Jag tittar också på porr En kvalitativ undersökning kring betraktarens syn på framställning av genus inom pornografi

Jag tittar också på porr

En kvalitativ undersökning kring betraktarens syn på framställning av genus

inom pornografi

Adam Berlin

Albin Ohlin

Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Forskningsprocessen. V0029F

Jag tittar också på porr

En kvalitativ undersökning kring betraktarens syn på framställningen av

genus inom pornografi.

Adam Berlin berada-6@student.ltu.se

Albin Ohlin albohl-6@student.ltu.se

Sammanfattning

Undersökningen gäller hur män och kvinnor framställs inom pornografin. Fokus i

undersökningen är på betraktaren och dennes tolkning av de respektive könens framställning inom pornografin, där intervjupersonerna blivit utvalda utifrån att de kollar pornografi på regelbunden basis. Studien har genomförts genom kvalitativa forskningsintervjuer i form av fokusgrupper. Resultatet visar att de båda könen generellt är ganska överens kring hur mannen och kvinnan representeras i pornografin, således finns en tydlig bild av vilken roll mannen respektive kvinnan spelar inom pornografin. Studien har utgått från teorier som samtliga härstammar utifrån ett betraktarperspektiv. Studiens teorier utgår ifrån både kvinnliga och manliga perspektiv. Slutsatsen blir därmed att det är stora skillnader på hur könen tolkas och vilka funktioner de fyller inom pornografin. Det vill säga att distinktionerna mellan könsrollerna fortsatt är väldigt tydlig, alltså att mannen är den dominerande och kvinnan är mer underlägsen.

Nyckelord ​

1

Abstract

The study concerns how men and women are portrayed in pornography. The focus of the study is on the viewer and his / her interpretation of the respective sexes' representation in pornography, where the interviewees were selected on the basis that they check pornography on a regular basis. The study was conducted through qualitative research interviews in the form of focus groups. The results show that the two sexes generally agree quite well on how the man and the woman are represented in pornography, thus there is a clear picture of what role the man and woman play in pornography. The study has been based on theories that all derive from a viewer perspective. The study's theories are based on both female and male perspectives. The conclusion is that there are major differences in how the gender is interpreted and what functions they play in pornography. That is, the distinctions between gender roles remain very clear, that is, the man is the dominant and the woman is more inferior.

Keywords ​

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

2. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR 5

​2.1 Frågeställningar 5

3. BAKGRUND 6

3.1 Pornografi 7

4. TIDIGARE FORSKNING 8

4.1 Hur unga kvinnor och män upplever pornografi 8

4.2 Öppenhet eller tabu? 10

5. TEORI 10

5.1 Representationsteori 10

5.2 Den voyeuristiska blicken 11

5.3 Det stereotypa genuskontraktet 13

5.4 Betraktarperspektivet 14

6. METOD OCH MATERIAL 16

6.1 Metod 16

6.2 Tillvägagångssätt 16

6.3 Metoddiskussion 20

6.4 Material 21

7. ANALYS 23

7.1 Skam & dominans 23

7.2 Porren som manual 27

7.3 Man & kvinna 32

7.4 Porrens lockelse 35

8. DISKUSSION 38

9. VIDARE FORSKNING 39

10. REFERENSER 41

11. BILAGOR 43

3

1. INLEDNING

Pornografin har ansetts vara ett psykologiskt, samhälleligt och ideologiskt fenomen, utan att vi med säkerhet vet vad som ytterst styr den erotiska dröm- och idealvärld en

litteraturforskare kallat ​pornotopi​ (ne.se, 2014). Det var på 70-talet som porrfilmer började produceras i Sverige efter att ha tagit inspiration från grannlandet Danmark som hade producerat filmer med pornografiskt innehåll tidigare (forskning.se, 2017). Som konsument var utbudet antingen tidningar eller VHS men tack vare internets framfart på 2000-talet har detta lett till ett oändligt utbud där man enkelt kan ta del av pornografi på sin mobil eller dator. Studien förankras i dagens mediesamhälle och dess porrutbud med olika digitala plattformar med gigantisk material i olika format som är lättillgängligt.

I de pornografiska filmerna sker oftast ett möte mellan en kvinnlig och manlig skådespelare där det finns en tydlig rollfördelning. Yvonne Hirdman (2002) är forskare kring teorier om genus där hon behandlar hur de olika könen förhåller sig till varandra och har benämnt detta som genuskontraktet. Där förklarar hon att genom historiens gång har samhället byggts genom mannen och där kvinnan har haft en underlägsen roll gentemot den förstnämnda som ska vara den omhändertagande (Hirdman, 2002, s. 87). Vidare menar Hirdman (2002) att mannen äger den dominanta positionen och där kvinnans roll är att behaga sin mans lustar (Hirdman, 2002, s. 87). Även har mannen ett hierarkiskt övertag eftersom världen är

utformad utifrån mannen och där de olika könen inte har samma förutsättningar eller samma begränsningar (Hirdman, 2002, s. 88). Det kan handla allt ifrån jobb, familjestatus etc.

Lotta Löfgren-Mårtenson och Sven-Axel Månsson (2006) är två andra forskare som valt att undersöka vidare om hur svenska ungdomar uppfattar könsrollerna inom pornografi.

Resultatet blev att både killar och tjejer uppfattar innehållet i porrfilmer missvisande

gentemot verkligheten och att det inte förekommer en jämställdhet mellan könsrollerna vilket stämmer överens med Yvonne Hirdmans teori (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s 112-113).

4

Genom kvalitativa forskningsintervjuer kommer denna studie ta reda på hur unga vuxna ser på hur den kvinnliga och manliga rollen framställs i pornografiska filmer samt hur deras relation är till densamma. Undersökningen utgår ifrån fyra frågeställningar utifrån om det finns några skillnader eller likheter kring uppfattningen av pornografi mellan män och kvinnor. Undersökningen utgår ifrån dessa fyra frågeställningar.

Hur tolkas framställningen av genus inom pornografi?

Uppfattas pornografi som ett skambelagt ämne?

Hur skiljer sig framställningen av genus i en yngre målgrupp?

Används pornografin i ett lärande syfte?

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med den här undersökningen är att utifrån genusteorier och den manliga blicken ta reda på hur betraktaren konsumerar pornografi utifrån de två binära könen, alltså mannen och kvinnan. Undersökningen är således formad utifrån ett betraktarperspektiv kring

framställningen av det manliga respektive kvinnliga könet. Detta används genom fyra fokusgrupper, där två grupper består av kvinnor och de resterande av män.

2.1. Frågeställningar

Hur tolkas framställningen av genus inom pornografi?

Uppfattas pornografi som ett skambelagt ämne?

Hur skiljer sig framställningen av genus i en yngre målgrupp?

Används pornografin i ett lärande syfte?

5

3. BAKGRUND

För att förstå hur digitaliseringen har påverkat pornografins roll i samhällsbilden krävs en historisk förförståelse för hur pornografin utvecklats under åren. Detta bakgrundsavsnitt kommer därför att adressera frågan om pornografins framväxt i västvärlden, och hur detta spelar in på pornografins roll i dagens moderna Sverige.

Under 1950-talet lanserades tidningen Playboy. Skribenterna för tidningen framställde att den perfekta mannen skulle vara ensam och ha relationer med flera olika kvinnor där

kärlekskänslor inte skulle vara involverade (Dines, Jensen & Russo, 1998, s. 39-40). En väsentlig skillnad till dagens moderna pornografi är att man som betraktare får ta del av den sexuella akten till skillnad från förr i tiden då det var bilder som utgjorde pornografin. Den kärleksmässiga relationen mellan den manliga och kvinnliga skådespelaren existerar således inte längre. Playboy var enbart riktad mot män och grundaren Hugh Hefner skrev i första upplagan:

​“If you are a man between 18 and 80, Playboy is meant for you…. We want to make it clear from the start, we aren't a family magazine. If you are somebody's sister, wife or mother-in-law and picked us up by mistake, please pass us along to the man in your life and get back to the Ladies´ Home Companion”. ​(Dines, Jensen & Russo, 1998. s. 39).

Konsumenterna av Playboy-magazine fick se bilder på lättklädda kvinnor som vi idag benämner som softcore (Dines, Jensen & Russo, 1998, s. 40-41). Softcore är en mjukare version av pornografi där penetrering, samlag eller kvinnans kön visas (Ne.se, 2019). Playboy växte markant och i Sverige grundades tidningen Fib Aktuellt på 60-talet. Tidningen var enbart riktad till män och precis som Playboy var bilderna på lättklädda kvinnor (Hirdman, 2001). I och med Playboys framfart i USA föranledde detta till att andra tidningar som Penthouse​ och ​Hustler​ grundades men där sistnämndas approach var hård pornografi (Dines, Jensen & Russo, 1998 s. 41).

6

I Hustler, som grundades av Larry Flynt på 70-talet, fick kvinnan en än mer centrerad roll.

Som betraktare och konsument av tidningen fick man se detaljerade bilder på nakna kvinnor som inte hade några hämningar, till skillnad från Playboy. Kvinnorna var är det centrala i tidningen där texterna enbart handlade om sex och kvinnans villighet till att behaga mannens lustar (Dines, Jensen & Russo, 1998, s 53). Som konsument av Hustler bjuds man in till en sexuell handling mellan män och kvinnor, där båda agerar likt i en pornografisk film men i stillbilder. Närbilder på kvinnans kön som penetreras, deepthroat och mannens utlösning på kvinnokroppen är ett återkommande visuellt tema (Dines, Jensen & Russo, 1998, s 54).

I Sverige bytte Fib Aktuellt sin approach och framställde istället ett scenario av hård pornografi där samlag sker mellan man och kvinna, där man som betraktare blir en

utomstående sexuell aktör (Hirdman, 2001, s. 227). För att läsaren skulle bli övertygad att samlaget hade ägt rum, visade kvinnan med ansiktsuttrycket tydlig njutning samt att mannens utlösning syns på kvinnans kropp (Hirdman, 2001, s. 220). Nytt i tidningen var att det fanns en historia bakom bilderna och som betraktare fick man se aktörernas första möte, samlaget och bilden på utlösningen som indikerade att historien är avslutad (Hirdman, 2001, s.

219-220).

Den röda tråden från första upplagan av Fib Aktuellt till 90-talet är hur kvinnan och mannen porträtteras. Blicken från den förstnämnda är nästan alltid riktad mot kameran eller söker ögonkontakt med mannen (Hirdman, 2001, s. 224). En parallell till den moderna pornografin är POV, vilket är akronymen för Point Of View. Som betraktare får man följa den sexuella handlingen genom kameravinklar från mannens ögon. Kvinnan får därmed en starkare och mer central roll, medan mannen får en alltmer deriverad roll.

3.1. Pornografi

Genom historien har pornografin funnits i olika format. För att ta del av detta som konsument var det inledningsvis tidningarna som inledde porrutbudet, även om det fanns pornografiska bilder långt tidigare.

7

Efter en tid kom även VHS:en och i och med internets framfart har den större massan av pornografi förflyttats från de två förstnämnda till internet (Dines, Jensen & Russo, s 1).

Handlingen i en pornografisk film handlar om ett samspel mellan två eller flera personer som möts i en fysisk sexuell uppgörelse där man som konsument får betrakta händelsen utifrån (Dines, Jensen & Russo, 1998, s. 2). Eftersom denna studie handlar om att undersöka hur konsumenter ser på framställningen av den manliga och kvinnliga skådespelare, kommer vi enbart redovisa synen på de pornografiska filmerna där båda könen representeras. Tidigare forskning visar att en del som konsumerar pornografi ser innehållet i filmerna som en lärdom om hur sex ska vara (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006) men trots lovorden förekommer det även stark kritik om hur de olika skådespelarna framställs och förmedlas i filmerna (Dines. Jensen & Russo, 1998, s. 92). Enligt kritikerna förekommer inte någon jämställdhet mellan den kvinnliga och manliga skådespelaren. Istället får åskådarna bevittna en sexuell akt där mannen använder sig av diskriminering och våld (Dines, Jensen & Russo, 1998, s. 67).

4. TIDIGARE FORSKNING

4.1. Hur unga kvinnor och män upplever pornografi

Inom pornografin har flertalet studier gjorts, men tack vare att ämnet enligt Hirdman (2001) kan anses vara tabubelagt, så har majoriteten gjorts genom enkätundersökningar och bara ett fåtal genom kvalitativa forskningsintervjuer (Hirdman, 2001, s 21).. Någon som gjort kvalitativa forskningsintervjuer är sociologen Lena Berg (2002), som genom intervjuer kommit fram till att de båda könen kan se porr tillsammans med vänner, men att killar är mer angelägna att berätta om händelsen jämfört med tjejerna som snarare försöker mörka

händelsen (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 74-75).

Vidare förklarar intervjupersonerna att när man konsumerar porr i grupp är det mer för en humoristisk reaktion (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006) i jämförelse med när man är

8

själv, då konsumtionen handlar om intresse och lust (Löfgren-Mårtenson & Axelsson, 2006, s. 89)​. ​De intervjuade tjejerna menade att deras återhållsamhet kring pornografi grundar sig i att de inte vill framställas som slampiga och vulgära (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006,s.

47).Vidare menar (Löfgren-Mårtenson & Månsson) också att pornografins representation av kvinnor inte stämmer överens med verkligheten, där ens egna kön placeras som det

undergivna och på något sätt inte främjar en jämställd position gentemot det andra könet (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 75). Därför upplevde de intervjuade tjejerna upphetsning och lust vid konsumtion av pornografi men samtidigt ett vemod eftersom de inte stödjer könsrollernas tydliga skillnad. Det vill säga att mannen är den dominanta och kvinnan den dominerade (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 75).

Lena Berg (2002) menar att detta beteende grundar sig på hur en kvinna ska vara enligt normen. Berg vidareutvecklar detta och förklarar att ​“kvinnlig sexuell njutning accepteras endast om den är kopplad till ett känslomässigt åtagande”​(Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 47) och kan därmed tolkas som att kvinnan i detta fall enbart ska känna lust och tillfredsställelse genom samlag med sin respektive och inte genom att konsumera pornografi.

Även forskaren Pernilla Nigård (2005) har behandlat ämnet pornografi, där hon använt kvalitativa intervjuer för att studera unga mäns attityd till pornografi. De intervjuade männen menade att de upplevde tillfredsställelse och lust under porrtittandet (Nigård, 2005, s. 48).

Först i efterhand kom känslan av skam över sin konsumtion där de unga männen delade samma uppfattning hur könsrollerna framställs på ett inte så jämställt sätt

(Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 113).

De intervjuade förklarade att man inte upplevde någon tillfredsställning eller upphetsning i sin debut av konsumtionen av porr utan att det snarare handlade om att det var ett tabubelagt ämne. Samt att det ansågs vara förbjudet (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 80).

Däremot upplever männen att det finns en press att ständigt vara sexuellt intresserad (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 101). Man ska vara dominant och agera likt de manliga porrskådespelarna vilket medför en inre press att prestera (Löfgren-Mårtenson &

Månsson, 2006, s. 99).

9

4.2. Öppenhet eller tabu?

Pornografin anses ofta vara en kontroversiell genre som varje person bildar en egen relation till. Vissa ser porr som något tabubelagt och något som inte ska ventileras i det offentliga rummet, andra helt tvärtom (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 87). Lotta

Löfgren-Mårtenson och Sven-Axel Månsson (2006) intervjuade ungdomar mellan åldern 15-25 där detta diskuteras. Trots att 87 procent av killarna i åldrarna 15-29 konsumerar pornografi frekvent så menar Skyttman & Bernström (2019) att det finns en stor rädsla över att bli påkommen för att man till exempel har sparat pornografiskt material i form av bilder och filmer på antingen sin mobiltelefon eller dator (Skyttman & Bernström, 2019, s. 1).

Vidare ansåg intervjupersonerna att pornografin har fått stämpeln som otillåten, vilket tillför nyfikenhet och därmed den stora anledningen till sin konsumtion. De intervjuade menade även att pornografi tidigare har haft en tabubelagd stämpel men har successivt blivit mer accepterat (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s. 80).

5. TEORI

Genus är en stor del kring forskningen kring pornografins värld och framför allt skillnaderna och likheterna mellan mannen och kvinnan därför fokuserar den här undersökningen på fyra teorier som har med framställningen av genus inom pornografi att göra.

5.1. Representationsteori

Stuart Hall var en professor i kulturvetenskap som forskade kring termen representationer i kulturen och hur karaktärer representeras. Med det menar han att “representationer” är det som pornografin uttrycker i kulturen.

“Orden vi använder, berättelserna vi berättar om dem, bilderna vi skapar av dem, känslorna vi associerar med dem, sättet vi klassificerar och konceptualiserar dem, värdet vi sätter på dem” ​(Hall, Evans, & Nixon, 2013, s. 45).

10

Vidare problematiserar Hall hur och vad varje betraktare känner och tycker när man upplever händelser eller föremål. Trots att en grupp människor ser ett och samma material menar Hall att varje betraktare kommer ha sin egna tolkning (Hall, Evans & Nixon, 2013, s. 45)

Tolkningen från betraktaren kommer utifrån sina egna erfarenheter, språk och kulturella aspekter (Hall, Evans & Nixon, 2013, s. 45). Utifrån detta kan man dra liknelsen till denna undersökning. För att respondenterna har valts ut utifrån sin konsumtion av pornografi. Trots att alla har sett pronografi behöver det inte betyda att samtliga har samma synsätt kring hur den kvinnliga och manliga rollen framställs. Detsamma gäller känslorna som varje

respondent har under sin konsumtion.

I pornografin är det alltså sättet på vilket skådespelarna skildras som skapar en representation som betraktaren tolkar. Således görs en tolkning av den “verkliga världen” i produktionen av pornografin för att publiken ska kunna sätta sig in i det som försiggår i det kulturella. Hur en deltagare i pornografisk film tolkas av tittaren beror alltså på hur den presenteras (Hall, Evans

& Nixon, 2013, s. 46). Således för att förstå hur en deltagare i en pornografisk film ska tolkas, behöver man alltså förstå vad karaktären representerar.

Hall (2013) fortsätter sedan att beskriva hur den kulturella representationen fungerar och vad det är som gör att tittaren tolkar representationen så som den gör. Det är något som kan kopplas ihop med pornografin som till största del är skapad för betraktarens njutning och det den representerar är tanken att publiken ska känna igen sig i. Eftersom betraktaren är en stor del av hur pornografin representeras är det också nödvändigt för undersökningen att ta reda på hur den voyeuristiska blicken smälter samman med representationen.

5.2. Den voyeuristiska blicken

För att förstå sambandet till Halls representationsteori och den voyeuristiska blicken, så behövs en förklaring av begreppet. “Den manliga blicken”, som den också kallas, härstammar från filmteoretikern Laura Mulvey (1975) och hennes kapitel ​“Visual pleasure and narrative cinema”​ i tidskriften ​Screen​. ​Den manliga blicken kan även kopplas samman med modeller av voyeurism, skoptofili och narcissism (Wikipedia, 2013).

11

Voyeurism handlar om positionen man har som betraktare. Mulvey menar att

könsmaktsasymmetrin är en styrande del inom film och att den är konstruerad för att behaga den manliga tittaren. (Mulvey, 1975, s. 447). Som publik får man genom kamerans perspektiv följa med i en intim situation och där målet som filmskapare är att förhindra en distansiv medvetenhet hos betraktaren (Mulvey, 1975, s. 447). Voyeurism innebär att man som betraktare blir sexuellt upphetsad av att se, helt oanmält, personer som innehar sexuellt umgänge eller en intim situation. Dels för sin egna njutning men även för att bilda sig erfarenheter. Dessutom är själva iakttagelsen en viktig komponent i sin njutning (Wikipedia, 2013). Voyeurismen är därmed högst adekvat till denna undersökning där undersökningens respondenter använder sig av pornografi för sexuell njutning. Även om man som

porrkonsument inte kollar på pronografi helt oanmält, det vill säga inget olagligt tittande.

(Wikipedia, 2013).

Skoptofili är besläktat med voyeurism men istället för att den sistnämnda handlar mer om njutning, så används skoptofili när det kommer till uppskattningen av pornografi (Wikipedia, 2013). Skoptofili betyder att man som betraktare känner sexuell njutning över att se nakna kroppar samt kön, och används när man ser pornografiska filmer eller bilder (Wikipedia, 2013. Liknelsen med skoptofilin och denna undersökning är därmed relevant, utifrån att respondenterna ska besvara frågor utifrån sin egna porrkonsumtion.

Narcissism är det Anja Hirdman (2001) menar är det mest signifikanta inom pornografin. Det handlar om en narcissistisk igenkännelse från mannens perspektiv som skapar en

representation av dels vad männen gör i pornografin och även vilket förhållande de har till kvinnorna. Det är därför männen blivit representerade som de styrande i pornografin. För att pornografin är och var en återspegling av samhället. Men den voyeuristiska blicken handlar inte bara om hur kvinnorna ses på, utan den finns även i ett utbildande syfte för männen hur de ska gå tillväga (Hirdman, 2001, s. 256). Således finns en koppling mellan hur samhället såg ut när pornografin verkligen trädde i kraft och hur pornografin till stor del ser ut än idag (Hirdman, 2001, s. 256-257).

12

Något som framkommer i pornografin är att närheten mellan människor främjas och således väcker intresse hos tittarna och därför tolkas det som de gör. Grunden i pornografin var till för mannens njutning, något som Yvonne Hirdman (2002) kallar “det stereotypa

genuskontraktet”. Som i mångt och mycket beskriver hur kvinnan fått anpassa sig efter mannens njutning (Hirdman, 2002, s. 257). Det är något som går att känna igen i Halls representationsteori. Just kring det faktum att mannen och kvinnan som den här

undersökningen handlar om representeras på olika sätt tack vare en skildring av könen.

5.3. Det stereotypa genuskontraktet

För att särskilja den manliga respektive kvinnliga rollen i samhället har Yvonne Hirdman (2002) valt att beskriva detta genom genuskontraktet. Hirdman lyfter fram att kvinnans roll genom historiens har fått anpassa sig efter mannens där den sistnämnda har haft övertaget och makten över kvinnan (Hirdman, 2002, s. 84). Inom pornografin kan man då dra liknelsen att kvinnans uppgift är att behaga mannens lustar. Och där mannen är en tydlig dominerande faktor.

Statsvetaren Carole Pateman (1988) har undersökt begreppet kontrakt i ett socialt avseende som handlar om ett socialt kontrakt. Det grundar sig i att friheten är så osäker så därför underminerar människor sig för staten och de lagar som finns (Pateman 1988, s. 40). Det sociala kontraktet menar Pateman kan hänvisas till pornografin där kvinnan ofta är

underlägsen (Pateman, s 40-41). Där beskriver hon att ett samlag mellan man och kvinna inte alltid föregås av samtycke, utan att det handlar mer om att behaga mannens lust, vilket Pateman beskriver som våldtäkt (Pateman, 1988, s. 87).

Dines, Jensen och Russo (1998) resonerar på liknande vis i ​Pornography​ där det existerar oskrivna regler mellan könsrollerna inom pornografin. Det kan man likställa med att mannen under filmen ska uppnå orgasm och därefter ska allting avrundas. Kvinnans lust blir därmed sekundär och nästintill obefintlig (Dines, Jensen & Russo, 1998, s. 101).

Med detta är det viktigt för undersökningen att ta avstamp i om det är så som genuskontraktet är formulerat hos betraktaren och isåfall hur genuskontraktet egentligen tolkas av de som

13

konsumerar pornografi, därför är det avgörande för den här undersökningen att även betraktarperspektivet knyter an till det historiska och det hur det stereotypiska genuskontraktet är utkristalliserat.

5.4. Betraktarperspektivet

Inom pornografin spelar betraktaren en stor roll i skapandet av den pornografisk upplevelsen (Hirdman, 2001, s. 251). Det är således väsentligt att förstå hur betraktaren tolkar mannen och kvinnans roll, vilket är fokuset i den här undersökningen. Hirdman menar att det redan från 60-talet handlade om att mannen skulle få ut sin sexualitet och därför blev den kvinnliga sexualiteten formad utifrån mannens perspektiv (Hirdman, 2001, s. 253). Det vill säga att kvinnans sexualitet i grunden skulle porträtteras som sexuellt tillgänglig. Det sträcker sig tillbaka till tiden då pornografi inte var i rörlig bild utan snarare i bok och bildform, där framställningen av kvinnor tolkades som att de med sin förförande oskuldsfullhet, beskrevs som den nya idealkvinnan (Pultz, 1995, s 39). Anja Hirdman (2001) fortsätter sedan diskutera kring hur pornografin fick en så stor roll i samhället, vilket till stor del handlade om att ämnet var tabubelagt. Dessutom fanns det under 60 och 70-talet en viss censur som skulle uppfattas tilltalande (Hirdman, 2001, s. 253).

Hirdman (2001) skriver om de sexuella skillnaderna och likheterna som finns i hur könen ser på varandra och sig själva i sexuella sammanhang. Dessutom hur publiken uppfattar

rollfördelningen som finns mellan män och kvinnor (Hirdman, 2001, s. 253).

Första delen Anja Hirdman (2001) fokuserar på är mannens syn på sin egna roll och att blicken sällan är riktad mot publiken utan istället uppmärksammar personen framför och tanken är inte att etablera någon personlig relation till betraktaren (Hirdman, 2001, s. 255).

Blicken från betraktaren ska alltså riktas mot mannens handlande och inte hans blick

(Hirdman, 2001, s. 255). Detta för att publiken ska kunna leva sig in i det pornografiska och inte möta mannens blick utan snarare föreställa sig att de är den som utövar den sexuella akten (Hirdman, 2001, s. 255).

14

Därför filmas mycket av pornografin i POV eller “Point of view” för att undvika mannens blick och istället fokusera på kvinnan. För att grunden i pornografin är för de betraktande männens njutning. Därför försvinner den personliga kontakten med mannen och istället fokuserar kameran på själva akten (Dines, Jensen & Russo, 1998, s 119).

Kvinnors uppfattning av män är raka motsatsen. Hirdman (2001), menar att blicken uppfattas genomgående riktad mot publiken (Hirdman, 2001, s 257). Grunden till den kvinnliga

tillfredsställelsen ligger i att man blickar mot betraktaren för att skapa en relation med densamma, det vill säga att tittaren kan sätta sig in i situationen som är Och föreställa sig att han talar till henne (Hirdman. 2001, s 257). Detta för att pornografin i första hand är skapad för betraktaren och inte de två som utövar själva akten, därför är det väsentligt att förstå skillnaderna mellan var mannens blick riktas kontra kvinnans (Hirdman, 2001, s. 257).

När män ser på kvinnor är tanken att ett engagemang ska skapas och därför är kvinnor ofta vända i en frontal vinkel som involverar betraktaren (Hirdman, 2001, s 261). Berger skriver att denna vinkel är för att betraktaren ska förstå att den är huvudrollsinnehavaren och inte de två som faktiskt är aktörerna. Alltså är det filmade materialet vridet så att framsidan av kvinnan visas och betraktaren således ska kunna föreställa sig att den är huvudpersonen (Berger, 1972).

När kvinnliga åskådare betraktar kvinnor i porr menar Anja Hirdman (2001) att det mer är av ett informativt syfte. Det vill säga hur kroppen sköts, kläder bärs eller hur ansiktet formateras (Hirdman, 2001, s. 262). Informationen och den imaginära delen flyter således ihop med varandra.

Vidare skriver Hirdman (2001) att den igenkännelse som den kvinnliga betraktaren känner baseras på en voyeuristisk blick (Hirdman, 2001, s. 262). Detta på grund av att kvinnor lär sig titta på andra kvinnor och således förmedlas femininitet genom idéer, gester, poser och ansiktsuttryck som illustrerar det kvinnliga (Hirdman, 2001, s. 262).

Berger fortsätter även han på samma tema och menar att kvinnor kollar på hur de själv blir tittade på.

15

Detta för att se hur relationen mellan mannen och kvinnan funkar, men även i relation till kvinnorna själva. Det vill säga kvinnor gör sig själva till objektet i det hela och främst från betraktarens perspektiv (Berger, 1972, s. 263).

6. METOD OCH MATERIAL

6.1. Metod

För att samla in material till de fyra utvalda frågeställningarna har det genomförts kvalitativa forskningsintervjuer genom fokusgrupper. Metoden kräver en semistrukturerad intervjuguide där frågeställningarna handlar om hur könen skiljer sig i betraktandet av pornografi, i vilket syfte pornografin används och hur respondenternas tankar om pornografi och genus ser ut.

6.2. Tillvägagångssätt

De respondenter som har valts ut till denna undersökning har på ett eller annat sätt

konsumerat pornografi någorlunda regelbundet. Frågorna som ställdes till respondenterna handlade om deras egen relation till pornografi och hur de ser på framställningen av de kvinnliga och manliga rollerna i filmerna. Tillvägagångssättet var genom fokusgrupper eftersom respondenterna skulle föra ett samtal som skulle kunna leda till en diskussion. Därav skulle respondenterna känna att de skulle kunna yttra sin syn och erfarenheter där författarna till denna uppsats har fungerat som moderatorer. Anledningen till att respondenterna inte intervjuades enskilt var för att pornografi kan anses vara ett tabubelagt ämne och därav ge en försiktighet i svaren. Moderatorerna skulle i sådana fall kunna framstå som en position över respondenterna och intervjun upplevas som ett förhör.

Tematisering

En tematisering av studien inledde arbetet där fyra frågeställningar successivt växte fram för att ta reda på tematiseringens problematik.Frågorna som sedan skapades för att få svar på frågeställningarna togs fram via en liknande process, för att kunna besvara de fyra utvalda frågeställningarna som denna studie vill få svar på.

16

De utvalda frågorna kategoriserades sedan i tre delar. Respondenternas egna relation till pornografi, hur könsrollerna man och kvinna framställs och hur man som betraktare ser på pornografi genom den voyeuristiska blicken.

Planering

Tidsplanen för denna studie lades fram omgående när ämnet pornografi och dess

frågeställningar blev klara. Därefter inleddes en större period med läsning av litteratur och tidigare forskning för att skaffa sig de bästa förutsättningarna att veta vilket tillvägagångssätt som skulle passa. Under fyra veckor togs kontakt med respondenterna samt att intervjuerna med fokusgrupperna blev avklarade. De avslutande veckorna bestod av transkribering samt skrivande av resultat och analys. Svaren från respondenterna fick ibland följdfrågor för att missuppfattningar inte skulle ske eller större tydlighet eftersöktes (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 144).

Intervju

Intervjuerna med respondenterna genomfördes i form av fokusgrupper. Sammanlagt deltog 12 personer, sex män och sex kvinnor. Respondenterna blev sedan uppdelade i fyra olika fokusgrupper där två grupper bestod av tre kvinnor vardera och de återstående två bestod av män, tre vardera. Intervjuerna ägde rum i en radiostudio på Musikhögskolan i Piteå och spelades in. Intervjuerna med de fyra fokusgrupperna varade mellan 30 minuter till 60 minuter och transkriberades i efterhand. De utvalda respondenterna valdes ut i egenskap av frekventa porrkonsumenter. Och som därför förväntades kunna tillföra utifrån denna uppsats fyra frågeställningar (Kvale & Brinkmann, 2009, s.144). Fokusgrupperna svarade på flertalet frågor som var kopplade till frågeställningarna. Frågorna som ställdes kategoriseras i delar.

Den ena handlade om den egna relationen till pornografi och hur den har påverkat ens syn på sex. Andra delen behandlade frågor kring hur man som betraktare och konsument uppfattade könsrollerna inom pornografi. Intervjuerna gjordes med personer som både hade en relation- och ej till övriga respondenter.

17

Det man ska ha i beaktning är att detta kan påverka respondenternas engagemang och öppenhet i och med tabustämpeln pornografin har haft genom historien (Hirdman, 2001, s 21). Detta blev en utmanande del för författarna till denna uppsats att skapa tillräckligt med tillit och förtroende från respondenternas sida, för att ge en så öppenhjärtig åsikt som möjligt kring frågorna som ställdes.

Fokusgruppmetoden är, enligt Bryman (2007), en undersökningsmetod där en grupp människor tillfrågas samtidigt om en frågeställning eller ett visst tema (Dahlin-Ivanoff &

Holmgren, 2017, s. 16). Tillvägagångssättet har genom historien använts för att föra

diskussion och meningsutbyte (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 191). Syftet med fokusgrupper är att få människor att interagera med varandra, att skapa gemensamhet och delad erfarenhet, att ge makt till deltagarna eller att skapa en högre medvetenhet (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017, s. 18). Kvale & Brinkmann (2009) menar att fokusgrupper kan underlätta vid

tabubelagda ämnen för att respondenterna ska våga yttra sig (Kvale & Brinkmann, 2009, s.191). Det negativa med fokusgrupper är dock att moderatorerna löper större risk att tappa kontrollen över samtalet, i form av sidospår (Kvale & Brinkmann, 2009, s.191-192).

Utskrift

När varje enskild fokusgrupp var klar transkriberades samtalen. Därefter sorterades citaten ut och de mest relevanta svaren till de fyra frågeställningarna valdes ut. Svaren kategoriserades sedan i olika rubriker där svaren delades upp hur de manliga respondenterna hade svarat, likaså kvinnorna. Eftersom majoriteten av de ställda frågorna till respondenterna var öppna så stärktes reliabiliteten utifrån den semistrukturerade intervjuguiden. Reliabiliteten inom

forskningsintervjuer kan ifrågasättas och enligt Kvale & Brinkmann (2009) kan ​“det tekniskt sett lätt att låta personer oberoende av varandra skriva ut samma avsnitt av bandad intervju och sedan förteckna de ord som skiljer sig mellan två utskrifterna för att få en kvantifierad reliabilitetskontroll”​ (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 225) Anledningarna kan vara att man som transkriberare missuppfattar hörbara passager eller hur punkter och kommatecken skrivs ner, vilket kan leda till olika innebörder.

18

Dock kan man hitta en litterär stil i respondenternas uttalande vilket gör det lättare att bygga en berättelse till läsaren (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 217).

Analys

När transkriberingen var avklarad kategoriserades materialet utifrån de olika teman denna studie riktar sig mot (Kvale & Brinkmann, 2009) Därefter redovisas de mest relevanta svaren i resultatet, följt av djupgående analys och kopplingar kring de valda teorierna vilket ger svaren stor tydlighet för uppsatsförfattarna (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 236). Det finns olika sätt att analysera på och i denna undersökning används en hermeneutisk tolkning (Kvale

& Brinkmann, 2009, s.74). Här sker en tolkning i det som sägs och utifrån de valda

frågeställningarna kommer flertalet underrubriker kategorisera citaten från respondenterna.

Citaten kommer sedan tolkas och kopplas utefter teorierna (Kvale & Brinkmann, 2009, s.74).

Verifiering

Under verifieringen av svaren på de ställda frågorna från intervjuguiden ställdes följdfrågor för att missuppfattningar inte skulle ske mellan intervjuare och respondent, vilket gav en tydlighet i svaren. Eftersom ämnet i denna studie kan upplevas som tabubelagd och att det fanns en efterfrågan om så bra och utfyllda svar som möjligt, så utlovades respondenterna fullständig anonymitet. Vidare menar Kvale & Brinkmann (2009) att det ska kännas tryggt att kunna ventilera hur respondentens syn kring ett tabubelagt ämne som genus inom pornografi är. Här fastslås undersökningens reliabilitet, vilket menas att det finns en tillförlitlighet i forskningsresultatet. I denna undersökning stärks reliabilitet eftersom intervjuerna spelades in och sedan transkriberats noggrant (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 295). Validiteten handlar om sanning och styrkan i respondenternas yttrande (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 296) Även här stärks validiteten eftersom de utvalda respondenterna som deltog i fokusgrupper

konsumerar pornografi på regelbunden basis. Därmed har de god insyn kring deras egna uppfattning angående genus inom pornografi.

19

Rapportering

Avslutande skedet av de sju stegen redovisas i de avlsutande kapitlena i denna studie där allt avrundas i diskussion. Här diskuteras de etiska aspekterna kring hänsynen till anonymiteten av respondenterna samt efterföljande konsekvenser som kan ske (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 145).

Etik

Innan författarna till denna studie skulle tillfråga potentiella respondenter, diskuterades olika etiska dilemman. Eftersom pornografin kan anses vara skambelagt och något man inte diskuterar med gemene man, behövdes en grundlig framläggning av uppsatsens syfte för varje tillfrågad respondent (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 108). Respondenterna fick redovisat för sig hur intervjuerna skulle göras, att de gjordes under en tidsperiod där ingen kunde iaktta intervjun utifrån, samt total anonymitet.

Problematiken kring ämnet skulle kunna ge effekten att respondenterna inte skulle våga delge tillräckligt mycket info till denna studie och besvara frågeställningarna om de vore ensamma.

Risken fanns att författarna skulle upplevas ha en maktposition och att intervjun skulle bli en utfrågning. En annan etisk sak att ta ställning till är om fokusgrupper är rätt väg att gå. Risken fanns att respondenterna skulle känna sig ännu mer obekväma att delge sina egna åsikter om ämnet i denna studie. För att förhindra detta valdes en noggrann uppdelning om vilka som skulle ingå i varje grupp. Uppdelningen grundar sig i att varje respondent i vardera grupp skulle ha någon form av band mellan varandra. På så sätt kunde respondenterna känna viss trygghet att känna till någon annan, samt att någon i gruppen vågade öppna upp sig mer, vilket i sin tur gjorde att övriga också gjorde så.

6.3. Metoddiskussion

På grund av att pornografi är ett ämne som inte är studerat på ett så djupt sätt som många andra ämnen, så har det varit svårt att få till sig den informationen som just den här undersökningen behöver för att få ett resultat, därmed inte sagt att det inte finns någon

20

information, men den som finns är väldigt generell och kanske inte så djupgående som i andra ämnen.

Det var klokt att använda fokusgrupper istället för individuella intervjuer för att undvika att det blev någon utfrågning och dessutom så kan en diskussion skapas och det var en stor del av hur resultatet kommit till i den här undersökningen. I individuella intervjuer hade vi nog inte fått ett lika tydligt resultat. Det var nog en fördel också att det delades upp män för män och kvinnor med kvinnor. För att inte göra det mindre bekvämt än det redan är att prata om ett sånt här ämne. Kollar man också till den tidigare forskning som gjorts på ämnet är det mycket män som fört talan. Det är manliga författare och manliga synpunkter. Kvinnan har inte alls en lika stor plats förr som de har nu.

Det finns en problematik med när man tar upp ett ämne som är någorlunda tabubelagt att det är svårt att få deltagarna att öppna upp sig om deras tankar kring det. I den aspekten har det varit väldigt olika från person till person vilka som kunnat dela med sig av sin egna

uppfattning och erfarenheter eftersom att det troligtvis inte är något som de diskuterar i sin vardag.

Det genererade i sig att urvalet blev svårare för att det var tämligen svårt att få deltagarna att ställa upp i fokusgrupperna. Även om det löste sig i slutändan, så kan det ändå ha varit så att om man nått ut till fler personer hade det eventuellt kunnat generera i större diskussioner.

Och mer diskussion utifrån sitt egna perspektiv snarare än att ta skydd bakom en samhällssyn, vilket ibland kunde synas.

6.4. Material

Genom kvalitativ forskningsintervju är det insamlade materialet hämtat från fyra olika fokusgrupper. Två grupper bestod enbart av kvinnor, resterande var det enbart män som medverkade. Respondenterna tillfrågades om pornografi där olika ämnen togs upp, bland annat hur könsrollerna framställs i filmerna och hur man som betraktare upplever

pornografin.

21

Intervjuerna med fokusgrupperna spelades in, transkriberades och därefter analyserades resultatet i undersökning utifrån de utvalda teorierna.

De utvalda citaten anknyts till de fyra frågeställningarna. Hur betraktar de olika könen ponografi, skiljer det sig och hur tolkas pornografin utifrån Yvonne Hirdmans teori kring genus och ponografi. Tillsammans med den utvalda litteraturen till denna studie analyseras citaten därefter, där kopplingar mellan citat och litteratur har ett samband.

Intervjupersoner

Respondent - Man 1

20 år. Konsumerar pornografi en-tre gånger i veckan.

Respondent - Man 2

24 år. Konsumerar pornografi på daglig basis.

Respondent - Man 3

26 år. Konsumerar pornografi en-tre gånger i veckan.

Respondent - Man 4

20 år. Konsumerar pornografi fyra-fem gånger i veckan.

Respondent - Man 5

26 år. Konsumerar pornografi en gång i veckan.

Respondent - Man 6

25 år. Konsumerar pornografi cirka två gånger i veckan.

Respondent - Kvinna 1

22 år. Konsumerar pornografi någon gång i veckan.

22

Respondent - Kvinna 2

26 år. Konsumerar pornografi cirka en gång i veckan.

Respondent - Kvinna 3

24 år. Konsumerar pornografi någon gång i veckan.

Respondent - Kvinna 4

22 år. . Konsumerar pornografi någon gång i veckan.

Respondent - Kvinna 5

26 år. Konsumerar pornografi någon gång i månaden.

Respondent - Kvinna 6

27 år. Konsumerar pornografi någon gång i månaden.

7. RESULTAT & ANALYS

I det här kapitlet går undersökningen genom respondenternas svar utifrån de

frågeställningarna som arbetet grundas på. Detta via fyra olika kapitel som var och en svarar på minst en av frågeställningarna.

7.1. Skam och dominans

Pornografi har under en längre tid varit ett skambelagt ämne enligt Hirdman. Därför var det högst relevant till undersökningen hur deltagarna i fokusgruppen svarade på hur deras syn såg ut på ämnet (Hirdman, 2001). Kvinna 2 tycker att ämnet är skambelagt och problematiserat:

“Det är mycket skam. Jag tror också att när man pratar om porr så är det ofta om problematiken och inte den andra aspekten som är lust och sex.”

23

Kvinna 6 menar att det skett en förändring i hur det talas om ämnet idag:

“Det är ganska olika tror jag. Jag tänker att det inte är inte lika skambelagt. Det känns som att man pratar olika om allt idag än vad man pratade om förut.”

Man 2 menar att det fanns en underförstådd vetskap att inte diskutera pornografi i allmänna sammanhang:

“Det är ju aldrig så att man går runt i skolan och sagt att man inte får gå runt och snacka om porr. Utan jag tror mycket att det har att göra med hur vi som unga skämdes mycket för att det var nytt och att det är ett känsligt ämne. Att man tänker automatiskt “Fan det här kan jag inte snacka om”.”

Man​ ​3 menar att man känner en stor skam över att konsumera pornografi:

“Min bild är väl att det är ganska misogynt och något som är antifeministiskt i sig.

Även om man hör om riktad feministisk porr och sådär, så t​änker jag att min och andras syn på porr är något som är kvinnoförnedrande i sig. Det är ganska hemskt mot dem som är utnyttjade i filmerna. När man då berättar att man konsumerar porr känner man sig dömd.”

Männen och kvinnorna är överens om att det finns en viss skam kring ämnet, men inte att det inte går att prata om det. De menar att det är ett ämne som man gärna inte går in på detaljer kring. Det kan ha att göra med det som Pateman (1988) skriver att det finns ett kontrakt som inte nödvändigtvis behöver bestå av ett samtycke, som i sig kan göra att det är svårare att tala om pornografin för att konsumtionen ser så olika ut. Det kan man tydligt utläsa där Man 3 menar att det är antifeministiskt från början att i huvudtaget konsumera pornografi. Då menar Pateman (1988) att könsrollerna skiljer sig så kraftigt att det är ett ämne som blivit

skambelagt av den anledningen (Pateman, 1988).

Vidare kan man också tyda att kvinnorna inte nödvändigtvis tycker att det är ett skambelagt ämne. Men att huvudfokuset försvinner, vilket de menar borde vara kring den sexuella

24

njutningen. Det man pratar om är problematiken kring ämnet. Och det diskuteras inte kring huruvida det är lustfyllt för de båda könen. Utan istället framhävs en skamsen faktor över att man konsumerar pornografi än idag. Trots stora samhälleliga förändringar på 2000-talet lever de traditionella könsrollerna inom pornografin kvar (Hirdman 2001). Till stor del ser det likadant ut, men under de senaste åren har feministisk pornografi slagit sig in bredare på marknaden och har bidragit med ett motsats alternativ, men alltjämt är det svårt att se tecken på en jämställd pornografi (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, s 73.

Dominans är ett begrepp som används flitigt hos deltagarna i fokusgrupperna. Det till stor del för att det är ett av pornografins tydligaste tecken. Hirdman skrev redan 2001 i​ Tilltalande bilder​ att när män ser på kvinnor skapas ett engagemang och därför är det ofta filmat ur en frontal vinkel (Hirdman, 2001).

Det är också det som kallas för “mainstream-porr” enligt Dines, Jensen & Russo (1998). Det finns för att den betraktande mannen ska kunna sätta sig in i situationen som utspelar sig i filmen (Dines, Jensen & Russo, 1998).

Objektifieringen kan vara olika menar Man 6. Enligt honom beror de på vilket kön man attraheras av:

“Jag skulle ändå svara både ja och nej. Ja, hon är objektifierad för att vi har det könet och vi tänder på kvinnor. Vi tittar ju på det klippet mest med fokus på henne. Så för vår del blir det ändå ett ja. Hon blir mer objektifierad, men där är det återigen som tidigare i samtalet det är subjektivt. Hade det varit något som vore riktat åt andra hållet det vill säga tjejer som attraheras av män och tittar på just samma video kanske man hade objektifierat mer då på honom.”

Man 5 anser att fokuset ligger på mannen under en porrfilm och kvinnan får en sekundär roll:

25

“Det känns som att 90% av allt det jag kollat på är med fokus på mannen. Det avslutas alltid med att mannen ska få utlösning. Det är inte så mycket fokus på

kvinnansnjutning. Visst hon stönar och får orgasm hela tiden, men det är mannen som är i fokus och det är han som får ut något av det.”

En intressant iakttagelse är att Man 5 och Man 6 har olika uppfattningar vilken av

könsrollerna som får mer fokus på sig under en pornografisk film. Man 6 uttalande stämmer överens med skoptofilin. Det vill säga att man som utomstående aktör ser ett samlag mellan man och kvinna, och för att känna njutning i sin konsumtion anser Man 6 att fokuset riktas mot kvinnan. Däremot håller inte Man 5 med i detta. Istället anser Man 5 att fokuset ligger på mannen och att majoriteten av pornografiska filmer är densamma. Denna synpunkt

instämmer istället med begreppet som Hirdman (2001) förklarar som narcissism. Det betyder att man som konsument observerar sitt egna köns handling i porrfilm och försöker bilda sig egna erfarenheter.

Kvinna 4 är mer återhållsam och menar att fokuset åt de olika könsrollerna beror på vad man letar efter:

“Jag tänker att det finns så många kategorier och genrer. Det finns tvärtom men jag tänker att majoriteten är sådan. Att killen är den dominanta och tjejen den undergivna.”

Kvinna 2 vidare förklarar Kvinna 4:s resonemang och menar att man får betala för pornografiska filmer om könsrollerna ska ha en jämställd position:

“Om man tänker på den traditionella porren som man tar del av. Det är återigen där kan man välja som konsument att betala för porr där det inte går till så. Samtidigt som man kan ta del av den som är gratis som de flesta gör. Det är ofta kopplat till att man är

underminerad som kvinna i traditionell porr. Kort och gott. Det är ofta inslag av våld och det är ofta hårdrag.”

26

Det finns både skillnader och likheter vad gäller sättet könen resonerar kring frågan. Men där samtliga parter menar att “mainstream-porren” baseras utifrån mannens perspektiv

fortfarande än idag även fast det gått 20 år sedan Hirdman skrev Tilltalande bilder, så består bilden av att pornografi till stor del är gjord utifrån mannens perspektiv (Hirdman, 2001).

Men samtidigt finns det en aspekt i deras resonerande som gör att det eventuellt kan förändras i framtiden där pornografin generellt sett varit lite bakom samhällsutvecklingen kring ämnet jämställdhet. Det är något som Kvinna 5 öppnar upp diskussion för.

“Ja! Sen undrar man ju hur det ser ut i framtiden eftersom samhället förändras.

Kommer det att ändras då också?”

Det är ett perspektiv som utifrån teorierna är svåranalyserat, men det fångar upp en

förändring i samhället där kvinnor överlag är mer öppen med sin feminism och således har feministisk porr blivit ett alternativ till “mainstream-porren” även om den likväl är den dominerande faktorn (Löfgren-Mårtenson & Månsson, s 75).

I det finns också en aspekt av att det blir tvärtom från den traditionella pornografin. Vad som inte nämns är huruvida det kommer dyka upp ett mellanting där filmerna anses jämställda och där det inte finns någon tydligt dominerande part. Hirdman (2001) nämner också att

konceptet pornografi är så inkört i ett sätt att vara att det inte anses omöjligt att pornografin förlorar sitt syfte om den förändringen skulle verkställas i framtiden (Hirdman, 2001).

7.2. Porren som manual

Hur pornografi representeras i det kulturella är varje människas egna tolkning menar Hall (2013). Bilderna som skapas och känslorna som det rör sig om är en stor del av pornografin (Hall, Evans, & Nixon, 2013). Även om det finns flera anledningar att konsumera pornografi, så finns det en generell bild av pornografi att den dels är skapad för njutning och då riktat mot mannens njutning. Men för att förstå hur pornografin tolkas så är det avgörande att förstå hur personerna i pornografin representeras (Hall. Evans & Nixon, 2013). Därför är pornografin som en manual till sexuella sammanhang en viktig aspekt att lyfta i sammanhanget.

27

Enligt Man 1 påverkade porrkonsumtionen honom så pass mycket att det ställdes höga förväntningar inför hans sexuella debut. Förväntningar som inte infriades:

“Innan jag hade sex för första gången så hade jag väldigt stora förhoppningar att

”oh så här ska det vara" men det sexet var värdelöst och då tänkte jag att det inte var exakt som porr. Då gick mina förväntningar på sex direkt neråt och ”okej, det är inte som på film.

Det går inte.”

Man 2 instämmer med Man 1 upplevelse och menar att porren var som en inspirationskälla och facit hur sex skulle vara och upplevas:

“Ja det tror jag nog. Jag skulle säga att innan man hade sex för första gången så var nästan porrsidor akademin för att göra sig redo.

Sen när man väl kommer dit är det en helt annan femma.(...) för att jag tänker hur de hajpade upp det, ursäkta det opretentiösa språket här nu, men en avsugning i porr som i själva verket är bra är snarare det mest mediokra som finns i livet.”

Man 1 och Man 2 är båda inne på att pornografin varit ett läromedel för hur sex ska komma att se ut. Och därmed se pornografin utifrån den voyeuristiska blicken och bilda sig efter erfarenheter och lärdomar. Dock är båda också inne på att när man väl är där, är situationen något helt annat. Hirdman var inne på att kvinnor kollar på det i ett informativt syfte, men här visar det sig att även männen kollar på det i ett informativt sätt (Hirdman, 2001). Således skiljer sig det från att de endast kollar för att det ska vara i ett syfte av njutning utan snarare en kombination mellan de grenarna och då kanske det inte skiljer sig så mycket mellan syftet på hur män konsumerar pornografi kontra hur kvinnorna gör det.

Å andra sidan, så kan fortfarande grunden ligga i att det ska vara i ett njutande syfte, men att man allt eftersom drar lärdomar från pornografin. Huvudsyftet kring varför man konsumerar pornografin kan vara olika, men inte utan att de går in i varandra.

28

Något Hirdman (2002) också resonerar kring är att även om mannen försöker sätta sig in i situationen som utspelar sig utifrån betraktarperspektivet, så kan det vara i ett utbildande syfte också. Därmed kan man tolka respondenternas resonemang att man även ser pornografi med narcissistiska ögon, då man iakttar ens egna köns framställning.

Kvinna 6 menar att pornografin och samhället kan ha påverkats tillsammans. Även i sitt undermedvetna kan pornografin även påverkat ens egna sexliv:

“Jag har inte reflekterat över det. I sådana fall vissa aspekter absolut, men jag vet inte om det var porren för mig eller om man varit influerad i ett samhälle som i sin tur är influerat av porr. Men sen har man ju gjort alla saker. Att man ska vara våldsam och sådana saker. Det kan säkerligen komma från porren.”

Kvinna 6 gör en skillnad mellan om hon sett det i pornografin eller att man bara lärt sig utifrån att samhällets påverkan från pornografin.

Här resonerar hon kring det våldsamma i filmerna. Det finns inte direkt någon generell analys över samhällets påverkan från pornografi, men tydligt är i Kvinna 6 argumentering att hon har fått lära sig att pornografin utspelar sig på ett visst sätt och således har pornografin återigen fungerat som en källa till kunskap. Kvinna 6 kommer själv in på att hon gjort de sakerna man sett i pornografin även om det inte nödvändigtvis är därifrån hon själv mottagit den informationen. Det kan i stora drag bero på som Hirdman (2001) skriver att det varit ett tabubelagt ämne så länge så vet man inte specifikt vad som kommer från pornografin utan snarare att det blir en tolkningsfråga (Hirdman, 2001). Det som Kvinna 6 resonerar kring handlar om att det lika gärna kan vara samhället i stort som är påverkat, snarare än hon som individ. Tabun som var och är skapar således ett problem att finna grunden i var

informationen kommer ifrån (Hirdman, 2001).

Man 5 anser att pornografins påverkan på människan är komplex och svår att definiera vart den kommer ifrån.Man 5 refererar till sina egna erfarenheter men tolkar även att kvinnornas

29

agerande kan komma från tidigare sexpartners som på ett eller annat sätt är påverkade av pornografin:

“Jag kan tänka mig att många tjejer gillar att ha en underlägsen position när man har sex. Dem vill ju det och då kan man nästan säga att dem är mer porrskadade, på sätt och vis. Eller så kan dem i ung ålder varit med porrskadade killar som har gjort att dem tror att det är så det ska gå till i sänghalmen. Därför blir de vana vid det sättet att bli förgripna på.”

Man 6 ger gehör till Man 5 uttalande och berättar att de mer sexuella önskemålen har kommit från tidigare sexpartners och tror sig att detta kommer från pornografin:

“Jag har varit med om situationer där olika önskemål och begäran, jag ska inte säga att det är den mörkaste, men bland dem hårdare filmerna. Det som har varit skönt är att jag inte har stått där och pushat för det utan det är vederbörande som har gjort en

intresseanmälan.”

I den andra gruppen med män 4, 5 och 6 såg diskussionen annorlunda ut och de var inte alls lika tydliga med sitt svar om pornografin skulle ha påverkat deras syn på sex. De ser det som att kvinnorna är de som påverkas mest av att titta på pornografin och där det finns en bild av att kvinnor ska vara underminerade som eventuellt lever kvar. “Porrskadad” är en term som ofta används i fokusgrupperna och som syftar just på hur mycket det skadat ens syn på sex.

Men för att återgå till männens svar, så stämmer det väl in på Hirdmans (2001) teorier kring att kvinnorna kollar i ett informativt syfte och således drar lärdomar av hur de ska gå tillväga.

Kvinna 1:

“På riktigt som det är filmat ur är det ju alltid för att det är en man som ska kolla.

Oavsett vad man definierar sig som. Men om man definierar sig som en som har en dick så är det alltid den vinkeln det är filmat från. För att det är en sån person som ska se på det. Man kanske måste söka på något speciellt som är liksom ur kvinnans perspektiv. För att kvinnan ska kunna tänka sig in i situationen på riktigt, men det är jättelätt för killar att tänka sig in i situationen när de ser på det.”

30

Även Kvinna 1 är inne på samma spår att det som finns att se är hur kvinnan målas upp ur mannens perspektiv och att det då inte är så konstigt att det också är det som man känner igen sig i. Som Hall (2013) menar att det är hur personerna framställs som skapar representationen från betraktaren. Och det blir väldigt tydligt i det här fallet att de olika könen ser väldigt olika på sin egna påverkan, där männen fastnar för hur kvinnorna påverkas, medan kvinnorna kollar på hur de själva representeras på ett narcissistiskt sätt och som betraktare känner man igen sig i det man ser, därav är det naturligt att man tar med sina lärdomar i sin egna sexuella upplevelse (Hall, Evans & Nixon, 2013).

För att återgå till Hirdmans (2001) teorier så nämner Kvinna 5 något som Hirdman varit inne på, nämligen det faktum att kvinnor kollar på pornografi utifrån ett informativt syfte snarare än för sexuell njutning. Alltså kollar kvinnor mer efter hur man ska gestikulera eller hur kroppen sköts och hur man hanterar den sexuella stämning som finns i rummet. Just det kommer Kvinna 5 in på när hon menar att pornografin var den sexuella informationskällan som fanns när hon inte kände till hur sex skulle gå till. Kvinna 5:

“Jag har tänkt på det. För att när jag började ha sex så var jag väl ung och dum och tänkte att jag var tvungen att komma. Så jag kunde faktiskt fejka i början för att killen skulle tycka att det var sexigt. Det är som att man inte tänkte på att “vad skulle jag uppskatta och njuta av” utan mer “just så här ska det vara och det här förväntas av mig”.

Det är ett perspektiv som ännu lever kvar att pornografi även konsumeras i utbildningssyfte, trots hennes lärdomar om att det kanske inte var så det egentligen skulle vara. Berger (1972) menar att kvinnor kollar på pornografi för att veta hur de själv vill bli tittade på (Berger, 1972). Kvinna 5 menar också att hon i sexuella sammanhang verkligen behövde anpassa sig efter mannen för att hon inte “visste bättre”. Detta på grund av att pornografin är en stor del av befolkningens sexualdebut (Dines, Jensen & Russo, 1998). Berger är med på den teorin och menar att kvinnorna utmålar sig som objektet även när de betraktar pornografi och därför avspeglar det sig i deras sexliv. För att det är så de har lärt sig att det ska vara.

31

7.3. Man och kvinna

Yvonne Hirdman (2002) förklarar att relationen mellan man och kvinna har sin grund sedan lång tid tillbaka och hur de båda förhåller sig till varandra. Hirdman (2002) menar att det finns oskrivna roller i arbetslivet, samhället och den karriäristiska sfären. Som hon kallar genuskontraktet (Hirdman, 2002). Genuskontraktet grundar sig i att den manliga rollen har haft en tydlig dominant roll gentemot kvinnan. Hon menar att kvinnan nästintill lever i ett samhälle format och anpassat efter mannen (Hirdman, 2002). En liknande parallell kan man dra till pornografin där de olika könsrollerna har haft tydliga förhållanden och

framställningar. Dines, Jensen och Russo (1998) förklarar att inom genren pornografi anses mannen ha en kraftigt dominerande roll och att kvinnans roll är att behaga mannens lustar.

Där kvinnans lustar blir sekundära och åsidosatta. Som betraktare (Dines, Jensen & Russo, 1998) ser man detta tydligt vilket även samstämmer med intervjupersonerna.

Kvinna 2 visar tydligt sitt gehör till Hirdmans (2002) teori till den oskrivna regeln där mannen har en dominerande roll över kvinnan. Vilket även stämmer in på uttalandet “det är filmat ur mannens perspektiv”​ ​med den voyeuristiska blicken som anses utspela sig från den manliga blicken (Hirdman, 2001). Som betraktare sätter man sig in i en situation där både lust, villkor och attityd främjas av mannen (Hirdman, 2001):

“Dominant. Ofta väldigt självsäker och tar plats. Det är filmat ur mannens perspektiv och där är det ju om man ska uttrycka det på ett annat sätt att han är dominant. Han är också subjektiv i traditionell porr, medan kvinnan är objektet. Det är där man också kan se vems njutning det är som porträtteras i porren. Och där kan man då se att det är mannens. Som den dominanta, kanske passiva om man tänker i uttryck och hur liksom stor plats i skärmen han får ta, men allt som allt en subjektiv roll. Det är han som är en person medan kvinnan är ett objekt.”

Man 6 inleder instämmande med genuskontraktet men problematiserar därefter där ens personliga tycke inte stämmer överens helt och hållet. Vederbörande säger emot att det finns

32

fastslagna roller inom pornografin i nutid och därför kan det vara svårt som betraktare att kategorisera mannen och kvinnan i två olika fack.

“Det klassiska och det som var först var väl att som vi varit inne på att det kanske är mannen som ändå haft en lite mer dominerande roll. I alla fall från grunden. Min uppfattning är ändå att det är väldigt brett numera och inte minst om man utgår från sig själv och det man sett. Från det spektrat vill jag nog inte påstå att det är några fastslagna roller i dagsläget.”

Kvinna 4 anser att det inte finns olika stadier inom pornografin men att mannen alltid är dominant:

“Alltid våldsam. Det finns ju olika grader men det känns som i porr så ska det nästan alltid vara lite extra hårt.”

Här skiljer sig svaren mellan Man 6 och de två kvinnorna, vilket kan förtydligas genom att mannen anser att förändringen kring jämställdhet inom pornografin redan har skett. Men kvinnorna anser att det fortfarande är kvinnan som är objektet. Det är ett av få tillfällen som de olika könen inte är överens gällande förhållandet mellan mannen och kvinnan. Det mannen menar stämmer inte överens med hur varken Pateman (1988) eller Hirdman (2002) ser på det stereotypa genuskontraktet. Det innebär att det kan ha skett en förändring kring synen på könen emellan, sedan Hirdman och Patemans skrev sina böcker kring ämnet. Men det som gör det hela uppseendeväckande är att kvinnorna inte delar den uppfattningen.

Således skapas en debatt och ett förvånansvärt resultat i undersökningen när en av männen har en helt annan syn på könsförhållandena jämfört med de övriga deltagarna i

undersökningen. Men det förstärker ändå tesen som undersökningen varit inne på tidigare att det kan komma en dag då pornografin blir mer jämställd. Om en person uppfattar det så kan det hända att det sker en utveckling i hur människorna ser på pornografin idag.

Det är något som verkligen särskiljer sig från de genusteorierna den här undersökningen grundar sig på. Eftersom det i stort handlar om att kvinnan är objektifierad och pornografin

33

primärt finns till för mannens njutning (Hirdman 2002).

Man 3 uppfattar att kvinnans roll är att ställa upp för mannens sexuella lustar, även de aggressiva inslagen. Detta instämmer med Hirdman (2002) där hon förklarar de sexuella banden mellan man och kvinna genom genuskontraktet. Det innebär att mannen behöver få ut sin sexualitet och kvinnan formas utifrån detta.

“Undergiven men älskar ändå allt. Det ska i alla fall framstå som att hon ska älska exakt allt. Jag tycker oftast att det är ganska aggressivt. Det känns som att majoriteten av den heterosexuella porren, mellan man och kvinna, så finns det ett maktförhållande där mannen ändå styr och ställer ganska mycket. ”

Till skillnad från de andra respondenterna anser Man 2 att konsumenten kan påverka hur könsrollerna framstår, beroende på genre, det vill säga kategorier:

“Det beror på genre skulle jag vilja säga. Man måste ha i åtanke att det är ett skådespel som försiggår. Sen finns ju, tror det kallas hardcore porr och då kan det bli lite groteskt och brutalt men hur de egentligen representeras är till 99 procent på individens egna tolkning. (...) ​För mig tänker jag att han är som en dildo. Från mitt perspektiv har mannen ingenting att göra där utom att förföra kvinnan.”

Kvinna 5 påstår att kvinnor tenderar att vara konstant kåt, oavsett tillfälle:

“Ja för så ser det ut i alla filmerna. Sedan personligen är de ganska ofta otroligt kåta vid konstiga tillfällen. Alltså om en rörmokare kom hem till en så kanske man inte slänger av sig allt? Bara kliva ut näck för att han var snygg. Men så är det oftast. Att tjejer blir kåta för ingenting och sen “gör vad du vill med mig”.”

Man 5 instämmer med vad Man 2 åsyftar, nämligen att kategorin avgör hur könsrollerna framställs i porrfilmer. Vidare menar Man 5 att de stereotypa könsrollerna kan ha att göra

34

med att pornografi är gjord av män - för män:

“Jag tror de beror på kategori. Jag skulle inte kalla mig själv för en

porrfilmsconnoisseur. Men det finns ju en egen kategori som heter POV eller Point of view där så är det oftast kvinnan som är i film och det enda som man ser av mannen är hans daze.

Där är det ju meningen att mannen ska njuta av det och jag tror till och med att tanken är till för att publiken mestadels är män. Klart det finns klipp där kvinnan är jätteunderlägsen och mannen är överlägsen men det är som Man 4 säger att det är kategorierna som bestämmer det. Ibland kan det vara gamla milfs som tar för sig med små pojkar och då är det tvärtom.”

Man 5:s uttalande att kvinnan har en underlägsen roll gentemot mannen stämmer överens i vad Hirdman (2002) menar med det stereotypa genuskontraktet då kvinnan får rätta sig efter mannen och att densamma har en mer dominant roll, där mannens behag är viktigare än kvinnans. Vidare förklarar Man 5 sitt resonemang att man som betraktare får följa med mer intimt i samlaget genom Point of View, och går då djupare in på den voyeuristiska blicken.

En del i voyeurismen är att man som betraktare inte enbart känner njutning av att se två människor ha samlag, utan också att man som betraktare har en stor medvetenhet över att man är en fönstertittare och bjuds in i samlaget som en tredje part.

7.4. Porrens lockelse

En överlappande syn som man kan se utifrån fokusgrupperna är att de flesta tycker att det är något fel med att kolla pornografi, men likväl gör de det. Däri finns en filosofisk debatt i varför man gör saker man egentligen inte tycker om. Där hade Kvinna 1 just ett svar kring det som gällde varför man konsumerar pornografi även fast man inte egentligen uppskattar produktionen.

”Fast det finns ganska mycket saker i samhället som man tycker är dåligt som man ändå gör. Till exempel som att röka cigg och dricka alkohol. Det är en problematisk bransch men människan är egoistisk så därför tänker man kanske inte att vissa av konsekvenserna

35