Juni-oktober 2014
Revisionsrapport
Tilda Lindell Anders Törnqvist November 2014
Granskning av arbetet mot
kränkande
behandling och diskriminering
Lidingö stad
Innehållsförteckning
1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer ... 1
2. Inledning ... 2
2.1. Granskningsbakgrund ... 2
2.2. Revisionsfråga ... 2
2.2.1. Revisionskriterier ... 2
2.3. Metod och avgränsning ... 3
3. Lagstiftning, råd och mål inom området ... 4
3.1. Skollagen ... 4
3.2. Diskrimineringslagen ... 4
3.3. Skolverkets allmänna råd ... 5
3.4. Utbildningsnämndens åtgärder ... 6
4. Iakttagelser och bedömning ... 7
4.1. Nämndens delegation av beslutanderätt ... 7
4.1.1. Bedömning ... 7
4.2. Kunskap om lagstiftning och arbetssätt ... 8
4.2.1. Utbildningsinsatser ... 8
4.2.2. Bedömning ... 8
4.3. Arbetet i skolorna ... 9
4.3.1. Rutiner för att upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling och diskriminering ... 9
4.3.2. Medarbetare och arbetslag på skolorna ... 10
4.3.3. Arbetet med likabehandlingsplanerna ... 10
4.3.4. Bedömning ... 11
4.4. Sammanställning och rapportering till huvudman ... 11
4.4.1. Bedömning ... 12
1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer
På uppdrag av Lidingö stads förtroendevalda revisorer har PwC granskat
utbildningsnämndens arbete mot kränkande behandling. Efter genomförd granskning är vår bedömning att utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning i huvudsak säkerställer att ett ändamålsenligt arbete bedrivs för att skydda elever från kränkande behandling och diskriminering.
Utifrån de revisionskriterier granskningen baseras på grundar sig bedömningen ovan på följande observationer:
Utbildningsnämnden har valt att inte vidaredelegera ansvar och
beslutanderätt enligt skollagens kap. 6, 6-9 §. Förutom den handlingsplan för nolltolerans som upprättats ser vi inte att nämnden har fattat beslutat om hur man i enlighet med skollagen 6:5 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter.
Det finns former för att säkerställa att berörd personal har tillräckliga kunskaper både om gällande lagstiftning och om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger samt förhindrar, genom såväl specifika
utbildningsinsatser som forum för dialog och kompetensutveckling.
Enheterna upprättar planer enligt gällande lagstiftning och det finns
metoder för att involvera elever och vårdnadshavare. Planerna inkluderar en redogörelse för enheternas rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling.
En systematisk uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering är inte alltid synlig i
likabehandlingsplanerna.
Nämnden kan följa arbetet över tid och per enhet, dels i och med den årliga redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet, dels genom regelbunden rapportering och redovisning från avdelningen för kvalitet och utveckling.
Då utbildningsnämnden valt att inte vidaredelegera ansvar och beslutanderätt enligt skollagen kap. 6, 6-9 § är vår rekommendation att nämnden ser över system och rutiner för rapportering och uppföljning till huvudman. Detta för att säkerställa att de aktiva åtgärder som huvudmannen ansvarar för – såsom målinriktat arbete, skyldighet att förebygga kränkande behandling och diskriminering, plan mot kränkande behandling och förbud mot kränkningar – genomförs i verksamheten.
2. Inledning
2.1. Granskningsbakgrund
Från den 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering: skollagen (SFS 2010:800, 6 kap) samt diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Skollagen innebär en betydande skärpning av huvudmannens ansvar. Anmälningsplikt gäller för all personal.
Lagstiftningen innebär att plan mot kränkande behandling samt
likabehandlingsplan ska upprättas årligen. I Skolverkets allmänna råd anges att planerna med fördel kan skrivas ihop i en och samma plan. Uppgifter från Skolinspektionen visar dock att många verksamheter har brister i sina planer.
Vanligt är att dessa inte bygger på en kartläggning av verksamhetens behov samt att barnen/eleverna inte engageras i arbetet med planerna.
I media rapporteras om krav på skadestånd från kommuner till enskilda barn och elever med anledning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
Sammantaget ställs stora krav på verksamheternas förmåga att arbeta främjande, förebyggande och förhindrande samt att i förekommande fall utreda och åtgärda.
Varje barns/elevs rätt till en skoltid fri från kränkningar och diskriminering måste kunna säkerställas.
Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genomföra denna granskning.
2.2. Revisionsfråga
Granskningen syftar till att besvara nedanstående revisionsfråga:
Säkerställer utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att ett ändamålsenligt arbete bedrivs för att skydda elever från kränkande behandling och diskriminering?
2.2.1. Revisionskriterier
Följande revisionskriterier har varit vägledande för granskningen:
Nämnden har beslutat om hur man i enlighet med skollagen 6:5 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter.
Nämnden har fört ut ansvar (SL 6:6-9) till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta beslut.
Nämnden säkerställer att berörd personal har tillräckliga kunskaper både om gällande lagstiftning och om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger samt förhindrar.
Varje enhet har upprättat planer enligt gällande lagstiftning och det genomförs systematisk uppföljning. Barn/elever (och vårdnadshavare i tillämpliga fall) är delaktiga i arbetet.
Varje enhet har rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling.
Varje enhet genomför uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering.
Nämnden kan följa arbetet per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt.
2.3. Metod och avgränsning
Granskningen har genomförts via intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med utbildningsnämndens ordförande, förvaltningschef för
utbildningsförvaltningen och chef för avdelningen för kvalitet, utveckling och forskning, samt två rektorer och sammanlagt fyra representanter från trygghetsråd och antimobbningsnätverk vid två skolor. Nedanstående dokument har utgjort grund för dokumentstudier tillsammans med för området relevanta beslut i utbildningsnämnden:
Likabehandlingsplaner för de kommunala grundskolorna
Utbildningsnämndens delegationsordning och bemyndigandeordning
Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport läsåret 2012/2013
Tidplan för kvalitetsdialoger och schema för chefsdialoger ht 2014
Rapport – Nolltolerans på Lidingö
Handlingsplan – Nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering
Granskningen har avgränsats till att omfatta den kommunala grundskolan.
Rapporten har varit föremål för sakgranskning.
3. Lagstiftning, råd och mål inom området
3.1. Skollagen
Enligt kapitel 6 i Skollagen (SL 2010:800) är nämnden huvudman för att skydda barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Nämnden kan vidaredelegera detta ansvar.
Några av de bestämmelser som finns i lagen är att huvudmannen ska arbeta förebyggande för att elever inte ska utsättas för kränkande behandling, att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och att alla kränkningar ska anmälas av personalen. Lagrummet i sin helhet finns angivet nedan.
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
3.2. Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagens tredje kapitel har skolor skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier som har samband med
diskrimineringsgrunder. Skolorna ska även varje år upprätta en
likabehandlingsplan med en beskrivning av de förebyggande och förhindrande aktiviteter som är planerade att genomföras under året. I denna plan ska en utvärdering av föregående års arbete redovisas. Lagrummet finns beskrivet i sin helhet nedan.
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att
förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
3.3. Skolverkets allmänna råd
För hjälp och stöd i tolkningen av lagtexten har Skolverket utarbetat allmänna råd för hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska genomföras.
Varje verksamhet bör regelbundet genomföra en kartläggning och analys av organisation och arbetssätt. Kartläggningen kan enligt Skolverket exempelvis innefatta en översyn av regler, schemaläggning eller gruppindelning. I analysen ska tidigare förebyggande insatser analyseras, risker identifieras samt uppföljningsbara mål formuleras, dvs. formulera vad man vill ändra på och uppnå för att komma tillrätta med problem och risker. En planering ska ske av vilka insatser som ska genomföras under året för att uppnå målen samt hur dessa ska följas upp. Viktigt är att se till att elever är delaktiga i kartläggningen.
Det främjande arbetet, 6:6 SL och 3:14 DL, ska omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka kunskap och medvetenhet om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverkets utvärdering visar att när flertalet personal inom en verksamhet, genom utbildning, får ökad kunskap och förståelse för kränkningar och mobbing, minskar dessa problem. Personalen bör också få tid till att diskutera normer och attityder som genomsyrar verksamheten, vilket även elever ska få möjlighet till.
Enligt Skolverkets råd bör personal ha god uppsikt över platser där elever befinner sig. Det ska finnas system och rutiner för hur en anmälan ska göras, samt
säkerställas att den kommer både huvudman och rektor till del. Utredningen bör dokumenteras enligt ändamålsenliga rutiner och former. Vidare bör det finnas rutiner för akuta situationer. Åtgärder bör grundas i en utredning i det enskilda fallet och en uppföljning ska ske för att säkerställa att kränkningarna upphör.
Den årliga likabehandlingsplanen som varje enhet enligt DL ska upprätta, och den årliga planen mot kränkande behandling som SL förordar, kan formuleras som en gemensam plan eller två olika planer som hänger ihop. Planen som upprättas ska återspegla förhållandet på varje enskild enhet. Arbetet ska bedrivas så att planerna blir kända i både verksamheten samt hos elevers vårdnadshavare.
Enligt de allmänna råden bör planen innehålla:
1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna,
3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de
förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas,
4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling,
5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälnings- skyldighet ska fullgöras,
6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt
7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande förebyggande arbetet.
3.4. Utbildningsnämndens åtgärder
Den 25 april 2012 uppdrog utbildningsnämnden till utbildningsförvaltningen att utforma riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet i stadens skolor. Av beslutet (UN/2012:146) framgår att enheterna ska redovisa det systematiska kvalitetsarbetet i en årlig kvalitetsrapport och att förvaltningen årligen ska presentera en samlad kvalitetsrapport till nämnden. Med bakgrund av förvaltningens redovisning för läsåret 2011/2012 beslutade nämnden om tre prioriterade granskningsområden inför nästkommande läsår, 2012/2013. Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering var ett av områdena, och nämnden uppdrog till förvaltningen att genomföra en studie av skolornas arbete mot kränkande behandling och
diskriminering (UN/2012:186 och UN/2013:4).
Studien syftade till att sammanfatta underlaget gällande förekomsten av
kränkningar i stadens skolor, granska skolornas dokumentation och sammanställa relevant forskning till grund för en framtida handlingsplan för stadens arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I studien framkom bland annat att skolorna genomför kartläggningar till grund för den kommande planen, men att det i flera fall saknades en redovisning av vilka slutsatser som dragits av kartläggningen samt en utvärdering av åtgärderna i föregående års plan. Knappt hälften av
skolorna hade använt den mall som utbildningschefen beslutat om, och i Skolinspektionens tillsyn riktades i två av tre fall en anmärkning eller ett
föreläggande till skolorna på grund av brister i planen. I studien konstaterades även att skolorna tenderade att arbeta generellt utifrån olika antimobbningsprogram snarare än att se till varje enskild situation och elev.
Med bakgrund av studien beslutade nämnden den 25 september 2013 om en handlingsplan för nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering (UN/2013:233).
4. Iakttagelser och bedömning
4.1. Nämndens delegation av beslutanderätt
Här bedöms om:
Nämnden har beslutat om hur man i enlighet med skollagen 6:5 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter.
Nämnden har fört ut ansvar (SL 6:6-9) till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta beslut.
Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhetsområde finns i kommunallagens sjätte kapitel, 33 – 38 §. En nämnd kan uppdra åt såväl utskott, ledamöter och ersättare som åt en tjänsteman eller medarbetare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden (33 §). Nämnden kan inom ramen för sitt verksamhetsområde och med de förbehåll som anges i 34 § delegera beslutanderätten i en delegationsordning. De ärenden i vilka nämnden inte får delegera beslutsrätten är:
1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med
anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats.
3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
4. Ärenden som väckts genom medborgarförslag.
5. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
I skollagens kap.6, 6-8 § berörs huvudmannens ansvar för åtgärder mot kränkande behandling och kan vara föremål för delegering. Utbildningsnämndens
delegationsordning antogs 2014-05-01 och är enligt uppgift från
utbildningsförvaltningen en förenklad delegationsordning. I den har inte
bestämmelserna enligt sjätte kapitlet 6-8 § delegerats från utbildningsnämnden till förvaltningschef och rektorer. Från förvaltningens sida anges att delegationen enligt skollagen är vägledande för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering, och att nämndens delegationsordning återspeglas i stadens handlingsplan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
4.1.1. Bedömning
Vår bedömning är att nämnden inte har fattat beslut för hur man i enlighet med skollagen 6:5 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter. Nämnden har inte heller fört ut ansvar (SL 6:6-9) till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta beslut.
Det är inte nämndens skyldighet att delegera rätten att fatta beslut kring ovan angivna bestämmelser, men det kan vara ett tillvägagångssätt för att tydliggöra ansvarsfördelningen och stödja nämnden i dess ansvarsutövande. Om nämnden väljer att inte delegera beslutsrätten i dessa frågor, krävs ett system för systematisk redovisning och uppföljning av samtliga fall av kränkande behandling och
diskriminering. Detta för att huvudmannen ska få tillräckligt med information för att kunna fullgöra sitt uppdrag enligt skollagen.
4.2. Kunskap om lagstiftning och arbetssätt
Här bedöms om:
Nämnden säkerställer att berörd personal har tillräckliga kunskaper både om gällande lagstiftning och om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger samt förhindrar.
4.2.1. Utbildningsinsatser
I och med studien av skolornas arbete mot kränkande behandling och diskriminering kartlades även den dåvarande utbildningsnivån i frågan hos skolledare och personal vilket synliggjorde eventuella kunskapsluckor på såväl enhetsspecifik som övergripande nivå. Studien utgjorde som tidigare nämnts underlag till den handlingsplan för nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling som utbildningsnämnden antog. En del i handlingsplanen för att uppnå nolltolerans är att skolans personal ska få utbildning som ökar deras kunskaper om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Från utbildningsnämndens sida uttrycks att det systematiska kvalitetsarbetet utgör en del i att säkerställa utbildningsnivån hos alla medarbetare inom grundskolan.
Sedan studien genomfördes har några skolledare gått en utbildning utformad av Skolverket (Rektorslyftet 7,5 hp) och en webbaserad utbildning i samarbete med en forskare från Umeå universitet är under utveckling. Inom ramen för det
systematiska kvalitetsarbetet leder utbildningsförvaltningens avdelning för kvalitet, utveckling och forskning (KUF) så kallade chefsdialoger - enskilda tillfällen med skolledare för utvärdering och analys - och kvalitetsforum med lärare och pedagoger då fortbildning och introduktion till nya arbetsmetoder sker. Från rektorernas sida uttrycks att den största utmaningen kan vara att få alla
engagerade, såväl medarbetare som elever och vårdnadshavare. Däremot upplever de inte att det förekommer incidenter när skolans kunskaper och resurser inte räcker till, och det finns ett flertal aktörer förutom KUF – exempelvis
brottsförebyggande rådet – att vända sig till om det finns ett behov av samtal eller utbildning. Även de respondenter från trygghetsråd och antimobbningsnätverk som har intervjuats upplever att det finns kompetens och resurser på skolorna för att hantera frågor kring arbetet mot kränkande behandling och diskriminering.
4.2.2. Bedömning
Vår bedömning är att nämnden genom den upprättade handlingsplanen och de insatser som bedrivs av KUF främjar att berörd personal har tillräckliga kunskaper om gällande lagstiftning samt arbetsmetoder som främjar, förebygger och
förhindrar. Under läsåret då arbetet mot kränkande behandling och diskriminering var ett prioriterat granskningsområde har uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder samt kompetensutveckling skett inom ramen för det systematiska
kvalitetsarbetet, i samband med kvalitetsrapporter och kvalitetsforum.
4.3. Arbetet i skolorna
Här bedöms om:
Varje enhet har upprättat planer enligt gällande lagstiftning och det genomförs systematisk uppföljning. Barn/elever (och vårdnadshavare i tillämpliga fall) är delaktiga i arbetet.
Varje enhet har rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling.
Varje enhet genomför uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering.
4.3.1. Rutiner för att upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling och diskriminering
Hur skolorna ska agera vid fall av kränkande behandling och diskriminering finns beskrivet i Åtgärder vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering, en rutinbeskrivning från 2014-02-12 som gäller för samtliga skolformer och fritidshem i Lidingö stad.
Rutinerna beskriver arbetsgången då fall av kränkande behandling eller
diskriminering kommit skolpersonalen till kännedom, som kan struktureras i fem steg. Arbetsgången illustreras även med ett flödeschema1 och exempel på
tillämpning av rutinerna.
1. Anmälan om kännedom till förskolechef/rektor och huvudman 2. Utredning
3. Åtgärder 4. Uppföljning 5. Utvärdering
Arbetsgången beskrivs av rektorerna som så att när ett fall av potentiellt kränkande behandling eller diskriminering upptäcks är det första avgörandet huruvida det ska ske en incidentrapportering eller ej. Om händelsen föranleder en incidentrapport av rektor till huvudmannen startas sedan en utredning och föräldrarna till berörda elever informeras, innan samtal i syfte att utreda händelsen genomförs med
eleverna. I det fall utredningen visar att kränkande behandling har förekommit ska en handlingsplan upprättas som ska innehålla åtgärder i syfte att stoppa den kränkande behandlingen och/eller trakasserierna. Om bedömningen görs att det är möjligt att upprätta en handlingsplan direkt i samråd med de inblandade eleverna kan så också ske. Förutom att direkt observera incidenter har även lärare och
1 Se bilaga 1.
pedagoger regelbunden mentorstid med barn och elever, i vilken ges tillfälle att uppfatta och enskilt diskutera om eventuella problem och händelser.
Uppföljning och utvärdering av de vidtagna åtgärderna sker efter ungefär en vecka, då ärendet antingen kan avslutas om kränkningarna bedöms ha upphört eller justering av handlingsplanen kan genomföras i syfte att stoppa fortsatta kränkningar eller trakasserier. Om mentor eller annan medarbetare på skolan observerar att behandlingen ändå fortgår kopplas elevhälsoteamet in för att visa på allvaret och bidra till att lösa situationen. Skolorna kan söka stöd hos förvaltningens avdelning för kvalitet, utveckling och forskning (KUF) om en anmälan är extra allvarlig, och då gör avdelningen också en egen utredning. KUF hanterar även anmälningar som inkommer via klagomålshanteringen, men i övrigt hanterar varje skola sina egna anmälningar.
Den samlade bilden av hur respondenterna uppfattar arbetet mot kränkande behandling och diskriminering är att det successivt har utvecklats i
skolverksamheten. Strukturerna för hur arbetet ska bedrivas upplevs som klarare sedan en tid tillbaka, samt att det finns lite större djup i arbetets olika delar och att åtgärder vidtas snabbare nu gentemot tidigare. Incidentrapporteringen har blivit något mer omfattande men det kan bero på att medarbetarna på skolan uppfattar mer och observerar fler händelser. Även KUF som tar emot skolornas anmälningar upplever att medvetenheten hos skolorna kring vad som utgör kränkande
behandling och diskriminering har ökat under de senaste två åren, och att
anmälningarna hanteras på ett bättre sätt. För att säkerställa att rutinerna är kända hos skolans personal uppger rektorerna att det sker en genomgång av
likabehandlingsplanen och rutiner för anmälan vid läsårets start.
4.3.2. Medarbetare och arbetslag på skolorna
På en av stadens F-3 skolor finns tre arbetslag samt ett antimobbningsnätverk som består av representanter från varje arbetslag samt specialpedagog och
representanter från elevhälsan. Nätverket träffas en gång i månaden för att arbeta med aktiviteter till förmån för arbetet mot kränkande behandling och
diskriminering. Aktiviteterna som ingår i skolans årsplanering/årshjul är en central del i den arbetsmodell som skolan utvecklat för likabehandlingsarbetet. På en av stadens 7-9 skolor finns två arbetslag och ett trygghetsråd där två representanter från arbetslagen och elever ingår tillsammans med bibliotekarie och kurator.
Trygghetsrådet träffas 40 minuter varannan vecka och arbetar med aktiviteter och teman, diskuterar situationen på skolan och om några problem eller situationer behöver uppmärksammas. Medarbetarna i rådet är även tillgängliga för stöd till mentorerna i fall då kränkande behandling uppmärksammas, och rådet tar även emot likabehandlingsplanen på remiss.
4.3.3. Arbetet med likabehandlingsplanerna
Skolorna ska årligen upprätta en likabehandlingsplan för det kommande läsåret.
Enligt direktiv från förvaltningen arbetar skolorna under innevarande läsår med att upprätta planen enligt Diskrimineringsombudsmannens (DO) mall i verktyget Plan
för skolan. Till underlag för planen används utvärderingsmallar enligt BRUK2 och olika kartläggningar genomförs, exempelvis att riktade enkäter om elevernas trygghet skickas ut och/eller kuratorn träffar elever i samtalsgrupper kring miljö- och trygghetsfrågor. Planen bearbetas sedan på olika sätt av medarbetarna på skolorna. På en skola skriver rektorn tillsammans med kuratorn planen, och sedan är trygghetsrådet delaktigt i att revidera och anpassa åtgärder i planen. Den nya planen går även på remiss till arbetslagen. En annan skola har utvecklat en modell för arbetet med likabehandling med ett tillhörande årshjul som visar hur skolan ska arbeta med planen under året.
Vårdnadshavarna involvering i arbetet mot kränkande behandling och
diskriminering sker framförallt genom föräldramöten eller då rektorerna träffar föräldraföreningen, vilket sker cirka en gång i månaden. Även utskick som veckobrev används för att informera vårdnadshavarna om olika aktiviteter eller insatser som anordnas på skolan.
Vi har i granskningen begärt att få samtliga grundskolors senaste
likabehandlingsplaner, och tio planer som avser läsåret 2013/2014 och tre planer som avser läsåret 2014/2015 har inkommit. Efter en översiktlig granskning framgår att planerna i tio fall av tretton är tydligt upprättade efter DO:s mall. I samtliga fall finns skolans rutiner kring ansvarsfördelning, anmälnings- och åtgärdsförfarande samt dokumentation beskrivna. Dock framgår det inte tydligt i ett flertal fall huruvida föregående års plan har utvärderats och hur utvärderingen tillvaratas i kommande års plan.
4.3.4. Bedömning
Vår bedömning är att varje enhet har tillgång till centrala rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda incidenter som trakasserier och kränkande behandling. Enheterna har även tydliggjort sina
respektive rutiner i sina likabehandlingsplaner. I arbetet med planerna involveras eleverna i olika former, medan vårdnadshavarnas möjlighet till delaktighet i huvudsak består i föräldraråden och föräldraföreningarna. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering sker dels genom en utvärdering av föregående års plan, dels genom att skolorna upprättar en årlig kvalitetsrapport inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.
4.4. Sammanställning och rapportering till huvudman
Här bedöms om:
Nämnden kan följa arbetet mot kränkande behandling per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt.
2 BRUK (Bedömning, Reflektion, Utvärdering, Kvalitet) är ett av Skolverket utvecklat verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är ett hjälpmedel i det systematiska kvalitetsarbetet och är uppdelat i fyra områden utifrån läroplanerna.
Avdelningen för kvalitet, utveckling och forskning tar emot de anmälningar som skolorna rapporterar in. Anmälningarna struktureras i ett system för
dokumenthantering som möjliggör för avdelningen att gruppera anmälningarna i kluster, vilket ger en indikation om exempelvis en viss typ av kränkningar ökar på en specifik skola eller generellt. Avdelningschefen har sedan en stående
informationspunkt på nämndens sammanträden för att svara på frågor som rör arbetet kring och anmälningar av kränkande behandling och diskriminering, samt redogöra för utvecklingen inom området. Skolornas respektive
likabehandlingsplaner behandlas även på nämndens sammanträden även om nämnden inte fastställer eller godkänner skolornas planer.
Med bakgrund av den samlade kvalitetsrapporten för skolväsendet i Lidingö stad fattar utbildningsnämnden årligen ett beslut om prioriterade granskningsområden inom skolan som KUF ska fokusera på. Ett sådant granskningsområde var som tidigare nämnts skolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering, som gav upphov till en studie som senare utgjorde underlag för en handlingsplan.
4.4.1. Bedömning
Vår bedömning är att nämnden genom den rapportering som sker regelbundet vid nämndens sammanträden har goda möjligheter att över tid följa arbetet mot kränkande behandling. Nämnden har även möjlighet att ta del av en samlad redovisning i och med den årliga kvalitetsrapporten.
2014-11-11
Anders Törnqvist Anders Haglund
Projektledare Uppdragsledare
Bilaga 1 – flödeschema från Åtgärder vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering
