Knutstorp 1 (Råbygatan 9) - Ansökan om bygglov för fasadändring av bostadshus/affärshus, återremitterat ärende

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

Hörby kommun 242 80 Hörby| Besöksadress: Ringsjövägen 4| Tel: 0415-37 80 00| Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se | www.horby.se

Bygg- och miljönämnden

Knutstorp 1 (Råbygatan 9) - Ansökan om bygglov för fasadändring av bostadshus/affärshus,

återremitterat ärende

Förslag till beslut

Ansökan om bygglov avvisas.

Beslutet är fattat med stöd av 9 kap 22 § Plan- och bygglagen.

Avgift är enligt antagen 25 112,50 kr.

Upplysning Hur du överklagar

Detta beslut kan överklagas. Du ska skriva överklagan till Länsstyrelsen i Skåne, men skicka den till Hörby kommun, Bygg- och miljönämnden, 242 80 Hörby. Bygg- och miljönämnden måste ha fått din överklagan senast 3 veckor efter den dag du tog del av beslutet för att kunna pröva den. Har överklagan kommit in i rätt tid kommer den att skickas vidare till

länsstyrelsen.

Hur du utformar överklagandet

Ange vilket beslut du överklagar genom att ange ärendets beslutsdatum, diarienummer och fastighetsbeteckning.

Skriv att du överklagar beslutet, varför du tycker att beslutet är fel och hur du vill att beslutet ska ändras.

Bifoga handlingar eller annat som du tycker stöder din uppfattning.

Underteckna skrivelsen och förtydliga namnteckningen.

Ange ditt namn, adress, e-postadress och telefonnummer.

Övrig information

Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna överklagan. Skicka i så fall med en fullmakt.

Sammanfattning av ärendet

Ansökan om bygglov för fasadändring på enbostadshus inkom 2020-04-28 på fastigheten Knutstorp 1. Beslut fattades 2020-09-22 av bygg- och

miljönämnden enligt presidiets förslag till beslut om att delvis neka bygglov för fasadändring i form av byte av fönster, byte av takbeläggning samt bygglov i efterhand för tre nya fönster och delvis bevilja bygglov för byte av balkongdörr, byte av takfönster samt uppförande av tre nya takfönster.

Beslutet överklagades i sin helhet av sökande till Länsstyrelsen och yrkade där i första hand på att ärendet skulle återförvisas till nämnden för vidare

handläggning. Länsstyrelsen meddelade 2021-02-22 att de återremitterar ärendet till nämnden för nytt beslut då de inte bedömde att det underlag som låg till grund för beslutet var tillräckligt för dem att göra en bedömning om överklagan skulle avslås eller inte, då främst gällande om de ändringar som sökande föreslog skulle anses vara en förvanskning av byggnaden eller inte.

Bygg- och miljönämnden förelade sökande 2021-03-11 att inkomma med kompletteringar i ärendet baserat vad Länsstyrelsen framförde i sitt domslut.

Delar av de kompletteringar som begärdes inkom 2021-05-11, men sökande har ännu en gång aktivt valt att inte skicka in en antikvarisk förundersökning som intygar att de sökta åtgärderna inte innebär en förvanskning av

byggnaden och är förenlig med detaljplanen.

Fastigheten ligger inom detaljplan 1266-P97/88 laga kraft vunnen 1997-05- 29. Planen har bland annat bestämmelsen q1 som anger ”Värdefull miljö.

Ändring av en byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen.

Ny bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart.”

Byggnaden är en del av den unika kulturmiljön av Råbygatan i centrala Hörby, är uppförd 1897 och är ett vackert tidstypiskt gatuhus med ursprunglig

indelning och ornamentik. Byggnaden är även att anse vara särskilt värdefull i enlighet med 8 kap 13 § Plan- och bygglagen. De två skydden innebär att byggnaden inte får förvanskas.

Ansökta åtgärder gäller:

- 13 separata fönster och tre fönstergrupper av varierande utförande byts ut till en ny modell.

- Byte från rött eternittak till grafitgrå, skifferliknande, oktagonformade fibercementplattor som monteras med en stormkrok.

- Tre entrédörrar av varierande utförande på bottenplan av byggnadens baksida samt en balkongdörr i byggnaden byts ut till en ny modell (har inte prövats innan).

- Två nya sotarfönster sätts in på det södra takfallet av typen Optilook,

topphängt med karmyttermått 46x75 cm.

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 3 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

- Tre nya takfönster tillkommer och två gamla takfönster byts på det norra takfallet ut mot Råbygatan till Velux PK08, pivåhängda med karmyttermått på 94x140 cm av standardtyp med träkarm och höljde av polyuretan (har inte prövats innan).

Åtgärderna gällande byte av fönster, takmaterial och kulör, balkongdörr samt installation av nya takfönster av typen Velux bedöms utgöra en förvanskning av byggnaden och följer inte gällande detaljplan. Bygg & Miljö har förelagt sökande att skicka in ett utlåtande/förundersökning från en antikvarisk sakkunnig till syfte att intyga att de föreslagna åtgärderna inte innebär en förvanskning av byggnaden alternativt presentera ett nytt förslag som inte bedöms vara en förvanskning. Sökande har meddelat att de inte har för avsikt att skicka in ett sådant utlåtande och vill få ärendet prövat i befintligt skick.

Sökande har genom utförd besiktning kunnat redovisa att fönstren är i behov av att bytas ut, men inte att de fönster som föreslås anses vara passande.

Ärendet har skickats på remiss till landsantikvarien på regionmuséet i Hässleholm. Svar inkom 2020-08-10 att de inte har möjlighet att yttra sig i ärendet. Ärendet har därmed skickats på remiss till inhyrd stadsantikvarie, svar inkom med erinran 2020-08-25. Yttrandet har skickats till sökande som inkom med svar 2020-09-02. Nytt yttrande från stadsantikvarie efter inkomna kompletteringar 2021-05-11 har inte inhämtats då medel inte tilldelats för detta.

Förslag till beslutsmotivering

Bygg- och miljönämnden har enligt 9 kap 21 § Plan- och bygglagen rätten att kräva in det underlag som krävs för att de ska kunna utföra sin prövning av ärendet. Sökande har uttryckligen valt att inte inkomma med en antikvarisk förundersökning med intyg om att de sökta åtgärderna inte förvanskar byggnaden och är förenlig med gällande detaljplan då de anser att en sådan utredning är onödig. Bygg- och miljönämnden har tidigare prövat ärendet utan en sådan utredning och ärendet blev då återförvisat av Länsstyrelsen för brister i underlaget. Sökande har kommit in med delar av begärt underlag och visat att det finns ett behov av åtgärder i fasaden. Sökande har däremot inte kunnat visa att de sökta åtgärderna som de vill utföra inte utgör en

förvanskning av byggnaden och att de följer gällande detaljplan så som efterfrågat. Bygg-och miljönämnden bedömer att det inskickade underlaget inte är ett tillräckligt för att nämnden ska kunna fatta ett slutgiltigt beslut i frågan. Ansökan ska därmed avvisas i enlighet med 9 kap 22 § Plan- och bygglagen.

Beskrivning av ärendet

Bakgrund

Bakgrund återremiss

Ansökan om bygglov för fasadändring på enbostadshus inkom 2020-04-28 på fastigheten Knutstorp 1. Beslut fattades 2020-09-22 av bygg- och

miljönämnden enligt presidiets förslag till beslut om att delvis neka bygglov

för fasadändring i form av byte av fönster, byte av takbeläggning samt bygglov i efterhand för tre nya fönster och delvis bevilja bygglov för byte av balkongdörr, byte av takfönster samt uppförande av tre nya takfönster.

Beslutet om att bevilja bygglov villkorades med att takfönster inte fick lov att ha en större storlek än 46x75 cm, eller likartad storlek efter överenskommelse med bygglovshandläggare.

Beslutet överklagades i sin helhet av sökande till Länsstyrelsen och yrkade där i första hand på att ärendet skulle återförvisas till nämnden för vidare

handläggning då de inte ansåg att alla delar hade prövats och i andra hand på att beslutet skulle upphävas. Nämnden valde att vidhålla sitt beslut då ingen ny information framkommit i överklagan som gjorde att beslut om avslag skulle ändras, men meddelade också Länsstyrelsen att om sökande inte ansåg att alla delar prövats skulle ärendet skickas tillbaka för nytt beslut.

Länsstyrelsen meddelade 2021-02-22 att de återremitterar ärendet till nämnden för nytt beslut då de inte bedömde att det underlag som låg till grund för beslutet var tillräckligt för dem att göra en bedömning om överklagan skulle avslås eller inte, då främst gällande om de ändringar som sökande föreslog skulle anses vara en förvanskning av byggnaden eller inte.

Ärendet har därmed återförvisats till nämnden för vidare handläggning.

Bygg- och miljönämnden förelade sökande 2021-03-11 att inkomma med kompletteringar i ärendet baserat vad Länsstyrelsen framförde i sitt domslut.

Platsbesök utfördes även 2021-03-09 av bygglovshandläggare och

byggnadsinspektör tillsammans med sökande för att mäta upp skillnaderna mellan en av de fönster som redan bytts ut till den nya versionen av samma fönstertyp utan bygglov. Delar av de kompletteringar som begärdes inkom 2021-05-11, men sökande har ännu en gång aktivt valt att inte skicka in en antikvarisk förundersökning som intygar att de sökta åtgärderna inte innebär en förvanskning av byggnaden och är förenlig med detaljplanen. Nämnden har nu att ta ställning till om det underlag som skickats in är tillräckligt för att kunna fatta ett beslut om bygglov.

Beskrivning av ärendet

Fastigheten ligger inom detaljplan 1266-P97/88 laga kraft vunnen 1997-05-29 med 15 års genomförandetid. Planen har följande bestämmelser:

- HB - Handel och bostäder - II - Högst två våningar

- e60 - Största byggnadsarea i procent av fastighetensarea - Prickad mark får inte bebyggas

- q1- Värdefull miljö. Ändring av en byggnad får inte förvanska dess

karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse skall

utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart.

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 5 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

Den berörda byggnaden är en del av den unika kulturmiljön på Råbygatan som är Hörbys äldsta gata. Hela Råbygatan, inklusive innergårdarna, omfattas av en fornlämning för Hörby medeltida bytomt. Hörby tätort inkluderas även i Länsstyrelsens utpekade områden för särskilt värdefull kulturmiljö i det regionala kulturmiljöprogrammet.

Huset är ett affärs/bostadshus i ljusmålat slätputsat tegel med gråstensgrund och sadeltak klätt med röd asbestcement. Fasaden visar även tre murade skorstensmurar och två små takfönster med gesims, lister samt tak- och fönsterlister i vit puts. Byggnaden har frontespis och stora takkupor, varav en med balkong på baksidan. Byggnaden är uppförd 1897 och är ett vackert tidstypiskt gatuhus med ursprunglig indelning och ornamentik.

Byggnaden är skyddad i detaljplanen genom en q-bestämmelse vilket är ett av de starkaste skydden som finns för en byggnad. Byggnaden är att anse vara särskilt värdefull byggnad i enlighet med 8 kap 13 § Plan- och bygglagen då den utgör ett vackert och tidstypiskt exempel på byggnation från sent 1800-tal för den övre medelklassen och är en del av den unika gatumiljön på

Råbygatan. Den har välbevarade detaljer i fasaden och man kan på de foton

som finns bevarade se att utformningen av huset ändrats mycket lite sedan

det uppfördes (se nedan). Länsstyrelsen gör även i sin dom bedömningen att

byggnaden ska anses vara särskilt värdefull i enlighet med 8 kap 13 § Plan-

och bygglagen. De två skydden innebär att byggnaden inte får förvanskas, och

eventuella ändringar ska enligt gällande detaljplan anpassas efter byggnadens

och områdets karaktär och till dess omgivning. Vid bedömning om ändringar

av en byggnad som är särskilt värdefull innebär en förvanskning ska man titta

på en byggnads ursprungliga utformning, val av form, teknik och material för

både befintlig byggnad och de nya åtgärderna samt bebyggelsens samspel mot

omgivningen. Byggnadens karaktärsdrag ska bevaras och de nya ändringarna

ska bevara det tidstypiska uttrycket.

Det finns flera skyddade byggnader på Råbygatan. Inom samma detaljplan är fastigheterna Knutstorp 11-13 skyddade med q-bestämmelse. I den norra delen är fastigheterna Högesta 16-19 skyddade med en q-bestämmelse. I den q-bestämmelsen ingår det även ett rivningsförbud. Byggnaderna och miljön längs med Råbygatan är därmed en mycket viktig del i Hörbys kulturhistoria och som är särskilt utpekade som viktiga att bevara och vårda. Det är denna miljö som gällande q-bestämmelse i detaljplanen hänvisar till och vid en ansökan om bygglov ska förändringarna som den sökande vill göra sättas i kontext för hur ändringen påverkar befintlig byggnad men även i kontext av hur det påverkar hela området. Ett fåtal bygglov har beviljats för

fasadändringar sedan dessa q-bestämmelser fastställdes genom detaljplaner

antagna 1997 (södra delen) och 2010 (norra delen).

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 7 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

Byggnaden 1903

Beskrivning av sökta åtgärder

Sökande hade i sin överklagan meddelat att inte alla åtgärder som de ville få prövat fanns med i beslutet. Bygg & Miljö har därför bett sökande att tydligt meddela vilka åtgärder som de vill få prövat. Nedan finns de åtgärder som sökande meddelat att de vill utföra med förtydligande om vilka delar som inte prövats tidigare:

- 13 separata fönster och tre fönstergrupper av varierande utförande byts ut till en ny modell.

- Byte från rött eternittak till grafitgrå, skifferliknande, oktagonformade fibercementplattor som monteras med en stormkrok.

- Tre entrédörrar av varierande utförande på bottenplan av byggnadens baksida samt en balkongdörr i byggnaden byts ut till en ny modell (har inte prövats innan).

- Två nya sotarfönster sätts in på det södra takfallet av typen Optilook, topphängt med karmyttermått 46x75 cm.

- Tre nya takfönster tillkommer och två gamla takfönster byts på det norra takfallet ut mot Råbygatan till Velux PK08, pivåhängda med karmyttermått på 94x140 cm av standardtyp med träkarm och höljde av polyuretan (har inte prövats innan).

- Ommålning av den putsade fasaden i kulör S0502-Y

Den redovisade kulören för ommålning är så lik den befintliga kulören att

Bygg & Miljö bedömer att bygglov eller anmälan inte krävs. Sökande anger i

sina kompletteringar att de bedömer att byte av takmaterial inte kräver

bygglov utan enbart anmälan för åtgärd på särskilt skyddad byggnad. Bygg &

Miljö håller inte med om denna bedömning då ändringen bedöms väsentligt ändra byggnadens karaktär, och har meddelat detta till sökande.

Det finns tre typer av fönster som ska bytas ut. Huvuddelen av de befintliga fönstren är gjorda i trä delade i två glas utan spröjs med ett ovanpåliggande fönster utan spröjs. Fönsterbågarna ligger i liv med fönsterkarmen med en smal mittpost, och mellan det övre och undre fönstret finns ett

karaktärsskapande smalt fönsterbleck. De två glasen i det nedre fönstret är sidohängda och det övre fönstret är topphängt (se bilder nedan) med gångjärn som ligger utanpå fönstren. De nya fönstren för denna modell är också gjorda i trä, så kallad meranti (samlingsnamn för lövträdssläktet Shorea som kommer från Sydostasien) och har samma utformning gällande hur de olika glasen är placerade och även till viss del hur de är hängda. Fönsterbågarna är dock betydligt bredare och ligger utanpå karmen istället för i liv med den (se nedan bilder.) På de fönster som kunde jämföras med vid platsbesöket kunde det konstateras att den övre fönsterrutans storlek minskar med ca 26 cm

samtidigt som den undre rutan ökar med endast ca 11,5 cm. De resterande ca 14,5 cm ersätts av den bredare fönsterbågen och det fönsterbleck som är mycket karaktärsskapande för de befintliga fönstren har tagits bort. Fönstren flyttas även djupare in mot byggnaden med ca 30 mm. Befintligt grönt fönsterbleck under fönstret kommer att ersättas med en svart motsvarighet.

Sökande har under 2012 bytt ut två fönster samt en dörr till samma modell som de söker för nu, dock utan bygglov. De två fönstren inkluderas nu även i denna ansökan om lov efter sökandes önskan.

Nuvarande utformning av de större fönstren

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 9 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

Ny modell fönster, bytt utan bygglov 2012

Två av fönstren som ska bytas ut är smalare än de som beskrivs ovan med endast ett glas nere och ett glas uppe. Hängning är lik de andra fönstren med samma smala fönsterbågar och ram som de andra liksom det

karaktärsskapande blecket mellan det övre och undre fönstret och de

utanpåliggande gångjärnen. Även dessa ersätts med nya fönster med betydligt bredare fönsterbågar som ligger ovanpå fönsterkarmen istället för i liv med den och de utanpåliggande gångjärnen försvinner och fönstren flyttas in med ca 5-10 mm.

Tre fönstergrupper med varierad utformning (två grupper med tre fönster och en grupp med två fönster och balkongdörr) ersätts med nya versioner.

Uppdelning i glas är lik befintliga fönster liksom upphängningen men även här har fönsterbågen en betydligt bredare utformning och ligger utanpå fönsterramen istället för i liv med den, de utanpåliggande gångjärnen försvinner och fönstren flyttas in ca 30 mm. Till det fönster där även balkongdörr finns kopplat behöver de bedömas som en helhet då

balkongdörren använder sig av samma ram som befintliga fönster. Befintlig balkongdörr är gjord i trä och ligger liksom fönstren i liv med dörrkarmen.

Utformningen av den nya balkongdörren är lik de nya fönstren i den mening att den till viss del ligger utanpå dörrkarmen och den nedre spegeln som idag är gjord av trä ersätts med ett fönster.

Denna utformning av fönstren gör att både fönster och byggnaden får en

betydligt modernare utformning. De nya fönstren upplevs som klumpiga i sin

utformning jämfört med befintliga fönster. I en byggnad med en q-skyddad fasad bedöms ändringen inte vara varsam, då de smäckra dimensionerna på dagens fönster med de smala fönsterbågarna som ligger i liv med

fönsterramen och de vackra detaljerna av fönsterblecken går förlorade.

Sökande har som en del av sina kompletteringar inkommit med en besiktning av fönstren i byggnaden då Länsstyrelsen i sitt domslut efterfrågat huruvida det fanns skäl till att byta ut fönstren alls. Besiktningen visar att alla fönster i byggnaden är i dåligt skick och därmed i behov av att bytas ut. Sökande har dock fortsatt neka att skicka in en antikvarisk förundersökning som inkluderar ett intyg om att de ändringar som sökande vill göra är att anse som varsamma och inte innebär en förvanskning av byggnaden.

Utöver balkongdörren ersätts även tre andra dörrar på byggnadens baksida där det även finns två fönster ovanför två av dem. De dörrar som sökande beskriver som entrédörr 1 och 3 är idag utformade som en klassisk hel spegeldörr med fem speglar samt ett fönster ovanför dörren. Dessa vill sökande ersätta med en likadan spegeldörr där de två översta speglarna ersätts med glas. Fönstret ovanför dörren ersätts med en ny version likt ovan

beskrivna fönster där fönsterbågen får en bredare utformning. Fönstret är fortsatt fast. Entrédörr 2 har idag en vackert spröjsad ovandel indelad i en ram om 12 rutor med en större ruta i mitten, underdelen består av trä med stående panel. Denna dörr ersätts med spegeldörr med ovandel av klassiskt spröjsat glas indelad i sex lika stora glas och en nederdel med en stor klassisk spegel.

Dörrarnas utformning bedöms överlag vara i stil med byggnaden och följa befintlig utformning med undantag för entrédörr 2 där den vackra spröjsade överdelen går förlorad. De två fasta fönstren ovanför entrédörr 1 och 3 får samma breda fönsterbåge som övriga fönster, vilket inte bedöms vara i stil med huset eller förenligt med skyddsbestämmelserna.

Sökande har även ansökt om att installera två nya så kallade sotarfönster på byggnadens baksida. Dessa utförs i metall likt klassiska sotarfönster och har en storlek på 46x75 cm. Den föreslagna storleken är något större än klassiska sotarfönster, men då de placeras på baksidan av byggnaden bedöms

utformningen vara okej.

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 11 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

Optilook ”sotarfönster”, bild illustrerar storlek 46x55

Sökande vill även installera tre nya takfönster och ersätta två befintliga

takfönster till ett takfönster av typen Velux PK08. Detta fönster är 94x114 cm i storlek, pivåhängt och med en träram med ett hölje av polyuretan. Storleken på dessa fönster bedöms vara mycket stora och inte anpassade till byggnadens utformning, se bild nedan. Att de även är pivåhängda och med ett plasthölje gör att deras utformning är tydligt modern, och står i stark kontrast till resterande byggnads utformning och den miljö som finns på Råbygatan idag.

Bild från Velux hemsida som visar typfönster PK08 med pivåhängning.

Sökande angav från början att denne ville byta takbeläggning från röd eternit

(som mörknat med åren och idag uppfattas mer rödgrått) till grafitgrå skiffer

som är oktagonformat och skarpt skuren. Efter att yttrande från antikvarie

inkom enligt nedan meddelade sökande att det blivit ett misstag från deras

sida, och det de faktiskt avsåg att byta till var oktagonformade, skifferliknande

fibercementplattor i grafitgrå färg med utanpå liggande stormkrokar. Detta är

en ändring som dels ändrar intrycket av huset men som också skiljer sig

markant från utformningen av husen på resten av Råbygatan som främst har

pannor av olika slag (röda tegel eller svarta betong/eternit-pannor) eller

plåttak på huvudbyggnaderna. Genom foto från 1903 kan vi se att den

berörda byggnaden från början har haft falsad plåt som takbeläggning. Även om just fibercement är det som kommer närmast eternit idag rent

materialmässigt, är utformningen av materialet fortfarande ett stort avsteg från befintlig utformning genom dess intryck av att vara skiffer och som individuella plattor som fästs med stormkrokar. Intrycket blir att det är just skiffer och inte eternit/fibercement som används. Q-bestämmelsen i gällande detaljplan anger att utformning av husen ska anpassas till omgivningen, och detta förslag till åtgärd bedöms inte följa detta.

Förslag ny takbeläggning

Ärendets beredning

Då Regionmuséet meddelat att de inte har möjlighet att besvara remisser längre valde Bygg- och miljönämnden att ta in egen kompetens för att bedöma ärendet likt en stadsantikvarie man skickar en remiss till. Detta har endast gjorts under föregående handläggningsperiod då medel inte tilldelats för en liknande möjlighet att skicka ärendet på en ny remiss efter inkomna kompletteringar och förtydligande av vilka åtgärder som ska utföras, t ex de större takfönstren på byggnadens framsida. Nedan är en redovisning av remissvar från byggnadsantikvarie inkommet 2020-08-25 med erinran samt sökandes svar på denna.

I yttrandet står det sammanfattningsvis (se bilaga för original):

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 13 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

- Byggnaden är skyddad genom q-bestämmelse i detaljplan och bedöms omfattas av 8 kap 13 § Plan- och bygglagen

- Byggnaden är välbevarad med tidstypiska detaljer.

- Råbygatan ligger inom Hörbys medeltida bytomt som utgör en fornlämning.

- Hörby tätort är utpekad i Skånes regionala kulturmiljöprogram, bland med hänvisning till den stadsmässiga bebyggelsestrukturen.

- Befintliga fönster är grönmålade och så kalla T-postfönster i trä med smäckra dimensioner, den övre delen är topphängd och de två nedre lufterna är sidohängda. Fönstren är utbytta sedan tidigare. Taket är klätt med grånat eternittak, tidigare rött, med diagonalplattor på sadeltaket. Utifrån äldre bildmaterial går det att se att taket

ursprungligen var klätt med skivtäckt plåt, och att det tidigare varit kan ha varit korspostfönster.

- Fönster är en tidstypisk detalj som i sitt specifika utförande vad gäller spröjs, lufter, profiler och hängning m.m. berättar om husets plats i bebyggelsehistorien, och kallas ofta för husets ögon som återspeglar dess själ.

- Föreslagna fönster uppfyller inte varsamhetskravet i enlighet med 8 kap 17 § Plan- och bygglagen och innebär en förvanskning. I första hand bör befintliga fönster undersökas för att se om det är möjligt att renovera. Nya fönster bör utgå från samma dimensioner som

befintliga fönster vad gäller mått på karm, både och mittpost, vara sidohängda och utföras i trä, samt målas med linolja och med inmålade gångjärn. Korspostfönster kan vara ett alternativ.

- Skiffer som takbeläggning har främst använts på herrgårdar och kyrkor vid förra sekelskiftet kring de områden där skiffer bröts, så som Värmland och Dalarna. Skiffertak på profan bebyggelse i Skåne är inte vanligt förekommande och den föreslagna utformningen har ingen kulturhistorisk förankring.

- Då taket ursprungligen var täckt med skivtäckt plåt är detta att rekommendera. Då gärna med en ståndarränna för avvattning.

Eternittak har idag ett kulturhistoriskt värde, och om befintligt tak är i så pass dåligt skick att det måste bytas finns ersättningsplattor utan eternit, diagonalplattor i fibercement, som kan vara ett alternativ.

- De ändringar som föreslås gällande byte av takfönster samt isättning av nya takfönster bedöms utföras varsamt. Större fönster bör undvikas.

- Vid putsning av fasaden rekommenderas kalkputs eller puts med mineralpigment.

Sökande har fått ta del av yttrandet, svar inkom 2020-09-02. I sitt svar har

sökande sammanfattningsvis skrivit följande (se bilaga för original):

- Sökande anser det tveksamt att man kan kalla antikvariens yttrande ett remissvar, detta då remisser oftast skickas till myndigheter eller sakägare som har särskilda kompetenser de kan tillföra ärendet inför beslut. Antikvarie jobbar som stadsantikvarie i Landskrona, och sökande tycker det är oklart om hon utfört uppdraget inom ramen för den tjänsten. Antikvarie är inte certifierad sakkunnig inom

kulturvärden enligt Boverkets register.

- Sökande anser att det framgår av yttrandet av antikvarie inte besökt platsen då denne endast uttalar sig i generella termer, och att

bedömning endast är utför på det underlag som nämnden har försett henne.

- Sökande anser som tidigare att ändringen inte är en förvanskning.

Befintliga fönster är inte original, och är tidstypiska för den period då de byttes. Det finns på byggnaden idag avvikande fönstertyper installerade i ovanvåningens takkupor på den södra fasaden. De fönster sökande vill installera tar fasta på färg, form och material i den omfattning som det är rimligt att kräva för att uppfylla

varsamhetskravet. Liknande fönster finns att finna på en byggnad i Lund (Fiskaregatan, se bild i yttrande).

- Sökande lyfter nedan två texter från Boverkets PBL Kunskapsbanken gällande förvanskningsförbudet som anger:

”Förvanskningsbegreppet är inte definierat i vare sig lagtext eller motivtext.

Förvanskningsförbudet är dock inget förändringsförbud. Det är de egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefull som är skyddade. Klarlägger och respekterar man värdena kan man ändå ofta utföra olika åtgärder. För att klarlägga värdena kan ofta sakkunnig hjälp behövas.

I tre regeringsrättsdomar har förvanskning ansetts inträffa om:

o en väsentlig egenskap går helt förlorad (RÅ 1991 ref. 103)

o åtgärden går ut över byggnadens, och därmed också i åtminstone någon mån områdets särart, eller medför att en byggnads genuina karaktär inte behålls (RÅ 1997 ref. 77)

o åtgärden inte är väl anpassad till husets karaktär avseende en byggnad som har ett känsligt läge i en kulturmiljö. (RÅ 1998 ref. 17)

o Vid prövning av om en åtgärd medför en förvanskning bör det klarläggas om åtgärden förändrar byggnadens karaktärsdrag eller skadar någon av de egenskaper som ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden.”

”En byggnad eller bebyggelsemiljö kan vara särskilt värdefull om den tydliggör tidigare samhällsförhållanden. Exempel på detta är:

o Byggnader som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller

konstruktion som nu har blivit sällsynt.

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 15 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

o Byggnader som belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden och olika gruppers livsvillkor.

Bostadsförhållanden kan även belysas av de ekonomibyggnader som tidigare tillhörde en bostad. Med grupper kan avses till exempel kön, ålder, yrke eller minoritetsgrupper.

o Byggnader som belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster. Exempel på byggnader som belyser tidigare värderingar kan vara olika typer av institutionsbyggnader som ofta präglas av sin tids människosyn.

o Byggnader som har representerat för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter. Det kan vara olika samhällsfunktioner som skolan eller järnvägsstationen eller andra verksamheter som fyllt en central roll för lokalsamhället som till exempel smedjan, butiken, biografen, badhuset eller den dominerande arbetsplatsen.”

- Sökande anser med hänvisning till dessa texter att gällande detaljplan inte preciserat vilka värden man vill bevara, mer än att det är ett tidstypiskt gatuhus med ursprunglig indelning och ornamentik.

Ornamenten kommer genom ansökta fasadåtgärder lagas, förstärkas och säkerställas ett framtida bevarande.

- Sökande inser att han uttryckt sig okunnigt i ansökan gällande valet av takbeläggning. Ändringen ska vara till en takskifferliknande

diagonalplatta av grå-svart fibercement. Detta följer således

antikvariens utlåtande. Takbeläggningen förekommer på andra särskilt värdefulla byggnader i Skåne (exempelbild för Lunds kommun bifogat original). [Notering från B&M, sökande har sedan detta yttrande inkom justerat att det är oktagona takskifferliknande plattor i grå-svart fibercement som ska prövas.]

- Gällande utformning av takfönster verkar det ha blivit ett

missförstånd, sökande vill sätta in takfönster i storleken 94x120 cm, inte 46x75 cm. Sökande kan dock tänka sig mindre fönster om detta bedöms vara mer varsamt.

- Sökande är i överensstämmelse med antikvarien gällande åsikter om puts och stuprör.

- Sökande vill att nämnden tar i åtanke tidigare beslut fattade gällande byggnader som omfattas av varsamhetskrav och förvanskningsförbud, t ex Högesta 16 (BL 2013-27, lov daterat 2013-08-01) som är belägen mitt emot sökandes fastighet. Denna är också försedd med

planbestämmelse q1 i detaljplan. I lovet som fattats på delegation framgår inte att några bedömningar gjorts gällande varsamhetskravet och förvanskningsförbudet, och inga yttranden från sakkunnig har inhämtats. Sökande anser att de ändringar som skett där är avsevärt mycket mer genomgripande än vad sökandes ansökan omfattar.

Sökande hänvisar till de bilder som bifogats yttrandet.

- Sökande visar även bilder på andra fönsterbyten som beviljats samt byte av entré på andra äldre byggnader i Hörby tätort antingen genom beslut i nämnd eller på delegation, bland annat längs med Nygatan, Slagtoftavägen, Folkets hus och på Hörby bruk. Flera av dessa ska enligt sökande vara i aluminium.

- Sökande anser att det inte varit särskilt vanligt att det begärts yttranden från sakkunniga beträffande om varsamhetskravet eller förvanskningsförbudet har uppfyllts. Detta borde göras oavsett om byggnaden pekats ut i detaljplan eller inte, och inte bara för

byggnader.

- Sökande vill ännu en gång påpeka att ökningen av fastighetens värde som mäklare bedömer kommer att komma ur ändringarna inte står i paritet med vad de faktiska kostnaderna för utförande/planering kommer att vara. Ytterligare kostnadsdrivande krav kommer omöjliggöra finansieringen av ett nödvändigt underhåll.

- De ansökta åtgärderna innebär ingen tillbyggnad eller skapar mer bostadsyta, men innebär vissa besparingsåtgärder genom minskade uppvärmningskostnader, minskad störning av trafikbuller samt uppfyllande av taksäkerhetskraven.

Analys och förslag

Byggnaden är utpekad som särskilt värdefull i gällande detaljplan med följande bestämmelse: Ändring av en byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart. Byggnaden är även att anse som särskilt värdefull i enlighet med 8 kap 13 § Plan- och bygglagen som anger:

En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på

1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,

2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,

3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden.

Man hänvisar i detaljplanen till byggnadens karaktär, dess anpassning till omgivningen och omgivningens egenart som de värden som ska bevaras och som inte får förvanskas. Det som sökande lyfter i sitt yttrande angående till exempel ornamentik är taget från en inventering av särskilt värdefull

bebyggelse i Hörby tätort, och alltså inte från detaljplanen i sig. Det är viktigt att befintlig ornamentik bevaras precis som sökande avser att göra, men det är inte de enda karaktärsdragen som finns för byggnaden. Även valen av

material och kulör för byggnadens fasader och tak, och hur dörrar och fönster

utformas har en stor påverkan på hur byggnaden uppfattas.

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 17 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

Då det inte är definierat i detaljplan specifikt vilka värden som särskilt ska bevaras, t ex gällande material eller utformning, behöver detta undersökas närmare i samband med att en ansökan om bygglov kommer in. Detta görs till exempel genom en antikvarisk förundersökning med intyg om skydd mot förvanskning av en sakkunnig antikvarie. Dessa undersöker grundligt

byggnaden och området och dess förutsättningar, och värderar sedan de åtgärder som sökande vill göra mot detta. Bygg & Miljö begärde in detta från sökande för se vilka värden den sakkunnige ansåg finnas och huruvida de föreslagna åtgärderna kunde utgöra en förvanskning och om de var förenliga med gällande detaljplan. Sökande har valt att inte inkomma med ett sådant utlåtande och ville få ärendet prövat i dess nuvarande form. Bygg- och miljönämnden valde 2020 att avslå ansökan med hänvisning till den

bedömning som Bygg & Miljö samt det remissvar som inhyrd stadsantikvarie gjort. Efter sökandes överklagan bedömde Länsstyrelsen att det inte fanns tillräckligt med underlag för att kunna ta ställning i frågan huruvida de ansökta åtgärderna skulle anses vara en förvanskning eller inte.

Bygg & Miljö bedömer att det som Länsstyrelsen efterfrågat i sitt domslut fortfarande saknas då den antikvariska förundersökningen/intyg om skydd mot förvanskning fortsatt inte har lämnats in. Sökande har genom sina kompletteringar dels redovisat ytterligare åtgärder som bedöms vara en förvanskning baserat på förvaltningen expertis, och dels redovisat att det finns ett behov av att byta ut fönstren på grund av deras dåliga skick. Sökande har dock fortsatt valt att inte redovisa att de ändringar de vill göra inte

innebär en förvanskning av byggnaden och inte bryter mot gällande

detaljplan. Bygg & Miljö bedömer därmed, baserat på Länsstyrelsens domslut, att ärendet ska avvisas på grund av att efterfrågade handlingar inte har

inlämnats. Sökande har fått möjlighet att komplettera sin ansökan med begärt underlag som ger denne möjlighet att visa för nämnden att de åtgärder de vill göra är förenliga med gällande detaljplan och Plan- och bygglagen, men har uttryckligen valt att inte göra det då de anser det vara omotiverat. Att begära in denna typ av förundersökningar/intyg är en vanlig praxis, och något som ofta sker vid fasadändringar av byggnader som har ett q-skydd och/eller bedöms vara särskilt värdefulla i enlighet med 8 kap 13 § Plan- och bygglagen.

När det gäller sökandes synpunkter på det yttrande som lämnats in av antikvarie vill Bygg & Miljö lyfta att Hörby kommun inte har en

stadsantikvarie som Bygg & Miljö kan ta stöttning av när det gäller känsliga kulturmiljöer. Tidigare har remisser kunnat skickas till Regionmuséet, men de har nu meddelat att de inte längre har möjlighet att besvara dessa remisser.

Bygg & Miljö har därmed på uppdrag av nämndens presidium anlitat en antikvarie på en visstidstjänst för att granska denna ansökan samt två andra.

Detta bedöms likställas med en internremiss till exempelvis kommunekolog,

räddningstjänst eller planarkitekt. Bygg & Miljö bedömer även att den anlitade

antikvarien har mer än tillräcklig kompetens för att yttra sig i frågan, då hon är

utbildad antikvarie och jobbade som stadsantikvarie i Landskrona stad under

sitt uppdrag och idag jobbar på Kulturen i Lund. Remissvaret ska dock inte

likställas med en sådan antikvarisk förundersökning och intyg om att

föreslagna åtgärder inte innebär en förvanskning som har begärts in av den

sökande. En sådan undersökning är mycket mer djupgående i sin granskning och tittar mer på specifika skillnader och detaljer.

Det finns som tidigare nämnts flera skyddade byggnader på Råbygatan.

Endast ett fåtal bygglov har beviljats för fasadändringar sedan dessa q- bestämmelser fastställdes genom detaljplaner antagna 1997 (södra delen) och 2010 (norra delen). Bland annat har man beviljat bygglov för byte av en dörr på Knutstorp 11 och byte till plåttak på Högesta 19, där det har bedömts att ändringarna skedde varsamt. Fastigheten Knutstorp 10 beviljades bygglov i efterhand för byte av alla fönster, men då det gjordes utan bygglov fick fastighetsägaren även en sanktionsavgift. I beslutet konstaterades att bytet från träfönster till PVC-fönster var att bedöma som en förvanskning, men att nämnden inte såg det som ekonomiskt skäligt att kräva att en återställning skulle ske för en så stor mängd fönster. För fastigheten Högesta 16, som även sökande nämner i sitt yttrande, beviljades bygglov för fasadändring och ändrad användning 2013 från butik till bostad. Handläggarna har vid detta tillfälle själv konstaterat att ändringen sker varsamt då ändringen som föreslog såg exakt ut som befintliga fönster, och har inte begärt in något mer underlag eller skickat den på remiss.

Det som är viktigt att komma ihåg är att varje ärende är unikt då varje byggnad har unika värden och unika förutsättningar. Att som sökande gör peka på att andra byggnader i Hörby tätort har fått lov innebär inte automatiskt att sökande kan få lov, då konsekvenserna blir olika för varje beslut. Det som inte bedöms vara en förvanskning på den ena byggnaden kan innebära en förvanskning på den andra, då byggnadens olika värden och historia påverkar vad som bör bevaras. Från sökandes håll kan detta ses som inkonsekvent, men det är resultatet av att alltid utgå från byggnaden i sig och inte från att alla ska få göra samma sak per automatik. Behov att ändra och renovera äldre byggnader kommer alltid att finnas, men det är hur dessa ändringar utförs som avgör om de förvanskar byggnaden eller inte.

Den berörda byggnaden utgör en del av centrala Hörby och är en betydande del av kulturmiljön längs med Råbygatan. Byggnaden är ett klassiskt och välbevarat exempel på byggnadstraditionen från slutet av 1800-talet för en högre medelklassfamilj och speglar tydligt tidens ideal inom arkitektur.

Byggnaden är på grund av dess kulturhistoriska vikt skyddad i gällande

detaljplan och anses vara en särskilt värdefull byggnad i enlighet med 8 kap 13

§ Plan- och bygglagen. Det är därmed viktigt att alla ändringar som görs av byggnaden utförs varsamt och inte innebär en förvanskning, för att

byggnaden så långt som möjligt bevaras. Att vara ägare av en sådan byggnad innebär ett större ansvar vid val av material och utformning, särskilt när man ska göra ändringar eller renovera sin byggnad. Detta för att bevara dessa värden. Detta ansvar är uttryckligen uttalat i 8 kap 13-14 §§ Plan- och bygglagen, och alla fastighetsägare ska följa detta.

Föreslagna åtgärder kommer på ett betydande sätt att ändra byggnadens fasad.

Byte av de olika fönstertyperna, byte av balkongdörr, installation av takfönster

av typen Velux och byte av takbeläggning och kulör kommer att bidra till en

utformning som ger en betydligt mer modern karaktär. Utformningen av

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 19 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

fönstren med de breda bågarna som ligger utanpå karmen är tydligt moderna i sitt formspråk, och även om de följer samma placering av glasen och har likadan färg så är det endast det de har gemensamt i slutändan. De bryter tydligt mot de befintliga fönstren som har en mycket smäckrare utformning och kommer se malplacerade ut i fasaden med dess fina ornamentik.

Stadsantikvarien säger i sitt yttrande att skivtäckt plåt vore det mest lämpliga materialet, men att diagonalplattor i fibercement även kan vara ett möjligt alternativ. Sökande sade sedan i sitt yttrande från 2020-09-02 att detta var avsikten, men genom sitt tydliggörande från 2020-09-04 framgår att den oktagonala formen är kvar. Att materialet är fibercement innebär inte att det inte sker en förvanskning, utan vi måste titta på helhetsbilden.

I rättsfall från MÖD P10515-17 nekades bygglov för byte av fönster på en byggnad som var skyddad i detaljplan då de nya fönstren hade grövre dimensioner och ansågs vara för klumpiga i sin utformning jämfört med befintliga fönster och byggnadens karaktär. I ett annat rättsfall från MÖD P9239-15 bedömdes de föreslagna åtgärderna utgöra en förvanskning då de gav ett dominerade intryck i området och det enhetliga uttrycket som fanns i området förlorades. I rättsfall från MÖD P2767-14 nekades bygglov då takmaterialet utgjorde ett främmande inslag för taklandskapet och byggnadens arkitektur. Sökande har själv hänvisat till två domar i sitt yttrande där man hänvisat till olika anledningar till varför något konstaterades vara en förvanskning:

- ”åtgärden går ut över byggnadens, och därmed också i åtminstone någon mån områdets särart, eller medför att en byggnads genuina karaktär inte behålls (RÅ 1997 ref. 77)

- åtgärden inte är väl anpassad till husets karaktär avseende en byggnad som har ett känsligt läge i en kulturmiljö. (RÅ 1998 ref. 17)”

Det är Bygg & Miljös uppfattning att de föreslagna åtgärderna gällande byte av fönster och balkongdörr samt byte av takbeläggning och kulör faller under dessa två motiveringar, och därmed är att bedöma som en förvanskning. De föreslagna ändringarna i form av byte av fönster, byte av takbeläggning och kulör samt installation av takfönster bedöms utgöra en så tydlig och markant avsteg från områdets karaktär att det inte kan anses utföras varsamt. Fönstren upplevs även som klumpiga i dess dimensioner jämfört med befintliga

fönster. Därmed bedöms dessa ändringar vara en förvanskning av byggnaden, vilket även utlåtandet från inhyrd stadsantikvarie håller med om. Bygglov för byte av fönster, byte av balkongdörr, byte av takmaterial och kulör samt installation av takfönster av typen Velux kan därmed inte ges då det inte följer gällande detaljplan eller Plan- och bygglagen. Något intyg från en antikvarisk sakkunnig som meddelar en annan slutsats har dock inte lämnats in, och med hänvisning till Länsstyrelsens domslut där man efterfrågar en grundlig

utredning av ärendet bedöms det inte finnas ett tillräckligt underlag för att ta beslut i frågan. Ärendet bör därmed avvisas.

Gällande de tillkommande så kallade sotarfönstren som sökande presenterat

bedömer Bygg & Miljö liksom stadsantikvarien gjorde att dessa är tillräckligt

anpassade för att lov eventuellt skulle kunna beviljas för dessa. Placeringen

följer samma mönster som befintliga takfönster, och även om de blir något större än de befintliga fönstren så blir de inte dominerande i takbilden då de även sker in mot gården. Även de föreslagna dörrarna på bottenvåningen på byggnadens baksida kan bedömas vara anpassade till miljön och byggnadens särdrag. Något intyg från en antikvarisk sakkunnig som meddelar en liknande slutsats har dock inte lämnats in, och med hänvisning till Länsstyrelsens domslut där man efterfrågar en grundlig utredning av ärendet bedöms det inte finnas ett tillräckligt underlag för att ta beslut i frågan. Ärendet bör därmed avvisas.

Gällande bestämmelser Plan- och bygglagen 2 kap 1 §

Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

Plan- och bygglagen 2 kap 5 §

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen.

Plan- och bygglagen 2 kap 6 §

Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,

²olyckshändelser,

3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,

4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden, 5. möjligheterna att hantera avfall,

6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,

7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och

8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska,

kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 21 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Lag (2014:477).

Plan- och bygglagen 2 kap 9 §

Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglagen 8 kap 13 §

En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på

1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,

2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,

3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden.

Plan- och bygglagen 8 kap 14 §

Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335).

Plan- och bygglagen 9 kap 2 § Det krävs bygglov för

1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och

3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,

b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller

c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en

detaljplan.

Plan- och bygglagen 9 kap 21 §

En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla

1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och 10 §§, och

2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt 10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Plan- och bygglagen 9 kap 22 §

Om ansökningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om

föreläggandet inte följs.

Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick.

Plan- och bygglagen 9 kap 30 §

Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser

a) överensstämmer med detaljplanen, eller

b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),

2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,

3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och 4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4–4 c §§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636).

Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om bygglov avvisas.

Beslutet är fattat med stöd av 9 kap 22 § Plan- och bygglagen.

Avgift är enligt antagen 25 112,50 kr.

Beslutsunderlag

- Tjänsteskrivelse 2021-05-31 - Fakturaunderlag 2021-05-31

- Bild och beskrivning balkongdörr 2021-05-13

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 23 (23)

2021-05-31 Dnr B-2020-86

Bygg & Miljö

- Beskrivning nya fönster och dörrar 2021-05-11 - Bild fasader med beskrivning åtgärder 2021-05-11 - Besiktning fönster 2021-05-11

- Beskrivning Optilook sotarfönster 2021-05-11 - Meddelande sökande 2021-05-11

- Föreläggande om komplettering 2021-03-11 - Beslut Länsstyrelsen 2021-02-22

- Beslut om yttrande 2020-11-11 - Överklagan 2020-10-27

- Överklagan faktura 2020-10-27 - Beslut om lov 2020-09-22 - Tjänsteskrivelse 2020-09-07

- Komplettering takbeläggning 2020-09-04 - Yttrande sökande 3 2020-09-02

- Yttrande antikvarie 2020-08-25 - Meddelande sökande 2020-07-02 - Produktblad takfönster 2020-07-01

- Foto befintlig fasad samt placering av nya takfönster 2020-07-01 - Yttrande sökande 2 2020-07-01

- Yttrande sökande 2 bilaga 2020-07-01 - Produktbeskrivning fönster 2020-07-01 - Yttrande sökande 1 2020-06-11

- Foto takmaterial 2020-04-28

- Foto nya och bef. fönster 2020-04-28 - Ansökan om lov 2020-04-28

Beslutet skickas till - Sökande

Kajsa Blomberg

Bygglovsarkitekt