Underskrifter Sekreterare Paragraf 1-26 Gullan Eriksson. Ordförande Jan Fredriksson (s) Justerande

(1)

Plats och tid Kommunhuset. Tid kl. 17.00–21.00

Beslutande Jan Fredriksson (s), ordf.

Berne Pettersson (kd) 1:e vice ordf., t o m § 15 Karl-Erik Persson (ka), 2:e vice ordf.

Jörgen Myrberg (kd)

Inga Olsson (c)

Mikael Andersson (m)

Morgan Englund (m)

Morgan Bråse (sb), jäv § 6 Gunilla Larsson (s)

Jan Thorin (s)

Erling Alsin (s)

Benny Andersson (s), tj. ers. § 6 + fr o m § 16

Övriga deltagande Gullan Eriksson sekr., Kristina Christiansson t f förvaltningschef, Tore Järvengren stadsarkitekt, Britt-Inger Rydh arkitekt, Kennet Jonsson miljöchef, Annika Johansson miljö- och hälsoskyddsinspektör, Alma Mesihovic planarkitekt samt Bo Harlén, arkitekt GF Konsult AB

Thord Lyrstrand (mp)

Utses att justera Gunilla Larsson (s)

Justeringens plats och tid Kommunkontoret 2006-02-03

Underskrifter Sekreterare ______________________________________________ Paragraf 1 - 26

Gullan Eriksson

Ordförande _______________________________________________________________

Jan Fredriksson (s)

Justerande _______________________________________________________________

Gunilla Larsson (s)

______________________________________________________________________________________________________

BEVIS

Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Samhällsbyggnadsnämnden

Sammanträdesdatum 2006-01-30

Datum för Datum för

anslagets uppsättande 2006-02-03 anslagets nedtagande 2006-02-25

Förvaringsplats Samhällsbyggnadsförvaltningen för protokollet

_________________________________________

Gullan Eriksson

Utdragsbestyrkande

(2)

§ 1

Fastställande av dagordning

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar

Dagordningen fastställs med följande tillägg och ändringar:

18 Nötsäter 1:60 – Ärendet utgår 21 Fjälebro 2:15 – Ärendet utgår 22 Rävsal 1:2 – Ärendet utgår

Extra ärende:

Nordviks Äng m m

Risö – Strandskyddsdispens Häggvallskorsningen Väg 169/711

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

(3)

Handläggare: Miljöchef Kennet Jonsson

§ 2

Tuveslätts skalgrusbackar Information

Ärendebeskrivning

Svante Hultengren, Naturcentrum AB, har fått kommunens uppdrag att ta fram beslutsunderlag och skötselplan för bildande av naturreservatet Tuveslätts skalgrusbackar.

Svante Hultengren informerar nämnden om rubricerade naturreservat.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar:

att notera informationen.

(4)

Handläggare:

Planarkitekt Alma Mesihovic

Ombud förNN

Carl Reichenberg AB

Vasagatan 56

411 37 GÖTEBORG

§ 3 Dnr 2005-1196

Rönnäng 1:27

Ansökan om plantillstånd

Ansökans innehåll

Carl Reichenberg (företrädare för NNt) har i skrivelse daterad 2005-10-28 ansökt om plantillstånd för del av fastighet Rönnäng 1:27.

Planförutsättningar

Aktuell plats är belägen inom detaljplanelagt område. Gällande detaljplan är B440 för Rönnängs fiskeläge från 1963.

I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat som R2 (utvecklingsområden för bebyggelse).

Fr o m 1 januari 2006 prövas ansökningar om plantillstånd av samhällsbyggnadsnämnden.

Aktuellt område ligger centralt i Rönnäng i närheten av Astrids Fiskexport AB. I övrigt är aktuellt område nära till service och kollektivtrafik.

Området avgränsas i väster och i söder av befintlig bostadsbebyggelse, i norr av Fiskhamnsvägen som leder till Astrids Fisk, i öster av

Stansviksvägen.

(5)

§ 3 forts.

Karta – Aktuell plats

Sökanden önskar på denna yta upprätta ny detaljplan för bostadsändamål.

Plan- och projektenhetens synpunkter

Aktuell plats ligger inom området som ingår i tätortsstudien för Rönnäng.

På grund av närheten till industriområdet (Astrids Fiskexport AB) kommer i tätortstudien att göras utredningar ur bl a säkerhets- och miljösynpunkt på detta område. Dessa utredningar skall vara underlag för planering av framtida utveckling av aktuellt område.

att beviljande av plantillståndet avvaktas tills tätortstudien för Rönnäng är klar (enligt nuvarande tidsplan vid halvårsskiftet 2007).

För kännedom: Kommunledningen

N N

(6)

Handläggare:

Planarkitekt Alma Mesihovic

xxxxxxxx

xxxxxxxxx

xxxxxxxx

xxxxxxxxxxx

§ 4 Dnr 2005-1356

Rönnäng 1:553 och 1:198 Ansökan om plantillstånd

xxxxxxx har i skrivelse daterad 2005-11-23 ansökt om plantillstånd för del av område inom fastighet Rönnäng 1:553 och för del av område inom fastighet Rönnäng 1:198.

Aktuellt område består av två delar (område I och område II). Område I är belägen utanför detaljplanelagt område. En del av område II är belägen inom detaljplanelagt område (gällande detaljplan 437 från 1960) och den andra delen utanför detaljplanelagt område.

I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är område I betecknat som R23 (för naturvärden och friluftslivet värdefulla områden). Område II är betecknat som R8 (utvecklingsområde för bebyggelse).

Fr o m 1 januari 2006 prövas ansökningar om plantillstånd av samhällsbyggnadsnämnden.

Aktuella områden ligger i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse i nordöstra Rönnäng med närhet till service och kollektivtrafik.

I väster, söder och norr avgränsas område I av natur och i öster av befintlig bostadsbebyggelse. Största delen av området är ängsyta som avslutas med ett bergsparti i väster. Genom område I passerar

Trolldalsvägen.

Område II är i norr, väster och söder avgränsat av natur och i öster av befintlig bostadsbebyggelse. Området är kuperat.

(7)

§ 4 forts.

Område I

Område II

Dp 437

Dp 93/5

Bild 1- Aktuellt område I och aktuellt område II och detaljplan 437 Sökanden önskar på denna yta upprätta ny detaljplan för bostadsändamål.

Område I ligger inom området som enligt ÖP 03 är markerat som

”naturskönt område med stora kulturvärden och biologiska kvaliteter” och är skyddat som naturreservat enl. MB 7:4. (Enligt ÖP03 rekommenderas ej någon ny bebyggelse inom detta område).

Kultur- och fritidsförvaltningen har översänt förslag till inrättande av Tuveslätt som kommunalt naturreservat (daterad 2005-07-08). Enligt kultur- och fritidsenhetens förslag är området mindre i jämförelse med ÖP03 (se bild 2)

I sammanträdesprotokollet från miljö- och byggnadsnämnden § 333/

2005-12-12 står att miljöavdelningen anser att ”om Tjörns kommun skulle vilja utöka naturreservatet på sikt så kan det vara en bra öppning in i framtiden. Detta förutsätter ju dock att angränsande områden skyddas mot exploatering för att inte omöjliggöra sådana scenarier på sikt”.

(8)

§ 4 forts.

ÖP 03

Område I

Bild 2 – Gränser för naturreservat Tuveslätt enligt ÖP03 och förslag från Kultur- och fritidsförvaltningen.

I tätortstudien för Rönnäng kommer ytterligare utredningar att göras för att kunna bedöma i vilken utsträckning det finns behov av att bevara

angränsande markområden för planerat naturreservat.

Eftersom område I ligger inom angränsande mark till planerat naturreservat bedömer plan- och projektenheten

att beviljande av plantillståndet bör avvaktas tills tätortstudien för Rönnäng är klar (enligt nuvarande tidsplan vid halvårsskiftet 2007).

I enlighet med ÖP 03 är område II huvudsakligen avsedd för

helårsboende. Det ligger i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse och skulle vara lämpligt för byggnation av bostäder. Enligt första etappen för tätortsstudien för Rönnäng är område II lämpligt att exploatera för bostadsbebyggelse med hänsyn till anknytning till befintlig bebyggelse och närhet till vägar och övriga kommunikationer.

(9)

§ 4 forts.

Förslag till fortsättning av Hästskovägen

Område II

Bild 3- Plan- och projektenhetens förslag till gränser för detaljplan och fortsättning av Hästskovägen

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar

att beviljande av plantillståndet för område I avvaktas tills tätortstudien för Rönnäng är klar (enligt nuvarande tidsplan vid halvårsskiftet 2007),

att plantillstånd beviljas för område II, med reservation att detaljplanen måste vara i enlighet med gränser som plan- och projektenheten föreslår i detta dokument (se bild 3) och

att ny bebyggelse bör placeras på de lägre och mindre dominerande bergspartierna.

Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen, se bilagd skrivelse.

För kännedom: Kommunledningen

(10)

Handläggare: Arkitekt Bo Harlén

§ 5 Dnr 2005-0533

Nordviks äng mm

Programområdet omfattar delar av bl a fastigheterna Nordvik 1:35, 1:37, 1:50, 1:54 och 1:66.

Tidigare behandling

Miljö- och byggnämnden gjorde enligt § 323/2005-12-12 följande bedömning:

Miljö- och byggnämnden bedömer att ärendet kan tas upp till beslut vid januarimötet. Inför detta möte bör föreligga huvuddragen i den

överenskommelse mellan kommunen och Svenska Designhus som ärendet kräver.

Miljö- och byggnämnden beslutade enligt § 323/2005-12-12 att notera informationen.

Programarbetets bakgrund

Kommunstyrelsens arbetsutskott godkände 2005-06-16 en ansökan från Svenska Designhus om plantillstånd avseende Norvikshöjd, Nordviks gärde och Nordvikshamn samt område för handel vid ny rondell.

Från en tidigare inlämnad ansökan hade alltså borttagits området Nordviks äng.

Motivet för ansökan angavs vara att Svenska Designhus tillsammans med kommunen skall försöka ta ett samlat grepp på exploateringsfrågorna i denna del av Skärhamn. Totalt omfattade ansökan cirka 110-120 lgh.

En så omfattande bebyggelseutveckling måste föregås av studier av de övergripande sammanhangen. Kommunen har att bedöma markens lämplighet för olika användningssätt och se till de strukturella sammanhangen. Detta sker lämpligen inom normalt programarbete.

(11)

§ 5 forts.

Nordviksområdet/-ena har i kommunens tidigare planering betecknats som en stor utvecklingspotential och kanske den största samlade resursen i Skärhamn. Hela området har i kommunens ”Program för

planverksamheten 2005-2009” givits hög prioritet.

Programarbetets syfte

Planprogrammets syfte är att klarlägga och avväga allmänna och enskilda intressen, bl a olika exploateringsintressen.

Vidare skall tillgodoses behov av olika typer av allmänna behov, skolor mm.

Programmet inleder ett arbete som syftar både till snabb igångsättning av bostadsutbyggnad och långsiktiga behov. Ett mycket aktuellt behov är att kunna tillgodose efterfrågan på tomter för s k självbyggeri.

En utbyggnad inom hela området i den mån den är möjlig innebär en hög grad av samverkan mellan kommunen och de större markägarna. En förhoppning är man tidigt skall kunna sluta någon form av samarbetsavtal.

Senare utvecklas dessa till konkreta exploateringsavtal.

Programmets innehåll

Ett program har upprättats 2005-11-30 av kommunen i samarbete med GF Konsult. En mer fullständig genomgång av programmaterialet kommer att ske vid nämndens möte 2005-12-12.

Programområdet kan uppdelas i fyra kvadranter kring korsningen mellan väg 721 och den östvästliga lokalvägen mellan Nordvik och

Nordviksstrand.

Kring själva korsningen föreslås serviceanläggningar mm.

De geotekniska problemen gör att ett stort område på ömse sidor av den öst-västliga bäcken förblir obebyggt och utbildas till ett framtida

parkområde. Längst i väster kan eventuellt befintlig hamn utvecklas.

Bostadsområdena förläggs dels till ängar med marknivåer som inte blir översvämmade, dels till bergspartierna kring dalen.

(12)

§ 5 forts.

Plan- och projektenhetens bedömning

Plan- och projektenheten bedömer dock att de sakfrågor som samhällsbyggnadsnämnden bör ha att ta ställning till är redovisade tillräckligt tydligt. De frågorna är framförallt:

omfattningen som sådan, planerandet av privatägd mark mm balansen bevarande/exploatering

föreslagen etappindelning - turordning

tillvaratagande av områdets boendekvaliteter behovet av allmänna serviceanläggningar i området balansen mellan olika bebyggelsetyper/-karaktärer andelen tomter för självbyggeri

behandlingen av landskapet, den kvarvarande parken

Plan- och projektenhetens rekommendation

Plan- och projektavdelningen vill rekommendera

samhällsbyggnadsnämnden att låta komplettera programmet i de

avseenden som framkommer under nämndens behandling och därefter låta programmet bli föremål för samråd.

Samhällsbyggnadsnämndens bedömning

Följande sakfrågor bedömer samhällsbyggnadsnämnden ska redovisas på ett tydligare sätt:

föreslagen etappindelning/turordning

balansen mellan olika bebyggelsetyper/-karaktärer andelen tomter för självbyggeri

att låta komplettera materialet enligt nämndens bedömning.

(13)

Klädesholmen Seafood

Rytterholmen 1

471 51 KLÄDESHOLMEN

§ 6 Dnr 2003-0524

Rytterholmen 1:2 Detaljplan

Detaljplanens innehåll

Föreslagen detaljplaneändring avser att pröva möjligheten till förändringar och utveckling m m. för Klädesholmens Seafood AB. Förslaget innebär en omfattande utfyllnad av vattenområde norr om den nuvarande

verksamheten. Ett kyllager föreslås på skäret söder om allmänna vägen.

Vidare ingår en omdisponering av parkering och bussvändplats.

Området ligger i huvudsak inom detaljplanelagt område (P11).

Aktuell plats för kyllager är belägen utanför detaljplanelagt område. För denna del råder strandskydd (RN1).

Miljö- och byggnämnden bedömde, enligt § 177/2003-06-16, det viktigt att planarbetet inleds med att pröva alternativa lokaliseringar för det önskade kyllagret. Förslaget innebär ett intrång i ett orört naturområde.

Miljö- och byggnämnden beslutade enligt § 177/2003-06-16 följande:

1. Miljö- och byggnämnden tillstyrker att plantillstånd lämnas enligt miljö- och byggnämndens bedömning ovan.

2. När plantillståndet ges bör följande upplysningar tas med i beslutet.

− Plantillståndet innebär ingen garanti för att detaljplanen kan antas.

− Fastighetsägaren får själv anlita och bekosta konsult för planarbetet.

− Miljö- och byggnämnden tar ut en planadministrationsavgift.

− Plantillståndet begränsas till att gälla under 2 år.

− Tillgängliga resurser är avgörande för när och i vilken takt kommunen kan medverka i planarbetet.

(14)

§ 6 forts.

Miljö- och byggnämnden bedömde, enligt § 238/2003-09-22, att programhandlingarna analyserade lokaliseringsfrågan och beskrev de viktigaste konsekvenserna. Miljö- och byggnämnden bedömde att handlingarna även i övrigt kunde ligga till grund för programsamråd.

Miljö- och byggnämnden beslutade, att för programsamråd, godkänna program daterat 2003-09-22, upprättat av Kustens arkitektkontor AB, planarkitekt Stig Holmstrand. Programmet redovisar bl a alternativa lokaliseringar av kylanläggningen.

Programmet var ute på samråd. Inkomna synpunkter sammanfattades i redogörelse för programsamråd, daterad 2003-12-15.

Byggavdelningens bedömde i detta sammanhang att lokaliseringsfrågan får belysas utförligare i det fortsatta planarbetet. Dock ter sig alternativ 1, udden på södra sidan av vägen, som enklast från genomförandesynpunkt.

Alternativ 2, en utvidgning av verksamhetsområdet åt norr, ger en större planberedskap och bör också ingå i det fortsatta arbetet. I övrigt måste beaktas områdets entréfunktion, parkeringsmöjligheterna mm.

Miljö- och byggnämnden delade byggavdelningens bedömning. Vidare påtalades möjligheten att samordna utfyllnaden vid Rytterholmen med den planerade bergstäkten på Springholmen.

Miljö- och byggnämnden godkände ”Redogörelse för programsamråd”, daterad 2003-12-15, kompletterad med ovanstående bedömning samt tillstyrkte utarbetande av samrådshandlingar med beaktande av de rekommendationer som lämnas i redogörelsen, innebärande i huvudsak:

• Lokaliseringsalternativ 1 som huvudalternativ men fortsatt arbete med även alternativ 2.

• Riskutredning och MKB skall utföras.

• Inför fortsatt arbete med alternativ 2 skall undervattensarkeologisk undersökning utföras.

• Samordning med bergtäkt på Springholmen.

Planen bearbetades enligt ovan och nya handlingar upprättades 200-12-13.

Miljö- och byggnämnden delade, 2004-12-13, byggnadsavdelningens bedömning inför samrådsbeslutet, vilket innebar följande:

(15)

§ 6 forts.

Den då föreliggande utformningen gav stora utvecklingsmöjligheter, särskilt genom utfyllnaden mot norr. Det var naturligtvis inte helt avgjort om den skulle komma till stånd. Därför valdes att inte ”överarbeta”

ärendet med kostsam geoteknisk undersökning eller marinarkeologisk undersökning inför plansamrådet.

Det var alltså viktigast att utröna de marina miljöeffekterna, såsom ändrade strömningsförhållanden och hur grundbottnen kom att påverkas.

En slutsats verkade vara att den föreslagna utfyllnaden till och med skulle kunna förbättra produktionskapaciteten i vattenområdet.

Planens förslag till en ny kaj gav möjligheter för varutransport per båt.

Seafood beräknade att kunna ta in råvara på detta ”naturliga” sätt. Idag sker all transport per lastbil. En kaj kunde dessutom nyttjas även för andra behov.

I det fortsatta planarbetet skulle realismen i åtagandet och omfattningen prövas. Det var viktigt att intresseorganisationer på Klädesholmen reagerar i detta samråd, det gällde såväl utökade bryggmöjligheter som

entréområdets utformning.

Miljö- och byggnämnden tillstyrkte enligt § 305/2004-12-13, att planförslag daterat 2004-12-13 kunde lämnas för samråd.

Planförslaget hade varit föremål för samråd. Preliminär samrådsredogörelse daterades 2005-04-18.

Avdelningen bedömde att planen kunde utvecklas i huvudsak efter de principer som samrådsförslaget innebar. Dock fordrades ett antal betydande kompletteringar såsom geoteknisk undersökning, marinarkeologisk undersökning, tydligare klarläggande av vattenströmningsförhållandena mm.

Byggavdelningen föreslog miljö- och byggnämnden att låta vidareutveckla detaljplaneförslaget enligt de anvisningar som framgick av

sammanfattningen i samrådredogörelsen. Detta innebar utredningar enligt föregående stycke, kompletteringar av planhandlingarna, vissa samråd mm. Därför ville avdelningen föreslå att nämnden godkände den preliminära samrådredogörelsen, men att avvakta beslut om slutligt godkännande till

dess att handlingarna var kompletterade. Samrådet kunde inte anses helt avslutat förrän vissa kompletterande samråd hade skett.

(16)

§ 6 forts.

Miljö- och byggnämnden godkände den preliminära samrådsredogörelsen, daterad 2005-04-18 och konstaterade att det kvarstod vissa samråd innan själva samrådsprocessen kunde avslutas. Fördjupade samråd skulle ske med Vägverket, Sjöfartsverket, företrädare för yrkesfisket,

Räddningstjänsten och hamnföreningen.

Jäv

Morgan Bråse (sb) anmäler jäv och deltar därför inte i ärendehantering och beslut.

Benny Andersson (s) går in som tjänstgörande ersättare.

Under hösten 2005 har skett ett antal överläggningar i ärendet, vilka har styrkt det mest akuta behovet av att tillskapa en kyllanläggning i

anslutning till verksamheten. Idag sker lagerhållningen i ett antal anläggningar utanför, vilket innebär onödiga transporter.

Utfyllnaden mot norr kräver geotekniska klarläggande men även

marinbiologiska och marinarkeologiska undersökningar. Dessa tekniska och marina undersökningar blir mycket omfattande (dyra) men strategin att avvakta verkar inte hålla hur länge som helst!

Det har prövats att dela upp planen i två delar med olika

genomförandetider men SGI ogillade ett sådant upplägg. Allt inom en plan måste vara säkerställt från geoteknisk synpunkt.

Därför föreslås nu istället att dela upp planområdet i två etapper.

Då behovet av den i planen tidigare ingående utfyllnaden mot norr inklusive hamn mm får ses som betydligt mer långsikt så lämnas alltså denna till en senare detaljplaneetapp.

När det gäller placeringen av kyllagret så är den föreslagna det enda läget som kan genomföras inom kort. Här fordras en begränsad sprängning.

Strandkanten består. Påverkan på landskapsbilden bedöms som rimlig med tanke på den omgivande exploateringen, industri och vägbank. En god utformning kan dessutom innebära ett trivsamt tillskott. Vill man se det verkligt positivt så förstärks faktiskt entrén till Klädesholmen.

(17)

§ 6 forts.

Entréområdet till Klädesholmen är idag i stort behov av organiserad tydlighet men kan avvakta något. Dock kommer illustrationskarta till planen att redovisa en bättre trafikdifferentiering.

Nu har upprättats ett förslag till utställningshandling för ”planetapp I”, omfattande kyllagret, väg fram till detsamma, del av hamntorget mm.

Plan- och projektenheten konstaterar att handlingarna tillgodoser de aktuella utbyggnadsbehoven. (En detaljplan skall ju inte heller vara mer omfattande än vad som uppfattas som realistiskt att genomföra).

Vägen fram till kyllagret innebär eventuellt en viss mycket liten utfyllnad i vattenområdet. Hanteringen härav förutsätts ske parallellt med planarbetet.

att låta ställa ut planförslaget daterat 2006-01-30.

(18)

Skogsborgs samfällighetsförening

xxx

xxxx

§ 7

Sunna 1:4 m fl

Detaljplan för Skogsborg

Detaljplanens innehåll

Skogsborg är ett fritidshusområde med ca 70 hus i omvandling mot mer permanent boende. Planförslaget innebär anpassning mot helårsboende, genom bl a större byggrätter.

Vidare föreslås att fastigheten 1:66, som angränsar till den befintliga bebyggelsen, bildar tre nya tomter.

Planen förutsätts kunna handläggas med sk enkelt förfarande.

För Skogsborg gäller detaljplan fastställd 1964-06-29.

Ett parti i den norra delen av planförslaget ingår i detaljplan fastställd 1970-11-18.

Fastigheten Sunna 1:66 saknar detaljplan.

I ÖP 03 redovisas området som fritidområde. Samtidigt anges kommunen positiva syn på en omvandling mot permanent boende.

Miljö- och byggnämnden yttrade sig till KS 2003-11-17, i samband med plantillståndet, vilket KS medgav 2004-01-22.

Samrådshandlingar upprättades 2005-04-29 av Jenny Stening vid Berghede Arkitektur och design. Planbestämmelserna utformades med ledning av de för Valsäng.

Nyligen har genomförts en VA-anslutning till kommunens nät.

(19)

§ 7 forts

Även om planområdet nu utökades med ytterligare tre tomter, ansåg byggavdelningen det rimligt att kunna tillämpa enkelt planförfarande. De som eventuellt skulle ha invändningar häremot hade tillstyrkt att

motsvarande tomter kom att ingå i den gemensamma VA-samfälligheten.

Miljö- och byggnämnden delade avdelningens bedömning och tillstyrkte enkelt planförfarande.

Miljö- och byggnämnden godkände planförslaget för samråd, vilket kunde ske efter det att handlingarna hade kompletterats enligt avdelningens anvisningar, vilket bla innebar komplettering av grundkartan.

Samråd skedde under hösten 2005. Särskilt utlåtande (samrådsredogörelse vid enkelt planförfarande) daterades 2005-10-17.

Ett stort antal svar inkom, de allra flesta tillstyrkte planändringen.

Några egentliga invändningar mot planen fanns inte utöver ett antal invändningar från boende inom området som inte önskade en karaktärsomvandling av områdets från fritidsboende mot ett mer permanent boende. Majoriteten, inklusive samfällighetsföreningen, tillstyrkte dock, bl a mot bakgrund av nyligen utförd VA-anläggning.

Ett antal kompletteringar krävdes av planhandlingarna, främst

kompletteringar till planbeskrivningen. Det gällde tydligare beskrivningar av de tekniska frågorna samt väg- och trafikfrågorna.

Särskilt nämndes

• kompletterande samråd med Räddningstjänsten för att utröna behov av åtgärder och eventuella anpassningar

• överläggning med Vägverket för att klara ut hur anslutningen till Lv 727 skall utformas.

I övrigt hänvisades till de i utlåtandet uppräknade kompletteringarna.

Planavdelningen bedömde inför MBN:s möte 2005-10-17 att själva planförlaget borde kunna föras till antagande, men först efter att angivna kompletteringar har skett till beskrivningarna. I något fall kanske krävdes en viss utredningsinsats.

(20)

§ 7 forts.

Eftersom planen avses antas (EPF) av nämnden så borde dessa kompletteringar utföras innan nämnden antar planen.

Miljö- och byggnämnden godkände därför det särskilda utlåtandet daterat 2005-10-17, vilket innebar att erforderliga kompletteringar skulle utföras innan nämnden kan anta planen.

Planförslaget har nu kompletterats i de avseenden som anges ovan. Bl a har utförts en trafikteknisk studie över hur anslutningen till väg 727 bör ombyggas, planbeskrivningen har kompletterats med hur VA-frågan är löst, hur vägarna inom området ser ut och räddningstjänstens anspråk är inarbetade.

Bör noteras att det till planhandlingarna har tillförts en skrivelse från Skogsborgs samfällighet, vari framgår att man ser positivt på en

bostadskomplettering inom kommunens planområde Sunna 1:84. De båda planområdena får gemensam tillfart, vilket innebär ett gemensamt

åtagande i ombyggnaden av tillfarten till väg 727. Denna fråga behandlas i det till nu aktuell plan hörande avtalet mellan kommunen och

samfälligheten.

Plan- och projektenhetens synpunkter/förslag till beslut

Plan- och projektenheten bedömer att planhandlingarna nu är kompletterade i allt som upptogs i det särskilda utlåtandet. Efter kompletteringarna har planförslaget nu daterats ”upprättat 2005-04-29, kompletterat 2006-01-30”.

Plan- och projektenheten föreslår samhällsbyggnadsnämnden att anta det kompletterade planförslaget upprättat enligt nämnda datum.

att anta det kompletterade planförslaget upprättat 2005-04-29, kompletterat 2006-01-30.

Delgivning: N N

(21)

Handläggare:

T f förvaltningschef Kristina Christiansson

§ 8

Preliminärt bokslut 2005

T f förvaltningschef Kristina Christiansson redovisar i det bilagda materialet preliminärt bokslut för miljö- och byggnämndens verksamhet 2005.

att notera informationen.

(22)

Handläggare:

T f förvaltningschef Kristina Christiansson

Ekonomiavdelningen

Personalavdelningen

§ 9

Ekonomiska transaktioner - Samhällsbyggnadsnämnden

Kommunens nämnder ansvarar för den interna kontrollen och tillser att lämpliga attestmoment utföres.

Samhällsbyggnadsnämnden utser befattning och/eller funktioner med rätt att attestera eller vara ersättare för dessa.

Varje nämnd svarar för att upprätta och hålla en aktuell förteckning över utsedda attestanter.

att utse t f förvaltningschefen att attestera samhällsbyggnadsnämndens och -förvaltningens samtliga konton samt

att delegera vidare till varje enhetsansvarig att attestera sina konton.

För kännedom: T f förvaltningschef Kristina Christiansson

(23)

Handläggare: Stadsarkitekt Tore Järvengren

Lantmäterimyndigheten

Box 2234

403 14 GÖTEBORG

§ 10 Dnr 2005-1454

Röra 1:91

Remiss om samråd daterad 2005-09-21 från lantmäterimyndigheten (ärendenr O053411)

Ärendet gäller ansökan om avstyckning ställd till lantmäterimyndigheten.

Lantmäterimyndigheten begär samråd med Tjörns kommun i ärendet.

För fastigheten gäller fastställd detaljplan för Röra 1:50, 1:52 m fl (2358).

Fastighetsbildningsärendet gäller avstyckning från fastigheten Röra 1:91.

Efter avstyckningen skulle nuvarande fastighet Röra 1:91, istället omfatta 2 st fastigheter, var och en uppfyllande detaljplanens bestämmelser.

Miljöavdelningen har i yttrande daterat 2005-12-21 kommenterat ärendet.

Av yttrandet framgår, att VA-situationen inom området är bristfällig och bör lösas med en gemensam VA-anläggning. Fram till dess att området VA-sanerats bör ytterligare fastigheter för bebyggelse inte bildas.

Byggenhetens synpunkter

Miljöavdelningens synpunkter bör beaktas.

Att uppföra ytterligare ny bebyggelse inom området, innan en godtagbar VA-anläggning anlagts bedöms olämpligt. Därför bör i nuläget inte heller nya fastigheter bildas. Sådana fastigheter bildas ju just för att möjliggöra ny bebyggelse.

(24)

§ 10 forts.

Samhällsbyggnadsnämnden bör avstyrka att avstyckning sker från fastigheten Röra 1:91, tills en godtagbar VA-lösning genomförts för området.

att avstyrka avstyckning från fastigheten Röra 1:91 tills godtagbar VA- lösning genomförts i området.

(25)

Handläggare: Miljöchef Kennet Jonsson

§ 11 Dnr 2005-0944

Risö 1:42, 1:43, 1:47-49, 1:51-52 samt 1:58 Strandskyddsdispens

Miljö- och byggnämnden beslutade enligt § MD 613/2005-11-14 följande:

Miljö- och byggnämnden beslutar att med stöd av 26 kapitlet 9 § miljöbalken (1998:808) och med hänvisning till 2 kapitlet 1, 2, 3 och 6 §§ och 9 kapitlet 7 § samma lag förelägga om följande försiktighetsmått

• Avloppsanläggningen skall utföras i enlighet med anmälan samt enligt fabrikantens anvisningar.

• Slamavskiljare och avloppsledningar skall vara täta.

• Antalet IN-DRÄN-moduler i avloppsanläggningen skall vara minst 48.

• Anläggningen skall skötas och underhållas enligt

fabrikantens anvisningar och så att olägenheter för miljö och hälsa inte uppkommer.

• Anläggningen skall vara tagen i bruk senast 2006-03-01.

• Befintliga avloppsanläggningar för fastigheterna Risö 1:42, 1:43, 1:47, 1:48, 1:49, 1:51 samt 1:52 skall vara tagna ur bruk senast 2006-05-31.

• Detta beslut ersätter tidigare meddelade beslut gällande avloppsrening och avloppsutsläpp.

Strandskyddsdispens gällande inrättande av gemensam avloppsanläggning för BDT-avlopp för rubricerade fastigheter.

att delegera till miljöchefen att besluta om strandskyddsdispens för ovan nämnda BDT-avloppsanläggning.

(26)

Handläggare:

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Annika Johansson

xxxxxxxx

xxxxxxx

xxxxxxxx

§ 12 Dnr 2004-0639

Tångeröd 2:18

Klagomål gällande olägenheter vid hästhållning

Anmälans innehåll

Miljö- och byggförvaltningen har mottagit 2004-06-28 en skrivelse gällande olägenheter vid hästhållning på ovanstående fastighet. Det är tre stycken fastighetsägare, Tångeröd 2:32 (xxxx), Tångeröd 2:36

(xxxxxxxxxxx) samt Tångeröd 2:37 (xxxxxxxxx) som i sin anmälan beskriver att de har problem med hästhållningen avseende lukt från gödsel och flugproblem.

Enligt fastighetsägarna går det inte att sitta ute och äta en måltid då det luktar från gödseln, deras uteplatser gränsar nästan till hästhagen, när det blåser västan får de all stank från gödseln in på deras tomter, fläktsystem kan inte användas i en fastighet då lukten från gödsel sätter sig i gång- och sängkläder. Det är vidare svårt att vädra då spyflugor letar sig in i

fastigheterna.

En av fastighetsägarna (Tångeröd 2:32) har hästallergi och denna allergi har enligt henne ökat betydligt då hon bara vistas på tomten idag.

Fastighetsägarna är oroliga över att deras barn skall få allergier samt att en av barnens kamrater inte kan vistas på fastigheten då barnet har hästallergi.

På en fastighet leker barnen i en lekstuga som är placerad på tomtgränsen mot hästhagen ca 3 meters avstånd.

Vidare skriver fastighetsägarna att egen djurhållning inte har bedrivits på jordbruksfastigheten de senaste 25 åren.

Fastighetsägarna vill med sin skrivelse att hästhållningen skall tas bort från området samt att gödselplatserna skall saneras.

Fastigheten ligger utom detaljplanerat område.

(27)

§ 12 fort.

Hästhållningen bedrivs av xxxxxx, Tångeröd 1:78, som i sin tur arrenderar mark av xxxxxxxx på Tångeröd 2:18.

Tångeröd 2:18 befinner sig utanför planlagt område.

Miljö- och byggförvaltningen mottog 2005-06-23 ett samtal av xxxxxxx xxxxxxxx, Tångeröd 2:32, angående att hästarna nu var ute i hagen.

Inspektion på plats utfördes 2005-06-28 men då konstaterades att inga hästar var ute i hagen, de befann sig i en hage hundratals meter bort. I hagen kunde inte heller konstateras några gödselhögar. Ingen lukt eller flugor kunde heller påvisas.

xxxxxxxx fastighet Tångeröd 2:57 befinner sig utanför planlagt område.

Fastigheten gränsar till hagen, stängslet är uppsatt en bit ut från gärdesgården som gränsar till fastigheten. Avstånd till altan är ca 7.5 meter. Lekstuga och uteplats är placerade nära hästhagen.

xxxxxxx fastighet Tångeröd 2:36 befinner sig inom planlagt område och har en väg som befinner sig emellan fastigheten och hagen, avstånd ca 6 meter till fastighetsgräns och ca 8 meter till uteplats. Framför lekplatsen finns dock en bergskulle.

xxxxxxx fastighet Tångeröd 2:32 befinner sig inom planlagt område och har ett avstånd på ca 20 meter mellan hage och fastighetsgräns samt ett avstånd på ca 58 meter till altanen.

2005-07-06 skickas en skrivelse från miljö- och byggförvaltningen till xxxxxxxxx, fastighetsägare till Tångeröd 2:18 samt xxxxxxxxx arrendator av Tångeröd 2:18 där de får besvara klagomålen enligt ovan.

xxxxxxxx, arrendator, besvarar skrivelsen 2005-08-15 där han beskriver att han i början av våren 2004 byggde en hage på ca 150 kvadratmeter på jordbruksfastigheten Tångeröd 2:18, xxxx frågade om det var ok att sätta upp staket för hästarna. xxxx frågade även hur långt från grannens tomt han skulle sätta stolparna. Närmaste granne hade svarat att avståndet var bra och att det var fina djur att titta på.

(28)

§ 12 forts.

På dagarna gick det en hingst dagtid som senare på kvällen togs till stallet.

Ibland har denna häst haft sällskap av en annan häst. Som mest har det gått två hästar i hagen. Senare på våren och på sommaren har hagen varit tom.

Någon enstaka gång har det gått en häst där men den har inte gått i hagen i mer än två timmar.

Flugor anser xxxx inte kan vara något problem då hästen/hästarna endast gått där på vintern och en bit in på våren då inga flugor har börjat komma.

xxxxx har tagit bort det mesta av hästarnas avföring i hagen.

xxxxxx anser att det inte har med saken att göra att egen djurhållning inte har skett på fastigheten de senaste 25 åren. Ägaren av tomten blev mycket glad då hon tillfrågades om jordbruksfastigheten fick användas till

hästhållningen. Gården med tillhörande jordbruksfastighet har funnits där mycket lång tid. xx anser att om man har allergi så borde man kanske tänka efter om det är lämpligt att flytta till en fastighet som ligger intill en gård med jordbruksfastighet. Om man flyttar till ett hus som ligger nära en gård så får man räkna med att det kan vistas djur på gården.

xxxxxxx, ägare av jordbruksfastigheten 2:18, beskriver även hon i sin skrivelse till miljö- och byggförvaltningen 2005-08-12 att en häst har vistats i hagen och i korta perioder två hästar. xx skriver att närmaste granne till har tillfrågats av hästägaren innan staketet uppfördes och då fanns det inga negativa kommentarer. xxx anser att det är tillfälligheter som gjort att marken inte betats på lång tid och betonar att det är en jordbruksfastighet. xx har själv funderat länge på fårhållning för att få hagen avbetad men tyckte att det var en bra lösning att låta hästägaren använda marken.

Miljöenhetens synpunkter

Tångeröd 2:36

Denna fastighet har en väg emellan tomtgränsen och hagen, vidare skyddar naturen lekplatsen. När det gäller oron över att fastighetsägarnas barns skall utveckla allergier så har Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum (VMC) kontaktats angående frågeställningar kring hästallergier.

(29)

§ 12 forts.

Pär Ängerheim, miljöutredare på VMC har hänvisat till bl a

”Miljömedicinskt yttrande angående planering av förskola i område med pågående hästverksamhet, Lerums kommun”, där Ingvor Vidal,

specialistläkare, yttrar sig om bl a hälsorisker vid exponering för hästallergen; för att utveckla en hästallergi krävs vanligen en kraftig exponering dvs. hästkontakt såsom vid ridning eller att man arbetar med hästar. Uppfattningen är att man inte blir allergisk bara genom att vistas i närheten av ett ridstall”.

Tångeröd 2:57

Denna fastighet befinner sig utanför planlagt område.

Verksamhetsutövaren frågade innan om det var ok att sätta upp ett stängsel vid deras fastighet och fick ett positivt svar från fastighetsägaren att

avståndet var bra. Verksamhetsutövaren satte även upp stängslet en bit ut från gärdesgården som gränsar till fastigheten för ytterligare avstånd.

Tångeröd 2:32

Även här har Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum (VMC) kontaktats angående frågeställningar kring hästallergier. Pär Ängerheim, miljöutredare på VMC hänvisar till Länsstyrelsen i Skånes län som har utarbetat ett underlag för den fysiska planeringen när det gäller hästar och bebyggelse, ”Hästar och bebyggelse, underlag för den fysiska

planeringen”.

Vid bedömningsgrunderna (som gäller för nyetablering) skall det beaktas om det är en lantlig miljö där man kan förvänta sig att djur förekommer, antal hästar, grad av näringsverksamhet, gödselhantering mm. När det gäller mindre anläggningar (1-10 hästar) rekommenderas ett

skyddsavstånd på 50 meter från område där hästar vistas till bostadsbebyggelse.

När miljöavdelningen besökte den aktuella platsen 28 juni 2005 kunde inget gödsel påvisas i hagen och inte heller någon nämnvärd lukt från hästverksamheten.

Den verksamhet som bedrivs är i mycket liten omfattning med högst två hästar i hagen under några timmar dagtid i syfte att hålla landskapet öppet.

Verksamheten befinner sig också utanför planlagt område på en jordbruksfastighet. Det är en traktspecifik verksamhet inom Tjörns kommun och fastigheten befann sig på platsen innan området i närheten blev planlagt. Även om djurhållning inte har skett under en längre tid på gården finns alltid risk att verksamhet på en jordbruksfastighet kan återupptas.

(30)

§ 12 forts.

Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att det inte går att hindra

djurhållning på jordbruksfastigheter inom icke detaljplanerat område.

Samhällsbyggnadsnämnden anser att djurägare, om möjligheter finns, bör ta hänsyn till närliggande bostadsbebyggelse vid placering av inhägnad betesmark för djuren.

att avslå inkomna klagomål i ärendet.

(31)

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh

3 G Infrastructure Services AB

Mölndalsvägen 81

412 63 GÖTEBORG

§ 13 Dnr 2004-0873

Halsbäck 1:9

Ansökan om bygglov för uppförande av mast och teknikbodar

Ansökan avser en 42 m hög mast samt två teknikbodar.

Aktuell plats är belägen utanför detaljplanelagt område.

Aktuellt område är i kommunens översiktsplan (ÖP 03) redovisat som övrigt område på rekommendationskartan och som oförändrat område på markanvändningskartan.

Aktuellt område omfattas av utredning om utvidgning av Stigfjordens naturreservat hos länsstyrelsen Västra Götaland med början våren 2004.

Miljö- och byggnämnden är beredd att godta föreslagen placering av mast och teknikbodar för vidare prövning enligt antagen mastpolicy.

Ärendet prövas vidare i enlighet med antagen mastpolicy med remissförfarande.

Ärendet återremitteras till byggavdelningen för inhämtande av nytt remissyttrande från länsstyrelsen, då Tjörns Naturskyddsföreningen uppmärksammat att uppgifter om ett ev. bildande av naturreservat i området där masten skall byggas.

(32)

§ 13 forts.

Ärendet återremitteras till byggavdelningen för vidare utredning.

Sökande önskar placera en 42 m hög mast med 2 st teknikbodar. Ny tillfartsväg måste anordnas i samband med byggnation.

Miljö- och byggnämnden har enligt § 222/2002-09-23 antagit en särskild mastpolicy. Ärendet hanteras i enlighet med denna mastpolicy.

Försvarsmakten har i skrivelse daterad 2005-01-11 inget att erinra.

Länsstyrelsen har i beslut 2004-11-04 inget att erinra.

Räddningstjänsten har i skrivelse daterad 2004-12-22 inget att erinra.

Bohusläns museum har i skrivelse daterad 2005-01-11 inga antikvariska hinder för den tänkta byggnationen.

Tjörns naturskyddsförening har i yttrande daterat 2005-01-16 synpunkter att ett stort område norr om Halsbäck och stort område söder om Halsbäck är av länsstyrelsen uttaget som ”Tätortsnära naturområde”.

Tjörns naturskyddsförening har i ett kompletterande yttrande daterat 2005-01-19 belyst att länsstyrelsens handläggare i tillståndsärenden för telemaster har ”missat” att området där masten är planerad är ett område under förberedande för naturreservat. Tjörns naturskyddsförening avstyrker på det bestämdaste bygglov.

Fastighets- och teknikförvaltningen har i skrivelse daterad 2005-02-07 inget att erinra.

Halsbäck intresseförening har inkommit med yttrande 2005-01-27.

Arkitekt Britt-Inger Rydh har i utlåtande daterat 2005-02-09 gjort en sammanställning av inkomna yttrande över ansökan.

Arkitekt Britt-Inger Rydh kontaktade länsstyrelsen 2005-03-10 för ett nytt yttrande efter miljö- och byggnämndens sammanträde 2005-02-21.

(33)

§ 13 forts.

Länsstyrelsen sammankallar till ett möte för diskussion om fortsatt

handläggning 2005-04-13. Närvarande var Peter Löwenmark (3 GIS), Eva Lawett och Niklas Egriell (Länsstyrelsen) samt Britt-Inger Rydh (Tjörns kommun, byggavdelningen).

NE meddelar att beslut 2004-11-04 inte kan ersättas eller upprivas. NE föreslår ett område sydost om det tänkta reservatsområdet som ett alternativ till mastplacering.

Peter Löwenmark (3 GIS) godtog förslaget och skulle återkomma efter undersökning om läget klarade den täckning som krävs enligt 3 GIS normer.

Bengt Löf (3 GIS) återkom med svar från utredningen via telefon 2005-11-07. Skrivelse inkom 2006-01-27.

Eva Lawett (Länsstyrelsen) har i skrivelse daterad 2006-01-10 meddelat att reservatsarbetet kommer att uppstartas våren 2006. Länsstyrelsen hänvisar till att området är utpekat som riksintresse samt i ÖP 03 som ett känsligt naturområde.

Miljöenheten anser att placering av mast med tillhörande teknikbodar är olämpligt ur naturvårdssynpunkt enligt skrivelse instämplat 2006-01-30.

Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt

tilltalande, lämpliga för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan (3 kap 1 § plan- och bygglagen, PBL).

Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen (3 kap 2 § PBL).

I fråga om anläggningar som anges i 8 kap 2 § första stycket skall föreskrifterna i 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas (3 kap 14 § PBL).

(34)

§ 13 forts.

Bygg- och miljöenhetens synpunkter/förslag till beslut

Då området är utpekat som riksintresse för primär betydelse för naturvård och är belyst i rapport översiktlig naturvårds- och friluftsutredning 2004-11-12, innebär en placering av mast påtaglig förändring av naturvården samt stor omgivningspåverkan. Stort ingrepp är även anläggning av väg som måste finnas då underhåll av mastens kablar och antenner skall skötas.

Förslaget är inte förenligt med 3 kap 1 och 2 §§ plan- och bygglagen samt grundläggande bestämmelser för hushållning med markområden enligt 2 och 3 kap miljöbalken.

Enligt miljöbalken 2 kap 4 § stadgas att ”För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt ska en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap 1 §, 3 kap och 4 kap.”

För all verksamhet och alla åtgärder ska en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö.

att avslå ansökan.

(35)

3 GIS AB

Mölndalsvägen 81

412 63 GÖTEBORG

§ 14 Dnr 2003-1117

Tyfta 1:5

Ansökan om bygglov för uppförande av mast och 2 st teknikbodar

Ansökan innehåll

Ansökan avser bygglov för uppförande av en 48 m hög mast och 2 st teknikbodar. Ansökan avser prövning på nytt av samma ärende som tidigare avslagits av miljö- och byggnämnden enligt § 86/2004-04-19.

Enligt den av kommunen antagna mastpolicyn bör lokaliseringen

avstyrkas då Tjörns kommun ställer krav på samordning av master för att minimera det totala antalet master inom kommun.

Ansökan avslås då förslaget inte överensstämmer med Tjörns kommuns mastpolicy § 222/2002-09-23.

Sökande önskar placera en 48 m hög mast och 2 st teknikbodar. Ansökan avser samma plats som i tidigare bygglov.

(36)

§ 14 forts.

Vid besiktning av platsen 2003-12-18 konstateras att en befintlig mast finns ca 80 m från föreslaget läge. Sökande tillskrevs 2004-01-15 att samordning skall ske enligt Tjörns mastpolicy.

Byggenheten har vidtalat Relacom som har uppdraget att bedöma inplaceringar av mobiltelefonsiter. Enligt Relacom är mastens övre del alldeles för klen för att godkänna 3 GIS behov. Det är inte antennen (3 st) som utgör problemet utan dess 6 st grova och tunga kablar.

Befintliga antenner används idag. Några kommer att tas ur bruk 2007, men 3 GIS är inte behjälpt av detta, då de är av mindre storlek.

Post- och telestyrelsen meddelar i e-post daterat 2006-01-17 mastens innehåll.

Sökande har i ny skrivelse daterad 2005-11-29 motiverat ansökan varför samordning inte kan ske.

Relacom har i skrivelse daterad 2005-11-30 motiverat varför 3 GIS inte kan ansluta antenner och kablar i befintlig mast.

Då mastläget är på samma plats görs inga nya remissytttrande för detta ärende.

Länsstyrelsen har i beslut 2003-12-29 ingen erinran.

Försvarsmakten har i beslut daterat 2004-03-31 ingen erinran.

Miljö- och byggnämnden har enligt § 222/2002-09-23 antagit en särskild mastpolicy. Ärendet hanteras i enlighet med denna mastpolicy.

Byggenhetens synpunkter

Byggenheten har undersökt möjligheten att samordna med befintlig mast.

Detta verkar i dagsläget uteslutet.

Mastförslaget överensstämmer inte med Tjörns kommuns mastpolicy enligt § 222/2002-09-23.

Berörda grannar är inte hörda.

(37)

§ 14 forts.

att avslå ansökan.

(38)

xxxxxxxxx

xxxxxxxx

xxxxxxxxxx

§ 15 Dnr 2005-1445

Fjälebro 2:15

Ansökan om förhandsbesked för uppförande av bostadshus

Ansökan avser uppförande av bostadshus. Befintlig lada ska rivas och nytt bostadshus på samma plats kommer att uppföras.

I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat RK 2 (kulturmiljö).

Ärendebeskrivning Allmänt

Tjörn är belägen inom en expansiv tätortsregion. Läget vid havet gör att efterfrågan på mark för olika anspråk är stor.

Tjörn har en begränsad yta och en känslig landskapsbild. Såväl landskap som bebyggelse har ofta stora värden ur kulturhistorisk synpunkt.

Utgångspunkten för den översiktliga planeringen och kommunens bostadsbyggnadsprogram är att ny bebyggelse huvudsakligen ska lokaliseras i anslutning till kommunens tätorter. Därmed blir den nya bebyggelsen lokaliserad nära tätortens serviceutbud. Samtidigt kan det traditionella bebyggelsemönstret bibehållas och delar av landskapet förbli fri från bebyggelse.

(39)

§ 15 forts.

Ett mindre antal nya bostadshus förutsättes dock lokaliseras utanför tätorterna utanför detaljplanelagt område. Ny bebyggelse som stödjer eller underlättar pågående markanvändning bör därvid prioriteras framför ansökan utan anknytning till fastigheten. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till landskapsbild och bebyggelsetradition.

Mot bakgrund av bebyggelsetrycket och kommunens planerade utveckling av bebyggelse och service är det nödvändigt att varje enskild ansökan sätts in i sitt sammanhang. Den samlade effekten av det stora bebyggelsetrycket utanför planlagt område får därför konsekvens vid bedömning av det enskilda ärendet.

Enligt 2 kap plan- och bygglagen ska planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked ske, så att en från allmän synpunkt lämplig utveckling främjas. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Vidare stadgas bland annat att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. I det fall föreslaget husläge inte berättigar till skolskjuts är det viktigt att vägen till skolan är trafiksäker.

Enligt 3 kap plan- och bygglagen skall byggnader bland annat placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och

landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen.

Enligt 5 kap plan- och bygglagen skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan bland annat vid ny sammanhållen bebyggelse och ny enstaka byggnad som skall förläggas inom ett område, där det råder stor

efterfrågan på mark för olika anspråk. Prövning av markens lämplighet för ny bebyggelse skall därför ske genom detaljplan inom kommunen.

Möjlighet till undantag finns för enstaka byggnad, bland annat om bygglovet avser bebyggelse med anknytning till verksamhet på platsen.

Den 13 mars 2003 antogs översiktsplanen ÖP 03 för Tjörns kommun. I översiktsplanen redovisas kommunens inställning till plan- och

bygglovsfrågor inom olika kommundelar.

(40)

§ 15 forts.

Specifikt för ärendet

Sökande har i ansökan och skrivelse daterat 2005-12-13 närmare redovisat skälen bakom ansökan.

Sökande ämnar bosätta sig på platsen och samarbeta med ägaren av fastigheten med hästskötsel. Sökande är också ägare av egen häst.

Den tänkta fastigheten är placerad i kulturbyggd. Ett förtydligande av placering av bostadshus och garage bör redovisas vid ett eventuellt beslut om positivt förhandsbesked.

Samhällsbyggnadsnämnden godtar skälen bakom ansökan för vidare prövning av ärendet. Den vidare prövningen innebär att avloppsfrågan prövas av miljöenheten. Därefter remitteras ärendet till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare.

I detta fall finns skäl att medge undantag från kravet på detaljplan.

att avloppsfrågan ska prövas av miljöenheten och

att därefter remittera ärendet till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare,

att detta beslut är endast ett delbeslut. I nästa prövning avgörs om ansökan ska avslås eller om positivt förhandsbesked ska meddelas.

(41)

xxxxxxxx

xxxxxx

xxxxxxx

§ 16 Dnr 2005-0384

Kråkedal 1:6

Ansökan om förhandsbesked för uppförande av fem st parhus samt inredning av vind i befintligt hyreshus med två till tre lägenheter

Ansökan avser förhandsbesked för uppförande av fem st parhus samt inredning av vind i befintligt hyreshus med två till tre lägenheter.

Aktuellt område är belägen utanför detaljplanelagt område.

I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat RK 5 (kulturmiljö).

Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan för vidare prövning av ärendet. Den vidare prövningen innebär att avloppsfrågan prövas av miljöavdelningen. Därefter remitteras ärendet till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare.

I detta fall finns skäl att medge undantag från kravet på detaljplan.

1. Avloppsfrågan skall prövas av miljöavdelningen.

2. Ärendet remitteras därefter till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare.

3. Detta beslut är endast ett delbeslut. I nästa prövning avgörs om ansökan skall avslås eller om positivt förhandsbesked skall meddelas.

(42)

§ 16 forts.

Ärendebeskrivning Allmänt

Tjörn är belägen inom en expansiv tätortsregion. Läget vid havet gör att efterfrågan på mark för olika anspråk är stor.

Tjörn har en begränsad yta och en känslig landskapsbild. Såväl landskap som bebyggelse har ofta stora värden ur kulturhistorisk synpunkt.

Utgångspunkten för den översiktliga planeringen och kommunens bostadsbyggnadsprogram är att ny bebyggelse huvudsakligen ska lokaliseras i anslutning till kommunens tätorter. Därmed blir den nya bebyggelsen lokaliserad nära tätortens serviceutbud. Samtidigt kan det traditionella bebyggelsemönstret bibehållas och delar av landskapet förbli fri från bebyggelse.

Ett mindre antal nya bostadshus förutsättes dock lokaliseras utanför tätorterna utanför detaljplanelagt område. Ny bebyggelse som stödjer eller underlättar pågående markanvändning bör därvid prioriteras framför ansökan utan anknytning till fastigheten. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till landskapsbild och bebyggelsetradition.

Mot bakgrund av bebyggelsetrycket och kommunens planerade utveckling av bebyggelse och service är det nödvändigt att varje enskild ansökan sätts in i sitt sammanhang. Den samlade effekten av det stora bebyggelsetrycket utanför planlagt område får därför konsekvens vid bedömning av det enskilda ärendet.

Enligt 2 kap plan- och bygglagen ska planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked ske, så att en från allmän synpunkt lämplig utveckling främjas. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Vidare stadgas bland annat att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. I det fall föreslaget husläge inte berättigar till skolskjuts är det viktigt att vägen till skolan är trafiksäker.

(43)

§ 16 forts.

Enligt 3 kap plan- och bygglagen skall byggnader bland annat placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och

landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen.

Enligt 5 kap plan- och bygglagen skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan bland annat vid ny sammanhållen bebyggelse och ny enstaka byggnad som skall förläggas inom ett område, där det råder stor

efterfrågan på mark för olika anspråk. Prövning av markens lämplighet för ny bebyggelse skall därför ske genom detaljplan inom kommunen.

Möjlighet till undantag finns för enstaka byggnad, bland annat om bygglovet avser bebyggelse med anknytning till verksamhet på platsen.

Den 13 mars 2003 antogs översiktsplanen ÖP 03 för Tjörns kommun. I översiktsplanen redovisas kommunens inställning till plan- och

bygglovsfrågor inom olika kommundelar.

Specifikt för ärendet

Sökande har i ansökan daterad 2005-04-22 och i skrivelse daterad 2005-04-05 närmare redovisat skälen bakom ansökan.

På fastigheten finns idag ett ålderdomshem innehållande 8 st lägenheter.

Sökande har möjlighet att utöka fastigheten. Fastigheten kan då utökas med nybebyggelse innehållande 14 lägenheter. Befintlig byggnad ombyggs på vinden med cirka 2-3 lägenheter.

Ägare till fastigheten Kråkedal 1:1 har i skrivelse daterad 2005-09-21 erinringar.

Hjäleby-Bräcke bro samfällighetsförening har i skrivelse ej daterad men instämplad 2005-09-28 erinringar.

Sökande har i yttrande daterat 2005-11-14 kommenterat inkomna erinringar.

Fastighets- och teknikförvaltningen har i yttrande daterat 2005-10-10 inga erinringar.

L Winberg Byggkonsult AB har i yttrande 2005-11-09 besvarat frågor rörande spill- och dagvatten.

(44)

§ 16 forts.

Bohusläns museum har i yttrande daterat 2005-11-11 inkommit med sypunkter.

Carlsson & Svensson Arkitekter AB har, på uppdrag av sökande, i skrivelse daterad 2005-11-23 kommenterat inkomna synpunkter från Bohusläns museum.

VA-verket har i e-postmeddelande daterat 2005-12-29 beskrivit att det går att koppla på det kommunala vattnet till aktuell fastighet. En lösning med enbart kommunalt vatten får ses som ett avsteg från kommunens policy beträffande VA-anslutningar.

Ansökan om tillstånd för WC- och BDT-avlopp inkom till miljöenheten 2005-09-28.

Förslaget omfattas av ett flertal byggnader. För att inte förstöra det befintliga landskapet ska utformning och placering anpassas till

kulturmiljön och landskapet. Utformning och placering bör ske i samråd med arkitekt på byggenheten.

Samhällsbyggnadsnämnden godtar skälen bakom ansökan. I detta fall finns skäl att göra undantag från kravet på detaljplan.

att meddela positivt förhandsbesked enligt 8 kapitlet 34 § plan- och bygglagen för uppförande av bostadshusen,

att byggnaderna bör ges traditionell volym med ljusmålade (helst vita) träfasader och tak beläggas med matt röda takpannor,

att ansökan om bygglov ska inlämnas till samhällsbyggnadsnämnden senast 2008-01-31.

(45)

xxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxx

§ 17 Dnr 2005-1395

Olsnäs 1:6

Ansökan om förhandsbesked för uppförande av bostadshus

Ansökan avser uppförande av bostadshus.

Sökande har redovisat att hon har för avsikt att bedriva jordbruksverksamhet inom fastigheten.

Miljö- och byggnämnden bedömer dock att det inte kan erfordras ytterligare bostadsbebyggelse för att bedriva jordbruksverksamhet inom fastigheten.

Det noteras, att befintligt bostadshus kan upprustas. Samråd bör i så fall först ske med miljö- och byggförvaltningen för att avgöra vilka tillstånd som kan krävas eller vilka anmälningar som kan behövas göras.

Det noteras vidare att miljö- och byggnämnden kan pröva om nytt

bostadshus kan få uppföras som ersättning för befintligt äldre bostadshus, om sådan ansökan inlämnas till miljö- och byggnämnden.

Nu föreslaget bostadshus bedömes dock ej erfordras för pågående eller utvidgad verksamhet inom fastigheten eller i dess närmaste omgivning.

Vid lokalisering av bostadshus avskilt från tätorterna, kan under vissa förutsättningar undantas från detaljplanekravet medges. I detta fall saknas sådana skäl.

Det finns inte skäl att medge undantag från kravet på detaljplan.

Därför har det nu föreslagna husläget ej närmare prövats utifrån landskapsbild, berörda grannar, avloppsfrågans lösning m m.