• No results found

F/Meddelanden - del 1 -Beslut fr KS/KF/övriga nämnder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "F/Meddelanden - del 1 -Beslut fr KS/KF/övriga nämnder"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SOLLENTUNA KOMMUN

Sammanträdes-

Kommunfullmäktige protokoll

S a m m a n t r ä d e s d a t u m 2015-09-17

Sidan 1 av 2

§ 93/2015 Dnr 2014/0531 KS-7 Diariekod: 069

Antagande av trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun

I ärendet föreligger tjänsteutlåtande 2015-07-29 från kommunledningskontoret.

Sammanfattning

Kommunstyrelsens arbetsutskott godkände 2015-03-09

kommunledningskontorets PM 2015-01-26 som förstudie avseende problemanalys och lägesbild för trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun. Kommunledningskontoret fick samtidigt i uppdrag att utifrån denna förstudie ta fram förslag på övergripande styrdokument och handlingsplan för trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun.

Kommunledningskontoret har tillsammans med övriga förvaltningar arbetat fram en trygghets- och säkerhetsstrategi som styrdokument för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete.

Kommunstyrelsens förslag

Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta följande:

• Kommunfullmäktige antar trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun i enlighet med bilaga 1 till

kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2015-07-29.

Överläggning i fullmäktige

Under överläggningen yttrar sig Henrik Thunes (M), Magnus Ramstrand (KD), Richard Meyer (S) och Freddie Lundqvist (S).

Henrik Thunes (M), Magnus Ram strand (KD) och Richard Meyer (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Proposition

Ordförande Björn Karlsson (M) frågar om kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Fullmäktige bifaller förslaget.

Kommunfullmäktiges beslut

• Kommunfullmäktige antar trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun i enlighet med bilaga 1 till

kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2015-07-29.

(2)

Beslutsexpediering:

Akt

Säkerhetschef Richard Buske

2015-09-17 Sidan 2 av 2

(3)

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden 2014-2018

Antagen av fullmäktige 2015-09-17, § 93 Dnr 2014/0531 KS

Innehållsförteckning

1 Inledning 3 1.1 Sollentuna i dag 3

1.2 I jämförelse med andra kommuner 4 2 Mål f ö r trygghets- och s ä k e r h e t s a r b e t e t 5

2.1 Sollentunas ambition 5 2.1.2 Kännetecken för kommunens trygghets- och s ä k e r h e t s a r b e t e 5

3 Prioriterade kategorier för ökad trygghet o c h säkerhet 5

3.1 Brottsförebyggande verksamhet 5

3.1.1 Ungdomskriminalitet 5

3.1.2 Våldsbrott 6 3.1.3 Skadegörelse 6 3.1.4 Stöld och tillgrepp 6 3.1.5 Organiserad brottslighet 6

3.1.6 Goda krafter 6 3.2 Social hållbarhet 7

3.2.1 Delaktighet och inflytande 7 3.2.2 Ekonomisk och social trygghet 7 3.2.3 Utbildning och sysselsättning 7

3.3 Trygga utemiljöer 7 3.3.1 Rent och snyggt 7 3.3.2 Ljussättning/belysning 7 3.3.3 Trygga m ö t e s p l a t s e r 8 3.3.4 Trygga bil-, cykel- och gångvägar 8

3.3.5 Trygg kollektivtrafik 8 4 Viktiga u t v e c k l i n g s i n s a t s e r o c h indikatorer för trygghets- o c h

säkerhetsarbetet 8

4.1 Brottsförebyggande 8 4.2 Social hållbarhet 8 4.3 Trygga utemiljöer 9 5 A n s v a r för planering o c h uppföljning 10

5.1 Verksamhetsplanering 10

(4)

5.2 Årlig uppföljning 10 5.2.1Trygghetsråd 10 5.2.2 Årlig kommungemensam sammanställning 10

5.3 Slutredovisning 10

(5)

S O L L E N T U N A

F Ö R F A T T N I N G S S A M L I N G

1 Inledning

Trygghet och säkerhet är två begrepp som ofta används tillsammans. De är nära sammankopplade; trygghet kan enkelt beskrivas som känslan av upplevd säkerhet. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom åtgärder som ökar känslan av säkerhet.

En trygg och säker kommun för samtliga invånare kan beskrivas som en kommun där alla känner sig inkluderade, där det sker fa olyckor, där fa brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där kommunens medborgare känner sig trygga i alla offentliga miljöer vid alla tidpunkter på dygnet.

Den politiska överenskommelsen för 2014-2018 fastställer att de förebyggande insatserna ska prioriteras i all verksamhet och pekar tydligt ut dessa som ett fokusområde för kommunen.

1.1 Sollentuna i dag

Sollentuna kommun genomför en rad insatser för att öka tryggheten i kommunen.

Insatserna drivs av kommunens nämnder och bolag och innefattar även samarbete med polis, räddningstjänst, näringslivet, föreningslivet och en rad andra aktörer.

Trygghetsmätningar indikerar att arbetet ger resultat och att tryggheten i kommunen har ökat, vilket är mycket positivt. Samtidigt finns möjligheter att ytterligare öka tryggheten och säkerheten i kommunen.

Genom ett fördjupat trygghets- och säkerhetsarbete kommer Sollentuna befästa och stärka rollen som föregångskommun inom området. Detta ökar kommunens attraktionskraft och möjligheterna för företag och invånare att bo, verka och leva i Sollentuna.

Under hösten 2014 genomfördes en rad olika fördjupade insatser för att mäta den upplevda och faktiska tryggheten och säkerheten bland medborgarna i Sollentuna kommun. I samband med detta tog kommunen fram fem övergripande

trygghetskategorier för kommunens arbete med trygghet och säkerhet.

Brottsförebyggande verksamhet

• Skadegörelse, klotter

• Ungdomskriminalitet

• Våldsbrott

• Organiserad brottslighet

• Stöld tillgrepp

• Goda krafter/civilsamhället Skydd mot olyckor

• Brandsäkerhet

• Trafiksäkerhet

• Vattensäkerhet

• Fallprevention

• Riskhänsyn i fysisk planering

Social håUbarhet (folkhälsa)

• Delaktighet och inflytande

• Ekonomisk trygghet

• Social trygghet

• Utbildning och sysselsättning

• Psykisk ohälsa Trygga utemiljöer

• Rent och snyggt

• Ljussättning/belysning

• Trygga mötesplatser

• Trygg kollektivtrafik Krisberedskap

• Risk- och sårbarhetsanalys

(6)

1.2 I jämförelse med andra kommuner

I SCB:s medborgarundersökning1, hösten 2014, om hur medborgaren bedömer sin kommun som plats att bo och leva i , ligger Sollentuna kommun totalt sett högre än genomsnittet av samtliga 129 kommuner som deltog. I Nöjd- Region- Index totalt hade Sollentuna i 2014 års mätning index 71 vilket ligger över genomsnittsindex som är 64 för kommuner i samma storleksklass (50 000 eller fler invånare).

NRI

Rekommendation

Arbetsmöjligheter

Utbildningsmöjligheter

Bostäder

Kommunikationer

Kommersiellt utbud

Fritidsmöjligheter

Trygghet

I Sollentuna kommun Samtliga kommuner

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex

NRI = Nöjd-Region-Index

De områden som tas upp i denna undersökning är sådana områden som anses vara relaterade till trygghet i en kommun, t ex utbildnings- och arbetsmöjligheter och fritidsmöjligheter. Resultatet i förstudien i Sollentuna kommun där fem trygghetskategorier pekats ut, korrelerar med de områden som tas upp i SCB:s undersökning.

När det gäller området Trygghet visar resultatet att Sollentuna ligger på samma nivå som samtliga övriga kommuner, d.v.s. 61 %. Frågeställningar inom området Trygghet i SCB:s undersökning är t ex hur tryggt och säkert du kan vistas

utomhus på kvällar och nätter, kan du känna dig trygg mot hot, rån och misshandel och kan du känna dig trygg mot inbrott i hemmet.

i

http://www.scb.se/Grupp/Applikationer/Medborgarundersokningar/ dokument/H2014/Bilaga/Rapportbi laga-Sollentuna-2014.pdf

(7)

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

2 Mål för trygghets- och säkerhetsarbetet

2.1 Sollentunas ambition

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i .

Sollentuna ska vara en kommun där samtliga medborgare känner sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt.

Arbetet med trygghet och säkerhet enligt denna strategi följs upp genom ett antal indikatorer. Indikatorn "Trygghet i SCB:s medborgarundersökning Nöjd-

Region-Index" ska öka från nuläge 61 % till 64 % år 2018. Övriga indikatorer redovisas i avsnitt 4.

2.1.2 Kännetecken för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete

Sollentuna kommuns trygghets- och säkerhetsarbete ska kännetecknas av:

• Kommunen ska systematiskt ta reda på invånares upplevelse av trygghet genom medborgarundersökningar och medborgardialoger

• Kommunen ska ha ett gemensamt och strukturerat trygghetsarbete som omfattar både nämnder och bolag

• Kommunen ska samverka med polis, räddningstjänst, föreningsliv och andra aktörer för ett ännu tryggare Sollentuna

• Kommunen ska omvärldsbevaka och sprida goda sätt att arbeta med trygghet och säkerhetsfrågor

3 Prioriterade kategorier för ökad trygghet och säkerhet

Av de fem övergripande trygghetskategorierna från Sollentunas förstudie, d.v.s.

brottsförebyggande verksamhet, skydd mot olyckor, social hållbarhet (folkhälsa), trygga utemiljöer och krisberedskap, ska följande områden prioriteras under mandatperioden 2014-2018:

1. Brottsförebyggande verksamhet 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer

3.1 Brottsförebyggande verksamhet

Kommunens brottsförebyggande arbete innefattar allt från fysiska trygghetsåtgärder och myndighetsutövning i form av brandtillsyn, serveringstillstånd etc. till arbete med barn och ungdomar.

3.1.1 Ungdomskriminalitet

Att motverka unga människors inträde på den kriminella banan är en prioritering för kommunen då det förebyggande arbetet inte bara minskar förekomsten av denna typ av kriminalitet utan även, i ett längre perspektiv, förhindrar en vidare kriminell bana i livet.

(8)

3.1.2 Våldsbrott

Sollentuna kommun har en nolltolerans mot våld. Insatser som minskar missbruk av alkohol, narkotika och doping är prioriterade liksom ökad samverkan i

kommunens brottsförebyggande råd. Inom missbruksområdet finns ett särskilt styrdokument: Policy för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete vilket närmare reglerar kommunens arbete.

3.1.3 Skadegörelse

Skadegörelse och klotter har en dubbel negativ effekt på stadsmiljön då

skadegörelse föder ytterligare skadegörelse. Förutom att stadsmiljön förfulas och förfaller är den påföljande effekten allvarligare, då den skapar en otrygg miljö och grogrund för annan brottslighet.

Likt andra anläggnings- och fastighetsägare har kommunen ett ansvar att motverka skadegörelse på sina anläggningar. Kommunen har dock även en möjlighet att jobba proaktivt genom skapandet av en mer meningsfull fritid för ungdomar samt större socialt engagemang från vuxna och samverkan mellan olika samhälleliga aktörer. Som en del av detta arbete har kommunen en klotterpolicy, där samtliga aktörer spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet.

3.1.4 Stöld och tillgrepp

Rån och stöld påverkar individen och samhället på både kort och lång sikt.

Förutom en ekonomisk förlust medför rån eller stöld ofta en känsla av otrygghet.

Denna otrygghet påverkar samhället i stort då den initiala kostnaden av att hantera det inträffade brottet övergår till en större och mer djupgående kostnad där den drabbade individens minskade känsla av trygghet leder till minskat förtroendekapital för samhällets förmåga att skydda individen. Inom detta område arbetar kommunen med kameraövervakning och säkerhetssystem. Policy för kameraövervakning och tillämpningsföreskrifter för skydds- och

säkerhetsarbetet reglerar närmare kommunens preventiva arbete mot stöld och tullgrepp.

3.1.5 Organiserad brottslighet

Organiserad brottslighet verkar mestadels i det dolda vilket gör det svårt att upptäcka. En av de stora riskerna kopplade till den organiserade brottsligheten är rekryteringen av ungdomar vilket kan leda till en livslång kriminell karriär för dessa.. Kommunen arbetar genom socialtjänst och skolverksamheter

tillsammans med polisen för att förhindra rekryteringen.

Samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis beskriver respektive organisations roller och ansvar i detta arbete.

3.1.6 Goda krafter

Inom kommunen genomförs ett antal insatser av olika ideella organisationer.

Dessa insatser bör uppmuntras och främjas, både ekonomiskt och genom samverkan och annat stöd. Goda krafter är av väsentlig vikt för att skapa

(9)

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

engagemang på gräsrotsnivå i samhället vilket bidrar till en hållbar utveckling av det brottsförebyggande arbetet.

3.2 Social hållbarhet

Följande område rymmer olika samhälleliga insatser, indelade efter

fokuspunkter vilka har identifierats som viktiga för Sollentunas strategiska, förebyggande trygg- och säkerhetsarbete.

Att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för

människorna i dagens samhälle och för kommande generationer är av största vikt för att i längden skapa en hållbar trygghet.

3.2.1 Delaktighet och inflytande

Genom delaktighet och inflytande kan invånares utanförskap minska, vilket minimerar grogrunden för kriminalitet och sociala problem. Ökad delaktighet och inflytande kan också ge ett mer effektivt utnyttjande av samhällets resurser då kostnaderna kopplade till dessa åtgärder kan ses som preventiva och

framtidsinriktade investeringar i kommunens invånare.

3.2.2 Ekonomisk och social trygghet

Ekonomisk och social trygghet är viktiga byggstenar i skapandet av ett tryggare Sollentuna. Arbetet inom detta område är ett sätt att proaktivt angripa

trygghetsrelaterade problem. En del av detta område är att öka integrationen.

3.2.3 Utbildning och sysselsättning

Utbildning är en viktig komponent i arbetet med trygghetsrelaterade samhällsfrågor. Utbildning ger möjlighet till bl.a. större konkurrenskraft på arbetsmarknaden, till högre lön och bättre levnadsvillkor, till större kunskap om samhället och således större möjlighet till delaktighet och inflytande.

3.3 Trygga utemiljöer

Trygghet skapas inte enbart genom fokus på den sociala miljön. Den fysiska miljön är av stor vikt då den påverkar den upplevda tryggheten på en plats.

3.3.1 Rent och snyggt

En ren och trivsam miljö sänder tydliga signaler om det gemensamma ansvar som åligger både kommunen och individen. Det skapar en stolthet och samhörighet och steget till att skräpa ned är längre i en renare miljö. I detta arbete har vi identifierat människors attityd till nedskräpning som den viktigaste pusselbiten för en ren och snygg kommun.

3.3.2 Ljussättning/belysning

Bra planerad belysning far fler människor att känna sig trygga och röra sig mer ute på våra gator. Detta i sin tur har möjlighet att leda till en ökad trygghet vilket kan leda till att ännu fler vågar sig ut.

(10)

3.3.3 Trygga mötesplatser

Människor har rätt att känna sig trygga när de träffas ute i kommunen. Trygga mötesplatser kan leda till en större rörlighet av människor ute i det offentliga vilket i sig ökar tryggheten.

3.3.4 Trygga bil-, cykel- och gångvägar

För att människor ska känna sig trygga i det offentliga rummet i Sollentuna måste de kunna röra sig tryggt och obehindrat i kommunen. Därför är satsningen på trygga bil-, cykel- och gångvägar viktig.

3.3.5 Trygg kollektivtrafik

Sollentuna ska vara en tillgänglig kommun både dagtid och på natten.

Trafikanter ska känna sig trygga med att använda sig av kollektivtrafiken, vilket även påverkar miljön.

4 Viktiga utvecklingsinsatser och indikatorer för trygghets- och säkerhetsarbetet

Kommunens fem övergripande trygghetskategorier bygger på nationella mål, på forskning och på medborgarens upplevda trygghet. För de tre prioriterade kategorierna har ett antal viktiga aktiviteter och ett antal indikatorer tagits fram.

Som komplement till dessa indikatorer kommer kommunen årligen genomföra trygghetsenkäter, medborgardialoger och trygghetsvandringar i syfte att ta fram en nulägesbild. Baserat på denna nulägesbild sker årligen prioriteringar inom det förebyggande arbetet med trygghet och säkerhet.

4.1 Brottsförebyggande

Brottsligheten är ett komplext problem som behöver förebyggas på flera sätt samtidigt. All brottslighet är lokal och kan därför förebyggas lokalt. Genom en gemensam lägesbild kan kommunen hitta lokala lösningar. Samverkan inom kommunen och mellan olika samhällsaktörer är nödvändigt för ett effektivt brottsförebyggande arbete. Exempel på samverkansformer är trygghetsråden, lokala BRÅ och samverkansöverenskommelser.

Uppföljning

Följande indikatorer ska regelbundet följas upp och analyseras kopplat till det brottsförebyggande arbetet.

• Våldsbrott (antalet anmälningar)

• Ungdomsbrottslighet (dömda personer under 18 år)

• Skadegörelse/klotter (antal anmälningar) 4.2 Social hållbarhet

Öka integrationen

För att öka integrationen krävs ett antal insatser, exempelvis att eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna, samt att ge ensamkommande barn och unga hjälp och stöd att integreras till ett självständigt liv i samhället.

(11)

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

Uppföljning

Arbetet med att öka integrationen följs upp med hjälp av mått till kommunövergripande mål och åtaganden som har kopplingar till

integrationsarbetet. Det är mycket viktigt att insatser, och mått som mäter dessa insatser, finns med i nämndernas planering och uppföljning.

Fler i arbete

Att öka sysselsättningsgraden, särskild bland unga och är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet.

Uppföljning

Utöver aktuella mått till kommunövergripande mål och åtagande inom

fokusområde Näringsliv och arbetsmarknad ska följande indikatorer regelbundet följas upp och analysera inom ramen för det brottsförebyggande arbetet:

• Sysselsättningsgrad (samtliga)

• Sysselsättningsgrad (unga)

• Sysselsättningsgrad (utrikes födda) Utbildning

I det brottsförebyggand arbetet är utbildningsområdet mycket viktigt.

Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön, social bakgrund m.m. Det kommungemensamma utbildningsmålet anger att alla Sollentunas utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet.

Skolans uppdrag innebär att stödja utvecklingen av normer, värden, kunskaper, ansvarstagande och inflytande, i samverkan mellan fritidshemmet,

förskoleklassen, skolan och hemmet.

Uppföljning

Området utbildning följs upp via mått till mål och åtaganden inom fokusområde utbildning. Möjligheterna att målsätta, följa upp och utvärdera

fritidshemsverksamheten behöver utvecklas vilket är ett ansvar både för barn- och ungdomsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.

4.3 Trygga utemiljöer

Arbetet för trygga utemiljöer sker med fokus på att

• Utveckla kommunens parker och naturområden,

• Förbättra belysning på allmän plats för ökad trygghet,

• Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling: Utveckla hantering av felanmälan och synpunkter samt medborgardialog

Uppföljning

Området trygga utemiljöer följs upp via kommunstyrelsens,

samhällsbyggnadsnämndens samt trafik- och fastighetsnämndens åtaganden mot kommunövergripande mål samt övrig verksamhetsplanering.

(12)

Ansvar för planering och uppföljning

5.1 Verksamhetsplanering

För att säkerställa ett systematiskt arbete för trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun ska samtliga nämnder använda denna strategi som stöd i arbetet med att ta fram åtaganden och handlingsplaner till de kommunövergripande målen och eventuell övrig kompletterande verksamhetsplanering. Planering,

genomförande och uppföljning ska präglas av samverkan mellan nämnderna utifrån ett helhetsperspektiv för trygghet och säkerhet.

5.2 Årlig uppföljning

5.2.1 Trygghetsråd

Trygghets- och säkerhetsarbetet kommer att följas upp årligen genom tre gemensamma trygghetsråd.

Detta är möten i samverkan mellan kommun, polis, Brandkåren Attunda, bolag, näringsliv, samfund, föreningar och medborgare i samtliga kommundelar.

Mötena kommer att utgå från kommunens tre bibliotek och omfatta medborgardialog, trygghetsvandringar och medborgarlöften Kommundelsindelning för respektive bibliotek:

• Huvudbiblioteket: Silverdal, Helenelund, Tureberg

• Edsbergsbiblioteket: Edsberg, Sjöberg, Vaxmora

• Arena Rotebro: Rotebro, Norrviken, Häggvik

Resultatet från trygghetsråden sammanställs och blir ett viktigt underlag för trygghets- och säkerhetsarbetetes lägesbild och prioriteringar.

5.2.2 Årlig kommungemensam sammanställning

Kommunstyrelsen ansvarar för att, med nämndernas verksamhetsplanering som grund, ta fram en årlig sammanställning av kommunens planerade

utvecklingsinsatser som kopplar till trygghets- och säkerhetsstrategin. I

sammanställningen ska ingå även utvecklingsarbete från t ex kommunens bolag.

Det ska också finnas en nulägesbild av hur olika verksamheter i det dagliga arbetet verkar för ökad trygghet och säkerhet. Denna nulägesbild tas fram i samarbete med kommunens nämnder och övriga aktörer.

Den årliga sammanställningen ska vidare innehålla redovisning och analys av materialet från trygghetsråden samt de mål och indikatorer som pekas ut i trygghets- och säkerhetsstrategin. Sammanställningen ska redovisa slutsatser kring prioriteringar av insatser i det fortsatta arbetet.

Sammanställningen ska årligen redovisas till kommunstyrelsen.

5.3 Slutredovisning

Kommunstyrelsen ska 2018 redovisa en slutrapport med uppföljning och analys utifrån denna strategi till kommunfullmäktige.

(13)

Sammanträdes protokoll

S a m m a n t r ä d e s d a t u m 2015-09-17

Sidan 1 av 2

§83/2015 Dnr 2014/0625 KS-6 Diariekod: 039

Valärenden

Anmälan

• Douglas Lithborn(M) har avlidit. Han var vid sin bortgång kommunstyrelsens ordförande, ledamot i kommunfullmäktige,

ordförande i Mälardalsrådet, ordförande i valberedningen och ledamot i Brandkåren Attunda.

Avsägelser

• Christoffer Sjögren (MP) befrias från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden, ersättare i barn- och ungdomsnämnden och ersättare i valnämnden.

• Henrik Thunes (M) befrias från uppdrag som ordförande tillika ledamot i barn- och ungdomsnämnden

• Jenny Ribsskog (SD) befrias från uppdrag som ledamot i valnämnden.

• Laura Fuenzalida Karlsson (S) befrias från uppdrag som ersättare i socialnämnden.

• Britt-Inger Kajnäs (FP) befrias från uppdrag som ledamot i vård-och omsorgsnämnden.

• Johnny Rönnberg (SP) befrias från uppdrag som ersättare i trafik- och fastighetsnämnden.

• Mona Safa (SP) befrias från uppdrag som ersättare i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

• Anna Lirén (S) befrias från uppdrag som ersättare i barn-och utbildningsnämnden.

Fyllnadsval

• Ludvig Aspling (SD) väljs som ledamot i valnämnden efter Jenny Ribsskog.

• Henrik Ulfvarsson (M) väljs som ledamot i trafik- och fastighetsnämnden efter Eva Tunér.

• Amanda Borg (S) väljs till ersättare i socialnämnden efter Laura Fuenzalida Karlsson.

(14)

2015-09-17 Sidan 2 av 2

• Farhiya Osman Mohamed (S) väljs till ersättare i barn-och ungdomsnämnden efter Anna Lirén

• Oscar Martinpelto (S) väljs till ersättare i utbildings- och arbetsmarknadsnämnden efter Esdigiil Sahin

• Göran Eidenert (SP) väljs till ersättare i trafik- och fastighetsnämnden efter Johnny Rönnberg.

• Göran Eidenert (SP) väljs till ersättare i vård-och omsorgsnämnden efter Harriet Goliath (SP)

• Anders Lovén (SP) väljs till ersättare i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden efter Mona Safa (SP).

• Lars Kalländer (C) väljs till ledamot i valberedningen efter Anna Myrhed

• Henrik Thunes (M) väljs till ledamot tillika ordförande i kommunstyrelsen efter Douglas Lithborn (M).

• Henrik Thunes (M) väljs till ledamot i Brandkåren Attunda efter Douglas Lithborn (M)

• Josefin Utas (MP) väljs till ledamot i kommunalförbundet Norrvatten efter Jerker Dalunde (MP)

• Josefin Utas (MP) väljs till ersättare i kommunalförbundet Käppala efter Jerker Dalunde (MP)

Paragrafen justeras omedelbart.

Beslutsexpediering:

Akt

Förtroendevalda Länsstyrelsen

Kommunkalender/Malin Westman Lön/Anna Fossto

Kommunsekreterare Anneli Tjäder

References

Related documents

Kommunstyrelsen antar plan för kommunstyrelsens uppsikt över de övriga nämndernas verksamhet 2015 i enlighet med bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande

Miljö- och hälsoskyddsenheten har under 2014 gjort en kartläggning av ljudnivåerna vid grund- och förskolor i Sollentuna kommun med avseende på buller från väg- och spårtrafik.

T i l l ordförande i trafik- och fastighetsnämnden för mandatperioden 2015-01-01 -2015-12-31 väljs Moa Rasmusson (FP), till l:e vice ordförande väljs Birgitta Schwinn (M) och till

Fullmäktige fastställer budget med verksamhetsplan 2015 och ekonomisk plan 2015-2017 för kommunstyrelsen exklusive exploateringsverksamheten, i enlighet med majoritetens

Sollentunamedaljen 2014 (alternativt minnesgåva) tilldelas tjänstemän och förtroendevalda enligt bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2014-10-07 samt till de

För att säkerställa ett systematiskt arbete för trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun ska samtliga nämnder använda denna strategi som stöd i arbetet med att ta fram

Inkallelseordningen gäller för politiska organ som är valda av fullmäktige, kommunstyrelsen, annan kommunal nämnd och om inkallande av ersättare inte är bestämd i särskild

För att säkerställa ett systematiskt arbete för trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun ska samtliga nämnder använda denna strategi som stöd i arbetet med att ta fram