda elever v i d t ex utvecklingssamtal, och med större grupper elever v i d t ex vid tillfällen d å lärarna ber eleverna reflektera över sitt lärande.
I granskningens enkät tillfrågas eleverna om det s t ä m m e r att deras lärare i svenska frågar dem vad de tycker om undervisningen i ämnet. 30 procent sva- rar att det stämmer ganska dåligt eller inte stämmer alls. I intervjuer med elever framstår dock bilden som betydligt mer positiv. Flertalet intervjuade elever uppger att de brukar prata med läraren om undervisningen. Några elever tycker att de borde få bestämma mer. Men flera beskriver att det är vanligt att de får vara med och påverka undervisningen, till exempel o m vad de ska skriva för krönika, eller att de får byta citat om de tycker de citat läraren valt för text- samtalet inte känns rätt. Både v i d lektionsobservationer och v i d intervju med lärarna framgår att lärarna tar in elevemas åsikter och önskemål i sin lektions- planering, till exempel genom att med eleverna u t v ä r d e r a vad de tyckte om ett visst moment eller genom att eleverna får påverka val av texter i under vis- ningen.
Skolinspektionen v i l l dock framhålla att nästan 40 procent av de tillfrågade ele- verna i granskningens enkät uppger att de får för lätta uppgifter i svenska.
Denna bild bekräftas av flera elever vid intervju, som berättar att de får vänta in andra elever, eller inte tycker att de får svårare uppgifter när de är klara. V i d intervju berättar lärarna att de strävar efter att stimulera elever som har lätt för att n å målen i svenska, bland annat genom uppgifter utan "tak" samt extraupp- gifter eller läxor inom ämnet om en elev snabbt blir färdig. Skolinspektörerna
Rapport
2015-09-11 13(13) Dnr 400-2014:5611
noterade dock v i d sina lektionsobservationer att skrivuppgifter i flertalet fall var likartade för samtliga elever. Möjligheterna för eleverna att öka svårighets- graden och variera innehåll var oftast oklara, eller begränsade.
I n ä r h e t e n av skolans lokaler ligger ett kommunalt bibliotek, som enligt lärare och elever ibland används som en del av undervisningen i svenska. Användan- det av det kommunala biblioteket försvåras dock för eleverna av att de över 40 procent av skolans elever som är skrivna i andra kommuner inte har rätt till lå- nekort p å det aktuella biblioteket. Utöver det kommunala biblioteket har skolan också ett r u m med skönlitteratur och faktaböcker, avsett att användas som bibliotek. A v intervjuer med lärare, elever och rektorn framkommer dock att skolans eget bibliotek är nytt och ännu inte a n v ä n d s p å ett systematiskt sätt i undervisningen.
Sammanfattningsvis b e d ö m e r Skolinspektionen att undervisningen i svenska i Sollentuna International School i hög grad vidgar elevemas intresse för läs- ning och skrivning. Undervisniiigen engagerar flertalet elever och väcker deras intresse för att läsa och skriva. Granskningen som helhet visar att lärarna aktivt följer u p p elevernas arbete samt elevemas intresse för läsning och skrivning.
Sollentuna Intemational School behöver dock säkerställa att alla elever erbjuds tillräcldigt med utmaningar och stimulans för att enligt sina förutsättningar n å så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling. Skolan behöver också säker- ställa att biblioteket används p å ett systematiskt sätt i läs- och skrivundervis- ningen.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om eleverna får en undervisning inom ä m n e n a
svenska/svenska som andraspråk som engagerar, motiverar och vidgar deras intresse för läsning och skrivning samt utvecklar deras läs- och skrivstrategier, så att tilltron t i l l och utvecklingen av den egna språkliga och kommunikativa f ö r m å g a n stärks. Projektets övergripande frågeställningar är:
• Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för att utveckla sin läs- och skrivförmåga?
• Får eleverna ett aktivt stöd i läs- och skrivundervisningen?
Metod och material
Granskningen av midervisningen i svenska i årskurserna 4-6 innebär att in- spektörerna samlar i n skriftlig dokumentation samt besöker skolorna, observe- rar midervisningen, intervjuar lärare, rektor och elever. Skolinspektionen har också genomfört en elevenkät vid samtliga skolor som ingår i granskningen.
A l l information analyseras sedan för varje enskild skola och sammanställs och redovisas i ett beslut för skolan och i denna rapport.
