Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga
institutioner/Stockholms Resilienscentrum vid
Stockholms universitet, 2012
Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 19 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU) samt av Stockholms Resilienscentrum, SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2012. Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå.
Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2012 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av
publiceringsåren 2007-2011, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx).
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 FYSIKUM har det största antalet publikationer (369). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (346), medan MMK (Institutionen för material- och miljökemi) har det näst största (133).
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 19 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum, 2012.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P
(redaktörskap) Övrigt Totalt
AK 20 0 0 0 0 4 1 1 0 0 26 AST 102 0 0 0 0 9 1 7 0 2 121 BOT 40 3 0 0 0 4 1 2 0 0 50 DBB 108 2 0 0 0 10 1 0 0 0 121 FYSIKUM 346 1 0 2 0 15 4 0 0 1 369 GMT 35 0 0 0 0 12 1 1 0 0 49 IGV 69 0 0 14 0 5 4 0 0 1 93 INK 111 1 0 23 0 4 1 0 1 10 151 ITM 109 0 0 0 0 3 4 4 0 0 120 MAT 36 3 0 0 1 3 3 5 1 0 52 MF 10 0 0 0 0 2 0 0 0 0 12 MISU 51 0 0 0 0 3 0 0 0 3 57 MMK 133 3 0 0 0 10 0 0 0 0 146 MND 13 7 0 10 2 1 0 0 0 4 37 NK 30 1 0 2 0 4 2 0 0 0 39 OK 76 0 0 0 0 6 7 0 0 0 89 SE 56 3 0 0 0 10 6 1 0 8 84 SRC 89 23 0 2 1 0 0 16 3 10 144 WGI 48 1 0 0 0 4 1 0 0 0 54 ZOO 58 2 1 1 0 7 1 3 1 2 76
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 20 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor
vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2011 till 2012. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och
2
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx.
3
populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats.
Den största publikationspoängen för 2012 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 149,5, vilket utgör 14,3 procent av den totala publikationspoängen för året. Tämligen stora procentuella ökningar av publikationspoängen, jämfört med 2011, står SE (Systemekologiska institutionen) och INK (Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi) för.
För sju institutioner – OK (Institutionen för organisk kemi), AST (Institutionen för astronomi), DBB (Institutionen för biokemi och biofysik), MMK, ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap), FYSIKUM och IGV (Institutionen för geologiska vetenskaper) – hänförs mer än 37% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen ”Artiklar, periodika” är den dominerande publikationstypen för samtliga institutioner utom en.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2012 för 19 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum. Doktorsavhandlingar ej medräknade.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Nat-fak/SRC 1049,0 -13,3 100,0 652,3 68,0 32,0 93,7 6,1 0,2 AK 13,7 -55,7 1,3 9,5 78,2 21,8 100,0 0,0 0,0 AST 38,5 -43,0 3,7 19,4 50,6 49,4 100,0 0,0 0,0 BOT 23,6 -41,1 2,2 20,4 88,9 11,1 96,7 3,3 0,0 DBB 118,4 17,9 11,3 62,6 55,1 44,9 97,8 2,2 0,0 FYSIKUM 149,5 11,2 14,3 84,5 61,4 38,6 99,2 0,8 0,0 GMT 23,3 -30,4 2,2 19,1 89,0 11,0 100,0 0,0 0,0 IGV 36,5 -9,9 3,5 20,8 62,3 37,7 100,0 0,0 0,0 INK 86,9 46,3 8,3 56,0 69,6 30,4 85,7 14,3 0,0 ITM 72,1 -4,9 6,9 40,6 61,1 38,9 100,0 0,0 0,0 MAT 32,6 -35,8 3,1 24,0 83,6 16,4 86,1 12,5 1,4 MF 8,1 -67,9 0,8 5,5 76,4 23,6 100,0 0,0 0,0 MISU 32,5 3,2 3,1 21,5 74,3 25,7 100,0 0,0 0,0 MMK 110,9 2,2 10,6 60,6 57,9 42,1 96,7 3,3 0,0 MND 22,3 -5,9 2,1 21,4 100,0 0,0 46,4 48,9 4,7 NK 20,7 -27,4 2,0 14,5 78,3 21,7 98,8 1,2 0,0 OK 101,8 -13,3 9,7 49,9 47,9 52,1 100,0 0,0 0,0 SE 32,6 61,4 3,1 24,4 79,1 20,9 95,5 4,5 0,0 SRC 53,6 -47,2 5,1 45,8 76,1 23,9 78,8 21,2 0,0 WGI 28,5 -15,9 2,7 20,2 78,7 21,3 95,1 4,9 0,0 ZOO 42,7 -38,3 4,1 31,7 81,8 18,2 94,7 5,3 0,0
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2012. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK den största poängen, 2,3.
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AK 13,7 1,0 AST 38,5 1,4 BOT 23,6 0,5 DBB 118,4 1,4 FYSIKUM 149,5 1,3 GMT 23,3 0,6 IGV 36,5 0,8 INK 86,9 1,2 ITM 72,1 0,8 MAT 32,6 0,6 MF 8,1 0,5 MISU 32,5 0,7 MMK 110,9 1,4 MND 22,3 0,8 NK 20,7 1,5 OK 101,8 2,3 SE 32,6 0,6 SRC 53,6 1,0 WGI 28,5 0,9 ZOO 42,7 1,1
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid
Tabell 4 ger dels de 20 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2012, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sex åren. FYSIKUM och MMK har de största medelvärdena (där medelvärdet för den sistnämnda institutionen dock baseras på poänger för tre och inte sex år). Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010.4 Exempel på institutioner med stigande trender är FYSIKUM och DBB.
4
För MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) saknas en poäng för år 2007. För denna institution baseras därför medelvärdet för 2009 på poängerna för 2008 och 2009. För MMK saknas poänger för 2007-2009, varför värdet för 2010 är satt till poängen för detta år, medan värdet för 2011 är satt till medelvärdet av poängerna för 2010 och 2011. För SRC (Stockholms Resilienscentrum) gäller att poänger saknas för 2007-2010, och värdet för 2011 är satt till poängen för detta år. Värdet för 2012 är satt till
medelvärdet av poängerna för 2011 och 2012. Det sagda gäller för de tre nämnda enheterna även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2).
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Medelvärde, 2007-2012 Nat-fak/SRC 865,6 926,2 985,3 1104,4 1209,3 1049,0 1023,3 AK 8,6 17,9 12,7 15,9 30,9 13,7 16,6 AST 55,9 70,4 64,6 84,8 67,6 38,5 63,6 BOT 58,5 39,5 45,6 40,9 40,1 23,6 41,4 DBB 70,2 72,8 88,9 90,0 100,4 118,4 90,1 FYSIKUM 59,1 103,9 126,2 145,5 134,5 149,5 119,8 GMT 18,8 12,4 23,2 36,1 33,5 23,3 24,5 IGV 32,3 38,6 26,1 39,3 40,5 36,5 35,6 INK 64,4 63,3 59,3 78,6 59,4 86,9 68,7 ITM 36,3 59,0 87,6 72,4 75,8 72,1 67,2 MAT 27,5 35,4 35,0 51,8 50,8 32,6 38,9 MF 24,3 14,4 17,1 15,4 25,2 8,1 17,4 MISU 30,6 40,7 21,4 20,0 31,5 32,5 29,4 MMK - - - 138,8 108,5 110,9 119,4 MND - 3,7 12,3 13,6 23,7 22,3 15,1 NK 23,9 13,9 11,0 24,5 28,5 20,7 20,4 OK 99,8 104,4 103,3 93,5 117,4 101,8 103,4 SE 38,3 22,5 23,0 27,9 20,2 32,6 27,4 SRC - - - - 101,6 53,6 77,6 WGI 26,2 26,1 27,8 42,1 33,9 28,5 30,8 ZOO 60,8 68,4 81,9 69,3 69,2 42,7 65,4
Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2012.
Tabell 5 ger dels de 20 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2012, dels, för varje institution, medelvärdet över de sex åren. OK har det största medelvärdet, 2,9. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Ett exempel på en institution med stigande trend är NK (Institutionen för neurokemi). 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 2009 2010 2011 2012 Pub ‐poäng År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Institution 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Medelvärde, 2007-2012 AK 0,4 1,0 0,6 1,3 1,9 1,0 1,0 AST 1,9 3,0 2,4 3,3 2,6 1,4 2,4 BOT 1,2 1,0 1,1 1,1 0,9 0,5 1,0 DBB 1,0 1,1 1,3 1,6 1,2 1,4 1,3 FYSIKUM 0,6 1,0 1,1 1,5 1,0 1,3 1,1 GMT 0,5 0,4 0,5 0,9 0,6 0,6 0,6 IGV 0,8 1,1 0,7 1,2 1,1 0,8 1,0 INK 0,9 1,1 0,9 1,2 0,8 1,2 1,0 ITM 0,4 0,8 1,0 0,8 0,9 0,8 0,8 MAT 0,5 0,8 0,8 1,5 0,9 0,6 0,9 MF 0,9 0,6 0,6 0,7 1,0 0,5 0,7 MISU 0,7 1,2 0,6 0,8 0,7 0,7 0,8 MMK - - - 2,7 1,5 1,4 1,9 MND - 0,2 0,3 0,7 1,0 0,8 0,6 NK 1,0 0,8 0,6 2,0 1,6 1,5 1,3 OK 2,4 2,5 2,6 4,7 2,8 2,3 2,9 SE 0,7 0,5 0,5 0,8 0,4 0,6 0,6 SRC - - - - 2,4 1,0 1,7 WGI 0,8 0,8 0,9 2,2 1,1 0,9 1,1 ZOO 1,2 1,3 1,5 1,5 1,4 1,1 1,3
Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2012. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2009 2010 2011 2012 Pub ‐poäng/ÅA År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn
AK Institutionen för analytisk kemi
AST Institutionen för astronomi
BOT Botaniska institutionen
DBB Institutionen för biokemi och biofysik FYSIKUM Fysikum
GMT Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi IGV Institutionen för geologiska vetenskaper
INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap
MAT Matematiska institutionen
MF Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik
MISU Meteorologiska institutionen
MMK Institutionen för material- och miljökemi
MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik NK Institutionen för neurokemi
OK Institutionen för organisk kemi
SE Systemekologiska institutionen
SRC Stockholms Resilienscentrum
WGI Wenner-Grens institut
