När kraven överstiger resurserna: En kvalitativ studie om upplevelsen av Covid-19 och dess påverkan på omsorgsgivares arbetsmotivation

Kandidatuppsats

Organisering och ledning av arbete och välfärd - inriktning socialt arbete 180 hp

När kraven överstiger resurserna

En kvalitativ studie om upplevelsen av Covid-19 och dess påverkan på omsorgsgivares arbetsmotivation

Socialt arbete 15 hp

Halmstad 2021-06-23

Ebba Ericsson och Beatrice Hyllstam

När kraven överstiger resurserna

- En kvalitativ studie om upplevelsen av Covid-19 och dess påverkan på omsorgsgivares arbetsmotivation.

Ebba Ericsson Beatrice Hyllstam

2021-05-27

Akademin för hälsa och välfärd

Organisering och ledning av arbete och välfärd

Kandidatuppsats i Socialt arbete, 15 hp

Handledare: Mia Jormfeldt

När kraven överstiger resurserna

- En kvalitativ studie om upplevelsen av Covid-19 och dess påverkan på omsorgsgivares arbetsmotivation

Författare: Ebba Ericsson och Beatrice Hyllstam

Sammanfattning

Föreliggande studie undersöker hur Covid-19 påverkat arbetsmotivationen för omsorgsgivare på ett kommunalt äldreboende i södra Sverige. Studien fördjupar sig i omsorgsgivarnas upplevelse för att öka kunskapen om hur det varit att arbeta under en pandemi och utefter restriktioner. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utformades semistrukturerade intervjuer som genomfördes under fyra tillfällen med totalt sju respondenter. Den vetenskapliga forskningsmetoden är kvalitativ, då forskningens syfte är att fördjupa sig i respondenternas upplevelser. Det insamlade materialet undersöktes genom en hermeneutiskt ansats och med hjälp av en tematisk analys, därefter tolkades och förstods empirin med utgångspunkt i Maslows behovsteori och krav-kontroll-stödmodellen. Forskningens resultat visar att det varit svårt att uppleva arbetsmotivation under Covid-19, men att stödet från kollegor och chef utgjort grunden för deras motivation under pandemin. Studien visar att arbetsgruppen varit den väsentligaste motivationsfaktorn under Covid-19 och att pandemin fört arbetsgruppen närmre än tidigare.

Resultatet visade även att arbetet under pandemin har tagit längre tid och vården som ges till de äldre upplevs enligt omsorgsgivarna som sämre, då det tillkomna arbetet tagit tid som de annars kan spendera med brukarna.

Nyckelord: Omsorgspersonal, Covid-19, arbetsmotivation, äldreomsorgen, socialt arbete.

When the demands exede the resources

- A qualitative study of Covid-19 effects on nurses' work motivation and the experience of working during a pandemic.

Authors: Ebba Ericsson och Beatrice Hyllstam

Abstract

The following study aims to investigate how Covid-19 has affected nurses' motivation to work in elderly care in south of Sweden. Further on, it also aims to study nurses' experience of working during a pandemic and with restrictions. To fulfill the purpose of this paper, a qualitative research method was used, followed by semi-structured interviews. A total of four interviews were conducted with seven respondents in total, who worked in one communal residence. The empirical material was examined with a hermeneutic approach and a thematic analysis. The result was analyzed with Maslow's behavior theory and the requirements-control-support model. In addition, the result showed that Covid-19 has had a negative impact on nurses work motivation. However, the main cause that kept them motivated are the social support they've received from one another during the pandemic. The team spirit and comfort they´ve received in their working group has kept them motivated. The result also shows that the amount of work has increased, which gives them far less time to spend with the elders, and therefore they believe that the quality of their care has decreased.

Keywords: Nurses, Covid-19, work motivation, elderly care, social work.

Förord

Vi vill börja med att tacka de respondenter som möjliggjort för oss att genomföra denna studie med sitt deltagande. Utan deras samarbetsvilja och möjlighet till att ställa upp trots deras tidsbrist, hade denna studie inte blivit detsamma. Vi vill även tacka vår fantastiska handledare Mia Jormfeldt som väglett oss och givit välbehövlig feedback genom hela forskningsprocessen. Vi vill även nämna att arbetet delats upp lika mellan oss, där vi bistått varandra med stöd och hjälp under hela arbetet.

Fördelningen av arbetet gjordes utifrån att vi själva tagit initiativ till de delar som vi känt oss bekväma med, vilket har resulterat i att den andre sedan kunnat läsa delen med kritiska ögon.

Slutligen vill vi även tacka varandra för ett väldigt gott samarbete och för det stöd vi kunnat ge varandra.

Tack!

Ebba Ericsson och Beatrice Hyllstam

Halmstad Maj 2021

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Avgränsningar ... 2

1.3 Relevans för socialt arbete ... 2

1.4 Förförståelse ... 3

1.5 Definition av studiens centrala begrepp ... 3

1.5.1 Omsorgsgivare ...3

1.5.2 Covid-19 ...3

1.5.3 Covid-19 restriktioner ...4

2 Bakgrund ... 5

3 Tidigare forskning ... 6

3.1 Omsorgsgivares arbetsmotvation ... 6

3.2 Covid-19 i äldreomsorgen... 7

3.3 Reflektioner till tidigare forskning ... 9

4 Teoretisk utgångspunkt... 10

4.1 Maslows behovsteori ...10

4.2 Krav-kontroll-stödmodellen ... 11

4.3 Kritik mot valda teorier ...12

5 Metod ... 13

5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ...13

5.2 Metodval ...14

5.3 Urval ...14

5.4 Tillvägagångssätt ...15

5.5 Forskningsetiska överväganden ...16

5.6 Databearbetning och analysmetod ...17

5.7 Tillförlitlighet ...18

5.8 Metoddiskussion ...19

6 Resultat och analys ... 22

6.1 Vad motiverar omsorgsgivare att arbeta i äldreomsorgen och vad har motiverat dem under Covid-19 ... 22

6.1.1 Att hjälpa känns givande ...22

6.1.2 Socialt stöd ...23

6.2 Hur har Covid-19 påverkat omsorgsgivarnas arbetsmotvation och deras dagliga arbetsrutiner? ... 25

6.2.1 Känslan av att inte räcka till ...25

6.2.2 Utökade arbetsuppgifter ...27

6.3 Hur har restriktionerna påverkat omsorgsgivarna och omsorgen som ges till de äldre? ... 28

6.3.1 Växlande förändringar ...28

6.3.2 Svårt att ge vård och omsorg...30

7 Diskussion... 32

7.1 Resultatdiskussion ... 32

7.1.1 Vad motiverar omsorgsgivare att arbeta i äldreomsorgen och vad har motiverat dem under Covid-19?...32

7.1.2 Hur har Covid-19 påverkat omsorgsgivarnas arbetsmotvation och deras dagliga rutiner? ...33

7.1.3 Hur har restriktionerna påverkat omsorgsgivarna och omsorgen som ges till de äldre? ...34

7.1.4 Studiens styrkor och svagheter...35

7.2 Avslutande reflektion ... 35

7.3 Vidare forskning ... 36 Referenslista...

Bilagor

Bilaga 1: Missivbrev

Bilaga 2 :

Samtyckesblankett

1 Inledning

Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) ska äldreomsorgen verka för att ge vård och omsorg till äldre människor som inte klarar av sin egen vardag och behöver därför förses med bostad, vård eller annan service. Ett äldreboende ska arbeta för att hjälpa äldre människor med sin vardag, där omsorgen som ges utförs av omsorgsgivare. Att arbeta som omsorgspersonal på ett äldreboende kan innebära långa arbetspass, svåra arbetsförhållanden och en stressig arbetsmiljö. Det innefattar även mycket glädje och en gemenskap som formas av både kollegor och de äldre. Att ge en annan människa vård och omsorg kan vara slitsamt för både kroppen och psyket. Det som också kan vara påfrestande är att lönerna ofta inte uppfyller den önskvärda summan i relation till hur mycket arbete som utförs (Howes, 2008). Omsorgspersonal behöver mycket återhämtning, då varken tiden eller personalen räcker till för allt arbete som ska utföras. När arbetskraven är alltför höga resulterar det istället till utmattning, sämre prestation och en ohållbar arbetsmiljö (Gyllensten, Wentz, Håkansson, Hagberg & Nilsson, 2019). Omsorgspersonal kan även uppleva att de inte har tillräckligt med tid att ge till de äldre på grund av att det ofta råder personalbrist, vilket påverkar arbetstillfredsställelsen negativt (Matosevic, Knapp & Le Grand, 2008). För att ha drivkraften till att arbeta som omsorgsgivare på äldreboenden krävs det att personalen är motiverad.

Arbetsmotivation gör att medarbetare, företag och organisationer utvecklas och gör framsteg (Gyllensten et.al., 2019). Det är motivationen som ger människan drivkraft till att uppnå uppsatta mål, utvecklas och för att utföra ett bra arbete (Aronsson et.al., 2012). Att arbeta som omsorgspersonal på ett äldreboende är väldigt krävande, vilket gör att omsorgsgivare runt om i Sverige behöver uppleva att arbetet ger dem motivation (Gyllensten et.al., 2019).

I december 2019 uppmärksammades ett nytt virus, kallat Covid-19 och Corona. Vad Sverige inte visste då, var att i april 2021 skulle ca 14 000 människor ha avlidit med diagnosen Covid-19, varav ungefär 90% av de avlidna var 70 år eller äldre (Folkhälsomyndigheten, 2021). Vad som upptäcktes var att hälften av de som avlidit var bosatta på äldreboenden eller andra särskilda boenden för äldre.

Trots införandet av restriktioner och vägledning anses strategin för att skydda de äldre ha misslyckats. Strukturella brister som har funnits sedan en längre tid gav ett resultat där äldreomsorgen och äldreboenden stod oförberedda, vilket visat svårighet för hur en pandemi ska hanteras (SOU, 2020:80). Under normala omständigheter arbetar omsorgspersonal under standard- iserade riktlinjer, men på grund av Covid-19 har detta förändrats mycket med olika riktlinjer och direktiv som personalen ska anpassa sig efter. Restriktionernas föränderlighet har påverkat kommunikationen och effektiviteten av arbetet negativt. Att förse äldre med den vård de behöver är en svår utmaning på grund av Covid-19, vilket gör att både personal och chefer kan känna sig maktlösa. Pandemin har orsakat en känsla för ensamhet och övergivenhet för personalen i äldreomsorgen (Behrens & Naylor, 2020). Tidigare forskning visar vilka faktorer som motiverar omsorgsgivare att arbeta i äldreomsorgen, men området relaterat till Covid-19 är begränsat. De utmaningar som personalen på äldreboenden möter under pågående pandemi handlar om att kunna balansera restriktionernas föränderlighet samt att kunna utföra säker omsorg för de äldre.

Föreliggande studie ämnar undersöka vilka erfarenheter som omsorgsgivare har fått av att arbeta

under Covid-19 i äldreomsorgen och hur pandemin har påverkat dem.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur omsorgsgivare på äldreboende upplever att Covid-19 har påverkat deras arbetsmotivation, för att öka kunskapen om hur upplevelsen har varit att arbeta utifrån restriktioner under pandemin.

- Vad motiverar omsorgsgivare att arbeta i äldreomsorgen och vad har motiverat dem under Covid-19?

- Hur har Covid-19 påverkat omsorgsgivarnas dagliga arbetsrutiner och deras arbetsmotiva- tion?

- Hur har restriktionerna påverkat omsorgsgivarna och omsorgen som ges till de äldre?

1.2 Avgränsningar

I denna studie har vi valt att avgränsa oss till omsorgsgivare som arbetar på ett kommunalt äldreboende, då vi ville studera arbetsmotivationen under Covid-19 utifrån ett personalperspektiv.

Vi har även valt att begränsa oss till att intervjua respondenter från ett och samma äldreboende från en kommun i södra Sverige. Anledningen till detta är att vi ville undersöka en organisation som styrs utav samma krav och förutsättningar.

1.3 Relevans för socialt arbete

Socialt arbete beskrivs av Akademikerförbundet SSR (2014) som både en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin där fokus är på social förändring, social sammanhållning, stöd för utsatta samt frigörelse av mänskliga resurser. Grundläggande principer för det sociala arbetet förklaras som mänskliga rättigheter, social rättvisa, kollektivt ansvar och respekt. I Sverige finns Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) vilket är en ramlag där målet är att arbeta med att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inom social-tjänstlagen är äldreomsorgen en betydelsefull social verksamhet där det är viktigt med äldres lika levnadsvillkor och deras rätt till självbestämmande och integritet.

Swärd (2016) skriver att traditionellt sett syftar forskningsområden som berör sociala problem till att utgöra en bas för utbildning och förbättring. Sociala problem ska kunna förstås och analyseras för att sedan kunna åtgärda, förebygga och förhindra social utsatthet. Sunesson (2016) förklarar även att äldreomsorgen är en viktig faktor i forskning inom socialt arbete. Omsorgsgivare är en stor och viktig yrkesgrupp i samhället och eftersom Sveriges befolkningen blir allt äldre innebär det att fler människor kommer att vara i behov av vård och omsorg. Detta medför att fler omsorgsgivare behövs vilket gör att rekryteringsbehovet är stort. För att omsorgsgivare ska vilja söka sig till och stanna kvar inom detta yrke och för att kunna ge bra vård och omsorg till äldre är det viktigt att personalen känner sig motiverad i sitt arbete.

Socialt arbete är med andra ord viktigt för att kunna främja allas lika levnadsvillkor, vilket

omsorgsgivare i äldreomsorgen verkar för Pandemin har resulterat i att äldre blivit socialt

distanserade och isolerade, det har även utsatt dem för risken att kunna dö i förtid. Vilket gör att

omsorgspersonalens roll blir extra viktig, då det arbete som utförs är för att skydda och vårda äldre

samtidigt som de utsätter sig själva för en risk. Vårt val av att fördjupa oss i detta forskningsämne

grundar sig i att öka förståelse för hur omsorgsgivare blir motiverade under en kris och hur sjuk-

domen har påverkat dem i deras yrkesroll. Samt för att bidra till ytterligare kunskap för personer som har en yrkesroll inom äldreomsorgen i socialt arbete.

1.4 Förförståelse

Den förförståelse och kunskap som vi besitter sedan tidigare är väldigt begränsad gällande omsorgsgivare i äldreomsorgen. Vi har ingen tidigare erfarenhet av att arbeta varken inom äldreomsorgen eller på ett äldreboende. Därav skapar det en möjlighet för oss att förstå omsorgsgivarnas upplevelse från ett perspektiv som inte är påverkat av förutfattade meningar eller från tidigare erfarenheter. Den väldigt begränsade förförståelse vi har med oss är från tidigare studier och forskning, hoppas vi ger oss en grund för att under studiens gång kunna öka vår kunskapsnivå. Vår förförståelse för Covid-19 i allmänt grundar sig i att vi sedan över ett år tillbaka har fått leva under restriktioner och uppleva pandemin. Vilket har gett oss en förförståelse gällande hur det är att leva i ett samhälle med restriktioner. Dock är vår förförståelse begränsad gällande hur restriktionerna har påverkat arbetet i äldreomsorgen.

Alvesson och Sköldberg (2017) skriver att i den hermeneutiska cirkeln har förförståelse och förståelse tillsammans med helheten centrala roller för en forskningsprocess. Med tanke på att förförståelsen ska utvecklas krävs det en ny förståelse av texten som ska tolkas och vice versa. Den förståelse som arbetet ger oss kommer därmed att återkopplas till den tidigare förförståelse vi besitter. Den hermeneutiska grundcirkeln är på så sätt en användbar metod för att utveckla vår förförståelse med ny kunskap.

1.5 Definition av studiens centrala begrepp

Nedan redovisas en beskrivning av studiens centrala begrepp vilka är omsorgsgivare, arbetsmotivation, Covid-19 och Covid-19 restriktioner. Dessa är viktiga för studiens relevans, innebörd och kommer underlätta för läsaren vid närmare förklaring av begreppen.

1.5.1 Omsorgsgivare

Omsorgsgivare, även kallat undersköterskor är personer som arbetar inom äldreomsorgen, sjukvården, psykiatrin eller funktionshinderområdet. Omsorgsgivare i äldreomsorgen arbetar med att förse äldre människor, kan även benämnas som brukare med vård och omsorg. Personalen i äldreomsorgen ska ge stödinsatser och hjälp till personer över 65 år med olika behov såsom sjukdom, invaliditet eller ålderssvaghet. De arbetsuppgifter som utförs kan bestå av att förse äldre människor med hjälp för personlig omvårdnad, städning, tvätt, måltider, handling, aktiviteter och andra ärenden. Omsorgspersonal i äldreomsorgen arbetar ständigt under tidspress och saknar ofta förutsättningen att kunna ge god vård och omsorg till de äldre. Som exempelvis att sitta en stund och prata med de brukare som känner sig ensamma eller ledsna (Kommunal, u.å).

1.5.2 Covid-19

December 2019 upptäcktes en ny virussjukdom i Kina, det officiella namnet på sjukdomen är

Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2021). World Health Organization bedömde viruset som en

pandemi, vilket är ett utbrott av en sjukdom som sprider sig runt om i världen och drabbar en stor

andel av befolkningen i varje land (Folkhälsomyndigheten 2020). De symtom som viruset gav är

feber, förkylning, luftvägsbesvär och även lunginflammation. Covid-19 är ett virus som drabbar

vissa grupper värre än andra såsom äldre människor, vilket gör att de som är 70 år eller äldre hamnar i riskgrupp (Folkhälsomyndigheten 2021). Resultat från den 5 april 2021 visar 131 020 967 smitt- ningsfall samt 2 850 521 dödsfall i världen (World Health Organization, 2021).

1.5.3 Covid-19 restriktioner

Folkhälsomyndigheten i Sverige arbetar för att ta fram restriktioner som befolkningen ska följa under en pandemi för att på så sätt minska smittspridningen. Att umgås i en mindre krets samt att hålla avstånd till varandra är viktiga delar att ta hänsyn till under en pandemi. Regler för bland annat restauranger, barer och butiker har tillkommit för att minska smittspridningen. Att göra ett besök på särskilda boende för äldre får göras så länge det inte finns något förbud på det specifika boendet.

Detta ska genomföras på ett säkert sätt och med hänsyn till det specifika boendets rutiner gällande besök (Folkhälsomyndigheten, 2021). Folkhälsomyndigheten (2021) får ta beslut om lokala besöksförbud på äldreboende där andra åtgärder inte räcker till för att minska smittspridningen.

Att upprätthålla rutiner och att anpassa arbetssätt för att begränsa smittspridningen är centrala

aspekter i arbetet som omsorgsgivare på äldreboenden utför. En viktig del för att förebygga

smittspridningen har varit att följa basala hygienrutiner, vilket omfattar handhygien, användning av

arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Den personliga skyddsutrustningen är den

utrustning som personalen har på sig för sin egen säkerhet som exempelvis visir, skyddsglasögon,

skyddsrock samt munskydd (Socialstyrelsen, 2020).

2 Bakgrund

I följande kapitel presenteras studiens bakgrund som syftar till att ge läsaren en förståelse för vad äldreomsorg, äldreboende, omsorgsgivare och Covid-19 innebär.

Äldreomsorgen är en viktig del i det svenska välfärdssystemet och regleras främst inom socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Äldreomsorgen riktar sig till äldre som behöver hjälp och stöd med praktiska saker i vardagen. Enligt denna lag är det viktigt att verksamheterna inom äldreomsorgen beaktar äldres rätt till självbestämmande, integritet och trygghet (Lundgren &

Sunesson 2020). Äldreomsorgen består av flera olika insatser vilka beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen. Insatserna som finns inom äldreomsorgen kan utformas på olika sätt beroende på individens begäran och villkor (Kommunal, u.å).

Ett äldreboende är en bostad för äldre människor som är i behov av vård, omsorg eller annan service. Det är till för de äldre som inte längre kan förse sig själva med ett drägligt levnadssätt och därför inte klarar av att bo på egen hand. Boendet i sig är utformat som en lägenhet eller som ett rum, det finns även tillgång till gemensamma utrymmen som exempelvis matsal, vardagsrum och trädgård (Socialstyrelsen 2011). På äldreboenden har omsorgsgivare en väldigt betydande roll då deras syfte är att hjälpa och underlätta för äldres behov och vardag. Arbetet som omsorgsgivare innefattar flera olika delar som exempelvis omsorgsuppgifter, sociala uppgifter, hushållsuppgifter samt medicinska uppgifter. Det primära syftet är att ge omsorg till äldre vilket innebär att hjälpa dem sköta sin hygien, bistå med assistans vid av- och påklädning samt hjälp vid måltider. I en rapport av Socialstyrelsen (2019) beskriver omsorgsgivare i äldreomsorgen att de tycker om att arbeta med människor och att få vara ett stöd i deras vardag. Omsorgsgivare beskriver arbetet som stressigt och att yrket i sig har en lägre status med låga löner, där en känsla av att inte känna sig satsad på är förekommande.

En inspektionsrapport från Arbetsmiljöverket (2020) visar att det finns allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet för omsorgsgivare i äldreomsorgen. Deras rutiner som berör delaktighet och riskbedömning anses vara otillräckliga samt att de arbetar under tidsbrist. Dessa faktorer påverkas omsorgsgivare av och får arbeta utifrån dagligen. En god arbetsmiljö på äldreboenden bidrar till att omsorgsgivare kan uppleva ökad arbetsmotivation. Möjligheten för att utvecklas i yrkesrollen är begränsad, vilket kan ha en negativ effekt på motivationen och för arbetsglädjen. Detta är ofta relaterat till att personalen säger upp sig eller väljer ett annat yrkesval. Bristande arbetsmotivation kan resultera i sämre vård och resultat för organisationen, där de äldre är dem som blir drabbade.

Därav är det viktigt att som omsorgsgivare få uppleva en känsla av att det dagliga arbetet är

motiverande (Kommunal, 2017). En påföljd av Covid-19 har inneburit att omsorgsgivare i äldre-

omsorgen behövt rätta sig efter de restriktioner som skapats för äldreboenden. Vilket medfört att

kontinuerligt kunna anpassa och förhålla sig till ständigt förändrade direktiv. Att ge vård och

omsorg till vårdtagarna med påtryckning av känslor som oro, rädsla och ångest, beskrivs som en

tuff utmaning för omsorgspersonalen (IVO 2020).

3 Tidigare forskning

I följande avsnitt kommer tidigare forskning att redovisas som berör omsorgsgivares arbetsmotivation i äldreomsorgen samt Covid-19 påverkan i äldreomsorgen. Tidigare studier undersöker vilka faktorer som bidrar till omsorgsgivares arbetsmotivation och vad som får människor att vilja arbeta inom äldreomsorgen. För att finna relevant forskning genomfördes sökningar i olika databaser där vi fann litteratur i Social Services Abstracts, Sociological Abstract och ABI Inform Global. Våra sökningar genomfördes under vårterminen 2021.

3.1 Omsorgsgivares arbetsmotivation

Gyllensten et.al. (2019) har genomfört en kvalitativ studie i Sverige med syftet att undersöka vad som motiverar omsorgsgivaren att arbeta i äldreomsorgen. Forskningen gav ett resultat på olika teman som visade vilka faktorer som ökar motivationen och vad som kan påverka motivationen negativt. En genomgående motivationsfaktor var att omsorgsgivarna fick en känsla av menings- fullhet och att arbetet som utförs upplevs vara av stor betydelse. En annan viktig del för att främja motivation var socialt stöd, att känna uppskattning från sina kollegor och från sin chef. Genom det sociala stödet skapades en känsla av samhörighet till arbetsgruppen vilket i sin tur gav en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen. Gyllensten et. al (2019) visade även att omsorgsgivarna hade många förslag på hur äldreomsorgen kunde förbättras, men i brist på stöd från enhetschefen skapade det en känsla av att inte känna sig uppskattad, vilket visade en negativ inverkan på motiva- tionen. Forskningens resultat visade flera olika teman, som exempelvis höga krav, där personalbrist och tidsbrist var motivations hämmande för personalen och lika så smärtor i kroppen på grund av tunga lyft.

En ytterligare studie som berör omsorgsgivares arbetsmotivation utfördes i England, under- sökningen redogör för upplevelsen av att bistå äldre med vård och omsorg. Resultat av att förse en annan människa med omsorg och hjälpa de äldre känns väldigt meningsfullt och lugnande (Bjerregaard, Haslam, Mewse & Morton, 2017). Ett annat tema som resultatet påvisade var uppskattning och bekräftelse från de äldre, omsorgsgivarna förklarade att det bidrar till att öka deras arbetsmotivation. Gemenskapen och tillgivenheten som skapas mellan de äldre och omsorgsgivarna utgör en stor del av motivationen. Även den tiden de spenderar tillsammans och hängivenhet som skapas mellan arbetstagaren och de äldre ökar arbetstillfredsställelsen. Arbetet i sig skapade en känsla av tillhörighet för omsorgsgivarna och att de kände samhörighet till arbetsgruppen, kollegor och till de äldre. Vilket medförde att de arbetade bra i team och att de hade bra kommunikation med varandra. Haslam, Mewse och Morton (2017) visar även en faktor som har negativ inverkan på arbetsmotivationen, vilket var att omsorgsgivarna upplevde att de inte hade tillräckligt med tid för de äldre. Att ständigt arbeta under tidspress var frustrerande och väldigt stressigt, ofta vill de äldre ha mer tid för att umgås och prata men när tiden inte räcker till gav det en negativ effekt för deras arbetstillfredsställelse. Lindquist, Tam, Friesema och Martin (2012) redogör för liknande motivationsfaktorer i sin kvant-itativa studie som genomfördes i USA.

Omsorgsgivarnas val av att arbeta inom äldreomsorgen grunda sig i att yrket i sig känns meningsfullt. Att förse en annan människa med hjälp känns givande och väldigt betydelsefullt.

Omsorgsgivarna fick samtidigt uppleva trevliga samtal med de äldre och ta lärdom av deras

upplevelser, berättelser och erfarenheter som de haft i livet. Studien visade att den största

anledningen till valet av yrke var att omsorgsgivarna uppskattade tiden de fick umgås och spendera

med de äldre. Brukarna är i behov av omsorgsgivarnas hjälp och att samtidigt få umgås för att det är trevligt var det som framförallt motiverade i arbetet. En ytterligare motivationsfaktor var fördelar med yrket såsom flexibla arbetstider, lön etc. Det som visade sig svårast att hantera i arbetet var tunga lyft när personalen ska hjälpa äldre med sin hygien. En annan negativ del i arbetet var bortgången av de äldre, vissa äldre blev som ens egen familj och att se dem försvinna var en väldigt stor sorg (Lindquist et.al., 2012). En annan studie som utfördes i USA undersökte vad som ger omsorgsgivare motivation i hemtjänsten. Howes (2008) menar att främsta motivationsfaktorn var hängivenheten till de äldre, att det skapades ett känslomässigt band mellan omsorgsgivare och vårdmottagaren. Forskningen visade att arbetets flexibilitet och även sjukvårdsförsäkring var en stor anledning till arbetsmotivationen och en anledning till att många väljer att arbeta som omsorgsgivare. För att attrahera fler människor till yrket krävs det att lönerna för personalen blir bättre, vilket kommer bidra till att fler stannar i yrket.

En ytterligare studie som också genomfördes i USA, visar hur omsorgsgivares arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse kan påverka de äldres nöjsamhet med vården de får. Plaku-Alakbarova, Punnett och Gore (2018) skriver att en förutsättning för att de äldre skulle uppfatta vården som bra var att omsorgsgivarna behövde uppleva arbetstillfredsställelse och en god arbetsmiljö.

Resultatet visade att högre arbetsmotivation och tillfredsställelse i arbetet minimerade olyckor för äldre. De arbetsplatser där omsorgsgivare inte upplever arbetstillfredsställelse eller uppskattning riskerar att bistå de äldre med omsorg av lägre kvalitet. Resultatet visar därför att de anställdas behov och arbetskvalitet måste prioriteras minst lika mycket som vården för de äldre för att de äldre ska få uppleva bra omsorg. De äldre upplevde att vården blev förbättrad när anställda var mindre stressade, när de hade stöd från både chef och kollegor samt var tillräckligt kompenserade med lön eller andra förmåner. Slutligen poängteras att det finns ett tydligt samband mellan en hög grad av upplevd arbetstillfredsställelse och en ökad nöjsamhet hos de äldre (Plaku-Alakbarova, Punnett & Gore, 2018).

3.2 Covid-19 i äldreomsorgen

Béland och Marier (2020) skriver hur Covid-19 har påverkat äldreomsorgen i Kanada. Pandemin

har synliggjort många strukturella brister i äldreomsorgen, i form av

iktlinjer för hur en kris som

Covid-19 ska hanteras. Miller (2020) ifrågasätter hur äldreomsorgen i USA kan arbeta för att skydda

de äldre och förbättra deras tillvaro i pandemin. Vidare förklaras att omsorgsgivare i äldreomsorgen

utsätter de äldre för risk att sprida smittan men också sig själva för att bli drabbade av Covid-19,

vilket är väldigt påfrestande i ett arbete som syftar till att hjälpa äldre. Lönerna är låga, förmånerna

är limiterade och likaså personalen, detta gör att personalen blir extra sårbar för att bli sjukoch gå

miste om arbete. I en amerikansk studie redogör Shrader, Assadzandi, Pilkerton och Ashcraft

(2020) för hur Covid-19 har påverkat ett äldreboende. En av de svåraste aspekterna var

kommunikationen på boendet, mellan både omsorgsgivare och de äldres familjer. I Maj 2020 kom

Covid-19 till boendet, personalen var tillsammans med chefer snabba på att agera och ordna upp

rutiner som skulle fungera för att skydda de äldre. Personalen som hade varit i kontakt med

diagnostiserade äldre, var tvungna att testa sig direkt. Shrader et. al (2020) beskriver att om

kommunikationen mellan omsorgsgivarna hade varit tydligare och mer effektiv hade smittan

kunnat spåras i ett tidigare skede vilket hade kunnat hindra dess spridning Kommunikationen

mellan omsorgsgivare och anhöriga upplevdes även som problematiskt, tidsbristen medförde att

de inte kunde kontakta alla anhöriga via telefon. Flesta familjer ville prata direkt med sina anhöriga, därför införde personalen Zoom-samtal vilket blev en mer effektiv lösning för omsorgsgivarna.

En studie som genomfördes i Sverige undersöker hur Covid-19 påverkat omsorgsgivare i äldre- omsorgen. Omsorgsgivarna förklarade att de redan i mars 2020 började förbereda inför pandemin där de placerade ut desinfektionsmedel, hade fler möten och kontaktade skyddsutrustningsföretag (Kabir, Boström och Konradsen, 2020). Äldreboendet fick information om att skyddsutrustning mot Covid-19 inte kan skickas ut förrän tre timmar efter boendets första konstaterade fall av sjukdomen. Det resulterade i att dem inte fick någon skyddsutrustning där både personal och enhetschef fick kontakta andra boenden för att få hjälp. Covid-19 medförde andra stressfaktorer såsom osäkerhet kring hantering av smittan. Kabir, Boström och Konradsen (2020) skriver att bristen på resurser i form av skyddsutrustning skapade oro för personalen att själva bli sjuka, vilket gjorde att vissa omsorgsgivare inte ville gå in i samma rum där de äldre med Covid-19 befann sig.

Vidare är inte äldreboenden anpassade för smittspridning och det medförde stora problem för hur de Covid-19 sjuka skulle placeras, med hänsyn till att hemmet består av deras egna lägenheter fanns ingen möjlighet till att flytta de som blivit smittade. Behrens och Naylor (2020) skriver också om att äldreboenden i USA kände sig ensamma och övergivna under pandemin. Studien visade att bristen på resurser, både av personal och skyddsutrustning resulterade i sämre omsorg för äldre.

Även att kommunikationen behöver vara tydligare under en kris samt att chefen måste bistå omsorgspersonalen med extra stöd. Covid-19 har medfört många organisatoriska problem som väldigt höga krav på personalen och att krisen medfört stora brister i äldreomsorgen. Behovet av stöd från både kollegor och chefer ökade även markant under krisen.

I en amerikansk studie undersöktes det hur omsorgsgivare på äldreboenden uppleder Covid-19 och hur dem arbetar med att ge vård till de äldre under pandemin. I början av pandemin var inga planerade åtgärder på plats, såsom skyddsutrustning och extra personal som endast skulle hantera Covid-19 sjuka personer (White, Wetle, Reddy & Baier, 2021). Stressen som upplevdes till följd av Covid-19, var extra påtaglig när skyddsutrustningen inte räckte till och omsorgspersonalen istället fick använda soppåsar för att kunna skydda sig samt återanvända den begränsade utrustning de hade. En av de svåraste utmaningar var bristen på ekonomiskt stöd och skyddsutrustnings- leverantörer, vilket resulterade i att personalen inte hade tillräckligt med resurser för att skydda sig själva och de äldre från sjukdomen. En annan aspekt som var en svår utmaning var att hela tiden behöva förhålla sig till regler som ständigt förändras och att anpassa sig efter nya restriktioner.

Social distansering och isolering var ett måste för att skydda de äldre dock gav det omsorgsgivarna

dåligt samvete. Det skapades en känsla av maktlöshet om de inte blev smittade av Covid-19 skulle

de äldre bli dåliga av depression och ensamhet. White et.al. (2021) nämner även att bevittna dödsfall

efter dödsfall och inte kunna göra någonting för att förändra situationen var påfrestande. Långa

arbetspass där skyddsutrustningen skavde och värkte gjorde att personalen var både psykiskt och

fysiskt utmattade. Covid-19 skapade dock en känsla av stolthet över arbetsgruppen och sina

kollegor, att de kämpade tillsammans som ett team. Blanco-Donoso et.al. (2020) redogör för andra

stressfaktorer och även psykosociala konsekvenser som Covid-19 har orsakat för omsorgsgivare i

Spanien. Studiens resultat visade att brist på personal, en väldigt hög arbetsbelastning och att social

utsatthet var några faktorer som omsorgsgivarna fick handskas med dagligen under pandemin. Det

som var mest påfrestande för deras egen hälsa var att arbeta med så många dödsfall och se så många

lida av sjukdomen. På de äldreboenden där det fanns flera fall av Covid-19 var stressen mer

påfrestande för omsorgspersonalen. Även andra stressorer som rädslan för att smitta eller bli smittad, orsakade en underliggande oro och traumatisk stress. Socialt stöd från chef och kollegor var viktigt för att orka arbeta under pandemin, stödet resulterade i mindre stress och att få uppmuntran för ett väl utför arbete ökade självkänslan (Blanco-Donoso et.al., 2020).

3.3 Reflektioner till tidigare forskning

Valet av tidigare forskning var begränsat i relation till vårt forskningsämne. Där möjligheten för att

finna relevant litteratur innebar att bredda den geografiska sökningen. Vilket möjliggjorde en

bredare förståelse kring vilken kunskap som finns inom ämnet. Vi är medvetna om att den

forskning vi hittat är tillämpad i olika länder, där det kan förekomma olika regler och arbetssätt

kring äldreomsorgen. Detta gör att vi är eftertänksamma om att all litteratur inte går att imp-

lementera i svenska förhållanden, vilket är en kritisk aspekt till valet av studier.

4 Teoretisk utgångspunkt

I detta avsnitt redogörs för valet av de teorier som föreliggande studie kommer att utgå ifrån för att förklara studiens resultat. För att kunna tolka insamlad empiri används två olika teorier. Den ena teorin är Maslows behovsteori, den syftar till att ge ett perspektiv för att se vilka behov människan behöver tillfredsställa för att uppleva motivation. Maslows behovsteorin väljer vi som författare att tillämpa i arbetslivet, för att ge oss ett understöd till hur vi ska kunna tolka omsorgsgivarnas behov samt för att se hur behoven har påverkats av pandemin. Detta ger oss en förutsättning för att förstå hur Covid-19 har påverkat omsorgsgivarnas arbetsmotivation. Valet av denna teori grundas i att den utgår från att olika behov behöver uppfyllas för att arbetstagaren ska känna sig motiverade i sin roll, vilket vi tror kan hjälpa oss att kunna tolka studiens material. Med utgångspunkt i behovsteorin kommer olika tolkningar att skapa en djupare förståelse för hur omsorgsgivarnas arbetsmotivation påverkas av Covid-19. Med hjälp av de olika behoven kan vi tolka studiens resultat. Den andra teorin är krav-kontroll-stöd-modellen, vilket syftar till att bidra med en djupare förståelse för hur omsorgsgivarnas arbets-förhållanden har påverkats av Covid-19. Modellen bygger på att det bör finnas en balans mellan hur mycket krav som finns i arbete med hur mycket individen kan påverka i kombination med hur starkt det sociala stödet är på arbetsplatsen. Om kraven är för höga och kontrollen är liten i samband med svagt socialt stöd resulterar det i negativa konsekvenser för individens arbetsmiljö. Omsorgsgivare är ofta väldigt tidsbegränsade och har en yrkesroll som medför höga krav, därför tror vi att krav-kontroll-stödmodellen kan användas för att analysera huruvida Covid-19 har påverkat kraven och kontrollen i arbetet samt det sociala stödet.

Arbetsmotivation är ett begrepp som vi kommer att använda oss av genomgående i analysen och under genomgång för en av de valda teorierna. Begreppet kan förklaras i det som driver människan framåt och bidrar till att individens prestation och produktivitet ökar. Beroende på sammanhang, situation och individ kan motivation skilja sig åt. Människan är företagens viktigaste och största tillgång, där arbetsmotivation spelar en central roll för deras framgång.

4.1 Maslows behovsteori

Maslow (1943) har skapat behovsteorin vilket är en av de mest citerade teorierna gällande för vad

som motiverar människan. Behovsteorin har verkat som en utgångspunkt för flera senare

utvecklade motivationsteorier. Maslows behovsteori fastställer vilka behov människan är motiverad

av att tillfredsställa för att kunna förstå hur vi agerar. Enligt teorin har människan fem olika typer

av behov; psykologiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, självbekräftelsebehov och

utvecklingsbehov. Det psykologiska behovet uppfylls genom näring, vatten, vila, tröst, lugn och

säkerhet i form av boende, detta är det grundläggande behovet som utgör en möjlighet för att de

resterande behoven ska kunna uppfyllas. Vidare till trygghetsbehovet, som uppnås genom en god

hälsa och att ha ett arbete att gå till, även att människan strävar efter att känna sig trygg och

motverka risker. Ur ett arbetsförhållande kan detta trygghetsbehov uppfyllas genom en bra

arbetsmiljö, försäkringar, förmåner och andra ersättningar. Det sociala behovet bygger på känslan

av tillhörighet till vänner, familj eller kollegor. I en arbetssituation kan detta te sig genom en strävan

av att uppnå en samhörighet till kollegor och organisation. Men även att känna sig delaktig i något

och uppleva att acceptans samt att få känna sig omtyckt av arbetsgruppen. Självbekräftande

behovet handlar om att individen ska uppnå en god självkänsla utan att bry sig om andras värdering.

Vilket kan göras genom att organisationen värdesätter de anställda och att de i sin tur kan uppleva att de har en betydande roll och känner sig behövd i organisationen. I en arbetssituation handlar detta behov också om huruvida individens kompetens och kunskaper kommer till användning, vilket i sin tur kan bidra till mer ansvar och högre befattning. Utvecklingsbehovet handlar om i vilken mån individen kan utvecklas till att uppnå sin fulla potential och bli den bästa versionen av sig själv. Det handlar även om i en arbetssituation att få utvecklas genom utmaningar och kreativitet. Alla dessa behov är relaterade till varandra och utgör en grund för vad som motiverar människan. Behovsteorin har en betydande roll för studiens analys då de är centrala begrepp för att förstå omsorgsgivaranas motivation. Förutsättningen för att dessa behov ska motivera människan är att de ska arrangeras i en viss hierarkisk ordning. För att kunna tillfredsställa behoven på en högre nivå, behöver människan uppfylla behoven på de lägre nivåerna först. De vill säga att en människa som saknar trygghetsbehov, såsom mat, vatten eller boende är mer motiverad av att söka föda och vila än att tillfredsställa sitt behov av att skapa relationer och att utveckla sin kompetens. Vilket enligt teorin betyder att människan behöver ha ett hem, mat och vila för att kunna uppnå behoven på en högre nivå. Vid hunger så äter vi och tillfredsställer behovet på så sätt tills vi är hungriga igen. Behoven på de andra nivåerna brister inte på samma vis som det psykologiska behovet, utan de är snarare behov som driver oss framåt precis som uppsatta mål.

Därför menar Maslow att den ena typen av behov driver oss för att vi behöver det och för att kroppen inte kan överleva annars och den andra typen driver oss som ett mål som människan vill uppnå.

4.2 Krav-kontroll-stödmodellen

Karasek och Theorells (1990) teori om krav och kontroll i arbetet är en modell som stöds av

mängder med studier för dess användbarhet. Modellen kartlägger vilka konsekvenser som kan

uppstå när arbetskraven är för höga och kontrollen i arbetet är låg. Modellen utvecklades sedan

vidare av forskarna Jeffrey Johnson och Ellen Hall där de visade på socialt stöd och dess betydelse

på arbetsplatsen. När individen har lite påverkan i arbetet och kraven ökar, skapar det en negativ

stress och i kombination av att individen inte upplever socialt stöd från vare sig kollegor eller chefer,

skapar det brister i arbetstillfredsställelsen (Karasek & Theorell, 1990). Modellen redogör för i

vilken utsträckning individen själv kan kontrollera och påverka sitt eget arbete i relation till hur

mycket arbetsbelastning yrkesrollen innebär. Modellen kartlägger även i vilken mån arbetet kan

utveckla individen och på så sätt bidra till lärande. Karasek och Theorell förklarar att krav i arbetet

kan både psykisk eller fysisk ansträngande och innefattar den prestation som arbetets utförande

kräver. Dessa krav kan exemplifieras i arbetseffektivitet, snabbhet, klara deadlines men även tunga

lyft och höga ljud. Om de psykiska och fysiska kraven är för höga och om det inte finns en balans

mellan de förutsättningar som arbetstagaren har kan det bidra till stress hos individen. Vidare

beskrivs kontrollen i två delar, det är kontroll i arbetet och kontroll över arbetet. Den förstnämnda

handlar om i vilken mån individen kan kontrollera det egna handlings- och beslutsutrymmet i

arbetet. Den andra typen av kontroll utgörs av vilken möjlighet att påverka arbetstagaren har,

exempelvis att påverka målsättning och planering. Socialt stöd innefattar att individen upplever ett

stöd på arbetsplatsen från både kollegor och chefer. Det finns instrumentellt stöd och emotionellt

stöd, det förstnämnda innefattar att medarbetare och chefer kan hjälpas åt och vid för hög

arbetsbelastning kan de avlasta varandra. Det emotionella stödet berör snarare tillit till sig själv och

varandra på arbetsplatsen, men även att få känna sig uppskattad. I modellen kännetecknas även två

krav på individen men att det vägs upp genom att det finns goda möjligheter till att påverka samt att individen får socialt stöd på arbetsplatsen. Spända arbeten å andra sidan innebär brister i möjligheten till att påverka i kombination med väldigt höga krav. Weman-Josefsson & Berggren (2013) skriver även att stressen kan leda till negativa konsekvenser för individens hälsa genom sjukskrivningar och högt blodtryck. Om arbetet brister i individens handlingsutrymme, har för höga krav och inget upplevt socialt stöd, resulterar det i ogynnsamma effekter för hälsan. Däremot visar modellen att dessa effekter kan lindras om individens påverkan i arbetet ökar eller om det sociala stödet stärks (Aronsson et.al., 2012).

4.3 Kritik mot valda teorier

Weman-Josefsson och Berggren (2013) redogör för kritik mot Maslows behovsteori, vilket är att den inte anses vara tillämpbar i en verklig situation. Enligt Maslow kan människans motivations- behov följas i en hierarkisk ordning, men det stämmer inte överens med hur det är i praktiken. En människa som har sina trygghetsbehov tillfredsställda, såsom mat och sömn kan ändå fortsätta söka efter mer föda och inte gå vidare för att uppfylla andra behov. Detta gäller även de individer som har det tvärtom, en person som saknar trygghetsbehov kanske är mer motiverad av att uppnå en bra självkänsla än att känna sig mätt. Trots denna kritik anser vi att den kan vara användbar då som tidigare nämnt är det en av de mest hänvisade teorier inom motivation. Den bidrar även till en grundläggande förståelse för vilka behov människan motiveras av och bortsett från kritiken för den hierarkiska ordningen, kan den trots allt understödja för att tolka Covid-19 påverkan på motiva- tionen.

Krav-kontroll-stödmodellen har även fått en del kritik mot dess trovärdighet i en arbetssituation.

Människor reagerar på olika sätt och kan hantera en och samma situation på flera sätt, därav kan

en upplevd arbetssituation skilja sig åt. Modellen tar inte hänsyn till människors olikheter, där den

enas upplevelse kan vara stressigt och stökigt, och den andres lugn och harmonisk. Med hänsyn till

denna kritik anser vi att modellen ändå är användbar, för att den möjliggör en förståelse för vilka

effekter restriktionerna har haft av att arbeta under en pandemi. En annan kritik riktad mot

modellen är att krav och kontroll skiljer sig åt för välbefinnandet beroende på vilket eller vilka krav

som ska hanteras. Det vill säga att en individ som har en hög grad av påverkan i arbetet i

kombination med höga krav och socialt stöd, inte nödvändigtvis behöver uppleva ett välbefinnande

i yrkesrollen (Weman-Josefsson och Berggren, 2013). Trots även denna kritik väljer vi att tillämpa

modellen för att oavsett välbefinnande i yrkesrollen kan vi ändå förstå Covid-19 påverkan för

omsorgsgivarnas krav och kontroll i arbetet.

5 Metod

Detta avsnitt avser att redogöra för studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt, valet av metod, urval, hur vi bearbetat insamlade data och valet av analysmetod. Vi kommer även redovisa studiens tillförlitlighet och vilka etiska överväganden vi förhåller oss till under studiens gång. Vår forskning har en samhällsvetenskaplig metodik och vi har valt att använda oss av litteratur som är till för kvalitativ forskning.

5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Vår ontologiska uppfattning det vill säga föreställningen om hur verkligheten är beskaffad, är att den är konstruerad av oss människor och att det inte finns någon absolut verklighet. Gällande vår epistemologiska uppfattning nämligen hur vi ser på kunskap, är att kunskap är tolkningsbar och kan på grund av detta se olika ut beroende på hur den tolkas. Detta bidrar till att det inte finns någon absolut sanning (Bryman 2016). Med utgångspunkt i denna uppfattning har vi valt att använ- da en hermeneutisk ansats.

I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, då forskningens syfte är att undersöka omsorgsgivares upplevelser gällande deras arbetsmotivation under Covid-19. Valet av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk utgångspunkt anser vi är bäst lämpad då förståelse har varit en central del under studiens gång. Vilket skapar en förutsättning för att forskaren ska kunna begripa vad respondenterna menar och uttrycker för att få en förståelse för vad varje enskild respondent vill förmedla i sitt svar (Alvesson & Sköldberg, 2017). Den insamlade empirin utgörs av respondenternas svar som baseras på deras erfarenheter och upplevelser, vilket skapar en förutsättning för att vi som forskare ska kunna göra varierande tolkningar. Att förförståelsen kan komma att ändras när studien är genomförd är en aspekt vi varit medvetna om under hela studiens gång. Alvesson & Sköldberg (2017) poängterar att förförståelsen är ett viktig avseende att ta hänsyn till. Den insamlade empirin har vi tolkat var för sig i delar och tillsammans med helheten, för att få en förståelse för respondenternas upplevelser. En huvudkategori inom hermeneutiken är den objektiverade delen som syftar till att förstå andra individers mening, detta ska framförallt leda till en förståelse av andras meningsbakgrund (Alvesson & Sköldberg, 2017). Den hermeneutiska cirkeln innebär att forskaren utgår från del och helhet, dessa är centrala begrepp och bildar i sin tur cirkeln. Hermeneutiken syftar till att forskaren måste se delarna för att förstå helheten och tvärtom (Alvesson & Sköldberg, 2017). Arbetsmotivationen och Covid-19 är helheten, och respondenternas erfarenheter och uppfattningar är delarna. För att vi ska kunna få en förståelse gällande arbetsmotivationen under Covid-19 måste vi uppfatta respondenternas erfarenheter och upplevelser i relation till dessa. Genom att använda den hermeneutiska cirkeln har det medfört att vi kunnat tolkat och förstå materialet.

Vi har utgått från ett abduktivt synsätt för att tolka och förstå empirin och teorin. Perspektivet har

sin utgångspunkt från empiriska fakta och även från teoretiska föreställningar, vilket innebär att

den växlar mellan ett deduktivt och induktivt förhållningssätt (Alvesson & Sköldberg, 2017). Ett

deduktivt förhållningssätt inriktar sig och utgår från valda teorier och utifrån detta skapas en

generaliserbarhet (Alvesson & Sköldberg, 2017). En koppling till detta utifrån vår studie är att

Maslows behovsteori togs hänsyn till vid intervjuernas följdfrågor, därav har vi inte avvisat de

teoretiska föreställningarna. Det vill säga att vi gjorde valet av teorin innan vi samlade in vårt

material vilket leder till att empirin analyseras av teorin. Induktivt förhållningssätt utgår från det motsatta hållet vilket innebär att teorier utvecklas och grundas efter den insamlade empirin (Bryman, 2016). Detta kan jämföras med att vi valde att tillämpa Krav-kontroll-stödmodellen efter insamlingen av materialet, då vi såg tydliga kopplingar från vårt resultat i relation till modellen. Vi valde teori utifrån vår empiri som vi ansåg kunde förklara och bidra till en uppfattning gällande begreppet arbetsmotivation. Att vi under studiens gång har valt att tillämpa både empiri och teori resulterar i att vi kan utgå från ett abduktivt synsätt.

5.2 Metodval

Vår utgångspunkt är att söka djupare kunskap i omsorgsgivares upplevelser, där ett kvalitativt metodval är mest fördelaktigt. Bryman (2016) beskriver den kvalitativa forskningen med att tydliggöra att ett större fokus hamnar på ord snarare än på siffror. Den centrala utgångspunkten i en kvalitativ studie är deltagarnas tankar kring vad som anses vara viktigt och betydelsefullt (Bryman, 2016). Anledningen till valet av denna metod grundar sig i att få en djupare förståelse kring hur omsorgsgivare upplever att Covid-19 påverkat deras arbetsmotivation och deras erfaren- het av att arbeta under en pandemi. För att samla in data användes en semistrukturerad intervju som omfattas av öppna frågor. Att använda öppna frågor ger respondenten mer plats till att utveckla sina svar och tankar på ett mer utförligt sätt (Denscombe, 2018). Bryman (2016) beskriver att en semistrukturerad intervju innefattar att det finns specifika frågor som framgår i en så kallad intervjuguide. Intervjuaren kan ändra frågeföljden under intervjuns gång samt ställa ytterligare frågor till respondenten. En semistrukturerad intervju användes för att skapa struktur men även för att ge utrymme till nya frågor, då vid genomförandet av intervjun kunde frågornas ordningsföljd ändras efter vad respondenten svarade. Valet av att använda denna insamlingsmetod baseras på att det var viktigt för forskningens ändamål att få fram respondentens tankar, känslor och erfarenheter om ämnet. Frågorna i intervjuguiden (bilaga 3) skapades utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Vi valde att dela upp våra frågor i fem olika teman det vill säga bakgrund, arbetsmotivation, dagliga rutiner, organiserade insatser och avslutande frågor. I början av varje intervju användes inledande frågor där syftet var att öppna upp för samtal och för att skapa en mer avslappnad stämning. Vi har även valt att tillämpa uppföljningsfrågor i intervjuguiden, vilket kan förklaras med att respon- denten tillfrågades att utveckla sitt svar. Sonderingsfrågor var en annan frågekategori som vi använ- de oss av vilket handlar om att följa upp och be om en fördjupning av respondentens svar (Bryman, 2016).

5.3 Urval

För att besvara syftet och frågeställningar i denna studie gjordes valet av att intervjua omsorgsgivare

som arbetar på ett äldreboende. Ett urvalskriterium som vi utgått från var att respondenterna skulle

arbeta på ett kommunalt äldreboende. Detta då en jämförelse mellan privat och kommunalt

äldreboende visade att i vissa fall är privata äldreboende mer vinstdrivande, vilket är en aspekt som

vi valt att ta avstånd från (Kommunal 2018). Det geografiska urvalet avgränsades till södra Sverige,

för att göra en begränsning för vilka kommuner vi skulle kontakta. Det resulterade i att ett

äldreboende i en liten kommun visade intresse för att delta i studien. För att få kontakt med

respondenter från flera äldreboenden genomfördes ett bekvämlighetsurval. Bryman (2016)

förklarar att denna typ av urval bygger på tillgänglighet. Att utföra ett så kallat bekvämlighetsurval

kallar Denscombe (2018) för ett icke-sannolikhetsurval. För att komma i kontakt med omsorgs-

givarna söktes enhetschefer upp från olika äldreboende via mail, då deras kontaktuppgifter var tillgängliga på varje enskilds kommuns hemsida. I mailet inkluderades vårt missivbrev (bilaga 1) samt samtyckesblanketten (bilaga 2) med ett kortare meddelande till enhetschefen där vi bad om deras hjälp med att föra informationen vidare till omsorgsgivarna. Vi fick svar från tre äldreboende i södra Sverige, det var endast ett boende som visade stort intresse och accepterade vår förfrågan och meddelade oss att åtta stycken lämpliga respondenter valts ut till studien. I urvalet av respondenter värderades inte manligt eller kvinnligt kön, då urvalskriteriet för att delta var att arbeta som omsorgsgivare på ett äldreboende. Vi har använt oss av fiktiva könsneutrala namn för att det inte ska framgå om det är en kvinna eller man som har uttryckt sig i det insamlade materialet. Valet av fiktiva namn grundas i att äldreomsorgen är ett kvinnodominerat yrke, vilket kan medföra att respondenter med manligt kön blir mer exponerade (Arbetsmiljöverket, 2020). Vi fick även ett bortfall då en av respondenterna inte var tillgänglig, därför intervjuade vi istället totalt 7 deltagare.

Majoriteten av respondenterna var av kvinnligt kön och den genomsnittliga åldern var 47 år, erfarenheten i yrket var mellan 6 och 23 år.

5.4 Tillvägagångssätt

Missivbrevet (bilaga 1) utformades med information om studien och vårt syfte samt med en kort presentation av oss själva. Brevet formulerades med hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska grundprinciper, för att ge respondenterna en uppfattning om vilka etiska riktlinjer forskningen förhåller sig till. Innan genomförandet av intervjuerna användes en så kallad pilotintervju. Bryman (2016) redogör för att en sådan intervju syftar till att pröva studiens frågor innan de ska användas till forskningens ändamål. Detta medför en möjlighet att säkerhetsställa att frågorna som ställs uppfattas såsom det är tänkt. Det skapar även tillfälle för att formulera om frågor, kunna ändra dess ordningsföljd och se om de är relevanta. Vid genomförandet av pilotintervjun ställdes frågorna till en person som har erfarenhet av att arbeta i äldreomsorgen.

Efter att pilot-intervjun var genomförd valde vi att inte ändra någonting i intervjuguiden, då testrespondenten förstod frågorna. Studiens intervjuer genomfördes på distans med hänsyn till rekommendationerna gällande smittspridningen av Covid-19. I samråd med enhetschefen på äldreboendet valdes kommunikationsverktyget Zoom, då chefen hade en överblick gällande vilka program som de hade tillgång till. Dagen före intervjuerna genomfördes ett test tillsammans med enhetschefen för att säkerhetsställa att Zoom fungerade. I samband med testet tydliggjorde vi att samtyckesblanketten (bilaga 2) behövde var ifyllda innan vi påbörjade intervjuerna. I början av intervjuerna gick vi tillsammans med respondenterna igenom de etiska övervägandena. Vi förklarade att samtyckesblanketten (bilaga 2) inte är bindande och att de under intervjun får avbryta eller meddela att de inte vill medverka eller att vi använder materialet. Vidare nämndes även att varje deltagare kommer bli tilldelad ett fiktivt och homogent namn samt att undersökningen genomförts i en kommun i södra Sverige. Slutligen poängterades även att resultatet kommer att formuleras på ett sådant sätt att återkommande uttryck eller liknande kommer att tas bort.

Respondenterna gav sitt samtycke till inspelning av intervjun och redogjorde för sitt samtycke till

att delta även i muntlig form. Vi valde att spela in för att kunna transkribera intervjuerna och att

minimera risken att missa något viktigt. Inspelningen utfördes genom Zoom och med hjälp av en

applikation i telefonen kallad röstmemo. Det var viktigt att ljudupptagningen skulle vara av god

kvalité därav satt vi i en lugn miljö. Bryman (2016) förklarar att det är viktigt att intervjuer

genomförs i en ostörd bakgrund. Det förekom tekniska problem i några av intervjuerna, där ljudet

Det var även till en början problematiskt att få fram ljud vid genomförandet av två intervjuer, då respondenterna inte hade headset och ljudet inte fungerade utan det. För att intervjuerna skulle vara möjliga att genomföra behövde två respondenter delta under en och samma intervju. Att intervjuerna skulle ske som en gruppintervju och inte enskilt var det enhetschefen på äldreboendet som bestämde. Anledningen till detta var på grund av att organisationen hade väldigt lite tid att förse oss med. Tanken av att dela upp intervjuerna i två där vi kunde begränsa tiden till en halv timme vardera var något vi övervägde. Men enhetschefen hade redan skickat ett intervjuschema med uppdelning av respondenter för deras två datorer, vilket resulterade i att vi accepterade situationen. Genomförandet var planerat på ett sådant sätt att vi skulle hålla i två intervjuer var med två respondenters deltagande. På grund av ett bortfall resulterade detta istället i att vi sammanlagt utförde tre gruppintervjuer och en enskild intervju. Det gav oss en möjlighet till att kunna jämföra båda tillvägagångssätten och göra en analys gällande för- och nackdelar. Vi valde att dela upp intervjuerna mellan oss, vilket bidrog till att vi utjämnade ett eventuellt maktförhållande som kan uppstå mellan intervjuare och respondenterna. Med hänsyn till att de var två stycken deltagare under intervjuns gång med undantag från en av intervjuerna. Maktförhållandet hade kunnat se annorlunda ut om vi som intervjuare valt att tillsammans genomföra varje intervju och inte delat upp dem mellan oss. Intervjuerna varade mellan ca 40 till 45 minuter och transkriberades kort därefter. Den insamlade empirin har tolkats var för sig och även gemensamt, detta för att inte påverka varandra i de mönster och tolkningar som gjorts. Men även för att öka resultatets trovärdighet genom att möjliggöra att de mönster och kategorier vi finner är giltiga.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Som nämnt ovan har studien utgått från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer och rekommendationer. Syftet med detta är att forskningen måste bedrivas med hög kvalitet, där respekt för samhället och dess medlemmar ska vara grundläggande. De individer som deltar i forskning ska vara anonyma där deras integritet och livsförhållanden är skyddade. Deltagarna får inte under några omständigheter utsättas för kränkningar eller förödmjukelse, eller psykisk och fysisk skada. Detta är en grundförutsättning i individskyddskravet som ska vara genomgående i hela forskningsprocessen. De fyra etiska principerna vi kommer att redogöra för är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa principer avser att skapa normer angående förhållandet mellan forskare och respondent samt vara vägledande för den enskilde forskaren (Vetenskapsrådet 2002). Det är vårt ansvar som forskare att följa dessa krav och kriterier och aldrig utsätta någon individ för obehag eller något som går emot deras vilja.

Den första etiska principen är informationskravet, vilket innebär att forskaren ska informera

deltagaren om studiens syfte, samt de villkor som omfattas av deltagandet och vilken roll de syftar

till att ha i studien. Informationen gällande frivilligt deltagande och rätten till att avbryta sin

medverkan är aspekter som vi har använt oss av i vår studie och var tydliga med att förmedla till

respondenterna (Vetenskapsrådet 2002). I de e-postmeddelanden som vi skickade ut till enhets-

chefer på olika äldreboenden, bifogades missivbrevet (bilaga 1) som vi tidigare nämnt. Risken med

detta tillvägagångssätt är att enhetschefens inflytande kan påverka respondenterna till att delta och

att inte våga säga nej. En annan aspekt är att enhetschefen är medveten om vilka som deltar i

studien, vilket kan medföra att de inte vågar tala sanning. I missivbrevet (bilaga 1) framkom det

tydligt vad studiens syfte är och hur den insamlade informationen skulle användas samt vad den

skulle användas till. Vi inkluderade även våra egna mailadresser och privata telefonnummer för att

respondenterna skulle kunna kontakta oss vid oklarheter eller andra frågor om studien. Vi informerade respondenterna om studiens syfte och forskningsetiska principer för att säkerhetsställa att respondenten hade uppfattat sina rättigheter för deltagandet av studien.

Vetenskapsrådet (2002) skriver att samtyckeskravet handlar om att respondenten ska lämna sitt samtycke till studien samt ha rätt att själv bestämma över sin medverkan. Detta krav har som regel att respondenterna som medverkar i forskningen själva ska få bestämma över hur länge de vill delta, på vilka villkor de vill delta samt deras rätt till att självständigt bestämma. Det är även viktigt att om respondenten väljer att avbryta sin medverkan, att de därefter inte utsätts för påtryckning av att slutföra deltagandet. Vi bifogade samtyckesblanketter (bilaga 2) i mailet där deltagarna fick skriva under om de samtycker till att delta i vår studie. Samtyckesblanketterna (bilaga 2) skulle vara ifyllda och skickas tillbaka till oss innan vi började att genomföra intervjuerna. Inför varje intervju frågade vi även om deras samtycke till att spela in intervjun och gav även en förklaring till varför inspelningen skulle ske, vilket respondenterna godkände.

Konfidentialitetskravet omfattas i att respondenternas uppgifter ska behandlas med största möjliga konfidentialitets och förvaras på ett sätt så ingen obehörig kan ta del av uppgifterna. All information om deltagarna ska hanteras och antecknas på ett sätt som gör att individerna inte kan identifieras.

De insamlade uppgifterna får endast hanteras av de som forskningen berör. (Vetenskapsrådet 2002). Vi har använt oss av fiktiva könsneutrala namn för att skydda respondenterna och allt insamlat material har förvarats så att endast vi och vår handledare haft tillgång till det. Vi har varit noga med att inte ta med återkommande uttryck som kan identifiera eller återkopplas till respondenterna. När examensarbetet är godkänt och genomfört kommer allt insamlat material att raderas.

Det sista kravet kallas för nyttjandekravet, vilket syftar till att uppgifter om respondenterna endast får användas för forskningsändamål. Detta innebär att informationen inte får användas för kommersiellt bruk eller lånas ut (Vetenskapsrådet 2002). Vi informerade respondenterna tillsammans med vårt missivbrev (bilaga 1) om att deras svar endast kommer att nyttjas för forskningsändamål samt att studien kommer att publiceras i databasen Diva när den är godkänd av examinator, vilket gör att detta krav uppfylls. Diva beskrivs som ett digitalt publiceringssystem där publikationer sprids och tillgängliggörs digitalt, där också respondenterna kan ta del av studien då Diva är en offentlig databas. Vi tydliggjorde och gick igenom nyttjandekravet muntligt i samband med intervjuerna, för att säkerhetsställa att de kände sig trygga med det.

5.6 Databearbetning och analysmetod

När våra intervjuer var genomförda påbörjades transkriberingen av det insamlade materialet med

hjälp av två datorer. Bryman (2016) förklarar att en transkribering innebär att materialet från in-

spelningen skrivs ut i en ordagrann text samt att en detaljerad analys av vad respondenterna har

uttryckt i sina svar. Vi valde att dela upp transkriberingen mellan oss där vi transkriberade hälften

av intervjuerna var, anledningen till detta är att det är en tidskrävande process där det tar flera

timmar att skriva ut en intervju. Det transkriberade materialet omfattade totalt cirka 40 sidor. All

information som kunde härledas till respondenterna ändrades till fiktiva namn, vilket innefattar