Årsberättelse 2012
Valbo förskoleområde I Ur och skur Västbyggeby
” Det Du tänker om Mig Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig,
Sådan blir jag”
Anci Rehn
Förskolechef
Karin Nordkvist Jessica Peter
Mia Lind Kristina Hjertberg
Biträdande förskolechefer
Valbo förskoleområde 2012
2010 var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling. Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk
dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan.
Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. Nu 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi har inte riktigt hunnit igenom alla målområden och det haltar fortfarande när det gäller tidsperspektivet, tanken är ju att detta skall utvecklas och bli bättre så
småningom. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna verksamhetsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under 2012.
Just att sätta fokus på är något vi i ledningsteamet tror starkt på. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla.
Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en
samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar.
De insatser vi gjort under 2012:
Fortbildning i tecken som stöd och lärplattor/surfplattor som pedagogiskt verktyg.
Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna
Studiedagar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3:
Stora Valbo, kring Språk och kommunikation/ barns inflytande
Stora Valbo: gemensam föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder.
Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt för samtliga samt fördjupning för pedagogiska utvecklingsledare.
Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL.
Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola.
NT nätverk med representanter från samtliga förskolor.
Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd
Uppdragspedagog vägleder och stödjer arbetslagens kvalitetsarbete.
Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator.
Planering av avdelning Leoparden, Häcklinge förskola i nära samarbete med elevhälsan.
En Välkomnande Förskola!
Under 2012 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. Det innebär precis just det som dikten på första sidan säger: att vi alla blir utifrån det möte som uppstår oss människor emellan, där har vi alla ett gemensamt ansvar att göra mötet gott. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för.
Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här:
”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen”.
Vi har under året provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. Flera förskolor har haft tema ”kompis” på dagordningen vilket är en fråga som berör och en viktig del av vårt likabehandlingsarbete.
De mötesformer vi erbjuder;
I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll,
vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin
vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar.
information ges via mejl, informationsblad och hemsidor.
vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas.
Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det
informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de
förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa.
Systematiskt kvalitetsarbete
I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag.
En lärande organisation
Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en
struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera för kvalitetskvällar på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra.
Det är alltid lika intressant att blicka tillbaka och det är nyttigt att stanna upp och reflektera över året som varit innan vi sätter ljuset på året som ligger
framför oss. Just nu har de flesta en välförtjänt vila för att återkomma med nya krafter, redo för ett nytt spännande år med stora och små utmaningar!
Anci Rehn Förskolechef
I Ur och Skur Västbyggeby 2012
Under våren 2012 var det 45 barn inskrivna på I Ur och skur Västbyggeby. Det fanns 12 barn födda 2006 som den första juli gick över till skolan. Det betydde att en stor grupp skulle inskolas till hösten. I augusti när inskolningarna startade hade vi ännu inte fyllt alla platser.
Det fick till följd att inskolningsperioden drog ut på tiden och blev klar först i november.
Dessutom fick pedagogerna på förskolan två nya medarbetare då två tjänster tillsattes i augusti. Detta har naturligtvis påverkat pedagogernas arbete med att komma in i rutinerna, men på planeringsdagen som var under den andra halvan av terminen fick pedagogerna möjlighet att strukturera upp tider och rutiner. Det var då lättare att få en överblick över barngruppen och verksamheten när alla barn fanns på plats.
Något som också har tagit tid att få till är hur pedagogerna ska få ihop grupperna och fördelningen av personal. Detta gäller främst på Linblomman, där de äldsta barnen går. När höstterminen startade fanns det 8 stycken Mullebarn och 17 stycken Knyttebarn. Tidigare under året hade man provat med att ha buffé på Linblomman. Detta var något som man nu fick ändra på, mycket p.g.a. att det nu går fler yngre barn på avdelningen. Förhoppningsvis är detta något man kan införa igen under vårterminen då det blev ett lyckat resultat förra gången.
På Linfröt där de yngsta barnen går har pedagogerna arbetat mycket med rummen. Vad speglar de till barnen? Vad vill vi att barnen ska göra i rummen? Pedagogerna har möblerat om ett antal gånger för att prova olika alternativ i de olika rummen. Detta för att skapa ett lugn på avdelningen. Ett av rummen har blivit ”lugna rummet” som ska ge barnen möjlighet till lugn och ro samt sinnliga upplevelser.
Redovisning av förskolans kvalitetsarbete.
På I Ur och Skur Västbyggeby har följande målområden varit i fokus under 2012:
Normer och värden/Likabehandling
Språk och kommunikation
Naturvetenskap och teknik
Normer och värden/Likabehandling
Prioriterade mål:
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja hjälpa andra.
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Hur skall vi gå tillväga för att nå målen?
Barnen uppmuntras när de visar empati och respekt för varandra.
Ge barnen en insikt om och en förståelse för hur man förhåller sig till allt levande i naturen.
Barnen ges möjlighet att utveckla förmågan:
- att visa empati; trösta en kompis, glädjas med andra - att se varandras olikheter som något positivt
- att spontant visa hjälpsamhet mot en kompis
Pedagogerna:
- behöver tänka på att vara väl utspridda över gården
- ge barnen utrymme att själva lösa konflikter, men att finnas till hands för att hjälpa när de inte klarar det själva
- uppmuntra barnens positiva beteende och försöka att i möjligaste mån ignorera negativt beteende
Arbetsprocess och resultat
Under vårterminen hade pedagogerna på förskolan tillgång till förskoleområdets
uppdragspedagog som på regelbundna träffar med pedagogerna och i barngruppen stöttade i arbetet med pedagogisk dokumentation samt utformandet av förskolans handlingsplan, det man tittade specifikt på var barnens vilja att hjälpa varandra. Det pedagogerna
dokumenterade var när och hur barnen hjälper varandra, vilka barn och i vilka situationer.
De yngre barnen.
Här valde pedagogerna att dokumentera ”självkänsla”. För att fördjupa sig inom ämnet läste pedagogerna böcker och hade diskussioner.
På samlingarna använde sig barnen av en ”spegelburk”, en plåtburk med en spegel i botten.
Barnen turas om att titta i burken, får då syn på sig själv i spegeln och får då en uppfattning och en känsla av sig själv. Pedagogerna pratade mycket med barnen om de olika situationerna som uppstod i verksamheten, berömde mycket och lekte samarbetslekar med barnen. Barnen har blivit tryggare och arbetet har lett till en lugnare barngrupp.
De äldre barnen.
Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen valde att titta mer på barnens förmåga att ta hänsyn, bearbeta konflikter, samspela och hjälpa varandra. Barnen uppmuntrades att hjälpa varandra, t.ex. med kläder, korkar och väskor. Tillsammans har barn och pedagoger läst böcker om hur man är mot varandra och lekt samarbetslekar. Pedagogerna ser och tar ett steg tillbaka, låter barnen hjälpa varandra. Barnen vet att de kan be en kamrat om hjälp. Genom detta arbete blev det tydligt att vissa barn i barngruppen helt och fullt tar till sig och uppnår det mål pedagogerna satt – att barnen i större utsträckning hjälper och tar emot hjälp av andra barn, medan det finns barn som inte vill hjälpa eller inte vill ta emot hjälp. Arbetssättet har också resulterat i att barnen är mer uppmärksamma på och empatiska när någon gör sig illa eller om någon varit dum. Då skyndar man till hjälp.
Under höstterminen har barnen haft svårigheter att finna sina nya roller i barngruppen. De har haft svårt att leka tillsammans och det har tagit tid att få ihop barngrupperna. Pedagogerna har delat in barnen i mindre grupper i olika situationer, efter barnens behov.
Linblomman har arbetat mycket med att få barnen att leka självständigt genom att ha mycket vuxenstyrda lekar.
Linfröt har också arbetat mycket med vuxenstyrda lekar för att få barnen säkra i leken.
Mycket tid har lagts på att få barnen trygga i verksamheten, med övriga barn och personal.
Detta har lett till att barnen nu leker mer självständigt och spontant. De kan själva leka styrda lekar samt att de leker mer ”samma” lekar tillsammans. Barnen är trygga.
Analys
Genom att intensivt arbeta med barngruppen dels under våren med självkänsla och barnens vilja att hjälpa varandra samt vuxenledda lekar under hösten har pedagogerna stärkt barnen och de har blivit mer självständiga och leker på ett annat sätt nu än tidigare. Det visade sig i våras att det finns barn som inte vill ta emot hjälp av andra barn eller hjälpa en kamrat. Då har det varit viktigt att stärka dessa barn genom uppmuntran. Under höstens arbete har en del barn valt bort lek med andra barn. Detta kan bero på att de ännu inte har knäckt lekkoden eller är ovana att umgås med andra barn. Pedagogernas fokus på leken, att det är genom den som barngruppen ska bli en ”grupp”, skapar goda förutsättningar för vårens kommande arbete.
Utvecklingsområden
Arbeta med tema känslor under vårterminen. Använda böckerna om Alfons Åberg.
Hjälpa barnen att vara tydliga i sina relationer med andra.
Språk och kommunikation
Prioriterade mål:
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv.
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, utrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
Hur skall vi gå till väga för att nå målen?
Uppmuntra barnens lyssnande och reflekterande samt ge barnen de förutsättningar de behöver för att få förståelse för andras perspektiv.
Använda språket på ett sådant sätt i verksamheten att det leder till att barnen utvecklar sitt talspråk på ett positivt sätt genom att ge dem ett stort ordförråd, låta dem använda sig av olika begrepp, leka med ord, uttrycka sina tankar och ställa frågor.
Arbetsprocess och resultat
Under vårterminen arbetade pedagogerna mycket med att skapa möjligheter till goda dialoger med barnen i lugna situationer. Ett exempel på det var matsituationen. På avdelningen där de yngre barnen går ändrade man på bordens placering. Även rutinen på morgonen med frukost sågs över för att få en lugnare stund. Tidigare åt alla tillsammans på en avdelning detta ändrades till att istället äta på två avdelningar. Dessa förändringar gav snabbt resultat och ledde till lugnare måltider med möjlighet att föra dialoger med barnen. Stunden före frukost har också blivit mer rofylld.
De äldsta barnen, födda 2006, arbetade under vårterminen med materialet Språklust. Det är bl.a. lyssningsövningar, mungymnastik och rim och ramsor. Arbetet med Språklust har gjort barnen engagerande, mer uppmärksamma och de utvecklade sin förmåga att lyssna, reflektera och argumentera. De stannar upp och lyssnar på ljud, ute och inne. Så småningom började de självmant öva på ljud. Deras intresse för språket väcktes och de inspirerades att söka ny kunskap och nya utmaningar.
Under hösten har arbetet med språket fortsatt. Stort fokus har legat på rim, ramsor och sånger. Drama är också något som barnen har provat på genom att göra figurer till en saga och sedan spela upp den för varandra. Pedagogerna och barnen har tillsammans hittat reflektionsstunder i verksamheten då har det funnits möjlighet att reflektera över vad som skett under dagen.
Stödtecken har också blivit en del i kommunikationen på förskolan. Barnen är
intresserade av tecknen och vill gärna använda dem. Barnen tar också allt oftare egna initiativ till samtal.
Analys
Pedagogerna ser en svårighet i att hinna tillgodose varje enskilt barns språkutvecklingsbehov.
De förstår vikten av det enskilda samtalet och tar tillvara på de lugna stunderna för att kommunicera med barnen. De enskilda samtalen ger en möjlighet till en bättre kontakt med just det barnet.
Utvecklingsområden
Gruppindelningen
Arbeta mer med stödtecken.
Hur kommunicerar vi med barnen?
Naturvetenskap och teknik
Prioriterade mål
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
Hur skall vi gå tillväga för att nå målen?
Erbjuda barnen en möjlighet att få ta del av och upptäcka de vanligaste träd, blommor och djur som finns vår natur.
Erbjuda barnen att få ta del av och prova på hur ett kretslopp fungerar.
Arbetsprocess och resultat
Pedagogerna samtalar kontinuerligt med barnen om hur man ska vara i naturen och vad vi ser i naturen. På förskolan får barnen delta i sopsortering och kompostering. Varje år sätter man potatis och sår frön så som morötter och sockerärtor. Barnen har också fått följa fjärilens utveckling, från larv till fjäril i en nätbur.
Barnen och pedagogerna har arbetat med att frysa in vatten till is, de har tagit in snö som de låtit smälta för att sedan frysa den igen. De har gjort isskulpturer i mjölkkartonger, blåst bubblor i olika färger, arbetat med flyta-sjunka, tränat på att klippa med sax, arbetat med vårblommor och gjort ”mullechips”. De är mycket ute i naturen och upplever och utforskar, ligger i gräset, upptäcker myran som kryper och gråsuggan under stenen. Pedagogerna är medupptäckare, medutforskare, medundersökande och nyfikna. De inspirerar barnen att söka nya spännande kunskaper.
De äldsta barnen, födda 2006, grävde tillsammans med pedagogerna ner en bräda i marken höstterminen 2011. På brädan fanns olika saker fastsatta. På våren 2012 grävdes brädan upp igen för att nu skulle man se vad som hade förmultnats eller inte. Hösten 2012 gjordes samma
experiment igen för att få syn på förmultningsprocessen. Brädan kommer att grävas upp till våren 2013. Barnen har fått färga garn och sedan tillverka en egen väv med garnet. Barnen och pedagogerna har under hösten plockat lingon och gjort sylt samt plockat svamp. Att prata om allemansrätten har varit en del av verksamheten. Luftexperiment, skapa och konstruera med hjälp av pärlor och pärlplattor och andra material har varit en del av verksamheten inom bygg och konstruktion. Det nyinköpta bygg och konstruktionsmaterialet som inskaffades under året har varit mycket populärt både hos barnen och pedagogerna. De utforskar sin närmiljö, plaskar i vattenpölar och bygger sand- och lerkakor.
Upplever naturen med alla sinnen. Ett intresse för natur och teknik är väckt, en tankeprocess – vad händer? Barnen är entusiastiska, vetgiriga och samlar hela
tiden på intressanta föremål i naturen. Kunskapen om blommor, träd och insekter har ökat samt kunskapen om att vara rädd om naturen. Barnen är intresserade och söker själva information i faktaböcker. Barnens lust att upptäcka, undersöka och utforska kommer naturligt i en inspirerande miljö.
Analys
Det har varit svårt finna experiment som passar i barnens ålder, som barnen kan göra själva och reflektera över. Experiment som barnen tycker är roliga. Det är viktigt att pedagogerna tycker att det är roligt att vara ute i skogen och i naturen, det gör att barnen tycker att det är roligt. Att vi vuxna visar ett intresse för naturen och är goda förebilder.
Utvecklingsområden
Se över våra faktaböcker. Vad har vi och vad behöver kompletteras?
Utbildning för pedagogerna; Mulle, Knytte, Knopp, Lagge och Skrinna.
Se över vårt bygg och konstruktionsmaterial.
Väl mött 2013!
Förskolechef, Biträdande förskolechef och personal I Ur och Skur Västbyggeby
